FoU Södertörns uppdrag och organisation

Transkript

1 Verksamhetsberättelse FoU Södertörn 2018

2 Innehåll FoU Södertörns uppdrag och organisation... 3 Styrning... 4 Avslutade projekt Barns medskapande... 6 Huskurage: ett förebyggandeprojekt mot våld i nära relationer i Nacka lokalpolisområde... 7 Signs of Safety i praktiken. En studie om användning i Stockholms län... 7 De personliga ombudens nätverksmöten på klientens villkor?... 9 Det är precis nu, när gruppen är slut, som det börjar... 9 Familjecentralen gör hembesök. Utökat stöd till förstagångsföräldrar i Vårby gård Sysselsättning/arbete inom socialpsykiatrin Anhörigstöd Pågående projekt Brukares och professionellas upplevelser av samordnad vård för missbruksproblematik och psykisk ohälsa Ensamkommandes vägar ut i vuxenlivet Hemma ett sexualupplysningsprojekt för familjehem Samordning av kommunernas BBIC-arbete Barnperspektiv inom LSS Familjehemsplacerade barns umgänge Utvärdering konflikt & försoning IBIC Informations- och kommunikationsarbete Konferenser Erfarenhetsutbytesdagar Inbjuden som föreläsare Sociala medier och massmedia Kontakter med högskolor/universitet och myndigheter Internationella kontakter Nätverksarbete Rapporter i FoU Södertörns skriftserier Vetenskapliga publikationer

3 FoU Södertörns uppdrag och organisation År 2018 trädde ett nytt avtal för FoU Södertörns verksamhet i kraft. Avtalet gäller till och med FoU Södertörns uppdrag ligger såsom tidigare inom funktionshinderområdet samt individ- och familjeomsorgsområdet. Enligt avtalet ska FoU Södertörn: - Utifrån medborgarfokus identifiera utvecklingsbehov inom ovanstående verksamhetsområden, genom att omvärldsbevaka och följa aktuell samhällsutveckling och förändringar som påverkar verksamhetsområdena. - Föreslå utvecklingsprojekt utifrån identifierade utvecklingsbehov och evidens, som ger verksamheterna förutsättning till innovation och nytänkande. - Utvärdera effekt och nytta med nya och befintliga arbetssätt för att säkerställa medborgarnytta och kvalitet. - Bidra till att sprida information om och bidra till implementering av aktuell forskning och utvärderade metoder inom ovanstående verksamhetsområden. - Bidra till effektiva metoder för utvärdering och uppföljning. - Skapa arenor och nätverk för samverkan och kunskapsutveckling. - Ge stöd och handledning i samband med FoU-projekt. FoU Södertörn ägs av kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Nykvarn är ny ägarkommun till FoU Södertörn f o m januari

4 Styrning Styrgrupp FoU Södertörns arbete leds av en styrgrupp som består av ägarkommunernas socialchefer. Styrgruppen beslutar om verksamhetsplan, budget samt strategiska frågor. Styrgruppen sammanträder fyra gånger per år. Styrgruppen har under 2018 bestått av följande ledamöter: Botkyrka kommun: Marie Lundqvist och Pia Bornevi Haninge kommun: Siw Lideståhl Huddinge kommun: Anne-Marie Sandberg Nacka kommun: Anne-Lie Söderlund Nykvarns kommun: Mahria Persson-Lövkvist Nynäshamns kommun: Charlotte Dahlbom Salems kommun: Ulf Lilja Södertälje kommun: Lenita Granlund Tyresö kommun: Magnus Lublin Värmdö kommun: Anne Lundkvist Styrgruppens ordförande har varit Siw Lideståhl, Haninge. FoU-råd Utöver styrgruppen finns ett FoU-råd. FoU-rådet består av en verksamhetschef från varje ägarkommun och rådet bereder verksamhetsplan, budget och projekt. FoU-rådet har under 2018 bestått av följande verksamhetschefer: Botkyrka kommun: Leena Kuusipalo Haninge kommun: Ingrid Månsson Huddinge kommun: Yvonne Kokkola Nacka kommun: Caroline Andreasson Nykvarns kommun: Liridona Rama Nynäshamns kommun: Marlen Terrell Salems kommun: Carina Strandberg Södertälje kommun: Eva Pedersen-Wallin Tyresö kommun: Anna Larsson som efterträddes av Ann-Ki Olovsdotter Värmdö kommun: Birgitta Zaar Ordförande för FoU-rådet har varit Liridona Rama, Nykvarn. 4

5 Botkyrka kommun är värdkommun för FoU Södertörn, vilket innebär att den står för service när det gäller FoU Södertörns ekonomi, IT-system och personalens anställningar. Personal Grundbemanningen år 2018 bestod av 1,0 chef 2,0 forskningsledare 4,0 forskningsassistenter 0,4 administrativ FoU-assistent Under året har sju personer varit projektanställda vid FoU Södertörn för externfinansierade projekt. En BBIC-samordnare arbetar på uppdrag av södertörnskommunerna och har sin arbetsplats på FoU. Likaså finns en utvecklingsledare som arbetar inom familjehemsvården. Båda två har halvtidsanställningar. 5

6 Avslutade projekt 2018 FoU Södertörn arbetar med ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt som omfattar aktuella verksamhetsområden. Projekten tar utgångspunkt i verksamheternas behov samt aktuell forskning. Nedan presenteras de projekt som avslutats under år Barns medskapande Det övergripande syftet med projektet har varit att öka barns möjligheter till delaktighet och medskapande inom socialtjänstens verksamhet. Fokus har legat på barnsamtal och digital information. Prioriterade områden och innehåll har utformats i samarbete med FoU Södertörns ägarkommuner. Under hösten 2018 anordnade två workshops tillsammans med organisationen Maskrosbarn. Inbjudna var socialsekreterare, behandlare och informatörer från FoU Södertörns ägarkommuner. Workshop om att samtala och medskapa med barn vad säger barnen? Den första workshopen handlade om att samtala och medskapa med barn i socialtjänstens utredningsprocesser. Under workshopen varvades föreläsningar och diskussioner med praktiska övningar och filmer med medskick från Maskrosbarns ungdomar. Medskapande workshop om digital information. Den andra workshopen handlade om hur digital information kan användas för att öka barns delaktighet och medvetenhet om socialtjänstens arbete (med fokus på hemsidor). Under workshopen användes metoden servicedesign där ungdomar från Maskrosbarn arbetade tillsammans med kommunikatörer och socialsekreterare för att lösa vanliga informations- och kommunikationshinder. I samarbete med Nacka och Huddinge kommun utformades en webbplattform med fokus på barnsamtal. Plattformen är tänkt som ett metodstöd för att besvara vanliga frågor och farhågor från socialsekreterare och behandlare. Innehållet består av videoinspelade frågor från socialsekreterare/ behandlare och samtal med en expertpanel från Huddinge kommun som reflekterar över dessa och andra övergripande frågeställningar. Till det inspelade materialet kopplas checklistor och övningar som kan göras på arbetsplatserna samt länkar till forskning och relevant metod- och utbildningsmaterial. Dessutom har en Lathund för digital information till barn och ungdomar utvecklats. Syftet med manualen är att ge sammanfattad information om hur kommunerna kan 6

7 använda digital information (i huvudsak hemsidor) för att öka barn och ungdomars delaktighet och medvetenhet om socialtjänstens arbete. Huskurage: ett förebyggandeprojekt mot våld i nära relationer i Nacka lokalpolisområde Polisregion Stockholm genomförde pilotprojektet Huskurage i tre kommuner: Nacka, Värmdö och Tyresö. Projektet pågick från mars 2016 till och med januari 2017 och utvärderades av FoU Södertörn. Syftet med projektet var att implementera en policy i flerfamiljshus. Policyn förordar tre åtgärder vid oro om pågående våld i en grannlägenhet: (1) Att ringa på dörren för att förvissa sig om situationen. Om det är fråga om pågående brott kan det avleda den misstänkte förövarens uppmärksamhet och således förhindra fortsatt misshandel; (2) Att ta hjälp av en granne för att få kontakt med det befarade brottsoffret i lägenheten; (3) Att de boende ringer polisen, vilket alltid är en förstahandsåtgärd i en akut eller hotfull situation. Att ha infört Huskurage innebär att policyn affischerats på anslagstavlor i varje port i ett bostadsbestånd och att de boende informerats om insatsen via brevlådeutskick. Rapporten påvisar att ytterst få medborgare i försökskommunerna över huvud taget kände till policyns existens eller tagit del av de kommunikativa insatser som genomfördes under projektperioden. Utvärderingen konstaterar vidare att det föreligger tydliga skillnader avseende graden av civilkurage i bostadsområden med olika social och demografisk sammansättning. Det finns dessutom indikationer på ett positivt samband mellan den självskattade graden av social kontroll och sammanhållning i undersökta bostadsområden och benägenheten att försöka avbryta pågående våld i en grannlägenhet; ju bättre sammanhållning, desto högre civilkurage. Utvärderingen visar att framtida kommunala satsningar på Huskurage bör föregås av en formell och väl förankrad ansvarsfördelning mellan polis, socialtjänst och bostadsbolag. Implementeringen bör vidare beakta de psykologiska mekanismer som påverkar människors civilkurage i nödsituationer och att det finns olika utmaningar med införandet i olika typer av bostadsområden. Avslutningsvis behöver respektive organisation rusta inför en potentiell ökad anmälningsbenägenhet och ett ökat antal våldsutsatta och vittnen i behov av stöd. Signs of Safety i praktiken. En studie om användning i Stockholms län Signs-of-Safety utvecklades i Australien och kan i grunden ses som en modell för utredning och uppföljning i socialt barnavårdsarbete i avsikt att säkerställa barns säkerhet och skydd. FoU Södertörn har studerat modellens spridning och tillämpning i Stockholms stads stadsdelar samt övriga kommuner i Stockholm län. Det övergripande syftet med 7

8 studien var att undersöka i vilken omfattning och på vilket sätt Signs-of-Safety används i Stockholms län samt att beskriva och analysera principiellt viktiga förtjänster och begränsningar som är förenade med att ta modellen i bruk. Den första delstudien utgörs av en översiktlig kartläggning baserad på enkäter av modellens utbredning och tillämpning i länet. Det är en totalundersökning av länets kommuner/stadsdelar/socialjourer (n=44) som rör användningen av Signs-of-Safety i samtliga verksamheter (n=189) inriktade mot barnavårdsarbete (mottagning, utredning, utförare etc.) Delstudien visar bland annat att modellen tillämpas i någon utsträckning i nästan 90 procent av kommunerna och stadsdelarna, men att endast en liten andel av de tekniker/verktyg som Signs-of-Safety innefattar används av socialkontorens olika verksamheter. Vanligast är att s.k. Mappning används och denna teknik brukas främst i utredningsenheter inriktade mot yngre barn. Den andra delstudien består dels av fokusgruppintervjuer med deltagare från en referensgrupp av praktiker som ingått i projektet; dels av fördjupade undersökningar i fyra kommuner/stadsdelar som använder modellen och dess olika komponenter i förhållandevis hög grad. Övergripande handlar det om hur modellen tillämpas i det praktiska arbetet i olika sammanhang samt vilka föreställningar som knyts till användandet. Ett särskilt fokus har ägnats åt arbetet med så kallade säkerhetsplaner (ofta använda i samband med överväganden om placering med stöd av LVU). Materialet till de fördjupade undersökningarna utgjordes av aktanalyser (n=16), observationer av ärendegenomgångar (n=9) samt intervjuer (n=18) med socialsekreterare och familjebehandlare. Delstudien pekar bland annat på stora variationer i hur tekniker som Mappning används i praktiken samt svårigheter att realisera säkerhetsplaner. I den tredje delstudien undersöktes klienters erfarenheter av att ha varit föremål för utredning där Signs-of-Safety och verktyget säkerhetsplan har använts. Delstudien baserades på intervjuer med föräldrar (n=4) och barn (n=2). Även om det är svårt att renodla föräldrarnas och barnens erfarenheter av Signs-of-Safety från mötet med socialtjänsten generellt, pekar studien på allt mellan positiva, indifferenta och direkta kritiska upplevelser av dem som har erfarenhet av modellen. Att använda modeller som kommer från andra länder än Sverige t.ex. Signs-of-Safety kan vara en viktig framgångsfaktor trots att modellerna ofta anpassas till det lokala sammanhang de hamnar i. Denna studie visar att de delar av modellen som används och de anpassningar som sker är de som stärker professionen i det handläggande arbetet. Anpassningen kan också förstås i ljuset av att Signs-of-Safety - som är framtagen i ett land där barnskyddsprinciper dominerar - tillämpas i Sverige vars sociala barnavårdsarbete traditionellt baseras på föräldrastödsprinciper. 8

9 De personliga ombudens nätverksmöten på klientens villkor? FoU Södertörn blev år 2016 kontaktade av de personliga ombuden (PO) i Nacka-Värmdö som under flera års tid arbetar med att ordna nätverksmöten för sina klienter och ville ha nätverksmetodiken undersökt. De PO i Nacka-Värmdö har ett nära samarbete med PO i Haninge varför de också kom att ingå i studien. Avsikten med studien var att göra ett kvalificerat nedslag, en undersökning av delar av de personliga ombudens verksamhet med ett fokus på just nätverksmöten. Vad kan det innebära att använda nätverksmetodiken i PO-verksamheten? I denna undersökning beskrivs relativt ingående de nätverksmöten som PO anordnar. Vi har fått många inblandade personers syn på dessa möten, dels genom att delta och observera möten, dels genom intervjuer med deltagare. Det går inte att analysera de personliga ombudens nätverksmöten utan att gå in på ombudens yrkesroll. De personliga ombuden har en unik roll bland de hjälpande instanser som omger personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det centrala och särskiljande i deras yrkesroll är att de agerar på uppdrag av klienten, och de tillhör inte någon annan myndighet. Vi kan konstatera att användandet av nätverksmötet förstärker den maktförskjutning som PO-uppdraget i sig innebär, det vill säga att göra individens röst hörd, ge ökad makt till individen, empowerment, föra in individens perspektiv och frågor. Vi kan också konstatera att nätverksmötet har potential att förstärka förutsättningarna för förbättring av individens livsvillkor genom den aktiva mobiliseringen av och dialogen mellan de olika delarna av nätverket; anhöriga och vänner såväl som professionella. Det är precis nu, när gruppen är slut, som det börjar Detta är utvärdering av projektet Utökat stöd vid en familjecentral i Huddinge. Utvärderaren har följt projektet under ett och ett halvt år, från januari 2017 till och med juni Projektet Utökat stöd till små barn och deras föräldrar inom socialförvaltningen har arbetat med anknytningsproblematik mellan föräldrar och små barn. Det har bestått av flera delar: dels deltagande i Trygghetscirkeln, dels föräldrasamtal, dels hembesök. De praktiska och teoretiska kunskaperna i Trygghetscirkelns program har kunnat fördjupas vid föräldrasamtal och hembesök. Det ges en möjlighet att ytterligare diskutera och förklara innehållet. Och samtidigt tjänar innehållet i Trygghetscirkeln som en ingång i dessa samtal. 9

10 Utvärderingen är baserad på observationer och intervjuer och belyser arbetssättet samt behandlarnas och deltagarnas upplevelse av projektet. Arbetssättet tycks i hög grad fungera i så måtto att deltagarna uttrycker, i stort sett enhälligt, att de olika delarna kompletterar varandra. De flesta tycker att det varit bra med både Trygghetscirkelns gruppträffar och föräldrasamtalen och hembesöken. Familjecentralen gör hembesök. Utökat stöd till förstagångsföräldrar i Vårby gård Kuratorerna vid Vårby gårds familjecentral i Huddinge har sedan hösten 2016 satsat på att genom hembesök nå samtliga föräldrar när de nyligen fått sitt första barn. Inspirationen kommer från ett hembesöksprogram i Rinkeby-Kista men är inte lika omfattande och har inga extra medel avsatta. Programmet i Vårby gård innebär att ett första hembesök görs gemensamt av en BVC-sjuksköterska från landstinget och en kurator från socialtjänstens förebyggande del. Därefter gör kuratorn ytterligare två hembesök. Som avslutning bjuds familjerna till en gemensam träff på familjecentralen. Barnen är då cirka sex månader gamla. Avsikten är att ge information och vägledning med utgångspunkt i föräldrarnas behov. Förhoppningen är att skapa en kontakt som kan avdramatisera eventuella senare möten med socialtjänsten. FoU Södertörn har följt programmet genom intervjuer med anställda och föräldrar under programmets första år. Utvärderingen visar att programmet har gott stöd i forskning, och att det har fungerat bra att införa programmet. Familjerna har i hög grad valt att delta i programmet och hembesöken har varit uppskattade. För barnhälsovården har programmet inneburit en avlastning och möjliggjort för sköterskorna att fokusera på barnhälsofrågor. Att programmet finns i en organisation som en familjecentral förenklar möjligheten för kuratorer och sjuksköterskor att samarbeta. Sysselsättning/arbete inom socialpsykiatrin. Kartläggning av kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö, Värmdö. FoU Södertörn har i flera projekt undersökt insatsen boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. I intervjuer med personer som har stöd från socialtjänsten kom även andra ämnen än boendestöd upp. Ett exempel är betydelsen av socialpsykiatrins så kallade sysselsättningsverksamheter. Dels för dem som tillbringar en avgörande del av sin tid vid dessa verksamheter, dels för dem som inte har någon organiserad sysselsättning i sitt liv. Detta gjorde oss nyfikna och resulterade i denna studie. 10

11 FoU Södertörn har genomfört en kartläggning av vilka typer av verksamheter som olika kommuner erbjuder. Vi har intresserat oss för karaktären på verksamheterna om de är träfflokaler eller har ar-betsinriktning, vilka aktiviteter som erbjuds, vilken typ av stöd som förmedlas, om det krävs biståndsbeslut, hur många som deltar, könsfördelning, öppettider, priset på kaffe, om det finns mat att tillgå etc. Anhörigstöd FoU Södertörn har i samarbete med Nestor, genomfört en kartläggning om anhörigstödjarnas roll i Stockholms södra kommuner. Anhörigstödet syftar till att minska ohälsan för anhöriga och riktar sig till samtliga målgrupper. Bland annat framkom i kartläggningen, att anhörigstödet tolkas och formas relativt olika i kommunerna (ex: omfattning av tjänster, uppdraget, inriktning av insatser). Främst riktas anhörigstödet till målgruppen äldre, därefter funktionshinder och minst till IFO:s målgrupper (barn, försörjningsstöd osv). Resultatet avrapporterades vid ett analysseminarium (november) och vid en länsträff (december) som båda riktade sig till anhörigstödjarna i Stockholms län. Resultaten finns också sammanfattade i en rapport. 11

12 Pågående projekt Brukares och professionellas upplevelser av samordnad vård för missbruksproblematik och psykisk ohälsa I studien undersöks hur brukare med missbruksproblematik och psykisk ohälsa upplever sina behov och sina kontakter med vården samt om dessa upplevelser förändras över tid, och hur professionella upplever samverkan kring målgruppen. Studien förväntas ge ökad kunskap om vårdens roll och utvecklingspotential i att tillgodose brukarnas behov av kvalificerad, lättillgänglig och integrerad vård. Under året har intervjuer, uppföljningsintervjuer samt aktgranskning gjorts. Ensamkommandes vägar ut i vuxenlivet. Sociala- och familjerelaterade perspektiv Utifrån en longitudinell forskningsansats fortsätter FoU Södertörn följa unga vuxna som tidigare deltagit i forskningsprojektet Ensamkommande barn studier av barns/ungdomars bakgrund, ankomsttid och framtid i Sverige. Detta för att studera deras vuxenblivande utifrån sociala och familjerelaterade frågor. Frågor som studeras är: Vad händer i deras liv i dag? Vilken betydelse har deras uppväxtfamilj och tidigare sociala liv för dem? Hur ser de på egen familjebildning? Vilka ideal, normer och krav förhåller de sig till, och hur relaterar dessa till tidigare erfarenheter? Vilket stöd har de fått/får de i processen mot vuxenblivande? Finns en önskan eller förslag på andra typer av stöd? Studien förväntas ge teoretiska insikter, identifiera fortsatta stödbehov och vara till nytta för den praktik som arbetar med nämnda grupp barn och unga vuxna. Under året har ett stöd för samtal med ensamkommande barn publicerats på FoU Södertörns hemsida Det är ett samtalsmaterial som specifikt vänder sig till yrkesgrupper som möter dessa unga i sitt arbete. Materialet är uppdelat i 9 avsnitt, men ska ses som en helhet som kan disponeras på flexibla sätt. Hemma ett sexualupplysningsprojekt för familjehem RFSU Stockholm och FoU Södertörn driver ett gemensamt ett projekt som riktar sig till familjehem med placerade ungdomar mellan år mot bakgrund av att placerade ungdomar oftare har en sämre sexuell hälsa än andra i samma ålder. Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden. 12

13 Syftet med projektet är att ge kunskap och verktyg till familjehemmen att prata med de unga om sex och stötta dem i frågor som exempelvis rätten till den egna kroppen, ömsesidighet och säkrare sex. Målet är att det ska öka placerade ungdomars sexuella hälsa. Inom ramen för projektet kommer utbildningar, informationsmaterial samt en film att tas fram till familjehemmen som riktar sig till familjehem. Under året har utbildningen Att prata sex och relationer med familjehemplacerade unga färdigställts. Ett flertal utbildningar har genomförts såväl inom Södertörnskommunerna som i Stockholm stad och Örebro. Arbetet med filmerna och en podd har påbörjats och räknas bli klar sommaren Filmerna och podden ska kunna användas i utbildningssammanhang eller som stödmaterial till socialsekreterare. Samordning av kommunernas BBIC-arbete Södertörnskommunerna samfinansierar en BBIC-samordnartjänst om 50 procent. Samordnaren ansvarar för grundutbildningar i Södertörn och anordnar också kurser om den reviderade versionen av BBIC. Familjehemsforskning i praktiken Södertörnskommunerna samordnar också en utvecklingsledare på halvtid som ansvarar för olika slags familjehemsutbildningar bl a grundutbildningar som riktar sig dels till familjer som tar emot ensamkommande barn och unga, dels andra familjehem. Inom ramen för denna tjänst anordnas också erfarenhetsutbytesdagar för anställda inom familjehemsvården. Under hösten 2018 har FoU Södertörn erbjudit familjehemsenheter att delta i utvecklingsarbetet Familjehemsforskning i praktiken. Fem kommuner har deltagit i detta arbete som syftar till att ge deltagarna möjlighet att ta del av forskning avseende familjehemsvård, att göra en egen undersökning samt att tillämpa kunskapen så att den kommer till nytta för de placerade barnen. Barnperspektiv inom LSS Hur tillämpas ett barnperspektiv i LSS-insatsen korttidsboende? Insatsen korttidsboenden har två syften: för det första att erbjuda barnet personlig utveckling och rekreation, för det andra att avlasta föräldrarna och kanske ge möjlighet för föräldrar att tillbringa tid med barnets syskon. Ofta sammanfaller barnets önskan om att vara på korttidsboendet med föräldrarnas önskemål om avlastning, men inte alltid. Hur kan ett barnperspektiv beaktas vid olika åsikter? Vilka arbetssätt kan stärka ett barnperspektiv? Hur gör LSS-handläggare för att informera och inhämta barnets åsikter? 13

14 Under året har samtliga ägarkommuner bidragit med anonymiserade utredningar som har granskats utifrån ett barnperspektiv. En gruppintervju med LSS-handläggare har hållits liksom några intervjuer med föräldrar vars barn har korttidsboende. Familjehemsplacerade barns umgänge Barn har rätt till umgänge med en förälder de inte bor tillsammans med. När ett barn placeras i familjehem kan den fortsatta kontakten med de anhöriga ha stor betydelse för barnets hälsa, utveckling och tillfredsställelse med livet. Hur kontakten arrangeras kan även ha betydelse för placeringens utfall och barnets tillgång till ett stödjande nätverk på längre sikt. I en pågående studie undersöks familjehemsplacerade barns erfarenheter av umgänge och annan kontakt med anhöriga under placeringstiden, i syfte att stärka barnperspektivet och utveckla kunskap om brukares erfarenheter av socialtjänstens stöd. Barn i åldrarna år intervjuas om sina erfarenheter. Projektet har beviljats forskningsmedel från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Utvärdering konflikt & försoning Konflikt och försoning (KoF) är en arbetsmetod för domstolen och socialtjänsten att gemensamt möta problematiken vid vårdnadstvister. KoF bygger på ett samarbete mellan föräldrar, tingsrätt och socialtjänstens familjerätt med syfte att lösa konflikten i samverkan. Den bärande tanken är att genom intensifierade samtal mellan parterna lösa konflikten samt att hjälpa föräldrarna att lyfta fokus från sin egen konflikt för att istället få en lösning som är till barnets bästa. I en pågående studie granskas socialtjänstens och tingsrättens samarbete i interventionen i relation till intentionen att: stärka barnperspektivet; stödja föräldrarna till ett gemensamt fokus på lösningar som är för barnets bästa och som håller i längden; samt att undvika uppslitande utredningar och domstolsprocesser. I studien analyseras förutsättningar för att uppnå förväntade effekter. Ett syfte är också att belysa interventionens innehåll och process. Studien bygger på aktgranskning av avslutade mål, observationer av muntliga förhandlingar i tingsrätten i pågående mål, samt intervjuer med rådmän, familjerättssekreterare och föräldrar om deras erfarenheter. IBIC FoU Södertörn har under året deltagit i Nestors nätverk för utvecklingsledare som arbetar med implementering av IBIC. Syftet har varit att följa frågan. 14

15 Informations- och kommunikationsarbete Konferenser 16/3 Systematisk uppföljning. Samarrangemang med FoU Nordväst och FoU Nordost för hela länet. 21/3 Familjehemsplacerade barns umgänge. Avslutningskonferens för dem som medverkat i utvärderingen av umgängesstödet. 11/4 Praktikantdag. FoU bjuder in de socionompraktikanter som är verksamma i ägarkommunerna. 17/4 Signs of Safety. Gemensam konferens med Länsstyrelsen om resultaten av den studie som FoU Södertörn gjort om användningen av Signs of Safety i Stockholms län. 2/10 Barn med funktionsnedsättning som lever i socialt utsatta familjer. 3/10 Forskardag om sysselsättning. FoU Södertörn är medarrangör tillsammans med Socialhögskolan och FoU nordost. 18/10 KNUT. Nationell konferens om försörjningsstöd som FoU medarrangerar. 19/10 Våld i nära relation. 13/11 Signs of Safety. Uppföljning av vårens konferens på samma tema tillsammans med Länsstyrelsen. 13/11 Systematisk uppföljningar och familjehemsforskning. Samarrangemang med SBU, statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 4/12 Utbildning i hur UBÅT kan användas vid systematisk uppföljning inom missbruksvården. Samarrangemang med Socialstyrelsen och Umeå universitet. 5/12 Missbruk. Halvdagskonferens kring Spel om pengar. Samarrangemang med Länsstyrelsen. 13/12 Praktikantdag. FoU bjuder in de socionompraktikanter som är verksamma i ägarkommunerna. 15

16 Erfarenhetsutbytesdagar 7/9 Arbetsgruppen för metodutveckling i familjerättsarbete ordnade en studiedag om Samverkansteam för stöd till barn och föräldrar vid separation där Nacka kommun berättade om sitt utvecklingsarbete. 5/10 Stöd till föräldrar med barn placerade i familjehem. Inbjuden som föreläsare Flera FoU-medarbetare har varit inbjudna av andra konferensarrangörer för att föreläsa om sina studier. Det gäller bl a Arrangör Hur kan vi utveckla samverkan för barn med funktionsnedsättning i socialt utsatta familjer? Carpe Självbestämmande ett dilemma i gruppbostaden. Carpe. Boendestöd på papperet boendestöd i praktiken. Carpe Samverkan för barn med funktionsnedsättning i socialt utsatta familjer? Carpe Umgänge inom familjehemsvård. Bodens kommun. Umgänge inom familjehemsvård. SKL. Nationell årskonferens för personliga ombud. Yrkesföreningen för personliga ombud i Sverige. Barn och försörjningsstöd. Barnrättsdagarna. Barn och bostadslöshet. Barnrättsdagarna. Talare Åsa Bringlöv och Kristina Engwall Gunnel Andersson och Hjördis Gustafsson Gunnel Andersson och Hjördis Gustafsson Åsa Bringlöv och Kristina Engwall Ann-Sofie Bergman och Christina Sandahl Ann-Sofie Bergman och Christina Sandahl Tomas Bons och Åsa Bringlöv Eva-Marie Åkerlund Eva Nyberg 16

17 Självbestämmande i gruppbostäder. LSS-dagarna. Utvärdering av YAP. Allmänna barnhuset. Boendestöd. Psykosociala förbundet i Finland. Mångbesökare. Malmö stad. Samverkan för barn med funktionsnedsättning i socialt utsatta familjer? Västerviks kommun. Boendestöd. Solna stad Gunnel Andersson och Hjördis Gustafsson. Josefin Bernhardsson Gunnel Andersson Åsa Bringlöv Kristina Engwall Gunnel Andersson Sociala medier och massmedia På FoU Södertörns hemsida finns aktuell information om verksamheten och alla rapporter för nedladdning. Utöver hemsidan finns FoU Södertörn också på Facebook. Ytterligare ett sätt att nå ut är informationsbladet InFoU som i kortfattat format berättar om aktuella projekt, rapporter och seminarier. InFoU utkom med tre nummer under Under året har rapporten Bostadslöshet som uppväxtvillkor Barns och föräldrars vardagsliv i en familj som saknar egen bostad från år 2017 rönt mycket uppmärksamhet i såväl tidningar som radio. Artiklar har publicerats i Socialpolitik och Dagens Samhälle. Dagens Nyheter har hänvisat till FoU Södertörns rapporter både avseende utvärderingen av YAP och utvärderingen av Huskurage. Tomas Bons har publicerat en krönika i Socionomen med anledning av slutrapporten från den nationella samordnaren med uppdraget att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården. Kristina Engwall har medverkat i Socionomens temanummer om funktionshinder. 17

18 Kontakter med högskolor/universitet och myndigheter Samarbete med högskolor och universitet sker kontinuerligt genom att anställda vid FoU Södertörn undervisar och medverkar i forskningsprojekt. Medarbetare på FoU Södertörn har också varit inbjudna till seminarier på högskolorna i närområdet för att presentera FoU-verksamhet och specifika projekt. Medarbetare på FoU Södertörn har också varit inbjudna som experter i några myndigheters pågående arbete bl a i fråga om umgänge för placerade barn, familjehemsutbildning och barnperspektiv inom LSS. Internationella kontakter Året inleddes med att en delegation från USA som arbetar med YAP i Botkyrka besökte FoU för att få stöd och tips i hur projektet kan utvärderas. Under våren kom också en kinesisk delegation för att lära sig mer om svensk social barnavård. Medarbetare på FoU har under året deltagit i internationella konferenser i Finland, Kina och Portugal för att presentera FoU-studier. 18

19 Nätverksarbete FoU Södertörn har en samordnande roll i några av Södertörns nätverk: BBIC-nätverket BBIC-samordnaren är sammankallande till nätverket. Chefsnätverket inom missbruksområdet 3 möten har hållits under året med information om ny forskning samt diskussioner om gemensamma frågor. Chefsnätverket inom familjehemsvård Nätverket har träffats fyra gånger under året. Forskning och utvecklingsarbeten har presenterats liksom kommande utbildningar till familjehem och personal. Det har också funnits utrymme för diskussioner om gemensamma frågor. Familjerättsnätverket Samarbetet mellan tingsrätt och kommunal familjerätt fokuseras. Nätverket har varit delaktigt i utformning av den utvärdering av Konflikt & försoning som pågår samt i de utbildningsdagar som hållits under året. Utvecklingsledarnätverket inom funktionshinderområdet Nätverket har träffats två gånger för att diskutera aktuella frågor inom funktionshinderområdet. Utvecklingsledarnätverket inom IFO Under året har nätverket träffats tre gånger. Nätverk för systematisk uppföljning Nätverkets har träffats två gånger under året. 19

20 Rapporter i FoU Södertörns skriftserier 157/18 De personliga ombudens nätverksmöten på klientens villkor? Tomas Bons och Åsa Bringlöv. 159/18 Stöd till barn när föräldrar har familjerättsliga konflikter. En utvärdering av Rädda Barnens samtalsmaterial Hanna & Theo. Ann-Sofie Bergman. 160/18 Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge. En utvärdering av socialarbetares perspektiv. Ann-Sofie Bergman, Christina Sandahl, Carina Mellberg, Kristina Engwall och Per Carlson. 161/18 Familjecentralen gör hembesök. Utökat stöd till förstagångsföräldrar i Vårby gård. Åsa Bringlöv och Hjördis Gustafsson. 162/18 Huskurage: ett förebyggandeprojekt mot våld i nära relationer i Nacka lokalpolisområde. Adam Jonsson. 163/18 Ungdomstid i oviss väntan. Mottagandet av barn i Nacka kommun. Live Stretmo. 164/18 Signs of Safety i praktiken.en studie om användning i Stockholms län. Francesca Östberg, Stefan Wiklund och Åsa Backlund. 165/18 Sysselsättning/arbete inom socialpsykiatrin. Gunnel Andersson och Hjördis Gustafsson. 166/18 Det är precis nu, när gruppen är slut, som det börjar. En utvärdering av projektet Utökat stöd till små barn och deras familjer. Tomas Bons. 20

21 Vetenskapliga publikationer Bergman, Ann-Sofie och Maria Eriksson (2019) Supported Visitation in Cases of Violence: Political Intentions and Local Practice in Sweden, International Journal of Law, Policy and the Family, 32(3), doi.org/ /lawfam/eby011 (Bygger på FoU-utvärdering av umgängesstöd i lokal.) Engwall, Kristina, Francesca Östberg, Gunnel Andersson, Tomas Bons och Åsa Bringlöv (2018) Children with disabilities in Swedish child welfare a differentiating and disabling practice, European Journal of Social Work. doi.org/ / (FoU-projekt om barn med funktionsnedsättning som lever i socialt utsatta familjer.) Engwall, Kristina (2018) Varför bo tillsammans? Argument från föräldrar som lever med sina vuxna barn med intellektuell funktionsnedsättning. Socialmedicinsk tidskrift 95(1), (Projekt om vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som lever med sina föräldrar.) Engwall, Kristina (2018) Why live together? The stories of co-living parents and adult children with intellectual disabilities, Nordic Social Work Research. doi.org/ / x (Projekt om vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som lever med sina föräldrar.) 21