FoU Södertörns uppdrag och organisation

Transkript

1 Verksamhetsberättelse FoU Södertörn 2017

2 FoU Södertörns uppdrag och organisation FoU Södertörns uppdrag är att inom funktionshinder- och individ och familjeomsorgsområdet: - Bidra till att sprida information om aktuell forskning inom ovanstående verksamhetsområden - Bidra till utveckling av effektiva metoder för utvärdering och uppföljning - Skapa arenor och nätverk för samverkan och kunskapsutveckling - Öka anställdas förutsättningar till utveckling inom yrket och det egna verksamhetsfältet - Ge stöd och handledning i samband med FoU-projekt - Genom avtal vara knuten till ett eller flera universitet / högskolor FoU Södertörn ägs av kommunerna Botkyrka, Gotland (t o m juni), Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Ledamöter FoU Södertörns arbete leds av en styrgrupp. Gruppen består av chefstjänstemän från IFO (Individ- och familjeomsorgen) och verksamheten för personer med funktionsnedsättning från varje ägarkommun. Styrgruppen sammanträder sex gånger per år. Styrgruppen har under 2017 bestått av följande personer: Botkyrka kommun: Sara Hellblom Gustafsson Gotland: Mariann Godin Luthman (t o m juni) Haninge kommun: Maria Ekeroth Huddinge kommun: Marianne Krook, Yvonne Kokkola Nacka kommun: Caroline Andreasson Nynäshamns kommun: Marlen Terrell Salems kommun: Carina Strandberg Södertälje kommun: Fredrik Yllman, Lena Karlsson Leksell Tyresö kommun: Anna Larsson Värmdö kommun: Birgitta Zaar 2

3 Styrgruppens ordförande har varit Sara Hellblom Gustafsson, Botkyrka. Botkyrka kommun är värdkommun för FoU Södertörn, vilket innebär att den står för service när det gäller FoU Södertörns ekonomi och personalens anställningar. Under året har en arbetsgrupp utsedd inom styrgruppen arbetat med ett nytt avtal för FoU Södertörn. Det nya avtalet undertecknades av ägarkommunernas socialchefer den 24 november. Personal Grundbemanningen år 2017 bestod av 1,0 chef/forskningsledare 2,0 forskningsledare 4,0 forskningsassistenter 0,4 administrativ FoU-assistent Under året har ett antal personer varit projektanställda vid FoU Södertörn för externfinansierade projekt. En BBIC-samordnare arbetar på uppdrag av södertörnskommunerna och har sin arbetsplats på FoU. Likaså finns en utvecklingsledare som arbetar med familjehemsutbildning och utvecklingsarbete inom detta område. Båda två har halvtidsanställningar. 3

4 Avslutade projekt 2017 FoU Södertörn arbetar med ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt som omfattar aktuella verksamhetsområden. Projekten tar utgångspunkt i verksamheternas behov samt aktuell forskning. Vissa projekt är mer omfattande och djupgående än andra men fokus är alltid praktiknära forskning med koppling mellan socialarbetarnas praktiska arbete, utveckling och forskning. Nedan presenteras de projekt som avslutats under år 2017 samt de som påbörjats och fortlöpt under året. Barnperspektiv inom försörjningsstöd Syftet med projektet har varit att diskutera hur socialtjänstpersonalen arbetar med ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Här behandlas ideal, idéer och praktik, och inte minst huruvida barnet uppmärksammas i den fattiga familjen. Studien visar hur professionen lägger vikt vid barns situation samtidigt som den sällan träffar det enskilda barnet. Det är i utredningen av föräldrarnas ekonomi som kunskapen om barnens situation ska hämtas in. Här framträder bilden av att barnet behöver skyddas. Vilka innebörder knyts till detta skydd? Vad kan det få för konsekvenser? Är det möjligt att skydda barn från sin familjs ekonomiska situation? Rapport 151/17 Barnet mellan raderna - en intervjustudie om barn och ekonomiskt bistånd Boendestöd ur ett professionsperspektiv Projektet ingår i det kunskapsbygge om boendestöd som skett på FoU Södertörn under flera år. Studien bygger på intervjuer med boendestödjare och handläggare i fem kommuner. Den visar att det finns en skevhet genom den administrativa gången, från beställning till genomförandeplan och uppföljning. Resultatet blir en diskrepans mellan boendestöd på papper och boendestöd i praktiken. Skevheten börjar i beställningens förmåga att överensstämma med det faktiska boendestödet. Det bottnar i handläggarnas begränsade förutsättningar att göra en adekvat bedömning. Det bottnar också i det omöjliga i att detaljerade beställningar kan spegla en oförutsägbar vardagsverklighet. Det lämpliga i att organisera det sociala arbetet i en beställarfunktion och en utförarfunktion kan, utifrån denna studies resultat, ifrågasättas. Boendestöd äger rum i vardagens sammanhang, i individens egen levnadsmiljö. Det innebär att det oplanerade och oförutsägbara är konstant närvarande. Till detta kommer att brukarens mående och förmåga tenderar att fluktuera; vissa dagar mår man bättre, 4

5 andra dagar sämre. Boendestödjarens förmåga att möta den konkreta individen i hans eller hennes konkreta livsomständigheter just den dagen, just den stunden, är grundläggande för ett stödjande boendestöd. Det innebär att handläggarens detaljreglerade beställningar om vad som skall ske, tillika detaljerade genomförandeplaner, riskerar att bli en pappersprodukt som inte motsvaras av det faktiska boendestöd som äger rum. När så uppföljningar utgår från skeva beställningar är cirkeln av den skeva administrativa processen sluten. En lösning på avvikelsen mellan boendestöd på papper och boendestöd i praktiken kan vara en kartläggningstid innan avsikten med och innehållet i boendestödet fastställs. Den skulle kunna innebära att handläggaren beslutar om insatsen boendestöd och att boendestödjaren och brukaren därefter har tid att gemensamt komma fram till vad stödet skall innebära. På det sättet förstärks möjligheten att bedömningar och beslut är förankrade hos brukaren och i den faktiska livssituationen. Rapport 152/17 Boendestöd på papper Boendestöd i praktiken Bostadslöshet som uppväxtvillkor. Barns och föräldrars vardagsliv i en familj som saknar egen bostad Många barn växer numera upp inom vad som benämns den sekundära bostadsmarknaden, exemplifierat med hotellboende, korta andrahandskontrakt som följer på varandra, vandrarhem, inneboende i ett rum hos bekanta eller obekanta lägenhetsinnehavare. Studien diskuterar hur vardagen ser ut för barnfamiljer som långvarigt saknar en egen bostad. Två arenor för mötet med målgruppen bostadslösa familjer har använts, en familjecentral som har fokus på de yngsta barnen i samhällets förebyggande sociala insatser, och ett hotellboende med rum i korridor med gemensamt kök och serviceutrymmen. Studien tar upp olika livsvillkor som karakteriserar familjer som återfinns inom gruppen bostadslösa. Andra problem som samvarierar med, eller orsakar, bostadslösheten beskrivs också. Särskilt fokuseras bostadslöshetens konsekvenser för barnen. För både barn och vuxna medför de bostadslösningar som tillhör den sekundära bostadsmarknaden problem i familjens ansträngningar att ordna ett fungerande vardagsliv. Stigmatisering och ojämlikhet sammanfattar familjemedlemmarnas syn på den egna livssituationen i förhållande till den vanliga familjen i samhället. Rapport 153/17 Bostadslöshet som uppväxtvillkor. Barns och föräldrars vardagsliv i en familj som saknar egen bostad 5

6 Barn som är aktuella både inom IFO och LSS Den här studien handlar om samverkan mellan Individ- och familjeomsorgens barn- och ungdomsenheter och enheter för personer med funktionsnedsättning. En fungerande samverkan av olika samhälleliga aktörer runt barn med funktionsnedsättning i socialt utsatta familjer kan ses som extra viktig. Dels för att det handlar om barn, dels för att det berör barn med funktionsnedsättning. Barn med funktionsnedsättning som också lever i socialt utsatta familjer utgör en mycket sårbar grupp med begränsningar att föra sin egen talan. Forskning visar dessutom att barn med funktionsnedsättning i högre grad än andra barn riskerar att utsättas för våld och övergrepp. Tyvärr visar forskningen också att många professionella saknar kunskap om barn med funktionsnedsättningars speciella behov och ökade utsatthet för våld och andra övergrepp. Utifrån fiktiva fall avseende två barn med funktionsnedsättningar som lever i familjer med social problematik har socialsekreterare och LSS-handläggare i åtta kommuner diskuterat hinder och förutsättningar för samverkan. Studien sammanfattar förutsättningar för god samverkan och lyfter betydelsen av ett barnperspektiv. Rapporten avslutas med ett arbetsmaterial som kan användas för utvecklingsarbete. Rapport 154/17 Samverkan för barn med funktionsnedsättning i socialt utsatta familjer Artikel: Engwall, Östberg, Andersson, Bons, Bringlöv (kommande) Children with disabilities in Swedish child welfare a differentiating and disabling practice, European Journal of Social work. Utvärdering av YAP (externfinansierat av Allmänna Barnhuset) Detta är en utvärdering av projektet Botkyrka YAP (Youth Advocate Programmes). YAP är en internationellt beprövad stödpersonsinsats som vänder sig till barn och ungdomar mellan år som fått ett biståndsbeslut från socialtjänsten. Genom YAP-programmet får den unge en stödperson som följer den upp till 15 timmar i veckan under en begränsad period på sex månader. Insatsen utgår från den unges individuella mål, behov och önskemål. Det övergripande målet för alla deltagare är dock att de efter insatsen ska må bättre och ha förbättrat sina skolprestationer (eller vara i annan sysselsättning). Programmet har också en uttalad lokal förankring och alla stödpersoner rekryteras från Botkyrkaområdet. 6

7 Resultaten från utvärderingen visar att de flesta av deltagarna är övervägande positiva till insatsen och dess utformning. Föräldrar och ungdomar utrycker i synnerhet uppskattning för stödpersonerna och den relation som flera av ungdomarna haft till dem. De framgångsfaktorer som deltagarna särskilt lyfter fram är: En bra matchning mellan ungdom och stödperson, ungdomens egen motivation, en engagerad och uthållig stödperson som ägnar mycket tid åt ungdomen samt goda förutsättningar att skapa sociala nätverk kring ungdomen under insatstiden. En god matchning tycks i sin tur bygga på gemensamma erfarenheter och referensramar, liksom att stödpersonen är någon som ungdomen kan känna tillit till och prata med. Vad gäller deltagarnas upplevda förändring framkommer varierade svar. Även om de flesta ungdomar och föräldrar varit positiva till insatsen i sig, utrycker många besvikelse över att de inte sett så tydliga förändringar som de hoppats på. En vanlig beskrivning är att de förändringar som de kunde se i början av insatsen, avtagit när stödpersonerna slutat. Utvärderingen har också identifierat ett antal risker och utvecklingsområden. En av dem handlar om de starka känslor av sorg och förlust som en del ungdomar kan uppleva när stödpersonerna slutar, vilka om de inte tas om hand på ett bra sätt kan riskera såväl deras välmående som insatsens resultat. Det finns också en risk att stödpersonerna tar på sig för stort ansvar för ungdomarna och det i sin tur försätter dem i potentiellt farliga eller ohälsosamma situationer. Rapport 156/17 Konsten att inte ge upp. En utvärdering av stödpersonsprogrammet Botkyrka YAP Personliga ombud Studien gör ett kvalificerat nedslag i de personliga ombudens verksamhet med ett fokus på nätverksmöten. Vad kan det innebära att använda nätverksmetodiken i POverksamheten? Undersökningen belyser relativt ingående de nätverksmöten som PO anordnar. Genom att delta och observera möten samt genom intervjuer med deltagare har många inblandade personers syn på dessa möten erhållits. Rapporten ger en bild av hur deltagarna på PO:s nätverksmöten upplever dessa. Det går inte att analysera de personliga ombudens nätverksmöten utan att gå in på ombudens yrkesroll. De personliga ombuden har en unik roll bland de hjälpande instanser som omger personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det centrala och särskiljande i deras yrkesroll är att de agerar på uppdrag av klienten, och de tillhör inte någon annan myndighet. 7

8 Vi kan konstatera att användandet av nätverksmötet förstärker den maktförskjutning som PO-uppdraget i sig innebär, det vill säga att göra individens röst hörd, ge ökad makt till individen, empowerment, föra in individens perspektiv och frågor. Dessutom kan vi fastslå att nätverksmötet har potential att förstärka förutsättningarna för förbättring av individens livsvillkor genom den aktiva mobiliseringen av och dialogen mellan de olika delarna av nätverket; anhöriga och vänner såväl som professionella. 157/17 De personliga ombudens nätverksmöten på klientens villkor? Kartläggning av öppenvårdsinsatser inom kommunernas missbruksvård Syftet med kartläggningen av öppenvården för vuxna med missbruksproblematik i Södertörnskommunerna och Region Gotland har varit att öka kunskapen om variationen av tillämpning av olika metoder och insatser och vad som kännetecknar de olika enheternas verksamheter. De viktigaste slutsatserna: Utbudet av öppenvårdsinsatser är relativt likartat i de olika kommunerna återfallsprevention, tolvstegsprogram och motiverande samtal är de vanligaste insatserna De stora kommunerna sett till befolkningsmängd kan erbjuda det största utbudet av insatser Annan öppenvård med oklart innehåll och evidensläge är också vanligt Den grad i vilken insatserna ges som service eller bistånd, privat eller egen regi skiljer sig dock åt i stor utsträckning Den organisatoriska utformningen av verksamheterna varierar (köp/sälj, privat/egen regi) Samverkan kring klienter med komplexa vårdbehov är fortsatt problematisk Systematisk uppföljning saknas generellt Rapport 158/17 Öppenvårdslandskap med variationer insatser i Södertörns missbruksvård Utvärdering av Hanna och Theo (Externfinansierat av Rädda Barnen) I projektet utvärderas Rädda Barnens samtalsmaterial Hanna & Theo som riktas till barn när föräldrar har familjerättsliga konflikter. Det har prövats i en pilotstudie i två kommuner. Tolv barn, deras föräldrar och nio samtalsledare medverkar i utvärderingen. Den bygger på deltagarnas erfarenheter av hur samtalsserien och materialet har fungerat för barnen. Föräldrarna har gjort skattningar av barnens mående och beteende före och efter samtalsserien. Barnen har gjort skattningar av sin tillfredsställelse med livet, före och efter samtalsserien. 8

9 Resultaten visar att såväl barn som föräldrar och samtalsledare i hög grad har positiva erfarenheter av samtalsserien och materialet. Barnen beskriver att bok, övningar och samtalsledare har haft betydelse och varit till stöd. Mätningar av barnens mående och beteende visar att symtomen har minskat för åtta av elva barn vid den andra mätningen, enligt deras föräldrars skattningar. Minskningen gäller särskilt barnens emotionella symtom. Sex av elva barn skattar en förbättrad tillfredställelse med livet. Det finns en god överensstämmelse mellan föräldrars och barns skattningar vilket ger indikation på att de har en likartad bild av barnens mående. Det finns exempel på att barn som har deltagit i studien inte har känt igen sig i berättelsen. Det kan bero på att den familjerättsliga konflikten inte är barnets primära problem. Det bekräftar betydelsen av att vara noggrann vid bedömningen av vilka barn som ska få en specifik stödinsats. Samtalsmaterialet behöver en viss anpassning för att fungera så bra som möjligt för de allra yngsta barnen. Rapport 159/17 Stöd till barn när föräldrar har familjerättsliga konflikter: En utvärdering av Rädda Barnens samtalsmaterial Hanna & Theo Utvärdering av bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge (externfinansierat av Socialstyrelsen) FoU Södertörn och Södertörns högskola har under år 2017, på uppdrag av Socialstyrelsen, utvärderat ett bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge med föräldrar, andra anhöriga och närstående. Bedömningsstödet har utvecklats av FoU Södertörn i samarbete med barn- och familjehemssekreterare från nio Södertörnskommuner. Resultaten visar att barn- och familjehemssekreterarna upplever ett behov av någon form av stöd i arbetet med att bedöma familjehemsplacerade barns umgänge. Bedömningen av umgänge upplevs som en svår fråga och ett viktigt utvecklingsområde. I enkätstudien har deltagarna fått svara på frågan om de upplever att bedömningsstödet har underlättat deras arbete med att göra en bedömning av umgänget i enlighet med barnets bästa. Resultaten visar att tre av fyra svar är att det stämmer mycket bra eller ganska bra. I en lika stor andel svar har bedömningsstödet bidragit till en mer rättssäker handläggning av umgängesfrågan och varit en hjälp för att samla in information på ett systematiskt sätt. I majoriteten av svaren har bedömningsstödet också bidragit till att barnets inställning till umgänge har blivit belyst. Rapport 160/18 Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge: En utvärdering ur socialarbetares perspektiv 9

10 Utvärdering av besöksprogram vid familjecentral i Huddinge (finansierat av Huddinge) Vid familjecentralen i Vårby gård fångas familjer med problem i hög grad upp av mödrahälsovården och barnhälsovården som länkar vidare till kuratorerna, tröskeln att söka hjälp är låg, och det är sällsynt att familjerna uteblir från erbjudet stöd. Anställda vid familjecentralen bedömde dock att det fanns behov av att erbjuda ett socialt stöd till fler. Föräldrar vände sig till BVC-sköterskorna med frågor av psykosocial karaktär, något de har begränsad kunskap om och som dessutom tar tid från det barninriktade hälsoarbetet. Utifrån det startades ett utökat hembesöksprogram hösten Programmet är ett försök att möjliggöra för kuratorerna att träffa fler familjer tidigt för information och vägledning utifrån de behov föräldrarna har. Programmet, som inspirerats av ett liknande program i Rinkeby/Kista, riktar sig till förstagångsföräldrar, och innebär att barnhälsovårdens första hembesök genomförs av en barnsjuksköterska och en kurator gemensamt. Därefter gör en kurator ytterligare två hembesök enligt ett schema som framtagits för att passa familjernas ordinarie schema för besök hos BVC. Efter de tre hembesöken bjuder kuratorerna in familjerna till en gemensam träff på familjecentralen. Barnen är då cirka sex månader gamla. FoU Södertörn har följt programmet under det första året. Vilket stöd har programmet i forskning? Hur har programmet fungerat? Vilken betydelse har det haft att programmet använts vid en familjecentral? Och vilka erfarenheter har man gjort? Behöver det göras några förändringar? Den här typen av utvärdering, som ibland kallas lärande utvärdering eller följeforskning, ger även verksamheten möjlighet att fortlöpande stämma av hur programmet fungerar, och göra anpassningar utifrån de erfarenheter som görs vartefter. Det är en form av teoribaserad utvärdering som bland annat utgår från teorier om organisatoriskt lärande och implementering. Utvärderingen har visat att programmet har gott stöd i forskning, och att det har fungerat bra att införa programmet. Familjerna har i hög grad valt att delta i programmet, och hembesöken har varit uppskattade. För barnhälsovården har programmet inneburit en avlastning och möjliggjort för BVC att fokusera på barnhälsofrågor, och att de inte behöver göra extra hembesök hos föräldrar med funderingar och oro. Att programmet finns i en organisation som en familjecentral förenklar möjligheten för kuratorer och sjuksköterskor att samarbeta. Rapport 161/18 Familjecentralen gör hembesök. Utökat stöd till förstagångsföräldrar i Vårby gård 10

11 Utvärdering av Huskurage (finansierat av Brå) Syftet med projektet var att implementera Huskurage - en policy i flerfamiljshus, vilken ger vägledning om hur medmänniskor bör agera när man befarar att en granne utsätts för våld i hemmet. Projektet förväntades också förbättra metodutvecklingen av samverkan mellan polis och kommun för att möta framtidens behov och krav på det lokala förebyggande arbetet mot brott i nära relation. Rapporten är en implementeringsstudie av försöksverksamheten. Det övergripande syftet var att belägga om insatsen hade några mätbara effekter på målgruppens civilkurage. Utfallet studerades med en enkätundersökning, i vilken ett slumpmässigt urval av 900 medborgare tillfrågades om sin benägenhet att agera vid oro om våld före respektive efter införandet av Huskurage. Uppföljningsperioden begränsade sig till ett år. Dessutom genomfördes fokusgruppsintervjuer med medlemmar i sex hyresgästföreningar i Tyresö och sju hyresgästföreningar i Värmdö. Den uppföljande enkäten och fokusgruppsintervjuerna påvisade att få medborgare kände till policyns existens eller hade tagit del av de kommunikativa insatser som genomfördes under projektperioden. Projektets genomförande belyste ett strukturellt hinder i fråga om ansvarsfördelningen mellan Nacka lokalpolisområde och Polisområde Stockholm Syd. Inför genomförandet saknades en formell förankring av projektet dels mellan Nacka lokalpolisområde och försökskommunernas ledning, dels mellan respektive kommunledning och deras förvaltningsstruktur. Rapporten konstaterar att en kommunal satsning på Huskurage bör föregås av en formell och väl förankrad ansvarsfördelning mellan polis, socialtjänst och bostadsbolag. Implementeringen bör vidare beakta de psykologiska mekanismer som påverkar människors civilkurage i nödsituationer och att det finns olika utmaningar med införandet i olika typer av bostadsområden med varierande social kontroll. Rapport 162/18 Huskurage: Ett förebyggande projekt mot våld i nära relationer i Nacka lokalpolisområde Genomförandeplaner inom funktionshinderområdet I samarbete med utvecklingsledarnätverket för funktionshinder har en diskussion förts om varför genomförandeplaner många gånger uppfattas som problematiska inom verksamheterna. Det handlar dels om överföringsproblem mellan beställare och utförare, dels om bristande förtrogenhet med datorer samt icke-tillgång till datorer hos utförarna samt ibland en ovana att formulera sig skriftligt på svenska. Goda exempel från flera kommuner har också lyfts och delats mellan utvecklingsledarna. Fortsättningen på detta 11

12 projekt kommer att fokusera på Individens behov i centrum (IBIC) som Socialstyrelsen lyfter fram. Vuxna med utvecklingsstörning i föräldrahemmet (Externfinansierat forskningsrådet Forte) Trots starka normer om egen bostad bor en minoritet vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning kvar i föräldrahemmet i Sverige. Varför då? I denna studie intervjuas föräldrar med hemmaboende vuxna barn samt vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som bor med sina föräldrar. Föräldrarnas motiv handlar om pliktkänsla, att förse barnen med ett gott liv samt att ge barnen ett socialt sammanhang. Deras lösning av boendesituationen medför att de utmanar normer om hur funktionshinderstöd bör ges, hur familjer bör se ut och hur relationer inom familjer bör vara. Det finns risk för att samboendet befäster en åldersmaktstruktur där föräldrar tillskrivs "evig" vuxenålder och aldrig inträder i ålderdom, medan barnet förblir "evig" ungdom. Artiklar: Engwall, K. (2017) I m too old to think five years ahead. Parent carers of adult children with intellectual disabilities in Sweden ALTER European Journal of Disability research 11(3) Engwall, K. (2018) Varför bo tillsammans? Argument från föräldrar som lever med sina vuxna barn med intellektuell funktionsnedsättning, Socialmedicinsk tidskrift. 95(1) s Engwall, K. (kommande) "Why live together? The stories of co-living parents and adult children with intellectual disabilities", Nordic Social Work Research. 12

13 Pågående projekt Brukares upplevelser av samordnad vård för missbruksproblematik och psykisk ohälsa Syftet är att undersöka hur brukare med missbruksproblematik och psykisk ohälsa upplever sina behov och sina kontakter med vården samt om dessa upplevelser förändras över tid. Studien förväntas ge ökad kunskap om vårdens roll och utvecklingspotential i att tillgodose brukarnas behov av kvalificerad, lättillgänglig och integrerad vård. Under året har intervjuer, uppföljningsintervjuer samt aktgranskning gjorts. Ensamkommandes vägar ut i vuxenlivet. Sociala- och familjerelaterade perspektiv Utifrån en longitudinell forskningsansats fortsätter FoU Södertörn följa unga vuxna som tidigare deltagit i forskningsprojektet Ensamkommande barn studier av barns/ungdomars bakgrund, ankomsttid och framtid i Sverige. Detta för att studera deras vuxenblivande utifrån sociala och familjerelaterade frågor. Frågor som studeras är: Vad händer i deras liv i dag? Vilken betydelse har deras uppväxtfamilj och tidigare sociala liv för dem? Hur ser de på egen familjebildning? Vilka ideal, normer och krav förhåller de sig till, och hur relaterar dessa till tidigare erfarenheter? Vilket stöd har de fått/får de i processen mot vuxenblivande? Finns en önskan eller förslag på andra typer av stöd? Studien förväntas ge teoretiska insikter, identifiera fortsatta stödbehov och vara till nytta för den praktik som arbetar med nämnda grupp barn och unga vuxna. Under året har ett flertal intervjuer hållits och en delrapport är under utarbetande. Signs of Safety (Externfinansierad Stockholms stad och Länsstyrelsen) Studien är tänkt att fylla kunskapsluckor om hur Signs of Safety, en utredningsmetod inom den social barn- och ungdomsvården, används i ett svenskt sammanhang. Under 2016 gjordes en kartläggning, som omfattade hela Stockholms län, för att ta reda på i vilken omfattning Signs of Safety används inom socialtjänsten valdes, utifrån resultatet av kartläggningen, ett strategiskt urval av fyra socialtjänstenheter ut i länet vid vilka socialsekreterare och brukare intervjuades samt aktstudier gjordes. Resultaten kommer att redovisas i en rapport och på en konferens våren Vad gör socialpsykiatrins brukare på dagarna? FoU Södertörn kartlägger vilken typ av aktiviteter/arbete som kommunerna erbjuder de av socialpsykiatrins brukare som saknar sysselsättning på den reguljära arbetsmarknaden eller studiesammanhang. Under året har nästan samtliga ägarkommuner kartlagts. 13

14 I nästa steg utgår vi från kartläggningens resultat. Detta kan innebära intervjuer med brukare i olika kommuner om vad de gör på dagarna, huruvida de ingår i någon organiserad verksamhet, och om inte: vad gör de när detta saknas? Bakgrund en är att FoU i flera projekt har undersökt insatsen boendestöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet har varit att lyfta fram de komponenter som gör insatsen stödjande. I samband med dessa flertaliga djupintervjuer med personer som erhåller stöd från socialtjänstens socialpsykiatri, har de gjort oss uppmärksamma på betydelsen av socialpsykiatrins sysselsättningsverksamheter. Dels för dem som tillbringar en avgörande del av sin tid vid dessa verksamheter, dels för dem som inte har någon organiserad sysselsättning i sitt liv. Utökat stöd till små barn och deras familjer - ett projekt i Huddinge (finansierat av Huddinge) Detta projekt drivs på familjecentralen i centrala Huddinge och erbjuder en samspelsbehandling som innefattar tre inriktningar; gruppträffar (Trygghetscirkeln), föräldrasamtal med varje förälder samt miljöpedagogisk behandling i hemmet. Syftet med projektet är att det ska leda till positiva förändringar i förälderns omsorgsförmåga och öka anknytningsmöjligheterna för det lilla barnet så att det ges utrymme för goda och jämlika uppväxtvillkor. Trygghetscirkeln (Circle of Security) är ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram vars mål är att hjälpa föräldrar att nå en fördjupad förståelse för barns behov av känslomässigt stöd. Metoden är spridd och har utvärderats på andra håll och har i Huddinge kompletterats med föräldrasamtal och hembesök. Projektet kommer att pågå under två års tid fram till slutet av FoU Södertörn utvärderar och följer projektet med regelbundna återkopplingar. Hemma ett sexualupplysningsprojekt för familjehem (finansierat av Arvsfonden) RFSU Stockholm och FoU Södertörn driver ett gemensamt ett projekt som riktar sig till familjehem med placerade ungdomar mellan år mot bakgrund av att placerade ungdomar oftare har en sämre sexuell hälsa än andra i samma ålder. Syftet med projektet är att ge kunskap och verktyg till familjehemmen att prata med de unga om sex och stötta dem i frågor som exempelvis rätten till den egna kroppen, ömsesidighet och säkrare sex. Målet är att det ska öka placerade ungdomars sexuella hälsa. Inom ramen för projektet kommer utbildningar, informationsmaterial samt en film att tas fram till familjehemmen som riktar sig till familjehem. 14

15 Samordning av kommunernas BBIC-arbete Södertörnskommunerna samfinansierar en BBIC-samordnartjänst om 50 procent. Samordnaren ansvarar för grundutbildningar i Södertörn och anordnar också kurser om den reviderade versionen av BBIC. Utvecklingsarbete inom familjehemsvården Södertörnskommunerna samordnar också en utvecklingsledare på halvtid som ansvarar för olika slags familjehemsutbildningar bl a grundutbildningar som riktar sig dels till familjer som tar emot ensamkommande barn och unga, dels andra familjehem. Inom ramen för denna tjänst anordnas också erfarenhetsutbytesdagar för anställda inom familjehemsvården. 15

16 Informations- och kommunikationsarbete Konferenser Gemensamhetslokaler inom LSS 20 feb Föreläsning och workshop som bygger på FoU-rapporten Rum för gemenskap. En studie kring gemensamhetsutrymmen knutna till servicebostäder enligt LSS. Hemmasittare 6 april Konferens med föreläsaren Malin Gren Landell, regeringens fd särskilda utredare om hemmasittare samt två goda exempel hur kommuner och verksamheter konkret arbetar med frågan. Praktikant/FoU-dag 21 april Presentation av FoU:s verksamhet för ägarkommunernas praktikanter från socionomutbildningarna tillsammans med deras handledare samt för anställda i ägarkommunerna. En halvdag om boendestöd 2 maj Samarrangemang med Socialhögskolan och FoU Nordost om boendestöd. Föreläsningarna tog huvudsakligen utgångspunkt i den forskning om boendestöd som ägt rum på FoU Södertörn. Barnrätt i praktiken 6 september Seminarium om barnrätt med inbjudna föreläsare från Barnombudsmannen. FoU Södertörn 20 år 8 september Öppet hus med anledning av FoU Södertörns 20-årsjubileum. KNUT försörjningsstödskonferens 12 oktober Samarrangemang med KNUT. Nationell konferens om försörjningsstöd där FoU bidrog med en föreläsning baserad på FoU-rapporten Barnet mellan raderna. Praktikantdag/FoU-dag 8 nov Presentation av FoU:s verksamhet för ägarkommunernas praktikanter från socionomutbildningarna tillsammans med deras handledare samt för anställda i ägarkommunerna. 16

17 Erfarenhetsutbytesdagar Konflikt och försoning 1 februari, 17 mars, 24 november Föreläsningar och diskussioner för familjerättens anställda Familjehemsenheter 13 oktober Föreläsning av Eva Körner och diskussioner för familjehemsenheternas anställda. Inbjuden som föreläsare Flera FoU-medarbetare har varit inbjudna av andra konferensarrangörer för att föreläsa om sina studier. Det gäller bl a Konferens Arrangör Talare Intradagarna Stiftelsen Intra Gunnel Andersson Hjördis Gustafsson Socionomdagarna SSR Åsa Bringlöv Framtidens LSS 2017 Ability partner Kristina Engwall Boendestöd på papperet- Solna Gunnel Andersson Boendestöd i praktiken Sollentuna Sollentuna Hjördis Gustafsson FoU Nu Självständighet - ett nytt Gunnel Andersson sätt att se på saken FUB, Sala Hjördis Gustafsson Recovery en modell för Göteborg Åsa Bringlöv arbetet mot etablerat missbruk och beroende i Göteborg? Mångbesökarmodellen FoU i Väst Åsa Bringlöv Hanna & Theo Sjöbo Ann-Sofie Bergman 17

18 Workshops Boendestöd på papperet och i praktiken Samtliga ägarkommuner har haft workshop och över 300 anställda har nåtts av föreläsning och deltagit i diskussioner avseende vad ett stödjande boendestöd är samt hur den administrativa processen kan utformas utifrån brukarens behov. Ensamkommande barn och unga och familjehemsutbildning Workshop om bemötande av ensamkommande i boenden samt information om utbildning till familjehem som tar emot ensamkommande barn och ungdomar. Evidensbaserad praktik med utgångspunkt i funktionshinderområdet Under en halvdag har EBP diskuterats i funktionshinderverksamheter i två kommuner. Självständighet - ett nytt sätt att se på saken Föreläsning och diskussioner under en halvdag med enhetschefer inom LSS-området i en kommun. Workshop FoU Södertörn Workshop om FoU:s uppdrag och verksamhet för representanter för ägarkommunerna. Sociala medier och massmedia Via FoU Södertörns hemsida nås aktuell information om verksamheten och alla rapporter. Utöver hemsidan finns FoU Södertörn också på Facebook. Ytterligare ett sätt att nå ut är informationsbladet InFoU som i kortfattat format berättar om aktuella projekt, rapporter och seminarier. InFoU utkom med två nummer under Information skickas också ut till ägarkommunernas kommunikatörer för att möjliggöra att de lägger upp nyheter från FoU Södertörn på respektive kommuns intranät. Via de nätverk FoU Södertörn deltar i sprids också information. Några av FoU-rapporterna har anmälts i andra tidskrifter såsom exempelvis Situation Stockholm, Intra, Forskning om funktionshinder pågår och Funktion i Fokus. På julafton publicerades en debattartikel i Svenska Dagbladet med utgångspunkt i en FoU-rapport. 18

19 Kontakter med högskolor/universitet och myndigheter Samarbete med högskolor och universitet sker kontinuerligt genom att anställda vid FoU Södertörn undervisar och medverkar i forskningsprojekt. FoU Södertörn och Södertörns högskola har under år 2017, på uppdrag av Socialstyrelsen, utvärderat ett bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge med föräldrar, andra anhöriga och närstående. Bedömningsstödet har utvecklats av FoU Södertörn i samarbete med barn- och familjehemssekreterare från nio Södertörnskommuner. Medarbetare på FoU Södertörn har också varit inbjudna till seminarier på högskolorna i närområdet för att presentera FoU-verksamhet och specifika projekt. I april gästades FoU Södertörn av forskare från Finland som ville ta del av FoU:s arbete. Under våren 2017 har FoU Södertörn varit delaktiga i Socialstyrelsens framtagande av en ny version av utbildningsmaterialet Ett hem att växa i. Detta mot bakgrund av den familjehemsutbildning som FoU Södertörn utvecklat, vilken specifikt riktas mot familjehem som tar emot ensamkommande barn. Nätverksarbete FoU Södertörn har en samordnande roll i några av Södertörns nätverk: BBIC-nätverket BBIC-samordnaren är sammankallande till nätverket som har träffats tre gånger under året. Chefsnätverket inom missbruksområdet Fyra möten har hållits under året med information om ny forskning samt diskussioner om gemensamma frågor. Chefsnätverket inom familjehemsvård Nätverket har träffats fyra gånger under året. Forskning har presenterats liksom kommande utbildningar till familjehem. Det har också funnits utrymme för diskussioner om gemensamma frågor. Familjerättsnätverket Samarbetet mellan tingsrätt och kommunal familjerätt fokuseras. Utvecklingsledarnätverket inom funktionshinderområdet Nätverket har träffats fem gånger för att diskutera aktuella FoU-projekt och gemensamma frågor inom funktionshinderområdet. 19

20 Utvecklingsledarnätverket inom IFO Under året har nätverket träffats tre gånger. Teman har bl a varit avvikelserapportering och kompetensförsörjning. Rapporter 151/17 Barnet mellan raderna en intervjustudie om barn och ekonomiskt bistånd Eva-Marie Åkerlund 152/17 Boendestöd på papperet boendestöd i praktiken Gunnel Andersson och Hjördis Gustafsson 153/17 Socialt stöd i vardagen Detta är en reviderad upplaga av Socialt stöd i vardagen Gunnel Andersson 154/17 Samverkan för barn med funktionsnedsättning i socialt utsatta familjer Gunnel Andersson, Tomas Bons, Åsa Bringlöv, Kristina Engwall och Francesca Östberg 155/17 Bostadslöshet som uppväxtvillkor. Barns och föräldrars vardagsliv i en familj som saknar egen bostad Gustavo Moreno, Eva Nyberg, Marcela Puga och Annika Öhlin 156/17 Konsten att inte ge upp. En utvärdering av stödpersonsprogrammet Botkyrka YAP Josefin Bernhardsson 157/17 De personliga ombudens nätverksmöten på klientens villkor? Åsa Bringlöv och Tomas Bons 158/17 Öppenvårdslandskap med variationer insatser i Södertörns missbruksvård Eva Samuelsson och Irja Christophs 159/18 Stöd till barn när föräldrar har familjerättsliga konflikter: En utvärdering av Rädda Barnens samtalsmaterial Hanna & Theo Ann-Sofie Bergman Rapport 160/18 Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge: En utvärdering ur socialarbetares perspektiv Ann-Sofie Bergman, Christina Sandahl, Carina Mellberg, Kristina Engwall, Per Carlson 20