Fakultetsstyrelsen för samhällsvetenskap (FSV)

Transkript

1 Kallelse/dagordning Fakultetsstyrelsen för samhällsvetenskap (FSV) Datum: Tid: Kl Plats: Adress: Förhinder: K1038 Växjö Meddelas Ingela Bengtsson, tel eller e-post Ledamöter: Ninni Wahlström ordförande Per Dannefjord vice ordförande Marie Alricsson ledamot Lars Fonseca ledamot Kristina Gustafsson ledamot Lovisa Johansson studentrepresentant Marcus Karlén studentrepresentant Anna-Liisa Närvänen ledamot Tobias Olsson extern ledamot Mats Sjölin ledamot Kerstin Svensson extern ledamot Ola Agevall Jesper Andreasson Ulrika Järkestig-Berggren Leif Nilsson ersättare ersättare ersättare ersättare Adjungerande: Ingela Bengtsson sekreterare Marie Hedberg vice dekan Fredrik Håkansson utbildningssamordnare Christina Ionescu controller Joacim Martinsson kanslichef Ulrika Petersson HR-partner ( 6 och 16) Ellinor Platzer utbildningsledare Stefan Sellbjer docent pedagogik ( 9) *anmält förhinder Ärende 1 Utseende av justeringsperson 2 Fastställande av dagordning 3 Uppföljning av föregående protokoll (underlag bifogas) Föredragning: ordförande Ninni Wahlström 1 (3)

2 4 Redovisning av dekanbeslut (underlag bifogas) Föredragning: ordförande Ninni Wahlström 5 Meddelande (muntlig information om inget annat anges) a) Information från studenterna b) Rapport från NLU c) Rapport från Forskningskollegiet d) Rapport från Utbildningsrådet e) Rapport från Rådet för utbildning och lärande/kvalitetsutskottet f) Plan för hållbar framtid g) Utbildningsdialog resp. uppföljningssamtal 13/2 6 Anställningsprofil professor statsvetenskap (underlag bifogas) Dnr: 2019/ Föredragning: HR-partner Ulrika Petersson 7 Ekonomi (underlag bifogas) a) Bokslut föregående år b) Slutgiltigt fastställande av fakultets-/institutionsbudget innevarande år Dnr: 2018/ Föredragande: controller Christina Ionescu 8 Fastställande av utbildningsplan för Digitalisering som stöd för lärande, inriktning pedagogik, masterprogram, 120 hp (underlag bifogas) Dnr: 2019/ Föredragning: utbildningsledare Ellinor Platzer 9 Fastställande av reviderade utbildningsplaner för Pedagogik, magisterprogram, 60 hp och Pedagogik, masterprogram, 120 hp (underlag bifogas) Dnr: 2018/ resp. 2018/ Föredragning: docent Stefan Sellbjer 10 Fastställande av verksamhetsberättelse för 2018 (underlag bifogas) Dnr: 2019/ Föredragning: ordförande Ninni Wahlström 11 Fastställande av verksamhetsplan för (underlag bifogas) Dnr: 2018/ Föredragning: ordförande Ninni Wahlström 12 Återrapportering docentmeriteringsprogrammet (underlag bifogas) Dnr: 2019/ Föredragning: Marie Alricsson 13 Arbetsmiljörapport (underlag bifogas) Dnr: 2019/ Föredragning: vice dekan Marie Hedberg 2 (3)

3 14 Programorganisation, återkoppling (underlag bifogas) Dnr: 2018/ Föredragning: vice ordförande Per Dannefjord 15 Analys av utbildningsutbud (underlag bifogas) Dnr: 2018/ Föredragning: utbildningssamordnare Fredrik Håkansson 16 Beslut om utnämning av oavlönad docent i statsvetenskap (underlag bifogas) Dnr: 2017/ Föredragning: HR-partner Ulrika Petersson 17 Övrigt 3 (3)

4 3

5 3

6 3

7 3

8 3

9 3

10 3

11 1/28 4

12 2/28 4

13 3/28 4

14 4/28 4

15 5/28 4

16 6/28 4

17 7/28 4

18 8/28 4

19 9/28 4

20 10/28 4

21 11/28 4

22 12/28 4

23 13/28 4

24 14/28 4

25 15/28 4

26 16/28 4

27 17/28 4

28 18/28 4

29 19/28 4

30 20/28 4

31 21/28 4

32 22/28 4

33 23/28 4

34 24/28 4

35 25/28 4

36 26/28 4

37 27/28 4

38 28/28 4

39 Missiv FSV 2019:1: 6 Dnr: 2019/ Ulrika Petersson 6 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Anställningsprofil professor i statsvetenskap Bakgrund Profilen har arbetats fram i handledarkollegiet samt varit uppe i anställningsnämnden. Bilagor - Anställningsprofil - professor i statsvetenskap - Motivering till rekrytering Beslutsförslag: Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa anställningsprofil för professor i statsvetenskap enligt bilaga 1/5 1 (1)

40 Datum: Dnr: 2019/ Anställningsprofil professor i statsvetenskap Institutionen för statsvetenskap finns vid Fakulteten för samhällsvetenskap som är en av Linnéuniversitetets fem fakulteter med ungefär 400 anställda och cirka 3500 studenter. Institutionens huvudsakliga verksamhet finns på campus Växjö, men vi bedriver även utbildning på campus Kalmar. Vi har utbildningar på alla nivåer, inklusive forskarutbildning där undervisning ges på både svenska och engelska. Institutionens forskningsmiljö fokuserar på den representativa demokratiska kedjan från medborgare, via politiska makthavare till beslutens resultat genom studier av politiskt beteende, partier, parlament, korruption och EU. Nu söker vi en professor inom något eller några av dessa fält. Ämnesområde för befattningen: Statsvetenskap Placeringsort tillsvidare: Växjö Anställningens omfattning: 100 % Arbetsbeskrivning: Arbetsuppgifterna består av forskning och undervisning på alla nivåer i statsvetenskap. Som professor har du, tillsammans med övriga professor i ämnet, särskilt ansvar för att leda och utveckla institutionens forskningsverksamhet och forskarutbildning. I professorns ansvarsområde ingår att initiera och driva forskningsprojekt med extern finansiering. Behörighetskrav Behörig att anställas som professor är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet. (HF 4 kap 3 ) Enligt Linnéuniversitetets anställningsordning gäller som krav för en anställning som professor att den som anställs har visat vetenskaplig skicklighet genom självständig aktiv forskning enligt gängse nationella normer såväl kvalitativt som kvantitativt, på en nivå som avsevärt överstiger de som gäller för att utnämnas till docent. Dessa krav innefattar också visad skicklighet vad gäller planering och ledning av forskning. Detta gäller såväl ledning av forskningsarbete där andra disputerade forskare är inblandade, som handledning av forskarstuderande. Den pedagogiska skickligheten ska ha visats genom undervisning inom såväl grundutbildning som forskarutbildning. Detta avseende såväl planering, genomförande och utvärdering av undervisning som handledning och examination. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrunder vid anställning av en professor ska graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning gälla. Prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga skickligheten. 2/5

41 Sida 2 (2) 6 Forskning som på olika sätt berör den representativa demokratiska kedjan i form av politiskt beteende, partier, parlament, korruption och EU är särskilt meriterande för anställningen. Dokumenterad förmåga att erhålla externa forskningsmedel i konkurrens är också starkt meriterande. Då en central uppgift i anställningen är att leda utvecklingsarbete i nära samverkan med andra läggs särskild vikt vid dokumenterad god ledar- och samarbetsförmåga. Förmåga att kunna undervisa på svenska och engelska är ett krav. När universitetet anställer nya lärare ska de sökande väljas, som genom en kvalitativ helhetsbedömning av kompetens och skicklighet, bedöms ha de bästa förutsättningarna att genomföra och utveckla aktuella arbetsuppgifter samt bidra till en framgångsrik utveckling av verksamheten. Institutionen eftersträvar en jämn könsfördelning bland de anställda och ser därför gärna kvinnliga sökande till tjänsten. Kontaktpersoner: Prefekt Johanna Jormfeldt, johanna.jormfeldt@lnu.se, tel Professor Magnus Hagevi, magnus.hagevi@lnu.se, tel HR-partner Ulrika Petersson, ulrika.petersson@lnu.se, tel Fackliga företrädare kan nås via universitetets växel tel Fastställd av fakultetsstyrelsen Datum Dekan Ninni Wahlström 3/5

42 Datum: Dnr: 2019/ Motivering inför rekrytering Sökande institution: Institutionen för statsvetenskap Anställning som: Professor På vilket sätt har behovet uppstått? Rekryteringen är en del i fakultetens satsning på att stärka forskningen genom att öka antalet professor i de samhällsvetenskapliga ämnena. Hur är analysen av behovet genomförd? I dialog mellan institutionen (prefekt, handledarkollegium) och dekan. Hur är behovet kopplat till rekryteringsmålen angivna i anställningsordningen, fakultetens verksamhetsplan och i förekommande fall institutionens kompetensförsörjningsplan? Rekryteringen finns med i fakultetetens kompetensförsörjningsplan I anställningsprofilen anges bedömningsgrunder som syftar till stärka forskningsmiljöer och öka den externfinansierade forskningen i enlighet med målen i fakultetetens verksamhetsplan. Har det varit aktuellt att beakta jämställdhetsaspekten? Om så, hur är det gjort? Vilka åtgärder är vidtagna för att få sökande av båda könen? Jämställdhetsaspekten har beaktats. Institutionen har ingen kvinnlig professor. I anställningsprofilen anges särskilt att vi gärna ser kvinnor som sökande. Kompetenta kvinnor kommer aktivt att uppmanas söka anställningen. Redogör för de ekonomiska förutsättningarna för anställningen Medel finns anslagna i fakultetens forskningsbudget. 4/5

43 Sida 2 (2) 6 Var kommer anställningen att annonseras? Datum: Prefekt Datum: Tillstyrker rekrytering Avslår rekrytering: Dekan Bilagor: Anställningsprofil 5/5

44 Missiv FSV 2019:1: 7a 2018/ Christina Ionescu 7a Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Kommentarer bokslut 2018 Fakultetens samlade resultat vid slutet av 2018 visar ett underskott om 8,8 mkr. Det budgeterade resultatet var ett överskott om 319 tkr. Verksamhetsgren utbildning(anslag och uppdrag) Intäkter När det gäller intäktssidan, har fakulteten inte nått upp till det tilldelade takbeloppet och det gäller både FSV och NLU anslagen. Bruttodifferensen mot takbeloppet från FSV är 6 mkr. Av dessa är 1,4 mkr extraanslag som fakulteten tilldelades senare och som enligt RB 64 skulle användas till etablering av kreativa kunskapsmiljöer. Sett till antal på de samhällsvetenskapliga utbildningarna, har vi en differens om knappt 31 helårsstudenter. Det som bidrar till att differensen i kronor blir så pass stor är en betydligt sämre prestationsgrad än budgeterad samt skillnader mellan utbildningsområden i utfall mot budget. När det gäller lärarutbildningen är differensen i helårsstudenter på program 179. Differensen i kronor blir dock ca 12,8 då det tillkommer anslag för fristående kurser för lite drygt 17 helårsstudenter. Den sammanlagda nettodifferensen på fakultetsnivå landar på 17,7 mkr beroende på skillnader i olika avsättningar och avdrag av olika poster samt tilldelning av extra medel senare under året. Intäkterna av avgifter och bidrag är knappt 3 mkr högre än budget. Det är uppdragsutbildningarna från skolverket och kommuner som står för ökningen. I samband med avveklingen av rektorsutbildningen flyttades verksamheten till institutionen för didaktik och lärares praktik och uppskattningen av nya uppdrag var mycket försiktigt i budget. Utbildningsuppdragen kommer, förutom skolverket, från ett antal kommuner, bland annat Växjö, Ronneby, Hässleholm, Sölvesborg, Jönköping, Alvesta, Lammhult, Nässjö. Kostnader På kostnadssidan är det totala utfallet för lönekostnaderna ca 2,9 mkr lägre än det som budgeterades. Det finns dock variationer mellan institutionerna. Två institutioner (samhällsstudier och didaktik och lärares praktik) har något högre personalkostnad än budget medan de övriga institutionerna har lägre kostnader. I de fall personalkostnaderna ligger under budget, beror differensen på att planerade nyanställningar inte har skett, personal har slutat eller flyttat till annan enhet, sjukskrivning och flytt av lön till annan verksamhetsgren till följd av ändringar i tjänstgöringen som blir synliga först vid tjänstgöringsrapporteringen i december. För de två institutionerna som haft högre lönekostnader är anledningen till dettta oplanerad delspension 1/12 1 (3)

45 7a samt ökat antal uppdragsutbildningar. Lokalkostnaden är ca 900 tkr lägre än budget och i huvudsak är det en konsekvens av ökad uthyrning till polisutbildningen. De indirekta kostnaderna är ca 1,2 mkr lägre än budget och har direkt samband med de lägre personalkostnaderna. För de övriga kostnadsposterna ligger utfallet i paritet med budget. Verksamhetsgren forskning(anslag, bidrag, uppdrag) Intäkter Intäkterna av anslag ligger i paritet med budget. Externa intäkter ligger ca 1,7 mkr lägre än budget. Förmodligen beror detta på att externfinansierade projekt har aktiverats i lägre grad än planerat. Kostnader Både lönekostnaderna och övriga personalkostnaderna är lägre än budget (med 760 tkr respektive 168 tkr). Detta hänger samman med minskade externa intäkter men även med lägre tjänstöringsgrad på forskarutbildningen inom vissa ämnen. Kostnaden för lokaler och övriga driftskostnader är något lägre (ca 300 tkr respektive 436 tkr) än budget och det har samband med den lägre aktiviteten inom den externfinansierade verksamheten. Kansli och fakultetsgemensamt(indirekta kostnader) Utfallet för fakultetens indirekta kostnader, det vill säga kostnaderna för kansliets stödverksamhete och övriga fakultetsgemensamma kostnader, är ca 350 tkr högre än den budgeterade ramen. När det gäller kostnaderna för stödverksamheten på kansliet, kan man konstatera att stödverksamhetens kostnader ligger drygt 600 tkr under den planerade ramen. I huvudsak är det lägre personalkostnader beroende på flytt av personal till annan enhet. Utfallet för den fakultetsgemensamma delen (innefattande kostnaden för vissa moment/arbetsuppgifter som görs av personal i kärnverksamheten) överstiger ramen med ca 950 tkr. Det är lönekostnader motsvarande 12 heltidsekvivalenter som bokförs fakultetsgemensamt. Eftersom detaljplaneringen på institutionen inte är klar vid budgettillfället, räknas lönerna på schablonbelopp, vilket i många fall skiljer ganska mycket sig mot de faktiska lönerna när bemanningen har blivit klar. Institutionerna När det gäller de enskilda institutionerna visar fyra institutioner (institutionen för pedagogik och lärande, institutionen för socialt arbete, institutionen för idrottsvetenskap och institutionen för didaktik och lärares praktik) negativa resultat. Institutionen för samhällsstudier har ett resultat i balans medan institutionen för statsvetenskap har ett överskott. Anledningen till det 2/12 2 (3)

46 7a negativa resultatet för samtliga institutioner som har underskott är intäktsbortfallet som följd av att takbeloppet inte har nåtts. Överskottet på institutionen för statsvetenskap beror dels på oförbrukade medel tilldelade strategisk plattform för migrationsfrågor dels på lägre lönekostnader till följd av pensionsavgång. Resultatet av bokslutet ska analyseras vid dialoger med institutionerna som är planerade i slutet av januari och början av februari. Tillsammans med kommenterarna följer sammanställningar i form av resultaträkning för samtliga institutionerna och för fakulteten totalt. Jämförelse görs mot budget. Beloppen är angivna i tkr och ett minus tecken framför beloppet längst ner på resultatraden betyder överskott. En sammaställning över helårsstudenter och helårsprestationer finns också med. 3/12 3 (3)

47 7a Verksamhetsuppföljning med budget Period Belopp i tkr Utfall Budget Utbildning Forskning Indirekta kostnader Totalt Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Fakulteten för Samhällsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Resultat vid fsg av anl.tillg Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader Kostnad för samfin. direkta kostnader Samfinansiering Resultat Fakultet 1(8) 4/12

48 7a Verksamhetsuppföljning med budget Period Utbildning Forskning Totalt Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Institutionen för idrottsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Resultat vid fsg av anl.tillg Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Institutio Övriga interna intäkter Institutio Bidrag internt (int) Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Resultat Inst-470 2(8) 5/12

49 7a Verksamhetsuppföljning med budget Period Utbildning Forskning Totalt Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Institutionen för pedagogik och lärande Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-471 3(8) 6/12

50 7a Verksamhetsuppföljning med budgperiod Utbildning Forskning Totalt Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Institutionen för socialt arbete Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-472 4(8) 7/12

51 7a Verksamhetsuppföljning med budgeperiod Utbildning Forskning Totalt Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Institutionen för statsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader Kostnad för samfin. direkta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-473 5(8) 8/12

52 7a Verksamhetsuppföljning med budget Period Utbildning Forskning Totalt Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Institutionen för samhällsstudier Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader Kostnad för samfin. direkta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-474 6(8) 9/12

53 7a Verksamhetsuppföljning med budget Period Belopp i tkr Utfall Budget Utbildning Forskning Totalt Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Utfall Budget Avvikelse tkr Institutionen för didaktik och lärares praktik Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-475 7(8) 10/12

54 7a Verksamhetsuppföljning med budget Period Utbildning Avvikelse Belopp i tkr Utfall Budget tkr Avvikelse % Rektorsutbildningen Intäkter av avg och andra ersättningar % Verksamhetens intäkter % Lönekostnader % Övriga personalkostnader % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Verksamhetens kostnader % Övriga interna kostnader ########## Interna intäkter och kostnader ########## Indirekta kostnader centrala funktioner % Indirekta kostnader fakultets gem % Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader % Resultat U amount B pla_amount Inst-43 8(8) 11/12

55 7a Helårstudenter och helårsprestationer, FSV 2018 Helårsstudenter Institution Utfall 2018 Budget 2018 ID Differens mot budget -7 PEL SA STV SS Summa Helårsprestationer Institution Utfall 2018 Budget 2018 ID Differens mot budget -1 PEL SA STV SS Summa Helårstudenter och helårsprestationer, NLU 2018 Helårsstudenter Institution Utfall 2018 Budget 2018 ID Differens mot budget -20 PEL STV SS 6 10 DLP Summa Helårsprestationer Institution Utfall 2018 Budget 2018 ID Differens mot budget -25 PEL STV SS 5 9 DLP Summa /12

56 Missiv FSV 2019:1: : 7b Dnr: 2018/ Christina Ionescu 7 b Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Fastställande av institutionernas budgetar 2019 Fakultetsstyrelsen fastställde tilldelningen av anslag för utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskning -och utbildning på forskarnivå till institutionerna på sammanträdet den 22 oktober Den totala budgeten för fakulteten pekar på ett positivt resultat om ca 370 tkr vilket är ungefär samma nivå som året innan. Det är verksamhetsområdet utbildning som står för överskottet (knappt 1,3 mkr) medan verksamhetsområdet forskning visar ett underskott om ca 900 tkr. Jämfört med 2018, är fakultetens netto intäkter av anslag till utbildning ca 7,2 mkr högre och lärarutbildningen står för 75 % av ökningen. Intäkterna av uppdragsutbildning är ca 2,7 mkr högre än föregående år. Rektorsprogrammet är nu avslutad och intäkterna under denna verksamhetsgren är ordinarie uppdragsverksamhet. Intäkterna av anslag till forskning är ca 1,6 mkr lägre. Detta beror på att medel avsedda för finansiering av arbeten med olika uppdrag fakulteten har fått av rektor 2018 inte finns med i nästa års budget samt att intäkterna av anslag från nämnden för lärarutbildning är ca 500 tkr lägre än 2018 års tilldelning. Anslagen som kommer i omsättning på den externfinansierade forskningen är ca 4,6 mkr högre än föregående år. Fakultetens forskare har varit framgångsrika under 2018 och detta märks i volymen externa intäkter som kommer i omsättning. Fakultetens totala kostnader under verksamhetsområdet utbildning är ca 2,2 mkr högre än Det är personalkostnaderna som ökar med 3,9. Under flera år, på flera institutioner, har det bedrivits ett intensivt rekryteringsarbete och många nya tjänster finns nu i institutionernas budgetar. Övriga driftskostnader och interna kostnader minskar med ca 1,3 mkr förmodligen som en effekt av besparings uppmaning som kom från ekonomiavdelningen sent i höstas och som har samband med de ökade lokalkostnaderna. Under verksamhetsområdet forskning är kostnaderna, sammanlagt på fakulteten, ca 2,2 mkr högre än I huvudsak är det personal och lokal kostnaderna som står för differensen. I underlaget för personalkostnaderna ingår rekrytering av en professor i sociologi och en i statsvetenskap från oktober 2019 samt två doktorander med inriktning pedagogiskt ledarskap respektive digitalisering från halvårsskiftet. Kostnaden för fakultetsgemensamma funktioner är ca 4,3 mkr högre än föregående år. I huvudsak är det kostanden för personal och kostnaden för lokaler som avviker. När det gäller ökning av personalkostnaden beror denna på att i slutet av innevarande år, har det inrättas ett antal koordinator-och samordnar tjänster för olika plattformar och centrum och dessa betraktar vi som indirekta kostander. Fakulteten har också tre prefektbyten nästa år och de nya prefekterna får utökad tid under första året. Både dekan- och prefekt tilläggen har ökat, vilket också påverkar 1/9 1 (2)

57 lönekostnaderna. När det gäller ökningen av lokalkostnaden, är detta följden av den generella höjningen av lokalhyra i samband med flytten till universitetskajen. Samt att fakulteten, under 2019 har valt att lägga kostnaden för att antal arbetsplatser för kärnverksamhets personal gemensamt, eftersom det inte är tydligt i vilken omfattning olika institutioner kommer att utnyttja dessa ytor. Det innebär att 2020 kommer att ske en sänkning av fakultetens lokalkostnads post med ca 1 mkr. Avskrivningen av de nya lokalernas utrustning är beräknat till 200 tkr per år i fem år. En reserv för eventuell flyttkostnader eller ombyggnation om 220 tkr är också lagt i budget. När det gäller de enskilda institutionernas resultat, två institutioner budgeterar underskott (pedagogik och lärande, didaktik och lärares praktik), två institutioner ligger i balans (statsvetenskap och samhällsstudier) och två institution visar modesta överskott (socialt arbete och idrottsvetenskap). Samtliga institutioner som har lärarutbildning har fått utökat anslag från NLU. Institutionen för samhällsstudier har även fått utökat anslag från FSV medan institutionen för pedagogik och lärande har fått mindre anslag från FSV. Dessa förändringar har gjort med anledning av prognosen per sista september. Institutionen för statsvetenskap får samma anslag som året innan och visar ett resultat som ligger knappt 50 tkr back, vilket är att betraktas som en budget i balans. Institutionen för samhällstudier har också fått utökat anslag motsvarande 24 helårsstudenter och budgeterat ett överskott om 50 tkr vilket är att betraktas som en budget i balans. Institutionen för socialt arbete har samma anslag som året innan och budgeterar ett överskott om ca 300 tkr vilket är en förbättring med ca 1,3 mkr mot det budgeterade resultatet Institutionen för idrottsvetenskap får ett uppdrag som ligger tre helårstudenter över föregående års och budgeterar ett överskott om ca 270 tkr vilket är 800 tkr lägre än året innan. Både institutionen för pedagogik och lärande och institutionen för didaktik och lärares praktik har budgeterat underskott. Underskotten beror i huvudsak på ökning av lönekostnaderna som en konsekvens av nyanställningar men också på grund av ett högre löneläge än tidigare, rent allmänt. Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa institutionernas budgetar enligt huvuddokument. I denna redovisning ingår även lärarutbildningen. 2/9 2 (2)

58 Resultaträkning budget Period Huvuddokument UTBILDNIG FORSKNING FAK.GEMENSAMT TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Fakulteten för Samhällsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader Kostnad för samfin. direkta kostnader Samfinansiering Resultat b Fakultet 1(7) 3/9

59 Resultaträkning budget Period UTBILDNING FORSKNING TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Institutionen för idrottsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-470 2(7) 4/9

60 Resultaträkning budget Period UTBILDNING FORSKNING TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Institutionen för pedagogik och lärande Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-471 3(7) 5/9

61 Resultaträkning budget Period UTBILDNING FORSKNING TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Institutionen för socialt arbete Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Verksamhetens kostnader Medel som erh fr myndigeter f fin av bidrag Lämnade bidrag Transfereringar Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-472 4(7) 6/9

62 Resultaträkning budget Period UTBILDNING FORSKNING TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Institutionen för statsvetenskap Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Resultat Inst-473 5(7) 7/9

63 Resultaträkning budget Period UTBILDNING FORSKNING TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Institutionen för samhällsstudier Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Kostnad för samfin. indirekta kostnader Samfinansiering av direkta kostnader Kostnad för samfin. direkta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-474 6(7) 8/9

64 Resultaträkning budget Period UTBILDNING FORSKNING TOTALT Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2018 Budget 2019 Institutionen för didaktik och lärares praktik Intäkter av anslag Intäkter av avg och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Verksamhetens intäkter Lönekostnader Övriga personalkostnader Kostnader för lokaler Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader Övriga interna intäkter Övriga interna kostnader Interna intäkter och kostnader Indirekta kostnader centrala funktioner Indirekta kostnader fakultets gem Verksamhetens indirekta intäkter/kostnader Samfinansiering av indirekta kostnader Samfinansiering Resultat Inst-475 7(7) 9/9

65 Missiv FSV 2019:1: 8 Dnr: 2019/ Handläggare: Ellinor Platzer 8 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Fastställande av nytt utbildningsprogram: Digitalisering som stöd för lärande, inriktning pedagogik, masterprogram, 120 hp Bakgrund Fakultetsstyrelsen beslutade den att magisterprogrammet Digitalisering som stöd för lärande, 60 hp ska ingå i fakultetens utbildningsutbud för höstterminen 2019 under förutsättning att fakulteten för teknik (FTK) fattar motsvarande beslut. Vidare beslutades att institutionen för pedagogik och lärande i samarbete med berörda på fakulteten för teknik (FTK) ska utveckla en utbildningsplan för detta magisterprogram, vilken skulle presenteras för styrelsen i december Av olika skäl blev inte utbildningsplanen klar till dess, varför den tas upp vid dagens sammanträde istället. Redan vid styrelsemötet den beslutades dock om en revidering av det tidigare fastställda utbildningsutbudet för höstterminen 2019, vilket innebar att Digitalisering av stöd för lärande nu kan ges som masterprogram, 120 hp. Under ledning av professor Italo Masiello, institutionen för pedagogik och lärande, har en ny utbildningsplan tagits fram för masterprogrammet. Programmet är planerat att ges vid campus Växjö på halvfart och undervisningsspråket ska vara svenska. Arbetet med att skapa ett antal nya kurser pågår. Studenterna ska i huvudsak studera tillsammans men kommer därefter välja mellan två inriktningar/huvudområden; pedagogik och mediateknik. Planerad dimensionering i initialfasen är ca 15 programstudenter vilket motsvarar 7,5 hst. Utbildningsplanen finns i två versioner, en för vardera inriktning. FTKs fakultetsstyrelse ska fastställa sin version. Bifogas: - Utkast till utbildningsplan för Digitalisering som stöd för lärande, inriktning pedagogik, masterprogram, 120 hp - Översikt över programmet Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa utbildningsplanen för Digitalisering som stöd för lärande, inriktning pedagogik, masterprogram, 120 hp Utbildningsplanen ska gälla från och med höstterminen /10 1 (1)

66 8 Dnr: 2019/ Utbildningsplan INGET VÄRDE ANGIVET Fakulteten för samhällsvetenskap Digitalisering som stöd för lärande, inriktning pedagogik, masterprogram, 120 högskolepoäng Educational Technology, with specialisation in Pedagogy, master program, 120 credits Nivå Avancerad nivå Inrättande av program Ingen inrättande instans angiven Fastställande av utbildningsplan UTBILDNINGSPLANEN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Ej fastställd Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet: 90 högskolepoäng inom huvudområdet pedagogik innefattande ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng, alternativt lärarexamen innefattande ett självständigt arbete omfattande 15 högskolepoäng eller lärarexamen och ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng genomfört utanför programmet, eller motsvarande. Svenska B och Engelska A eller motsvarande. Programbeskrivning Masterprogrammet ger den studerande möjlighet att avlägga en masterexamen med ämnesdjup i pedagogik. Det ska finnas en tydlig koppling till undervisningspraktik med digital teknik eller utveckling av digital teknik som stöd för undervisning och lärande. Programmet är tvärvetenskapligt och genomförs vid fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) och fakulteten för teknik (FTK). FSV ansvarar för den pedagogiska och FTK för den mediatekniska inriktningen. Programmet har som mål att den studerande ska förvärva fördjupande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för teknik och pedagogisk utveckling inom skolan. Detta sker genom deltagande i tvärvetenskapliga kurser som är co designade av lärare och forskare från båda fakulteterna. Syftet är att de studerande med olika programinriktningar ska samverka över disciplingränsen för att kunna hantera de utmaningar i skola och utbildningssektor som utveckling och lärande med digital teknik ger upphov till. Aktivt samarbete med EdTech bolag och organisationer i utbildningssektorn är centralt i programmet. 2/10

67 På masternivå ges den studerande möjlighet till fördjupade studier i något av huvudområdena pedagogik och medieteknik, genom bl.a. ett examensarbete omfattande 30 hp i slutet av det andra året. Det är också möjligt att ta ut en magisterexamen, då med ett examensarbete på 15 hp. Den studerande ges även möjlighet att förvärva yrkeslivserfarenhet genom en termins praktik. Relevant praktikplats kan vara vid ett EdTech företag (Linnéuniversitetet har samarbete med företagen IST, Swedish EdTech Industry och EdTech sydost). En tänkbar arbetsmarknad är anställning inom offentlig, privat eller ideell sektor som inrymmer kvalificerat IKT pedagogiskt utvecklings eller utredningsarbete på fältet. Utbildningen ger formell behörighet till studier på forskarnivå. Mål Centrala examensmål enligt Högskoleförordningen: Kunskap och förståelse För masterexamen ska den studerande kunna: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, vari inkluderas såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För masterexamen ska den studerande kunna: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med Ej begränsad fastställd information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen ska den studerande kunna: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begräsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Konkretisering av ovanstående mål framgår av programmets kursplaner. Programspecifika mål Efter avslutad utbildning ska den studerande kunna: 8 3/10

68 tillämpa digital teknik och system som stödjer olika undervisnings och lärandeprocesser. utveckla egna kompetenser i förhållande till de snabbt växlande pedagogiska och tekniska landskapen. förstå strukturer och funktioner hos digitala socio tekniska system. planera och designa aktiviteter relaterade till digitalisering som stöd för undervisning och lärande. analysera och utvärdera användbarheten av tekniska lösningar som stödjer utbildningsprocesser. ha helhetssyn på utveckling och användning av digital teknik som stödjer ovan nämnda undervisnings och lärandeprocesser. Innehåll och struktur Kopplat till programmet är ett programråd som arbetar för en långsiktig och strategisk utveckling av programmet. Programrådet består av en programledare från FSV, två biträdande programledare från vardera FSV och FTK, representanter för de båda huvudområdena, studentrepresentanter samt företrädare för EdTech bolag och utbildningsorganisationer. Programledare ansvarar för programinriktningens administration och kontakten med den studerande. Programöversikt Masterprogrammet är tvåårigt men ges under fyra år på halvfart, motsvarande 120 hp. Programmet innehåller kurser om totalt 90 hp samt ett självständigt arbete om totalt 30 hp. 8 En magisterexamen motsvarar totalt 60 hp, varav 15 hp utgörs av ett självständigt arbete. Kursernas lärandemål, innehåll, kurslitteratur, examinationsformer etc beskrivs i respektive kursplan. Ej fastställd Pedagogik utgör ett av två huvudområden i programmet, mediateknik det andra. Majoriteten av kurserna är gemensamma för båda huvudområdena. En viktig grundtanke är ett interdisciplinärt perspektiv som når bortom befästa akademiska ämnesstrukturer. Syftet är att de studerande med olika inriktningar ska samverka över disciplingränsen för att kunna möta de utmaningar i skola och utbildningssektor som utveckling och lärande med digital teknik ger upphov till. Interaktion mellan de studerande och deras olika inriktningar är därför viktig i alla kurser. Genom att maximera det komplementära lärandet kan de studerande med skilda yrken/inriktningar lära sig av varandra. Aktuella utbildningsstudier och forskning inom digital teknik för lärande studeras och analyseras i relation till implementering och design av interaktiva och kreativa lärandemiljöer. Under det första året arbetar den studerande med att inhämta omfattande kunskap och fördjupad förståelse för grunderna i pedagogik och digital teknik som stöd för lärande. Studierna under det första året berör olika områden och aspekter inom de två fälten, som vetenskapsteori, aktuella forskningsinriktningar, vetenskapliga metoder inom lärande och digital teknik, pedagogisk och teknisk teoribildning. Inkluderat i innehållet är dessutom vetenskapliga metoder inom lärande, teknik och tekniska plattformar samt datalogiskt tänkande för lärande. Den studerande ska också fördjupa sina riktade kompetenser mot antingen programmering och berättande i ett digital format eller webboch sociala mediers teknik. Alla kurser kommer att ha ett praktiskt tillvägagångssätt. 4/10

69 Grunderna från år två följs under det tredje och fjärde året av fördjupande kurser inom design, interaktion, data och datalogisk tänkande för lärande. Huvudfokus är de viktiga förändringar som utmanar mötet mellan pedagogik och digital teknik. Koppling görs också till forskning kring villkor och påverkansfaktorer för evidensbaserad undervisning. Masterprogrammet avslutas med ett examensarbete omfattande 30 hp. Av de 90 hp som utgörs av kurser är 75 hp obligatoriska inom båda inriktningarna, pedagogik och mediateknik. De återstående 15 hp består av valbara kurser inom respektive huvudområde, vilka de studerande väljer i samråd med programledare. Kurser i programmet Programmet kombinerar kurser inom de vetenskapliga disciplinerna från två fakulteter men är framtagna med en ämnesöverskridande praktik i åtanke. Masterprogrammet har en yrkesförberedande ambition med anledning av de senare årens snabba och omfattande infrastrukturella investeringar av digitalisering i skol och utbildningsmiljöer. Programmet erbjuder därför möjligheter till samverkan med lärosätets samverkanspartner inom kommunal och privat sektor. (P* eller MT* betecknar kurser ingående i huvudområdet pedagogik eller mediateknik; ett antal kurser ingår i båda huvudområdena (P eller MT betecknar valbara kurser inom huvudområdet pedagogik eller mediateknik; ett antal valbara kurser kan läsas av både inriktningar). Årskurs 1 Vetenskaplig teori och metod (P*) (MT*) (A1N), 7,5 hp: Kursens syfte är att den studerande på ett fördjupat sätt ska förstå sambandet mellan kunskapsintresse, forskningsfråga och metod samt utveckla fördjupade kunskaper om forskningsetiska frågor både från en pedagogisk och teknisk utgångspunkt. Den studerande ska också visa förståelse för olika metodologiska angreppssätt, kunna genomföra relevanta statistiska analyser samt kunna genomföra analyser av textbaserat material. Ej fastställd Undervisning och lärande i teori och praktik med stöd av digital teknik (P*) (MT*) (A1N), 7,5 hp: Kursens syfte är att den studerande ska kunna kritiskt reflektera över pedagogikens frågor och relatera dessa till utvecklingsrörelser i en pedagogisk praktik med stöd av digitala medier samt kunna problematisera tidigare och aktuella pedagogiska teorier och verksamheter. Datalogiskt tänkande och programmering i skolan. (P*) (MT*) (A1N), 7,5 hp: Datalogisk tänkande eller Computational Thinking innebär kompetenser och kunskaper nödvändiga för problemlösning när man skapar datorprogram. I den här kursen kommer den studerande att lära sig olika metoder för att kunna använda programmering i sin undervisning, inklusive att kunna identifiera moment och innehåll i kursplanen där programmering är ett användbart verktyg. Dessutom kommer studenten att kunna använda olika programmeringstekniker för att bryta ned, analysera och tolka innehållet i olika skolämnen. Sociala media ekosystem (MT*) (A1F), 7,5 hp: Syftet med kursen är att introducera och diskutera begrepp och tillämpningsområden relaterade till aktuella utvecklings och forskningsinsatser inom sociala medier. Introduktion till programmering för läraren (P*) (G1N), 7,5 hp: Syftet med kursen är att introducera lärare till programmering i olika miljöer med fokus på vad som krävs för att lära sig programmering i grundskolan. Kursen kommer att förklara olika programmeringskoncept. 8 5/10

70 Digital storytelling lab (P*) (MT) (A1N), 7,5 hp: Syftet med kursen är att introducera de studerande i väsentliga aspekter för ett bra pedagogiskt berättande i ett digitalt format. De studerande lär sig kärnan i ljudproduktion: inspelning, redigering, blandning och delning. De studerande fortsätter till storyboarding och den fullständiga skapandeprocessen. Kursen introducerar de studerande också i viktiga verktyg som konceptkartor och visuella modeller. De studerande kombinerar ljud med visuella modeller för att skapa effektiva lärandeupplevelser. Webb och mobilutveckling (MT*) (A1N), 7,5 hp: Syftet med kursen är att ge de studerande de tekniska grunderna, kunskaperna och färdigheterna i samband med olika webb och mobilutvecklingsramar som används för utveckling och distribuering av webb och mobiltjänster. Innovation och design av pedagogiska verktyg för skolan (P*) (MT*) (A1N), 15 hp: I ett projektbaserat arbete kan de studerande samarbeta med ett litet design och programmeringsteam vid ett EdTech bolag inom ett lärandeprojekt för att svara på ett verkligt pedagogiskt behov i skolan. För studerande som väljer att avsluta sin utbildning efter ett år ersätts denna kurs av ett examensarbete på magisternivå. Valbara kurser år 1 Valbar kurs MT, 7,5 hp: Valbara kurser avser att ge de studerande kompletterande kunskaper och färdigheter samt ge utrymme för en egen personlig inriktning inom programmet. Dessa kurser ska väljas i samråd med programledare. Valbar kurs P, 7,5 hp: Valbara kurser avser att ge de studerande kompletterande kunskaper och färdigheter samt ge utrymme för en egen personlig inriktning inom programmet. Dessa kurser ska väljas i samråd med programledare. Ej fastställd Magisterarbete (P) (MT)15 hp: Examensarbetet på magisternivå är för de studerande som väljer att avsluta sin utbildning efter ett år. Kursen omfattar ett självständigt forskningsarbete inom vilket de studerande ska definiera och formulera en forskningsfråga, genomföra ett avancerat forskningsarbete, sammanställa och presentera ett skriftligt självständigt arbete samt slutligen försvara arbetet vid ett seminarium och fungera som granskare av ett annat examensarbete. Årskurs 2 Designpraxis för lärande (P*) (MT*) (A1N), 15 hp: Den studerande ska utforska hur man anpassar och tillämpar metoder för läroplansdesign i 2100 talets klassrum. Den studerande ska fokusera på effektiva tekniker för att öka engagemang, utforma autentisk bedömning, uppmuntra meningsfullt samarbete och individualiserat lärande för 1:1, flipped, blandat och online. Den studerande ska skapa en plan för en helt omstrukturerad kurs. Planen ska därefter göras till en verklig kursplan färdig att distribueras, genom tjänstedesignsmetodik (design thinking). Den studerande ska kunna knyta samman sina teknologikompetenser med lärandemål. Avancerade ämnen inom EdTech (P*) (MT*) (G1N), 7,5 hp: Syftet med kursen är att den studerande ska utveckla färdighet att systematiskt identifiera och analysera aktuella ämnen inom området digitalisering som stöd för lärande, både från ett mediateknikiskt och pedagogiskt perspektiv. Den studerande kommer att arbeta i grupper och utforska, studera och syntetisera intressanta och aktuella ämnen inom EdTech. 8 6/10

71 Masterarbete (P*) (MT*) (A2E); 15/30 hp: Kursens syfte är att den studerande utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt ska kunna genomföra ett självständigt arbete, på ett stringent och intresseväckande sätt presentera egna resultat och andras vetenskapliga arbeten samt genomföra ett opponentskap. Kursen innehåller följande moment: Handledning och seminariebehandling i samband med rapportskrivning, tekniker för bearbetning av data, presentation av resultat samt informationssökning i anslutning till det självständiga arbetet Valbara kurser år 2 Projektbaserat lärande med smart objects (P) (MT) (A1N), 7,5 hp: Syftet med kursen är att ge den studerande djup kunskap och förståelse att integrera smart objects, som DIY elektronik, för att lösa en särskild utbildningsutmaning i ett projektbaserat format. Den studerande kommer att undersöka och förstå varför vissa teknologier tycks vara mer lämpliga för ett visst pedagogiskt syfte och hur man kan bygga upp elevernas utforskningar så att alternativ kan övervägas. Learning analytics för de studerande, klasser och skolor (P) (MT) (A1N), 7,5 hp: Kursens syfte är att de studerande ska få kunskap om hur kvantitativ och kvalitativ data kan samlas in och analyseras för att mönster och trender relaterade till elevernas lärande ska kunna skönjas. Den studerande ges verktyg för att redogöra för olika nivåer: studerande (mikro), klassrum (meso) och skolan (makroperspektiv). Valbar kurs MT (G1N), 7,5 hp: Valbara kurser avser att ge de studerande kompletterande kunskaper och färdigheter samt ge utrymme för en egen personlig inriktning inom programmet. Dessa kurser ska väljas i samråd med programledare. Valbar kurs P (G1N), 7,5 hp: Valbara kurser avser att ge de studerande kompletterande kunskaper och färdigheter samt ge utrymme för en egen personlig inriktning inom programmet. Dessa kurser ska väljas i samråd Ej med programledare. fastställd Samhällsrelevans Programmet vänder sig framför allt till yrkesverksamma med pedagogiska yrken eller uppdrag och personer med datavetenskaplig respektive mediateknologisk utbildning eller motsvarande. Den studerande förutsätts ha intresse för att arbeta i olika utbildningsmiljöer eller arbetslivspraktiker med koppling till utbildning och digitala medier. I utbildningen ingår att den studerande kontinuerligt samverkar med det omgivande samhället. I förekommande fall kan den egna yrkesverksamheten utgöra utgångspunkt för studierna. Samarbete förekommer mellan olika discipliner på avancerad nivå vid Linnéuniversitetet samt med universitetets internationella nätverk. Personer i EdTech industri kan involveras som gästföreläsare i olika programkurser och eventuellt som biträdande handledare för examensarbeten. Vidare uppmuntras den studerande genomföra olika kursuppgifter i samarbete med olika EdTech företag och organisationer inom den sektorn. 8 Internationalisering Arbetsplatser blir alltmer internationella och denna viktiga aspekt återspeglas i kursinnehåll, val av litteratur och teman i kurserna, med sikte på ett framtida arbete inom och över nationsgränserna. Av den anledningen kan den studerande som önskar utöva en del av sina studier utomlands göra det under den tredje terminen. Alternativt kan den studerande välja att genomföra sitt examensarbete under den fjärde terminen vid ett annat universitet i Sverige eller utomlands. Eventuella tillgodoräknanden bör utredas innan utresa. Tidpunkt för utlandsstudier bestäms i samråd med programledare. 7/10

72 Perspektiv i utbildningen Hållbar utveckling Den studerande ska möta och utveckla förståelse kring flera av utbildningens samhälleliga utmaningar, inte minst de kring hållbar utveckling. En sådan aspekt rör förmåga att kritiskt granska och pröva sanningsanspråk som alternativa fakta eller kunskaper att validera utveckling av hållbara digitala produkter. Genom studier grundade i forskning och praktik tillgodoses inte bara samtida behov av pedagogiska och tekniska kunskaper utan bäddar också för framtida generationers lärande och teknik på ett hållbart sätt. Ett annat sätt att bidra till hållbar utveckling är att låta studerande med olika bakgrund mötas och testa tekniska lösningar för att kunskap om behov och möjligheter med digitalisering ska höjas. Många av dessa frågor berör framtida yrkesroller som lärare, IKT pedagog och IT konsult. Lika villkor Centralt för utbildningen är att skapa förutsättningar för alla människors lärande och utveckling. IT branschen och utbildningssektorn domineras av män respektive kvinnor. Detta återspeglas vanligen i utbildningarna som ges på dessa områden. Utmaningarna kring ojämlikheter och orättvisor i både utbildnings och IT sektor utgör ett centralt innehåll i programmet och behandlas utifrån olika värdegrundsrelaterade perspektiv. Lika villkor är också en central del av de attityder och värderingar som vägleder och präglar utbildningen. Entreprenöriellt förhållningssätt Genom studierna förbereds den studerande i att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt. I mötet med de medverkande företagen tränas de studerande i att reflektera över möjligheter till verksamhetsutveckling och kunskapsbaserade förändringsprocesser. Kvalitetsutveckling Programmet utvärderas genom årligen återkommande skriftliga och muntliga utvärderingar. Ej Diskussioner fastställd med kursdeltagare, skolor och industrirepresentanter ger ytterligare information om de studerandes anställningsbarhet. Vid särskilda utvärderingsträffar diskuteras utbildningens kvalitet och åtgärder för kvalitetsutveckling. För varje kurs genomförs också en kursutvärdering. Sammanställningar av kurs och programutvärderingar arkiveras av institutionerna och görs tillgängliga för såväl de studerande som lärarna. Programmet utvärderas också i programrådet där externa ledamöter ingår. Examen Efter avklarade studier på programmet motsvarande de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet, kan den studerande ansöka om examen. De som fullföljt Digitalisering som stöd för lärande, inriktning pedagogik, masterprogram, 120 hp, kan erhålla följande examen: Masterexamen med inriktning mot Digitalisering som stöd för lärande. Huvudområde: Pedagogik Master of Science (120 credits) with specialisation in Educational Technology Main field of study: Pedagogy De som valt att ta magisterexamenskursen år 1 och därefter avslutat sina studier kan erhålla följande examen: Magisterexamen med inriktning mot Digitalisering som stöd för lärande Huvudområde: Pedagogik 8 8/10

73 One year Master of Science (60 credits) with specialisation in Educational Technology Main field of study: Pedagogy Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt Studerande som inte uppnått 45 hp inför påbörjande av den tredje terminen hänvisas till programledare eller studie och yrkesvägledare för upprättande av en individuell studieplan för sina fortsatta studier. 8 Ej fastställd 9/10

74 10/10 8

75 Missiv FSV 2019:1: 9 Dnr: 2018/ resp 2018/ Ellinor Platzer 9 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Revidering av utbildningsplaner för a) SAPM1, Pedagogik, magisterutbildning, 60 hp b) SAPM2, Pedagogik, masterutbildning, 120 hp Beskrivning av ändringar Bakgrund Magister- och Masterutbildningen har sitt ursprung i en institution som innefattade pedagogik, bild, idrott och musik. Dessutom fanns olika särintressen som satte sin prägel på utbildningen. Nu är tid att göra ett omtag, där den gamla utbildningens förtjänster tillvaratas, samtidigt som blicken vänds framåt. Inte minst gäller det att öka utbildningens attraktivitet så att fler och nya grupper söker sig till densamma. En förnyad Magister- och masterutbildning i pedagogik Den nya magistern i pedagogik ska, enligt programledaren, vara något mindre avancerad de två första åren ( magisterdelen ) med generös tillämpning av tillgodoräknanden och mer avancerad de två sista åren med fokus på förberedelse till forskarutbildning. Förhoppningen är att upplägget lockar fler att gå hela mastern, vända sig till alla lärare och fritidspedagoger (förutsatt att de uppfyller allmän behörighet), liksom studenter som läst kandidat i pedagogik och programmet Pedagogik inriktning ungdoms- och missbrukarvård, möjliggöra för de som gått handledarutbildning, rektorsprogrammet och speciallärarutbildningen att tillgodoräkna sig delar av Magistern, fortsatt bygga på idén med inriktningar, nämligen Allmän pedagogik, Didaktik och lärande, Lärares arbete, Arbetsliv och vuxnas lärande, Specialpedagogik och Socialpedagogik. För en generell magisterexamen gäller att 15 högskolepoäng får avse kurser på grundnivå, dock ej sådana kurser som ingår i underliggande examen på grundnivå. Magisterexamen ska också innefatta ett huvudområde med kurser på avancerad nivå omfattande minst 30 högskolepoäng. I huvudområdet ska ingå ett självständigt examensarbete om minst 15 högskolepoäng. Detta får till följd att det går att ta ut en generell magister med endast två kurser som är klassificerade som Pedagogik på avancerad nivå, t ex Vetenskaplig metod 15 hp och Självständigt arbete 15 hp. I examen kan det då dessutom ingå t ex 15 hp i kemi på grundläggande nivå samt 15 hp i engelska, avancerad nivå. Detta är förstås inte förenligt med tanken att slå vakt om 1/24 1 (3)

76 9 huvudområdet pedagogik. En magister med inriktningar är inte reglerad i Högskoleförordningen och gör det möjligt att undvika detta problem, återinföra inriktningen Lärares arbete ( förbättring ). Inriktningen, tidigare kallad Ingång II, hade fler sökande än det ordinarie programmet vid antagningen hösten Målsättningen med inriktningen är att utveckla en vetenskaplig grund för kvalificerat pedagogiskt förbättringsarbete. Inriktningen vänder sig till lärare, rektorer/ förskolechefer, utvecklingsansvariga eller annan personal som arbetar med skolutvecklingsfrågor. Den syftar till såväl den studerandes egen kompetensutveckling som utveckling av den egna verksamheten. Inriktningen förefaller också falla väl i linje med statliga strategiska satsningar på lokala utvecklingsprojekt inom ungdomsskolan. vara ekonomiskt rimlig, med fler sökande (= minimera underskott). Att ha olika inriktningar leder inte till ökade kostnader, då studenterna läser alla kurser tillsammans, men i en del fall utifrån för inriktningen anpassad litteratur, vara lätt att förändra om huvudområdet didaktik ges magisterrättigheter, med en inriktning pedagogik som ges vartannat år och en i didaktik som ges vartannat år. De två sista master -åren blir då till stor del gemensamma, möjliggöra samläsning inom fakulteten. Dels vad gäller metod, som nu läggs på hösten, och där studenter med större förkunskaper kan välja den mer avancerade fakultetsgemensamma varianten. Dels genom att två kurser är valbara. Förslaget innebär minskade kostnader med ca 160 timmar, p g a att två kurser är valbara, och eftersom Generiska färdigheter inte ges vid sidan av övrig undervisning utan som en särskild kurs. Bifogas: - Utkast till reviderad utbildningsplan för SAPP1, Pedagogik, magisterutbildning, 60 hp - Fastställd utbildningsplan för SAPM1, Pedagogik, magisterutbildning, 60 hp - Utkast till reviderad utbildningsplan för SAPP2, Pedagogik, masterutbildning, 120 hp - Fastställd utbildningsplan för SAPM2, Pedagogik, masterutbildning, 120 hp Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa den reviderade utbildningsplanen för SAPP1, Pedagogik, magisterprogram, 60 hp 2/24 2 (3)

77 9 att fastställa den reviderade utbildningsplanen för SAPP2, Pedagogik, masterprogram, 120 hp att utbildningsplanerna gäller från och med höstterminen 2019 dock längst till och med höstterminen 2020 att ge handledarkollegiet i pedagogik i uppdrag att utreda om lärarutbildningen ger tillräckliga förkunskaper/behörighet för utbildning på avancerad nivå. 3/24 3 (3)

78 9 Dnr: 2018/ Utbildningsplan INGET VÄRDE ANGIVET Fakulteten för samhällsvetenskap Pedagogik, magisterprogram, 60 högskolepoäng Pedagogical Science Master s Programme,, 60 credits Nivå Avancerad nivå Inrättande av program Ingen inrättande instans angiven Fastställande av utbildningsplan UTBILDNINGSPLANEN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet enligtföljande: Ej fastställd 90 högskolepoäng i huvudområdet pedagogik eller motsvarande huvudområde:inklusive ett examensarbete omfattande minst 15 högskolepoäng, alternativtlärarexamen inkluderande ett examensarbete. Svenska B och Engelska A eller motsvarande. Programbeskrivning Syftet är att den studerande ska utveckla en vetenskaplig grund för pedagogiskt arbete inom skilda verksamhetsområden. En tänkbar arbetsmarknad är anställningar inom offentlig, privat eller ideell sektor som inrymmer kvalificerat pedagogiskt utvecklingseller utredningsarbete. En annan är arbete som förstelärare eller annan arbetsledande tjänst inom utbildningsväsendet. Utbildningen ger också formell behörighet till studier på forskarnivå. Mål Examensmål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse För magisterexamen ska den studerande kunna: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen ska den studerande kunna: 4/24

79 9 visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen ska den studerande kunna: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Konkretisering av ovanstående mål framgår av programmets kursplaner. Innehåll och struktur Programmet är placerat vid fakulteten för samhällsvetenskap. Programmet har en programledare som svarar för den övergripande planeringen och samordningen kring struktur och innehåll. Ej fastställd Programöversikt Programmet består av fem moduler, där pedagogik utgör den gemensamma basen. Studietakten är 50 procent, men det är möjligt att studera i högre eller lägre takt. Det finns en viss flexibilitet i vilken ordning kurserna kan läsas. Utbildningen ger den studerande möjlighet att fördjupa sitt kunnande inom centrala pedagogiska frågeområden såsom pedagogiskt utvecklingsarbete,organisationsutveckling, historiska och samhälleliga aspekter på pedagogik, begreppen kunskap och lärande samt värdegrunds och demokratifrågor. Den studerande väljer fördjupningsområde och läser övriga kurser med utgångspunkt i den valda fördjupningen. Den studerande erbjuds välja mellan följande fördjupningsområden: Allmän pedagogik Didaktik och lärare Lärares arbete Arbetsliv och vuxnas lärande Specialpedagogik Socialpedagogik Kurser i programmet Ordningsföljden på kurserna kan komma att ändras. Undervisningsspråket är svenska, förutom valfria kurser som kan ges på engelska. 5/24

80 Kurser år 1 och 2 Termin Pedagogik som vetenskaplig disciplin 1, 7,5 hp A1N* Kursens syfte är att den studerande ska kunna kritiskt reflektera över pedagogikens frågor i ett historiskt och samhälleligt sammanhang och relatera dessa till utvecklingsrörelser i en pedagogisk praktik, samt kunna problematisera pedagogiska teorier och verksamheter utifrån olika värdegrundsperspektiv. 2. Empirisk forskning och teoribildning inom respektive fördjupningsområde 1, 7,5 hp, A1N* Kursens syfte är att den studerande ska kunna visa fördjupad kunskap om den valda inriktningens vetenskapliga grund såsom den visar sig i empirisk forskning och teoribildning samt om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för den aktuella inriktningen. Termin 2 3. Valfri kurs på grundläggande eller avancerad nivå, 15 hp, G2F alternativt A1N* Termin 3 4. Vetenskaplig metod, 15 hp A1N* Kursens syfte är att den studerande på ett fördjupat sätt ska förstå sambandet mellan kunskapsintresse, forskningsfråga och metod, ha fördjupade kunskap om forskningsetiska frågor, ha förståelse för olika metodologiska angreppssätt, kunna genomföra Ej relevanta fastställd statistiska analyser samt kunna genomföra analyser av textbaserat material. Termin 4 5. Självständigt arbete, 15 hp A1E* Kursens syfte är att den studerande utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt ska genomföra ett självständigt arbete, på ett stringent sätt presentera egna resultat och andras vetenskapliga arbeten samt genomföra ett opponentskap. Samhällsrelevans Frågor om skola, utbildning, kunskap och lärande är ständigt aktuella frågor. Dessa frågor uppstår och utvecklas i samspelet mellan utbildningsområdets olika institutioner och det omgivande samhället. Till följd av samhällets globalisering och snabba förändringstakt betonas idag behovet av ett livslångt lärande inom många samhällsområden. Studier i pedagogik ger en god grund för hur ett sådant lärande kan förstås. Den studerande ges en teoretisk förståelse för begreppets framväxt och utveckling samt utvecklar kunskap om hur det kan omsättas i konkreta undersökningar och tillämpningar. Internationalisering 6/24

81 Utöver det internationellt orienterade innehåll som den studerande möter i de olika kurserna utvecklas också kompetenser väsentliga för att orientera sig i en allt mer globaliserad värld. Den studerande ges möjlighet att genomföra delar av sin utbildning vid utländskt lärosäte. Perspektiv i utbildningen Hållbar utveckling Den studerande möter och utvecklar förståelse kring flera av utbildningens samhälleliga utmaningar, inte minst de kring hållbar utveckling. En sådan aspekt rör förmågor att kritiskt granska och pröva kunskaps och sanningsanspråk som alternativa fakta eller svagt grundade uppfattningar kring utbildningspolitiska och praktiska pedagogiska frågor. Genom historiska och internationellt jämförande studier grundade i forskning och praktik tillgodoses inte bara samtida behov av pedagogiska kunskaper utan bäddar också för framtida generationers lärande på ett hållbart sätt. Lika villkor Centralt för utbildningen är att skapa förutsättningar för alla människors lärande och utveckling. De pedagogiska utmaningarna kring ojämlikheter och orättvisor utgör ett centralt innehåll i utbildningen och behandlas utifrån olika värdegrundsrelaterade perspektiv. Lika villkor är också en central del av de attityder och värderingar som vägleder och präglar utbildningen. Breddat kunskapsperspektiv (bildning) Utbildningen syftar till att vidga den studerande kunskapsperspektiv. I kurserna behandlas för människan centrala frågor som vad det innebär att lära sig, och att kunna något, samt demokrati och värdegrundsfrågor. Dessa frågor behandlas ur olika perspektiv och på olika nivåer för att ge studenterna en bred förståelse för hur olika kunskapsperspektiv kommer till uttryck i såväl teori som praktik. Entreprenöriellt Ej förhållningssätt fastställd Genom studierna förbereds studenterna i att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt. Med utgångspunkt i pedagogisk teoribildning och beprövad erfarenhet tränas studenterna i att reflektera över möjligheter till verksamhetsutveckling och kunskapsbaserade förändringsprocesser. Kvalitetsutveckling Fakultetsstyrelsen på fakulteten för samhällsvetenskap har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningen, och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning av helhet och progression genom programstudierna samt för att utveckla relevansen för avnämare och relationen till aktuell forskning. Studentinflytande sker via kurs och programvärderingar, och även genom representation i fakultetsstyrelsen, beredningsorgan och programråd (motsvarande). Den studerandes synpunkter bildar underlag för styrelsens kvalitetsarbete. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet. Examen Efter avklarade studier på programmet samt då avklarade studier motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. De som fullföljt Pedagogik, magisterprogram, 60 hp kan erhålla följande examen: Filosofie magisterexamen med inriktning mot Allmän pedagogik/didaktik och lärande/lärares arbete/arbetsliv och vuxnas lärande/specialpedagogik/socialpedagogik (Huvudområde: Pedagogik) 9 7/24

82 Master of Science with specialization in General Education/Didactics and learning/teacher s work/working Life and Adult Education/Inclusive Education/Social Pedagogy (Main field of study: Education) Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). 9 Ej fastställd 8/24

83 9 Dnr: 2017/ Utbildningsplan Fakulteten för samhällsvetenskap Pedagogik, magisterprogram, 60 högskolepoäng Pedagogical Science Master s Programme, 60 credits Nivå Avancerad nivå Fastställande av utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen inom Fakulteten för samhällsvetenskap Utbildningsplanen gäller från och med höstterminen 2018 Förkunskaper Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet enligt följande: 90 högskolepoäng i huvudområdet pedagogik eller motsvarande huvudområde inklusive ett självständigt arbete omfattande minst 15 högskolepoäng alternativt lärarexamen inkluderande ett examensarbete samt minst två års pedagogisk arbetslivserfarenhet svenska B och Engelska A eller motsvarande. Programbeskrivning Syftet är att studenten ska utveckla en vetenskaplig grund för ett kvalificerat pedagogiskt arbete inom skilda verksamhetsområden. En tänkbar arbetsmarknad är anställningar inom offentlig, privat eller ideell sektor som inrymmer kvalificerat pedagogiskt utvecklings eller utredningsarbete. Utbildningen kvalificerar också för utbildning på forskarnivå. Mål Examensmål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse För magisterexamen skall studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För magisterexamen skall studenten: visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad 9/24

84 information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För magisterexamen skall studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Konkretisering av ovanstående mål framgår av programmets kursplaner. Innehåll och struktur Programmet är placerat vid fakulteten för samhällsvetenskap. Programmet har en programledare som svarar för den övergripande planeringen och samordningen kring struktur och innehåll. Programöversikt Programmet ger den studerande möjlighet att fördjupa sitt kunnande inom centrala pedagogiska frågeområden såsom pedagogiskt utvecklingsarbete, organisationsutveckling, historiska och samhälleliga aspekter på pedagogik, begreppen kunskap och lärande samt värdegrunds och demokratifrågor. Programmet består av fyra moduler om vardera 15 högskolepoäng, där pedagogik utgör den gemensamma basen. Studietakten är 50 procent, men det är möjligt att studera i högre eller lägre takt. Det finns en viss flexibilitet i vilken ordning kurserna kan läsas. Kurserna Pedagogik som vetenskaplig disciplin I och Vetenskaplig metod är gemensamma för samtliga. Den studerande väljer mellan följande fördjupningsområden och läser övriga kurser med utgångspunkt i den valda fördjupningen: allmän pedagogik arbetsliv och vuxnas lärande special och socialpedagogik didaktik och lärares arbete Kurser i programmet Alla kurser i programmet tillhör huvudområdet pedagogik. Ordningsföljden på kurserna kan komma att ändras. All undervisning sker på svenska. 9 10/24

85 Termin 1 Pedagogik som vetenskaplig disciplin 1, 15 hp A1N Kursens syfte är att kursdeltagaren efter genomgången kurs ska kunna kritiskt reflektera över pedagogikens frågor i ett historiskt och samhälleligt sammanhang och relatera dessa till utvecklingsrörelser i en pedagogisk praktik, samt kunna problematisera tidigare och aktuella pedagogiska teorier och verksamheter utifrån olika värdegrundsperspektiv. Termin 2 Vetenskaplig metod, 15 hp A1N Efter avslutad kurs förväntas den studerande kunna självständigt resonera om olika vetenskapsteoretiska positioners relevans för samhällsvetenskapliga metodval, redogöra för möjligheter och begränsningar med olika kvantitativa och kvalitativa metoder samt deras tillämpning på pedagogisk forskning. Vidare förväntas den studerande självständigt och kreativt planera kunna planera ett vetenskapligt arbete, samt självständigt tillämpa och värdera forskningsetiska principer. Termin 3 Empirisk forskning och teoribildning inom respektive fördjupningsområde, 15 hp A1N Kursens syfte är att den studerande ska kunna visa fördjupad kunskap om den valda inriktningens vetenskapliga grund såsom den visar sig i empirisk forskning och teoribildning samt om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för den aktuella inriktningen. Vidare förväntas den studerande ha förmåga att problematisera relationen mellan teori och empiri på en generell nivå samt förmåga att utifrån specifika sammanhang kunna föra en principiell diskussion avseende relationen mellan empiri och teori. Termin 4 Självständigt arbete, 15 hp A1E Kursens syfte är att den studerande utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt ska kunna genomföra ett självständigt arbete och på ett stringent och intresseväckande sätt presentera egna resultat och andras vetenskapliga arbeten samt genomföra ett opponentskap. Generiska färdigheter Två obligatoriska moment ingår i alla delkurser då de studerande specifikt fokuserar på generiska färdigheter. Samhällsrelevans Frågor om skola, utbildning, kunskap och lärande är ständigt aktuella frågor. Dessa frågor uppstår och utvecklas i samspelet mellan utbildningsområdets olika institutioner och det omgivande samhället. Till följd av samhällets globalisering och snabba förändringstakt betonas idag behovet av ett livslångt lärande inom många samhällsområden. Studier i pedagogik ger en god grund för hur ett sådant lärande kan förstås. Studenterna ges en teoretisk förståelse för begreppets framväxt och utveckling samt utvecklar kunskap om hur det kan omsättas i konkreta undersöknings och tillämpningskontexter. 9 Internationalisering Studier på magisterprogrammet i pedagogik innebär en hög grad av internationalisering. Utöver det internationellt orienterade innehåll som studenten möter i de olika kurserna så utvecklas också en mängd kompetenser som är väsentliga för att orientera sig i en allt mer globaliserad värld. Studenten blir del av en internationell forskningsmiljö samt ges möjlighet att genomföra delar av sin utbildning vid utländskt lärosäte. 11/24

86 Perspektiv i utbildningen Hållbar utveckling De studerande möter och utvecklar förståelse kring flera av utbildningens samhälleliga utmaningar, inte minst de kring hållbar utveckling. En sådan aspekt rör förmågor att kritiskt granska och pröva kunskaps och sanningsanspråk som alternativa fakta eller svagt grundade uppfattningar kring utbildningspolitiska och praktiska pedagogiska frågor. Genom historiska och internationellt jämförande studier grundade i forskning och praktik tillgodoses inte bara samtida behov av pedagogiska kunskaper utan också framtida generationers lärande på ett hållbart sätt. Lika villkor Centralt för utbildningen är att skapa förutsättningar för alla människors lärande och utveckling. De pedagogiska utmaningarna kring ojämlikheter och orättvisor utgör ett centralt innehåll i utbildningen och behandlas utifrån olika värdegrundsrelaterade perspektiv. Lika villkor är också en central del av de attityder och värderingar som vägleder och präglar utbildningen. Breddat kunskapsperspektiv (bildning) Utbildningen syftar till att vidga studenternas kunskapsperspektiv. I kurserna behandlas för människan centrala frågor som vad det innebär att lära sig, och att kunna något, samt demokrati och värdegrundsfrågor. Dessa frågor behandlas ur olika perspektiv och på olika nivåer för att ge studenterna en bred förståelse för hur olika kunskapsperspektiv kommer till uttryck i såväl teori som praktik. Entreprenöriellt förhållningssätt Genom studierna förbereds studenterna i att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt. Med utgångspunkt i pedagogisk teoribildning och beprövad erfarenhet tränas studenterna i att reflektera över möjligheter till verksamhetsutveckling och kunskapsbaserade förändringsprocesser. Kvalitetsutveckling Fakultetsstyrelsen på fakulteten för samhällsvetenskap har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningen, och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning av helhet och progression genom programstudierna samt för att utveckla relevansen för avnämare och relationen till aktuell forskning. Studentinflytande sker via kurs och programvärderingar, och även genom representation i fakultetsstyrelsen, beredningsorgan och programråd (motsvarande). Studenternas synpunkter bildar underlag för styrelsens kvalitetsarbete. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet. Examen Efter avklarade studier på programmet samt då avklarade studier motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. Studenter som med godkänt resultat genomgått Pedagogik, magisterprogram, 60 hp kan erhålla följande examen: Filosofie magisterexamen (Huvudområde: Pedagogik) Filosofie magisterexamen med inriktning mot Allmän pedagogik/arbetsliv och vuxnas lärande/didaktik och lärares arbete/special och socialpedagogik (Huvudområde: Pedagogik) Master of Science (60 credits) (Main field of study: Education) 12/24 9

87 Master of Science with specialization in General Education/Working Life and Adult Education/Didactics and Teachers work/inclusive Education and Social Pedagogy (60 credits) (Main field of study: Education) Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). 9 13/24

88 9 Dnr: 2018/ Utbildningsplan INGET VÄRDE ANGIVET Fakulteten för samhällsvetenskap Pedagogik, masterprogram, 120 högskolepoäng Pedagogical Science Master s Programme, 120 credits Nivå Avancerad nivå Inrättande av program Ingen inrättande instans angiven Fastställande av utbildningsplan UTBILDNINGSPLANEN EJ FASTSTÄLLD Förkunskaper Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet enligt följande: Ej fastställd 90 högskolepoäng i huvudområdet pedagogik eller motsvarande huvudområde inklusive ett självständigt arbete omfattande minst 15 högskolepoäng, alternativt lärarexamen inkluderande ett examensarbete. Svenska B och engelska A eller motsvarande. Programbeskrivning Syftet är att den studerande ska utveckla en vetenskaplig grund för pedagogiskt arbete inom skilda verksamhetsområden. En tänkbar arbetsmarknad är anställningar inom offentlig, privat eller ideell sektor som inrymmer kvalificerat pedagogiskt utvecklingseller utredningsarbete. En annan är arbete som förstelärare eller annan arbetsledande tjänst inom utbildningsväsendet. Utbildningen ger formell behörighet till studier på forskarnivå. Mål Examensmål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse För masterexamen ska den studerande: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga 14/24

89 9 För masterexamen ska den studerande: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete visa förmåga att såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen ska den studerande: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Programspecifika mål Konkretisering av ovanstående mål framgår av programmets kursplaner. Ej fastställd Innehåll och struktur Programmet är placerat vid fakulteten för samhällsvetenskap. Programmet har en programledare som svarar för den övergripande planeringen och samordningen kring struktur och innehåll. Programöversikt Programmet består av tio moduler, där pedagogik utgör den gemensamma basen. Studietakten är 50 procent, men det är möjligt att studera i högre eller lägre takt. Det finns en viss flexibilitet i vilken ordning kurserna kan läsas. Utbildningen ger den studerande möjlighet att fördjupa sitt kunnande inom centrala pedagogiska frågeområden såsom pedagogiskt utvecklingsarbete, organisationsutveckling, historiska och samhälleliga aspekter på pedagogik, begreppen kunskap och lärande samt värdegrunds och demokratifrågor. Det finns möjlighet till etappavgång med magisterexamen under förutsättning att kraven för magisterexamen är uppfyllda. Den studerande väljer fördjupningsområde och läser övriga kurser med utgångspunkt i den valda fördjupningen. Den studerande erbjuds välja mellan följande fördjupningsområden: Allmän pedagogik Didaktik och lärare Lärares arbete Arbetsliv och vuxnas lärande Specialpedagogik 15/24

90 Socialpedagogik 9 Under år 4 ska den studerande erbjudas ett antal valbara kurser. Det finns också möjlighet att välja annan kurs vid Linnéuniversitetet eller annat lärosäte i samråd med programledare. De självständiga arbetena omfattar tillsammans 30 högskolepoäng. Väljer man enbart år 1 och 2 och avsluta sin utbildning med magisterexamen ska det självständiga arbetet uppgå till 15 högskolepoäng. Kurser i programmet Ordningsföljden på kurserna kan komma att ändras. Undervisningsspråket är svenska, förutom valfria kurser som kan ges på engelska. Kurser år 1 och 2 Termin 1 1. Pedagogik som vetenskaplig disciplin I, 7,5 hp A1N* Kursens syfte är att den studerande efter genomgången kurs ska kunna kritiskt reflektera över pedagogikens frågor i ett historiskt och samhälleligt sammanhang och relatera dessa till utvecklingsrörelser i en pedagogisk praktik, samt kunna problematisera tidigare och aktuella pedagogiska teorier och verksamheter utifrån olika värdegrundsperspektiv. 2. Empirisk forskning och teoribildning inom respektive fördjupningsområde I, 7,5 hp, A1N* Kursens syfte är att den studerande ska kunna visa fördjupad kunskap om den valda inriktningens vetenskapliga grund såsom den visar sig i empirisk forskning och teoribildning samt om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess Ej fastställd betydelse för den aktuella inriktningen. Termin 2 3. Valfri kurs på grundläggande eller avancerad nivå, 15 hp, G2F alternativt A1N* Termin 3 4. Vetenskaplig metod, 15 hp A1N* Kursens syfte är att den studerande på ett fördjupat sätt ska förstå sambandet mellan kunskapsintresse, forskningsfråga och metod, ha fördjupade kunskap om forskningsetiska frågor, ha förståelse för olika metodologiska angreppssätt, kunna genomföra relevanta statistiska analyser samt kunna genomföra analyser av textbaserat material. Termin 4 5. Självständigt arbete, 15 hp A1E* Kursens syfte är att de studerande utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt ska kunna genomföra ett självständigt arbete, på ett stringent och intresseväckande sätt presentera egna resultat och andras vetenskapliga arbeten samt genomföra ett opponentskap. Kurser år 3 och 4 Termin 5 16/24

91 9 6. Pedagogik som vetenskaplig disciplin II, 7,5 hp A1F* Kursens syfte är att den studerande ska kunna identifiera och på ett fördjupat sätt analysera centrala pedagogiska frågor utifrån olika teoretiska perspektiv, föra ett självständigt och argumenterande resonemang om pedagogikens centrala frågor samt visa ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete inom olika praxisfält. 7. Empirisk forskning och teoribildning inom respektive fördjupningsområde II, 7,5 hp A1N* Kursens syfte är att den studerande ska kunna visa ytterligare fördjupad kunskap om den valda inriktningens vetenskapliga grund såsom den visar sig i empirisk forskning och teoribildning samt om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för den aktuella inriktningen. Vidare ska den studerande problematisera relationen mellan teori och empiri på en generell nivå samt visa förmåga att utifrån specifika sammanhang kunna föra en principiell diskussion avseende relationen mellan desamma. Termin 6 8. Generiska färdigheter, 15hp, A1N* Kursens syfte är att den studerande ska utveckla förmågan till kritiskt tänkande genom att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer samt utifrån ett kritiskt förhållningssätt visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Ej fastställd Termin 7 9. Valfri kurs, 15hp, A1F* Kursen ska vara av relevans för vald inriktning. Termin Självständigt arbete, 15 hp A2E* Kursen syfta till att den studerande utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt ska kunna genomföra ett självständigt arbete, från ämnesval, metodologiska och empiriska utgångspunkter till presentation av resultat, samt genomföra ett opponentskap. Samhällsrelevans Frågor om skola, utbildning, kunskap och lärande är ständigt aktuella frågor. Dessa frågor uppstår och utvecklas i samspelet mellan utbildningsområdets olika institutioner och det omgivande samhället. Till följd av samhällets globalisering och snabba förändringstakt betonas idag behovet av ett livslångt lärande inom många samhällsområden. Studier i pedagogik ger en god grund för hur ett sådant lärande kan förstås. Den studerande ges en teoretisk förståelse för begreppets framväxt och utveckling samt utvecklar kunskap om hur det kan omsättas i konkreta undersökningsar och tillämpningar. 17/24

92 Internationalisering Utöver det internationellt orienterade innehåll som studenten möter i de olika kurserna utvecklas också kompetenser väsentliga för att orientera sig i en allt mer globaliserad värld. Den studerande ges möjlighet att genomföra delar av sin utbildning vid utländskt lärosäte. Perspektiv i utbildningen Hållbar utveckling Den studerande möter och utvecklar förståelse kring flera av utbildningens samhälleliga utmaningar, inte minst de kring hållbar utveckling. En sådan aspekt rör förmågor att kritiskt granska och pröva kunskaps och sanningsanspråk som alternativa fakta eller svagt grundade uppfattningar kring utbildningspolitiska och praktiska pedagogiska frågor. Genom historiska och internationellt jämförande studier grundade i forskning och praktik tillgodoses inte bara samtida behov av pedagogiska kunskaper utan också bäddar för framtida generationers lärande på ett hållbart sätt. Lika villkor Centralt för utbildningen är att skapa förutsättningar för alla människors lärande och utveckling. De pedagogiska utmaningarna kring ojämlikheter och orättvisor utgör ett centralt innehåll i utbildningen och behandlas utifrån olika värdegrundsrelaterade perspektiv. Lika villkor är också en central del av de attityder och värderingar som vägleder och präglar utbildningen. Breddat kunskapsperspektiv (bildning) Utbildningen syftar till att vidga den studerande kunskapsperspektiv. I kurserna behandlas för människan centrala frågor som vad det innebär att lära sig, och att kunna något, samt demokrati och värdegrundsfrågor. Dessa frågor behandlas ur olika perspektiv och på olika nivåer för att ge studenterna en bred förståelse för hur olika kunskapsperspektiv kommer till uttryck i såväl teori som praktik. Entreprenöriellt Ej förhållningssätt fastställd Genom studierna förbereds den studerande i att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt. Med utgångspunkt i pedagogisk teoribildning och beprövad erfarenhet tränas studenterna i att reflektera över möjligheter till verksamhetsutveckling och kunskapsbaserade förändringsprocesser. Kvalitetsutveckling Fakultetsstyrelsen vid fakulteten för samhällsvetenskap har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningen, och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning av helhet och progression genom programstudierna samt för att utveckla relevansen för avnämare och relationen till aktuell forskning. Studentinflytande sker via kurs och programvärderingar, och även genom representation i fakultetsstyrelsen, beredningsorgan och programråd (motsvarande). Den studerandes synpunkter bildar underlag för styrelsens kvalitetsarbete. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet. Examen Efter avklarade studier på programmet samt då avklarade studier motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen.de som fullföljt Pedagogik, masterprogram, 120 hp kan erhålla följande examen: Filosofie masterexamen med inriktning mot Allmän pedagogik/didaktik och lärande/lärares arbete/arbetsliv och vuxnas lärande/specialpedagogik/socialpedagogik (Huvudområde: Pedagogik) 9 18/24

93 Master of Science with specialization in General Education/Didactics and learning/teacher s work/working Life and Adult Education/Inclusive Education/Social Pedagogy(Main field of study: Education). 9 Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Ej fastställd 19/24

94 9 Dnr: 2017/ Utbildningsplan Fakulteten för samhällsvetenskap Pedagogik, masterprogram, 120 högskolepoäng Pedagogical Science Master s Programme, 120 credits Nivå Avancerad nivå Fastställande av utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen inom Fakulteten för samhällsvetenskap Utbildningsplanen gäller från och med höstterminen 2018 Förkunskaper Grundläggande behörighet för studier på avancerad nivå samt särskild behörighet enligt följande: 90 högskolepoäng i huvudområdet pedagogik eller motsvarande huvudområde inklusive ett självständigt arbete omfattande minst 15 högskolepoäng, alternativt lärarexamen inkluderande ett examensarbete samt minst två års pedagogisk arbetslivserfarenhet svenska B och engelska A eller motsvarande Programbeskrivning Syftet är att de studerande ska utveckla en vetenskaplig grund för ett kvalificerat pedagogiskt arbete inom skilda verksamhetsområden. En tänkbar arbetsmarknad är anställningar inom offentlig, privat eller ideell sektor som inrymmer kvalificerat pedagogiskt utvecklings eller utredningsarbete. Utbildningen kvalificerar också för utbildning på forskarnivå. Mål Examensmål enligt Högskoleförordningen Kunskap och förståelse För masterexamen skall den studerande: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För masterexamen skall den studerande: visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, 20/24

95 bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall den studerande: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Konkretisering av ovanstående mål framgår av programmets kursplaner. Innehåll och struktur Programmet är placerat vid fakulteten för samhällsvetenskap. Programmet har en programledare som svarar för den övergripande planeringen och samordningen kring struktur och innehåll. Programöversikt Programmet ger den studerande möjlighet att fördjupa sitt kunnande inom centrala pedagogiska frågeområden såsom pedagogiskt utvecklingsarbete, organisationsutveckling, historiska och samhälleliga aspekter på pedagogik, begreppen kunskap och lärande samt värdegrunds och demokratifrågor. Programmet består av åtta moduler om vardera 15 högskolepoäng, där pedagogik utgör den gemensamma basen. Studietakten är 50 procent, men det är möjligt att studera i högre eller lägre takt. Det finns en viss flexibilitet i vilken ordning kurserna kan läsas. Kurserna Pedagogik som vetenskaplig disciplin I och Vetenskaplig metod är gemensamma för samtliga. Den studerande väljer mellan följande fördjupningsområden och läser kurser med utgångspunkt i den valda fördjupningen: allmän pedagogik arbetsliv och vuxnas lärande special och socialpedagogik didaktik och lärares arbete Kurser i programmet Alla kurser i programmet tillhör huvudområdet pedagogik. Ordningsföljden på kurserna kan komma att ändras. All undervisning sker på svenska. 9 21/24

96 Termin 1 Pedagogik som vetenskaplig disciplin 1, 15 hp A1N Kursens syfte är att kursdeltagaren efter genomgången kurs ska kunna kritiskt reflektera över pedagogikens frågor i ett historiskt och samhälleligt sammanhang och relatera dessa till utvecklingsrörelser i en pedagogisk praktik, samt kunna problematisera tidigare och aktuella pedagogiska teorier och verksamheter utifrån olika värdegrundsperspektiv. Termin 2 Vetenskaplig metod, 15 hp A1N Efter avslutad kurs förväntas den studerande kunna självständigt resonera om olika vetenskapsteoretiska positioners relevans för samhällsvetenskapliga metodval, redogöra för möjligheter och begränsningar med olika kvantitativa och kvalitativa metoder samt deras tillämpning på pedagogisk forskning. Vidare förväntas den studerande självständigt och kreativt planera kunna planera ett vetenskapligt arbete, samt självständigt tillämpa och värdera forskningsetiska principer. Termin 3 Empirisk forskning och teoribildning inom respektive fördjupningsområde, 15 hp A1N Kursens syfte är att den studerande ska kunna visa fördjupad kunskap om den valda inriktningens vetenskapliga grund såsom den visar sig i empirisk forskning och teoribildning samt om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och dess betydelse för den aktuella inriktningen. Vidare förväntas den studerande ha förmåga att problematisera relationen mellan teori och empiri på en generell nivå samt förmåga att utifrån specifika sammanhang kunna föra en principiell diskussion avseende relationen mellan empiri och teori. Termin 4 Självständigt arbete, 15 hp A1E Kursens syfte är att den studerande utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt ska kunna genomföra ett självständigt arbete och på ett stringent och intresseväckande sätt presentera egna resultat och andras vetenskapliga arbeten samt genomföra ett opponentskap. Termin 5 Pedagogik som vetenskaplig disciplin 2, 15 hp A1F Kursens syfte är att den studerande ska kunna identifiera och på ett fördjupat sätt analysera centrala pedagogiska frågor utifrån olika teoretiska perspektiv. Vidare förväntas den studerande kunna föra ett självständigt och argumenterande resonemang om pedagogikens centrala frågor samt visa ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete inom olika praxisfält. Termin 6 Perspektiv på kunskap och lärande, 15 hp () Kursens syfte är att den studerande ska utveckla och artikulera en tydlig perspektivmedvetenhet kring teorier om lärande, visa fördjupad förståelse av samband mellan teorier om kunskap och vetenskap visavi perspektiv på lärande samt självständigt utveckla ett teoretiskt förankrat förhållningssätt till kunskap och lärande. Termin 7 Utredning, utveckling och bedömning, 15 hp A1N () Kursens syfte är att den studerande ur ett vetenskapligt och samhälleligt perspektiv ska belysa förhållandet mellan utvärdering och bedömning visavi utveckling av individer och organisationer. 9 22/24

97 Termin 8 Självständigt arbete, 15 hp A2E Kursens syfte är att den studerande utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt ska kunna genomföra ett självständigt arbete och på ett stringent och intresseväckande sätt presentera egna resultat och andras vetenskapliga arbeten samt genomföra ett opponentskap. Två kurser i programmet, markerade med () ovan, kan bytas ut mot relevanta kurser inom andra ämnen eller vid andra lärosäten. Dessa kurser sökes av den studerande efter samråd med programledare. De självständiga arbetena omfattar tillsammans 30 högskolepoäng. Det ges möjlighet att välja mellan att genomföra två självständiga arbeten om vardera 15 hp eller ett samlat om 30 hp. Efter år 2 finns möjlighet till etappavgång med magisterexamen. Väljer man att enbart gå år 1 och 2 och avsluta sin utbildning med magisterexamen blir det självständiga arbetet 15 högskolepoäng. Generiska färdigheter I kurserna ingår dessutom två tillfällen då studenten specifikt fokuserar generiska färdigheter, till exempel genom deltagande i högre seminarier, disputationer eller motsvarande. 9 Samhällsrelevans Frågor om skola, utbildning, kunskap och lärande är ständigt aktuella frågor. Dessa frågor uppstår och utvecklas i samspelet mellan utbildningsområdets olika institutioner och det omgivande samhället. Till följd av samhällets globalisering och snabba förändringstakt betonas idag behovet av ett livslångt lärande inom många samhällsområden. Studier i pedagogik ger en god grund för hur ett sådant lärande kan förstås. Studenterna ges en teoretisk förståelse för begreppets framväxt och utveckling samt utvecklar kunskap om hur det kan omsättas i konkreta undersöknings och tillämpningskontexter. Internationalisering Studier på masterprogrammet i pedagogik innebär en hög grad av internationalisering. Utöver det internationellt orienterade innehåll som studenten möter i de olika kurserna så utvecklas också en mängd kompetenser som är väsentliga för att orientera sig i en allt mer globaliserad värld. Studenten blir del av en internationell forskningsmiljö samt ges möjlighet att genomföra delar av sin utbildning vid utländskt lärosäte. Perspektiv i utbildningen Hållbar utveckling De studerande möter och utvecklar förståelse kring flera av utbildningens samhälleliga utmaningar, inte minst de kring hållbar utveckling. En sådan aspekt rör förmågor att kritiskt granska och pröva kunskaps och sanningsanspråk som alternativa fakta eller svagt grundade uppfattningar kring utbildningspolitiska och praktiska pedagogiska frågor. Genom historiska och internationellt jämförande studier grundade i forskning och praktik tillgodoses inte bara samtida behov av pedagogiska kunskaper utan också framtida generationers lärande på ett hållbart sätt. Lika villkor Centralt för utbildningen är att skapa förutsättningar för alla människors lärande och utveckling. De pedagogiska utmaningarna kring ojämlikheter och orättvisor utgör ett centralt innehåll i utbildningen och behandlas utifrån olika värdegrundsrelaterade perspektiv. Lika villkor är också en central del av de attityder och värderingar som vägleder och präglar utbildningen. 23/24

98 Breddat kunskapsperspektiv (bildning) Utbildningen syftar till att vidga studenternas kunskapsperspektiv. I kurserna behandlas för människan centrala frågor som vad det innebär att lära sig, och att kunna något, samt demokrati och värdegrundsfrågor. Dessa frågor behandlas ur olika perspektiv och på olika nivåer för att ge studenterna en bred förståelse för hur olika kunskapsperspektiv kommer till uttryck i såväl teori som praktik. Entreprenöriellt förhållningssätt Genom studierna förbereds studenterna i att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt. Med utgångspunkt i pedagogisk teoribildning och beprövad erfarenhet tränas studenterna i att reflektera över möjligheter till verksamhetsutveckling och kunskapsbaserade förändringsprocesser. Kvalitetsutveckling Fakultetsstyrelsen på fakulteten för samhällsvetenskap har det övergripande ansvaret för kvaliteten i utbildningen, och organiserar det systematiska kvalitetsarbetet för uppföljning av helhet och progression genom programstudierna samt för att utveckla relevansen för avnämare och relationen till aktuell forskning. Studentinflytande sker via kurs och programvärderingar, och även genom representation i fakultetsstyrelsen, beredningsorgan och programråd (motsvarande). Studenternas synpunkter bildar underlag för styrelsens kvalitetsarbete. Sammanställningar av olika värderingar finns tillgängliga vid universitetet. Examen Efter avklarade studier på programmet samt då avklarade studier motsvarar de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Linnéuniversitetet kan studenten ansöka om examen. De som fullföljt Pedagogik, masterprogram, 120 hp kan erhålla följande examen: Filosofie masterexamen (Huvudområde: Pedagogik) Filosofie masterexamen med inriktning mot Allmän pedagogik/arbetsliv och vuxnas lärande/didaktik och lärares arbete/special och socialpedagogik (Huvudområde: Pedagogik) Master of Science (120 credits) (Main field of study: Education) Master of Science with specialization in General Education/Working Life and Adult Education/Didactics and Teachers work/inclusive Education and Social Pedagogy (120 credits) (Main field of study: Education) Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). 9 24/24

99 Missiv FSV 2019:1: 10 Dnr: 2019/ Ellinor Platzer 10 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Verksamhetsberättelse för 2018 Med utgångspunkt i fakultetens verksamhetsplan för 2018 har en verksamhetsberättelse för samma år tagits fram, i vilken genomförd verksamhet vid fakulteten redovisas. Bifogas - Verksamhetsberättelse 2018 Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa verksamhetsberättelse för (1)

100 10 Verksamhetsberättelse 2018 Fakulteten för samhällsvetenskap Datum Dnr: 2019/

101 10 Innehåll Intern styrning och kontroll 3 Rektors uppdrag 6 Uppdrag från verksamhetsplan Utmanande utbildning 8 Framstående forskning 11 Samhällelig drivkraft 12 Globala värden 13 Verksamhetsstöd 15 2 (15)

102 10 Verksamhetsberättelse 2018 Intern styrning och kontroll Arbetet med intern styrning och kontroll berör universitetets samtliga delar. Uppföljningen ska tydliggöra resultatet av genomförda aktiviteter och en bedömning av hur vidtagna åtgärder påverkar de kritiska faktorerna och måluppfyllelsen. Av rektor beslutade kritiska faktorer (universitetsgemensamma) Önskvärd kompetensförsörjning Ändamålsenliga arbetssätt och processer Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Under 2018 har FSV rekryterat två professorer, i samverkan med externa intressenter, samt 11 lektorer, varav två till polisutbildningen. Ytterligare åtta lektorat är under utannonsering, liksom ytterligare en professur. Sju adjunktsanställningar har tillsatts under året och ytterligare fyra är under utannonsering. Under 2018 har också femton doktorander antagits och anställts, medan tre doktorandanställningar fortfarande är under utlysning. Samtliga doktorandanställningar betraktas som strategiska rekryteringar i syfte att stärka utbildningens forskningsbas och att bygga upp starka forskningsmiljöer. Fem lektorer har utnämnts till docent under året, fyra kvinnor och en man. Rekryteringen under 2018 motsvarar ungefär ett genomsnittligt rekryteringsbehov under ett år. Det som skiljer de olika åren från varandra är antalet antagna och anställda doktorander som varit förhållandevis stort under Fortsatt rekryteringsbehov föreligger inom ämnena pedagogik, socialt arbete, idrottsvetenskap och sociologi. Det viktigaste instrumentet för fakultetens arbete med att skapa ändamålsenliga processer är arbetet i fakultetens beredningsorgan och fakultetens styrelse. Samtliga ärenden diskuteras i en eller flera av följande beredningsorgan innan de läggs fram för styrelsen: prefektråd, forskningskollegium, utbildningsråd och anställningsnämnd. Det är under denna 3 (15)

103 10 beredningsprocess som kvaliteten i ärendena granskas och utvecklas. Fakultetens styrelse bidrar också i denna process genom att beslutsärenden oftast kommer till styrelsen i två steg, först för diskussion och i ett nästkommande möte för beslut. Under 2018 har formerna för utbildningsrådet diskuterats och omformats för att bättre kunna fullgöra uppgiften som beredande organ för alla ed frågor som rör området utbildning. Under 2018 har fakulteten börjat förbereda för hur verksamhetsstödet kan ställa om sitt uppdrag till att bland annat ta ett större ansvar för de uppföljningar till universitetsledningen som har blivit ett alltmer påtagligt inslag under innevarande år. Högkvalitativa och efterfrågade utbildningar Högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning Arbetet med kvalitetsutveckling utvecklas i relation till universitetets kvalitetssystem och utförs nära verksamheten. Samtliga utbildningar diskuteras och genomlyses på termins- eller årsbasis så att särskilda utmaningar, problem, trender eller möjligheter kan identifieras. Därigenom blir det möjligt att identifiera de områden som behöver särskilda åtgärder i form av revidering, nytänkande eller förstärkning. Eftersom merparten av utbildningarna är programutbildningar har programmens innehåll och organisations stått i fokus under Riktlinjer för programledares uppdrag har antagits och arbetet går vidare med att effektivisera administrationen av program, liksom att analysera programmens attraktivitet och bärkraft Fakulteten strävar efter att skapa större forskningsmiljöer med större personella och ekonomiska resurser. Det handlar dock om att ändra en kultur från att skapa forskningsgrupper kring gemensamma intressen för en viss sorts studier samt att delta i flera forskningsgrupper parallellt till att prioritera betydelsen av att ha delta i en stark forskningsmiljö och bidra till den miljön genom närvaro, presentation av papers etc. Det innebär också att de större miljöerna också behöver bli öppna för olika inkluderings/associationsprocesser av de mindre forskningsgrupperna. Färre men starkare forskningsmiljöer är helt nödvändiga för att erbjuda doktorander och 4 (15)

104 10 lektorer stimulerande forskningsmiljöer och möjligheter till deltagande i forskningskonferenser och att ge möjligheter för artikelskrivning (som är en i grunden kollektiv process). Än viktigare är starka forskningsmiljöer för möjlighet att erhålla externa medel. Forskningsfinansiärerna väger i sin bedömning in förekomsten av en stark forskningsmiljö i sina bedömningar av fördelning av externa medel till forskningsprojekt Utveckling av det goda ledarskapet Under 2018 har fakulteten på försök inrättat en beredningsgrupp för arbetsmiljöfrågor som förbereder och tar fram underlag för arbetsmiljögruppens möten. Detta har fallit väl ut och arbetssättet permanentas inför Genom beredningsgruppens förberedelser blir arbetsmiljögruppens diskussioner mer fokuserade och mer åtgärdsinriktade. Fakulteten och institutioner har aktualiserat den statliga värdegrunden och ett hållbart medarbetarskap. Dessa teman följs upp på en fakultetsdag den 14 mars. Fakulteten har framför allt betonat vikten av ett respektfullt bemötande mellan chef och personal, kolleger emellan samt mellan personal och studenter, samt vikten av att vidta åtgärder när det uppstår brister i bemötandet. Vidare har fakulteten inrättat ett arbetsmiljöprojekt som särskilt undersöker lärares arbetssituation i relation till administration. Projektet rapporteras i december 2018 och utgör en fördjupning av universitetets rapport om lärares administration. Av fakulteten identifierade kritiska faktorer Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Förstärkning av forskningsbasen inom professionsutbildningarna, i synnerhet lärarartbildningen (exempelvis i form av LNUC, institut, etc.) Fakulteten har getts ansvaret att ansöka om två kunskapsmiljöer: Utbildning i förändring och Demokrati och journalistik/media. Den strategiska plattformen I gränsöverskridande samverkan en strategisk plattform för ökad kunskap om migrationens och integrationens utmaningar i välfärdsstatens samtid och framtid har etablerats med 5 (15)

105 10 fakulteten för samhällsvetenskap som ansvarig. Koordinator, handlingsplan samt extern referensgrupp finns på plats enligt plan. Rektors uppdrag till fakulteten har lett till att koordinatorer för tio forskningsgrupper inom skola och lärande nu finns på plats för att driva på uppdraget om att ge gemensamma forskarutbildningskurser, ansöka om nationell forskarskola mm. En viss del av fakultetsmedel ska genereras individuellt men fördelas kollektivt, så att vikten av bibliometri och externa medel bibehålls men utan att individuella prestationer överbetonas. Ett system där individuellt genererade medel fördelas till forskningsmiljöerna har införts i samband med 2019 års budget. Koppla forskningsmiljöer till individuella forskares prestationer för att komplettera miljöernas självvärderingar med kvantitativa mätpunkter såsom bibliometri, externa medel och tjänsteplanerad samverkansverksamhet. Detta ger en tydligare bild av miljöernas styrka och genererar underlag för strategiska satsningar. Ett sådant system har genomförts under 2018 Rektors uppdrag Rektors uppdrag till fakulteter/nlu, dnr 2018/ Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Alla fakulteter får i uppdrag att: sprida och dela med sig av goda lärande exempel inom LNU, till andra fakulteter, personalgrupper, avdelningar etc. Det kan exempelvis röra sig om: Fakulteten delar med sig av sina erfarenheter i de fora där fakulteten är representerad - arbetssätt för att arbeta med kunskapsmiljöer/kunskapsplattformar 6 (15)

106 10 - utveckla och föreslå metoder för att sprida kunskap i ämnen som är till nytta för många andra, inte bara som kurser utan via seminarier, workshops eller liknande - arbetssätt/organisation för meritering som stöder verksamhetsutvecklingen inom LNU. Fakultetsspecifika uppdrag, se RB2018/ Att utveckla en forskarskola i didaktik i samarbete med NLU och andra fakulteter vid Linnéuniversitetet samt externa parter Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. En forskarskola kräver gemensam rekrytering av doktorander och för forskarskolans inriktning gemensamma kurser men några sådana ekonomiska förutsättningar har inte förelegat. I stället har FSV i samarbete med NLU tagit initiativ till en gemensam forskningsplattform, Research and postgraduate studies in didactics (RAPS). Kunskapsplattformen RAPS består av två delar: forskarutbildning och gemensamma forskningsrelaterade aktiviteter. Fakulteten för samhällsvetenskap ansvarar för plattformen för forskarutbildningen och tar i samarbete med Nämnden för lärarutbildningen och övriga fakulteter ett huvudansvar för att utveckla en fakultetsöverskridande forskningsplattform för forskning med inriktning mot förskola, skola och utbildning. - En kurskoordinator utses som i) ansvarar för att det utvecklas 1-2 valbara forskarutbildningskurser med didaktisk inriktning ii) ansvarar för att genomföra en gemensam seminarieserie där de olika forskningsmiljöerna ansvarar för innehållet - En programkoordinator i) ansvarar för att sammankalla plattformens forskningsgrupper till gemensamma överläggningar/seminarier minst två ggr/ termin. Vid dessa seminarier diskuteras i) aktuella forskningsprojekt ii) behov av nya doktorandantagningar och andra former av forskningssatsningar i samarbete med Nämnden för lärarutbildning för att kontinuerligt 7 (15)

107 10 kunna stärka lärarutbildningens forskningsbas iii) frågor om praktiknära forskning i samarbete med förskolans och skolans intressenter iv) ansökan om externa medel, bl a nationell forskarskola för lärarutbildare - Att delta i utvecklingen av en kunskapsmiljö kring skola och lärande i samarbete med NLU och andra fakulteter vid Linnéuniversitetet Fakulteten har i samarbete med NLU och övriga fakulteter utvecklat en ansökan om att få inrätta en kunskapsmiljö med inriktning skola och livslångt lärande: Utbildning i förändring Uppdrag från verksamhetsplan Utmanande utbildningar Inom utmanande utbildningar ska nedanstående uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2018: anpassa utbildningsverksamheten och dess kostnader efter tilldelat anslag genomföra en översyn av utbildningsutbudet genom att utveckla och konsolidera utbudet, prioritera kvalitetsarbete, avancerad nivå, internationella kurser och utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer. Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Fakulteten har infört ett gemensamt instrument för kursbudgetar där intäkter och kostnader för varje kurs tydligt framgår. Instrumentet är inte tänkt att vara styrande i relation till varje enskild kurs, utan ge möjligheter för prefekter och kursansvariga att anpassa kostnader efter den enskilda kursens faktiska behov i relation till institutionens övriga kurser. Intäkter och kostnader för fakultetens program och kurser är i rimlig balans. Obalansen uppstår i lärarutbildningens uppdrag, där fakulteten för samhällsvetenskap är beroende av övriga fakulteters inriktningar för att kunna fylla sina platser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Fakultetens styrelse har under året antagit riktlinjer för fakultetens arbete med samläsning på avancerad nivå, utbildningsprogrammens organisering samt fakultetens kvalitets- och utvecklingsarbete. Riktlinjerna för samtliga tre områden har under hösten omsatts i konkret arbete som lett fram till konkreta beslut och handlingsplaner. 8 (15)

108 10 Utbildning på avancerad nivå samt utbildning som riktas mot internationella studenter prioriteras sedan ett antal år tillbaka Ett attraktivt utbud av program på avancerad nivå möjliggörs genom fakultetsgemensamma kurser. En sådan samordning kräver dock en anpassning av alla program vad gäller studietakt och inplacering av kurser i en gemensam organisatorisk ram. Ett sådant arbete pågår Samtliga program har från ganska god till god koppling till starka forskningsmiljöer (se vidare Analys av utbildningsutbud). delta i implementeringen av det interna kvalitetssäkringssystemet genomföra förbättringsarbete inom utbildning på forskarnivå Kvalitetsutvecklingen sker inom ramen för universitetets kvalitetssystem. Fakultetens arbete med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling vilar på följande tre principer: - att säkra att all verksamhet som bedrivs inom fakultetens ansvarsområde når upp till god eller mycket god kvalitet i relation till universitetets kvalitetsmål - att varje nivå i organisationen ansvarar för kvaliteten för sin del av verksamheten, dvs. varje nivå ansvarar för kvalitet och kvalitetsutveckling för den del av verksamheten som de kan påverka. De frågor som inte löses på kurslags-, programråds- eller institutionsnivå tas vidare till fakultetsrespektive universitetsnivå - att kontinuitet och systematik ska prägla kvalitetsarbetet som ska ske fortlöpande under året. FSV arbetar för att utveckla en gemensam struktur för detta arbete. Under 2018 har fakulteten genomfört följande åtgärder: Infört gemensamma kurser för doktorander: en introduktionskurs, en metodkurs och en teorikurs, sammanlagt 30 hp Utvecklat en gemensam kalkylmall för enhetlig beräkning av aktivitetsgrad och ackumulerad aktivitet. Gjort strategiska doktorandantagningar utifrån existerande forskningsmiljöer 9 (15)

109 10 och utbildningsutbud (vilket tydligare inkluderar dem i en forskningsmiljö) Genomfört uppföljning av resultaten från Doktorandbarometern. öka andelen studenter på avancerad nivå öka andelen disputerade lärare och professorer öka omfattningen på uppdragsutbildning Ett inriktningsbeslut fattades av fakultetsstyrelsen i juni angående att arbeta fram en fakultetgemensam strukturplan för programmen på avancerad nivå med syfte att kunna erbjuda ett brett utbud av program inom ramen för rimliga personella och ekonomiska resurser. Arbetet med att fylla strukturplanen med fakultetsgemensamma kurser, temakurser samt ämneskurser pågår under hösten 2018 och våren Från 2016 till 2018 har andelen fast anställda lektorer ökat med 14 %. Under 2018 har andelen docenter ökat med 33 % (från 24 till 32 docenter, varav ca hälften kvinnor). Målet under 2018 har varit att samtliga institutioner som erbjuder lärarutbildning ska nå upp till en andel disputerade lärare på minst 65 procent. Vid halvårsskiftet 2018 var andelen lektorer vid Institutionen för didaktik 59 %, Institutionen för idrottsvetenskap 55 % och Institutionen för pedagogik 70 %, för tillsvidareanställd personal (se fakultetens kompetensförsörjningsplan) Fakulteten har som mål att öka andelen professorer och fakulteten har rekryterat sex professorer under de senaste två åren, varav en professur delfinansierad av IST och KK-stiftelsen och en professur delfinansierad av Kalmar kommun. Två professorer har rekryterats till idrottsvetenskap och två till socialt arbete. HT 2018 har fakulteten 17 tillsvidareanställda professorer (motsvarande siffra för 2017 var 14 professorer). Volymen uppdragsutbildningar, exklusive rektorsutbildningen, ökar något under året, men det är först när bokslutet är klart som det går att se mer exakt. 10 (15)

110 10 Framstående forskning Inom framstående forskning ska följande uppdrag under 2018: förbereda för och utveckla en fördelningsmodell som utgår från individuella forskningsprestationer, men som ska stärka kunskapsmiljöer (RB 2017/7636) uppdatera kompetensförsörjningsplaner på lång och kort sikt öka forskningens externfinansiering jämfört med tidigare år öka den vetenskapliga publiceringen Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Rektors medel fördelas till forskningsmiljöer med beräkningsbas i individuella prestationer. Forskningsmiljöerna kopplas till individuella forskares prestationer för att det ger en tydligare bild av miljöernas styrka och genererar underlag för strategiska satsningar. Inför 2019 har FSV fördelat medel med utgångspunkt i nämnda principer. FSV tar årligen fram kompetensförsörjningsplaner, innehållande bl a fakultetens strategiska satsningar på kort och lång sikt samt institutionernas beskrivningar av pågående och initierade rekryteringar. All rekrytering av professorer, doktorander och biträdande lektorer betraktas som strategiska rekryteringar. Andelen externfinansiering av det totala forskningsanslaget har ökat från 35,7 % till 41,3 % mellan åren 2017 och Medel har inför 2019 riktats till publicerings- och externfinansieringsmässigt starka forskningsmiljöer Docentmeriteringsprogrammet pågår under 2018 med ett tiotal deltagare. Ett- till tvååriga finansiella stöd har beviljats till sex interna projekt för lektorsforskning efter ansökan och extern granskning under Den samlade bibliometripoängen inför budgeten 2018 var 449 poäng (aug 2017), inför budget 2019 (aug 2018) är den samlade bibliometripoängen 582 poäng (en ökning med 29,5 %). Riktlinjer har antagits för att lektorer ska kunna arbeta inom ramen för sin kompetensutvecklingstid i längre sammanhängande perioder för att kunna bedriva forskning på ett effektivt sätt. 11 (15)

111 10 Medel har riktats till forskningsmiljöer för deltagande i internationella konferenser och forskningsseminarier eftersom detta ofta hänger nära samman med internationell publicering. delfinansiera längre utlandsvistelser för forskare Fakulteten har inte fått in några sådana ansökningar. Samhällelig drivkraft Inom samhällelig drivkraft ska följande uppdrag prioriteras under 2018: säkerställa att samverkansarbetet på fakulteten/nlu prioriteras och utvecklas i linje med Linnéuniversitetets policy för samhällelig drivkraft Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Ett mål är att prioritera och sprida samverkansarbetet så att det omfattar flertalet av fakultetens institutioner och lärare Fakulteten ansvarar för en strategisk plattform om migrationens och integrationens utmaningar i välfärdsstatens samtid och framtid i samarbete mellan flera institutioner och externa aktörer. En första ansökningsomgång rörande plattformens forskningsmedel har resulterat i att fem enskilda projekt erhållit stöd. På så sätt möjliggörs resurser till såväl pilotstudier som insamling och bearbetning av data Fakulteten prioriterar samverkan med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, främst med hjälp av initiativ från institutionerna för statsvetenskap, sociologi och socialt arbete. Vidare prioriteras samverkan för bästa skola i samarbete med Skolverket, i första hand i samarbete med institutionerna för Pedagogik och lärande samt Didaktik och lärares praktik Fakulteten har inrättat ett centrum för uppdragsutbildning med bäring på skolan; Centrum för skolutveckling och pedagogiskt ledarskap. Syftet är att dels sprida och samordna deltagandet i uppdragsutbildning, dels öka andelen externa uppdrag under en treårsperiod. 12 (15)

112 10 skapa tydliga incitament och goda förutsättningar för lärare och forskare samt studenter att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft utveckla förmågan att dokumentera, värdera och beskriva samverkan för ökad kvalitet i utbildning och forskning. Samhällelig drivkraft ska tydligt ingå som en del av forskningsmiljöers och lärares verksamhet för att skapa kompletta akademiska kunskapsmiljöer. Det finns mer att göra för att engagera alla i arbetet med samhällelig drivkraft. Rekrytering är fortfarande en nyckelfråga. Samhällelig drivkraft ska utgöra en viktig aspekt av strategisk rekrytering varför samverkansuppdrag ska skrivas in i samtliga anställningsprofiler. Under året har adjungerande adjunkter engagerats i samverkansuppdrag, men de kan bli flera. Syftet är att stimulera ett utökat samarbete mellan universitetet och externa aktörer och att få tillgång till specifik kompetens. Tjänsteplaneringssystemet har samordnats inom fakulteten och samverkan finns med i mallen så att det redovisas på liknande sätt mellan institutionerna. Fakulteten har inrättat en samordningsfunktion för samhällelig drivkraft med syfte att tydliggöra den stora bredden av olika former av samverkan som lärare är involverade i, samt öka samarbetet mellan institutionerna och stimulera till uppdragsverksamhet inom nya områden. Globala värden Inom internationalisering ska följande uppdrag prioriteras under 2018: öka antalet utresande studenter öka internationell rekrytering Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Fakultetens mål är att antalet utresande studenter på fakulteten ska öka jämfört med Antalet utresande följs upp vid årsskiftet. Fakulteten arbetar kontinuerligt tillsammans med ER för att upprätthålla kontakter med partneruniversiteten och att utveckla avtalen. 13 (15)

113 10 Samtliga institutioner har kurser/kurspaket för internationella studenter. skapa tydliga förutsättningar för lärares kompetensutveckling inom språk och interkulturell kommunikation synliggöra internationella perspektiv och kulturell mångfald i utbildningar granska internationella samarbetsavtal med utgångspunkten att kvaliteten i utbildning och forskning ska öka Kompetensutveckling inom språk och interkulturell kommunikation prioriteras som ett led i arbetet för utbildningskvalitet. I samband med program- och kursrevisioner beaktas internationella dimensioner och interkulturella perspektiv som ett led i arbetet för utbildningskvalitet. Även kursplaner behöver granskas på liknande sätt. I majoriteten av fakultetens utbildningar avspeglas aktuella samhällsutmaningar i innehållet, som demokrati, social välfärd, skola och utbildning samt globaliseringens effekter. Initiativ för att ta tillvara och använda internationella studenters och utbytesstudenters erfarenheter i undervisningen uppmuntras. Arbete med global classroom pågår kontinuerligt. Avtalen bedöms löpande. Inom hållbar utveckling ska följande uppdrag prioriteras under 2018: uppnå hållbarhetsmålen genom att bryta ner dessa i konkreta aktiviteter på institutionsnivå implementera miljöledningssystemet på fakultets- och institutionsnivå. Fakultetsnivå: Inom lika villkor ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplanering 2018: delta i genomförandet av jämställdhetsintegrering Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Institutionernas arbete med hållbarhetsmålen utifrån aktivitetsrespektive checklistor följs upp årligen. Miljöledningssystemet ingår i en plan för hållbar utveckling som är under bearbetning. Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Arbetet med jämställdhetsintegrering ska tydliggöras vid varje institution och den plan för lika villkor som är under 14 (15)

114 10 bearbetning ska innefatta en jämställdhetsstrategi. Fakulteten initierade ett projekt för arbetsmiljö med bäring på bl a jämställdhetsfrågor, som startade i september Fakultetsdagen den 14 mars 2019 ska ha den statliga värdegrunden, jämställdhet och medarbetarskap som teman. arbeta med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen Fakulteten har, med stöd av beredningsgruppen för arbetsmiljö, börjat ta fram en plan för aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering. Verksamhetsstöd Inom det samlade verksamhetsstödet ska följande uppdrag prioriteras under 2018: föra en dialog mellan akademi och verksamhetsstöd för ökad kvalitet, effektivitet och strategiska prioriteringar inom stödfunktionerna En hållbar ledningsorganisation ska skapas inom verksamhetsstödet Vilka aktiviteter/åtgärder har genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Dialogmodellen är införd. Ett internat med fakultetskansliet hölls i april 2018 och vid det tillfället initierades verksamhetsstödets arbete med kvalitetssäkring av relevanta metoder, funktioner, organ och rutiner. Detta är en följd av bl a resultatet från Linnébarometern FSV har som mål att skapa en hållbar ledningsorganisation och därför inrättades en ledningsgrupp för kansliet under våren. En intern intresseanmälan för tre funktionsansvariga vid kansliet utlystes under andra halvan av november (15)

115 11 Missiv FSV 2019:1: 11 Dnr: 2018/ Handläggare: Ellinor Platzer Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Verksamhetsplan för Bakgrund Ett utkast till verksamhetsplan presenterades vid styrelsens sammanträde den Eftersom universitetsstyrelsen den fastställde Lnu:s Verksamhetsplan och ekonomiska förutsättningar för kan nu fakultetsstyrelsen fastställa fakultetens verksamhetsplan. Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa Verksamhetsplan för (1)

116 11 Verksamhetsplan Fakulteten för samhällsvetenskap Beslutad av Fakultetsstyrelsen Datum: Dnr: 2018/

117 11 Innehåll 1. Inledning Ekonomiska förutsättningar Intern styrning och kontroll Verksamhetens inriktning Systematiskt arbetsmiljöarbete Kompetensförsörjning Utmanande utbildningar Framstående forskning Samhällelig drivkraft Globala värden Verksamhetsstöd (18)

118 11 1. Inledning Kort sammanfattande inledning med fakultetens viktigaste aktiviteter/åtgärder för kommande år: Utveckla och stärka de två kunskapsmiljöer som fakulteten ansökt om mandat att få ansvar för; Utbildning i förändring samt Demokrati och ungdomsfrågor. Fakulteten gör stora strategiska satsningar för att stärka dessa båda miljöer i form av omfattande forskarutbildning inom området Utbildning i förändring och rekrytering av professorer inom både området Demokrati och ungdomsfrågor och Utbildning i förändring. Kunskapsmiljön Demokrati och ungdomsfrågor samlar företrädare från ämnena statsvetenskap, socialt arbete och sociologi vid fakulteten för samhällsvetenskap i samarbete med FOJO vid fakulteten för humaniora. Ansvarig för ansökan är fakulteten för samhällsvetenskap. Kunskapsmiljön Utbildning i förändring samlar företrädare från ämnet pedagogik, inklusive didaktik, vid fakulteten för samhällsvetenskap i samarbete med forskningsgrupper från fakulteten för humaniora och nämnden för lärarutbildning. Ansvarig för ansökan är fakulteten för samhällsvetenskap. Grunden för kunskapsmiljön Utbildning i förändring utgörs av forskningsplattformen Research and Postgraduate Studies in Didactics (RAPS), bestående av tio forskningsgrupper från fyra fakulteter, vilken inrättades som ett led i rektors uppdrag till fakulteten för samhällsvetenskap Fakulteten kommer även fortsättningsvis att inrikta sin satsningar mot dessa båda kunskapsmiljöer eftersom de fångar upp fakultetens starka forskningsmiljöer på ett relevant sätt. Skapa förutsättningar för att bilda större forskarutbildningsmiljöer med hjälp av fakultetsgemensamma kurser (30 hp), ett gemensamt utbud av valbara kurser och samverkan mellan handledarkollegierna. Fortsätta satsningen på utbildningsprogram på avancerad nivå genom att utveckla en kombination av fakultetsgemensamma kurser, temakurser och ämneskurser. Utveckla samtliga utbildningsprogram vad gäller dess organisering och kvalitet. Integrera polisutbildningen i fakultetens organisation på ett ändamålsenligt sätt. 2. Ekonomiska förutsättningar Nedan följer redogörelse för fakultetens ekonomiska förutsättningar, möjlighet att klara uppdragen inom ekonomiska ramar (enligt aprilbeslutet) och konsekvenser av detta. Identifierade obalanser och riskområden kommenteras. 3 (18)

119 11 Det sammanlagda resultatet för fakulteten för samhällsvetenskap vid slutet av 2018 visar ett underskott om 8,8 mkr och det är verksamhetsgrenen utbildning som står för 90 procent av underskottet. Underskottet orsakas av intäktsbortfall, i huvudsak inom lärarutbildningen. Minskningen av intäkter genom anslag kompenseras i viss mån av ökande externa avgifter och bidrag samt lägre kostnader. Budgetförutsättningarna för 2019 skiljer sig väldigt lite från motsvarande 2018, förutom de generellt ökade lokalkostnaderna med anledning av flytten till universitetskajen. Med tanke på utfallet i bokslutet är det dock svårt att förutse utvecklingen inom lärarutbildningen och därmed om den lagda budgeten kommer att hålla. För att även fortsättningsvis hålla kostnadssidan under kontroll är det viktigt att ett bra system för att arbeta med kursbudgetar finns integrerat i det nya tjänsteplaneringsverktyget Retendo. 3. Intern styrning och kontroll Kompetensförsörjning Fakulteten för samhällsvetenskap har ett stort och kontinuerligt behov av att rekrytera lektorer och professorer Åtgärder Fakulteten rekryterar kontinuerligt lektorer till samtliga institutioner. För institutioner som bedriver lärarutbildning finns en problembild med få eller inga behöriga sökande. Fakulteten gör stora satsningar på forskarutbildning med inriktning skola och utbildning för att både öka rekryteringsunderlaget och för att få tillgång till ökad kompetens under doktorandernas anställningstid Fakulteten behöver öka andelen professorer i samtliga forskningsämnen. Det finns en risk att andelen kvinnliga sökande inte blir tillräckligt stor och därmed inte utgöra konkurrens om tätplaceringarna. Ändamålsenliga arbetssätt och processer Fakulteten för samhällsvetenskap arbetar kontinuerligt för att all ärendehantering vid fakulteten ska följa regelverk, vara transparent och följa förvaltningslagens regler om lika behandling. Därmed ska ärendens hantering och i viss mån dess resultat kunna förutses. Åtgärder För att institutionernas prefekter och fakultetens ledning ska ges förutsättningar att hantera uppföljningar av nationella och lokala regelverk för miljöstyrning/hållbar utveckling, aktiva åtgärder avseende dels studenter, dels medarbetare, jämställdhetsintegrering, systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2001:1 m m, behöver verksamhetsstödet i högre utsträckning inrikta sitt arbete på att ta ansvar för 4 (18)

120 11 uppföljningsprocessen genom att hålla ihop processerna och ansvara för att adekvata underlag för denna typ av uppföljningar tas fram. Chefernas uppdrag ska vara att göra analyser, dra slutsatser samt ta initiativ till handlingsplaner och åtgärder baserade på aktuellt underlag. Högkvalitativa och efterfrågade utbildningar Fakulteten för samhällsvetenskap har ett stort utbildningsuppdrag och ett omfattande utbildningsutbud. Fakulteten är i hög grad beroende av lärarutbildningen för att nå sina budgeterade intäkter. Fakulteten för samhällsvetenskap behöver därför ta initiativ till ett nära samarbete med nämnden för lärarutbildning avseende insatser för rekrytering och studenters kvarvaro. Vad gäller båda dessa aspekter har fakulteten för samhällsvetenskap och nämnden för lärarutbildning gemensamma intressen. Åtgärder Fakulteten begär kvantitativa underlag från nämnden för lärarutbildning vad gäller antal registrerade studenter på olika program samt kvarvaro för att göra egna analyser och föreslå, alternativt vidta, åtgärder (där FSV har sådana möjligheter). Fakulteten kommer att fortsätta arbetet för att integrera underlag från lärarutbildningen i fakultetens samlade underlag för analys av utbildningsutbudet. Fakulteten behöver fortsätta verka för att organisatoriska och administrativa hinder mellan nämnden för lärarutbildning och fakulteten slipas ner samt att lärarutbildningen på ett mer självklart sätt integreras i fakultetens administrativa organisation. Utbildningsutbudet prövas kontinuerligt och systematiskt för att vara relevant. Utbildningsutbudet prövas tydligast genom studenternas val men också genom utvärderingar av respektive program. Högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning Konkurrenskraftig forskning är den mest kritiska faktorn för ett universitet. Genom stark forskning kan utbildningskvaliteten hållas hög och universitetet hävda sig i konkurrensen vid rekryteringar. Forskningen pekar på universitetets universella uppdrag men forskningen är också den faktor som skiljer universitetet från dess regionala samarbetspartner och gör att universitetet har särskilda kompetenser att bidra med i samverkan med övriga samhället. Riskfaktorerna inom området forskning är flera: låga anslag för fakultetsmedel, små forskarutbildningsmiljöer, små forskningsmiljöer, brist på erfarna forskningsledare, brist på forskande lektorer och en kultur som ser individer snarare än miljöer som bärare av forskningsrelaterad kunskap. Åtgärder Fakulteten använder individuellt beräknade meriteringspoäng som bygger på bibliometri, externa medel och samverkan för att få fram en mätpunkt som forskares och forskningsmiljöers prestationer kan mätas utifrån. 5 (18)

121 11 Prefekter ansvarar för att utveckla transparenta och effektiva system för lektorers forskning i enlighet med beslut om riktlinjer för kompetensutvecklingstid, inklusive forskningsplaner. En utvärdering av hur lektorer har fått ut sin kompetensutvecklingstid relaterat till varje lektors forskningsplan kommer att genomföras under Fakultetens forskningsmiljöer tilldelas medel för forskningskonferenser etc. motsvarande medlemmarnas individuella forskningsprestationer. Utveckling av ett gott ledarskap Fakulteten för samhällsvetenskap strävar efter att skapa ett gott ledarskap och ett gott medarbetarskap, grundat i den statliga värdegrundsnormen, inom fakultetens samtliga verksamheter. Åtgärder: Strukturen för det systematiska arbetsmiljöarbetet är uppbyggt kring en beredningsgrupp och en arbetsmiljögrupp. Båda grupperna består av skyddsombud, fackliga ombud samt chefer. Arbetsmiljögruppen har under 2018 analyserat sjuktalen vid fakulteten samt vidtagit förebyggande åtgärder för att motverka sexuella trakasserier. Under hösten 2018 bedriver fakultetsledningen ett arbetsmiljöprojekt som syftar till att finna konkreta förslag till förändringar för att förbättra lärares arbetsmiljö, främst avseende administration, medarbetarskap och bemötande. Arbetsmiljöprojektet bygger vidare på universitetets utredning om lärares administrativa arbete. En handlingsplan för förbättrad arbetsmiljö ska presenteras under Fakultetsdagen i mars 2019 har temat Medarbetarskap i en hållbar organisation. Temat bygger på den statliga värdegrunden och forskning kring medarbetarskap. Fakulteten kommer att arbeta aktivt med bemötandefrågor i) mellan kolleger, ii) mellan chefer och medarbetare och iii) mellan studenter och lärare. Vid misstanke om dåligt bemötande kommer ärendet att anmälas till personalnämnd respektive disciplinnämnd Sammanfattning För att nå måluppfyllelse och uppmärksamma risker använder fakulteten framför allt dialoger och gemensam planering i fakultetens båda beredningsorgan; prefektrådet och forskningskollegiet. Det tredje beredningsorganet, utbildningsrådet, har getts en delvis ny utformning för att på ett bättre sätt kunna motsvara fakultetens behov av ett förankringsorgan för utbildningsfrågor. Samtliga ärenden, förutom rena rutinärenden, passerar en eller flera av beredningsorganen ett antal gånger innan de diskuteras av fakultetsstyrelsen, för att därefter först vid nästkommande styrelsemöte beslutas/fastställas. Det är främst systematiken i ärendehanteringen som skapar förutsättningar för transparens, likabehandling och förutsägbarhet. Det är också genom förankringsprocessen av ärenden inom organisationen som risker kan identifieras och uppslutning kring målen kan skapas. 6 (18)

122 11 4. Verksamhetens inriktning Kunskapsmiljöer Linné Fakulteten för samhällsvetenskap har aktivt verkat för att få fram minst två kunskapsmiljöer Linné under Kunskapsmiljöerna ska spegla fakultetens starka forskningsmiljöer samt knyta samman fakultetens ämnen dels med varandra, dels med intressenter på andra fakulteter. Fakulteten har identifierat två framstående kunskapsmiljöer, Utbildning i förändring och Demokrati- och ungdomsfrågor. Dessa kunskapsmiljöer kommer att genomgå förändringar till såväl form som innehåll genom de integrationsprocesser som nu tar form i möten med forskningsmiljöer från andra fakulteter. Frågor om utbildning och demokrati kommer dock fortsatt att känneteckna fakultetens verksamhet och utgöra grundläggande teman även för kommande ansökningar. Syftet med fakultetens satsning på forskningsmiljöer är tvåfaldigt: för det första att synliggöra och kommunicera fakultetens forskningsverksamhet och för det andra att stärka forskning och utbildning genom att skapa nya samarbetsytor. Samarbeten har både positiva och mer problematiska dimensioner. Till de positiva hör att större miljöer får möjlighet att synas mer, att utgöra grund för externa ansökningar, att stärka forskningsbasen för utbildningar inom området etc. Till de mer problematiska sidorna hör att samarbeten kräver resurser, både personella och ekonomiska. Det tar helt enkelt tid att samarbeta, det ska finnas personer som tar sig tid och stabila ekonomiska resurser som gör samarbeten möjliga. Fakulteten kommer därför att noggrant följa arbetet med att utveckla de båda nu aktuella kunskapsmiljöerna, innan ytterligare initiativ till kunskapsmiljöer tas. För att kunna identifiera kunskapsmiljöernas synergi- och utvecklingseffekter samt få en uppfattning om vad som krävs för att få kunskapsmiljöer att fungera på ett effektivt sätt, behöver fakultetens olika organ lära av erfarenheten från arbetet i redan pågående miljöer. Diskussioner i dessa frågor kommer i första hand att föras i prefektrådet och i fakultetens styrelse. Ansökan om kunskapsmiljön Utbildning i förändring ( Educational change ) fokuserar på utbildningens förutsättningar, processer och konsekvenser. Forskningen omfattar hela skolväsendet från förskola till högskola i termer av livslångt lärande. Kunskapsmiljön bygger på forskningsplattformen, Research and Postgraduate Studies in Didactics (RAPS), som utgör en gemensam forskningsplattform för forskning kring förskolans, skolans och högskolans behov av didaktisk utveckling och uppföljning. RAPS består av fem forskningsmiljöer vid fakulteten för samhällsvetenskap, tre forskningsmiljöer vid fakulteten för humaniora, en forskningsmiljö vid fakulteten för teknik och en forskningsmiljö vid fakulteten för hälsa och liv. Med nämnden för lärarutbildning bildar kunskapsmiljön ett samarbetsprojekt mellan fyra fakulteter och en nämnd. Kunskapsmiljön utgör en - gemensam plattform för ansökan om nationell forskarskola för lärarutbildare i februari (18)

123 11 - gemensam forskarutbildningsmiljö för doktorander med didaktisk inriktning genom en gemensam seminarieserie och en gemensam forskarutbildningskurs på 7,5 hp - plattform för ansökningar om externa forskningsmedel Ansökan om kunskapsmiljön Demokrati- och ungdomsfrågor fokuserar på frågor om demokrati, demokratiska värderingar och politiskt deltagande med relevans för unga. Ansökan berör ungdomars relation till politiskt deltagande, samhällets demokrati- och medborgarfostrande institutioner samt auktoritära alternativ. Ansökan skrivs fram i samarbete med FOJO, fakulteten för humaniora, som fokuserar på journalistikens demokratiska funktion. Potentiella samarbetspartner inom universitetet är polisutbildningen vid fakulteten för samhällsvetenskap, Linnaeus University Centre for Data Intensive Sciences and Applications vid fakulteten för teknik och den strategiska plattformen I gränsöverskridande samverkan en strategisk plattform för ökad kunskap om migrationens och integrationens utmaningar i välfärdsstatens samtid och framtid. 5. Systematiskt arbetsmiljöarbete I grunden utmärks en god arbetsmiljö av att alla bemöter varandra på respektfullt sätt och bidrar till ett inkluderande arbetsklimat. Ingen ska utsättas för kränkande bemötande av chefer, kolleger eller studenter. En viktig del av arbetsmiljöarbetet är ett medvetet arbete för lika rättigheter och möjligheter. Samtliga institutioner och fakulteten arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete. Tidplanen 2019 ser ut enligt nedan: - Januari och februari: Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete vid institutioner och fakultet. Upprättande av ny handlingsplan med åtgärder för nästa år. - Mars: Aktiva åtgärder mot diskriminering, studenter och medarbetare. Kartläggning vid institutioner och fakultet. - April: Analys av kartläggningen. - November: Uppföljning av arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering vid institutioner och fakultet. Inrapportering till fakulteten. 6. Kompetensförsörjning Andelen disputerade lärare har ökat på universitetet som helhet. Andelen disputerade lärare ska öka ytterligare, framför allt inom professionsutbildningar. Av de lärare som var anställda vid fakulteten för samhällsvetenskap i mitten av 2018 var 63 procent disputerade. Av fakultetens 16 professorer är 12 män, varför det är viktigt att de kommande professorsrekryteringarna kan attrahera kvinnliga sökande. Fakulteten har 32 aktiva docenter, varav 17 män och 15 kvinnor. Ytterligare en utmaning för 8 (18)

124 11 fakulteten är därför att uppmuntra såväl manliga som kvinnliga docenter att fortsätta att meritera sig forskningsmässigt. Fakulteten för samhällsvetenskap presenterar varje år en kompetensförsörjningsplan för fakultetens styrelse. Planen ger en överblick över institutionernas anställda vad gäller antal, andel män och kvinnor, disputerade och inte disputerade. Av planen framgår också vilka rekryteringar som är pågående och vilka som planeras. Fakulteten för samhällsvetenskap har som mål att samtliga institutioner som erbjuder lärarutbildning ska nå upp till en andel disputerade lärare på minst 65 procent på respektive campus år För att det ska bli möjligt behövs tillräckligt antal sökande. Så ser inte den aktuella situationen ut eftersom det finns ett underskott på disputerade lärare inom lärarutbildningen nationellt. Inom kunskapsmiljön Demokrati och ungdomsfrågor planeras två rekryteringar av professorer och ett biträdande lektorat under Hösten 2018 påbörjade 13 nya doktorander sin utbildning inom kunskapsmiljön Utbildning i förändring. Ytterligare ett antal doktorandtjänster kommer att tillsättas under Vidare har kunskapsmiljön utökats med två professorer med inriktning mot skolutveckling, en professur med inriktning digitalisering och en professur med inriktning pedagogiskt ledarskap. Båda dessa professurer har finansierats i samverkan med externa aktörer, vilket i sig utgör en plattform för att knyta samman forskning och samverkan. All rekrytering av professorer, doktorander och biträdande lektorer ska betraktas som strategiska rekryteringar med syfte att antingen förstärka starka forskningsmiljöer och/eller förstärka forskningsbasen för utbildning och områden som svarar mot samhällsutmaningar. Åtgärder I samarbete med nämnden för lärarutbildning satsar fakulteten specifikt på en årlig antagning av doktorander med inriktning mot pedagogik, inklusive specialpedagogik, och idrottsvetenskap med didaktisk inriktning. Rekrytering av lektorer sker kontinuerligt. Utveckling av rutiner för att integrera adjungerande adjunkter i kurslag inom professionsutbildningar för att upprätthålla aktuell professionskunskap. Uppmärksamma möjligheten att nå kvinnliga sökande i när professorer rekryteras. Under 2019 planeras ett kallelseförfarande av professor inom ämnet statsvetenskap för att underlätta rekrytering av kvinnlig kompetens till en miljö där obalansen mellan könen är stor. Rekrytering av professorer i ämnena statsvetenskap, sociologi och pedagogik i syfte att öka andelen professorer fram till (18)

125 11 7. Utmanande utbildningar Fakulteten har ett brett utbud av utbildningsprogram varav några involverar samarbeten över institutions- och fakultetsgränserna. Dessutom erbjuder fakulteten ett stort antal fristående kurser och kurser som ingår i lärarutbildningsprogrammen. Detta utbud ser ut att öka inom en nära framtid eftersom polisutbildningen arbetar med att utveckla kurser för en kandidatexamen i polisiärt arbete. Dessutom medför det fakultetsövergripande masterprogrammet Digitalisering som stöd för lärande till ytterligare utökning av fakultetens utbildningsutbud. Tre statliga utredningar föreslog, under föregående mandatperiod, ett professionsprogram för skolans lärare och skolledare. Programmet skulle innehålla högskoleutbildning som ges inom lärosätenas reguljära utbud i stället för som uppdrag. Ramverket ligger till grund för regeringsförhandlingarnas överenskommelse om införande av ett professionsprogram för lärare och rektorer. Detta innebär en utmaning för fakulteten på grund av att ytterligare resurser krävs samtidigt som nödvändiga omfördelningar inom ramen för fakultetens uppdrag redan har genomförts. Parallellt med det utvecklingsarbete som leds av Rådet för utbildning och lärande har fakulteten startat ett arbete med utbildningskvalitet och samordning av programutbildningarna. Detta arbete är direkt länkat till rådets översyn av utbildningsutbudet och arbetet med utbildningskvalitet. Fakultetens utbildningsråd har omorganiserats för att kunna arbeta operativt med ett systematiskt kvalitetsarbete, samordning av programmens kurser och organisation och en utveckling av utbildningsrelaterad samverkan. Förändringarna är genomförda från januari 2019 och kommer att implementeras och utvecklas under året. Målet är att skapa ett ökat samarbete inom fakulteten där vi drar nytta av varandras kompetenser och att utveckla fakultetsgemensamma rutiner för kvalitetsarbete utan att skillnaderna mellan institutioner och utbildningar negligeras. Systematiskt kvalitetsarbete I takt med att det universitetsgemensamma arbetet med ett nytt kvalitetssystem fortskrider blir riktningen tydligare även för fakultetens kvalitetsarbete. Även om arbetet i Rådet för utbildning och lärande inte är avslutat är det nu rimligt att starta ett fakultetsgemensamt arbete med utbildningskvalitet som kan länkas samman med universitetets. Här kommer fakultetens utbildningsråd att ha en central roll. I utbildningsrådet finns den kunskap och erfarenhet som behövs för att samordna arbetet på sju institutioner med olika storlek och förutsättningar och skapa ett gemensamt system som fungerar i praktiken. Utbildningsrådet kommer också att ha till uppgift att implementera systemet på institutionerna. Fakultetens utbildningsråd omorganiseras därför från VT 2019 för att fungera operativt i relation till det systematiska kvalitetsarbetet och utbildningsprogrammen. Utbildningsrådet ska ha arbetsutskott som kommer arbeta aktivt med utveckling och implementering av kvalitetssystemet samt samordning, organisering och utveckling av utbildningsprogrammen. 10 (18)

126 11 Andelen studerande på avancerad nivå ska öka Fakultetens program på avancerad nivå har, i många fall, för få studenter för att de ska vara ekonomiskt bärkraftiga. Antalet studenter på programmens kurser blir också en kvalitetsmässig utmaning genom att diskussioner och kunskapsutbyten begränsas, både i och utanför klassrummet. Utbildningarna behöver en kritisk massa för att bli verkligt givande och skapa engagemang bland studenter och lärare. Ett sätt att åstadkomma detta är en ökad samläsning, i första hand på kurser i metod och vetenskapsteori, men på sikt även i tematiska kurser där kombinationen av ämnesdjup och tvärvetenskapliga diskussioner möjliggörs. Inom ramen för ett tema kan studenter och lärare diskutera de olika perspektiv och frågeställningar som ämnena erbjuder utan att förlora vare sig bredd eller djup. Exempel på möjliga teman skulle kunna vara Välfärdsstatens utveckling, Utbildning i förändring eller Professioner. Genom dessa tematiska kurser tydliggörs utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöerna och den forskning som bedrivs på fakulteten. Samläsningen kommer även att bli möjlig över fakultetsgränserna. Den utvecklade samläsningen på avancerad nivå antas bidra till utbildningarnas kvalitet, dels genom att det frigör resurser som medför mer lärarledd tid och dels genom den ökade kritiska massan. Utgångspunkten är att detta kommer att öka utbildningarnas attraktivitet. Det ökade kursutbudet gör det också lättare att ge kontinuerliga kurser på engelska, vilket möjliggör att fler program på avancerad nivå kan ta emot internationella studenter. Arbetet med detta är påbörjat och kommer att ta fart under Åtgärder Skapa fakultetsgemensamma rutiner för kvalitetsarbete i anslutning till det universitetsgemensamma systemet. Utveckla samordning och samläsning på fakultetens kurser på avancerad nivå. Fortsätta att satsa på avancerad nivå t ex genom att ansöka om legitimationsutbildning för sjukhuskuratorer. Fortsätta att satsa på internationella program på avancerad nivå. Utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer och en ökning av uppdragsutbildningens omfattning Utbildningarna inom fakulteten är främst kopplade till tre av universitetets kunskapsmiljöer: forskningsplattformen I gränsöverskridande samverkan en strategisk plattform för ökad kunskap om migrationens och integrationens utmaningar i välfärdsstatens samtid och framtid samt de båda kunskapsmiljöerna En ifrågasatt demokrati och Utbildning i förändring som är under ansökan. Arbetet med dessa tre kunskapsmiljöer kommer att fortsätta att leva vidare, utvecklas och förändras eftersom de berör tre av samhällets största utmaningar, migration, demokrati och utbildning. Sammantaget utgör dessa kunskapsområden tre av fakultetens hörnpelare. Fakulteten bedriver en stor uppdragsverksamhet men den är ojämnt fördelad. Med inkluderingen av polisutbildningen i fakultetens organisation från 1 januari (18)

127 11 kommer andelen uppdragsutbildning att öka avsevärt. Under 2019 påbörjar fakulteten sitt arbete med att ansöka om att anordna rektorsutbildning från 2021 och framåt. Uppdragsutbildningen vid fakulteten har ökat med 18 procent mellan 30 juni 2017 och 30 juni 2018 (exklusive rektors- och polisutbildning) men ambitionen är att uppdragsutbildningen ska öka ytterligare. Under 2018 etablerades Centrum för skolutveckling och pedagogiskt ledarskap som nu utgör ett väl fungerande operativt organ för uppdragsutbildning med bäring på skola och utbildning. Åtgärder Arbetet inom den strategiska plattformen och de båda kunskapsmiljöerna ska fortsätta att prioriteras Fler av fakultetens institutioner ska engagera sig aktivt i samverkansuppdrag lokalt, regionalt och nationellt Flera av institutionernas lärare ska arbeta inom uppdragsverksamhet som del av sin tjänst Implementering av förbättringsåtgärder inom forskarutbildningen Den största utmaningen för fakultetens forskarutbildning är att skapa tillräckligt stora miljöer och tillräckligt stort kursutbud för fakultetens doktorander. Det finns ingen given modell för när en miljö kan anses vara tillräckligt stor eller hur arbetet med att skapa större miljöer ska gå till. Under 2018 har fakultetens gemensamma kursutbud på forskarutbildningsnivå utökats till att nu omfatta 30 hp, med fakultetsgemensamma kurser för introduktionskurs, metodkurs och kurs i vetenskapsteori, vilket innebär att doktoranderna ingår i nätverk som överskrider det egna ämnets. Vidare har fakulteten utvecklat en gemensam kalkylmall för enhetlig beräkning av aktivitetsgrad och ackumulerad aktivitet samt gjort strategiska doktorandantagningar utifrån existerande forskningsmiljöer och utbildningsutbud, vilket tydligare inkluderar samtliga doktorander i existerande forskningsmiljöer. Ett systematiskt kvalitetsarbete vad gäller de individuella studieplanerna finns etablerat sedan tidigare. Fakulteten har arbetat med implementeringen av förbättringsåtgärder inom forskarutbildningen genom fakultetens forskningskollegium. Åtgärder Uppmärksamma doktoranders studie- och arbetsmiljö Införa rutiner för hantering av doktoranders begäran att minska sin aktivitetsgrad i forskarutbildningen Relatera kvaliteten i avhandlingsarbetet till tid i forskarutbildningen genom att uppmuntra en aktivitetsgrad på lägst 80 procent Tydliggöra utbudet av forskarutbildningskurser på universitetets hemsida för att också attrahera externa doktorander till ämnenas forskarutbildningskurser Utarbeta en strategi för att garantera samtliga doktorander tillräckligt stora miljöer och nätverk 12 (18)

128 11 8. Framstående forskning Fakulteten strävar efter att skapa kreativa forskningsmiljöer med hög vetenskaplig kvalitet. Forskningen ska leda till att utveckla relevanta teorier och metoder som kan bidra till intressanta och nyskapande resultat. I en sådan strävan utgör samarbeten med internationella välrenommerade universitet en viktig hörnsten. Fakulteten kommer att uppdatera sin forskningsstrategi under 2019 för att tydliggöra viktiga prioriteringsområden, som extern finansiering, vetenskaplig produktion och deltagande i internationella forskningskonferenser. En särskild utmaning som fakulteten står inför är att skapa tillräckligt stora forskningsmiljöer och tillräcklig samverkan mellan forskningsmiljöer för att kunna erbjuda doktorander stimulerande och lärorika miljöer för de olika forskningsprojekten. För att skapa en tillräckligt stor forskningsbas är det viktigt att samtliga forskningskompetenta lärare samt deras prefekter betraktar forskning inom forskningsmiljöer som en viktig del av lektorers tjänsteutövning. Grunden för forskning utgörs av lektorers kompetensutvecklingsmedel. Chefers och lärares gemensamma respekt för, och värnande av, kompetensutvecklingstidens förläggning, omfattning och innehåll kommer att vara avgörande för att skapa en bred forskningsbas. Fakulteten för samhällsvetenskap kommer under 2019 att utvärdera hur fördelningen av kompetensutvecklingsmedel sker och med vilket resultat. Forskningsmiljöerna behöver utvecklas till att utgöra en självklar bas för granskning av artiklar inför publicering och ansökningar av externa medel. Vidare har forskningsmiljöerna fått en ny roll vad gäller att stötta deltagande på för miljön strategiskt viktiga forskningskonferenser. Det är främst genom att skapa starka forskningsmiljöer med bred forskningsbas som kvaliteten av forskningen kan säkras. Ett stort arbete väntar för fakulteten för att bidra till implementering av ett förhållningssätt som innebär att göra forskning till en angelägenhet och ett ansvar för varje disputerad lärare (ett viktigt jämställdhetsmål), att göra forskning till en kollektiv verksamhet och att se på forskning som en förstärkning av utbildningarna i stället för som en belastning som drar bort resurser från undervisningen. Fakulteten kommer att påtala behovet av ökad tilldelning av fakultetsmedel när antalet institutioner ökar från sex till sju. Fakulteten tar ett ansvar för professionsutbildningarna socionomprogrammet, lärarprogrammen och polisprogrammet och andelen fakultetsmedel står inte i proportion till utbildningsuppdraget. Nämnden för lärarutbildning bidrar med finansiering till forskning som förstärker lärarprogrammens forskningsbas. Denna finansiering sker dock genom ansökan i konkurrens och står på så sätt delvis utanför fakultetens egna prioriteringar. Åtgärder Fakulteternas fördelningsmodeller ska utvärderas av externa granskare minst vart tredje år. Det innebär att det är själva fördelningsmodellen och dess 13 (18)

129 11 utfall som ska utvärderas. Inför extern utvärdering 2021 behöver fakulteten ta fram indikatorer som förtydligar vilka mål som fördelningsmodellen avser att uppnå. Individuell tid för forskningsrelaterade aktiviteter fördelas enligt individuell meritering för professorer. Detsamma gäller i grunden för lärare, med undantag för 2019 års fördelning som skedde i form av projektansökningar vilka granskades av en grupp som bestod av både externa och interna experter. För att klargöra ambitionen att den primära forskningstiden för vetenskapligt kompetenta lärare utgörs av kompetensutvecklingstid, omfattande drygt åtta veckor per år, har särskilda riktlinjer tagits fram som betonar lärares och prefekters ömsesidiga ansvar att värna denna möjlighet och att organisera den på bästa möjliga sätt i sammanhållna forskningsperioder. Rektors medel, baserade på individuella meriter, fördelas proportionerligt till forskningsmiljöerna för vidare fördelning av medel till deltagande i forskningskonferenser inom miljöerna. Den samlade bibliometripoängen vid fakulteten har ökat under de senaste åren men behöver öka ytterligare. Därför ska publicering av artiklar särskilt prioriteras vid fördelning av kompetensutvecklings- och fakultetmedelsgrundad forskningstid. Framgångsrik vetenskaplig publicering hänger nära samman med deltagande i internationella konferenser och utvecklande forskningsseminarier inom ämnet. Riktade medel till forskningsmiljöer blir ett viktigt medel för att stimulera seminarieverksamhet och deltagande i internationella konferenser. Systemet bygger dock på att alla i miljön bidrar med meritering grundat i bibliometri och externa medel. I dag är obalansen mellan de som bidrar och de som inte bidrar relativt stor vilket innebär att finansieringssystemet till forskningsmiljöerna är sårbart, något som skulle kunna korrigeras genom ökad fokusering på publicering och ansökningar. Fakulteten erbjuder program för docentmeritering vart tredje år, inom vilket kontakter med externa finansiärer utgör ett viktigt inslag. Nästa docentmeriteringsprogram genomförs Fakulteten strävar efter att erbjuda en årligt återkommande seminarieserie för diskussion och analys av ansökningstexter till externa finansiärer. Eventuellt kan den ersättas av workshop på samma tema som Externa relationer nu erbjuder. 9. Samhällelig drivkraft I Linnéuniversitetets vision och strategi prioriteras samhällsengagemang, uttryckt som samhällelig drivkraft. För att integrera forskning och utbildning i samhällelig drivkraft inrättades 2018 två strategiska plattformar, varav fakulteten för samhällsvetenskap ansvarar för plattformen I gränsöverskridande samverkan en strategisk plattform för ökad kunskap om migrationens och integrationens utmaningar i välfärdsstatens samtid och framtid. Andra arenor för samverkan utgörs av områdena digitala lärprocesser och pedagogiskt ledarskap där fakulteten satsar på 14 (18)

130 11 forskningsresurser i samverkan med externa aktörer. För att möta dagens samhällsutmaningar behöver samtliga institutioner bidra till kompetensutveckling, utvärdering, uppdragsforskning etc. i samarbete med aktörer inom offentlig sektor. Särskilt prioriterat är samverkan med statliga myndigheter och regionala aktörer. Det finns potential att öka den samverkansrelaterade verksamheten, till exempel vad gäller socialt arbete i samverkan med kommunernas socialtjänst. Ett sådant fokus kräver en viss långsiktighet eftersom det förutsätter rekrytering av personal som delvis kan finansieras med hjälp av samverkansuppdrag. Ansökan om rektorsutbildning under treårsperioden utgör en central fråga för fakulteten. En forskningsbas och breda samverkanssatsningar för att klara en sådan ansökan är under uppbyggnad med början under Genom att polisutbildningen från och med 2019 ingår i fakultetens ansvarsområde ökar fakultetens uppdragsverksamhet totalt sett. Polisutbildningen finansieras helt genom uppdragsmedel. Polisutbildningen har en väl utvecklad organisation som kan möta polismyndighetens uppdrag för grundutbildning och kompetensutveckling. Åtgärder Fakulteten har inrättat en samordningsfunktion för området samhällelig drivkraft. Samordnaren har i uppdrag att kartlägga och öka synligheten vad gäller pågående samverkansverksamhet samt att öka samarbetet mellan institutionerna vad gäller samverkansuppdrag. Fakultetens strävan är att sprida intresset för uppdragsutbildningar och andra samverkansuppdrag i kollegierna men också att kunna göra prioriteringar vad gäller samverkan. Fakulteten har inrättat ett centrum för skolutveckling och pedagogiskt ledarskap för att möta behov av utvecklingsarbete och kompetensutveckling för lärare och skolledare inom förskola och skola. Centrumbildningen syftar till att skapa en tydlig infrastruktur för samverkansuppdrag och att involvera flera lärare i uppdragsverksamhet. Fakulteten kommer att ansöka om att inrätta ett institut för skolledning som kan utgöra en mötesplats för forskning, utbildning och samverkan med regionerna i södra Sverige. Fakulteten avser att på ett mer prioriterat sätt väga in samverkan i det individuella meriteringssystemet i enlighet med universitetets arbete med samverkansindikatorer. För att stimulera samverkan och ge incitament för lärare och studenter att delta samverkansverksamhet behövs flera åtgärder: att utveckla möjligheter för studenter att skriva sina självständiga arbeten i samarbete med fakultetens samverkanspartners att fortsätta hålla en hög ambitionsnivå för rekryteringar så att personal räcker till för samtliga tre uppdrag; forskning, utbildning och samverkan att ha som långsiktigt mål att samtliga lärare har minst 10 procent i samverkansuppdrag per år i tjänsteplaneringen 15 (18)

131 Globala värden Globala värden omfattar såväl internationalisering som hållbar utveckling och lika villkor. Internationalisering är ett medel för att öka kvaliteten i både utbildning och forskning. Kvaliteten består i sin tur av ökad kunskap kring internationella eller interkulturella perspektiv men också i ett ökat lärande. Hållbar utveckling är ett område som berör hela universitetet och alla har ett ansvar för att vi ska närma oss och uppnå hållbarhetsmålen på samma sätt som alla har ett ansvar för att samtliga vid Linnéuniversitetet har lika rättigheter och möjligheter. Antalet utresande studenter ska årligen öka med 5 procent Att åka utomlands och under en tid vistas vid ett utländskt lärosäte kan ge de studerande ökade perspektiv, erfarenheter och kunskap som inte kan uppnås på annat sätt. Tyvärr är trenden i dagsläget nedåtgående när det gäller så väl inresande som utresande studenter varför detta mål är en prioriterad fråga. En strategi för att om möjligt vända trenden och i nästa steg även öka andelen utresande studenter är att skapa förutsättningar och underlätta utresandet. En viktig aspekt av denna fråga är dock att universitetet saknar statistik över de utresande studenter som inte är utbytesstudenter, Erasmus eller så kallade internship. Åtgärd Att tillsammans med programledare kartlägga vilka förutsättningar studerande har för att i olika former förlägga en del av sin utbildning utomlands. Utifrån kartläggningen görs en handlingsplan för att öka möjligheterna och förutsättningarna samt för att diskutera hur kommunikationen med studenterna kring utbyte bör ske. Frågan kommer att hanteras i utbildningsrådets utskott för globala värden där internationalisering ingår. Fakultetens internationella rekrytering av internationella studenter ska årligen öka med 5 procent Inom internationalisering finns det flera sätt att få ökade internationella perspektiv, vilka bidrar till ökad kvalitet i utbildningen. Ett sätt är det som kallas internationalisering på hemmaplan, som antingen kan innebära att studenterna träffar internationella lärare eller integreras med internationella studenter. För att integrationen med internationella studenter ska vara möjlig behöver Linnéuniversitetet vara ett attraktivt lärosäte internationellt sett som lockar studenter från andra delar av världen. För att vara ett attraktivt lärosäte behöver ett attraktivt kursutbud erbjudas. Åtgärd Strategin för att öka rekryteringen av internationella studenter är således att arbeta för att det vid fakulteten ska finnas ett attraktivt utbud av internationella kurser samt att marknadsföra dessa hos nätverk och samarbeten med partneruniversitet. Arbetet kommer att inledas med en kartläggning av vilka kurser som finns och därefter 16 (18)

132 11 kommer en strategi tas fram för att utifrån det skapa ett attraktivt utbud. Frågan kommer att hanteras i utbildningsrådets utskott för globala värden. I varje programs utbildningsplan ska det tydligt framgå hur internationella perspektiv och kulturell mångfald kommer till uttryck i programmet Utbildningsplanerna är programmens styrdokument och därför spelar de en viktig roll i att säkerställa att internationella perspektiv och kulturell mångfald lyfts inom ramen för varje program. Åtgärd I samband med framtagande av ny eller reviderad utbildningsplan ska innehållet under rubriken Internationalisering svara på frågor om hur internationella perspektiv och kulturell mångfald konkret kommer till uttryck i programmet. Fakultetens internationella samarbetsavtal ska bidra med kvalitet i utbildning och forskning En förutsättning för att studenter ska ha möjlighet att resa ut och hitta utbildningar och kurser som knyter an till deras utbildning på hemmaplan, är att det finns kvalitetssäkrade internationella samarbetsavtal. Åtgärd De internationella samarbetsavtal som finns inom fakulteten bedöms löpande och kvalitetssäkras i samband med detta. Hållbar utveckling Hållbarhetsmålen ska brytas ned i konkreta aktiviteter på institutionsnivå Fakultetens plan för hållbar framtid, som för närvarande arbetas fram, under ska under 2019 förses med bilagor i form av konkreta och uppföljningsbara handlingsplaner Hållbar utveckling ska särskilt beaktas i utbildningsplanen. I samband med nya eller reviderade utbildningsplaner ska rubriken Hållbar utveckling särskilt beaktas för att tydliggöra och eventuellt öka inslagen av hållbar utveckling Implementera miljöledningssystemet på fakultets- och institutionsnivå. Lika villkor Linnéuniversitetet ska vara en plats där alla, såväl studenter som medarbetare, känner sig inkluderade och har lika rättigheter och möjligheter. För att åstadkomma detta krävs ett gediget arbete där man systematiskt arbetar med Aktiva åtgärder, Plan för lika rättigheter och möjligheter samt genom Jämställdhetsintegrering som integrerar jämställdhetsperspektivet i hela verksamheten. Åtgärder Fakulteten ska stödja samt säkerställa att arbetet med aktiva åtgärder enligt fyrstegsmodellen genomförs samt att dess insatser återrapporteras Fakulteten ska arbeta fram en struktur för genomförandet av åtgärder i plan för lika rättigheter och möjligheter samt i plan för jämställdhetsintegrering. 17 (18)

133 11 Ytterligare ett mål med det strukturella arbetet är att fakulteten ska kunna säkerställa ett systematiskt arbete med jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. 11. Verksamhetsstöd Verksamhetsstödet på fakultetskansliet ska uppfattas som en integrerad del av fakulteten. Kansliet ska kunna anpassas och förändras så att verksamhetens skiftande behov möts. Kansliets uppdrag att stödja intern styrning och kontroll ska uppfattas i första hand som en chefsstödsfunktion. Kansliets uppdrag är dels att erbjuda hög servicegrad gentemot chefer, lärare, forskare och studenter, dels att utöva kontroll av att all handläggning sker inom ramen för reglering av offentlig förvaltning och myndighetsutövning. Åtgärder Fakultetskansliet ska fortsätta de påbörjade organisatoriska förändringarna under Det sker med större kraft efter att en hållbar ledningsstruktur installerats. Två utredningar ska genomföras under början av Det gäller dels polisutbildningens organisering, dels en verksamhetsbaserad anpassning av ledningsstödet. Vicedekan ansvarar under hösten 2018 för ett arbetsmiljöprojekt som går ut på att finna konkreta arbetsfördelningar mellan lärare och verksamhetsstöd för att bidra till att minska lärares administrativa arbete. En liknande analys pågår inom projektet om programrådens organisering. Analysen ska resultera i tydligare riktlinjer för vilken funktion som gör vad. Med de ökade lagstadgade krav som finns inom områden som systematiskt arbetsmiljöarbete, hållbarhet, jämställdhetsintegrering, diskrimineringslagstiftning etc., behöver delar av verksamhetsstödet ställas om så att det har kompetens att arbeta självständigt med att initiera och ta fram relevanta underlag för dessa frågor för att på det sättet bidra till att universitetet/fakulteten lever upp till lagstiftningens krav. Fakulteten har genomfört en halvårsuppföljning av verksamhetsplanen Uppföljningen aktualiserar behovet av att verksamhetsstödet tar fram rutiner för jämförande nyckeltal enligt viss tidplan över året. Det aktualiserar i sin tur behovet av kompetensutveckling inom verksamhetsstödet så att alla dess medarbetare är väl förtrogna med system som Diver/Flora. 18 (18)

134 12 Missiv FSV 2019:1: 12 Dnr: 2019/ Föredragning: Marie Alricsson Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Rapport från Docentmeriteringsprogrammet 2018 Under 2018 genomfördes fakultetens docentmeriteringsprogram under ledning av Marie Alricsson och Anna-Liisa Närvänen. Bilagor: Rapport, Docentmeriteringsprogrammet 2018 Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. 1/14 1 (1)

135 12 Marie Alricsson och Anna-Liisa Närvänen Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Rapport avseende docentmeriteringsprogram vid FSV 2018 Bakgrund Den 28 oktober 2014 beslutade fakultetsstyrelsen att under 2015 inrätta ett så kallat docentmeriteringsprogram. Programmet gavs första gången under år Det övergripande syftet var att programmet skulle bidra till att öka antalet docenter och professorer vid fakulteten. Till ansvarig för programmet utsågs då professor Ulla Melin Emilsson. I FSV s dokument Forskningsstrategi (Dnr:2017/ ) nämns Docentmeriteringsprogrammet som en av fakultetens strategiska satsningar för kompetensförsörjning. Docentmeriteringsprogrammet beräknas ges vart tredje år. Programmets syfte är, enligt dokumentet bland annat att förstärka kunskapen om att skriva framgångsrika ansökningar om externa medel samt uppmuntra till publiceringar i relevanta internationella vetenskapliga tidskrifter. Ytterligare ett syfte med docentmeriteringsprogrammet är att skapa nätverk för att stödja och stimulera både kvinnliga och manliga forskare att uppnå docentmeritering (a.a s. 6). Docentmeriteringsprogrammet gavs enligt fakultetens plan under Till ansvariga utsågs professor Marie Alricsson och docent Anna Liisa Närvänen. Programmets innehåll och upplägg 2018 utgick från fakultetens syftesformuleringar ovan samt erfarenheter och programvärderingar som erhölls under och efter docentmeriteringsprogrammet 2015 som avrapporterades till fakultetsstyrelsen mars 2016 (Rapport avseende docentmeriteringsprogram vid FSV 2015, Ulla Melin Emilsson och Anna Liisa Närvänen). Mål och innehåll Docentmeriteringsprogrammet som nu avrapporteras vände sig till lektorer anställda vid fakulteten som var intresserade av att utvecklas som forskare och komma vidare i den personliga karriären inom akademien. En central tanke var deltagarnas möjligheter till gemensam reflektion utifrån varandras forskning, ämnen och akademiska förutsättningar. Dennas aspekt, i kombination med möten med både interna och externa seniora forskare/föreläsare, lades som en grund för lärandet och den personliga utvecklingen. Programmet målsättning var att respektive deltagare skulle: 2/14

136 tillägna sig kunskap om kriterier och strategier för akademiska karriärer få ökad kunskap om universitetet som arbetsplats, om aktuell forskningspolitik samt om de etiska regler som gäller för forskning identifiera sina starka och svaga sidor som forskare, planera för sin framtida karriär samt kunna presentera sig i ett akademiskt sammanhang få fördjupad kännedom om villkoren för forskningsfinansiering och hur man skriver framgångsrika forskningsansökningar få inblick i och kunskap om hur man leder forskningsprojekt tillägna sig fördjupad kunskap om förtroendeuppdrag som sakkunnig refereegranskare och bedömare av forskningsansökningar 12 Arbetsformer som användes under programmet var föreläsningar, seminarier, praktiska tillämpningar, individuella arbeten och presentationer individuellt och i grupp. Den vägledande intentionen var att programmet i sin helhet tillika samtliga enstaka moment skulle vara tillämpbart i och bilda en grund för karriärutveckling. Utlysning och deltagare Av utlysningstexten framgick förutom vem/vilka docentmeriteringsprogrammet vände sig till även syftet förhållandevis ingående. För att ge en möjlighet till direkt inblick i innehållet och de krav på prestation som skulle ställas redogjordes för vad deltagarna skulle producera under de cirka 10 månader som det skulle pågå: Kort CV (engelska, 2-sidor) Projektskiss (preliminärt, 3-5 sidor) Docentansökan Forskningsplan (för tilltänkt finansiär) Utifrån erfarenheter och programvärderingar från 2015 lades nu större fokus på möjligheten att skriva och få synpunkter på projektidéer / projektplan samt framför allt beskrivningen av den vetenskapliga progressionen i docenturansökan. Docentmeriteringsprogrammet utlystes mot slutet av år Antalet platser avgränsades till 20 deltagare. En av de främsta anledningarna till detta var den genomgående tanken att ge alla möjlighet att få del av och dela med sig av sina erfarenheter men också funderingar. Då detta skulle ske genom att samtliga deltagare kontinuerligt skulle läsa varandras bidrag gjordes en bedömning att det tidsmässigt inte skulle vara lämpligt med en större grupp. Det inkom sammanlagt 12 anmälningar (10 kvinnor och 2 män), 9 från Växjö och 3 från Kalmar. Fördelning mellan institutionerna: DPL 3 deltagare; ID 2 deltagare; PEL 1 deltagare; SA 4 deltagare; SS 2 deltagare (från polisutbildning och statsvetenskap inga deltagare). Tre deltagare avbröt sin medverkan under programmet. Avbrott skedde pga tidsbrist/arbetsbelastning och att deltagandet i programmet var för tidigt i relation till den egna progressionen i karriären. Genomförande Planeringen och genomförandet av samtliga tillfällen gjordes gemensamt av professor Marie Alricsson och docent Anna-Liisa Närvänen. Båda läste alla deltagares cv, projektidéer och forskningsplaner och deltog i samtliga moment. I inledningsskedet stod utbildningsledare Fredrik Håkansson för 3/14

137 utlysningen av programmet mottagande av anmälningar och verkade genomgående under programmet som administrativt stöd. 12 Docentmeriteringsprogrammet startades med ett internat februari 2018 och avslutades med ett slutinternat december Den schemalagda tiden omfattade ca 9 heldagar. I arbetstid beräknas deltagandet omfatta ca 10% av heltid. Programmet inleddes och avslutades med internat på ca 1½ dag vardera. (Se vidare årsschema bilaga 1). Tillfälle I Internat den februari 2018 på Villa Vik i Växjö (bilaga 2) Internatet inleddes med en introduktion av hela docentmeriteringsprogrammet med dess mål och innehåll enligt följande: Programmets idé, mål och innehåll Presentation av programmets bakgrund, syfte, specifika mål, upplägg och arbetsformer DMP- programmets innehåll Reflektioner/beslut om egen karriär Formalia och krav i den akademiska världen Seniora forskares erfarenheter Ansökningarnas a, b c Att bedöma och bli bedömd Ömsesidigt utbyte Att presentera sig och sin forskning Att producera under DMP Ett två-sidigt CV (på engelska) En projektidé (steg 1) Docentansökan (steg 1 för synpunkter, fokus beskrivning av vetenskaplig progression) En utvecklad forskningsansökan för extern bedömning En utvecklad docentansökan Grupper som stöd för lärande under DMP Syfte: Syftet med grupperna är att gruppen ska fungera som resurs och arena för reflektioner och erfarenhetsutbyte i relation till olika teman och inte minst för olika uppgifter under programmet. Omfattning: Grupperna arbetar i den omfattning som gruppmedlemmarna själva kommer överens om. Det kan tex innebära något gemensamt lunchmöte mellan programtillfällen eller längre möten. Det mest omfattande arbetet i grupperna görs inför slutinternatet, då grupperna ska kommentera varandras projektplaner. Formella och informella krav Diskussion utifrån en modell som Ulla Melin Emilsson och Anna-Liisa Närvänen har utvecklat 2015, benämnd AAAA från lektor till docent 4/14

138 12 ANSVAR ANSÖK- NINGAR ARTIKLAR ABSTRAKT (Melin Emilsson & Närvänen, 2015) Modellens idé är att beskriva de centrala beståndsdelarna som ingår i arbetet som docent med hjälp av begreppen Ansvar, Ansökningar, Artiklar och Abstrakt. Att ständigt ansöka om medel är för många en redan vardaglig syssla i tjänsten som universitetslektor, att skicka abstrakt för paper att presentera på konferenser likaså. Däremot är inte skrivandet av internationella artiklar för alla en självklarhet men en mycket viktig meriteringsgrund och del i egen karriärutveckling. Under rubriken ansvar har vi diskuterat rättigheter och ansvar som följer med meriteringen till docent, det vill säga nya typer av uppdrag (tex sakkunnig, betygsnämndsledamot) och ansvar i termer av medarbetarskap, det vill säga att förutom sin egen utveckling även bidra till forskargruppens, institutionens och universitetets intressen. Föredrag och diskussion med Rektor Peter Aronsson Efter programpresentationen deltog rektor Petter Aronsson med ett föredrag om forskning då-nu och i framtiden. Föredraget var delvis tillbakablickande med rektorns reflektioner över hur forskning och villkoren i akademin förändrats under de närmaste decennierna, delvis en beskrivning av nuläget och visioner om LnU s framtida forskning i relation till det forskningspolitiska landskapet och forskningens organisering. Den egna forskarkarriären förväntningar, behov, individuella mål Diskussion i grupper och i plenum: - Varför karriärutveckling för mig? (Vad vill jag och för vem?) - Vad krävs för att nå dit? - Vad är jag beredd att satsa i tid och arbete vad är möjligt? - Tidsplanering och tidshorisont? - Prioriteringsordning? 5/14

139 12 Tillfälle II den 22 mars 2018 Att söka forskningsmedel Marie Alricsson och Anna Liisa Närvänen: diskussion om forskningsfinansiärer och hur man läser och tolkar utlysningar Professor Kenneth Abrahamsson, tidigare programchef på Forte Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd informerade om ansökningsförfarandet samt hur forskningsfinansiärer läser av ansökningar och meritering. Fonder och stiftelser exempel på prioriterade områden Fonder och stiftelser exempel på Vem som får söka vad Fonder och stiftelser villkor och bestämmelser Fonder och stiftelser - tillvägagångssätt Tillfälle III den 17 april 2018 Projektidéer och ansökningar Professor Lena Fritzén, ledamot i styrelsen för Familjen Kamprads stiftelse redogjorde under förmiddagen för stiftelsens verksamhet, ansökningsförfarandet och kommande utlysningar. Under eftermiddagen presenterade samtliga deltagare kort den projektidé som de tänke utveckla under docentmeriteringsprogrammet. Tillfälle IV den 14 maj 2018 Presentation och workshop kring deltagarnas CV samt steg 1 i docenturansökan Till detta tillfälle har samtliga skickat in utkast på ett kort CV på två sidor samt ett utkast till beskrivning av vetenskaplig verksamhet (djup och bredd) i docenturansökan. Alla förberedde kommentarer i grupper och under dagen diskuteras samtliga individuella underlag. Tillfälle V den 13 juni 2018 Yrkesetik i akademin Marie Alricsson och Anna Liisa Närvänen: Föredrag och diskussion Forskningsetik och lag om etikprövning Docent Kristina Gustafsson initierade diskussion om, informerade och svarade på frågor utifrån bl a : Vad är god forskningssed? Forskningsetik i förhållande till moral och lag? Samt mer specifikt om. Lag om etikprövning Forskningsbegreppet enligt etikprövningslagen Gränsdragningsfrågor; vetenskaplig forskning studentarbeten Vad lagen omfattar 6/14

140 Tillämpningsområde Känsliga personuppgifter Hur går en etikprövning av forskningsprojekt till? 12 Tillfälle VI den 18 september 2018 Att leda forskningsprojekt och forskning Professor Kajsa Ellegård från Institutionen för Teknik och social förändring vid Linköpings universitet föreläste under följande rubriker: Utgångspunkter och översikt Forskningsprocessen Forskning och universitetets strategier Ansökan Finansiärer Att genomföra forskningen Inför projektslut Avslutande kommentarer Nätverk Tillfälle VII den 19 november 2018 Under förmiddagen diskussion av samtliga docenturansökningar (steg 2). Professor Ninni Wahlström, dekan vid FSV, redogjorde under eftermiddagen för gällande krav för att bli docent med utgångspunkt från gällande anställningsordning, villkor för lektorsforskning vid LnU och hur man kan förhålla sig till forskning, undervisning och andra uppdrag. Tillfälle VIII Internat den 10 och 11 december 2018 på Hotell Skansen, Färjestaden, Öland (bilaga 3) Fokus på hela internatet var diskussion av inlämnade projektidéer/ projektplaner till kommande forskningsansökningar. Framskrivandet av projektplanerna för respektive deltagare har kommit olika långt mot en färdig ansökan. Samtliga projektidéer/planer kommenterades av deltagarna och av externa bedömare. Förmiddagen dag 1 redovisade grupperna sina bedömningar av varandras underlag. Eftermiddagen dag 1 samt förmiddagen dag 2 diskuterades samtliga projektidéer/projektplaner med ledning av externa bedömare: professor Ingegerd Hilding, Uppsala universitet, samt professor Glenn Hultman, LiU. Som vägledning för bedömning hade de externa bedömarna fått som instruktion att beakta och lyfta fram frågor som normalt ingår i bedömning av ansökningar hos forskningsfinansiärer. Utrymme fanns också för andra deltagare att delta i diskussion även vid detta moment. Internatet och hela docentmeriteringsprogrammet avslutades med en skriftlig utvärdering (bilaga 4). 7/14

141 12 Växjö i december 2018 Marie Alricsson och Anna-Liisa Närvänen 8/14

142 Bilaga 1 12 Docentmeriteringsprogram 2018 VT /2 Internat, , Villa Vik, Växjö Kursintroduktion, föreläsningar, arbete i grupp, docentansökan (Anna Liisa Närvänen och Marie Alricsson) Rektor Peter Andersson om forskningspolitik och forskning 22/3, , Kalmar, lokal: Redet (Falken) Diskussion och erfarenhetsutbyte (Anna Liisa Närvänen, Marie Alricsson och deltagare) Att söka forskningsmedel. Kenneth Abrahamsson (tidigare programchef vid FORTE) 17/4, , Växjö, K3041 Projektidéer och ansökningar (Anna Liisa Närvänen och Marie Alricsson) Professor Lena Fritzèn, Familjen Kamprads Stiftelse Presentation av projektidéer (deltagare) 14/5, , Kalmar, V1109K Presentationer/ workshop: Docenturansökningar och CV:er (deltagare) 13/6, , Växjö, K3041 Yrkesetik i akademin. Anna Liisa Närvänen och Marie Alricsson. Forskningsetik, etikansökningar, etikprövning. Docent Kristina Gustafsson, ledamot i Regionala etikprövningsnämnden HT 2018 (preliminärt) 18/9, , Kalmar, Bruunska24 Att leda forskning och forskningsprojekt. Erfarenhetsutbyte (deltagare) Professor Kajsa Ellegård, Linköpings universitet 9/14

143 12 19/11, , Växjö, K3041 Docentansökan (deltagare) Akademiska karriärer och uppdrag, Dekan Ninni Wahlström, FSV (ca ) 10-11/12, Öland, Färjestaden Skansen, Internat Presentationer av projektplaner, extern granskning 10/14

144 Bilaga 2 12 Docentmeriteringsprogrammet (DMP) Internat, Villa Vik, februari 2018 Agenda Dag Kaffe Presentationer av deltagare två och två (med intervjuer) DMP idé, innehåll och arbetssätt (mål, de fyra A:n, grupper) Lunch Rektor Peter Aronsson: Föredrag och diskussion om forskningens då-nu-och framtid samt Linnéuniversitetets framtida visioner om forskning Kaffe DMP samt docentansökan Gruppdiskussion. Förväntningar på DMP, mål och behov. Dokumentation Summering av dagen Middag Dag 2 Frukost Planering inför fortsatt arbete i grupper mellan sammankomsterna, presentationsunderlag Kaffe Återkoppling från grupperna: individuella behov och mål samt gruppernas gemensamma mål. Förväntningar på DMP och kursansvarigas bidrag Avslutning och fortsatt arbete Lunch / avfärd 11/14

145 Bilaga 3 12 Docentmeriteringsprogrammet, FSV Agenda för avslutande internat: Hotell Skansen, Färjestaden Datum och tid: december 2018 Dag Samling och kaffe Programgenomgång (Anna Liisa och Marie) Grupp 3 kommenterar projektplanerna från grupp Grupp 2 kommenterar projektplanerna från Grupp Grupp 1 kommenterar projektplanerna från Grupp Lunch Presentationsrunda Granskning / Externa bedömare (2 projekt) Kaffe Granskning / Externa bedömare (2 projekt) Middag Dag Granskning / Externa bedömare (2 projekt) Kaffe Granskning / Externa bedömare (2 projekt) Lunch Granskning / Externa bedömare (1 projekt) Avslutning och utvärdering 12/14

146 12 Bilaga 4 Docentmeriteringsprogram, FSV, 2018 Sammanställning av programvärdering (Samtliga som deltagit i programmet i dess helhet (9) har lämnat skriftligt underlag strukturerat på samma sätt som programvärderingen I sammanställningen har samtliga synpunkter sammanfattats, men inte genom att återge exakta formuleringar. Svaren har heller inte viktats genom att peka ut hur många som angett ett specifikt svar.) 1) Programmets styrkor - Öppet samtalsklimat ( högt i tak ) - Dubbelt ledarskap för programmet - Gruppstorlek: Lagom stor grupp deltagare - Nätverksbildande (lära känna andra, gruppstorlek) - Tvärvetenskaplighet - Vägledning mycket tydligt och uppmuntrande (formella krav mm) - Bra upplägg över tid och i olika miljöer (Internat, Växjö, Kalmar, Öland) - Genomtänkt innehåll, föreläsningar och framskrivande av docenturansökan och projektansökan (Röda tråden, hands on, lagom arbetsbelastning) - Läsa och diskutera varandras inlämningsuppgifter - Kontakten med / information från rektor, dekanus, Kampradstiftelse och om andra finansiärer - Bredden på inbjudna gäster - Avslutande internat samt externa granskares insats som kommentatorer på projektansökan mycket bra 2) Programmets svagheter - Gruppstorlek: Få deltagare - Olika språk på olika vetenskapsområden samt delvis olika krav på docentur i samhällsvetenskapliga resp medicinska ämnen är förvirrande - Variera seminarieformerna mer vid de olika mötestillfällena (fler arbetande seminarier, tillgång till handledning och olika gruppindelningar) - Mer styrning inför uppgifter (instruktioner, mallar) - Komprimera innehåll och antal träffar mer - Tidsdisposition vid seminarierna ska styras mer (tidsfördelning för presentationer/kommentarer) - Extern granskning av docenturansökningarna vore önskvärt - Poäng för kursen (inte poänggivande) 3) Vad var värdefullt / viktigt (vad lärde du dig) - Större kännedom om akademin, olika villkor, möjligheter och begränsningar - Hur man ska tänka när det gäller forskningsansökningar - Insikt i andra forskningsmiljöer - Att lära sig att redigera docenturansökan och vilka formella krav som finns (bedömningskriterier mm) 13/14

147 - Diskussioner om informella krav och yrkesetik - Att strukturera en kort CV - Ökad motivation och uppmuntran att gå vidare i akademisk meritering - Förståelse för bedömning av forskningsansökan (vad ska fokuseras, originalitet, kunskapsbidrag) 12 4) Vad saknades (utöver punkt 2 ovan) - Mer tid avsatt för att genomföra kursen - Själv varit närmare docentur - Mer tid för att förverkliga något av det tvärvetenskapliga - Dela naturvetenskap/medicin resp samhällsvetenskap - Mer hjälp med docenturansökan (tex handledning) - Ev flytta genomgången av forskningsfinansiärer mot slutet av programmet 14/14

148 13 Missiv FSV 2019:1: 13 Dnr: 2019/ Föredragande: Marie Hedberg Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Rapport om lärares administrativa uppgifter Fakultetsstyrelsen uppmanas att diskutera resultaten av bifogad utredningen om lärares administrativa arbete och framtida åtgärder utifrån denna. Bifogas: Rapport om lärares administrativa uppgifter Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. 1/9 1 (1)

149 Rapport Dnr: 2019/ Marie Hedberg 13 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Rapport om lärares administrativa uppgifter Under hösten 2018 har en arbetsmiljöundersökning på Fakulteten för samhällsvetenskap genomförts med fokus på att identifiera vilka uppgifter som ligger i en lärares arbetsuppgifter och vilka arbetsuppgifter som verksamhetsstödet ska ansvara för. Det har tidigare genomförts flera utredningar kring arbetsmiljö där det framkommit att framförallt lärare upplever en större administrativ börda samt att det finns en otydlighet kring vem som förväntas göra vad. Med bakgrund av de tidigare rapporternas resultat samt lärarnas upplevelser behöver lärarnas synpunkter behöver lyftas fram och lyssnas på. Undersökningen har därför att fokuserats på fakultetens lärare. Utredningen har genomförts genom fokussamtal. 1-2 fokussamtal per institution. I varje samtal kommer har det varit mellan 2 och 5 deltagare. Denna rapport är resultaten av de fokussamtal som genomförts. Förutom att synpunkter på specifika system och arbetsuppgifter presenteras avslutas rapporten med både slutsatser och rekommendationer för fortsatt arbete kring en uppdelning av arbetsuppgifter mellan akademi och verksamhetsstöd samt för verksamhetsstödets organisering. Bakgrund Bakgrunden till den förestående arbetsmiljöundersökningen är dels att det på senare tid uppstått flera arbetsmiljörelaterade problem på flera av fakultetens institutioner, dels att det i utredningen av lärares administration går att utläsa att det finns en otydlighet kring vilka arbetsuppgifter en lärare respektive någon ur verksamhetsstödet ska utföra. Värt att notera är att även tidigare uppföljningar av Lnu s organisation och kanslichefernas och prefekternas arbetssituation under identifierat att det finns risker för dubbelarbete, att verksamhetsstödet behöver vara behovsstyrt, att verksamhetsstödet och akademin upplevs ha kommit långt ifrån varandra, att det finns ett behov av att klargöra vem som gör vad samt att vissa lärare är missnöjda med verksamhetsstödets organisation. Eftersom flera av de brister som identifierats fortfarande finns kvar i organisationen är det motiverat att på ett djupare plan undersöka hur en effektiv fördelning av arbetsuppgifter bör se ut. De slutsatser som framkom i utredningen 2017 var dels att verksamhetsstödet behöver anpassas efter det behov som finns inom den akademiska verksamheten och de prioriteringar som finns där, dels att verksamhetsstödet ska vara effektivt och kompetent och där det finns minsta möjliga risk för dubbelarbete samt att verksamhetsstödet ska präglas av hög professionalitet och kompetens. 2/9

150 13 Som följd av ovan slutsatser gavs följande rekommendationer: Renodla lärares roll och definiera vilken administration som faktiskt ska ingå i lärarrollen. Ett nytt synsätt behövs när det gäller utformningen av verksamhetsstödet. Ett synsätt som tar sin utgångspunkt i behovet hos både lärare och studenter. Utvecklingsmål för verksamhetsstödet behöver tas fram. Utvecklingsmål som skapar gemenskap och kan bidra till en kultur av ömsesidigt förtroende och samhörighet. Vidare fanns det även förslag på utveckling av studieadministrationen, hur den kan anpassas till de förändrade villkor som digitaliseringen skapat samt betonas behovet av en utveckling av internkommunikationen mellan lärare och student. Denna utredning har fokuserats kring lärarna och deras upplevelser av vilka uppgifter som bör hanteras av dem själva och vilka uppgifter som bör hanteras av verksamhetsstödet. Genom denna fokusering var målet att kunna renodla lärarnas roll och uppgifter, att verksamhetsstödet ska anpassas efter det behov som uttrycks av lärarna samt att hitta effektiva sätt att kommunicera med studenter. Tidsplan Sep/okt Okt Nov Dec Jan Kontakt tas med alla institutioner för att identifiera lärare som kan och vill medverka Tider för fokusgruppsamtalen bokas in Fokusgruppsamtalen genomförs Bearbetning av material Rapport klar Datainsamling Underlaget till rapporten har samlats in via samtal med representanter från fakultetens institutioner. Samtliga institutioner har medverkat med 3-7 personer. Samtalen har skett institutionsvis och på vissa institutioner har samtalen delats upp i flera för att hitta tillfällen för deltagarna att vara med. Representanterna har frivilligt fått anmäla sig till att vara med i utredningen. Vissa representanter har inför samtalen även samlat in synpunkter och åsikter från andra kollegor på deras institution. Representationen från respektive campus, i de fall institutionerna finns på båda campus, var varit god. Samtalen med representanterna har spelats in med representanternas tillåtelse för att underlätta bearbetningen av resultatet. Samtalen har antingen gjorts live eller via telebild. Inför samtalen har tidigare rapporter gällande lärares administrativa uppgifter skickats ut och i någon mening legat som underlag för de aktuella samtalen. De medverkande har inte fått några särskilda frågor att förhålla sig till utan de har fått tala fritt kring hur de upplever den administrativa delen av sitt arbete. Dels i termer av belastning, dels i termer av förändringar i de administrativa uppgifterna. 3/9 Sida 2 (7)

151 13 Resultat Många av respondenterna har uttryckt att de känner igen sig i de tidigare rapporterna och att de upplever samma problematik. I takt med att fler uppgifter har digitaliserats har förutsättningarna för lärarna förändrats. Beroende på frekvensen som en lärare använder ett system upplevs det mer eller mindre svårt att hantera. Framförallt handlar det om att de system som en lärare använder sällan ses som svårare att hantera och behovet av stöd är således större. Nedan följer en redogörelse av lärarnas upplevelser kring de administrativa system som idag används på Lnu. Mymoodle Överlag är lärarna väldigt nöjda med mymoodle. En anledning till detta är att supporten vid behov upplevs väldigt bra och snabb. Kursinfo Gällande kursinfo har frågor gällande behörighet tagits upp. Ska alla, både lärare och administratörer, ha behörighet eller endast administratörerna? Den gemensamma uppfattningen av de som tog upp frågan var dock att de lärare som vill ha behörighet bör få det för att göra mindre korrigeringar men när det handlar om större förändringar bör dessa hanteras av en administratör. Time Edit Time Edit som system upplevs fungera relativt väl men att det finns önskemål om arbetssätt och hur bokningar genomförs. Arbetssätt och bokningar i Time Edit behöver vara likvärdiga oavsett vilket på vilket campus bokningen görs eller vilken typ av bokning det gäller. Underlaget för bokning av lokaler för undervisning måste vara samma oavsett om undervisningen bedrivs på campus Växjö eller Kalmar. De uppgifter som efterfrågas ska vara av sådan art att den enskilde läraren kan fylla i dessa. Uppgifter som anmälningskod mm behöver administrationen (lokalbokningen?) bistå med. När bokning av lokaler för undervisning görs ska den lärare som ska genomföra undervisningen stå på bokningen och inte ex. kursansvarig. Så är inte fallet i dag vilket skapar problem. För att inte behöva göra ett separat schema i ex. excel behöver läraren i Time Edit kunna lägga in ex. innehåll på en föreläsning. Ladok Många lärare har synpunkter på Ladok. Dels när det gäller själva systemet men också gällande hanteringen och supporten av det. Gällande själva systemet finns det önskemål att det skulle finnas en defaultinställning att när en inmatning är gjord från kursansvarig eller rättande lärare ska det automatiskt skickas en avisering till examinator. Bakgrunden är att aviseringen ibland fallerar då man inte markerar vem aviseringen ska skickas till. Detta leder till att examinator inte får något besked att det finns betyg att attestera vilket medför att det kan ta lång tid innan studenterna får sina betyg. Examinator ska vara en kvalitetsgarant men som frågan nu hanteras gäller inte det. Det finns exempel på examinatorer som enbart attesterar betyg men som inte på något sätt är involverad varken i framtagandet av examinationer eller betygssättningen utan är enbart någon som attesterar. Frågan som lyfts är hur vi kan hantera detta? Hur säkerställer vi att examinator verkligen är insatt och är den kvalitetsgarant som det är tänkt? 4/9 Sida 3 (7)

152 13 Flera lärare menar att de på grund av bristande kunskap inte nyttjar alla funktioner som finns i Ladok men som säkerligen skulle underlätta arbetet. Här behöver det således tillhandahållas utbildning. Uppgifter i ladok kräver i vissa uppgifter många klick och frågan är om det behöver vara så. Det finns problem där studenterna inte går att hitta vid examinationstillfällen. Exempelvis kan det vara studenter som omregistrerats eller är inskrivna på andra kurstillfällen. Detta skapar problem och behöver hanteras på ett bättre sätt. Sammantaget kan man konstatera att en förutsättning för att Ladok ska fungera som det är tänkt är att rätt uppgifter finns inmatade i systemet. Det gäller exempelvis rättande lärare och examinatorer. Det bör också finnas support till Ladok likt det finns för ex. Mymoodle och våra IKT-pedagoger. Telebild Lärarna är generellt positiva till att använda telebild och upplever att det fungerar bra när väl tekniken är igång. Det behov som tydligt uttrycks är dock att det ska vara samma tekniska lösning i alla rum så att det finns en möjlighet att lära sig hur det fungerar. Att inte veta vilken typ av teknik som finns i det rum som ska användas skapar stress. Det upplevs också att tekniken då och då inte fungerar som den ska och det är inte hållbart. Övriga funktioner som skulle underlätta eller minska den upplevda administrationen hos lärare En välfungerande webb skulle i många fall underlätta för lärare. Flera påpekar svårigheten med att hitta information, dokument eller policys på antingen internwebben (medarbetare) eller på Lnu.se. Genom att ha en bättre fungerande webb där man enkelt kan hitta den information som behövs skulle belastningen på personalen minska. Genom att också på webben ha tydlig information kring vem man, både som anställd och som student, bör vända sig i olika frågor skulle underlätta betydligt. Både när det gäller institution, fakultet och universitetet i stort. Sammantaget finns det en gemensam uppfattning att webben borde fungera mycket bättre än vad den gör idag och framförallt handlar det om att man ska kunna hitta relevant information på ett smidigt sätt både som anställd och som extern intressent. Verksamhetsstödets geografiska placering I samtliga samtal har synpunkter på verksamhetsstödets geografiska placering kommit upp, och då avses det stöd som arbetar direkt mot institutionerna. Upplevelsen är att avståndet till stödet kontinuerligt har ökat vilket har lett till en upplevelse att kvaliteten minskat. Genom att placera verksamhetsstödet centralt, och inte ute på institutionerna, skapas ett avstånd som försvårar både kommunikation och samarbete. Förväntningar på verksamhetsstödet Generellt finns det en önskan att det stöd som finns ska vara behovsstyrt och det förändras i takt med att behovet förändras. När det exempelvis införs nya tekniska system behöver verksamhetsstödet anpassas att möta de eventuella nya behov av stöd som då uppkommer. 5/9 Sida 4 (7)

153 13 En uppgift som idag hanteras på olika sätt, men som bör ligga på verksamhetsstödet, är att kolla upp vilka studenter som är behöriga till respektive kurs. En förutsättning för detta är dock att det finns tydliga och relevanta förkunskapskrav. En annan uppgift är beredning av tillgodoräknanden. Detta är också en uppgift som bör ligga på verksamhetsstödet även om det i slutändan är examinator som beslutar i frågan. Prefekten bör få göra beställningen av det administrativa stödet och inte tilldelas detta av kanslichefen. När verksamheten förändras/utvecklas måste även stödet förändras. Det behöver finnas en flexibilitet och vilja att anpassa stödet efter de behov som finns. Administrationen upplevs ha gått från stödjande till kontrollerande. En generell upplevelse är att kvaliteten av det administrativa stödet är sämre idag. Orsaken till detta upplevs vara organisationsförändringen där administrationen blivit frånkopplad verksamheten och blivit mer centraliserad. Flera menar också att det krävs mer ansvar av de administrativa avdelningarna och cheferna och att de verkligen behöver ta ansvaret för den stödfunktion som de ska vara. En konkret fråga som kommit är vem som tar ansvar för den ökade mängd anställda inom administrationen? Är det rimligt att vi är så många som vi är ex. inom IT och KOM? Planeringen av semester inom administrationen har lyfts av flera. Det har varit fall då de personer som behövs i vissa perioder just då har semester. Detta skapar problem och merjobb för lärare och bör inte behöva ske med tanke på storleken på vårt universitet. Registrering av studenter upplevs av vissa som ett problem. Problemet består i att det i vissa fall är otydligt vilka som är registrerade och vilka som inte är det. Särskilt gäller problemet de som ska bli omregistrerade. Här behöver administrationen bistå med hjälp. Hantering av internationella studenter fungerar inte alltid bra. De skickas ofta runt till olika personer och hanteringen upplevs inte professionell. Här lyfts frågan om Externa Relationer/International office kan ta ett större ansvar? Det gäller bland annat registrering av studenter och intyg till migrationsverket. Uppgifter som inte bör göras av lärare men i dagsläget görs det i flera fall. Inom Kommunikationsavdelningen upplevs en uppdelning mellan olika personer som har olika uppgifter. Inte minst eftersom det har varit en stor rotation av personal vilket har lett till en otydlighet i vem man ska vända sig till med olika frågor. Många upplever också att de inte fått det stöd eller den hjälp de önskar från KOM. Behovet av information av vad som händer har flera lärare lyft och ger förslag på att ett nyhetsbrev ska skickas ut från FSV. Ett brev som tar upp aktuella frågor. Samtidigt som man upplever ett stort behov av verksamhetsstödet och en önskan att de i flera fall ska göra vissa uppgifter som idag sköts av lärare menar vissa att man också behöver ställa sig frågan inom administrationen, vad man inte ska göra? Finns det uppgifter som egentligen inte behöver göras? Lärares upplevda arbetsmiljö Många lärare upplever att tiden för utveckling är liten eller till och med minimal. Tiden som finns för undervisning minskar ständigt och det blir svårt att bedriva bra verksamhet. Lärartätheten, lärarkontakten med studenterna behöver öka för att i sig öka kvaliteten i undervisningen och utbildningen. Fler menar att verksamheten måste 6/9 Sida 5 (7)

154 13 vara i fokus med en möjlighet till påverkan från lärarna. I takt med att möjligheten till påverkan och utveckling minskat minskar också kreativiteten. Det finns svaga incitament för kurs- och programutveckling varför man ser en risk för stagnation som på sikt kan vara förödande för verksamheten. Flera lärare anser att den administrativa tiden som lärare lägger ner skulle behöva klockas. Att verkligen mäta hur vi använder denna tid. Det finns hos flera en uppfattning om att tid som skulle kunna användas till utveckling läggs idag på uppgifter som åläggs uppifrån. Ex. kunskapsmiljöer. Nu tvingas man att göra något som man kanske inte riktigt tror på. Det måste finnas resurser/tid till att utveckla verksamheten som tar avstamp i verksamheten. Fler anser att styrningen av verksamheten behöver byta perspektiv, från toppstyrning till bottom up. Fler menar också att de upplever en projektifiering. Istället för att hitta strukturer och arbetssätt som leder till ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete och utveckling upplever flera, att utifrån ibland ganska vaga underlag, görs utredningar och genomlysningar som inte skulle behövas om vi har ett arbetssätt som ständigt utvecklar vår verksamhet. Alla rapporter som ska in, ex. Lika rättigheter tar väldigt mycket tid och det är många gånger undermåliga underlag. De metoder som idag används, i form av projekt, upplevs inte främja inte utvecklingen utan flera menar att vi här ligger efter andra lärosäten och andra utbildningsorganisationer. Det finns ett rakt samband med forskningsmedel och publiceringar. Projektifieringen leder till att vi får mindre tid till att forska och därmed också mindre tid till publiceringar. I samband med samtal om möjligheter till utveckling diskuterades även institutionernas ekonomi och möjligheten, eller omöjligheten att över år disponera tilldelade medel. Som ekonomin hanteras idag ser flera medarbetare en risk i att verksamheten blir väldigt kortsiktig med fokus på förvaltning istället för utveckling. Vissa menar att en institution skulle tjäna på att man skulle kunna spara resurser/pengar från år till år och på så sätt kunna göra satsningar och driva utveckling inom områden som behöver det. Detta skulle också öka prefekternas utrymme att utveckla verksamheten och föra den framåt. För att exemplifiera hur en lärares tjänst och situation kan se ut kan så målas följande bild upp. En lektor ska under en termin arbeta 850 timmar. Normalt ges 20 % kompetensutveckling, motsvarande 170 tim. Det som blir kvar och som ska fyllas med undervisning är då 680 timmar om vederbörande inte har några externa forskningsmedel. Inom humsam ges en 7,5 hp-kurs ca 110 timmar. Med andra ord behöver en lektor inom humsam genomföra 6 kurser själv för att fylla sin tjänst. Om vi ska vara en framgångsrik och attraktiv arbetsgivare behöver vi erbjuda attraktiva tjänster och förutsättningar. På Lnu upplevs det att det är dålig lön, mycket undervisning och minimalt administrativt stöd. Flera menar att det finns en stor stress hos medarbetare som skapar en sämre arbetsmiljö. Upplevelsen är en avsaknad av tillit och flera ställer sig frågan hur kan vi få tillbaka glädjen i arbetet? Vissa ställer sig också frågan var drivkraften ligger i att attrahera studenter hos lärarna? Den frågan hamnar snarare på KOM som isig inte upplevs fungera. Vi måste hitta tillbaka till kollegialiteten att vi tillsammans ska kunna utveckla och göra bra verksamhet (undervisning och forskning). 7/9 Sida 6 (7)

155 13 Slutsatser Utifrån de samtal som är gjorda utkristalliseras fyra områden som behöver utvecklas för att om möjligt skapa bättre förutsättningar för lärarna i deras arbete med undervisning och forskning. System De tekniska system som vi använder behöver vara färdigutvecklade när de införs och de behöver vara anpassade till den verksamhet vi bedriver. Det behöver också finnas utarbetade arbetssätt och stödfunktioner innan ett system införs. Ladok är ett exempel där detta inte fungerat. Oavsett vem som är brukare av de tekniska systemen, lärare eller administratörer, så behöver det finnas lättillgänglig support. Arbetssätt att hantera system Vårt arbetssätt behöver anpassas till de system vi använder. Det gäller både lärare och adminstration. De finns risk att vi fortsätter att arbeta som vi gjort innan och sedan adderar vi ett digitalt system istället för att det digitala systemet ersätter vårt tidigare arbetssätt. Detta förutsätter dock att det digitala systemet fungerar och att det finns stöd att få vid behov. I flera uppgifter uttrycks ett tydligt önskemål att det ska finnas gemensamma riktlinjer och arbetssätt på båda campus. Inte minst gäller detta bokning av lokaler för både undervisning och andra aktiviteter. Det behöver finnas en tillit till de administrativa systemen från lärare. I vissa ärenden väljer lärare att hantera uppgifter själva istället för att nyttja de administrativa tjänster och stöd som finns. Ex. gäller detta tentamen. Ett annat exempel är hantering av scheman där lärare väljer att själva göra ett schema i excel eller word istället för att inte enbart länka till schemat i Time Edit. Detta skapar både merarbete hos läraren och en otydlighet för studenterna. Från centralt håll behöver man betona betydelsen av att de gemensamma arbetssätt som kommit överens är de som gäller. Verksamhetsstödets placering och organisering Den del av verksamhetsstödet som arbetar nära institutionerna behöver också rent geografiskt finnas nära dessa. Verksamhetsstödet behöver vara anpassat och anpassningsbart efter de behov som finns. Sättet att arbeta kan inte vara statiskt utan i tak med att verksamheten utvecklas behöver också verksamhetsstödet och deras arbetssätt utvecklas. Lärares upplevda arbetsmiljö Flera lärare vittnar om en upplevelse av kontroll och avsaknad av resurser för utveckling och kreativitet. Man menar att det finns en upplevelse av avsaknad av tillit uppifrån vilket kan hämma viljan och möjligheten att utveckla såväl forskning som undervisning. Verksamheten behöver finna sätt att jobba systematiskt med kvalitetsutveckling i olika frågor för att om möjligt undvika den projektifiering som nu upplevs råda. 8/9 Sida 7 (7)

156 Bilaga Dnr: 2019/ Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Konkreta åtgärder att genomföra 2019 Införa gemensamma beställningsformulär för Time Edit för hela Lnu Uppdatera FSV s sidor på webben med vem man kan/ska vända sig i olika frågor Arbeta för att när nya system införs, eller utvecklas, säkerställa att det finns support Se över hur verksamhetsstödet kan komma närmare kärnverksamheten Se över hur man kan jobba annorlunda kring utbildning av ex. Ladok. Hur kan vi möta lärarna där de är och i samband med detta prata om vikten av att faktiskt anpassa sig till de system som finns? Med andra ord erhålla mer än bara en teknisk utbildning. 9/9 1 (1)

157 14 Missiv FSV 2019:1: 14 Dnr: 2018/ Handläggare: Ellinor Platzer Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Programorganisation, återkoppling Bakgrund Under 2018 startade fakulteten ett arbete med utbildningsprogrammens organisering. I föreliggande rapport redovisas samtliga åtgärder som vidtagits utifrån diskussioner och beslut i fakultetsstyrelsen. Inledningsvis återfinns en summering. Bilaga: - Rapport Programorganisation, återkoppling Förslag till styrelsebeslut Styrelsen beslutar att lägga redovisningen av åtgärder för programorganisationen till handlingarna. 1/4 1 (1)

158 Rapport Dnr: 2018/ Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Programorganisation, återkoppling Bakgrund Under 2018 startade fakulteten ett arbete med utbildningsprogrammens organisering. Detta arbete utgick från en programutredning som visade på hög arbetsbörda för programledarna, svag kontakt mellan programledarna/institutionerna och fakulteten samt behov av dels ökad samordning på avancerad nivå och dels en fungerande rutin för beredning av utbildningsplaner. Förändringsarbetet har därför bedrivits på tre olika områden. Programledarskapet inklusive det administrativa stödet, samordning på avancerad nivå och en omorganisering av fakultetens utbildningsråd där det ska skapas rutiner för kvalitetsarbete och beredning av utbildningsplaner. De rent formella förändringarna är genomförda. Alla program har programledare med rätt kompetens, en gemensam uppdragsbeskrivning för programledare är på plats, programmen på avancerad nivå ger kurser på halvfart för att förenkla samläsning och samordning. Dessutom har utbildningsrådet organiserats i arbetsutskott varav ett ska ägna sig åt utbildningsprogrammen. Det administrativa stöd som syftar till att överta några av programledarnas tidigare arbetsuppgifter är ännu inte på plats. Samma sak med vissa delar av programledarnas arbete som ska förenklas och rutiniseras det kommer inte att vara fullt utvecklat förrän programledarfunktionen har kommit på plats. Implementeringen av dessa förändringar ska ske under Relationen mellan programmen och kansliet kommer att behöva en inkörningsperiod. Det kommer uppstå oförutsedda problem och ett arbetande, och därmed mer flexibelt, utbildningsråd som kan ta hand om de saker som uppstår. Redogörelse i punktform Nedan följer redogörelse för vad som hittills har genomförts rörande organiseringen av utbildningsprogrammen, med utgångspunkt i de diskussioner och beslut som har förekommit i fakultetsstyrelsen. Fakultetsstyrelsen diskuterade åtgärdsförslag vid sitt sammanträde den och fattade beslut i dessa och andra förslag den Kort redogörelse i kursiv stil följer under varje punkt: Skapa ett programledarforum för att bl a ge möjlighet till programledarna att träffa varandra över institutionsgränserna och få information om aktuella frågor. Denna fråga har ännu inte tagits upp. 2/4 1 (3)

159 14 Formulera en uppdragsbeskrivning som är så grundläggande att den kan vara gemensam för samtliga programledare. I december fastställde dekanen en gemensam funktionsbeskrivning för programledare. Under 2019 kommer det visa sig hur det fungerar att arbeta utifrån den beskrivningen. Det kan hänga samman med hur stödet från fakultetskansliet kommer kunna möta upp programledarnas behov. Det saknas i nuläget en organiserad beredning av utbildningsplaner varför ett utskott för utbildningsplaner ska inrättas i anslutning till utbildningsrådet. Vid junimötet beslutades att ett arbetsutskott ska inrättas inom utbildningsrådet med fokus på utbildningsprogrammens organisering och kvalitetsutveckling. Som en del av fakultetens organisationsplan fastställdes i slutet av 2018 det nya utbildningsrådet, i vilket det ska finnas fyra utskott med följande ansvarsområden: Systematiskt kvalitetsarbete, programutveckling, samverkan och globala värden. De båda förstnämnda är direkt relaterade till arbetet med programmen. Utskottet för programutveckling kommer bland annat arbeta med utbildningsplanerna för att skapa en gemensam form och en fungerande kvalitetsgranskning och beredning. Utskotten för samverkan och globala värden kommer, bland annat, att arbeta med hur dessa områden blir integrerade delar av fakultetens utbildningar. Jämna ut skillnader som inte är ämnesspecifika, som t ex programledarnas avsättning i tid, tillgång till verksamhetsstöd och arbetsuppgifter som ingår i funktionen. Den nya funktionsbeskrivningen tillsammans med anpassningen av verksamhetsstödet till programledarnas behov och utbildningsrådets förändring syftar till en utjämning. Vad gäller avsättningen i tid som f n varierar har ännu inga åtgärder vidtagits. Utveckla gemensamma funktioner med samma rutiner för arbetsuppgifter som programledarna inte längre ansvarar för, t ex tillgodoräknanden, beredning av utbildningsplaner, betalstudenter, intyg m m. Det finns funktioner och kompetenser inom administrationen, som utbildningsadministratörer, IKT-pedagoger, studie- och yrkesvägledare, examensenhet, studenthälsa m fl som kan hantera sådana frågor. Arbete pågår på fakultetskansliet framför allt med utbildningsadministrationen inom vilken det har utsetts programadministratörer. Utbildningsrådet kommer också ha betydelse här, enligt vad som framkommit ovan. Tidsbegränsa programledaruppdraget. Många av befintliga programledare har haft sina uppdrag under mycket lång tid. De har visserligen utvecklat 3/4 2 (3)

160 14 erfarenheter och kunskaper som är värdefulla men samtidigt pågår väldigt lite utvecklingsarbete. Det beslutades vid junimötet att jämställdhet ska främjas genom att programledarskapet öppnas för fler lärare och även att samtliga programledningar ska ha rätt formell kompetens, bland annat genom att programledarfunktionen öppnas för delat programledarskap, där minst en av programledarna har adekvat formell kompetens för ledning av programmet. Den beslutade dekanen att tillsätta programledare till samtliga utbildningsprogram. Tidsbegränsningen för uppdraget är nu tre år med möjlighet till ytterligare tre år. Under 2018 var fyra av programledarna kvinnor medan de är sju fr o m Kravet på vetenskaplig kompetens för programledare, lektor för program på grundnivå och docent för program på avancerad nivå, medförde att fyra nya programledare tillsattes beslutades att en genomlysning skulle göras av vilka uppgifter som vilar på å ena sidan verksamhetsstöd, kursansvarig respektive examinator och å andra sidan programledare för att därigenom kunna renodla programledarfunktionens kvalitets- och utvecklingsansvar. Den nya funktionsbeskrivningen, som fastställdes i december, var ett resultat av en analys hur arbetsuppgifterna bör fördelas mellan programledare och verksamhetsstöd. När det gäller uppgifter för kursansvariga och examinatorer har arbetet med detta ännu inte avslutats. Fakultetsstyrelsen beslutade den att ett utvecklingsarbete ska bedrivas i enlighet med uppdrag från universitetsledningen. Under 2018 tog prefektrådet fram ett underlag bestående av redogörelse för den befintliga utbildningsverksamheten och även en analys som ska presenteras för Rådet för utbildning och lärande, RUL, i slutet av januari fattade styrelsen ett inriktningsbeslut vilket gick ut på att fakulteten ska arbeta efter en framtagen strukturplan för samläsning på avancerad nivå. Dessutom ska alla programkurser, med undantag för självständigt arbete, ges på halvfart. I nuläget ger samtliga program sina kurser på halvfart, med undantag för magisterutbildningen i freds- och utvecklingsstudier. Övriga program som inte deltar i samläsningen är pedagogik på magister- och masternivå samt masterprogrammet i idrottsvetenskap. Arbetet med att utveckla gemensamma och valbara kurser kommer att fortskrida under /4 3 (3)

161 Missiv FSV 2019:1: 15 Dnr: 2018/ Fredrik Håkansson 15 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Analys av utbildningsutbudet Den 12 december 2018 redovisade fakulteten sin analys av utbildningsutbudet, enligt rektors uppdrag, RB88. Eftersom en del av underlaget till analysen (antagningssiffror, genomströmning, etc.) inte fanns tillhanda förrän sent i processen fick fakulteten anstånd med redovisningen av denna till 25 januari Vid höstdialogen 2018 framförde rektor ett önskemål om att den programutredning som tidigare gjorts vid fakulteten också skulle bifogas analysen. Bilagor: Kompletterande redovisning av Analys av utbildningsutbudet Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. 1/39 1 (1)

162 15 Redovisning Handläggare: Fredrik Håkansson Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Analys av utbildningsutbudet kompletterande redovisning Den 12 december 2018 redovisade fakulteten sin analys av utbildningsutbudet enligt rektors uppdrag, RB88. Eftersom det statistiska underlaget till analysen inte var tillgängligt förrän i ett sent skede fick fakulteten anstånd med denna del av redovisningen till 25 januari Som ett komplement till den första redovisningen framställs här institutionernas underlag inklusive kommentarer till det statistiska materialet. (Eftersom Institutionen för didaktik och lärares praktik i huvudsak bedriver utbildning inom lärarprogrammen redovisas ingen kommentar därifrån.) Vid höstdialogen 2018 framförde rektor ett önskemål om att fakultetens programutredningar skulle bifogas redovisningen. En sådan redovisning inkluderas därför också här. Bilagor: Fakultetens redovisning från 12 december 2018 Institutionernas kommentarer FSV:s programutredningar /39 1 (1)

163 15 Redovisning Datum: Handläggare: Fredrik Håkansson Fakulteten för samhällsvetenskap Analys av utbildningsutbudet Inledning Universitetsstyrelsen har beslutat att fakulteterna ska göra en genomgripande analys av utbildningsutbudet under Analysen är ett led i arbetet med att erbjuda utbildningar som är efterfrågade och håller hög kvalitet. Enligt rektors instruktion (RB88) ska analysen visa de överväganden som ligger till grund för befintligt eller planerat utbildningsutbud, samt det nuvarande utbudets styrkor och brister. Enligt den ursprungliga instruktionen ska redovisningen av analysen göras på ett översiktligt sätt i samband med höstdialogen 2018 samt slutgiltigt vid årsskiftet Analysen ska redovisas enligt en särskild disposition som definieras i rektors instruktion. I efterhand har UK meddelat att redovisningen av bakgrundsinformation (del 3) till stor del kommer att göras centralt. En del av det materialet kom fakulteten till del den 8 nov. Fakulteten redovisar därför hela analysen här inklusive analyser som bygger på de statistiska uppgifterna som universitetskansliet har lämnat. Fakulteten för samhällsvetenskap arbetade under med självvärderingar och utveckling av utbildningskvalitet för samtliga sina huvudområden. Detta arbete följdes under 2017 upp med ett projekt om genomlysning och utveckling av fakultetens program samt en utredning om programmens organisering. Vid höstdialogen 2018 framkom att fokus i analysen bör ligga på huvudfrågorna a) koppling till kunskapsmiljöer, b) koppling till studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov samt c) internationalisering. Därför har FSV nu inom uppdraget för analys av utbildningsutbudet valt att arbeta utifrån dessa områden. Vi har valt att lyfta fram de program som utmärker sig inom respektive område. Det innebär inte att våra andra utbildningar saknar kvaliteter på dessa områden. Vid fakulteten för samhällsvetenskap ges tretton program på grundnivå och elva program på avancerad nivå. Dessutom har vi forskarutbildning och många fristående kurser. Analysen av programmen pekar på problematiken med att en stor andel av fakultetens utbildning osynliggörs i all rapportering från Fakulteten för samhällsvetenskap, eftersom lärarutbildningsprogrammen redovisas av beställarnämnden Nämnden för lärarutbildning. Vi kan därför inte beröra lärarutbildningarna i denna analys eftersom NLU har ansvar för de programmen, även om FSV ansvarar för ca 60 % av lärarutbildningens verksamhet. I det statistiska underlaget från universitetskansliet särskiljs inte heller fakultetens del av lärarutbildningarna. Utbildningarnas koppling till forskningsmiljöer Fakultetens utbildningar har överlag en nära anknytning till forskningsmiljöer. 3/39 1

164 15 Statsvetarprogrammet På det statsvetenskapliga området är forskningsmiljöerna Varieties of Political Representation och Politikens mörka sida tydligt kopplade till utbildningarna både på grund- och avancerad nivå. Det finns även doktorander antagna till dessa miljöer. Statsvetarprogrammet med inriktning mot komparativa studier har till syfte att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper och färdigheter för kvalificerade administrativa uppdrag och utredningstjänster inom både offentlig och privat verksamhet såväl nationellt som internationellt. Särskilt kunskaper och färdigheter för jämförande omvärldsanalyser inom offentlig och privat verksamhet, i Sverige och utomlands fokuseras under utbildningen. I programmet ingår därför vissa direkt forskningsanknutna kurser som har fokus på såväl nationellt som globalt jämförande teman. Programmet förbereder också studenterna för vidare studier på avancerad nivå inom statsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Sociologiprogrammet Syftet med Sociologiprogrammet är att studenten ska få en bred sociologisk yrkeskunskap för att som t ex omvärldsanalytiker, utvärderare eller projektledare kunna arbeta i företag, organisationer och myndigheter överallt där det behövs kunskaper om hur människor och grupper fungerar i samspel både med varandra och med samhället. Programmet genomsyras av ett problemorienterat arbetssätt med omfattande inslag av fältnära övningar. Därigenom uppnår studenten förmåga att tillägna sig och utveckla ny kunskap, ställa om och förnya sig i förhållande till nya omgivningar och behov. Dessutom utvecklas förmågan till samarbete och självständigt arbete. Ämnets forskningsmiljö är i sin helhet knuten till programmets kurser genom forskningsaktiva lärare och kurslitteratur vars tematik knyter an till forskningsmiljöns. Tillämpad samhällsvetenskaplig analys, masterprogram Programmet i tillämpad samhällsvetenskaplig analys riktar sig till den som är intresserad av att arbeta med samhällsanalys ur ett vetenskapligt perspektiv, och ger sådana kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna delta i forsknings- och kvalificerat utvecklingsarbete inom området. Utbildningen ger studenterna förmåga att utvecklas i att producera, hantera, analysera, modellera och förstå empirisk data (inklusive kvalitativ och kvantitativ data, nätverks och experimentell data, samt Big Data), genom att använda olika metoder. Här står forskningsanknytningen direkt för empiriska analytiska exempel och litteratur genomgående i kurserna. Här anknyts samtliga kurser till forskningsmiljön i sociologi med lite olika fokus. Utbildningarnas koppling till samhällsutmaningar Fakultetens utbildningar har överlag en nära anknytning till aktuella samhällsutmaningar. De statsvetenskapliga utbildningarna har en tydlig inriktning mot hållbara och globala värden och därför har de också en stark koppling till samhälleliga utmaningar som t.ex. effekter av globalisering. Många politiska problemområden ligger utanför nationalstaternas räckvidd vilket reser frågor kring hur demokratin och samhällsstyrning kan hantera detta. Kravet på kunskap om dessa förhållanden blir allt viktigare på den arbetsmarknad som möter utexaminerade statsvetare. Sustainable Democracy and Governance Programmets syfte är att svara upp mot aktuella samhälleliga utmaningar. Hur möter 4/39 2 (7)

165 15 demokratins institutioner gränsöverskridande problem; hur kombineras behov av snabba lösningar med demokratins inneboende tröghet och vilket förtroende finns för de politiskainstitutionernas förmåga? Gränsöverskridande frågor kan handla om till exempel miljö och migration, men även fenomen som extremism och terrorism behandlas. Utbildningen ger således kunskap om väsentliga perspektiv på hållbar demokrati och samhällsutveckling, folkrätt och mänskliga rättigheter. Programmet förbereder för en arbetsmarknad där kravet på kunskap om hållbarhetsfrågor, internationella perspektiv och globala värden har en central betydelse. Myndigheter och organisationer både i Sverige och andra länder behöver statsvetenskapligt kompetenta handläggare och utredare med gedigen kunskap om globaliseringen och dess effekter, till exempel i form av migration, miljööverenskommelser och de utmaningar som flernivåstyrning innebär för representativ demokrati. Frågor om den representativa demokratins roll samt etik, korruption och tillit i offentlig förvaltning är tveklöst relevanta utmaningar i dagens samhälle. Socionomprogrammet Det övergripande målet med socionomprogrammet är att utbilda kvalificerade socionomer samt förbereda för vidare studier. Socialt arbete utgör programmets huvudområde och grundar sig på kunskap om och förståelse för samspelet mellan människan, det omgivande samhället samt sociala interventioner. Socionomprogrammets syfte är att studenterna ska tillägna sig professionell kompetens inom den sociala välfärdssektorn i offentlig, privat och ideell regi, nationellt och internationellt. Socionomer arbetar med förebyggande socialt arbete, behandlingsarbete, socialt förändringsarbete, handläggning, utvärdering och utveckling av social verksamhet, ofta i samverkan med andra verksamheter och professioner. Här föreligger en väl integrerad kunskapsutveckling i socialt arbete som teori, profession och det sociala arbetets praktik som är högst relevanta för de utmaningar vårt samhälle präglas av. Idrottsvetarprogrammet Det tvärvetenskapliga Idrottsvetarprogrammet utbildar studenter att möta behov från offentliga och privata verksamheter inom sektorerna fysisk aktivitet, hälsa och friluftsliv. Under programmet utvecklar den studerande kunskaper och förståelse för hur fysisk aktivitet (inklusive hälsofrämjande fysisk aktivitet, träning och vardagsmotion), friluftsliv och livsstil kan påverka hälsan. Studenterna ges kunskaper hur hälsopromotion (hälsofrämjande arbete) kan bedrivas på olika nivåer i samhället. Utbildningarnas koppling till studenternas efterfrågan Ledarskap och organisation Utbildningen lockar många sökande och är ett av universitetets mest eftersökta program. Programmet ges på halvfart och mestadels på distans. Det innebär att den studerande kan arbeta parallellt med sina studier. Studenten utvecklar sina kunskaper i bland annat organisationsteori och organisationskommunikation, ledarskapsteori, projektledning, omvärldsanalys, arbetsmiljö- och hälsoarbete, förvaltningskunskap, arbetsrätt, grundläggande sociologi och inte minst vetenskaplig metodik, som är användbar i arbetslivet. Studenten får många möjligheter att genomföra självständiga arbeten som utgår ifrån sin egen organisation/arbetsplats. 5/39 3 (7)

166 15 Coaching och Sport Management En idrottsvetenskaplig utbildning för den som vill arbeta med coaching, ledarskap och utveckling inom de växande idrotts-, hälso-, fritids- och evenemangssektorerna. Coaching och Sport Management, idrottsvetenskapligt program, ger tillfälle för studenter med stort idrottsengagemang att utbilda sig för ett kvalificerat arbete inom idrottssektorn. Det övergripande syftet är att de studerande ska utveckla erforderlig kompetens för att i en ledarfunktion kunna verka för att utveckla och stärka svensk idrott i vid mening på individ, grupp eller organisationsnivå. Programmet ska även ge de studerande möjlighet att utveckla kompetens för att kunna medverka i forskningsoch utvecklingsarbete inom idrottssektorn. Utbildningarnas relevans för arbetsmarknadens behov Personal och arbetsliv Personal och arbetsliv är en väletablerad utbildning sedan 30 år och ger den studerande färdigheter för kvalificerade arbeten inom personal- och arbetslivsområdet. Fokus läggs vid organisations-, ledarskaps- och utvecklingsfrågor. Utbildningen är inriktad på beteendevetenskap med huvudområdena psykologi, sociologi, pedagogik och rättsvetenskap. För att ge den studerande en bredd inför yrkeslivet ingår även företagsekonomi med personalredovisning samt statsvetenskap och nationalekonomi. För att den studerande ska få erfarenheter från arbetslivet under sin studietid kopplas den studerande till ett fadderföretag. Dessutom kan den studerande under sista terminen välja arbetsplatsförlagd utbildning då den studerande gör praktik på ett företag, en kommun, ett landsting eller hos en statlig myndighet. I utbildningen medverkar också arbetslivsrepresentanter som gästföreläsare och den studerande har också goda möjlighet att förlägga en del av sin studietid utomlands. Pedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård Inom programmet Socialpedagogprogrammet inriktning mot ungdoms och missbruksvård behandlas frågor som blir allt svårare och samhällsutmaningen är stor. Arbetsmarknaden har stora behov av arbetskraft och samhället stora behov av kunskap inom området. Pedagogik med inriktning mot ungdoms och missbruksvård är en akademisk professionsutbildning som syftar till att den studerande genom teoretiska och verksamhetsförlagda studier skall utveckla de pedagogiska kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kunna arbeta inom för inriktningen relevanta sektorer. Pedagogik handlar om lärande i sociala och kulturella integrationsprocesser och ger i detta avseende perspektiv på och en plattform för problematisering och ställningstaganden i frågor som anknyter till kommande yrkesutövning inom ungdoms och missbruksvård vid institutioner, på behandlingshem, inom socialtjänst, psykiatri, kriminalvård, skola och vid arbetsinriktad rehabilitering. Pedagogik, magister/master Utbildningen i pedagogik på avancerad nivå svarar väl mot två aktuella förändringsområden inom läraryrket. Dels möjligheteten till avancemang inom läraryrket, dels propåer från departement och andra centrala myndigheter om att lärare ska kombinera kompetensutveckling med utveckling av verksamheten. 6/39 4 (7)

167 15 Internationaliseringsdimension Det internationella perspektivet är framträdande i FSV:s utbildningsutbud. Europastudier Det ökade europeiska samarbetet har gjort att kunskaper om EU och Europa idag efterfrågas inom många olika yrkesområden. På Europastudier förbereds studenten för en framtida karriär på den europeiska arbetsmarknaden. Programmet består av ämnet statsvetenskap samt europastudier. Programmet har en tydlig internationell profil och flera av kurserna läses på engelska tillsammans med Linnéuniversitetets utbytesstudenter. Under utbildningens andra och tredje år ges möjlighet till praktik och utlandsstudier. Det internationella perspektivet är starkt i samtliga statsvetenskapliga program och helt grundläggande i Internationella samhällsstudier, Sustainable democracy and governance samt Master of International Affairs. Gästlärare från andra länder deltar regelbundet i undervisningen. Samtliga utbildningar innehåller goda möjligheter för utlandsstudier eller praktik utomlands. Inom programmet Sustainable democracy and governance planeras ett exklusivt utbytesprojekt med Hamilton College i USA. Internationella samhällsstudier Programmet vänder sig till dem som vill studera internationella samhällsfrågor både ur ett samhällsvetenskapligt och ur ett humanistiskt perspektiv. Studier i huvudämnet statsvetenskap kombineras med ämnen som samhällsfilosofi, idéhistoria och engelska. På en internationell arbetsmarknad är språkkunskaper nödvändiga. Under en hel termin läses därför engelska med fokus på kommunikation i internationella sammanhang. Det finns även möjlighet till utbytesstudier, då studenterna läser statsvetenskap vid ett utländskt universitet. Programmet kan också innehålla studieresor som anordnas i samarbete med studenterna. Internationella samhällsvetarprogrammet, globala studier Under utbildningen studeras den globala samhällsutvecklingen med fokus på politiska, ekonomiska och kulturella omvandlingsprocesser. Syftet är att ge kunskaper i globala teman där bland annat frågor om demokrati, internationell rätt, mänskliga rättigheter, migration, utveckling och interkulturella möten står i fokus. Som huvudområde kan studenterna välja freds- och utvecklingsstudier, nationalekonomi, sociologi, statsvetenskap, eller tyska/franska/spanska. Internationella samhällsvetarprogrammet tar sig an globala utmaningar som demokratiutveckling, mänskliga rättigheter, ekonomisk omvandling, migration, exkludering, stigmatisering, rasism, miljöproblematik och global styrning. Internationella relationer, master Programmet riktar sig till studenter med intresse för omvärldsanalyser av internationella politiska frågor, utlandsstudier och internationell praktik. Utbildningen ger avancerade kunskaper om statsvetenskapens olika subdiscipliner, men med särskilt fokus på statsvetenskapliga kärnteman som internationell makt, säkerhet och demokrati. Programmet fokuserar ur ett governance-perspektiv på hur internationell politik formas och påverkar 7/39 5 (7)

168 15 internationella maktrelationer, internationell säkerhet och demokratiska rättigheter och friheter. Freds- och utvecklingsprogrammet Programmet har både en naturlig relation till samhällsutmaningar och till internationella frågor om global samhällsutveckling, konflikter, fredsfrågor mm. Programmet för freds- och utvecklingsstudier syftar till att erbjuda en stabil bas för studenter som önskar ett framtida yrkesliv med inriktning mot utvecklingsfrågor och internationellt utvecklingssamarbete, samt frågor som rör väpnade konflikter, konfliktlösning och fredsbyggande arbete. Syftet är att studenterna ska tillägna sig kunskaper och färdigheter som gör dem attraktiva på arbetsmarknaden inom internationellt utvecklingssamarbete och konfliktlösning inom internationella organisationer, offentliga institutioner med utvecklingsfokus, internationella och lokala ickestatliga organisationer och sociala rörelser. Studenterna på särskilt Internationella samhällsvetarprogrammet och Fredsoch utvecklingsprogrammet är de som i störst grad åker utomlands. På hela första årets studier på Internationella samhällsvetarprogrammet och under de tre terminerna i huvudområdet på Freds- och utvecklingsprogrammet samläses kurserna med internationella studenter. Färre studenter på P-programmet och sociologiprogrammet har tills nu valt att studera utomlands. Det finns inte heller möjlighet för internationella studenter att delta under de programspecifika terminerna. Sammanfattande analys Programmen på Fakulteten för samhällsvetenskap har generellt en god förankring i ämnets forskning. Det gäller framför allt de breda programmen statsvetarprogrammet, sociologiprogrammet och socionomprogrammet som tar hela ämnets forskning i anspråk. Mer nischade program som Freds- och utvecklingsprogrammet, Europastudier och Pedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård har på grund av sin starka profilering en smalare forskningsbas. Profileringen kan däremot ha andra fördelar, som en tydlighet i programmets innehåll gentemot studenter och avnämare. Samtliga program inom fakulteten svarar mot samhällets utmaningar. Flera av programmen adresserar globala frågor om fred, klimat och social utveckling ur internationella perspektiv samt politiska och samhälleliga utmaningar lokalt, nationellt och internationellt. Andra program inriktas mot mer specificerade samhällsutmaningar som de sociala välfärdsfrågor som adresseras inom socionomprogrammet. Flera program tar sig an hälsoaspekter ur såväl förebyggande som behandlande perspektiv. Sammantaget adresserar fakultetens program såväl kollektiva, strukturella som individuella perspektiv i sin problematisering av samhällets utmaningar. Även om den samhälleliga relevansen är tydlig i utbildningsutbudet är det inte givet att utbudet också svarar mot arbetslivets behov. Den samhällsvetenskapligt inriktade arbetsmarknaden ställer till exempel mera sällan krav på att studenterna har avslutade studier på magister- och masternivå. Ändå har flera av fakultetens magister- och masterprogram lyckats locka till sig ett större antal studenter på sådana program. Det gäller inte minst program som vänder sig till internationella studenter. Flera program på avancerad nivå brottas dock med problem i form av lågt deltagande. Så länge svensk offentlig sektor inte ställer uttryckliga krav på 8/39 6 (7)

169 15 genomgången utbildning på avancerad nivå, som till exempel gäller för specialpedagog- och speciallärare, så blir det svårt att locka till sig studenter på programmen på avancerad nivå. Flera av fakultetens program riktar sig direkt mot arbetsmarknadens behov. Det gäller främst personal och arbetsliv och socionomprogrammet. Det finns ett överlappande intresse mellan utbildningar som efterfrågas av arbetslivet och utbildningar som efterfrågas av studenter. Programmet Ledarskap och organisation är ett tydligt exempel på en utbildning som utbildar för kompetenser som arbetslivet sätter stort värde på och som samtidigt attraherar ett stort antal studenter. Den internationella aspekten är påtaglig om programutbudet analyseras i sin helhet. Flera av fakultetens program har en tydlig internationell prägel. Sammantaget präglas programmen framför allt av internationalisering och samhällsutmaningar. Flera program saknar en given avnämare på arbetsmarknaden, vilket inte innebär att det inte finns en arbetsmarknad, medan andra program, som socionomprogrammet, har en mycket väldefinierad avnämare i form av den kommunala socialtjänsten. Samtliga program har en forskningsförankring där programmen placerar sig olika på en skala mellan polerna acceptabel och mycket god. Generellt gäller att ju bredare program desto starkare forskningsförankring. De senaste åren har det skett en förskjutning av studieplatser från grund- till avancerad nivå genom intern omfördelning. Fakulteten avser att fortsätta det här arbetet under den kommande treårsperioden. Fakulteten hade förra året 408 hst på avancerad nivå. Hittills i år är det 427 hst som är registrerade. 9/39 7 (7)

170 15 Sida 1 (4) Analys av utbildningsutbudet Utbildningsutbudet i relation till strategi och mål Utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer med forskning och relevanta samhällsutmaningar. Kommentar: De båda forskningsmiljöerna Varieties of Politcal Representation och Politikens mörka sida är tydligt kopplade till utbildningen både på grundoch avancerad nivå. Det finns även doktorander antagna till dessa miljöer. Frågor om den representativa demokratins roll samt etik, korruption och tillit i offentlig förvaltning är tveklöst relevanta utmaningar i dagens samhälle. Utbildningsutbudet på grundnivå i relation till avancerad nivå. Kommentar: STV har fyra program på grundnivå som alla väl förbereder för studier på avancerad nivå. Det finns två masterprogram, varav ett är traditionellt statsvetenskapligt och ett är inriktat mot internationella relationer och öppet för internationella studenter. En utmaning är att det senare programmet saknar statsvetenskap som specifikt förkunskapskrav. Det räcker med en bredare samhällsvetenskaplig kandidatutbildning för behörighet. Hur detta kommer att fungera får framtiden utvisa. Avvägningar avseende program kontra fristående kurser. Kommentar: Det finns några få kurser som ges exklusivt för programstudenter men de allra flesta av våra kurser ges både inom ramen för våra program och som fristående kurs. Med åren har vi märkt att studenter gärna läser på ett program och andelen fristående studenter har minskat. Utbildningarnas möjlighet att komplettera och stödja varandra respektive risker för intern konkurrens mellan utbildningarna. Kommentar: Inom våra program finns mycket stora möjligheter till samläsning. Alla programmen på grundläggande nivå har statsvetenskap 1 90 hp som gemensam stomme. Därutöver ges specifika programkurser, som i sin tur i stor utsträckning samläses mellan olika studentkategorier på campus Växjö. Där är de allra flesta programkurserna öppna för utbytesstudenter och internationella studenter vilket bidrar till att hålla upp studentvolymerna. Överlag ser vi stora samordningsvinster i programutbudet. Programmen kompletterar och stödjer varandra i betydligt större utsträckning än de konkurrerar med varandra. 10/39

171 15 Sida 2 (4) Utbildningar som ges i samarbete med andra fakulteter och/eller program som innehåller kurser/inslag från andra fakulteter. Kommentar: Vårt Kalmar-program ISS bygger på ett väl utvecklat samarbete med FKH. I Växjö tar vi emot studenter på FKH:s program IAL (samtliga studenter läser minst två terminer statsvetenskap och en tredje är valbar) och PIMS (statsvetenskap är ett möjligt huvudämne). Interna omprioriteringar inom takbeloppet (vilka avvägningar och beslut har fattats?). Kommentar: Vi har lagt ner magisterprogrammet, som tidigare låg parallellt med första året på masterprogrammet. Det var få sökande och låg genomströmning. Antalet platser på fristående kurs i statsvetenskap har dragits ner till förmån för programstudenter. Vi har också lagt ner en 60 hp-kurs inom Internationell rätt och hållbar utveckling som utgjorde ett administrativt bekymmer för oss. De ingående delkurserna finns däremot kvar och kan precis som tidigare läsas av både internationella och svenska studenter. 2. Utbildningarnas organisation och innehåll Lärarkompetens: reflektion över den samlade lärarkompetensen i relation till utbildningsutbudet när det gäller vetenskaplig/konstnärlig kompetens, pedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens och beprövad erfarenhet Kommentar: På STV finns en hög forskningskompetens bland personalen. Det finns ett rekryteringsbehov främst inom områdena Internationell rätt och hållbar utveckling, kvantitativ metod och samhällskunskap (inom lärarutbildningen). Internationalisering, d.v.s. det internationella perspektivet i utbildningen. Kommentar: Det internationella perspektivet är starkt i alla våra program och helt grundläggande i ISS (Internationella samhällsstudier), SDG (Sustainable democracy and governance) samt Master of International Affairs. Gästlärare från andra länder deltar regelbundet i undervisningen. Möjligheter till utlandsstudier. Kommentar: Samtliga utbildningar innehåller goda möjligheter för utlandsstudier eller praktik utomlands. Inom programmet SDG planeras ett exklusivt utbytesprojekt med Hamilton College i USA. 11/39

172 15 Sida 3 (4) Utbildningarnas samverkan med det omgivande samhället: VFU, mentorssystem, extern medverkan i utbildningen etc. Kommentar: Det finns möjligheter till praktik inom alla våra program utom ISS. Dock ser vi ett behov av att ytterligare förstärka den externa medverkan i utbildningen t.ex. genom att oftare anlita kontakter på myndigheter och organisationer som har anknytning till utbildningarnas innehåll. Möjligheterna för fortsatta studier på avancerad nivå respektive forskarnivå. Kommentar: Här ser vi goda möjligheter! Användbarhet, dvs. utbildningarnas koppling till en föränderlig arbetsmarknad. Kommentar: Genom att våra utbildningar har en tydlig inriktning mot hållbara och globala värden har de också en stark koppling till samhälleliga utmaningar som t.ex. effekter av globalisering. Många politiska problemområden ligger utanför nationalstaternas räckvidd vilket reser frågor kring hur demokratin och samhällsstyrning kan hantera detta. Kravet på kunskap om dessa förhållanden blir allt viktigare på den arbetsmarknad som möter utexaminerade statsvetare. 3. Planerade förändringar för 2019/2020 Vi håller på och genomför en strukturförändring som innebär att programkurserna i Statsvetarprogrammet och Europastudier kommer tidigare i utbildningen fr.o.m. den kull som börjar HT2018 (de kommer att läsa sina programkurser VT1019). Förhoppningen är att detta ska förbättra genomströmningen. Vi behöver utveckla nya masterkurser som ska ges i det nya Master of International Affairs under det andra utbildningsåret (HT2019). Vi planerar att göra revideringar i programkurserna i det nya SDGprogrammet och bl.a. bjuda in Freds- och utvecklingsstudier för att bidra med sin kompetens i en ny programkurs. 4. Planerade förändringar för 2020/2021 Med tanke på de ovan beskrivna förändringarna och två helt nystartade program ser vi fram emot att konsolidera verksamheten snarare än att göra ytterligare förändringar. 5. Sammanfattande analys av utbildningsutbudet, dess styrkor och dess 12/39

173 15 Sida 4 (4) svagheter, vid Institutionen för Statsvetenskap STV har fyra grundutbildningsprogram som kompletterar och understödjer varandra och ligger väl i linje med den forskning som bedrivs på institutionen. Programmen är samhällsrelevanta, internationellt orienterade och ger en god förberedelse för arbetslivet i en föränderlig omvärld. Våra två masterprogram erbjuder möjligheter till fortsatta studier inom området på avancerade nivå. Söktrycket och antagningsläget bedöms under förutsättningarna vara gott till samtliga program. En analys av sök- och kvarvarostatistik visar att det totala antalet behöriga sökande har ökat kontinuerligt för alla program utom Europastudier. Även antalet nyregistrerade ligger på stabila eller ökande (Statsvetarprogrammet) nivåer. Genomströmningen ser överlag bra ut på ISS, särskilt under senare år. Det kan vara en fördel för programkänslan med den mindre studentvolym och närheten till lärarna vid campus Kalmar. Växjöprogrammen har sämre genomströmningssiffror. För Statsvetarprogrammets del har genomströmningen varit relativt dålig för kull -15 och -16, men därefter ser det bättre ut. Masterprogrammen har ett högt söktryck. Trots starten av Master of International Affairs hösten -18, med 33 nyregistrerade studenter är det 10 som har påbörjat det vanliga masterprogrammet. Institutionen behöver fortsätta att utveckla kurser framför allt inom de nyinrättade programmen. Vi ser ett behov att knyta ytterligare extern kompetens till våra utbildningar. För att klara bemanningen på sikt finns rekryteringsbehov inom vissa kompetensområden. En svaghet är att mycket få av institutionens lärare och forskare är kvinnor. 13/39

174 15 Sida 1 (5) Institutionen för samhällsstudier Analys av utbildningsutbudet Institutionen för samhällsstudier har åtta program fem på grundläggande nivå och tre på avancerad nivå. Nedan presenteras dessa i relation till de övergripande frågorna och till sist sammanfattas analysen av utbudet. Sammanfattande analys av utbildningsutbudet, dess styrkor och dess svagheter, vid Institutionen för samhällsstudier Sammantaget har Institutionen för samhällsstudier ett etablerat och attraktivt utbildningsutbud på grundläggande nivå. Fristående kurser och program har god och ökande tillströmning av studenter. Genomströmningen ligger överlag på en rimlig nivå undantaget några av distanskurserna. Studenterna är generellt nöjda med sina utbildningar och de får, för sin utbildning, relevanta jobb. Utbildningsprogrammen utgör kärnan i institutionens kursutbud som kompletteras med mindre ett antal fristående kurser. Våra utbildningsprogram står för stabilitet och långsiktighet i verksamheten. De fristående kurserna tillsammans med programmet för ledarskap och organisation öppnar upp för studentgrupper som befinner sig på arbetsmarknaden och samtidigt vill kompetensutveckla sig det vill säga för det livslånga lärandet. Övriga program rekryterar framförallt personer som skall rustas för ett inträde på arbetsmarknaden. Vissa av våra program rekryterar huvudsakligen regionalt och nationellt, andra i huvudsak nationellt och internationellt (utbytesstudenter, betalstudenter). Det samlade utbudet av utbildningsprogram och fristående kurser ger institutionen en mångfacetterad och väl sammansatt studentbas såväl åldersmässigt och erfarenhetsmässigt som geografiskt. Forskningsanknytning och samhälleliga utmaningar Samtliga program är kopplade till aktuella samhällsutmaningar och till relevant forskning i form av forskningsaktiva lärare i olika konstellationer på institutionens kunskapsmiljö och i samarbete med andra kunskapsmiljöer på Linnéuniversitetet och i samverkan med andra lärosäten. Programmen Ledarskap och organisation samt Personal- och arbetslivsprogrammet är utöver detta också aktuella i ett pågående arbete där särskilt 14/39

175 15 Sida 2 (5) Ekonomihögskolans ledarskapsprofil och forskning tillsammans med kompetenser och erfarenheter från Psykologi, Pedagogik, Coaching och Sports Management ska försöka utveckla en kunskapsmiljö för Ledarskap och poola resurser bättre för utbildningarna. Arbetslivsrelevans Våra utbildningsprogram är överlag inriktade mot att förmedla breda och generella teoretiska och metodologiska kompetenser samtidigt som de är tydligt kopplade till arbetslivets organisationer genom t ex praktikperioder, fadderverksamhet, samverkansuppgifter inom ramen för kurser, etc. Denna kombination ger våra studenter teoretiska, metodologiska och generiska kompetenser av ett slag som gör dem rustade för en flexibel arbetsmarknad med snabba omställningar. Studenters efterfrågan och arbetsmarknadens behov: Grundutbildningsnivå Institutionen har god tillströmning av studenter till samtliga utbildningsprogram på grundnivå: Internationella samhällsvetarprogrammet, Sociologiprogrammet, Personal och arbetslivsprogrammet, Ledarskap och organisationsprogrammet samt Freds- och utvecklingsprogrammet. Det sistnämnda utgör därtill ett attraktivt program för utbytesstudenter. Programmet för Ledarskap och organisation är bland de program på Lnu som har högst söktryck och är därmed viktigt för såväl institutionen som Linnéuniversitetet. Programmets studenter, som karaktäriseras av att de har ledande positioner på sina arbetsplatser runt om i landet, är dels en källa till kunskap för kursutvecklare om hur arbetslivets utmaningar förändras och kommer till uttryck på arbetsplatser dels är studenterna liksom alumner från programmet potentiella rekryterare, mentorer och handledare för studenter. De fristående kurser (7,5hp) på distans som är inriktade mot arbetslivet är också populära samtidigt som genomströmningen är lägre än på campuskurserna. De består i dagsläget av följande tre kurser: Socialpsykologi och förändringsarbete i arbetslivet (1SO133), Organisationsteori, ledarskap och motivation (1SO134), Arbetsmiljö- och hälsoarbete i tillämpat perspektiv (1SO135). Dessa kurser ligger väl i linje med arbetsgivares och medarbetares efterfrågan på kompetensutveckling. Till dessa kurser söker många hel- och deltidsarbetande studenter. Till det ska läggas kurserna i genusvetenskap I III på campus och distans och Introduktion till transgenderstudier på 7,5 hp på distans. Dessutom ger Fred- och utveckling kursen Afrika söder om Sahara, en kurs vars studentantal under senare år stadigt ökat. Kursen drar dessutom många utbytes- och betalstudenter. Samtliga ovanstående kurser ingår i institutionens arbete för livslångt lärande. En egen alumnstudie från studenter i sociologi genomfördes för ett par år sedan och Freds- och utvecklingsalumner har vi bra kontakt med. Vi vill utveckla kontakter med och aktiviteter för alumner framöver. Vi har förslag på hur de ska erbjudas fort- och vidareutbildning samt få goda skäl att upprätthålla kontakten med universitetet. Generellt tittar vi på möjligheterna till samverkan över institutionsgränserna mer än tidigare. I samband med 15/39

176 15 Sida 3 (5) översynen av kurser och kursutveckling arbetar institutionen både med innehåll, progression och samverkan mellan discipliner och institutioner samt med samverkan externt. Det arbetet kombineras med utveckling av pedagogik och undervisningsformer med exempelvis mer peer learning, flippat klassrum och inspelade videoföreläsningar. Studenters efterfrågan och arbetsmarknadens behov: Avancerad nivå Institutionen har tre program på avancerad nivå Magisterprogrammet i fred och utveckling, Master/magisterprogrammet i sociologi samt Masterprogrammet Applied Social Analysis. Tillströmningen till magisterprogrammet i fred och utveckling är hög medan den är otillfredsställande för de båda andra programmen. För att öka rekryteringen på avancerad nivå planeras förändringar för Applied Social Science och Sociologimastern (mer om det nedan). Dessutom har vi på avancerad nivå den fristående kursen 4SO100 Kommunikation för social hållbarhet 30 hp, som ges på halvfart-distans. Kursen brukar rekrytera ca. 20 studenter, majoriteten är yrkesarbetande. Institutionen vill öka antalet studenter på avancerad nivå. Som ett led i denna ambition är ett antal förändringar under genomförande och ytterligare fler under överväganden. Magistern i sociologi har lagts ned och endast Mastern erbjuds från ht 19. Vi kommer att öka våra marknadsföringsinsatser för Mastern i sociologi. Ytterligare en åtgärd som övervägs är att införa en sjunde termin inom ramen för Sociologiprogrammet. Tanken är att terminen kommer att ingå på programmet, men inte vara nödvändig att genomföra för att ta ut en fil kand i sociologi efter sex terminer. Den sjunde terminen kommer då i hög grad att innehålla en uppdaterad version av vad den första terminen på Mastern nu innehåller. Vi kommer att värdera vad en sådan förändring skulle innebära för både Sociologiprogrammet och Masterprogrammet i termer av rekrytering. Det görs i samband med den större översyn som just nu pågår av sociologiprogrammet. Applied Social Analysis kommer att genomgå omfattande förändringar som innebär att såväl huvudområde som namn förändras. Därtill utvecklas samarbetet över fakultetsnivå med Digital Transformation och Systemvetenskap. Innehållsligt kommer utbildningen att utvecklas i riktning mot Computational Social Sciences och ett namnbyte som avspeglar detta planeras. Ytterligare en strategi för att öka antalet studenter på avancerad nivå är att utveckla möjligheterna till terminslånga kurser på avancerad nivå. Idag ges som nämnts ovan kursen 4SO100 Kommunikation för social hållbarhet 30 hp. Denna skall bytas ut eller uppdateras och därtill undersöks möjligheten att komplettera denna med ytterligare en fristående kurs på avancerad nivå (30p). Utöver detta provar fakulteten just nu vissa fakultetsgemensamma kurser på avancerad nivå som ges på engelska och när de utvärderats ska institutionens engagemang anpassas. Därtill har ett arbete påbörjats för att se 16/39

177 15 Sida 4 (5) över hur kurserna på A-nivå förhåller sig till doktorandkurser som ibland ges på svenska och ibland på engelska. Några av kurserna på A-nivå på Masterprogrammen är också öppna att söka av andra Masterstudenter. Till exempel kurserna på A-nivå 4SO435 Modellering och social simulering, 4SO441: Kvantitativa Metoder II, 4SO451 Social nätverksanalys och 4SO456 Experimentella metoder på Applied Social Analysis är öppna för fristående studenter, liksom de flesta kurserna på Mastern i sociologi är öppna för andra Masterstudenter. Ibland söker sig externa doktorander till kurserna också. Samverkan mellan kurser De fem programmen på grundläggande nivå och de tre programmen på avancerad nivå är kärnan i institutionens utbildningsverksamhet. Programmen har redan idag ett betydande ömsesidigt utbyte av kompetens (personal) och samverkan i kurser. Samtidigt finns det skäl att kraftsamla för att om möjligt ytterligare poola resurser och öka samverkan mellan institutionens program och discipliner. Detta genom att dels värdera möjligheterna att samläsa kurser i Freds- och utvecklingsprogrammet och Internationella samhällsvetarprogrammet dels genom att värdera möjligheterna att samläsa kurser i Personal- och arbetslivsprogrammet och Sociologiprogrammet. Den potentiella interna konkurrensen är inte särskilt påtaglig, men viss intern konkurrens kan finnas mellan Applied Social Analysis i sin nuvarande form med mastern i psykologi i Kalmar. De interna konkurrensrelationerna mellan exempelvis Internationella samhällsvetarprogrammet med global inriktning och Freds- och utvecklingsprogrammet ser vi inte heller som särskilt påtagliga. Exempelvis har ISP och FrU olika fokus på samhälleliga utmaningar: ISP på globala samhällsutmaningar (där demokrati, mänskliga rättigheter, migration och miljöproblem ingår) och FrU särskilt fokus på konflikter, fredsbyggande och utvecklingsproblematik. Internationella samhällsstudier inriktning politik och samhällsanalys som ges av Institutionen för statsvetenskap och ISP berör naturligtvis gemensamma utmaningar och tematiker men utifrån skilda perspektiv då den förstnämnda utgår ifrån statsvetenskapliga perspektiv, med andra teoretiska synsätt och med filosofi, engelska och idéhistoria som inslag. Det nya statsvetenskapliga programmet Sustainable Democracy and Governance som snabbt framgångsrikt rekryterat studenter kan vara en källa till konkurrens, men vi ser det främst som positivt då programmen i huvudsak kompletterar varandra även om det finns visst överlappande innehåll. Kanske finns möjligheter till samverkan. Analys av kvarvarostatistik En analys av kvarvarostatistiken för institutionens program förutsätter information som inte finns i underlagen. Vad vi utifrån siffrorna vet är hur 17/39

178 15 Sida 5 (5) många som är kvar på olika terminer på programmen, men det som saknas är information om vad studenterna gör istället. Det kan vara en variation av olika saker: de har fått arbete (i bästa fall utifrån utbildningen relevanta sådana), de är sjuka, har studieuppehåll, studerar på annat program (på institutionen, fakulteten eller vårt lärosäte eller andra), är föräldralediga, med mera. Det är därför inte givet hur man ska förstå olika nivåer av kvarvaro, vad som för utbildningen eller för studenterna ifråga är negativt, neutralt eller positivt. När vi ser särskilt tydliga minskningar i antalet kvarvarande är det beroende på att de ska vara borta de läser då valbara kurser inom programmen som inte studenterna har poängförtur till. De återkommer därför till senare terminer. Spekulativt kan siffrorna peka på att kvarvaron överlag är högre på program som PA-programmet, som är mer inriktade mot ett särskilt segment av arbetsmarknaden en särskild profession eller ett yrkesområde. En lägre kvarvaro hittar vi särskilt på programmet för Ledarskap och organisation en utbildning på halvfart och sträcker sig över 6 år. En särskild utredning av programmet genomförd 2018 visar att följande faktorer spelar likvärdigt stor roll: Förändringar i studentens familjeliv, förändringar i studentens arbetsliv och att innehåll och struktur i utbildningen inte motsvarar förväntningarna. Att kvarvaron skiljer sig mellan åren på samma program kan, lika spekulativt, ha att göra med studentsammansättningen och kulturen som utvecklas i respektive årskull. Men denna korta analys av kvarvaro vill vi förespråka att en studie utförs där vi gör en datainsamling av vad studenterna gör istället för att gå klart kurserna på programmen och att den ligger till grund för en mer utvecklad analys. 18/39

179 Datum: Institutionen för pedagogik och lärande Analys av utbildningsutbudet Socialpedagogprogrammet inriktning mot ungdoms och missbruksvård Utbildningsutbudet i relation till strategi och mål Utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer med forskning och relevanta samhällsutmaningar. Kommentar: Vårt program heter Socialpedagogprogrammet inriktning mot ungdoms och missbruksvård. Dessa problem blir bara större och större med tiden och samhällsutmaningen är enorm. Arbetsmarknaden har stora behov av arbetskraft och samhället stora behov av kunskap inom området. Programmet har stark koppling till kunskapsmiljön Demokrati och ungdomsfrågor. Utbildningsutbudet på grundnivå i relation till avancerad nivå. Kommentar: Under 2018 arbetas vårt magister- och masterprogram om. From HT 2019 finns det en socialpedagogisk inriktning på programmen som studenterna kan söka. Avvägningar avseende program kontra fristående kurser. Kommentar: Två av programmets kurser ges även som fristående kurs genom samläsning. Utbildningarnas möjlighet att komplettera och stödja varandra respektive risker för intern konkurrens mellan utbildningarna. Kommentar: Min bedömning är att det inte föreligger en mycket begränsad intern konkurrens. Den konkurrens som kan finnas är till socionomprogrammet. Utbildningar som ges i samarbete med andra fakulteter och/eller program som innehåller kurser/inslag från andra fakulteter. Kommentar: Utbildningen ges inte i samarbete med andra fakulteter eller program 19/39 1 (7)

180 15 Interna omprioriteringar inom takbeloppet (vilka avvägningar och beslut har fattats?). Kommentar: 2. Utbildningarnas organisation och innehåll Lärarkompetens: reflektion över den samlade lärarkompetensen i relation till utbildningsutbudet när det gäller vetenskaplig/konstnärlig kompetens, pedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens och beprövad erfarenhet Kommentar: Pedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens: hög Beprövad erfarenhet: stort behov av att stärkas Internationalisering, d.v.s. det internationella perspektivet i utbildningen. Kommentar: En stor del av internationalisering sker på hemmaplan. Ett utvecklat samarbete finns med Bergens klinik i Norge. Möjligheter till utlandsstudier. Kommentar: Dessa är något begränsade då ungdoms och missbruksvård sällan finns på akademisk nivå i andra länder. Studenter kan dock göra sin VFU utomlands om de önskar. Utbildningarnas samverkan med det omgivande samhället: VFU, mentorssystem, extern medverkan i utbildningen etc. Kommentar: Detta är mycket utvecklat inom programmet. Programmet har många inslag av externa gästföreläsare. Programmet har en utvecklad alumnverksamhet. Programmet lärare och forskare är mycket involverade i olika samverkansprojekt. Vi känner ett stor efterfrågan på kompetensutveckling inom ungdoms- och missbruksvård. Möjligheterna för fortsatta studier på avancerad nivå respektive forskarnivå. Kommentar: 20/39 2 (7)

181 15 Goda. Under 2018 arbetas vårt magister och mastersprogram om. From HT 2019 finns det en socialpedagogisk inriktning på programmen som studenterna kan söka. Användbarhet, dvs. utbildningarnas koppling till en föränderlig arbetsmarknad. Kommentar: Efterfrågan på arbetsmarknaden är mycket hög. Arbetslösheten bland nyexaminerade studenter är mycket låg. 3. Planerade förändringar för 2019/2020 Programmet gjordes om i sin helhet och det nya programmet startades HT är det år då den första kullen av studenter på det nya programmet tar examen. 4. Planerade förändringar för 2020/2021 Vi kommer ha flera lärare och forskare som går i pension. Rekrytering av framförallt professionskompetens kommer vara prioriterat. 5. Sammanfattande analys av utbildningsutbudet, dess styrkor och dess svagheter, vid Institutionen för.. Jag ser bara styrkor. - Programmet har ett mycket gott söktryck. Det är ett av de mest sökta programmen vid LNU. - Programmet har hög genomströmning - Programmet har en stark koppling till forskningsmiljön IKM - Programmet har en stark ställning inom regionen och förser den med relevant och kompetent arebtskraft. 21/39 3 (7)

182 15 - Programmet är unikt i Sverige med sin fokus på ungdoms- och missbruksvård Magister/Master i Pedagogik Utbildningsutbudet i relation till strategi och mål Utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer med forskning och relevanta samhällsutmaningar. Kommentar: Företrädare för kunskapsmiljöer medverkar i utbildningen och delar av den forskning de bedriver utgör del av innehållet i utbildningen. Det finns dock ingen direkt koppling i meningen att kunskapsmiljöer ansvarar eller utformar del av utbildning. Då lärare i ungdomsskolan ofta studerar i utbildningen är den ett svar på samhällsutmaningen hur vi ska höja kompetensen i skolan och få verksamma lärare att vidareutvecklas, och därmed stanna kvar, i yrket. Utbildningsutbudet på grundnivå i relation till avancerad nivå. Kommentar: De som läser utbildningen rekryteras från hela södra Sverige och har läst pedagogik, specialpedagogik, lärarexamen på alla stadier och inriktningar etcetera. Dessutom för mellan noll och femtio år sedan. Det går därmed inte att relatera till grundnivån på just Linnéuniversitetet. Avvägningar avseende program kontra fristående kurser. Kommentar: Utbildningarna är i första hand avsedda som program, men de flesta kurser kan läsas som fristående kurser. Det senare är också ett sätt att rekrytera studenter till programmet. Utbildningarnas möjlighet att komplettera och stödja varandra respektive risker för intern konkurrens mellan utbildningarna. Kommentar: Inom institutionen för pedagogik har det bedrivits två magisterutbildningar parallellt, vilket lett till få studenter i respektive utbildning. Detta är ohållbart och den ena inriktningen är nu nedlagd. Utbildningar som ges i samarbete med andra fakulteter och/eller program som innehåller kurser/inslag från andra fakulteter. Kommentar: Masterdelen, dvs de sista 60 hp, ger möjlighet att ersätta två kurser á 15 hp med andra, t ex från vår fakultetet men även från andra fakulteter, förutsatt att de är relevanta för studentens inriktning. Här kan även metodkurser komma i fråga. Interna omprioriteringar inom takbeloppet (vilka avvägningar och beslut har fattats?). Kommentar: 6. Utbildningarnas organisation och innehåll Lärarkompetens: reflektion över den samlade lärarkompetensen i relation till utbildningsutbudet när det gäller vetenskaplig/konstnärlig kompetens, pedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens och beprövad erfarenhet 22/39 4 (7)

183 15 Kommentar: I utbildningen medverkar i huvudsak lärare som är docenter eller professorer. Flertalet har också arbetet som lärare och har således en trippel pedagogisk kompetens, med lärarutbildning, yrkesutövning samt genom att ha skrivit en avhandling i just pedagogik. Internationalisering, d.v.s. det internationella perspektivet i utbildningen. Kommentar: Perspektivet beaktas vid val av litteratur och innehåll i kursutbudet, men är inget som i övrigt apostroferas. Jmf också punkten nedan. Möjligheter till utlandsstudier. Kommentar: Det går att läsa två kurser vid utländskt lärosäte förutsatt att de är relevanta för vald inriktning, men så har aldrig skett. Studentgruppen är ofta i ett skeda i livet där utlandsstudier passar illa med livsmönstret för övrigt. De är i snitt i fyrtioårsåldern, med halvvuxna barn och arbetar minst halvtid. Utbildningarnas samverkan med det omgivande samhället: VFU, mentorssystem, extern medverkan i utbildningen etc. Kommentar: Det finns ingen VFU, inga mentorer och inte heller någon extern medverkan i utbildningen. Däremot blir studenternas ofta stora erfarenhet av yrkeslivet till en samverkan med det omgivande samhället. Dessutom berikar de kunskaper studenterna utvecklar under utbildningen de arbetsplatser där de verkar. Möjligheterna för fortsatta studier på avancerad nivå respektive forskarnivå. Kommentar: Utbildningen bedrivis på avancerad nivå och ger behörighet till forskarnivå. Ett flertal studenter bedriver just nu forskarutbildning i pedagogik vid Linnéuniversitet efter att ha gått vår Magister/Master. Användbarhet, dvs. utbildningarnas koppling till en föränderlig arbetsmarknad. Kommentar: Utbildningen svarar väl mot två aktuella förändringsområden inom läraryrket. Dels möjligheteten till avancemang inom läraryrket, dels propåer från departement och andra centrala myndigheter om att lärare ska kombinera kompetensutveckling med utveckling av verksamheten. 7. Planerade förändringar för 2019/2020 Utbildningen breddas med två nya inriktningar. Den ena har fokus på förändringsarbete på den arbetsplats där läraren verkar och är ett svar på propåer från centrala myndigheter enligt ovan. Den andra inriktningen får till följd att vi kan dela på special och socialpedagogik, med vars en inriktning. Breddningen med fler inriktningar innebär ingen intern konkurrens eller ökade kostnader då studenterna läser tillsammans, fast behandlar frågeställningar utifrån olika kurslitteratur. En annan förändring är att Magistern innehåller en valbar kurs om 15hp från grundläggande eller avancerad nivå, utöver kraven på allmän behörighet för att komma in på utbildningen. Kursen kan ha lästs vid annan fakultet. Detta innebär att Magisterdelen snabbas upp för de flesta studenter, då de ofta har läst många kurser innan de kommer in. 23/39 5 (7)

184 15 8. Planerade förändringar för 2020/2021 Förändringarna enligt punkt 3 innebär att 5 kursplaner måste revideras, vilket görs succesivt. 9. Sammanfattande analys av utbildningsutbudet, dess styrkor och dess svagheter, vid Institutionen för.. Jag ser främst styrkor med programmet - ökat söktryck under stark lärarkompetens, docenter, professorer, med yrkeserfarenhet utanför universitet -studenternas yrkeserfarenhet berikar utbildningen - Rekryteringsgrund för forskarutbildning i pedagogik Analys av statistiskt material Pedagogik, magisterprogram och Pedagogik, masterprogram Magister- och masterprogrammet i pedagogik har en genomsnittlig kvarvaro på ca 30 %. Den främsta förklaringen till den lägre kvarvarograden är att studentgruppen i fler avseenden skiljer sig från traditionella magister- masterutbildningar. Några aspekter är att studenterna många gånger är yrkesverksamma samtidigt som de läser. Incitamenten för en examen är också lägre än för andra utbildningar. Arbetsmarknaden förändras endast i mycket liten grad vid en examen varpå många studenter studerar för sitt eget intresses skull snarare än att förbättra möjligheterna till att få ett arbete. Detta till trots har flertalet åtgärder genomförts för att förbättra kvarvarograden. Programmen reviderades under 2017 och hösten 2018 gavs de nya programmen för första gången. Söktrycket inför hösten 2018 var också mycket positivt. Antalet sökanden till magisterprogrammet var 96 studenter. Antalet sökanden till masterprogrammet var 85 studenter. För pedagogikämnet är det av yttersta vikt att programmen kvarstår. Pedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård Programmet reviderades 2015 och byggdes om från grunden. Det nya programmet lanserades HT16 och har en genomsnittlig kvarvaro av studenter på 85 %. Den höga andelen förklaras av ett nära samarbete inom lärarlagen, studenternas höga känsla av inkludering och en stark gemenskap inom studentklasserna. Den höga genomströmningen av studenter förklaras också av programmets höga söktal. Till programstarten hösten 2018 sökte totalt 522 personer programmet. Söktalen har också varit relativt stabila under den senaste femårsperioden. 24/39 6 (7)

185 15 Missbruks- och beroendevård, masterprogram Programmet är avslutat. Därav har inga analyser skett. Speciallärare och specialpedagogutbildning Analyser har inte kunnat genomföras på grund av att statistiskt underlag saknats. Analyser av lärarlyftet II har inte genomförts då det är en uppdragsutbildning som är avslutad 25/39 7 (7)

186 15 Sida 1 (5) Analys av utbildningsutbudet Institutionen för socialt arbete, Lnu Utbildningsutbudet i relation till strategi och mål Utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer med forskning och relevanta samhällsutmaningar. Kommentar: På institutionen för socialt arbete framstår tre starka områden: socialt arbete och barn, unga och familj, socialt arbete och migration och integration samt socialt arbete. Forskning inom dessa områden, liksom samverkan med det omgivande samhället (t.ex. Region Kronoberg, Kalmar Regionförbund), utgör grund för institutionens utbildningar. Inom dessa områden finns en väl integrerad kunskapsutveckling i socialt arbete när det gäller såväl teori, som det sociala arbetets praktik och profession. Studenterna vid sinstitutionens utbildningar tar del av forskningsmiljöernas kunskap bland annat genom att forskarna är involverade i undervisning och kursutveckling. Utbildningsutbudet på grundnivå i relation till avancerad nivå. Kommentar: Grundnivå utgör största delen av utbudet i form av programutbildning. Genom grundutbildningen görs studenter behöriga till masterprogrammet. De två länkas samman genom kunskapsprogression i socialt arbete. Under grundutbildningens sista termin samläser studenter från grund- och avancerad utbildning. Sedan tre år arbetar institutionen aktivt för att öka utbudet på avancerad nivå; idag erbjuds fler fria kurser på avancerad nivå och en ambition är att erbjuda fler ämneskurser inom masterprogrammet. Avvägningar avseende program kontra fristående kurser. Kommentar: Programutbildning prioriteras före fristående kurser. De senare ges i mån av utrymme och efterfrågan, vilket skapar ett flexibelt utbud. Vissa fristående kurser ges dock med regelbundenhet och stort antal studenter, framförallt socialrätt då det sedan många år råder en hög efterfrågan på denna kurs. Yrkesutövande i socialt arbete behöver komplettera annan motsvarande utbildning som socionomexamen med socialrätt. Utbildningarnas möjlighet att komplettera och stödja varandra respektive risker för intern konkurrens mellan utbildningarna. 26/39

187 15 Sida 2 (5) Kommentar: Komplettering och stöd sker i utbildningsprogrammen på institutionen, socionomutbildning och masterutbildning i socialt arbete genom samläsning på de valbara kurserna på avancerad nivå på termin 7 i socionomprogrammet och masterprogrammets ämneskurser. Samläsning på masternivå sker inom FSV i ämnena statsvetenskap, pedagogik och sociologi. Det har gjorts gällande att socialt inriktade utbildningar och program (t ex det s k IKM-programmet) konkurrerat med socionomutbildningen. Socionomprogrammet är dock nationellt väletablerat, och det finns lite som tyder på sådan konkurrens. Utbildningar som ges i samarbete med andra fakulteter och/eller program som innehåller kurser/inslag från andra fakulteter. Kommentar: Nej. Interna omprioriteringar inom takbeloppet (vilka avvägningar och beslut har fattats?). Kommentar: Interna omprioriteringar från grund till avancerad nivå i viss utsträckning. 2. Utbildningarnas organisation och innehåll Lärarkompetens: reflektion över den samlade lärarkompetensen i relation till utbildningsutbudet när det gäller vetenskaplig/konstnärlig kompetens, pedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens och beprövad erfarenhet Kommentar: Den befintliga kompetensen vid institutionen är god eller mycket god, men motsvarar inte det nuvarande utbildningsutbudet. Det beror delvis på att befintlig personal varit framgångsrik när det gäller att attrahera forsknings- och utvecklingsmedel, delvis på att det är svårt att rekrytera nya lektorer. I kollegiet finns ämneskompetens från olika discipliner vilket bidrar till ämnet socialt arbete, såväl vetenskapligt och pedagogiskt. I en nära framtid bör omfattande ansträngningar göras för att se över den befintliga personalsituationen och rekrytera lektorer i socialt arbete i syfte att säkra utbildningarnas kvalitet. Internationalisering, d.v.s. det internationella perspektivet i utbildningen. Kommentar: Ett av socionomutbildningens syften är att studenterna ska tillägna sig professionell kompetens på internationell nivå. Tillägnandet möjliggörs genom att temat internationellt socialt arbete (med dess profession, praktik och etik) går som en röd tråd genom utbildningen och ges särskilt fokus i ett par av utbildningens kurser. Vidare får studenterna kontinuerligt reflektera över det sociala arbetets villkor och utveckling ur internationellt perspektiv. 27/39

188 15 Sida 3 (5) Studenterna tar även del av den internationella forskningsfronten genom att ämnets forskare undervisar och handleder vid samt deltar i utveckling av utbildningarna. Genom forskarnas medverkan får studenterna del av hur sociala problem förstås, problematiseras och hanteras globalt och ur internationellt perspektiv. Möjligheter till utlandsstudier. Kommentar: Utlandsstudier erbjuds inom ramen för socionom- och masterprogrammen. Institutionen ingår i flera internationella nätverk vilket innebär aktivt utbyte av lärare och studenter. Inom grundutbildningen kan studenterna läsa teoretiska kurser och förlägga VFU utomlands under utbildningens senare terminer. Studenterna uppmuntras att söka MFS-stipendier inför examensarbetena. Utlandsstudier koordineras av samordnare vid institutionen. I dagsläget sker ett aktivt arbete för att ytterligare stryka möjligheterna för institutionens studenter att studera utomlands och för inresande studenter att ta del av ämnets kursutbud. Utbildningarnas samverkan med det omgivande samhället: VFU, mentorssystem, extern medverkan i utbildningen etc. Kommentar: I socionomutbildningen ingår en termins sammanhängande verksamhetsförlagd utbildning (VFU), 30 hp. Professionsutövare i socialt arbete medverkar regelbundet i utbildningen som föreläsare, seminarieledare och studiegruppslärare. Under VFU leder de gruppundervisning genom utbildningen i professionell personlig utveckling (PPU). Forte har 2018 beviljat Malmö, Lunds, Göteborgs universutetlinnéuniversitetet universitet drygt 80 miljoner kr avseende en treårsperiod för genomförandet av en forskarskola i socialt arbete. Det sker i samarbete med. Doktoranderna antas till Lic-examen. De som antas är kvalificerade socialarbetare som arbetar på halvtid och studerar på forskarutbildningen på halvtid. Forskarskolan ska ske i nära samverkan med kommuner och andra arbetsgivare för socionomer. Möjligheterna för fortsatta studier på avancerad nivå respektive forskarnivå. Kommentar: Både masterutbildning och forskarutbildning ges vid institutionen. Användbarhet, dvs. utbildningarnas koppling till en föränderlig arbetsmarknad. Kommentar: Arbetsmarknaden är god för socionomer, det råder en stabilt hög efterfrågan vilket till och med medför vissa problem med att studenterna får tjänster innan de har fullföljt utbildningen. Denna utmaning antar vi i kontakt med 28/39

189 15 Sida 4 (5) studenter och presumtiva arbetsgivare. Som beskrivits ovan sker utbildningarna i nära samverkan med det omgivande samhället vilket skapar förutsättningar för utveckling av utbildningen med utgångspunkt i de förändringar som sker på det sociala arbetets verksamhetsområde. Institutionen har sedan ett par år tillbaka särskilda tjänster på deltid med samverkansuppdrag. Denna strategiska satsning har lett till bl.a. ett ökat underlag för uppdragsutbildningar vilka ämnesmässigt möter en föränderlig arbetsmarknad, t.ex. när det gäller migration och integrering i mångfaldssamhället. Ny lagstiftning med relevans för utbildningarna följs upp med kurser i socialrätt. 3. Planerade förändringar för 2019/2020 Det finns vissa planer på att försöka inrätta en kuratorsutbildning vid institutionen under de närmaste åren, eftersom en sådan utbildning nu inrättats nationellt och har sin grund i socialt arbete. I övrigt planeras utbildningsutbudet inte att ändras. En revidering av befintliga kurser genomförs under tiden 2019 till Revideringsarbetet leds av biträdande prefekt vid institutionen. För detta ändamål har beslutats att hela kollegiet ska ingå i institutionens utbildningsråd. 4. Planerade förändringar för 2020/2021 Se ovan. 5. Sammanfattande analys av utbildningsutbudet, dess styrkor och dess svagheter, vid Institutionen för socialt arbete Utbildningsutbudet i socialt arbete svarar mot arbetsgivares i regionerna behov av socionomer. Det svarar också väl mot presumtiva studenters önskemål om att gå utbildningen i regionerna. Särskilt i Kalmarregionen ses studenterna har en regional tillhörighet. Institutionen har sedan fusionen 2010 arbetat med att forma en hanterlig organisering av utbildningarna med målet likvärdighet för studenterna med hänsyn tagen till att utbildningarna ges vid två campus. Verksamhet vid två campus har stället krav på en fungerande samverkan mellan undervisande och forskande personal vid båda campus. Som en följd har campusgemensamma kursteam utvecklats, vars syfte varit att långsiktigt säkra likvärdighet, måluppfyllelse och rättssäkerhet i kurserna. Från och med 2019 höjs ambitionerna när det gäller frågan om en väl sammanhållen socionomutbildning vid institutionen, bland annat genom ett campusövergripande utbildningsråd som återkommande samlas för att diskutera och revidera den gemensamma utbildningen. Utbildningarna vid institutionen ligger väl i fas med de samhällsförändringar som sker inom det sociala arbetets praktik. Socionomprogrammet har under flera års tid varit en av universitetets mest eftersökta utbildningar, och den befintliga statistiken antyder inte någon förändring. Även genomströmningen är relativt hög. Däremot är programmet bara måttligt eftersökt i jämförelse med andra socionomutbildningar i landet. Utbildningarna på avancerad nivå kämpar i likhet med många andra motsvarande utbildningar i landet med ett litet antal sökande och en låg genomströmning här finns ett omfattande arbete att göra som möjligen består i att låta den avancerade utbildningen närma sig forskningen och/eller den sociala praktiken. Att arrangera så att studenter på avancerad nivå aktivt deltar i befintliga forskningsprojekt alternativt bidrar till utvecklingen av den sociala praktiken är möjliga vägar att gå. 29/39

190 15 Sida 5 (5) Linnéuniversitetet Magnus Karlsson Prefekt Institutionen för socialt arbete 30/39

191 15 Sida 1 (5) Analys av utbildningsutbudet (idrottsvetenskap) Utbildningsutbudet i relation till strategi och mål Utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer med forskning och relevanta samhällsutmaningar. Kommentar: Det finns tre etablerade forskningsmiljöer inom huvudområdet idrottsvetenskap och alla är starkt förankrade i institutionens utbildningsverksamhet. Miljöerna är som följer: Fysisk aktivitet, hälsa och idrottsmedicin Inom forskningsmiljön Fysisk aktivitet, friluftsliv och hälsa bedrivs forskning inom idrottsvetenskap med inriktning mot människan i rörelse. Tyngdpunkten i de forskningsprojekt som bedrivs har i huvudsak naturvetenskaplig och medicinsk prägel. Forskningsprojekten har både individ- och samhällsrelevans då de på olika sätt riktar sig till olika målgrupper såsom barn, vuxna, äldre, kvinnor och män. Denna miljö har stor betydelse för idrottsvetarprogrammet, där kursstrukturer och innehåll präglas av undervisning inom nämnda områden. Under det senaste året har området nutrition stärkts avsevärt med en ny disputerade medarbetare. Dessutom har Lnu övertagit ett testlabb från regionen, ett labb som placerats i Radix på universitetkajen. Ämnesdidaktisk forskningsmiljö i idrott och hälsa Inom den ämnesdidaktiska forskningsmiljön är det i huvudsak didaktiska frågor rörande ämnet idrott och hälsa som beforskas, och då med tydlig koppling till lärarutbildning och skolämnet idrott och hälsa. Syftet är att stödja lärarutbildningarnas forskningsförankring med målet att utveckla de blivande lärarnas förmåga att undervisa samt resonera kritiskt och förhålla till frågor som kan relateras till aspekter av social rättvisa. Forskningsanknytningen handlar också om att utveckla undervisningsmetoder för att de studerande skall kunna reflektera över sin egen undervisning och förstå hur de ska kunna hantera pedagogiska dilemman. Under året har en lärare uppnått docents titel och det finns två doktorander inom denna miljö. Den forskning som bedrivits och bedrivs inom denna miljö bidrar på ett påtagligt sätt till lärarutbildningens undervisningsinnehåll. En framtida utveckling handlar om att på ett påtagligare sätt bidra till att fokus riktas mot idrottsdidaktikens vad-frågor (undervisningens innehåll). Idrottslig kultur, utveckling och ledning Forskningsperspektivet i denna miljö behandlar frågor rörande olika aspekter av idrottskulturens utveckling. Övergripande perspektiv är idrott och social rättvisa, såsom jämlikhet, delaktighet och hållbarhet. Andra aspekter som diskuteras i en idrottslig kontext är hälsa, etik, genus samt hur normer, värderingar och traditioner produceras och reproduceras i olika idrottsvetenskapliga sammanhang. Forum för dessa diskussioner är exempelvis föreningsbaserad idrottslig träning och tävling, skolans utbildning i idrott och hälsa/specialidrott. Andra centrala forskningsområden idrottens organisering och idrottsligt ledarskap. Dessa sistnämnda områdens forskningsutveckling är av stor betydelse för utbildningsprogrammet i Coaching och management, där de studerande ges 31/39

192 15 Sida 2 (5) möjlighet att delat i forskningsverksamheten och bidra med ny kunskap att använda i undervisningen. En ny disputerad lärare kommer att rekryteras under det kommande året. Inom detta område finns två antagna doktorander. Förberedelser pågår att utveckla en avancerad utbildning i Mästerskapscoaching, som också skall ges med engelska som undervisningsspråk. En fjärde miljö är föremål för diskussion och denna miljö kommer att ligga området Sport performance nära. Skälet är bl.a. att ämnet specialidrott av Skolverket har omdefinierats och nya samarbeten etablerats med idrottens organisationer. Tillkomsten Centrum för idrottsutveckling och därtill relaterade verksamheter samt den stora kompetens som finns vid institutionen inom detta område, utgör ett relevant underlag för dessa samarbeten. Lnu har uppdrag att genomföra elittränarutbildningar, samt har också uppdrag för olika idrottsförbund och föreningar. Utbildningsutbudet på grundnivå i relation till avancerad nivå. Kommentar: Masterprogrammet i idrottsvetenskap (60/120 hp) är ett av de mest eftersökta vid Lnu och har som mål att ytterligare fördjupa studerandes vetenskapliga kunskaper och anlägga ett vetenskapligt arbetssätt. Programmet behandlar bland annat frågor om idrott ur olika perspektiv såsom hälsa, kön, mångfald och hållbar utveckling. Utifrån en individuell studieplan som upprättas kan utbildnings flexibla uppläggning möjliggöra en studiegång som passar olika behov och önskemål byggas upp. Utbildningen ges på distans och attraherar studenter från hela landet och ibland studenter från andra länder. Två framtida ambitioner är att undersöka möjligheterna till att också ge programmet på Campus och öka antalet kurser som ges på främmande språk (engelska). Dessutom är masterutbildningen kvalitet en förutsättning för en framtida utbildning på forskarnivå inom ämnet. Avvägningar avseende program kontra fristående kurser. Kommentar: Flera kurser inom området ges som fristående kurser, men också som valbara kurser för programstudenter vilket är vanligt inom området. Det är främst på avancerad nivå som de fristående kurserna ges och då som uppdragsutbildning. Institutionen för idrottsvetenskap har en tradition av att skapa kurser som uppdrag. Senast i raden är en mycket efterfrågad uppdragsutbildning kallade rörelsecoach, främst riktad mot skolor främst i Smålandsregionen. Vi ser också möjligheter att öka samverkan om kurser med företag in om idrottens olika områden. Utbildningarnas möjlighet att komplettera och stödja varandra respektive risker för intern konkurrens mellan utbildningarna. Kommentar: Förekomsten av samläsningen mellan olika program har varit begränsad, även om möjligheter funnits. Detta gäller inte lärarutbildningen eftersom båda campus har gemensamma kursplaner. En förändring planeras på grundnivå inom de andra utbildningsprogrammen med målet att revidera kursstrukturer så att möjligheter att samordna kurser med relativt lika innehåll, exempelvis metodkurser, blir möjlig. Då kan lärarkompetensen användas på ett effektivare sätt och på så sätt utveckla kvalitén i 32/39

193 15 Sida 3 (5) utbildningarna. På avancerad nivå sker all undervisning på distans, så där är samordningsvinsterna i detta perspektiv begränsade. Däremot finns vinster att hämta genom grundlig översyn av kursinnehåll och tydligare linjer i kurserna uppläggning och inplacering i relation till varandra. Utbildningar som ges i samarbete med andra fakulteter och/eller program som innehåller kurser/inslag från andra fakulteter. Kommentar: Institutionen för idrottsvetenskap samarbetar med flera andra enheter vid Lnu, både vad gäller att bistå med lärarkompetens till andra och också genom att anlita inkommande kompetens i form av lärarkrafter av olika slag. Främst gäller detta institutionen för Polisutbildningen där ID:s personal är anlitade för olika utbildningsinslag, men också med fakulteten för Liv och hälsa samt Ekonomihögskolan. Ett önskemål finns att utveckla starkare samverkan med institutioner som teknologi och pedagogik. Interna omprioriteringar inom takbeloppet (vilka avvägningar och beslut har fattats?). Kommentar: Som nämndes ovan pågår ett arbete med att både upptäcka och genomföra omprioriteringar. Allmänt handlar det om att fortsätta utveckla befintliga program och kurser så att dessa går i takt med tiden, helst några steg före. Detta har under 2018 inneburit att kursplaner har reviderats, nya kurser har startats (ex inom området specialidrott). Idrottsnutrition är fr.o.m en ytterligare utvecklad del i institutionens verksamhet. Vissa fristående kurser är vilande p.g.a. låg söktryck, andra har utvecklats vidare på grund av högt söktryck. Antagningskraven har ändrats på vissa kurser för att öppna för ett större sökandetal. Viktigt är att det finns en optimal relation mellan antalet studenter, kurser och lärartäthet. Det som är glädjande är alla externfinansierade forskningsprojekt som institutionen erhåller, problemet är att dessa forskare som genomför dessa projekt också arbetar som lärare, vilket kan försvåra tjänsteplanering. 2. Utbildningarnas organisation och innehåll Lärarkompetens: reflektion över den samlade lärarkompetensen i relation till utbildningsutbudet när det gäller vetenskaplig/konstnärlig kompetens, pedagogisk/ämnesdidaktisk kompetens och beprövad erfarenhet. Kommentar: På institutionen finns inom området en hög vetenskaplig kompetens, anpassad efter program och kursutbud. Behov finns av ytterligare rekryteringar inom området coaching, inom lärarutbildningen i idrott och hälsa, samt inom området fysiska mätningar. En lektor har rekryterats inom området nutrition. Pensionsavgångar de närmaste åren kräver att nyrekryteringar genomförs. Internationalisering, d.v.s. det internationella perspektivet i utbildningen. 33/39

194 15 Sida 4 (5) Kommentar: Det internationella perspektivet är starkt både vad gäller undervisning om internationalisering och kurserna innehåller internationell litteratur. Samarbeten med olika lärosäten gör det möjligt att både studerande och lärare kan utvecklas i en internationell miljö. Idrotten är i sig en internationell företeelse med ett internationellt språk. Möjligheter till utlandsstudier. Kommentar: Samtliga utbildningsprogram innehåller goda möjligheter för utlandsstudier eller praktik utomlands. Utbyte med Sydafrika (Stellenbosch) och Japan (Tokyo) är två exempel. Dessutom håller ett Erasmus-utbytesprogram med Nya Zeeland (Auckland) på att byggas upp. Utbildningarnas samverkan med det omgivande samhället: VFU, mentorssystem, extern medverkan i utbildningen etc. Kommentar: Det finns flera orsaker till idrottsvetenskapens relativt omfattande samverkansverksamhet och det finns medarbetare som har en gedigen erfarenhet och stor kunskap om de kunskapsbehov som finns inom dessa fält. Framför allt utgör den forskning som bedrivs vid Lnu kring idrottsliga frågor viktiga bidrag för att utveckla idrottslig verksamhet. Samverkan finns med Riksidrottsförbundet, olika specialidrottsförbund som inrättat nationella center i samarbete med bl.a. Linnéuniversitetet. Det handlar också om den omfattande forskning och utbildning som bedrivs inom aktuella områden som fysisk aktivitet och hälsa, äldres hälsa samt vikten av uteverksamhet. Som ett led i detta har idrottsvetenskap skapat ett forum i form ett Centrum för idrottsutveckling (CIU) vid Lnu. Möjligheterna för fortsatta studier på avancerad nivå respektive forskarnivå. Kommentar: Det finns goda möjligheter för studenter på grundnivå att fortsätta med studier på avancerad nivå (se ovan). Idrottsvetenskap har ingen forskarutbildning, doktoranderna är inskriva vid andra lärosäten. Arbete pågår med att skapa en forskarutbildning. Diskussioner pågår om möjligheter att genomföra masterutbildning på Campus. Användbarhet, dvs. utbildningarnas koppling till en föränderlig arbetsmarknad. Kommentar: Utbildningen vid institutionen för idrottsvetenskap präglas av en tydlig inriktning mot hållbara och globala värden, internationalisering och har en stark koppling till samhälleliga behov och utmaningar. Idrottens utveckling, dess roll i samhället, idrott som medel för att bibehålla eller förbättra sin hälsa och livskvalité är utmaningar med stor samhällsrelevans. Kravet på ny kunskap, om idrottens framtid, dess utveckling och roll i samhället, är viktiga förhållanden och frågor som möter utexaminerade studenter i deras framtida yrkesroll. 34/39

195 15 Sida 5 (5) 3. Planerade förändringar för 2019/2020 Som nämnts ovan sker en översyn av utbildningsprogrammens strukturer för att underlätta samläsning dem emellan. Dessutom genomförs en utredning om vad en utbyggd masterutbildning på Campus kan innebära. Arbetet med utveckling av en forskarutbildning fortgår. Dessutom har initierats en översyn av antagningskrav med möjlighet att öppna upp utbildningarna för fler studenter. Utveckling av masterkurser på engelska kommer att genomföras. En fjärde forskarmiljö är under uppbyggnad, med en tydligare inriktning mot Sport performance. Vidare kommer fortsatt rekrytering av nya medarbetare genomföras för att täcka framtida avgångar. Vid en analys av kvarvaro och genomströmning så kan konstateras att den har varierat med åren. Vår ambition och vårt arbete med det som nämnts i detta PM har bl.a. som mål att fylla våra årsstudieplatser och också i så hög grad som möjligt öka kvarvaron i program och kurser. Mycket viktiga förutsättningar för detta är att kontinuerligt arbeta med lärares kompetensutveckling och utbildningarnas kvalitet, samt genomförande av en riktad rekrytering av personal. 4. Planerade förändringar för 2020/2021 Arbetet med denna del pågår och det handlar bl.a. om att konsolidera de förändringar som nämnts ovan. 5. Sammanfattande analys av utbildningsutbudet, dess styrkor och dess svagheter, vid Institutionen för idrottsvetenskap Institutionen för idrottsvetenskap bedriver utbildning för studenter med avsikten att möta behov från offentliga och privata verksamheter inom olika sektorer, med målet att möta utmaningar i samhället som berör individers livsstil och hälsa. Vi utbildar studenter för att möta behov från offentliga och privata verksamheter, men även från frivilliga organisationer. Vi ser att det finns ett samtida och också ett framtida behov bland föreningar och förbund både inom idrottsrörelsen och bland andra aktörer för att kunna rekrytera professionellt utbildade och yrkeskunniga individer som skall hantera ledarskap och lärande, organisation och ekonomi inom det rubricerade området. Dessutom arbetar vi med utveckling av hållbara ledarskap på alla nivåer, hur föreningar och förbund skall organiseras och finansieras för att möta större krav och lösa mer avancerade problem inom organisation och rekrytering, hur den tilltagande inaktiva vardagen både bland unga, vuxna och äldre kan motverkas, en inaktivitet som bl.a. leder till livsstilsrelaterade sjukdomar. Våra utbildningsprogram förbereder för en arbetsmarknad där också internationella perspektiv och globala värden har stor betydelse. Frågor om individers livsstil och idrottsutövande är högt prioriterade i samhället och det finns ett stort intresse bland individer att utveckla och förnya denna typ av kunskap. Vi ser vissa orosmoln vid horisonten och det handlar främst om ett minskat söktryck till utbildningarna. Dessutom kommer pensionsavgångar de närmaste åren ställa krav på rekryteringar. Institutionen måste få en forskarutbildning av flera skäl, med ett är att det underlättar rekrytering av lärare och forskare. 35/39

196 15 Bilaga till analys av utbildningsutbudet FSV Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Redogörelse av genomförda programutredningar Bakgrund Före den nu aktuella analysen av utbildningsutbudet har FSV flera gånger genomfört liknande granskningar. Följande tre utredningar är av motsvarande omfattning: 1. Översyn av utbildningsutbudet, den s k campusutredningen Utgångspunkten var visserligen ett rektorsbeslut (dnr 2014/ ) men FSVs utredning gick utöver uppdraget. 2. Projekt utbildningskvalitet Genomlysning av utbildningsprogrammen genomfördes internt vid fakulteten under Organisering av utbildningsprogrammen, fakultetsintern utredning Nedan ges kort redovisning av varje utredning strukturerat utifrån syfte, slutsatser och åtgärder. Översyn av utbildningsutbudet, Campusutredningen 2014 Syfte Ett konstaterat behov av att göra fakultetsvisa översyner av utbildningsutbudet utifrån utbildningsorterna var utgångspunkten för rektorsbeslutet. Syftet med översynen skulle vara att ge underlag för att kunna profilera och koncentrera utbildningsutbudet samt minska både intern konkurrens och skapa ett bättre resursutnyttjande. Slutsatser Översynen visar att det inte förekommer någon påtaglig internkonkurrens trots att flera programtitlar liknar varandra. Vidare är bedömningen att resurserna utnyttjas på ett tillfredsställande sätt och att utbudet per ort inte kan profileras mer än vad som är fallet för närvarande. Av dessa skäl planerade fakulteten inte för några väsentliga förändringar av utbildningsutbudet inom den närmaste framtiden. Dialog har förts med NLU angående förändringar som kan påverka lärarutbildningens utbud. 36/39 1 (4)

197 15 Åtgärder 2015 blev två utbildningsmiljöer, som identifierats som små och sårbara, föremål för överenskommelse mellan FSV och NLU. FSV beslutade att erbjuda ämneslärarstudenter s k andraämnesgaranti till dels idrott och hälsa, dels samhällskunskap från och med höstterminen Dessutom flyttades kurser i nationalekonomi, som ingår i samhällskunskap, från fakulteten för ekonomihögskolan, FEH, till FSV och institutionen för statsvetenskap. Projekt utbildningskvalitet Fakulteterna fick under 2016 i uppdrag av Lnu:s Kvalitetsråd att följa upp vad som gjorts inom det av rektor beslutade Projekt utbildningskvalitet (dnr: 2014/74-5.1). I FSVs uppföljning framkommer bl a att fakulteten från 2015 bedrev ett internt utvärderingsarbete vilket omfattade samtliga huvudområden. Ett syfte var att undersöka hur förutsättningarna kan vara så goda som möjligt för att självständiga arbeten ska hålla hög kvalitet. I analyser av de självvärderingar som togs fram identifierades förbättringsområden och åtgärder formulerades. I kvalitetsprojektet ingick också frågan om utbildningens forskningsanknytning. Enligt Linnébarometern är graden av forskningsanknytning hög vid fakulteten. FSV har sedan länge uttalade formella principer gällande kompetens vid handledning och examination av självständiga arbeten. Numera krävs även vetenskaplig kompetens för programledare. Fakultetens huvudområden och program har kommit olika långt när det gäller lärarnas vetenskapliga kompetens. Disciplinära utbildningar har en mycket hög lärarkompetens, medan den på professionsutbildningar är lägre. En strategi för att öka andelen lektorer vid de institutioner där andelen är lägst finns numera. Genomlysning av utbildningsprogrammen Syfte Syftet med genomlysningen var att säkerställa att utbildningsprogrammen motsvarar arbetsmarknadens behov, har ett jämförelsevis gott söktryck och acceptabel genomströmning utifrån vissa förutsättningar samt att det sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete och att det finns ett lärarlag som arbetar med respektive program. 16 utbildningsprogram ingick i genomlysningen, varav sju på avancerad nivå. För att undersöka arbetsmarknadens behov planerades en alumnundersökning. Det visade sig dock att en alumnundersökning inte var möjlig vid det tillfället att genomföra på ett bra sätt varför frågor om arbetsmarknadens behov inte kunde besvaras i denna genomlysning. Slutsatser Samtliga program redovisar ett gott söktryck och en acceptabel prestationsgrad, med ett undantag. Detta undantag är ett program som ändå anses vara ekonomiskt 37/39 2 (4)

198 15 bärkraftigt eftersom stora delar av utbildningen samläses med andra program. Genomlysningen gav upphov till frågor om hur bedömningar görs av vad som anses vara ett acceptabelt söktryck och en rimlig prestationsgrad. Dessa frågor ska hanteras av utbildningsrådet under De olika förutsättningarna för programmen gör att det knappast kan formuleras några fasta kvantifierbara gränser, utöver institutionernas ekonomi. Även det senare är komplicerat eftersom flera av programmen berör flera institutioner och fakulteter. Frågan är alltså hur den typen av siffror ska hanteras av fakulteten. Frågan om lärarlag har kommenterats i självvärderingarna, dock utan att arbetsformerna framgår. Diskussionerna om programmens utveckling handlar nästan uteslutande om att behålla nuvarande former och att utveckla undervisningen inom respektive programs nuvarande struktur och innehåll. Det är, med utgångspunkt i ovanstående, svårt att dra några slutsatser i relation till enskilda program eftersom de skiljer sig åt på en mängd punkter. Vad som kan betraktas som exempelvis rimliga arbetsformer, tillräckligt söktryck eller nödvändiga utvecklingsinsatser går inte riktigt att avgöra med utgångspunkt i föreliggande underlag. Åtgärder Fakultetsstyrelsen beslutade, som ett resultat av både campusutredningen och genomlysningen, att samtliga kurser inom huvudområdet socialpsykologi skulle ställas in fr o m hösten Fakulteten stod inför att antingen satsa på en stor personalförstärkning inom socialpsykologin eller lägga ner samtidigt som det fanns ett behov av att frigöra hst till en satsning på internationella och genusvetenskapliga kurser, i enlighet med rektorsbeslut. Beträffande tillvägagångssättet för genomlysningen togs frågan om relation mellan uppdragsformulering, syfte och genomförandet vidare till utbildningsrådet för diskussion. I det nu pågående kvalitetsarbetet tas modell fram för att denna relation ska förtydligas i kommande kvalitetsutvärderingar. Organisering av utbildningsprogrammen, Programutredningen, Syfte Utredningens syfte var att klargöra fakultetens roll i förhållande till institutioner och programledare gällande fakultetens utbildningsprogram på både grund- och avancerad nivå. Slutsatser Huvudsakliga slutsatser från utredningen är att programledarna är överbelastade, det förekommer ofta obetald övertid och många lider av stress. Dessutom upplever majoriteten av programledare att det finns en distans till fakulteten och uppfattar 38/39 3 (4)

199 15 kontakt med den som opersonlig och byråkratisk. Stödet från kansliet till programledarna varierar och dessutom saknas en stödstruktur, varför stödet blir upp till enskilda administratörer. Vid fakulteten saknas en organiserad beredning av reviderade och nya utbildningsplaner. Det råder även en frånvaro av strategier rörande utbud och utveckling av program. Avslutningsvis saknar fakulteten inflytande över processer på institutionerna som leder fram till beslutsförslag, t ex tillsättande av programledare. Åtgärder Fakultetsstyrelsen har kommit fram till att det ska skapas ett programledarforum för att ge möjlighet till programledarna att träffa varandra över institutionsgränserna och få information om aktuella frågor. Programledarna ska kunna delta utifrån behov. Arbete pågår i verksamhetsstödet för att jämna ut skillnader i stödet till programledarna; gemensamma stödrutiner skapas för arbetsuppgifter som programledare nu har och en omorganisering sker för att täcka upp för de arbetsuppgifter som programledarna har släppt till följd av den nya funktionsbeskrivningen. Fr o m 2019 har samtliga programledare utsetts på nytt och nu med en tidsbegränsning på tre år. Kompetenskraven är nu uppfyllda och en större andel kvinnor än tidigare har utsetts till programledare. 39/39 4 (4)

200 Missiv Dnr: 2017/ Ulrika Petersson 16 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Utnämning till oavlönad docent, Gunnar Hansson Anställningsnämnden har tagit del av HLK:s yttranden den sökandes merithandlingar och de sakkunnigas (Sverker Gustavsson och Maria Oskarsons) yttranden. Mot denna bakgrund är nämnden enig om att föreslå fakultetsstyrelsen att utse Gunnar Hansson till oavlönad docent i statsvetenskap. Utlåtande från sakkunniga och anställningsnämndens protokoll bifogas. Bilagor - Utlåtanden från sakkunniga - Protokoll från anställningsnämndens möte Beslutsförslag Fakultetsstyrelsen beslutar att utnämna Gunnar Hansson till oavlönad docent i statsvetenskap. 1/10 1 (1)

201 2/10 16

202 3/10 16

203 4/10 16

204 5/10 16

205 6/10 16

206 7/10 16

207 8/10 16