BYGGLOGISTIKUTREDNING HAMMARBY SJÖSTAD SVENSK BYGGLOGISTIK AB. Josef Karlsson Harald Sundin

Transkript

1 BYGGLOGISTIKUTREDNING HAMMARBY SJÖSTAD SVENSK BYGGLOGISTIK AB Josef Karlsson Harald Sundin

2 Sammanfattning Exploateringskontoret i Stockholm konstaterade att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad kommer att generera en stor mängd transporter och riskera att påverka boende i området negativt. Besluts togs att handla upp specialkompetens inom bygglogistik för att identifiera och analysera de bygglogistiska problemen i området. Under uppdragets startmöte identifierades flera intressenter inom området som ansågs viktiga att ha informationsutbyte med. Tidigare nämnda dialog med intressenter låg till grund för insamling av information. I dialogen med intressenter behandlades frågor om tilltänkta transportvägar, leveransvolymer, kritiska platser för respektive intressent och andra eventuella frågor specifika för enskilda intressenter. I och med dialogen med aktörer i området överlämnades också vissa utredningar, tidplaner och annan information som ansågs vara av intresse för bygglogistikutredningen. Viktiga tillfartsvägar till utredningsområdet är framförallt Södra Länken och Nynäsvägen, där båda alternativen är mycket högt belastade under vissa tider av dygnet. Inom utredningsområdet kommer leveranser i första hand belasta Hammarbyvägen, Hammarbybacken och delar av Hammarby Allé. Hammarbybacken är den naturliga anslutningen från Nynäsvägen och Södra Länken till flera projekt inom området. Hammarbyvägen är BK1-klassad och anses ha god framkomlighet. Hammarbyvägen har en kritisk punkt, se 4.2, men anses vara en fördelaktig väg. Hammarbybacken och Hammarby Allé är BK2-klassade och anses ha god framkomlighet. Rondellen mellan Hammarbybacken och Hammarby Allé utgör en kritisk punkt, se 4.3, men utgör också det enda realistiska alternativet som tillfartsväg till vissa projekt i Mårtensdal och en av arbetstunnlarna för tunnelbanans utbyggnad. Flera kritiska punkter har identifierats som anses kunna skapa störningar som riskerar att påverka produktion och tredje person negativt ifall inga logistiska åtgärder görs. Den höga belastningen på Södra Länken är en kritisk punkt för samtliga projekt inom utredningsområdet och därmed är det av stor vikt att styra leveranserna till tider då belastningen är låg. Utöver Södra Länken är cirkulationsplatserna på Hammarbyvägen och Hammarbybacken flaskhalsar som vid större flöden stoppar upp trafiken och skapar störningar. Leveransberäkningar för utredningsområdet har utförts och från år 2018 fram till och med år 2023 beräknas det att totalt ankomma omkring leveranser. Under andra kvartalet år 2019 beräknas antalet leveranser ligga på topp då det förväntas att ankomma omkring leveranser under ett kvartal, vilket innebär ca 48 leveranser per timma. När befintliga stadsdelar ska belastas med så stor mängd transporter som ovanstående leveransberäkningar redovisar krävs att det kontinuerligt sker ett aktivt arbete med att jämna ut transportflöde över arbetsdagen, visualisera händelser och förmedla information mellan delprojekten. För detta arbete krävs ett leveransplaneringsverktyg som kan samordna områdenas alla leveranser. Då många projekt kommer byggas parallellt i nära anslutning till varandra finns stora vinster i att på ett strukturerat sätt planera alla leveranser. Utifrån detaljerad leveransplaneringen kan även övergripande beslut fattas för att optimera transportflödena för områdena som helhet. Leveransplaneringsverktyget bör även ha uppföljningsfunktioner så planeringen kontinuerligt kan följas upp, kvalitetssäkras och förbättras. Om i rapporten föreslagna lösningar inte etableras kan förväntas att varje delprojekt utförs av mer traditionell karaktär med marginell hänsyn till helheten. Utan gemensam leveransplanering för att utlämna leveransflödet över dagen kommer majoriteten av transporterna ankomma till området enligt

3 traditionella mönster på morgon eller tidig förmiddag varpå transportflödena under dessa perioder kommer mångfaldigas. Utan övergripande samordning av trafik- och dispensplanering, genomtänkt lokal masshantering samt kontinuerligt arbete för ökad fyllnadsgrad för leveranser och samlastning utanför utredningsområdet kan antalet transporter till område öka avsevärt. Utan Checkpointytor med kontrollfunktioner kommer allmänna gator användas som uppställningsplatser och påverka allmänoch kollektivtrafik precis som det kommer påverka andra aktörer inom området. Utan kontrollfunktioner finns risker att stadens gator förstörs av transporter som inte följer gällande begränsningar samt att kostnader för återställning och underhåll ökar. Utan en tydlig riktning eller utan tydliga mål och förutsättning finns risker att aktörer helt arbetar efter en egen agenda och att det påverkar helheten mycket negativt.

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Objekt Utredningsområde Syfte... 2 Genomförande Insamling av information Reflektioner från insamling av material... 3 Tillfartsvägar Nynäsvägen och Södra Länken Transportvägar inom området... 4 Kritiska platser Södra Länken Cirkulationsplats Hammarbyvägen Cirkulationsplats Hammarbybacken... 5 Leveransberäkningar Totala mängden Transporter per Aktör Fördelat över tid Leveranskurva Total... 6 Leverans- och transportplanering...

5 1 Bakgrund Rapporten presenterar en bygglogistiskutredning för området Hammarby Sjöstad på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholm. 1.1 Objekt I Hammarby Sjöstad bor det idag ca personer och det planeras att byggas bostäder för ytterligare ca personer. Förutom bostäder så ska det också byggas kontor, tunnelbana och en ny avloppstunnel i området och tillsammans kommer dessa projekt att generera ett stort antal transporter. Utöver byggrelaterade transporter finns också den mer permanenta trafiken så som leveranser till butiker och restauranger, personbilar och kollektivtrafik. Tillsammans ger det en hög belastning på vägarna och eftersom byggnationen sker i ett område med mycket invånare är det inte bara produktionen som måste fungera utan också att tredje person inte ska påverkas negativt. 1.2 Utredningsområde Utredningsområdet innefattar Hammarby Sjöstad med avgränsningarna Nynäsvägen, Södra Länken och Värmdöleden. Ungefärlig avgränsning för utredningsområdet illustreras nedan i figur 1. Figur 1 Ungefärliga begränsningen för utredningsområdet. 1.3 Syfte Syftet med utredningen är att ur ett logistiskt perspektiv påvisa kritiska platser inom området samt att identifiera bygglogistiska problem och med dessa utgångspunkter arbeta fram förslag på lösningar för att minimera påvisade problem. Övriga frågeställningar har varit att påvisa frågeställningar som är viktiga att utreda vidare samt ta fram förslag på placeringar av eventuellt logistikcenter och masshanteringsyta.

6 2 Genomförande Genomförandet har som utgångspunkt befintliga förhållanden samt kommande utbyggnad enligt tillhandahållna tidplaner. 2.1 Insamling av information Under uppdragets startmöte identifierades flera intressenter inom området som ansågs viktiga att ha informationsutbyte med. I vissa fall skedde denna dialog genom en intervju med berörd part och i andra fall genom PM, ritningar och/eller andra dokument som tillhandahölls från intressenterna i fråga. I dialogen med intressenter inom området behandlades frågor om tilltänkta transportvägar, leveransvolymer, kritiska platser för respektive intressent och andra eventuella frågor specifika för enskilda intressenter. I och med dialogen med aktörer inom området överlämnades också vissa utredningar, tidplaner och annan information som ansågs vara av intresse för bygglogistikkutredningen. Även bruttoareor som använts vid beräknande av förväntat leveransflöde har tillhandahållits. Representant från Nacka kommun intervjuades med fokus på de stora planerade byggnationer inom Nacka kommun och dess påverkan på intilliggande Hammarby Sjöstad och trafiksituationen på det gemensamma vägnätet. 2.2 Reflektioner från insamling av material I och med att byggprojekten inom området är i olika skeden samt visst motstånd till dialog har en svårighet varit att få tillgång till information och därmed en tydlig helhetsbild. Detta har inneburit att information om vissa projekt är antagande utifrån antal lägenheter och projektets placering m.m. 3 Tillfartsvägar Med utgångspunkt från det befintliga vägnätet och dess begränsningar, planerade nya gator i de olika delområdena samt mycket övergripande information om nya ledningsdragningar analyserades de olika tillfartsvägarna till utredningsområdet. 3.1 Nynäsvägen och Södra Länken Nynäsvägen och Södra Länken är idag två mycket högt belastade vägar under vissa tider på dygnet. Vägarna är naturliga tillfartsvägar till projekten inom Hammarby Sjöstad och även intilliggande projekt så som Slakthusområdet, Hammarbyhöjden och även projekt i Nacka kommun. Även flera stora projekt mer söderut så som Telestaden, Vegastaden, utbyggnad i Sköndal och Albyberg kommer också att leda ut trafiken på Nynäsvägen och därmed indirekt påverka framkomligheten även i Hammarby Sjöstad. I och med att så många olika projekt leder ut byggtrafik på samma vägar kommer den redan höga belastningen på Nynäsvägen och Södra Länken öka avsevärt. På grund av den höga belastningen kommer det vara viktigt att avlasta dessa vägar under de mest högbelastade tiderna. 3.2 Transportvägar inom området Inom området kommer projekten belasta i första hand Hammarbyvägen, Hammarbybacken och delar av Hammarby Alle. Hammarbyvägen är den naturliga anslutningen från Nynäsvägen och Södra Länken till flera projekt inom området. Hammarbyvägen är BK1-klassad och anses ha god framkomlighet. Hammarbyvägen har en kritisk punkt, se 4.2, men anses vara en fördelaktig väg. Hammarbybacken och

7 Hammarby Allé är BK2-klassade och anses ha god framkomlighet. Rondellen mellan Hammarbybacken och Hammarby Allé utgör en kritisk punkt, se 4.3, men utgör också det enda realistiska alternativet som tillfartsväg till vissa projekt i Mårtensdal och en av arbetstunnlarna för tunnelbanans utbyggnad. 4 Kritiska platser Flera kritiska punkter har identifierats som anses kunna skapa störningar som riskerar att påverka produktion och tredje person negativt ifall inga logistiska åtgärder görs. 4.1 Södra Länken Den höga belastningen på Södra Länken är inte bara en kritisk punkt för projekt inom Hammarby Sjöstad utan också för vissa projekt i Nacka kommun och Hammarbyhöjden. Under vissa tider på dygnet är Södra Länken redan nu mycket högt belastad och att leda ut ytterligare trafik kan vara direkt olämpligt. Eftersom flera stora projekt kommer använda sig av Södra Länken och därmed indirekt kommer påverkar varandra kan det finnas positiva synergieffekter att hämta ur ett informationsutbyte mellan projektorganisationer i Hammarby Sjöstad och exempelvis Nacka kommun och Hammarbyhöjden. Södra Länken är avstängd vissa nätter vilket innebär att eventuella transporter under natten behöver förhålla sig till den eventuellt begränsade framkomligheten. 4.2 Cirkulationsplats Hammarbyvägen Cirkulationsplatsen på Hammarbyvägen är en flaskhals som vid större leveransflöden relativt snabbt skapar köer och stoppar upp trafiken. Att leda ut stora mängder tunga transporter utan kontroll riskerar att påverka framkomligheten på Hammarbyvägen avsevärt. Figur 2 Kritisk punkt - Cirkulationsplats Hammarbyvägen 4.3 Cirkulationsplats Hammarbybacken Cirkulationsplatsen mellan Hammarbybacken, Sundstabacken, Hammarby Allé och Skansbron är redan idag högt belastad under vissa tider på dygnet. Intill Sundstabacken planeras en arbetstunnel för kommande tunnelbana placeras vilket kommer att generera ett stort antal transporter som alla måste gå via ovannämnda cirkulationsplats. Utöver tunnelbanans transporter har också andra projekt i Hammarby Sjöstad cirkulationsplatsen som naturlig tillfartsväg vilket ökar flödet ytterligare. Vidare har

8 Skansbron vid behov broöppning som snabbt stoppar upp trafiken i rondellen och bidrar till en försämrad trafiksituation. Figur 3 Kritisk punkt - Cirkulationsplats Hammarbybacken 5 Leveransberäkningar Med utgångspunkt från tillhandahållna tidplaner, beräknade antal bostäder, planerade nya vägsträckningar och ledningsarbeten samt information om byggnation av nya tunnelbanan har leveransberäkningar utförts. Leveransberäkningarna redovisas nedan både som en totalsumma för hela projektet samt fördelat över tid för att skapa en mer konkret bild av flödena. Alla leveranser är beräknade som fullastade vilket betyder att bristande transportplanering kan öka mängden transporter markant. Fördelningen mellan fordonstyper är beräknad på två tredjedelar lastbil upp till 12 meter samt en tredjedel trailer eller lastbil med släp. För andelen trailer eller lastbil med släp är beräknat att transporterna kan ta sig till respektive delprojekt på motsvarande BK1-klassad väg samt fullängd på fordonsekipaget. För de delprojekt vars transportväg istället har klassningen BK2 förväntas antalet transporter inom den andelen öka med %. För de delprojekt vars tillfartsvägar inte kan klara av längre fordonsekipage än 12 meter beräknas antalet transporter inom samma andel öka fyra till fem gånger så mycket. I beräkningarna ingår inte transporter i form av budbilar, vars mängd är mycket varierande beroende på hur den typen av transporter styrs. På grund av den stora osäkerheten gällande budbilar är dessa lämnade utanför beräkningarna. Förslag på hantering av denna typ av leveranser finns i kapitel Samlastning. Detta medför att alla beräkningar nedan är av karaktären Prognos Låg. 5.1 Totala mängden Det beräknas totalt ankomma omkring leveranser till området från år 2018 fram till och med år Transporter per Aktör FUT Gullmarsplan transporter FUT Hammarby Kanal transporter Skanska Mårtensdal transporter

9 Fabege 1832 transporter Ikano 6800 transporter Skanska bostäder 6800 transporter Areim/Skanska bostäder transporter Bonava 4495 SFA transporter Svenska Hus 1500 transporter 5.3 Fördelat över tid För att förtydliga leveransflödena och för att underlätta planeringen av när samt hur flödena behöver hanteras har diagram som redovisar leveranskurvor upprättats. Ur diagrammen kan utläsas hur flödena förväntas variera över ett definierat tidsintervall. Leveransberäkningarna utgår från en jämn belastning över året. Beräkningarna utgår även från en jämn belastning över arbetsdagen. Detta betyder att flödesvärdena per timme, som redovisas under respektive diagram, baseras på att en samordnad leveransplanering kommer finnas i området och därmed en styrd utjämning av transporter över dagen och redovisas som ett medelvärde kvartalsvis. Om en samordnad leveransplanering inte skulle etableras kan leveransflödena förväntas följa ett mer traditionellt mönster och fokuseras på morgon samt tidig förmiddag. Detta skulle medföra att flödesvärdena flerfaldigas under de dessa perioder Leveranskurva Total Figur 4 Leveranskurva Total. Y-axeln redovisar antal leveranser per kvartal, x-axeln redovisar År och Kvartal [ÅÅ.K] Ur diagrammet kan utläsas att under första halvåret år 2019 stiger antal leveranser snabbt och toppnoteringen förväntas vara under andra kvartalet När antalet leveranser ligger på topp förväntas det ankomma omkring leveranser under ett kvartal vilket kan omvandlas till ca 48 leveranser per timma. Antalet transporter kommer sedan minska något och fram till mitten av år 2022 ligga stadigt på omkring leveranser per timma.

10 6 Leverans- och transportplanering När befintliga stadsdelar ska belastas med så stor mängd transporter som ovanstående leveransberäkningar redovisar krävs att det kontinuerligt sker ett aktivt arbete med att jämna ut transportflöde över arbetsdagen, visualisera händelser och förmedla information mellan delprojekten. För detta arbete krävs ett leveransplaneringsverktyg som kan samordna områdenas alla leveranser. Då många projekt kommer byggas parallellt i nära anslutning till varandra finns stora vinster i att på ett strukturerat sätt planera alla leveranser. Utifrån detaljerad leveransplaneringen kan även övergripande beslut fattas för att optimera transportflödena för områdena som helhet. Leveransplaneringsverktyget bör även ha uppföljningsfunktioner så planeringen kontinuerligt kan följas upp, kvalitetssäkras och förbättras.

11

12