KV STOET OCH HÄSTEN OPPEBY NYKÖPING ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING SAMT YTTRANDE INFÖR NY DETALJPLAN

Transkript

1 KV STOET OCH HÄSTEN OPPEBY NYKÖPING ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING SAMT YTTRANDE INFÖR NY DETALJPLAN Paul Wilund & KAlle ANDERBERG rev Nybrogatan Stockholm

2 Innehåll 1. Uppdraget 3 2. Sammanfattande beskrivning av området 4 3. ByggnadsbeskrivninG 8 4. Kulturhistoriskt värde Skydd och klassificering Kulturhistoriska målsättningar vid ombyggnad och renovering Förslag till varsamhetsbestämmelser i DP 20 2

3 1. Uppdraget Undertecknade Paul Wilund bebyggelseantikvarie fil kand, certifierad kontrollant av kulturvärden (KUL 2 och Kalle Anderberg bebyggelseantikvarie fil kand, certifierad kontrollant av kulturvärden (KUL 2) har på uppdrag av Kungshem tagit fram en antikvarisk förundersökning gällande KV Stoet och KV Hästen inom stadsdelen Oppeby Gård i Nyköping. Byggnaderna uppfördes under miljonprogrammet och består i sin helhet av 10 gårdar med fyra huskroppar i varje, totalt 40 hus. Bakgrunden till detta yttrande är att den södra delen av området utreds för kompletteringsbebyggelse samt eventuell påbyggnad av tre huskroppar med en eller två våningar. Paul Wilund byggnadsantikvarie fil.mag Certifierad kontrollant av kulturvärden kvalificerad art (KUL 2 K) Kalle Anderberg byggnadsantikvarie fil.kand Certifierad kontrollant av kulturvärden kvalificerad art (KUL 2 K) 3

4 2. Sammanfattande beskrivning av området Oppeby gård är en del av Oppeby och Harg, en stadsdel norr om Nyköping. Harg är beläget norr om ån och Oppeby söder om ån. I området finns ett av de högre vattenfallen utmed nyköpingsån vilket redan på medeltiden innebar en industrietablering. Den fortsatte över ibland annat Hargs fabriker, senare Nygeverken och Arlas stora mejeri i Oppeby, Arla lade ner Miljonprogrammet är ett exempel på hur staten under 1900-talets mitt på ett närmast planekonomiskt manér skapade långsiktiga nationella program inom olika områden. Miljonprogrammets mål var en miljon nya bostäder på 10 år. För att uppnå detta skapades ett övergripande nationellt samarbete mellan olika statliga organ, kommunerna, byggherrar, byggindustrin och olika komponenttillverkare och arkitekterna. Det övergripande målet en miljon bostäder innebar en allmän acceptans för ett mer rationellt byggande än under tidigare epoker. Miljonprogrammets bostäder hade ofta hög standard vid tiden. Oppeby gård är en miljonprogramsstadsdel som ligger runt den gamla egendomen Oppeby gård. Området består i grunden 4 olika byggnadstyper. Lägenheterna varierar från 1 rok till 4 rok. Husen är grupperade fyra och fyra kring tio snarlika gårdar. På gårdarna ligger gemensam parkmark med lekplatser och uteplatser. Mellan gårdsgrupperna ligger parkområden med delvis annan karaktär som mer liknar naturmark. I områdets ytterkanter ligger också parkeringar och garage. Området är på många sätt typiskt för miljonprogrammet där den vanligaste byggnadstypen var en tvåvåningsbyggnad med fasader med tegel. Tvåvåningsbyggnaderna erbjöd ett marknära boende med höga kvaliteter, samtidigt som de inte krävde hiss. Hiss var ett krav vid tre våningar eller mer. Detta gjorde tvåvåningshuset till det ekonomiskt bästa alternativet i de fall markpriserna var låga. Området Oppeby gård är uppbyggt av ett i grunden ganska formellt system av hus som i grupper om fyra och fyra bildar tio gårdar. Varje gård bildar en sluten överblickbar och trygg enhet som inramar en markyta för vistelse, gestaltad med en högre detaljeringsgrad och möblerad med uteplatser, lekytor gångytor och cykelparkeringar. Marken mellan husen har en mycket hög kvalitet på landskapsarkitekturen. Mellan gårdarna ligger grönytor avsedda att skapa distans mellan husen. Dessa områden innehåller dels parkeringsytor, men även pelouser med gångvägar eller träd. Utanför detta ligger naturmark, ett grepp som var typiskt för miljonprogrammet. Oppeby gård är dock delvis uppfört på tidigare åkermark och naturytorna har därmed till stora delar blivit släta gräsytor. Men det förekommer även mindre höjdpartier och berg i dagen. Huskropparna består av låga lamellhus i gult tegel med två eller tre trapphus i varje huskropp. Arkitekturen är uttalat horisontell och den grundläggande planidén är ett tätt och lågt byggande, som till skillnad från ett högt och glest byggnadssätt gav marknära lägenheter, lämpliga för barnfamiljer. KV Stoet och KV Hästens bygglov beviljades 1972 och uppförandet skedde samma år. Byggherre var Riksbyggen. Troligen är husen variationer på en av riksbyggen utvecklad hustyp som uppfördes i snarlika varianter på fler platser. De två kvarteren består av 20 byggander med totalt 260 lägenheter. Kvarteren utgör halva området Oppeby gård. Parkering är ordnat i markparkering samt garage. 4

5 Oppeby gård med sina tio bostadsgårdar placerade i en U-form kring den gamla herrgården Oppeby. Planen omfattar de fem södra gårdarna, halva området. 5

6 Oppeby gård enligt numera avskrivet påbyggnadsförslag från Kungshem 6

7 Oppeby gård under uppförande Oppeby gård 7

8 3. Byggnadsbeskrivning Vid tiden för uppförandet var Oppeby en stadsdel med en stor andel industriarbetare. Området är trafikseparerat, så biltrafiken inte når in mellan husen. Områdets situationsplan uppvisar olika skalor. Området i sin helhet ligger grupperat runt Oppeby Gård där en matarväg utgör en slinga. Utmed matarvägen ligger 10 gårdar. Mellan gårdarna ligger narturmark, parkmark och allmänna funktioner såsom parkeringsplatser och fotbollsplaner. Gårdarna utgår ett mer intimt uterum med lekplatser och gemensamma uteplatser. Lägenheter Det finns ett antal lägenhetstyper i husen, från 1 rok till 4 rok. Den vanligaste lägenhetstypen är 2 rok eller 2,5 rok, sedan 3 rok, 4 rok och ett litet antal 1 rok. Stomme Byggnadernas stomme består av platsgjuten betong med fasadtegel. Tekniska system - Yttre gestaltning Byggnaderna består av låga byggnadskroppar under breda utkragande närmast platta tak. Husens fasader har en välgestaltad materialverkan med mörka träpartier som spelar mot skärmar av gult fasadtegel. Teglet slutar strax ovanför andra våningen och den mörka träpanelen bildar en ovanligt djup och markerad takfot som blir en enhet med takutsprånget. Ytterligare en kontrast utgörs av balkongfronternas röda plåt som bildar horisontella band i fasaderna. Samtliga lägenheter har balkonger, även de som ligger i markplan. Fönsterpartierna är stora med generösa glaspartier i vardagsrummen och närmast kvadratiska fönster i övriga rum. Taket är gestaltat som en platta som vilar över den djupa takfoten i trä. Byggnadernas fasader visar prov på inspiration från både samtida dansk arkitektur, tex Blidahpark i Hellerup i Norra Köpenham, ett experimentellt utformat bostadsområde som kom att bli en förebild för många. Entréer och trapphus Den höga kvaliteten och materialiteten i fasaderna återkommer i trapphusen där teglet är rött till skillnad från ytterväggarnas gula tegel. Trapphusen är ganska generösa i sina mått och det är endast två dörrar per plan. 8

9 Fasad på hus 40, vilket var samma hustyp som hus 30 och 34. Detta hus har tre entréportar. Samtliga lägenheter i huset är på 2 rok och 63,5 m2 Trädgårdsfasad med indragna balkonger. Mellan fasadens träpartier står utkragande fasadtegelmurar. Notera att även marklägenheter fick balkong. 9

10 Plan av ovanstående hustyp, samtliga lägenheter på bottenplanet är av samma storlek. Lägenhetsförråden är belägna i trapphusets bottenvåning. Fasad på hus 39, detta är ett exempel på variationen inom området, till skillnad från ovanstående fasader så har detta hus balkongerna och entréerna på samma fasad. Detta hus är längre och har fyra portar. Fasadkomponenterna är dock de samma. 10

11 En av gårdarna med hus 29, 30, 31 och 32. Mellan husen en elegant utformad lekplatsrundel och en parkyta för lek. 11

12 4. Kulturhistoriskt värde Området är en del av den svenska efterkrigstidens rekordår där den svenska modellen befrämjade en stark industri kopplat till en tillika stark socialdemokratisk stat. Detta gav ett samhällsmandat att driva igenom närmast planekonomiska projekt där miljonprogrammet är ett av de tydligaste exemplen. Oppeby var en arbetarstadsdel där många var sysselsatta på de lokala industrierna med produktion av t ex mejeriprodukter eller persienner. Området är uppfört av arbetarrörelsens egna bolag och det är på många sätt en idealstad för tidens arbetarklass. Husen visar på ett pedagogiskt sätt tidens tankar kring boende och mänskliga behov. De uppvisar goda och välstuderade bostäder med ett mycket välgestaltat stadsplanemönster med enskilda gårdar och ett övergripande system av grönytor som sammanbinder områdets 10 byggnadsgrupper. Områdets övergripande plan utgår från tidens stadsplaneidéer med hus i park, trafikseparering och tät och låg bebyggelse med marknära bostäder. Skalan skapar trygga rum och variation. Detta ger området höga arkitekturhistoriska och socialhistoriska värden. Husen har även ett starkt samlat byggnadsteknikhistoriskt och arkitekturhistoriskt värde. De utgör exempel på miljonprogrammets vanligaste byggnadstyp, tvåvåningshuset med tegelfasader och de har därmed ett stort samhällsoch socialhistoriskt dokumentvärde. Byggnaderna utgör en arkitektur av hög klass, fasaderna är välgestaltade med ett elegant spel mellan mörkt trä och utkragande fasadskivor i gult tegel. Taken är platta och utkragande. 12

13 Elegant entré i mahogny. Fasadparti med panoramafönster från vägg till vägg i vardagsrummen och mindre fönster i övriga utrymmen. 13

14 Bostadsgårdarna ligger med ett visst avständ från varandra. Ytan mellan husen är gestaltad som en park. Gårdarna är öppna i hörnen diagonalt mot varandra. 14

15 Husen står nära men inte tätt. Fasad med djupt liggande entréer och fasader med träpanel och utkragande tegelväggar. 15

16 Takfot. Hängrännan är sekundär. Noteras panelens gerade hörn. Området är tämligen formellt ordnat och alla gårdar står vinkelrätt i förhållande till varandra. Ett slags mijonprogramsversailles. 16

17 Mellan husen finns sparade nivåskillnader som inkorporerats i landskapsgestaltningen. Äldre piskställning. 17

18 5. Skydd och klassificering Riksintresse enligt 3 Kap miljöbalken Området inte inte i riksintresse för kulturmiljövården. Detaljplan Aktuell detaljplan innehåller inga skyddsbestämmelser. PBL Byggnaderna bedöms omfattas av Plan och bygglagens (PBL) generella varsamhetsbestämmelser 8 Kap 17 och 8 Kap 14 vilka är generella paragrafer som omfattar all bebyggelse. PBL 8 Kap 14 Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 i huvudsak bevaras. Underhållet skall anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. PBL 8 Kap 17 Ändring av en byggnad ska utformas varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar tillvara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska och konstnärliga värden. Byggnaderna har ett högt kulturhistoriskt värde. Det är dock tveksamt om värdet kan sägas vara särskilt. Detta är dock gränsfall. Oppeby gård utgör ett Det bör dock övervägas om byggnaderna omfattas av det så kallade förvanskningsförbudet i PBL 8 Kap 13 med hänsyn tagen till miljöns höga kvaliteter och välbevarade skick. För denna tolkning talar även det att byggnaderna utgör välbevarade men idag relativt ovanliga exempel på en tidigare mycket vanlig byggnadstyp. Enligt PBL 8 Kap 13 gäller att En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. 18

19 6. Kulturhistoriska målsättningar vid ombyggnad och renovering Vid framtida hantering av Oppeby gård så är det viktigt att hela området hanteras med gemensamma målsättningar. Detta trots att husen är delade på flera fastighetsägare och boendeformer. Det övergripande målet bör vara att bevara och utveckla områdets yttre kvaliteter, husens placering i parklandskapet och de intimare gårdarna. Området är ett exempel på tidens idealstad och de komponenter som ingår i detta bör identifieras och hanteras medvetet och varsamt. Exempel på värdebärande komponenter är Stadsplanemönstret med en relativt tät bebyggelse med hus utspridda i ett parklandskap Trafiksepareringen, parkeringsytor och garage De fyrsidigt kringbyggda gårdarna med lekplatser, uteplatser och planteringsytor närmast husen Även husens arkitektur bör värnas från förvanskningar såsom ovarsamma fönsterbyten eller andra ändringar som minskar byggnadernas kulturhistoriska värde. Exempel på värdebärande komponenter är Byggnadernas fasader med de tidstypiska materialen mörkt trä och fasadtegel Detaljer som fönster och portar, fönstren är dock delvis bytta men till nya snarlika de ursprungliga Takfoten och taken Trapphus och dörrar Ur antikvarisk synvinkel är en påbyggnad av husen på taken inte möjligt. Det är dock möjligt att komplettera området med ny bebyggelse på vissa platser. 19

20 7. Förslag till varsamhetsbestämmelser i DP De för området viktiga grönytorna bör läggas ut som parkmark eller naturmark. Naturmarksområden är framför allt ytor med berg i dagen eller mindre skogspartier. Ett område med ny naturmark bör kunna läggas mellan området och motorvägen för att på sikt skapa en trädridå. Planbestämmelser PARK och NATUR. Den befintiliga bebyggelsen bör värnas från förvanskande förändringar. En ökad bygglovplikt kan läggas för mer omfattande underhållsåtgärder, tex fönsterbyten eller ändring av andra detaljer. Detta för att reglera kvaliteten i de förändringar som görs. Det kan övervägas om området bör få planbestämmelsen q, då tex q 1, bygganderna får inte rivas och q 2 fasaderna får inte förändras. Ny bebyggelse bör placeras så att den kompletterar den befintliga bebyggelsen utan att innebära en negativ påverkan på de utpekade värdena avseende stadsplanemönstret. Ny bebyggelse kan utföras avvikande, både till stadsplanemönster och till utseende, men vår bedömning är att det är lämpligt om ny bebyggelse får en relativt enkel yttre form. Detta då samtliga hus inom Oppeby Gård är av en arkitektonisk grundtyp, och denna bör då mötas med en återhållsamhet avseende den nya bebyggelsens yttre formverkan. Annars kan kontrasten drabba den nuvarande bebyggelsen negativt. Vi föreslår att en detaljplan noga reglerar placeringen av ny bebyggelse till små områden lämpliga för kompletterande bebyggelse. Lämpliga områden kan vara perifera parkeringsytor eller liknande. Vi föreslår också att planen inför utformningsbestämmelser som bidrar till en lugn och samlad arkitektonisk form, tex med en gemensam takvinkel och små variationer i byggnadshöjd över nollplanet. Paul Wilund Byggnadsantikvarie fil. mag Certifierad kontrollant av kulturvärden kvalificerad art (KUL 2-K) Kalle Anderberg Byggnadsantikvarie fil. kand Certifierad kontrollant av kulturvärden kvalificerad art (KUL 2-K) 20