V,. ' i»r. »s*w. e^. Se^ OfZ! eva. <x> NORDISKA MUSEET

Transkript

1 L < > ' i»r V,. O»s*w e^. Se^ d > GÖ d <x> OfZ! eva e: NORDISKA MUSEET

2 LEVA MED NATUREN Nordiska useets och Skansens årsbok 1999

3 Fataburen 1999 Leva ed naturen Nordiska useets förlag Box Stockhol Nordiska useet och respektive författare Redaktör CeciWa. Haarlund Larsson Grafisk for Lena Eklund Oslagsbilden Trädgård stadd i förändring av Gunilla Wihlborg, konstnärinna so arbetar ed konst i och av natur. Konstverket utfört i Södertälje Foto Gunilla Wihlborg Baksidans bild foto Cristina Prytz Foto o inte annat anges Nordiska useet T/yck MediaPrint, Uddevalla 1999 ISSN X ISBN

4 MÖTE MELLAN NATUR OCH KULTUR CECILIA HAMMARLUND-LARSSON Årets Fatabur erbjuder en serie artiklar författade av såväl naturvetare so huanister. Deras artiklar belyser på skilda vis och från olika utgångspunkter änniskans förhållande till naturen. Under de senaste åren har intresset för att studera växelspelet ellan kultur och natur vuxit. Insikten o att jordbrukets utveckling, kulturlandskapets förändring och doesticeringens historia endast till fullo kan förstås o an anlägger såväl ett huanistiskt so naturvetenskapligt perspektiv har ökat. Likaså har det allter uppärksaats att även sådana änesoråden so tidigare betraktats so renodlat kulturhistoriska, vinner på att belysas även från en naturvetenskaplig aspekt. Människan har alltid sökt ta tillvara de öjligheter naturen kan erbjuda. Ino slöjd och konsthantverk har detta tagit sig uttryck i att naturgivna forer gärna utnyttjats fantasifullt, både praktiskt och dekorativt. Naturen har på så sätt varit både aterialbod och önsterbok. O detta berättar Johan Knutsson i sin artikel. Spannålsodlingens historia tog sin början i utnyttjandet av storfröiga gräs och har kännetecknats av en ständig strävan efter rikare skördar. Odling har ed andra ord inneburit förädling. Människan har på otsvarande vis sökt fora husdjurens egenskaper efter sina önskeål. Den oderna gentekniken ställer oss inför helt nya öjligheter. Else-Marie Streses artikel belyser detta koplicerade växelspel ellan änniska och natur.»rör inte itt bo«sade vätten till bonden so försökte hugga ned gårdens vårdträd. Citatet ur Ebbe Schöns artikel påinner o att bondens landskap var befolkat av alla slags väsen, 7

5 vart och ett ed sin bestäda plats. Folktron bidrog till att sätta gränser för det änskliga handlandet. Ingen fick tro att det gick att uppträda hur so helst i naturen. Etnobiologi är ett nytt och spännande forskningsoråde. Här öts huaniora och naturvetenskap i ett studiu av saspelet ellan änniska, djur och växter. Intresset är både historiskt och satidsinriktat. Ingvar Svanberg och Håkan Tunön presenterar i sin artikel denna unga vetenskapsgren. Att vårt est älskade husdjur, hunden till egenskaper och utseende danats av änniskan, betonas särskilt i Staffan Thorans artikel. Doesticering beskrivs här so en integrerad biologisk och kulturell process. Den vildlevande vargens existensberättigande har debatterats livligt i Sverige. Bo Larssons artikel tar ed utgångspunkt i ett antal intervjuer upp en rad inslag i vargdebatten och visar däred på djupt olikartade bedöningar av änniskans förhållande till naturen. I trädgården sasas nytta ed behag och i trädgårdskonsten skönjer an idéer o relationen ellan natur och kultur. Maria Flinck resonerar kring hur bonden utforade sin trädgård, från 1700-talet till 1900-talets itt. Hur såg förebilderna ut och varifrån ko ipulserna till förändring? Geno fantasifulla eveneang på stäningsättade platser erbjuder oss kulturarvsturisen en öjlighet till inlevelse i det förflutna. Det perspektiv på änniskan, naturen och historien so kulturarvsturisen strävar efter att upprätta diskuteras av Birgitta Svensson. För slöjdaren är naturen den givna aterialboden. Kalle Forss beskriver ed utgångspunkt från korgtillverkning hur slöjdaren dels har använt sig av naturvuxet och naturforat aterial dels geno särskild odling och förädling av pil (salix) har påverkat naturen för att på så sätt utvinna ett bättre råaterial för sitt slöjdande. Att skildra sabandet ellan ekonoi, givna naturförutsättningar och ekologi är en centralt för Skansen, frahåller Bengt 8

6 Dala pälsfår vid Julita. Foto H Ahnstrand. Dala pälsfår har en ycket fin ull av ryatyp. En del av laen, så kallade fransla, har en alldeles speciell ull so är lång och rak en so avslutas ed en korkskruvslock. Franslaens ull var tidigare ycket otyckt och användes i Dalarna fraförallt till den traditionella dräktens skinntröja. De fina ullockarna fick hänga ned under tröjan och bildade på så sätt en vacker och dekorativ frans. Idag är Dala pälsfåret en av de lantraser so är utrotningshotade. Sveriges lantbruksuseu vid Julita är en av de institutioner so har tar ansvar för att rädda Dala pälsfåret för fratiden. Husdjuren, likso kulturväxterna, är en del av vårt kulturarv. Kvinnor iförda traditionell kyrkdräkt, Äppelbo socken, Dalarna. Skinntröjorna är av franslasull. Teckning Eelie von Waltersdorff.

7 Rosén i sin artikel. På Skansen visas hur regionala byggnadstraditioner forats efter skiftande naturförutsätttningar och hur skilda försörjningsstrategier utvecklats ur skilda ekologiska förhållanden. Kultur och natur saspelar till en helhet. Människans hushållning har forats i ett saspel ed naturen. Successiva förändringar av grödor och odlingsteknik har påverkat landskapets utseende och dess ekologi. I det brukade och odlade landskapet avspeglas änniskans växlande förhållningssätt till naturen. Sveriges lantbruksuseu vid Julita låter oss uppfatta detta historiska djup hos odlingslandskapet. O detta skriver Cristina Prytz i sin artikel.