Kandidatuppsats 15hp

Transkript

1 Kandidatuppsats 15hp Nu när jag inte bor i Afghanistan kan jag välja bort min religion En fenomenologisk studie om sex ensamkommande afghaners förändrade religionsutövning efter ett tidsintervall i Sverige. Författare: Jasenka Sataric Handledare: Jonas Svensson Examinator: Torsten Löfstedt Termin: VT19 Ämne: Religionsvetenskap Nivå: C-nivå Kurskod: GI1203

2 Abstract The purpose of this study is to analyze how six Afghans perceive the practice of their religion after a time interval in Sweden and if their religious practice has changed. I refer to how the informants have exercised their religion in their home country based on food and drink rules as well as prayer and mosque visits, and compare how the exercise looks like in Sweden after three years. I used qualitative semi-structured interviews with a hermeneutic approach. The result showed that all informants experienced that their practice of religion has changed after the time interval in Sweden: it had diminished or decreased altogether, and religion was no longer a key factor in the informants' lives. The underlying factors for this were because the informants had lived in a country and society where religious practice was not something selectable and where factors such as school, education and economy were lower down on the list and religion in the first place. The organized and institutionalized religion that exists in Afghanistan and which is transferred from one generation to another, especially from older relatives and family, is something that the informants do not find in Sweden. In Sweden, religion is something that loses importance and religion is a private matter. It turns out that the informants feel free here in Sweden and that even though they belong to a minority group just like in their home country, they want to belong to a majority and adapt their religious practice to a post-modern society. Nyckelord Ensamkommande, Afghanistan, Religionsutövning, Fenomenologi, Uppleva, Uppfatta i

3 Innehåll 1 Inledning Frågeställning Disposition Bakgrund Afghanistan Religion i Afghanistan Hazarer Ensamkommande barn och ungdomar Teori 6 4 Tidigare forskning Unga muslimers religionsutövning i Malmö och Köpenhamn Religion efter migration Shiamuslimer i Sverige Muslimers identitet i Sverige Individualiserad religionsutövning vs. Organiserad religionsutövning Religionsöverföring mellan generationer Metod Val av metod Urval Presentation av intervjupersoner Tillvägagångssätt De forskningsetiska principerna Resultatanalys Beskrivning samt analys av mötet med det nya landet Beskrivning samt analys av religionsutövning i hemlandet Beskrivning samt analys av religionsutövning efter ett tidsintervall i Sverige: bön och moskébesök Beskrivning samt analys av religionsutövning efter ett tidsintervall i Sverige: Mat och dryckesregler Slutdiskussion Vidare forskning Referenser Bilaga 1 Bilaga 2 ii

4 1 Inledning Ensamkommande pojkar från Afghanistan blev ett stort fenomen i Sverige under åren 2015 då närmare flydde till Sverige. Av de som sökte asyl i Sverige under 2015 räknades som ensamkommande barn. Dessa ensamkommande barn var främst från Afghanistan (Migrationsinfo 2018). Intresset för uppsatsen uppkom först när jag läste Göran Larsson och David Thurfjell översikt av Shia-muslimer i Sverige en kortfattad översikt Översikten är framtagen av SST, Nämnden för statligt stöd till trossamfund som ska fungera som en statlig nämndmyndighet vilken bidrar till att trossamfunden kan bedriva en aktiv och långsiktig inriktad religiös verksamhet (2013). Larssons och Thurfjells översikt var ämnad för att ge en så omfattad bild som möjligt av hur religioner kan tolkas och förstås i Sverige. Det är av största vikt att dokumentera hur olika minoritetstolkningar ser ut och utövas i Sverige (2013:9). Den persisktalande gruppen är den näst största gruppen av shia-muslimer och bland dessa finns bland annat dari-talande afghaner (Larsson & Thurfjlell 2013). Den daritalande gruppen kommer framförallt från Afghanistan och tillhör den afghanska hazaragruppen som är shia-muslimsk minoritet (2013:19). Shia-moskéerna blev fler under 2013 (2013:19) då antalet afghanska flyktingar ökade och denna ökning av afghanska flyktingar fortsatte kraftigt även under 2015 (Migrationsverket 2018). Bland dessa så är den iranska gruppen stor och en majoritet av dessa har sin bakgrund inom shia-islam. Många iranier har dock tagit avstånd från shia-islam på grund av den islamiska regimen i Iran (2013:19). Något jag som lärare får arbeta hårt med att försöka övertyga mina elever om är varför det är viktigt med religionskunskap i skolan och vikten av att lära sig om andra religioner och livsåskådningar för att slå hål på fördomar och fientlighet. Mitt mål med religionsundervisningen är att alltid lära mina elever om religioner och livsåskådningar men också att vi i Sverige har rätt att ifrågasätta och diskutera religioner genom öppna dialoger, utan att kränka eller diskriminera människor med olika religioner. När en elev en dag uttryckte sig på följande sätt: nu när jag inte bor i Afghanistan, kan jag välja bort min religion fick jag idén om att mitt forskningsområde skulle behandla afghaners upplevelser och uppfattningar av deras religionsutövning efter att tidsintervall i Sverige. 1

5 1.1 Syfte Syftet med min uppsats är att analysera hur sex afghaner upplever och uppfattar utövandet av sin religion (islam) efter ett tidsintervall i Sverige. Detta för att skapa en förståelse för om och i sådana fall hur afghaner som flydde till Sverige under 2015 som ensamkommande pojkar, har förändrat utövningen av deras religion efter en tid i Sverige. Jag vill få en fördjupad förståelse om hur de utövade sin religion i hemlandet och hur de utövar sin religion Sverige efter en tid, för att se på om det finns likheter eller skillnader i utövandet. Jag ämnar också att genom informanternas beskrivningar av upplevelserna och uppfattningarna om deras religionsutövande i Sverige efter en tid, bättre förstå den mångfald som finns i Sverige. Men också om och hur privat religiositet spelar en väsentlig roll i människors liv som har flytt och nu är bosatta i ett sekulärt land som Sverige där religion inte utgör en stor del av samhället. 1.2 Frågeställning Hur beskriver de sex ensamkommande afghanerna att deras utövning av islam såg ut i hemlandet? Hur beskriver de sex ensamkommande afghanerna att deras utövning av islam har förändrats efter ett tidsintervall i Sverige? 1.3 Disposition Jag inleder här min studie med att förklara uppsatsens upplägg för att tydliggöra för läsaren om hur de olika delarna är disponerade. Under rubriken bakgrund redogör jag en översikt om Afghanistan, religion i Afghanistan och minoritetsgruppen hazarer. Under det nästföljande avsnittet presenteras mitt teoretiska ramverk för uppsatsen. Då jag avser beskriva och analysera upplevelser och uppfattningarna från mina informanter så är det fenomenologin som är den valda teorin. I metodavsnittet presenteras den valda metoden för uppsatsen, vilken är kvalitativ intervjumetod. Här presenteras även mina intervjupersoner. Det ges en kort beskrivning av de informanter som ligger till grund för det kvalitativa arbetet för denna uppsats. Syftet med att ge en bakgrundsinformation om mina intervjupersoner är för att läsaren ska ha en förståelse om mina intervjupersoners etniska bakgrund, religionsbakgrund samt skol- och arbetsbakgrund. Med en förförståelse till mina intervjupersoner blir det tydligare att senare i uppsatsens resultat och analysdel förstå mina informanters religionsutövning efter ett tidsintervall i Sverige 2

6 och anledningarna till dessa. Under metodavsnittet beskrivs också tillvägagångssättet för uppsatsen, urvalet och avgränsning av informanter. Jag presenterar därefter de forskningsetiska principerna som avser skydda mina informanters personuppgifter och garantera deras anonymitet. I nästsista avsnittet presenteras mitt resultat och analys. Här lyfter jag fram frågorna som jag ställde under intervjuerna men också korta citat från intervjuerna för att bekräfta och tydliggöra mina informanters uppfattningar och upplevelser. Jag har valt att ha resultat- och analysdelen under samma rubrik. Resultat kommer att redovisas i teman där texten kommer att vara redogörande och beskrivande. Analysen av resultatet kommer att användas för att förstå och förklara mina resultat 3

7 2 Bakgrund 2.1 Afghanistan Afghanistan är ett land i Asien som år 2016 uppmätte en befolkning på invånare. Landet räknas till ett av världens fattigaste länder och människorna försörjer sig på jordbruk, boskapsskötsel, hantverk etc. I Afghanistan är den största folkgruppen pashtuner vilka utgör 50% av befolkningen. Andra folkgrupper som finns i Afghanistan räknas som minoriteter. Bland dem finns hazarerna (NE 2019). I landet är de två officiella språken pashto och dari. Den officiella religionen i Afghanistan är islam och landet är uppbyggt på ett islamiskt styre, där det inte råder religionsfrihet. Lokalt självstyre byggt på familjedynastier och stamledarskap har en stark tradition i Afghanistan (NE 2019). 2.2 Religion i Afghanistan Afghanistan är en islamisk stat. I Afghanistan räknas 80% av afghanerna som sunnimuslimer, resterande 20% är shiamuslimer. Det är dock sunnismen som har en framträdande roll i Afghanistan, där den betonar en sträng traditionell form av islam. Detta syns inte minst sagt mellan män och kvinnor och segregationen mellan dessa (NE 2019). Islam har ersatt andra religioner i landet som buddhism och zoroastrism. Det råder ingen religionsfrihet i landet. När talibanerna kom till makten avskaffades sekulariseringsprocessen (NE 2019). Denna process pågick under de kommunistiska regimerna under och 1980 talet men avstannade helt och håller under 90-talet när talibanerna kom till makten (NE 2019). Sekulariseringsprocessen innefattade en rad olika reformer bland annat undervisning och rättskipning som talibanregimen avskaffade helt och tillämpade istället en sträng tolkning av sharia, som är den islamiska lagen. Talibanerna tillämpande bland annat spöstraff och amputationer för vissa typer av brott. Grupper som inte delar talibanernas tolkning och tillämpning av islam har blivit utsatta för förtryck (NE 2019). Hazarer är den grupp som har blivit mest utsatt under talibanregimen och är det än idag i Afghanistan. 2.3 Hazarer På svenska Afghanistankommitténs hemsida och på NE (2019) definieras hazarerna som en minoritet i Afghanistan som härstammar från Mongoliet. Hazarena tillhör 4

8 gruppen shia-muslimer som är minoritet i landet och de talar en variant av persiska som är blandning av hazargi och dari. Hazarer har historisk sett varit en förföljd och utsatt folkgrupp och under talibanregimens övertag i Afghanistan förvärrades situationen för dem. Förföljelserna av hazarerna gjorde att många tvingades fly till bland annat Iran och Pakistan, och när talibanregimen föll återvände en del till Afghanistan (Sak 2017). Hazarer flyr idag från Afghanistan för att undvika diskriminering, förföljelser och attacker. Än idag flyr många till Iran och Pakistan, enligt Migrationsverkets rätt och landinformationssystem, LIFOs (2015). I Iran har hazarerna det svårt. Enligt LIFOs har de svårt att integreras och de lever som papperslösa och har inga rättigheter såsom sjukvård. De lever då som papperslösa och överrepresenterar de bland Irans flyktingar i landet (LIFOs 2018). Många afghaner har under de senaste åren flytt till Sverige och de flesta av dem tillhör folkgruppen hazarer (NE 2019). En stor del av dessa är ensamkommande barn och ungdomar. 2.4 Ensamkommande barn och ungdomar I publikationen Ensamkommande barn och unga Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter, utgiven av Socialstyrelsen (2016) står förklaringen att ensamkommande barn avser de barn och ungdomar som är under 18 år och söker asyl i Sverige utan föräldrar/vårdnadshavare. Det är kommunens ansvar att ta hand om ensamkommande barn och utreda samt fatta beslut om var barnet ska bo, erbjuda dem skolgång samt utse en god man för barnet (Socialstyrelsen 2016). 5

9 3 Teori Den teoretiska ramen som kommer att användas i uppsatsen är fenomenologi. Detta för att fenomenologin har som syfte att beskriva hur människor uppfattar den värld de lever i men också i att kartlägga människors erfarenheter och upplevelser av olika världsfenomen. När man ska använda sig av fenomenologin som teoretisk utgångspunkt vill man att informanterna ska berätta om sina erfarenheter, i detta fall upplevelser och uppfattningar om fenomen genom att uttrycka dem i ord. Det man inom fenomenologin vill göra som forskare är att hitta olika teman eller fenomen och med ett eller flera utförligt beskrivna uttalanden belysa de olika teman man finner. Kvale och Brinkmann (2009:42) menar att fokus inte ligger på att ge en säker eller sann bild av det fenomen som studeras utan istället är det den mest sannolika tolkningen som presenteras. Genom att använda mig av fenomenologin avser jag att kartlägga hur människor upplever livsvärldsfenomen (Kvale & Brinkmann 2009:30). I denna uppsats syftar jag till att beskriva det meningsbärandet fenomenet, i detta fall, upplevelsen hos individen genom att analysera uppfattningarna och upplevelserna som mina informanter delar med sig. Fenomenologin syftar också till att beskriva de individer vi omger oss av och hur vi upplever dem. Något som Kvale & Brinkmann tar upp är att jag som intervjuare kan föreställa mig och sätta mig in i informantens värld även om jag ska vara en neutral observatör. Det ses som en förutsättning för att jag som intervjuare upptäcker och utvecklar ny kunskap och insikt. Som forskare ska man inte göra sig av med sin förförståelse då man ska verka som en neutral observatör, man ska istället försöka öka medvetenheten gällande sin förförståelse (2009:42,45). Kvale & Brinkmann menar då att det är viktigt att förståelsen inte blandas med nya fenomen som ska tolkas och beskrivas (2009:43). Det därför viktigt att informanterna får den tid de behöver till att återgå och reflektera över sina erfarenheter. Genom att hitta olika fenomen i studien så ska dessa teman lyftas ut och kopplas till relevanta delar i studiens resultat. Det teoretiska ramverket inom fenomenologin handlar om människors upplevelser eller uppfattningar av fenomen eller eventuella känslor som uppstår då dessa teman lyfts fram i intervjun. Det är uppfattningen och upplevelsen man ska försöka hitta snarare än förklaringen (Kvale & Brinkmann 2009:42-43) 6

10 4 Tidigare forskning 4.1 Unga muslimers religionsutövning i Malmö och Köpenhamn Jonas Otterbeck som är professor och islamologi vid Lunds universitet, har skrivit boken Samtidsislam: unga muslimer i Malmö och Köpenhamn (2010), där han har intervjuat unga muslimer i Malmö och Köpenhamn och hur ungdomarna ser på sig själva i förhållande till sin religion (2010). Bokens fokus ligger också på hur muslimska ungdomar ser på mötet med det sekulära samhället i respektive länder och hur de praktiserar islam. Otterbeck har intervjuat de muslimska ungdomarna som är mellan år gamla vid tre olika tillfällen och har ställt frågor som berör deras religionsutövning. Ungdomarna har arabisk, persisk och pakistansk bakgrund (2010:26-31). Urvalet som Otterbeck gjorde till sin bok har gjorts på olika sätt. Via en bekant som har kontakt med många muslimska ungdomar fick han kontakt med sin första informant, och sedan har han via ungdomsledare, studenter och en studierektor på en dansk gymnasieskola fått tag i övriga informanter. En informant som han använder i uppsatsen kontaktade honom då hon skulle skriva ett gymnasiearbete om islam och behövde hans hjälp (2010:15). När Otterbeck letade informanter berättade han för sina kontakter att han ville ha unga vuxna muslimer mellan år som inte är djupt religiösa utan snarare sekulära- muslimer (2010:16). Otterbeck har som syfte att få ungdomarna att berätta om deras upplevelser kring utövande av religionen men också av synen på sin religion, islam. Otterbeck har intervjuat två flickor med persisk bakgrund. Otterbeck beskriver att de inte har någon religiös praktik alls och att de aldrig har haft det (2010:26-31). Samtliga ungdomar bor i Malmö eller Köpenhamn tillsammans med sina familjer (2010:26-31). Ungdomarna med persiskt ursprung tillhör shiamuslimer och övriga ungdomar tillhör gruppen sunni. I sin bok undersöker Otterbeck hur och på vilket sätt ungdomarna praktiserar sin religion. Han tar då upp ungdomarnas matvanor och hur deras tankar kring mat och religiösa regler (2010:26-31). Sex stycken av de nio ungdomar som Otterbeck intervjuade säger att de inte äter griskött. Anledningen till detta menar Otterbeck är för att ungdomarnas matvanor har sin grund i muslimska matregler. Bland de tre ungdomarna som uppgav att de inte äter griskött har två persiskt ursprung. När 7

11 Otterbeck frågade ungdomarna hur viktigt det är att maten är Halal det vill säga tillåten, så ser kraven lika ut som matreglerna (2010:50-51). De persiska ungdomarna säger att det inte är viktigt att följa de religiösa matreglerna även om det i familjen är viktigt. Ett annat avsnitt som Otterbeck diskuterar är bönen och utförandet av bönen. De tre ungdomarna som uppgav att de äter griskött uppgav att de aldrig ber. De två persiska flickorna menar då att de inte ber för att de inte vet hur riten utförs (2010:57-58). Resterande ungdomar uppgav att de bad, men de ber inte fem gånger om dagen som är regeln inom islam. Otterbeck undersökte också hur ungdomarna upplever moskébesök och uppgav att varken flickor eller pojkar har en särskild relation till moskén. Otterbeck menar att det för flickorna kan vara problematiskt på grund av att flickor och kvinnor inte besöker moskén lika ofta som män (2010:81). För pojkar ser det annorlunda ut. Där uppger Otterbeck att de är välkomna i moskén men att pojkarna ändå inte känner sig välkomna där (2010:81). Han skriver att arenan och ritualen ägs av personer som är första generationens invandrare och att dessa personer använder moskén som en plats för att skapa ett forum i det nya samhället, genom att använda sig av symboler, språk och institutioner som påminner som hemlandet (2010:81-83). Ungdomarna i undersökningen menar då på att denna plats för de blir en främlingsplats, de känner inte samma tillvaro och sig lika hemmastadda, istället blir moskén något främmande och annorlunda (2010:81-83). Utifrån studien som Otterbeck har gjort så ser man ett tydligt mönster i praktiserandet av religionen bland ungdomarna. Flickorna med persisk bakgrund skiljer sig från resterande då de praktiserar sin religion i ytterst liten utsträckning eller inte alls (2010:60). Dessa två ungdomar skiljer sig från de övriga genom att de: inte besöker moskén, fastar inte, äter inte griskött och följer inte de religiösa reglerna som bland annat innefattar bönen. Det Otterbeck kommer fram till i sin studie är också att de lever i samhällen där det blir svårt för dem att utöva sin religion (2010:80-81). De lever i samhällen där en stor del befolkningen har en annan religionsåskådning eller inte utövar någon religion alls. De religiöst praktiserande ungdomarna får det svårt att utföra vissa ritualer eller följa andra religiösa regler i ett majoritetssamhälle som inte består av muslimer. Ungdomarna vill inte i dessa samhällen framstå som annorlunda (2010:80). 8

12 4.2 Religion efter migration Erika Willander, sociolog, har i antologin Svenska utlandsröster tagit upp teorier om hur migration påverkar religiositeten hos människor som migrerar. Migration i detta fall kan vara där människor flyttat på grund av arbete, studier, familjeanknytning, sociala och ekonomiska problem etc. (Willander 2016: ). Hennes teorier delas upp i två olika kategorier, där den ena tar sin grund i att religions förstärks efter migration och den andra att religionen försvagas efter migration. Att religionen stärks efter migration, menar Willander, bottnar i ensamhet, sjukdomar, utanförskap etc. Religionen i detta fall bidrar till att personen känner hopp och en känsla av mening samt tillhörighet (2016:113). Den andra teorin Willander beskriver är en försvagning av religionen och vilka faktorer som påverkar det. En försvagning av religionen kan ske genom migration, genom att migrationen leder till att människan fokuserar på nya saker i livet, som möjligheten till försörjning och nytt arbete. Detta gör att prioriteringarna istället läggs på det värdsliga istället för det andliga som tidigare varit viktigt. En annan anledning kan också vara hur religionen tar sin form i det nya landet och om religionen är lika framträdande i det nya livet som den var i hemlandet. Förutsättningarna för religionsutövningen kan alltså då försvinna i mötet med det nya landet, då religiositet inte blir nära förknippat med vardagslivets strukturer och rutiner som tidigare. Om förutsättningarna för utövande av religionen inte finns på samma sätt i det nya landet så kan religiositeten försvagas (Willander 2016:115). Det ska dock påpekas att det religionsförsvagningen är något som pågår under en längre tid. Istället kan det vara så, menar många forskare, att migranter som går igenom en kris i förhållande till migration, som ofta brukar uppkomma efter en tid hittar tillbaka till religionen. Även om det inte finns några vetenskapliga studier på detta så finns det en mängd litteratur som visar att kriser och starkt religiöst engagemang ökar i samband med migration, skriver Willander (2016:115). 4.3 Shiamuslimer i Sverige I Sverige är inte den muslimska befolkningen en homogen grupp, då den muslimska befolkningen i Sverige är individer med olika etnisk bakgrund, trosutövning, värderingar, kulturella bakgrunder etc. Göran Larsson och David Thurfjell skriver i 9

13 Shiamuslimer i Sverige en kortfattad översikt (2013) att gruppen shiamuslimer utgör cirka 30% av den muslimska befolkningen i Sverige och sunnimuslimer utgör resterande del. Larsson och Thurfjell skriver att siffran kan vara högre då den gruppen shiamuslimer i Afghanistan uppgår till 20% och att andelen muslimer som tillhör shiainriktningen och som kommit till Sverige från Afghanistan är högre (Larsson & Thurfjell 2013). 4.4 Muslimers identitet i Sverige Jenny Berglund skriver i antologin Religion som resurs? att många av de muslimer som lever i Sverige idag är födda i andra länder, det kan vara länder inom Europa men även utanför Europa. I sitt kapitel tar Berglund upp att muslimer i Sverige är en heterogen grupp och att det finns skillnader mellan tolkningstraditioner, klasstillhörighet och utbildning bland muslimer. Något som däremot är gemensamt för den muslimska befolkningen är att de är en minoritetsgrupp i Sverige men som formar sin religiösa identitet till ett sekulariserat, (post)protestantiskt majoritetssamhälle (Berglund 2012:263). 4.5 Individualiserad religionsutövning vs. Organiserad religionsutövning Anders Lundberg, sociolog och författare till ett av kapitlen till antologin Religion som resurs? (2012) skriver att Sverige beskrivs som ett av världens mest sekulariserade länder (2012:239). Lundberg menar då att landets inställning till religion spelar en viktig roll i de invandrade gruppernas liv. Invandrade grupper påverkas generellt sett till att anpassa religionsutövandet till en nivå som passar det nya landets (2012: ) Lundberg menar att eftersom Sverige är ett tryggt och framgångsrikt land, där invånarna har en högre utbildningsnivå så behöver inte människor vända sig till religionen som tröst. Bland grupper där samhället är starkt och stabilt fungerande så tenderar religionen tappa betydelse och behovet av organiserad religionsutövning minskar (2012:43). Den ökade framväxten av privatiserad religiositet är istället något som ökar i Sverige (2012:259) och den institutionella religionsutövningen minskar då Sverige har ett starkt välfärdssystem, och människor har då inget behov av gemensam religionsutövning för att uppnå en grundläggande trygghet (2012:258) 10

14 Lundberg (2012:241) skriver att barn och ungdomar vid migrations- och integrationsprocesser påverkas av föräldrar och äldre släktingar i skapandet av identiteten. Detta är något som kan beröra religionen då den blir en väsentlig markör för identitet bland invandrade grupper och där den religiösa samlingslokalen blir en mötesplats för olika människor tillhörande samma grupp. Församlingen bidrar till att barnen och ungdomarna ingår i ett nätverk som för dem blir ett socialt kapital. Lundberg menar att de äldre släktningarna och föräldrarna i det nya landet ofta vill föra vidare det kulturella arvet till barnen och ungdomarna (2012: ). 4.6 Religionsöverföring mellan generationer Anders Sjöborg är också en av författarna till ett kapitel i Religion som resurs? (2012) och tar i sitt kapitel upp hur bland annat socialisation hänger ihop med religion. Sjöborg skriver att Sverige i en internationell jämförelse framstår som ett land präglat av sekulära värden (2012:107). Sverige ses som ett samhälle där människor i liten utsträckning deltar i gudstjänster och traditionellt kristna uppfattningar och i ett sånt samhälle blir religion en privatsak (2012:108). Detta innebär en förändring i processen för religiös socialisation. Medan religion var något som tidigare fördes över från en generation till en annan så är detta inte fallet idag. Religion inte är lika centralt i ungdomars liv idag då föräldragenerationen inte lägger lika stor vikt vid att föra vidare sin religion, menar Sjöborg m.fl. (2012:108). 11

15 5 Metod I metodavsnittet presenteras studiens metod, tillvägagångssätt, urval, presentation av intervjupersoner och avgränsning samt de forskningsetiska principerna. 5.1 Val av metod Jag har använt mig av kvalitativa fördjupade intervjuer, detta för att mitt syfte var att på djupet få reda på varför mina intervjupersoners religion har förändrats. Att använda mig av en kvantitativ metod med enkäter var också ett alternativ. Där hade jag kunnat få ett större urval elever som svarat på mina frågor på den valda skolan. Då jag ville ha mer djupare och ärligare svar har jag valt kvalitativa djupintervjuer. Martyn Denscombe är författaren till boken Forskningshandboken och lyfter i sin bok fram olika forskningsmetoder. Denscombe m.fl. har tagit upp fyra olika forskningsmetoder som man kan använda sig av, observationer, intervjuer, frågeformulär och skriftliga källor. Hur man väljer vilken metod som är bäst lämpad för ens eget forskningsområde påverkas av strategierna och ens egna preferenser vid insamlingen av material. Här spelar både tid, resurser och tillgång till data roll (2000:101). Denscombe menar att man inte enbart behöver hålla sig till en forskningsmetod, utan man kan också kombinera olika forskningsmetoder för att få en högre kvalitet i sin undersökning. Samtidigt menar han att även en kombination av metoder kan föra med sig nackdelar genom att tillvägagångssättet kan ta alltför lång tid, vilket jag har känt att det skulle göra i mitt fall, då jag arbetar heltid. Denscombe (2000:101) poängterar dock att vissa forskningsmetoder är lämpligare än andra, beroende på vad man vill få ut med sin forskning. Det empiriska materialet i denna uppsats består av tematiskt upplagda semistrukturerade intervjuer. Fokus ligger på att man intervjuar en person i taget och frågorna ställs utifrån en öppen tematisk intervjuguide (se bilaga 2). Det som är till fördel med tematiska upplägget av intervjuer är att klarheten kring vad som ska undersökas ökar (Kvale & Brinkmann 2009: ). Jag har använt mig av öppen intervjuguide då syftet med en öppen intervjuguide är att man utgår från större frågeområden eller snarare teman än att ha frågor som är styrda och detaljerade (Kvale & Brinkman 2009:121). Detta har på så sätt gjort att intervjuerna och mina samtal har kunnat vara mer av naturlig karaktär och 12

16 informanten hade en större befogenhet att till en viss del styra i vilken ordning frågorna skulle besvaras (Kvale & Brinkman 2009:121). Eftersom jag har använt mig av en kvalitativ ansats i form av intervjuer så har jag också använt mig av den hermeneutiska metoden. Detta har Per-Johan Ödman tagit upp i sin bok Förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik Det hermeneutiska förhållningssättet har som syfte att tolka och förstå det material man har. Då mitt syfte med studien är att förstå hur och varför informanternas religionsutövning har förändrats passar det hermeneutiska förhållningssättet bra. Texten som finns till grund påverkas av mig som författare. Med detta avses att texten alltid är påverkad av författaren, även om läsaren kan reflektera, tolka och läsa själv, så är det min grund och min världsbild och mina värderingar som påverkar hur jag uppfattar materialet (Ödman 2007:13-15). I denna uppsats så är det informanternas berättelser som står i fokus. Fokus ligger därför också på mig som intervjuare och att jag ställer öppna frågor som underlättar för informanterna att berätta om händelser som har påverkat dem. Samtidigt ska jag som intervjuare vara en neutral observatör ska jag också ha en förförståelse av det som informanterna berättar för mig. Det ger intervjuaren bättre förutsättningar att upptäcka och utveckla ny kunskap. 5.2 Urval Jag har gjort ett så kallat bekvämlighetsurval som Idar Holme & Bernt Solvang (1997:187) beskriver i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun. Det är en metod där man väljer de informanter som man enklast kan få tag på. I mitt fall gjordes mitt urval på en skola i södra Sverige. Urvalet begränsades också till ensamkommande afghaner som varit i Sverige i minst tre år och som vid ankomsten till Sverige räknades som ensamkommande pojkar. Jag frågade tolv kandidater om de ville ställa upp, därav elva tackade ja. Jag lottade jag fram de sex elever som används till denna uppsats. Att göra ett subjektivt val av sina informanter kan användas menar May, då jag forskare har kännedom om det som ska undersökas (1997:37). Detta gör forskaren i just det syftet att dessa människor troligtvis kommer att ge den mest värdefulla insamlade empiriska data, vilket också Denscombe (2000:23-24) skriver om och menar att det de mest värdefulla uppgifterna kommer från det subjektiva urvalet. 13

17 5.3 Presentation av intervjupersoner Informant 1: R är 19 år gammal och kommer från Afghanistan, han fyller 19 år i december. Han tillhör gruppen shia-muslimer. R har bott större delar av sitt liv i Iran, men flyttade tillbaka till Afghanistan tillsammans med sin familj tre år innan han flydde. Till Iran flydde han med familjen då de var förföljda i Afghanistan på grund av att de tillhör minoritet hazarer. I Afghanistan och Iran gick han i grundskola till motsvarade år 8. Under tiden i Iran arbetade han med att hjälpa sin pappa att sälja olika typer av tyger på en marknad. R kommer från en familj där religionen har spelat en viktig roll. Hans familj har följt olika religiösa regler som att undvika griskött, alkohol och kvinnorna i familjen bar slöja. R har bott i Sverige i snart tre år och kom hit utan sin familj. Informant 2: H 19 år gammal och kommer från Afghanistan. H och hans familj har bott i Iran de sista tre åren innan han flydde till Sverige. Familjen och H flydde till Iran på grund av att pappan var eftersökt i hemlandet Afghanistan på grund av politiska motsättningar. H tillhör gruppen shia-muslimer och han tillhör minoritetsgruppen hazarer. H har gått fyra år i skola och kunde endast skriva och läsa på sitt modersmål på en låg nivå när han kom till Sverige. I Iran tog han hand om boskap tillsammans med sin mamma och pappa om dagarna, familjen levde under väldigt fattiga förhållanden. Religionen var central i hans liv och något som hans långa familjetradition höll fast vid väldigt hårt. Han har bott i Sverige i nästan tre år och flydde till Sverige på egen hand. Informant 3: A är 19 år gammal och kommer från Afghanistan. Han tillhör gruppen shia-muslimer och minoritetsgruppen hazarer. A har bott i Sverige i exakt tre år och kom även han hit som ensamkommande pojke. I Afghanistan levde A under strikta förhållanden och religionen genomsyrade allt. Hans familj var mycket strikt gällande utövandet av religionen såsom, bön, fasta och moskébesök men också andra religiösa ritualer och regler. A har aldrig gått i skola och var analfabet när han kom till Sverige. I Afghanistan arbetade A med att hjälpa sina föräldrar med boskapen de hade på gården. Förhållandena som A och hans familj levde under var mycket fattiga. Informant 4: N är 19 år gammal och är ursprungligen från Afghanistan men har bott några år i Pakistan, under åren som han var 5-12 år gammal. Han och familjen flyttade sedan tillbaka till Afghanistan genom att de fick hjälp och skydd av en släktning. Han 14

18 tillhör gruppen shia-muslimer och minoritetsgruppen hazarer. Han har bott i Sverige i nästan tre år och flydde till Sverige tillsammans med en kompis. N räknas också till gruppen ensamkommande pojkar. I Pakistan gick N i skola under två år men fick avbryta sina studier på grund av att de var papperslösa. I Afghanistan tog han aldrig upp sina studier igen, utan fick lära sig att skriva och läsa igen när han flydde till Sverige. Familjen var strängt religiösa då de hade en imam i släkten berättar N och ofta fick han gå i byns Koranskola för att lyssna på olika utdrag ur Koranen. Informant 5: I är 18 år gammal och har bott i Sverige i tre år, I flydde till Sverige på egen hand med ett gäng kompisar och räknas även han som ensamkommande. Han kommer ursprungligen från Afghanistan och tillhör gruppen shiamuslimer, han tillhör också minoritetsgruppen hazarer. I Afghanistan gick han aldrig i skola då närmaste skola låg 45km bort från byn. Han förklarar att han hjälpte sina föräldrar med arbetet, där de båda föräldrarna arbetade som sömmerskor. I bekände sig som muslim i hemlandet. I hemlandet var han tvungen att utföra olika muslimska ritualer för att folket omkring honom skulle se att han var muslim, han förstod dock aldrig varför han var muslim och vad islam innebar. Informant 6: E är 18 år gammal och kommer från Afghanistan där han både är född och uppvuxen. E har varit bosatt i Sverige i snart fyra år. Han tillhör gruppen shiamuslimer och minoritetsgruppen hazarer. E ha flydde hit tillsammans med sin yngre bror och de båda räknas som ensamkommande pojkar. I Afghanistan var han en mycket religiös person och han säger att han i hemlandet blev påtvingad sin religion och att valfriheten i religion inte fanns. 5.4 Tillvägagångssätt Inledningsvis skickades det ut ett mail till tolv elever en månad innan intervjuerna skulle genomföras (se bilaga 1). I mailet beskrev jag studien, varför den skulle göras samt syftet med studien. Samtliga tolv elever fick en förfrågan om de ville ställa upp på en intervju. Jag valde att endast välja ensamkommande afghaner i åldrarna 18-19, som vid ankomsten till Sverige räknades som ensamkommande pojkar och som bott i Sverige i minst tre år. Afghaner är också den störst representerade gruppen av nyanlända på skolan. Av de tolv som fick förfrågan var det elva stycken som ville ställa upp på en intervju och av de elva som ville ställa upp drog jag sedan sex namn som 15

19 skulle användas till intervjun. Jag kontaktade sedan varje informant per mail och berättade att de hade blivit uttagna till delta under en intervju. I mailet föreslog jag också några tider då intervjuerna skulle äga rum och bad mina informanter att återkomma till mig. Alla mina informanter intervjuades enskilt och varje intervju tog cirka minuter. Denna typ av intervjuer kallar Kvale och Brinkman för semistrukturerade intervjuer (2014:38). Platsen jag valde till genomförandet intervjuerna var den valda skolans biblioteket, då det är en trygg och bekant plats för samtliga elever och då eleverna oftast går till biblioteket för att studera eller bara få en lugn stund på dagen. Jag genomförde intervjuerna i slutet på oktober och början av november Intervjuerna var uppbyggda med en öppen intervjuguide där det fanns utrymme för följdfrågor men också att det för informanten fanns utrymme att vidareutveckla de svar som gavs (Kvale & Brinkmann 2014:38). Varje intervju spelades in via min privata mobiltelefon, vilket informanterna fick veta i förväg, intervjuerna transkriberades i efterhand och jag berättade att filerna kommer raderas när min uppsats är godkänd. Jag var också tydlig med att informanternas namn kommer att filtreras i uppsatsen och att jag kommer att använda mig av en annan bokstavsbeteckning än den deras namn börjar på. 5.5 De forskningsetiska principerna Vetenskapsrådet har tagit fram forskningsetiska principer (2019). De används främst vid samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och är bra att ha med när man genomför kvalitativa intervjuer. Syftet är att skydda individen. Det finns fyra huvudkrav som innefattar: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informanterna i undersökningen ska informeras om villkoren och omständigheterna i deras deltagande inför intervjuerna. Kraven syftar främst till att forskaren informerar intervjupersonerna om syftet med studien och deras rättigheter. De ska också vara väl bekanta med att de när som helst kan avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2019). Det kravet som jag som forskare bör ha insyn i är nyttjandekravet, då det avser att de uppgifter som framkommer före, efter och under intervjun endast ska användas till forskningen och inget annat. De tre andra kraven omfattar istället informanterna. Informationskravet betyder att deltagarna ska få information om studien, vad syftet med studien är samt vad som igår i studien. Det andra kravet är samtyckeskravet vilket grundar sig i att informanterna samtycker till att intervjun ska genomföras vidare har också informanterna rätt att avbryta intervjun när 16

20 som helst före och under intervjuns gång. Konfidentialitetskravet avser att den information som finns om personerna i intervjuerna skall behandlas med varsamhet och endast jag som forskare får använda mig av den (Vetenskapsrådet 2019). Vid just kvalitativa intervjuer är det av största vikt att informanterna förblir anonyma, därför ska inga obehöriga kunna ta del av deras personuppgifter och informanterna ska inte kunna identifieras på något sätt. I Vetenskapsrådets regler står det därför att man som forskare bör vara tydlig med att uppgifterna som lämnas i intervjuerna endast ska användas till forskningssyfte och inget annat. 17

21 6 Resultatanalys 6.1 Beskrivning samt analys av mötet med det nya landet 6 av 6 informanter upplevde mötet med det nya landet som väldigt positivt. De uppfattade att människorna i Sverige var hjälpsamma och omhändertagande. 6 av 6 informanter upplevade även att det fanns en frihet i Sverige, som inte fanns i hemlandet, Afghanistan och framförallt den friheten som berörde religionen. H berättar: Jag fattade nu vad religionsfrihet betyder [..] jag kunde höra människor prata om det och att svenskar var fria personer, det fanns de som inte trodde på Gud.. N upplevde precis som den ovanstående informanten att han i Sverige inte var kontrollerad som han var i hemlandet. I Sverige var det ingen som frågade om vilken religion han tillhörde, vilket han tyckte var konstigt i början. Alltså.. grejen.. [..] hemma i Afghanistan jag var inte fri.. hela tiden någon göra kontroll på dig om islam.. [..] i Sverige här, ingen frågar eller tvingar mig, alla gör bara sin grej.. Upplevelserna som informanterna hade med nya landet var även att Sverige var ett kallt land, då samtliga informanter kom under vinterperioden. De upplevde att det är en stor skillnad på människorna och kulturen i Sverige och att fokus här ligger på att leva som en stark individ som fokuserar på jobb eller utbildning. Samtliga informanter upplevde att de fick klara sig på egen hand väldigt snabbt, men att tryggheten i Sverige gjorde det lättare att bygga upp något från start. I upplevde att han inte var kontrollerad i den utsträckning som han var i hemlandet och att han i Sverige kunde fokusera på sin framtid: Vet du vad som är skönt Jasenka? Att slippa hela tiden var kontrollerad av sin religion och av människor som tror de kan allt om islam.. [..] i Afghanistan var det bara religion. I Sverige har jag fått en annan möjlighet att vara fri, att känna fri och att jag här för första gången fick gå i skolan, jag fick lära mig att läsa och skriva, det är det bäst som hända mig. Informant A tar också upp vikten av att få gå i skolan och lära sig att skriva och läsa: 18

22 Jag har aldrig gått i skola.. Jag har aldrig fått lära mig skriva eller läsa. Det fanns inte i min familj.. Min pappa kunde skriva och läsa lite, men jag lärde mig aldrig. Här i Sverige fick jag lära mig både skriva och läsa, på mitt modersmål och svenska.. Bokstäverna och stil var mycket jobbigt i början. Det var pinsamt du vet, att jag 15 år inte kan läsa och skriva [..]. Men nu jag är riktig proffs haha, jag älskar läsa böcker och gör det ofta när jag ledig och kommer hem från skolan. Enligt Willander kan försvagning eller avtagning av religion ske genom migration då människan på grund av migration fokuserar på nya saker i livet. Prioriteringarna läggs på nya saker i landet, såsom försörjning och arbete (Willander 2016:115). Vidare skriver Willander, att om religionen i det nya landet tar sin form på ett annat sätt så påverkar det även migranterna och religiositet blir inte nära förknippat med det vardagliga livet likt tidigare. Detta framkommer hos mina informanter som samtliga upplever att religionen inte är något som är av prioritet i Sverige, 6 av 6 informanter upplever att Sverige innebar en ny start för dem där fokus låg på att lära sig språket och få en utbildning. Förutsättningarna för att utöva religionen finns inte heller på samma sätt i Sverige som det gjorde i hemlandet och därmed kan religionen försvagas (Willander 2016:115). 6.2 Beskrivning samt analys av religionsutövning i hemlandet Religionsutövningen i hemlandet skiljde sig åt mellan de olika informanterna men något som samtliga upplevde var att religionsutövningen i Afghanistan är ett faktum. 6 av 6 informanter beskrev att religion är något som går i arv och det är något som följer med en livet ut. Möjligheten att välja bort religionen finns inte i Afghanistan, den starka religiösa traditionen och de islamiska värderingarna genomsyrar hela samhället. A berättade: Religionen är viktigare än vår familj. För att hamna i paradiset. Det är förbjudet att vara icke-religiös, det är en stor skam. Jag ifrågasatte religion, jag frågade men jag fick inga svar [..] Vågade aldrig säga något till min mamma. Jag religiös på grund av samhället, men inte i hjärtat.. Både R och I var inne på samma spår och E berättar: Religionen genomsyrade allt. Var ej religiös. Pappan tvingade mig att be, eller fasta på ramadan Försökte att undvika att göra ritualerna. Försökte prata med sin pappa att han ej ville. Tabu att prata och ifrågasätta religion... I tanken var muslim. 19

23 I beskriver vidare: Du vet i Afghanistan. Där var jag ateist i min själ.. Men jag kunde bara inte berätta för folk för jag hade fått stora problem.. [..] hemma kunde vi inte prata öppet om det, min pappa eller mamma tvingade mig aldrig till något, som att fasta exempel, nej nej men ändå du måste vara religiös, men jag förstod inte varför. men ute i samhället? Kaos. Big problem! Min informant R som bott i Iran i stora delar av sitt liv, men ändå kallar sig själv för afghan berättar att hans familj tvingade honom att utöva islam men också att bekänna sig som muslim i hemmet. Han berättar att det alltid var hans pappa som var påtvingande: Min pappa du vet, han tvingade mig att be. Jag fick aldrig missa en bön.. [..] problemet i allt detta är att jag aldrig förstod varför jag skulle be.. Min pappa tvingade mig också att göra ritualer, muslimska.. I berättar att hans familj aldrig tvingade honom till att praktisera islam och att besöka moskén dagligen. När jag frågade honom om han kunde prata om det med sina vänner om att inte gå till moskén svarade han aldrig, det slog honom aldrig ens i tanken för att han inte kunde lita på att någon skulle försäga sig till byns ledare. Larsson och Thurfjell (2013) skriver att gruppen shia-muslimer i Afghanistan uppgår till ca 20% av befolkningen, vilket innebär att de är en minoritet. Den muslimska shiabefolkningen i Sverige också en minoritet men något som är viktigt att tillägga är att de är en heterogen grupp, då muslimer är individer med olika trosutövningar och värderingar. Även om samtliga kommer från samhällen där religionen har varit något centralt så har utövningen av religionen sett annorlunda ut. I fick exempelvis framför sin familj säga att han inte var särskilt religiös medan A blev tvingad att be av sin pappa Lundberg tar upp hur äldre släktingar och familj gärna ser till att överföra religion till barn och ungdomar för bibehållandet av identiteten. Detta är något som även mina informanter upplever (Lundberg 2012). Afghanistan är starkt präglat av religiösa normer och religionen är något som överförs från generation till generation enligt mina informanters upplevelser. Sjöborg tar upp religiös socialisation och menar att Sverige idag har gått från att vara ett samhälle där 20

24 religion förr fördes över från en generation till en annan, istället idag har övergått till att religionen är en privat sak. Han menar också att överföringen av religiös tradition kan idag delvis ses som bruten då värderingsförändringarna sker på grund av generationsskiften. Sjöborg (2012:108) konstaterar då att föräldrageneration inte lägger lika stor vikt vid att föra över religionen då den yngre relationen inte finner ett intresse för religion. I Afghanistan syns dock fortfarande samma mönster, och religionen är något som överförs i generationer då den religiösa socialisationen fortfarande är aktiv och institutionaliserad religion är mer påtaglig än individuell. 6.3 Beskrivning samt analys av religionsutövning efter ett tidsintervall i Sverige: bön och moskébesök Det har skett en generell minskning av moskébesök bland mina informanter. 4 av 6 informanter uppfattar besöken till moskén som ett medvetet minskat val och säger att de aldrig besökt moskén sedan de kom till Sverige. Att gå till moskén är något som samtliga informanter upplevde var ett måste i Afghanistan. Moskébesöken gjordes framförallt på fredagarna, vilken är den heliga vilodagen för muslimer, berättar A, men också under högtiderna. När jag frågade mina informanter om besöksfrekvensen upplevde H moskébesöken som befriande, även om han inte förstod varför de skulle besöka moskén så ofta. I Sverige besöker han aldrig moskén, det är inte något som skulle infalla honom. Han förklarar också att det inte finns en shia-moské i staden han bor i, det finns två sunni-moskéer men där känner han inte sig välkommen. 4 av 6 upplever att de inte har något behov att gå till moskén, 1 av 6 upplever att han endast har behovet att gå till moskén vid högtider. Då åker han till närmaste stad som alltför enkelt ligger 56km bort, där har han också vänner som han träffar. Informanten som tar sig till moskén vid högtider upplever att det för honom handlar om gemenskapen av att träffa människor som kommer från samma land som han själv och pratar samma språk men även tillhörigheten att uppleva att man hör hemma någonstans. A delger sina utsagor: [..] känns det ensamt. Jag är inte muslim men du vet moskén den platsen fyller mitt hjärta. Alla vi är samma där, ingen är annorlunda.. 21

25 N upplever att han inte vill besöka moskén i Sverige, då han tror att större delen av befolkningen skulle döma honom utifrån det som sägs om islam och muslimer. Han upplever att det är viktigare för honom att bli en del av det svenska samhället och i Sverige behöver han inte tillhöra någon religion. Otterbeck tar också upp i sin studie att de intervjuade ungdomarna lever i samhällen som försvårar deras religionsutövning. Majoriteten av befolkningen har en annan religionsåskådning eller ingen alls och där majoritetssamhället inte består av muslimer, där vill inte ungdomarna framstå som annorlunda. H säger istället att han alltid varit troende och är troende än idag. Men han skulle inte vilja bekänna sig själv som muslim, han säger istället att samtalet med Gud genom bönen är det väsentliga för honom, inte att han ska fasta under ramadan. Jag bad aldrig i Afghanistan ensam,, jag fastade för var tvång, jag läser Koranen idag och har läst. Hittar inte saker allt i samhället, då läser jag Koranen. Jag söker vägledning i Koranen. I Koranen står det att man ska använda sitt liv på bästa sätt, inte bara genom att fasta. Det finns många extremister i islam och de har bara fastnat för de fem pelarna, de vet inte bättre. Jag är inte muslim för att hamna i ett paradis eller helvetet, det är inte jag. Jag ber när jag har det svårt, jag ber närsomhelst, för Gud i mitt hjärta.. Gällande bön upplever 3 av 6 informanter att de fortfarande ber i nästa samma utsträckning i Sverige som i hemlandet. De 3 uppfattar bönen som ett sätt att få insikt om sig själva. Bönen har en lugnande effekt och är något som är privat, de upplever att bönen inte är något som de behöver utföra med andra för att finna en gemenskap. De tre resterande informanterna upplever att de ber i liten utsträckning eller nästan inte alls. A uppfattar inte bönen som ett sätt att visa tacksamhet gentemot Gud, utan menar istället att det centrala för honom är att vara en god människa och att vara snäll. A upplever att han i Sverige ber ibland, men inte i samma utsträckning som i hemlandet. Där han blev tvingad att be och att bönen i moskén var viktig, något som hans pappa alltid sa till honom. Han upplever dock att han hade fortsatt be i den utsträckningen som i hemlandet om hans familj hade flytt med honom då bönen var något som han och hans pappa gjorde tillsammans. 22