DT Förordning om två-, tre- och fyrhjuliga motorfordon Sammanfattning
|
|
- Ludvig Berg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SV DT Förordning om två-, tre- och fyrhjuliga motorfordon Sammanfattning SV SV
2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den SEK(2010) 1151 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om godkännande och marknadstillsyn av två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar Sammanfattning av konsekvensbedömningen Denna sammanfattning av konsekvensbedömningen är bindande bara för de avdelningar vid kommissionen som medverkat vid utarbetandet av den och föregriper inte kommissionens slutliga beslut. Ansvarigt GD: GD Näringsliv Kommissionens arbetsprogram 2010 Kommissionens dagordning: 2010/ENTR/02 KOM(2010)542 slutlig} {SEK(2010) 1152} SV SV
3 SAMMANFATTNING Bakgrund Med fordon i kategori L menas en rad olika fordonsslag med två, tre eller fyra hjul, bl.a. trampcyklar med hjälpmotor, två- och trehjuliga mopeder, två- och trehjuliga motorcyklar och motorcyklar med sidvagn. Det finns också fyrhjuliga fordon i kategori L, såsom fyrhjulsmotorcyklar som får framföras på allmän väg, och minibilar. Kategori Fordon Exempel Kategori Fordon Exempel L1e Moped L5e Trehjulig motorcykel L2e Trehjulig moped L6e Lätt fyrhjuling L3e Motorcykel L7e Tung fyrhjuling L4e Motorcykel med sidvagn Figur 1: Fordon som omfattas av det nuvarande ramdirektivet 2002/24/EG Marknaden för fordon i kategori L kan delas in i tre sektorer. Den största omfattar motoriserade tvåhjulingar: cyklar med hjälpmotorer, mopeder, vespor och motorcyklar. Den totala fordonsparken i den här sektorn är enligt Eurostat omkring 30 miljoner fordon. Marknaden för sådana här fordon i Europa uppgick 2007 till 2,7 miljoner fordon, inklusive import. Den här sektorn hade 2006 en omsättning på 34,1 miljarder euro och sysselsatte personer. Under 2008 sysselsatte sektorn för terrängfordon människor och omsatte 2 miljarder euro, enligt branschorganisationen ATVEA. Omkring terrängfordon var registrerade i EU det året. EU:s sektor för minibilar omfattar enbart små och medelstora tillverkare. Den stod för totalt fordon 2008, dvs. 1,1 % av fordonsparken i kategori L. Marknaden är mognare i Frankrike, Spanien och Italien. Den totala försäljningen 2007 var fordon. Den världsledande tillverkaren hade omkring 200 anställda 2008 och tillverkade fordon per år, inklusive elfordon ( nyttofordon). Tillverkare av minibilar är ofta etablerade i regioner som saknar utvecklad industri. Däremot stöder minibilsindustrin ett komplext nätverk av leverantörer som europeiska jobb är beroende av. Typgodkännandekrav för nya fordon i kategori L finns för närvarande i direktiv 2002/24/EG (ramdirektivet). Dessutom finns detaljerade tekniska krav i en rad särdirektiv som hör till ramdirektivet. Som ett led i en översyn av den gällande lagstiftningen hölls ett offentligt samråd den 22 december februari 2009 för att inhämta organisationernas, företagens och myndigheternas åsikter om centrala delar av förslagen om ändring av typgodkännande av fordon i kategori L. De berörda parternas åsikter söktes särskilt i kontroversiella frågor såsom obligatorisk montering av låsningsfria bromsar på tvåhjuliga motorfordon, nya utsläppsgränser för alla fordon i kategori L samt omklassificering av fordon till lämpligare underkategorier. Synpunkterna sammanfattades i en rapport 1 som lades ut på kommissionens webbplats. Under 2008 och 2009 genomfördes två undersökningar för att bedöma de ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga följderna av förslagen om typgodkännande av fordon i kategori L. Den ena utfördes av TRL Ltd. och rörde tänkbara säkerhetsåtgärder 2 och följderna av förenkling av befintlig lagstiftning om den här fordonskategorin. Den andra undersökningen utfördes av Thessalonikis universitet (LAT) 3 och rörde miljöåtgärder för de aktuella fordonen. Bägge rapporterna har använts som underlag för konsekvensbedömningen. De kvantitativa skattningarna av kostnad och nytta i konsekvensbedömningen bygger på bägge rapporterna, och är enligt de berörda parterna rimliga och korrekta, med undantag för kostnaderna för avancerade bromssystem. Den europeiska motorcykelindustrins branschorganisation ACEM har också SV 2 SV
4 föreslagit ett antal åtgärder vad gäller miljöskydd och säkerhet för fordon i kategori L för att aktivt ta itu med de miljö- och säkerhetsproblem som anges i rapporterna. 1. PROBLEMFORMULERING Kommissionen har utpekat ett antal problem med de nuvarande bestämmelserna om typgodkännande av fordon i kategori L: Reglerna är komplexa. Utsläppen är höga och ökar sett som andel av de totala utsläppen från vägtrafik, som minskar totalt. Säkerhetsfrågor. Rättsläget för ny teknik är oklart Dagens komplexa regler Kommissionen har uppmärksammats på att det rådande systemet för fordon i kategori L är för komplext och att det finns utrymme för förenkling och internationell harmonisering. De nationella myndigheter som har i uppgift att tillämpa ramdirektivet drabbas av onödiga extrakostnader när de försöker navigera i det här snåriga regelverket. Fordon i kategori L måste uppfylla en rad krav som finns i ett antal särdirektiv. Till ramdirektivet hör ytterligare 13 detaljerade särdirektiv som i sin tur har ändrats genom 21 ändringsdirektiv till följd av teknikens utveckling. Dessutom innehåller många direktiv hänvisningar till internationella föreskrifter och standarder, t.ex. FN/ECE:s föreskrifter 4, som också ändras ibland. I slutändan leder den brokiga regelfloran kring typgodkännande av L- fordon till ett oklart rättsläge. Att hela tiden uppdatera reglerna kan dessutom vara betungande och leda till merkostnader för myndigheter och företag. Myndigheternas administrativa kostnader för nollalternativet är avsevärda. Med utgångspunkt i skattningar för sex medlemsstater blir de sammanlagda kostnaderna för EU:s 27 medlemsstater 3,1 miljoner euro under perioden Dessa höga kostnader torde kvarstå och sannolikt öka om ingen förenkling genomförs för att stryka föråldrade bestämmelser och minska komplexiteten Stora utsläpp Motorerna på fordon i kategori L avger oönskade biprodukter såsom giftiga luftföroreningar och växthusgaser. Avdunstningsutsläpp från bränsletankar och bränsleledningar är också giftiga. Giftiga luftföroreningar, t.ex. vissa kolväten, orsakar eller misstänks orsaka cancer och andra allvarliga hälsoeffekter som reproduktionsskador och fosterskador. Luftföroreningar kan också orsaka andra miljöskador som surt regn och smog. Införandet av utsläppskraven Euro 5 och 6 för personbilar och Euro VI för tunga fordon innebär att föroreningarna från kategori L kommer att få en allt större andel framöver. Exempelvis uppskattas att den sammanlagda andelen utsläpp av kolväten genom avdunstning och avgaser från fordon i kategori L ökar från 38 % till 62 % av vägtransportsektorns totala kolväteutsläpp till 2021, om inget ytterligare görs. Detta beror främst på de avsevärt minskade kolväteutsläppen från andra fordonskategorier. Mopeder står redan i dag för några av de mest omfattande kolväteutsläppen, och förväntas stå för 38 % av de totala kolväteutsläppen från vägtrafik SV 3 SV
5 Kolväten [ton] Avdunstning 3-4 hjul, bensin 3-4 hjul, diesel Motorcyklar Mopeder Alla andra fordon Fordon i kategori L Andel av utsläpp avkolväten [% kolväteutsläpp från alla fordon på landsväg] Figur 2: Absoluta och relativa kolväteutsläpp över tid från fordon i kategori L, förutsatt att politiken inte ändras 5. Andelen koloxid som fordon i kategori L släpper ut är redan synnerligen hög och förväntas öka från omkring 20 % till omkring 36 % av vägtrafikens totala utsläpp I ett antal sydeuropeiska städer får motoriserade tvåhjulingar inte köras i stadstrafik om det råder partikelalarm eller är särskilt varmt, för att hindra för höga partikelutsläpp. Eftersom fordon i kategori L bara står för 3 % av de totala tillryggalagda kilometrarna på väg får deras utsläpp anses vara oproportionerligt höga. De nu gällande reglerna om utsläpp från fordon i kategori L antogs Sedan dess har tekniken utvecklats snabbt. Med tanke på hur många olika slags fordonskonstruktioner och framdrivningssätt som nu finns ute på marknaden är reglerna inte längre aktuella. Icke-giftiga växthusgaser som motoriserade tvåhjulingar släpper ut, såsom koldioxid, utgör på det hela taget en mycket liten del av vägtrafikens totala utsläpp. Det är dock inte uppenbart för den genomsnittliga konsumenten om ett fordon är bränslesnålt och hur mycket koldioxid det släpper ut, eftersom det för närvarande inte finns några märkningskrav (till skillnad mot personbilar). För att informera konsumenterna på ett tydligt, kortfattat och enhetligt sätt behövs objektiva mätdata, bl.a. mätningar av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning vid typgodkännandeprovning, som senare kan användas som utgångspunkt för ett märkningssystem. Vid typgodkännande är det tyvärr för närvarande inte obligatoriskt att tillverkaren lägger fram sådana objektiva mätdata för fordon i kategori L. Utsläpp från äldre fordon kan överskrida gränsvärdena efter så lite som körda km, eftersom ramdirektivet inte har några krav på livslängd. Livslängden mäts genom utsläppsprovning, som tillverkaren sedan uppvisar för godkännandemyndigheten, av åldrade fordon och deras komponenter för avgasefterbehandling som körts i t.ex km för motorcyklar, innan fordonet får släppas ut på marknaden. Sådana krav gäller redan i andra delar av världen (USA, Indien, Kina, Thailand, Taiwan och Singapore) och gäller också för andra fordonskategorier i EU (personbilar, lastbilar). Slutligen kan ett rent fordon bli en allvarlig nedsmutsare om en komponent eller ett system av betydelse för utsläppen försämras eller slutar att fungera. I det fallet krävs följande: - Varning till föraren genom t.ex. en fellampa som visar att ett väsentligt system eller en väsentlig komponent i fordonet inte längre har önskad funktion eller helt slutat att fungera. - Enkel tillgång till standardiserad diagnosinformation. Systemet för omborddiagnos kan tillhandahålla den här informationen så att fordonet kan repareras effektivt. - Tillgång till reparations- och underhållsinformation som fordonstillverkaren tagit fram. Tyvärr är denna för närvarande endast tillgänglig för auktoriserade verkstäder, inte oberoende försäljare eller fordonsägare, något som inte bara är ett problem ur konkurrenssynpunkt utan också kan leda till höga utsläpp av föroreningar och eventuellt även säkerhetsproblem. 5 Övriga fordon inkluderar personbilar, skåpbilar, lastbilar och bussar. Källa: LAT-rapporten. Vänstra Y-axeln: Kolväten [ton] = kolväteutsläpp (ton). 2.0E+05 = , 1.0E+06 = Högra Y-axeln: kolväteutsläpp från fordon i kategori L som andel av utsläpp från all vägtrafik. SV 4 SV
6 1.3. Många trafikolyckor, allvarliga säkerhetsrisker Förare av fordon i kategori L löper mycket större risk för dödliga eller allvarliga olyckor än andra trafikanter. Dödstalet per miljoner körda kilometer är i genomsnitt 18 gånger högre än för personbilar. Under 2006 stod fordon i kategori L för 2 % av den tillryggalagda sträckan men 16 % av de döda i trafiken i EU-25 (ETSC, 2007). Dessutom har andra dödliga och allvarliga olyckor för andra fordonskategorier minskar avsevärt med tiden, medan talen för fordon i kategori L förblivit oförändrade eller till och med ökat. Under 2008 dog förare av motoriserade tvåhjulingar i trafikolyckor. Vidare uppskattas antalet allvarliga skador vara 5,5 13 gånger högre än antalet döda ( förare). Antalet lindriga skador, som är ännu svårare att uppskatta, kan vara gånger fler ( förare) i EU-27. Other categories Omkomna, road accident andra fatalities fordon 70,000 60,000 50,000 40,000 30,000 20,000 10,000 Omkomna Evolution of i olyckor fatalitie s på in landsväg EU road accidents i EU 69,147 64,908 6,225 60,125 58,77758,308 5,708 5,778 54,720 55,268 54,111 5,197 52,650 5,304 5,309 5,315 5,394 5,593 5,406 5,520 5,069 4,957 49,010 4,799 4,834 4,637 47,801 44,536 41,861 39,45837,545 36,924 33,111 7,000 6,000 5,000 4,000 3,000 2,000 1,000 Omkomna, Motorcycle motorcykel fatalities 0 0 So Källa: ur ce CARE : RE (EU:s ( r oa databas d ac cide över nts da trafikolyckor) ta base) Andra fordon, omkomna i trafikolyckor Ot her catego ries ro ad accident f at alities Motorcycles Endast motorcyklar only Figur 3: Omkomna motorcykelförare i EU över tid Otillåtna förändringar (trimning) kan öka körbarheten och motorns prestanda till priset av ökade föroreningsutsläpp och högre bränsleförbrukning. Ökade motorprestanda ökar också fordonets högsta hastighet (olagligt) bortom andra fordonskomponenters, t.ex. bromsarnas förmåga, vilket kan leda till ett fordon som är osäkert både för föraren och miljön. Av den anledningen finns bestämmelser mot trimning i ramdirektivet för mopeder och lätta motorcyklar. På grund av övergången från mekanisk till elektronisk fordonsstyrning och ökad användning av andra framdrivningsformer (t.ex. elmotorer och hybridmotorer) kanske de nu gällande åtgärderna inte längre är verkningsfulla eller är på väg att bli helt överspelade. Minibilar är fyrhjuliga fordon med begränsad effekt och vikt. Problemet med sådana fordon är att föraren kan anta att de har samma nivå på den aktiva och passiva säkerheten som personbilar. Deras konstruktion, lägre maxhastighet och mindre stränga typgodkännandekrav innebär emellertid att det antagandet inte nödvändigtvis stämmer. Att minibilar inte är lika säkra som personbilar har därför utpekats som ett problem. En annan fråga att ta itu med är att fyrhjulingar som konstruerats för terräng (terrängfordon) ofta används på allmän väg. Som namnet antyder är fordonen främst avsedda att köras i terräng. Det är dock ofrånkomligt i Europa att de körs på väg mellan skogsstigarna. Användning av terrängfordon på väg kan innebära säkerhetsrisker på grund av deras starka acceleration och höga tyngdpunkt, som gör att fordonet kan välta i kurvor. För goda terrängegenskaper har de här fordonen ingen differential på drivaxeln, något som är en grundläggande säkerhetsåtgärd för körning på belagd allmän väg. I ett antal städer i EU är de därför förbjudna av säkerhetsskäl. Gasbränslen, t.ex. motorgas, komprimerad naturgas och vätgas, betraktas av konsumenterna som farliga och riskabla, även om de kan innebära avsevärda miljöfördelar. Vätgasteknik är kanske inte tillräckligt mogen att tas i bruk på fordon i kategori L. SV 5 SV
7 1.4. Oklart rättsläge för ny teknik Tekniken för fordon i kategori L har utvecklats mycket snabbt det senaste årtiondet. Lagstiftningen på området har däremot utvecklats betydligt långsammare, så att vissa fordon inte längre kan klassificeras i en lämplig kategori och ett antal gällande bestämmelser inte längre är ändamålsenliga. Fyrhjulingar för väg, terrängfyrhjulingar och minibilar sorteras alla i samma kategori, L7e, och ska uppfylla samma krav. Fyrhjulingar och minibilar har dock så olika konstruktion att de behöver särskilda rättsliga krav för att vara säkra och miljövänliga. Elcyklar med låg effekt (mindre än 250 W, högst 25 km/h) omfattas i dag inte av reglerna. Dessutom blir kraftigare cyklar på upp till W allt populärare i EU. För närvarande klassificeras dessa kraftigare cyklar (över 250 W, över 25 km/h) som mopeder. De måste därför uppfylla typgodkännandekraven för fordon med förbränningsmotor, vilket inte är ändamålsenligt för rent elektriska fordon. 2. SUBSIDIARITET Innan EU-typgodkännande av fordon i kategori L infördes, antog varje medlemsstat sina egna föreskrifter. Medlemsstaterna hade ofta olika regler, så att tillverkare med försäljning på flera marknader var tvungna att anpassa sin tillverkning till varje enskild marknad och låta prova sina fordon i varje aktuell medlemsstat, en tidsödande och kostsam process. De olika nationella reglerna hindrade alltså handeln och hämmade den inre marknaden. Därför var det nödvändigt att fastställa krav på EU-nivå, bland annat för att ta itu med EU-omfattande problem som säkerhet och luftföroreningarnas hälso- och miljöskadliga verkningar. Höga utsläpp i lokal tätortsmiljö kan bekämpas med åtgärder som en enskild medlemsstat vidtar, men globala utsläpp gör inte halt vid nationsgränserna. Det problemet kan bara lösas med enhetliga åtgärder för hela EU. Det motivet är fortfarande giltigt, då EU-åtgärder behövs för att undvika att den inre marknaden splittras och ombesörja en hög, jämn skyddsnivå i hela EU. Ett annat mervärde med EU-lagstiftning är att enhetliga rättsliga krav innebär stordriftsfördelar för näringslivet: produkter kan exempelvis tillverkas för hela EU-marknaden utan att de behöver specialanpassas för nationella typgodkännanden i varje enskild medlemsstat. Konsumenterna gynnas av lägre priser på produkterna, som står under ständig prispress tack vare en konkurrens som täcker hela EU. 3. EU-INITIATIVETS MÅL Initiativets mål är att förenkla de rådande reglerna, bidra till en lägre, mer proportionell andel av de totala utsläppen från vägtrafik samt att öka fordonssäkerheten hos nya fordon som släpps ut på marknaden. Det särskilda förenklingsmålet är att utveckla en mindre komplex regleringsmodell som innebär ökad effektivitet, mindre tidsspillan, smidigare anpassningar till teknikens framåtskridande och slut på återgivande av internationella standarder, så att de berörda parterna inte ställs inför flera uppsättningar av krav som ska lösa samma problem. Det särskilda målet för utsläpp är att åtminstone hålla L-fordonens andel av de totala utsläppen från vägtrafik konstant i förhållande till rådande nivåer, och helst minska dem i förhållande till total användning eller totalt antal körda mil jämfört med andra fordonskategorier. Avdunstningsutsläpp kan också behöva beaktas. De särskilda säkerhetsmålen är att bidra till att uppnå lika stora minskningar av dödliga trafikolyckor och trafikolyckor med personskador som för andra vägfordon, med den sjunkande tendensen för dödliga personbilsolyckor sedan 2000 som ledstjärna, att så mycket som möjligt förebygga olyckor och därtill hörande allvarliga och lindriga skador samt att bidra till att minska skillnaden mellan det faktiska antalet döda respektive skadade i trafikolyckor och de medelfristiga och långfristiga trafiksäkerhetsmålen. Slutligen bör ett antal tekniska landvinningar beaktas i EU-reglerna så att näringslivet får möjlighet att typgodkänna en produkt en och endast en gång och sedan släppa ut produkten inte bara på den inre marknaden i EU utan även i andra länder som följer FN/ECE:s föreskrifter. SV 6 SV
8 4. BEDÖMDA ALTERNATIV OCH REKOMMENDERADE ALTERNATIV Ett antal alternativ har bedömts med avseende på vart och ett av målen (rekommenderade alternativ i blått): Förenkling av befintlig EU-lagstiftning Miljöskydd: nya eller ändrade åtgärder vid typgodkännande av nya fordon Miljöskydd: nya eller ändrade åtgärder vid typgodkännande av nya fordon, fortsättning Miljöskydd: nya åtgärder mot utsläpp från fordon i bruk Säkerhet: typgodkännande av nya fordon 1) Nollalternativ (ingen ändring) 2) Gällande direktiv upphävs och ersätts med ett litet antal förordningar. 3) Det gällande ramdirektivet 2002/24/EG och dess genomförandeåtgärder omarbetas. Alternativ för nya utsläppsgränser: 2) Nya utsläppsgränser för L1e-mopeder: kallstartcykel R47 och en viktningsfaktor på 30 % för kallstart. 3) Motorcykelbranschens förslag (kort och medellång sikt). 4) Nya åtgärder enligt bästa tillgängliga teknik. 5) Nya gränser för alla L-fordon som i absoluta tal är likvärdiga med Euro 5 för personbilar (lång sikt). Den reviderade internationella provningscykeln för motorcyklar (WMTC) tillämpas på alla fordon i kategori L: 2) Den reviderade internationella provningscykeln för motorcyklar (WMTC) tillämpas på alla fordon i kategori L. Typgodkännandekrav på mätning och redovisning av koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning: 2) Vid typgodkännande mäts och redovisas CO 2 -utsläpp och bränsleförbrukning. Provning för och gränser för avdunstningsutsläpp: 2) Alla nuvarande modeller med förgasare ersätts med modeller med bränsleinsprutning. 3) Provning av avdunstningsutsläpp och gränsvärde som håller de utsläppen under kontroll för alla fordon i kategori L (utom mopeder). Krav på varaktighet: 2) Försämringen minskas till 10 % under användbar livslängd med linjär extrapolation för längre körsträckor. 3) Användbar livslängd ökas med 60 %, dvs. likvärdigt med ökningen för personbilar vid övergången från Euro 3 ( km) till Euro 5 ( km). Provning och gränser för fordon i bruk: 2) Provning i bruk görs obligatorisk för alla Euro 3-motorcyklar. Omborddiagnos (OBD) och tillgång till reparationsinformation: 1) Ingen ändring (varken OBD eller tillgång till reparationsinformation införs). 2) OBD som liknar dem för personbilar (europeisk OBD) ska användas, inklusive övervakning av katalysatorverkan och feltändningar. Tillgång ska ges till reparations- och underhållsinformation som för personbilar. 3) Bästa tillgängliga teknik används: övervakning av småfel (t.ex. kontroll av kretsintegritet) (OBD steg 1) för alla fordon i kategori L, ingen övervakning av katalysatorverkan. Tillgång ska ges till reparations- och underhållsinformation som för personbilar. Obligatorisk montering av avancerade bromssystem: 2) Låsningsfria bromsar på alla motoriserade tvåhjulingar. 3) Låsningsfria bromsar på motoriserade tvåhjulingar med cylindervolym 6 > 125 cm 3 och avancerade bromssystem (kombinerade bromssystem eller låsningsfria bromsar) på motorcyklar med cylindervolym från 50 cm 3 till och med 125 cm 3. ELLER 4) Obligatorisk montering av avancerade bromssystem på motorcyklar som uppfyller prestandakraven på körkort A2 7. Obligatorisk montering av låsningsfria bromsar på alla andra motorcyklar i kategori L3e. 5) Branschens självreglering. Åtgärder mot otillåten förändring: 2) Upphäv kapitel 7 i direktiv 97/24/EG, nu gällande men föråldrade åtgärder mot otillåten förändring. 3) Nya åtgärder mot otillåten förändring. 6 7 Uppgiften 125 cm 3 avser trösklarna i direktiv 2006/126/EG (det omarbetade körkortsdirektivet) för klass A1: motorcyklar med cylindervolym på högst 125 cm 3, effekt på högst 11 kw och ett förhållande mellan effekt och vikt på högst 0,1 kw/kg. Trösklarna från direktiv 2006/126/EG (det omarbetade körkortsdirektivet) klass A2: 1) effekt på högst 35 kw, 2) förhållande mellan effekt och vikt på högst 0,2 kw/kg, 3) inte utvecklat ur ett fordon med mer än dubbla effekten. SV 7 SV
9 Bättre indelning av fordon i kategori L Tabell 1: Bedömda och rekommenderade alternativ Effektgräns på 74 kw för motorcyklar 2) Upphäv möjligheten för medlemsstaterna att begränsa effekten till 74 kw. 3) Sätt en harmoniserad gräns på 74 kw 4) Använd en annan gräns, t.ex. förhållande mellan effekt och vikt. Omkategorisering av fordon såsom elektriska cyklar, trehjulingar (L5e) och fyrhjulingar (kategorierna L6e och L7e): 1): Ingen ändring. 2): Fyrhjulingar, elektriska cyklar och trehjulingar undantas från ramförordningen. 3): Återgå till lagstiftningens ursprungliga anda för minibilar. 4): Förbättra lagstiftningen genom nya krav på minibilar som bygger på kraven på vanliga bilar. 5): Förfina fordonskategorierna genom nya underkategorier i L1e, L5e, L6e och L7e. Inför nya eller reviderade krav på dessa underkategorier. Särskilda krav på fordon i kategori L7e 1): Ingen ändring. 2): Undanta terrängfyrhjulingar från ramförordningen och inför nya säkerhets- och utsläppskrav på fyrhjulingar avsedda för väg (fyrhjulingar och minibilar). 3): Behåll den nuvarande kategorin L7e och inför nya säkerhetskrav för alla fyrhjulingar. 4): Inför nya kategorier inom L7e med särskilda krav på terrängfyrhjulingar och fyrhjulingar avsedda för väg. Särskilda krav på alternativa bränslen och framdrivningssätt 1) Ingen ändring (nationell lagstiftning). 2) Lagstiftning på EU-nivå genom mer finmaskig kategorisering av fordon med särskilda åtgärder för olika fordon och framdrivningssätt. 5. KONSEKVENSBEDÖMNING OCH SLUTSATSER Alternativen har bedömts med avseende på måluppfyllelse. Om ett underlag har varit tillgängligt har alternativen bedömts både kvalitativt och kvantitativt. I annat fall gjordes enbart en kvalitativ bedömning av alternativens inverkan på ekonomi, miljö, säkerhet och samhälle. Slutligen jämfördes alternativens för- och nackdelar med avseende på verkan, resurseffektivitet och enhetlighet. De rekommenderade alternativens huvudsakliga effekter redovisas nedan Förenkling av befintlig EU-lagstiftning Rekommenderat alternativ: 2. Nuvarande direktiv upphävs och ersätts med ett litet antal förordningar. Förväntade effekter: fördelar för nationella typgodkännandemyndigheter, bl.a. följande: 1) Minskade årskostnader för tillsynen efter en initialinvestering. 2) Inga kostnader för genomförande, lägre översättningskostnader. För åren uppskattas de nationella myndigheternas nytta i förhållande till nollalternativet till 1,12 miljoner euro. Fördelar för industrin, inklusive små och medelstora företag, och konsumenterna: 3) Standardisering av komponent- och fordonskonstruktion, med stordriftsfördelar för industrin och lägre priser för konsumenterna. Den ekonomiska nyttan för industrin och konsumenterna kunde inte kvantifieras Miljöskydd: nya eller ändrade åtgärder vid typgodkännande av nya fordon Alternativ för nya utsläppsgränser Rekommenderat alternativ: 3, motorcykelindustrins förslag på kort och medellång sikt ( ) respektive alternativ 5 (Euro 5-utsläppsgränserna för personbilar) på lång sikt. Förväntade effekter: 1) minskade utsläpp från nya fordon : CO (-16 %), kolväten (-15 %), partiklar (-37 %) och NOx (-27 %). 2) Bästa skattningen av industrins totala kostnader (nettonuvärde) : 7,6 miljoner euro Provningscykel för utsläpp i laboratorium Rekommenderat alternativ 2: den reviderade internationella provningscykeln för motorcyklar (WMTC) används för alla fordon i kategori L. Förväntade effekter: 1) stordriftsfördelar för tillverkare som säljer fordon i kategori L på världsmarknaden och eventuella lägre kostnader förs vidare till konsumenterna i form av lägre fordonspriser, 2) bättre simulering av faktiska körförhållanden, 3) ökad insyn för konsumenterna i det att de enklare kan jämföra fordonstyper med avseende på bränsleförbrukning, CO 2 -utsläpp och utsläpp av föroreningar (kolväten, CO och NOx) Typgodkännande för CO 2 och bränsleförbrukning, märkning av fordon Rekommenderat alternativ 2: Vid typgodkännande ska CO 2 -utsläpp och bränsleförbrukning bara bestämmas och redovisas. Förväntade effekter: 1) objektiv information till konsumenterna om faktiska CO 2 -utsläpp och faktisk bränsleförbrukning till stöd för beslut att köpa bränslesnålare fordon, 2) öppenhet kring fordonens bränsleeffektivitet i kategori L (L1e L7e) som också skapar jämförbarhet med andra transportsätt, 3) marginell SV 8 SV
10 ökning av kostnaderna förväntas, beroende på konkurrensen på marknaden kan industrin välja att föra kostnaden vidare till konsumenterna eller att absorbera den Provning och gränser för avdunstningsutsläpp Rekommenderat alternativ 3: avdunstningsutsläpp ska provas och hålla sig inom angivna gränser för alla fordon i kategori L. Förväntade effekter: 1) avsevärd ytterligare minskning av avdunstningsutsläpp av kolväten enbart från motoriserade tvåhjulingar (jfr punkt 5.2.1) på ca ton fram till 2020, 2) den bästa skattningen av tillverkarnas kostnad är 513 miljoner euro för motoriserade tvåhjulingar Varaktighet Rekommenderat alternativ 2: försämring på högst 10 % över fordonets livslängd (t.ex km för mopeder i kategori L1e eller km för L3e-motorcyklar) med linjär extrapolation för längre körsträckor. Förväntade effekter: 1) skattad minskning av utsläppen i EU-15 fram till 2020 blir kolväten ton, CO ton samt NOx ton, 2) ökad fordonskvalitet tack vare ökad varaktighet hos komponenter som påverkar utsläppen såsom katalysatorer, 3) ökade kostnader för tillverkarna för att följa reglerna kan leda till högre priser för konsumenterna, men denna effekt kunde inte kvantifieras Miljöskydd: nya åtgärder mot utsläpp från fordon i bruk Provning och gränser för fordon i bruk Rekommenderat alternativ 1: ingen ändring. Förväntade effekter: 1) ansågs ogenomförbart av praktiska skäl Omborddiagnos (OBD) och tillgång till reparationsinformation Rekommenderat alternativ 3: bästa tillgängliga teknik används: övervakning av småfel (t.ex. kontroll av kretsintegritet) (OBD steg 1) för alla fordon i kategori L (L1e L7e), ingen övervakning av katalysatorverkan eller feltändning, men tillgång ska ges till reparations- och underhållsinformation som för personbilar. Förväntade effekter: 1) avsevärt minskade miljöeffekter på grund av felfunktion, 2) standardiserad information om fel tillgänglig till oberoende reparatörer, vilket torde minska kostnad och tidsåtgång för felsökning, 3) OBD används som alternativ till gasprovning vid periodiska tekniska kontroller, i tillämpliga fall, som för personbilar, 4) låg tilläggsinvestering i teknik (hårdvara och programvara) för tillverkarna eftersom OBD steg 1 finns tillgängligt i hela branschen (men ännu inte har standardiserats) Säkerhet vid typgodkännande av nya fordon Obligatorisk montering av avancerade bromssystem Rekommenderat alternativ 3: låsningsfria bromsar på motoriserade tvåhjulsfordon med cylindervolym 6 > 125 cm 3 och avancerade bromssystem (kombinerade bromssystem och/eller låsningsfria bromssystem) på motorcyklar med en cylindervolym från 50 cm 3 upp till 125 cm 3. ELLER Rekommenderat alternativ 4: obligatorisk montering av avancerade bromssystem på motorcyklar som uppfyller prestandakraven för körkort A2 7, obligatorisk montering av låsningsfria bromssystem på alla andra motorcyklar i kategori L3e. Förväntade konsekvenser: 1) Avsevärt färre döda och skadade i trafikolyckor. Den bästa skattningen av minskningen på lång sikt ( ) av döda: ) Den bästa skattningen av industrins kostnad ( ): 3,46 miljarder euro. 3) Den bästa skattningen av samhällsnyttan på grund av färre dödsfall: 4,54 miljarder euro, färre allvarligt skadade: 1,4 3,3 miljarder euro, färre lindrigt skadade: miljoner euro. 5) Bästa skattningen av nytto/kostnadskvot för förebyggande av olyckor ( ): 2,4 3,2. Bästa skattningen av nytto/kostnadskvot för färre skadade ( ): 2,0 2, Åtgärder mot otillåten förändring Rekommenderat alternativ 3: Nya åtgärder mot otillåtna förändringar. Förväntade effekter: 1) Negativa effekter av otillåtna förändringar såsom ökad bränsleförbrukning, ökat buller och ökade utsläpp av föroreningar och CO 2 förebyggs. 2) Möjliga negativa ekonomiska effekter på kort sikt på vissa leverantörer på eftermarknaden som tillhandahåller utrustning och tjänster för vissa ändringar av nuvarande fordonsteknik med säkerhets- och miljöskadlig verkan Effektgräns på 74 kw för motorcyklar Rekommenderat alternativ 2: Medlemsstaternas möjlighet att begränsa effekten till 74 kw upphävs. Förväntade effekter: 1) Ingen nämnvärd minskning av den totala säkerheten väntas. 2) Fordonstillverkarnas administrativa belastning minskas Bättre indelning av fordon i kategori L Omkategorisering av fordon såsom elektriska cyklar och fyrhjulingar Rekommenderat alternativ 5: Särskilda underkategorier införs. Nya eller reviderade krav införs för dessa underkategorier. Förväntade effekter: 1) Eventuell engångskostnad för tillverkarna för godkännande av fordon. 2) Enhetligare regelverk. 3) Förbättringar i fråga om säkerhet, buller, utsläpp av CO 2 och föroreningar samt bränsleförbrukning. SV 9 SV
11 Särskilda krav på fordon i kategori L7e (fyrhjulingar) Rekommenderat alternativ 2: Nya underkategorier inrättas för fyrhjulingar avsedda för väg och för minibilar. Förväntade effekter: 1) Eventuella ytterligare godkännandekostnader för tillverkarna för bl.a. fyrhjulingar avsedda för väg i och med att nya krav måste uppfyllas. 2) Enhetligare, konsekventare regelverk. 3) Förbättringar i fråga om säkerhet, buller, utsläpp av CO 2 och föroreningar samt bränsleförbrukning för fyrhjulingar avsedda för väg och för minibilar. 4) Terrängfyrhjulingar regleras i maskindirektivet med avseende på säkerhet och direktivet om mobila maskiner inte avsedda för väg med avseende på miljöskydd. Alternativ 4, som först rekommenderades, gick ut på att kategori L7e skulle delas in i tre underkategorier (L7A: fyrhjulingar avsedda för väg, L7B: terrängfyrhjulingar och L7C: minibilar). Det fick tyvärr överges eftersom den nya förordningen enbart omfattar fordon för väg eller registrerade för att köras på allmän väg och eftersom terrängfyrhjulingar är svåra att skilja från vägfyrhjulingar på grund av konstruktionskriterier som är svåra eller dyra att ändra Särskilda krav på alternativa gasbränslen och framdrivningssätt (el, hybrid) Rekommenderat alternativ 2: EU-lagstiftning med en förfinad fordonsindelning med särskilda bestämmelser för olika fordon och framdrivningssätt. Förväntade effekter: 1) Gasbränslen i allmänhet: miljönytta bl.a. i form av lägre utsläpp av partiklar, andra kolväten än metan samt koloxid; utsläppen av kväveoxider håller sig på ungefär samma nivå. 2) Enklare lagstiftning genom tydligare, mer ändamålsenliga åtgärder, medan föråldrade eller överflödiga krav upphävs. 3) Möjlighet att följa internationella standarder (CEN, FN/ECE). Vätgas för motoriserade tvåhjulingar ansågs inte vara en mogen teknik vid bedömningstillfället (2009). 6. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 6.1. Förenkling av befintlig EU-lagstiftning Medlemsstaterna bör bedöma följande frågor för att se till att den befintliga EU-lagstiftningen faktiskt har förenklats: centrala kostnadsindikatorer som legat till grund för analysen, antal nödvändiga ändringar per år av de berörda direktiven, medlemsstaternas löpande kostnader för tillämpning av det nuvarande systemet, antal typgodkännanden per år, tidsåtgång för att genomföra ändringar av regler, fordonskonstruktioner och standardisering, antal möten i grupper för tekniska standarder, resekostnader och antal deltagare. Synpunkter från industrin och andra berörda parter måste ingå i denna bedömning Miljöskydd vid fordonstypgodkännande Tre år efter det att de nya reglerna trätt i kraft bör kommissionen se över dem för att se om antagandena och de prognostiserade utsläppen överensstämmer med verkligheten. I översynen bör ingå att kontrollera om ytterligare främjande av elfordon skulle kunna lösa de oproportionerligt höga utsläppen från L-fordon med förbränningsmotor. Dessutom bör kommissionen bedöma behovet av att ta med utsläpp utanför provningscykeln efter 2020 för fordon med sådana motorer. Det på lång sikt rekommenderade alternativ 5 bör bekräftas genom en miljökonsekvensutredning. Medlemsstaterna kommer att behöva utföra mer övervakning och fler utvärderingar efter eller under den tid då alternativ 3 gäller Säkerhet vid typgodkännande av nya fordon För att övervaka följderna av ändrad lagstiftning bör medlemsstaterna redovisa antalet olyckor med motorcyklar, helst efter motorcykelns cylindervolym, monterad utrustning och förarens körkortskategori. Den här konsekvensbedömningens kvalitet har påverkats av avsaknaden av tillförlitlig statistik om icke-dödliga olyckor, vilket medfört att svepande antaganden fick göras. Om tillförlitliga uppgifter på detta område läggs fram, kan antagandena kontrolleras och en mer rättvisande utvärdering göras av de föreslagna ändringarnas effekter. Det fanns ytterst lite information tillgänglig om kombinerade bromssystems kostnad och verkan. Uppgifter från forskning i stil med undersökningarna som gjorts för låsningsfria bromssystem skulle göra den uppskattade samhällsnyttan av bättre förebyggande av olyckor mer tillförlitlig Bättre indelning av fordon i kategori L Betydande osäkerhet kvarstår kring centrala kostnadselement i godkännandeprocessen och kring de föreslagna alternativens säkerhets- och miljöeffekter. Dessa bör övervakas, och kommissionen och medlemsstaterna bör samla in mer uppgifter för att förfina konsekvensbedömningen. Utförligare uppgifter om konsekvenserna är en förutsättning för att man ska kunna uttala sig om fyrhjulingars säkerhet och för att göra det möjligt att mäta åtgärdernas effekter. En finare indelning av fordon i kategorierna L1e, L6e och L7e skulle göra det möjligt att karakterisera framtida åtgärders inverkan på säkerheten mer ändamålsenligt. SV 10 SV
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening; SFS 2003:872 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Regeringen föreskriver
1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING
TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit
TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9)
TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:87) om registreringsbesiktning, mopedbesiktning och lämplighetsbesiktning
(Text av betydelse för EES) (7) Bilaga IX till direktiv 2007/46/EG bör ändras i enlighet härmed.
13.5.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 118/13 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 385/2009 av den 7 maj 2009 om ersättande av bilaga IX till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
U 34/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen
U 34/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om fritidsbåtar och vattenskotrar (ändring av det s.k. direktivet om fritidsbåtar)
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till
RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING
24 oktober 2012 RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING Innehållsförteckning I. Inledning II. EU-lagstiftning
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 2.10.2007 SEK(2007) 1238 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Förslag till direktiv (KOM(2003) 621 C5-0610/2003 2003/0252(COD))
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 25 februari 2004 PE 338.504/14-31 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-31 Förslag till yttrande (PE 338.504) Enrico Ferri Körkort Förslag
Lag. om ändring av fordonslagen
Lag om ändring av fordonslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i fordonslagen (1090/2002) 13, ändras 2 2 mom., 3 2, 7 och 18 punkten, 10 1 mom., 11, 12 och 14, 16 1 mom., 19 1 mom., 30 1 och 2
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling
Statsrådets förordning
Statsrådets förordning om ändring av förordningen om användning av fordon på väg I enlighet med statsrådets beslut ändras i förordningen om användning av fordon på väg (1257/1992) 3 1, 3 och 5 mom., 6
Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 22 juni 2011 Catharina Elmsäter-Svärd Lennart Renbjer (Näringsdepartementet)
SV Förenade i mångfalden SV 26.6.2013 A7-0210/115. Ändringsförslag. Saïd El Khadraoui, Silvia-Adriana łicău för S&D-gruppen
26.6.2013 A7-0210/115 115 Skäl 4 (4) Flera tekniska standarder och krav avseende fordonssäkerhet har antagits i unionen. Det är emellertid nödvändigt att säkerställa, med hjälp av ett system med periodiska
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
>r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner; SFS 2012:231 Utkom från trycket den 9 maj 2012 utfärdad den 19
Utkast till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr /.. av den [ ]
EUROPEISKA KOMMISSIONEN D012385/02 UTKAST ver. 3.00, 10 december 2010 Utkast till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr /.. av den [ ] om krav för typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa vad
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 14.2.2008 SEK(2008) 193 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av rådets
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i fordonsförordningen (2009:211); SFS 2015:933 Utkom från trycket den 18 december 2015 utfärdad den 10 december 2015. Regeringen föreskriver i fråga om
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1999L0094 SV 11.12.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 1999/94/EG av den
RP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen
RP 92/1999 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att vissa bestämmelser om körrätt
Lennart Renbjer (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Några körkortsfrågor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 augusti 2012 Catharina Elmsäter-Svärd Lennart Renbjer (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET
ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder
Godkännande och marknadskontroll av fordon. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Godkännande och marknadskontroll av fordon Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 september 2015 Anna Johansson Jonas Ragell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens
Regeringens proposition 2011/12:25. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet
Regeringens proposition 2011/12:25 Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet Regeringens proposition 2011/12:25 Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet Prop. 2011/12:25 Regeringen överlämnar
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.12.2011 SEK(2011) 1504 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. 8.5.2006 PE 374.047v01-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 8.5.2006 PE 374.047v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 4-47 Förslag till betänkande Karin Riis-Jørgensen Förslag till rådets direktiv om beskattning
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare
Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC
KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket
Promemoria. Jordbruks- och skogsbruksfordon godkännande och marknadskontroll. Näringsdepartementet
Promemoria Jordbruks- och skogsbruksfordon godkännande och marknadskontroll Näringsdepartementet 1 Innehållsförteckning 2 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 2 Författningsförslag... 6 2.1 Förslag
Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem
Konsekvensutredning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning 2012-03-06 TFS 2012-644 Handläggare Lars Carlsson Skatte- och avgiftsavdelningen Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om elektroniska vägtullsystem
Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2012:41) om förarprov, gemensamma bestämmelser;
C:\Users\evhi01\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\8AAMCEQB\konsekvensutredning 41.docx Konsekvensutredning 1 (11) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Liv Lennius Johansson
Vägverkets författningssamling
Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna (VVFS 2003:23) om motorcyklar och släpvagnar som dras av motorcyklar; VVFS 2006:44 Utkom från trycket den 11 maj 2006
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.3.2015 COM(2015) 138 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om utövande av delegering av befogenheter till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets
Kommunikationsminister Leena Luhtanen
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (körkortsdirektivet) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till riksdagen Europeiska
Sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Inför budgetpropositionen för 2017 är det angeläget att skatteförslag
Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TFSF 2012:97) om traktorer
Konsekvensutredning 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Janike Rudert Väg- och järnvägsavdelningen Fordon och teknik Sektion fordonsteknik Konsekvensutredning ändring av Transportstyrelsens föreskrifter
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.12.2002 SEK(2002) 1202 slutlig 2001/0033 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.6.2013 SWD(2013) 200 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN som bifogas Förslag till rådets direktiv om ändring
EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT
SV SV EUROPAPARLAMENTET 1999 Sammanträdeshandling 2004 19/07/1999 C5-0037/1999 ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT Ärende: GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) NR /99 ANTAGEN AV RÅDET DEN 23 FEBRUARI 1999 INFÖR ANTAGANDET AV
De föreslagna föreskrifterna inför i huvudsak endast de ändringar som Kommissionens direktiv 2012/4/EU innebär.
samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (13) Rättsenheten Kim Reenaas 010-240 50 66 kim.reenaas@msb.se Konsekvensutredning avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps förslag till föreskrifter
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Förslaget kommenteras närmare nedan genom hänvisning till motsvarande punkter i utredningen
Stockholm 2016-04-13 Remissvar N 2014/03447/MRT Sweboat Båtbranchens riksförbund, får härmed lämna följande yttrande över utredningen Obligatoriskt förarbevis för vattenskoter Sammanfattning av synpunkter
Översyn och bedömning av marknadskontrollen enligt artikel 18.6 i förordning (EG) nr 765/2008: 2010 2013 SVERIGE
Översyn och bedömning av marknadskontrollen enligt artikel 18.6 i förordning (EG) nr 765/2008: 2010 2013 SVERIGE Anvisningar Enligt mallen ska kontrollverksamheten ses över och bedömas på två nivåer: Aggregerat
Konsekvensutredning 2010-08-30
Konsekvensutredning 2010-08-30 Diarienummer 2010-4106 Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om aerosolbehållare 1 Problembeskrivning I vissa av EU:s medlemsstater har det
Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet A1, A2 och A;
Körkort 02-02 Transportstyrelsens föreskrifter om förarprov, behörighet 1, 2 och ; beslutade den 24 maj 2012. Transportstyrelsen föreskriver 1 följande med stöd av 8 kap. 5 körkortsförordningen (1998:980)
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. om livsmedel avsedda för idrottande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2016 COM(2016) 402 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om livsmedel avsedda för idrottande SV SV 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Innehållsförteckning
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll Del I. Förslag till
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.11.2007 KOM(2007) 741 slutlig 2007/0262 (COD) Anpassning till det föreskrivande förfarandet med kontroll Del I Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 15.10.2014
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.10.2014 C(2014) 7410 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 15.10.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 167/2013
EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel
För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015
Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina
Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd)
PM 2004 RIII (Dnr 314-1468/2002) Sveriges skotervänligaste stad Skrivelse av Anders Broberg (kd) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Anders Broberg (kd) anses
Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 15.2.2011 ARBETSDOKUMENT om förslaget till en förordning om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon
Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i körkortslagen (1998:488); SFS 2011:1580 Utkom från trycket den 30 december 2011 utfärdad den 15 december 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga
Energimärkning av däck
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Gröna Bilister Energimärkning av däck (Directive of the European Parliament and of the Council on labelling of tyres with respect to fuel efficiency
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11.10.2007 KOM(2007) 600 slutlig Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism 12 juli 2001 ARBETSDOKUMENT om transporters inverkan på hälsan Utskottet för regionalpolitik, transport och turism Föredragande:
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband
2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning
2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 14 13970 Ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd med anledning av en ny förordning om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler
Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den 7.7.2014
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2014 C(2014) 4517 final KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr / av den 7.7.2014 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EC avseende krav på
Post- och telestyrelsens författningssamling
Post- och telestyrelsens författningssamling Utgivare: Karolina Asp, Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm ISSN 1400-187X Post- och telestyrelsens föreskrifter om krav m.m. på radioutrustning;
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2012 COM(2012) 385 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet
Omsorgsminister Osmo Soininvaara
Statsrådets skrivelse till Riksdagen med förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till riksdagen
Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011
Kommittédirektiv Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning Dir. 2011:49 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas för att utreda miljöbalkens
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi PRELIMINÄR VERSION 2003/0262(COD) 10 februari 2004 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,
Europeiska gemenskapernas officiella tidning. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
21.11.2002 L 317/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2056/2002 av den 5 november 2002 om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 382 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET enligt artikel 10.2 i förordning (EG) nr 391/2009 om gemensamma regler och standarder
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2006:1208 Utkom från trycket den 1 december 2006 utfärdad den 23 november 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga om
Yttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN. Bilaga till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 20.12.2006 SEK(2006) 1685 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN Bilaga till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/87/EG
Förslag till RÅDETS BESLUT. om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 75 i rådets direktiv 2006/112/EG
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.4.2012 COM(2012) 185 final 2012/0093 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel 75 i rådets
Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)
20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora
0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
ANPASSNING TILL DEN NYA LAGSTIFTNINGSRAMEN (Genomförande av varupaketet) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.11.2011 KOM(2011) 769 slutlig 2011/0353 (COD) ANPASSNING TILL DEN NYA LAGSTIFTNINGSRAMEN (Genomförande av varupaketet) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den
Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.
Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om
Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 4 Fordonsbehov
Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 4 Fordonsbehov Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 4: Fordonsbehov Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 26 juli 2012 (OR. en) 12921/12 TRANS 256
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 26 juli 2012 (OR. en) 12921/12 TRANS 256 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 25 juli 2012 till: Rådets generalsekretariat Komm. dok. nr: D 21370/02
FRÅGOR OCH SVAR OM TILLÄMPNINGEN AV EU:S ANTITRUSTREGLER INOM MOTORFORDONSSEKTORN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN FRÅGOR OCH SVAR OM TILLÄMPNINGEN AV EU:S ANTITRUSTREGLER INOM MOTORFORDONSSEKTORN 27 augusti 2012 Alltsedan antagandet av den nya gruppundantagsförordningen för motorfordon 1 och
Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.10.2015 COM(2015) 546 final 2015/0254 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Lettland att införa en särskild åtgärd som avviker från artiklarna
Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:
Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning
marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.
Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av föreskrifter och allmänna råd om ackreditering av organ
Vårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.
VÅRA ISO-MÅL K valitets mål Vårt övergripande kvalitetsmål är att minska antalet avvikelser genom förbättringsrapportering med fokus på kundklagomålen. För närvarande focuserar vi på andelen krediteringar.
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 21.10.2005 KOM(2005) 518 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN om en gemensam EU-metod för att bedöma administrativa kostnader till följd av lagstiftning
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.3.2018 COM(2018) 137 final 2018/0065 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 168/2013 vad gäller tillämpningen
Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension
2013-05-21 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-1288 Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]