FÖNSTER Malmö Museer Kulturmiljösektionen

Transkript

1 Bevara dina gamla FÖNSTER Malmö Museer Kulturmiljösektionen

2 Denna text vänder sig i första hand till fastighetsägare och har som syfte att lyfta fram fördelarna med att bevara äldre originalfönster. Vid funderingar om underhåll, energieffektivisering eller fönsterbyte är texten tänkt att fungera som vägledning och upplysning med fokus på kulturhistoria och hållbarhet. De olika texterna tar upp värden som finns i äldre fönster och jämför dem med nytillverkade från de stora tillverkarna idag. Energi- och klimataspekten behandlas liksom exemplifierande kostnadskalkyler och slutligen konkreta råd på hur man kan bevara, energieffektivisera och underhålla sina gamla fönster. Text, foton och illustrationer: Felix Johansson, byggnadsantikvarie på Malmö Museer. Hösten 2018

3 Gamla fönster är värda att bevara! Fönster utgör en väsentlig del av byggnadens arkitektur, ger karaktär åt gaturummet och skvallrar om äldre tiders förutsättningar och stilideal. Intresset för gamla fönster ökar och många börjar inse värdet i att behålla dem. Att byta ut originalfönster mot nya i liknande utförande kan för många ändå verka som en liten förändring, men kan i verkligheten få stora negativa konsekvenser för byggnadens kulturhistoriska värde. Att underhålla och bevara de fönster som redan finns är därmed av stor vikt för att behålla byggnadens kvalitéer och ursprungliga uttryck, men är även att föredra ur ett klimat- och ekonomiperspektiv. Gamla fönster har utöver kulturhistoriska värden ofta stora hantverksmässiga och estetiska kvaliteter. Fram till 1920-talet tillverkades de direkt på byggplatsen och fram till 1960-talet höll de en hantverksmässig klass med hög virkeskvalitet, målade med linoljefärg. PBL 9 kap 2 3 p Det krävs bygglov för annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. PBL 8 kap 13 En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. PBL 8 kap 17 Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Varsamhet vad gäller? Vid ändringar av en byggnad ska varsamhet alltid iakttas, det är reglerat i lagen. Plan- och bygglagen (PBL) finns till för att bevaka allmänhetens intresse i frågor som berör vår gemensamma miljö. Det som görs på ditt hus påverkar nämligen också omgivningen! Någon specifik paragraf om fönster finns inte, men eftersom de är en del av exteriören går det att tillämpa ett antal paragrafer. Dessa säger bl.a. att bygglov behövs vid fönsterbyte i fall de nya fönstren avsevärt påverkar byggnadens yttre, d.v.s. inte är lika de befintliga. Vid osäkerhet rekommenderar vi att höra med Stadsbyggnadskontoret eller Malmö Museer vad som gäller. Särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader har starkare lagskydd och får inte förvanskas. Även byggnader som inte finns i utpekade kulturmiljöområden eller har skydd i detaljplan, s.k. k-märkning, kan omfattas av detta. Kontakta Malmö Museer för att få reda på vad som gäller din fastighet!

4 Värdefulla på flera olika sätt Autenticitetsvärde är möjligtvis det största värdet som äldre fönster har. Formerna, materialet, de livfulla reflektionerna och de handmålade ytorna talar tydligt om att fönstret är gammalt. Denna ålder, tillsammans med vetskapen om att de är en del av byggnadens historia skapar en äkthet som ger ett påtagligt mervärde. Byts fönsterna ut försvinner autenticitetsvärdet hur välgjorda de nya fönstren än är. Virkeskvaliteten på äldre fönster är generellt sett mycket hög. Med detta menas att de har en naturlig motståndskraft mot fukt och röta, något som kan tillskrivas det faktum att de i huvudsak består av kådrikt kärnvirke med mycket täta årsringar. Denna höga kvalitet är ett resultat av en traditionell och erfarenhetsmässig hantering där träden, ofta över 150 år gamla, fick växa långsamt, fälldes vintertid och efter sågning fick lufttorka i uppåt flera år. Kring 1960-talet industrialiserades däremot hanteringen och träden, nu betydligt yngre och mer snabbväxande, började fällas året runt och torkades maskinellt. Detta tillvägagångsätt brukas i stor utsträckning än idag och resulterar i många fall i virke med sämre kvalitet. Fönster som är äldre än 1960 har således ofta en sådan virkeskvalitet att de är värda att underhålla och kan repareras, hur illa tilltygade de än verkar vara. Sköts de sedan på rätt vis finns det egentligen ingen begränsning för hur lång livslängd de kan ha. Tvärsnitt av spröjs från fönster tillverkat 1917 (till vänster) och ca 1980 (till höger) som suttit på samma byggnad. De olika färgtonerna avslöjar att den äldre består av kärnvirke, medan den andra är av ytved. Tätheten mellan årsringarna skiljer sig även markant från varandra vilket är en bra indikator på virkets kvalitet. Ju tätare årsringar desto högre kvalitet. Fönsterglaset är av stor betydelse, inte minst visuellt. Den ojämna glasytan på äldre fönster reflekterar ljus på ett vackert sätt och ger liv åt både fasaden och gaturummet. Den ger även en annorlunda ljusspridning invändigt jämfört med moderna s.k. floatglas. Glasets optiska egenskaper beror på att de tillverkats genom en hantverksmässig och oförfinad process sett med moderna ögon. De äldsta glasen munblåstes och gjordes så i stor skala ända fram till 1933 i Sverige. Dagens moderna floatglas som har en felfri och nästan spegelaktig glasyta uppfanns först under 1950-talet. Ljusinsläppet är också en faktor som är värd att nämna. Beståndsdelarna i äldre fönster såsom karm, båge och spröjs, har generellt sett tunna och smäckra dimensioner jämfört med modernare fönster. Detta resulterar i en stor glasyta i förhållande till fönsteröppningen vilket medför ett stort ljusinsläpp. Antalet glas i fönstret spelar också in - äldre tvåglasfönster med klarglas släpper igenom ca 82% av dagsljuset medan ett motsvarande treglasfönster har en siffra på ca 74%. På detta 1800-talsfönster har de nedre glasrutorna bytts ut mot modernt floatglas vilket i jämförelse med de övre handblåsta originalglasen, ger ett mer livlöst uttryck.

5 Energi, klimatpåverkan och ekonomi En ständigt aktuell fråga för fastighetsägare är hur energiförbrukningen och kostnaderna kopplade till detta kan minska. Uppmärksamheten dras lätt till de gamla fönstren och många får säkert rådet att byta till moderna energifönster med isolerglas om man vill energiförbättra. Som det tidigare konstaterats påverkas det kulturhistoriska värdet negativt om originalfönstren försvinner. Om man istället väljer att bevara, hur förhåller sig då egentligen äldre fönster till moderna ur klimat- och energisynpunkt? Till att börja med kan energiförluster bero på en mängd olika saker och det är ofta värt att undersöka vad för andra potentiella energitjuvar som kan finnas. I ett genomsnittligt svenskt hus försvinner runt 17% av husets totala energiförbrukning genom fönstren. Detta kan sättas i proportion till ventilationen som står för ungefär samma andel. Genom att se över ventilationen, värmesystemet eller sänka innetemperaturen kan man minska den totala förbrukningen betydligt utan att röra fönstren. Faktum är att Energimyndigheten inte ens rekommenderar fönsterbyte när det kommer till energieffektivisering i hemmet. Utseende likt befintligt? Förutom att ett fönsterbyte kan ge upphov till uppenbara visuella skillnader är det också värt att undersöka den påverkan det kan ha på energiförbrukning, ekonomi och klimat. Fönsters isoleringsförmåga beskrivs av dess u-värde; ju lägre värde desto högre isoleringsförmåga. För äldre tvåglasfönster brukar u-värdet uppskattas till 2,4-2,6 och för moderna energifönster 1-1,3. Att det senare är betydligt energisnålare är självklart, men vid beaktande av t.ex. ekonomi och klimatpåverkan är ett byte inte lika övertygande. Som ett exempel föreställer vi oss en genomsnittlig svensk villa med en fönsteryta på totalt 15 kvm, låt oss säga originalfönster från Om dessa byts ut mot energifönster kommer det generera en vinst på ca 2000 kwh per år (Energirådgivningen, 2017). Med ett genomsnittspris på 1 krona/kwh och en uppskattad investering på kronor för fönsterbytet, tar det alltså 45 år att betala av. Det faktum att de flesta moderna fönster beräknas ha en livslängd på ca 40 år gör att man i bästa fall precis hunnit betala av dem - innan det är dags att byta ut dem. Den klimatpåverkan som fönsternas livscykel då bidragit med genom materialframställning, nytillverkning, transporter och hantering av rivna fönster är svårberäknad, men definitivt inte ett steg framåt mot ett hållbart och resurssnålt samhälle. Originalfönster är oersättliga och går aldrig att få tillbaka om de byts ut. Det faktum att många fönster som klarat sig undan fönsterbyte är över 100 år gamla idag tyder på en kvalitet som är värd att bevara.

6 Karm Låsbeslag Spröjs Ett energieffektivisera och underhålla äldre fönster är lönsamt! Bestämmer du dig för att bevara och energieffektivisera dina gamla fönster finns det olika åtgärder att ta till med olika ambitionsnivå och kunskapskrav. En del av åtgärdsförslagen som följer är även att betrakta som en del av fönstrets generella underhåll för att hålla det i ett gott skick och förlänga dess livslängd. Att renovera är lönsamt och många åtgärder kan göras till relativt låg kostnad, på egen hand och med goda resultat. Till skillnad från många nytillverkade fönster är äldre fönster inte underhållsfria, vilket betyder att de kan underhållas och repareras när det behövs ett faktum som är mer regel än undantag i ett långsiktigt perspektiv. UTE INNE Exempel på ett inåtgående fönster och dess beståndsdelar. Båge En enkel och första sak man bör göra är att se över tätningslisterna mellan karm och båge. Dessa är ofta slitna, övermålade och ibland t.o.m. borttagna vilket resulterar i att fönstret inte håller tätt. Det är även något som påverkar bullernivåerna. Ett byte till nya lister i silikon, ull eller lin kan vara allt som behövs för att åtgärda dragiga och bullriga fönster. Att komma ihåg är att listerna enbart ska täta mellan innerbåge och karm för att varm inneluft inte ska kondensera mellan glasen. I ett forskningsprojekt vid LTH 1998 undersöktes energiprestandan (u-värdet) på tre fönster av olika ålder i tre olika tillstånd. Det äldsta fönstret, tillverkat 1880, fick i undersökningen följande resultat: Orenoverat skick: 2,44 (20 års eftersatt underhåll) Renoverat skick: 2,07 (nya tätningslister, justerade beslag, omkittade rutor) Med LE-glas: 1,60 (monterat i innerbågen) Kontroll av hängning, vred och andra låsbeslag är också något som enkelt kan göras. Efter årtionden av öppningar och stängningar är det inte konstigt om låsbeslagen blivit slappa eller deformerats. Spänner fönsterbågen jämt och ordentligt mot karmen? Även skicket på upphängningen spelar in här. Fönsterbågarnas vikt är en stor belastning för gångjärnen varför det kan vara en god idé att undersöka om de behöver justeras eller skruvas åt. Isolering mellan karm och yttervägg är något som enklast kan göras på trähus där fönsterfodren utan större problem kan plockas ner. Är utrymmet mellan karmen och ytterväggen dåligt isolerat kan det fyllas med ett isolerande material, förslagsvis lindrev. Färgskrapning, ommålning och omkittning av fönsterna kan vara en omfattande åtgärd, men är samtidigt en vital del av det långsiktiga underhållet. Det är också av stor betydelse för dess livslängd och energiprestanda. Kittet, den fog som håller glaset på plats i fönsterbågen, faller bort med tiden och kan därför behöva kompletteras eller kittas om. Beroende på fönstrens skick och projektets omfattning kan arbetet till viss del utföras på egen hand, i synnerhet om det bara rör sig om ommålning. Har man ingen

7 tillräcklig kunskap själv bör dock arbetet utföras av en erfaren fönsterhantverkare. Att sätta in LE-glas, lågemissionsglas, är ett alternativ som kan göras i samband med fönsterrenovering för att ytterligare förbättra energiprestandan. LE-glaset ersätter då det befintliga innerglaset i innerbågen och detta är för att behålla det äldre glaset på utsidan. Lågemissionsglas har ett tunt oxidsskikt vilket släpper in nästan lika mycket ljus som klarglas, men stoppar runt 90% av strålningsförlusterna. Äldre fönster kan därför få uvärden neråt 1,6 för nästan en femtedel av kostnaden mot att byta ut mot nya energifönster (Energirådgivningen, 2017). Då åtgärden trots allt innebär ingrepp i fönstret bör det inte ses som en första åtgärd, i synnerhet inte vid kulturhistoriskt värdefulla fönster. Arbetet bör utföras av en erfaren fönsterhantverkare, såvida man inte har tillräcklig kunskap själv. När fönsterbyte är nödvändigt Ibland kan det finnas argument för att genomföra ett fönsterbyte. Det kan exempelvis handla om kulturhistoriska skäl där en värdefull byggnad i ett tidigare skede fått sina originalfönster utbytta och nu ska återställas i ett mer ursprungligt utförande. Det kan också vara att fönstren är i ett sådant dåligt skick att de inte går att reparera utan tillräckligt försvarbara kulturhistoriska eller arkitektoniska argument. Det viktiga att tänka på vid fönsterbyte är att de nya fönstren görs anpassade efter den specifika byggnadens arkitektur och kulturhistoriska värden, detta är reglerat i Plan-och bygglagen. Faktorer såsom material, dimensioner, indelning, hängning och kulör är sådant som ska tas i beaktande vid bedömningen om det är lämpliga fönster. Läs mer om detta i Riktlinjer för fönster utgiven 2005 av Malmö Stadsbyggnadskontor. Vid frågor om äldre fönster, underhåll eller fönsterbyte, kontakta Kulturmiljösektionen vid Malmö Museer på kulturmiljo@malmo.se eller via Malmö Stads växel

8 Råd och riktlinjer Bevara och renovera istället för att byta! Det finns flera sätt att minska energiförbrukningen utan att röra fönstren. Att kolla över ventilation, värmesystem och innetemperatur är några exempel. Vill man energieffektivisera sina gamla fönster finns det många åtgärder som med liten insats som kan ge bra resultat. Äldre fönster har ofta en mycket hög virkeskvalitet och är konstruerade för att kunna repareras och underhållas. Döm inte ut fönstret bara för att färgen börjat flagna! Även de mest energisnåla fönstren är energibovar om de inte är vindtäta kolla därför alltid tätningslisterna först. Kontakta Kulturmiljösektionen på Malmö Museer vid frågor och för att ta reda på vad som gäller för just din fastighet.