KV FRÄMLINGEN 1-7 ANTIKVARISKT UTLÅTANDE FÖNSTER

Transkript

1 KV FRÄMLINGEN 1-7 ANTIKVARISKT UTLÅTANDE FÖNSTER KAlle ANDERBERG Nybrogatan Stockholm

2 Innehåll Uppdraget 3 Sammanfattande beskrivning av byggnaderna 4 Skydd och klassificering 7 Kulturhistoriskt värde 7 Bygglovplikt 8 Bevarande av fönster och portar 8 2

3 Uppdraget Undertecknad Kalle Anderberg bebyggelseantikvarie fil kand, certifierad kontrollant av kulturvärden (KUL 2) har på uppdrag av Kreativ byggkonsult i Huvudstaden AB skrivit följande utlåtande med anledning av planerade större åtgärder på rubricerade fastigheter. Specifikt gäller detta utlåtande fönsterbyte och syftet är att undersöka om det föreligger något lagligt hinder för att byta fönster i fastigheterna. Dokumentet behandlar även antikvariska synpunkter på ett fönsterbyte och dess konsekvenser. Kalle Anderberg byggnadsantikvarie fil.kand Certifierad kontrollant av kulturvärden kvalificerad art (KUL 2 K) 3

4 Sammanfattande beskrivning av byggnaderna HISTORIK Byggnaderna uppfördes av HSB mellan 1945 och 1947 och de stod inflyttningsklara Byggnadsritningarna är undertecknade Erik Hagwall och Curt Strehlenert som var knutna till HSB på 1940-talet. Hagwall arbetade på HSB mellan 1943 och 48 och flyttade därefter till Karlshamn där han arbetade på Einar Hedmans arkitektbyrå. Curt Strehlenert hade en bakgrund hos Hakon Ahlberg och var teknisk direktör på HSB mellan 1942 och Fasadritningar från 1945 signerade Erik Hagwall och Curt Strehlenert på HSB. Ritningen visar utförandet på två av byggnaderna som är utförda med bruten taklinje. Övriga byggnader har obruten taklinje. Fönsterdispositionen är även delvis annorlunda än på de verkliga byggnaderna. 4

5 BESKRIVNING BASERAD PÅ OKULÄRA IAKTTAGELSER PÅ PLATS Husen är kopplade lamellhus i fyra våningar under ett sadeltak. Trapphusen har två genomgående lägenheter per plan och husdjupet på 11 meter medger generöst ljusinsläpp i alla rum. Mot marken finns en sockel bestående av fasadplattor av betong med frilagd ballaststen. Sockeln avslutas uppåt med en rad av tegel ställd med koppytan utåt. Väggarna består av murat tegel med en utvändig slät kalkputs. Fasaderna är eleganta med diskreta dekorationer i form av små omfattningar runt trapphusfönstren. På några hus är trapphusen markerade med tegelpartier. Entréerna har portiker med omfattningar av tegel eller marmor och eleganta glasade portar i ädelträ. Fasaderna avslutas uppåt med en murad gesims som ansluter mot takfoten och omfattar hörnet vid gavlarna. Mot väster har fasaderna balkonger. Dessa är renoverade och möjligen ändrade, men har en Entreparti. Portarna är ursprungliga och välgestaltade och är en viktig bärare av husens kulturhistoriska värde. Några av byggnaderna sedda från Hägerstensvägen 5

6 varsamt utförd gestaltning. Taken är täckta med tvåkupigt lertegel. Nockarna täcks av nockpannor fönster Byggnaderna har originalfönster med kopplade bågar. Bågen och karmen är av trä och glaset är draget, vilket innebär ett glas med lite liv i ytan. Fönstren är enlufts, tvålufts och treluftsfönster med inåtgående bågar. Tvåluftsfönstren saknar mittposter. Fönstren är kittade med linoljekitt och de är utvändigt täckmålade med oljefärg. En notering är att fönstren verkar tekniskt avancerade för sin tid, något som syns på förekomsten av drivrännor mellan karm och båge och spaltbredden mellan bågens underkant och karmen. Förmodligen är fönstren ett resultat av det utvecklingsarbete som leddes av byggstandardiseringen under 1940-talet. I arbetet som syftade till att ta fram standardiserade fönsterkomponenter utifrån högt ställda krav på kvalitet, täthet och funktion, ingick ett antal organisationer, bland annat HSB ägda AB Boro-hus, Snickerifabrikernas riksförbund, Målarmästarnas riksförening och Fönstren är inåtgående fönster med träkarm och träbåge med draget glas, vilket syns i speglingarna som blir lite vågiga. Detalj av fönster. Utförandet med den förhållandevis stora spalten mellan båge och karm, drivrännan med en öppning och den omsorgsfullt profilerade yterkarmen indikerar att det rör sig om tekniskt ganska avancerade fönster med stora kvaliteer såväl materialmässigt som estetiskt. 6

7 Fortifikationsstyrelsens byggnadskontor. En artikel med ett förslag till standardisering publicerades i Byggmästaren nr Skydd och klassificering Klassning av stockholms stadsmuseum Byggnaderna har av Stockholms stadsmuseum givits gul klassning, vilket innebär att de är uppmärksammade från kulturhistorisk synpunkt och anses ha en positiv betydelse för stadsbilden och/ eller ett visst kulturhistoriskt värde. Detaljplan Fastigheten omfattas av en detaljplan från 1944 som behandlar markanvändning vid uppförandet av befintliga byggnader. Någon form av revidering har gjorts 1967 men det är oklart vad denna notering innebär. Det finns inga kulturhistoriska skyddsföreskrifter i planen. PBL PBL har generella krav på varsamhet vid förändring. Ändring av en byggnad ska utformas varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar tillvara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska och konstnärliga värden. PBL Kap 8 17 Även PBL Kap 8 14 skall tillämpas Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 i huvudsak bevaras. Underhållet skall anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. Enligt PBL 8 Kap 13 gäller att En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Det kan dock diskuteras om detta mer stränga förvanskningsförbud gäller då bebyggelsen av Stockholms stadsmuseum endast bedöms ha ett visst kulturhistoriskt värde, museets lägsta nivå. Inventeringen är dock mer än 10 år gammal. Vi gör bedömningen att husen med sin väl genomförda arkitektoniska gestaltning och välbevarade exteriörer utgör bebyggelse med särskilda värden. Kulturhistoriskt värde Bebyggelsen berättar om stadens expansion under 1940-talet. Det rör sig om ganska rationellt och storskaligt byggande. Byggnadernas gestaltning indikerar att de är tidsmässigt uppförda mellan 1930-talsfunkisen och den efterföljande nyrealismen som har präglat många förorter i Stockholm, kanske tydligast i Hökarängen. Husen i kvarteret Främlingen har för den nyrealistiska arkitekturen typiska komponenter som tegeldekorationer, sadeltak och fasader färgade i jordpigment. Viktiga värdebärande komponenter är också de välgestaltade entréerna med sina träportar och de ursprungliga fönstren. Husen är också anpassade till den äldre bebyggelsen i Aspudden med profilerad takfot och vissa klassicistiska detaljer. Fönstren är av funkistyp med relativt modesta storlekar på glasen. Husens placering i landskapet med gavlarna mot gatan är ett funktionalistiskt drag. Husen är fina representanter för det svenska stadsbyggandet innan miljonprogrammet och har ett högt arkitekturhistoriskt värde. Husen har fina detaljer och intressanta variationer inom ett tema. Detta är särskilt tydligt på burspråken som givits individuell dekor i putsen och 50-talets bebyggelse kommer sannolikt att uppvärderas starkt under de kommande decennierna. Framförallt kulturhistoriskt, men det är tänkbart att attraktiviteten ur ett mer kommersiellt perspektiv också kommer att öka. Bebyggelsen står för en hantverksmässig kvalitet och en mänsklig skala, faktorer som många identifierar sig med. Bebyggelsen i kv Främlingen är med sina originalfönster, portar och intakta fasader välbevarad och detta utgör ett förstärkande värdemotiv. Att husen är välbevarade ger dem också ett högt upplevelsevärde. 7

8 Förslaget Byggnaderna står inför en större ombyggnad med byte av fasadputs och där även byte av fönster planeras. Dessutom finns planer på att byta och ändra utseendet på entréerna. Bygglovplikt En frågeställning inför detta uppdrag var huruvida det är tillåtet att byta fönster. Byggnaderna omfattas inte självklart av Plan och Bygglagens förvanskningsförbud i 8 Kap 13 då det inte rör sig om byggnader som per definition har Särskilt högt kulturvärde Beträffande ansökning om bygglov framgår det av PBL 9 Kap 2 att bygglov krävs om: Byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt Stockholms stad kräver emellertid bygglov vid ändring av fönster genom ändrad indelning, storlek, placering, materialbyte, hängning. Om det föreslagna fönsterbytet innebär ett materialbyte, exempelvis från trä till aluminiumfronter måste därmed bygglov sökas. Tolkningen är därmed sammanfattningsvis att det ur ett lagperspektiv bör vara möjligt att byta fönster under förutsättning att det uppfyller varsamhetsparagraferna i Plan och bygglagen 8 Kap 17, men att bygglov krävs om någon av de ovan beskrivna ändringarna sker, exempelvis om materialet i fönstrens utsida ändras. ANTIKVARISKT UTLÅTANDE Bevarande av fönster och portar Motiven till att välja ett bevarande av befintliga fönster och även ytterportar bör nog sökas i vilken vilja man har att ta hand om husens visuella och estetiska kvalitéer och hur föreningen tänker sig att det långsiktiga förvaltandet av fastigheterna ska se ut. En förvaltning som värnar och vårdar husens arkitektur skapar långsiktiga värden för föreningen. Värden som ökar med husens ålder. Man bör vara medveten om att ett fönsterbyte aldrig ger tillbaka den kvalitet som byggnaden hade med sina originalfönster. Ett fönsterbyte kommer alltid att märkas. Det går inte att få det att se likadant ut som tidigare. Byte av portar behöver inte innebära samma kvalitetsförlust om de nya portarna är likadana i disposition och material som befintliga men även vid byte av portar går viktiga kulturhistoriska och karaktärsskapande spår av användandet, dvs patinan förlorad. Om föreningen bestämmer sig för att byta portar är en uttalad rekommendation att de nya portarna följer befintliga i detalj och att beslag och trycken återanvänds på de nya portarna. De befintliga fönstren är en robust konstruktion som om den hanteras rätt kommer att kunna renoveras flera gånger. Nya delar kan tillverkas även i framtiden. De kan målas om och om igen. De kan även förändras på det sätt föreningen önskar, tex förses med glas med energibeläggning (lågemissionsglas) i norrlägen. Viktigt att att notera är att även ganska små skillnader mellan äldre och nyare fönster kan uppfattas som en kraftig visuell förändring och även en förvanskning. Gällande byte av portar är tolkningen att bygglov enligt PBL 9 Kap 2 krävs om utseendet förändras i och med bytet. 8

9 Nya fönster har sällan den renoveringsbarheten, dels på grund av kvaliteten och materialen, dels genom att de innehåller produktspecifika komponenter, exempelvis speciella gummilister eller plastdetaljer som kan vara mycket kostsamt att nytillverka när det efter 30-talet år blir dags att renovera. Fönster med energiglaskassetter har i sig en begränsad livslängd på mellan 20 och 50 år och efter denna tid så behöver energiglaskassetterna bytas. Svårigheten att renovera nyare fönster leder ofta till att man står inför ytterligare ett byte redan innan de bytta fönstren är ekonomiskt avskrivna. Den energibesparing (kostnadsminskning) som bytet innebär har ännu inte betalat bytet då ett nytt byte behöver ske. I ett långsiktigt förvaltningsperspektiv kan detta förhållande med upprepade byten utan ekonomisk vinst bli mycket ekonomiskt ofördelaktigt för föreningen. I normalfallet är inte fönsterbyte det mest lönsamma sättet att utföra energiåtgärder, ofta lönar sig byte till geoenergi eller tilläggsisolering av vindsbjälklag mer där det är möjligt. Inte heller ur ett miljöperspektiv är det säkert att ett fönsterbyte är lämpligt. I senaste upplagan av Arkitektens handbok, Skriven bland annat av Anders Bodin (statens fastighetsverk) och Jacob Hidemark påtalas den stora miljöbelastning som tillverkning av aluminiumfönster utgör. Kalle Anderberg Byggnadsantikvarie fil. kand Certifierad kontrollant av kulturvärden kvalificerad art (KUL 2-K) 9

10 Detalj av fönster. Även om det rör sig om ganska konventionella fönstertyper så är detaljerings-, och hantverksnivån hög. Profilerna i karmarna medverkar till att bryta ljuset och det lite vågiga dragna glaset har liv i sig. Exempel på ett bytt fönster i ett närliggande hus. Karmens aluminiumprofiler förmedlar inte samma elegans som de befintliga fönstren i Kvarteret Främlingen. Fönsterglaset har inte samma livfullhet. Trots att huset på bilden är nyputsat har det upptått ett tråkigt glapp mellan murverk och fönsterkarm. 10