Sammanträde med styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus den 29 oktober

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus den 29 oktober Plats: Lejongapet, Kungälvs sjukhus Tid: Kl den 29 oktober, samling från 8.15 Beslutande Ersättare Fackliga företrädare Övriga närvarande Benny Strandberg (KD), ordförande Gunilla Dörner Buskas (S), vice ordförande Morgan Hedman (S) Carin Oleryd(S) Henrik Ekelund (M) Kajsa Hamnén (M) Elias Ytterbrink (MP) Göran Moberg (S) Lena Bjurström(C) Frode Slinde (FP) Ewy Andersson, Kommunal Sofia Tholén Dahlman, TCO Daniela Devrnja, SACO Madeleine Andersson, sjukhusdirektör, FSS Agneta Xenos, ekonomichef, FSS Philipp Meijering, chefläkare, FSS Ann Stokland, sjukhusdirektör, KS Anders Hillberg, ekonomichef, KS Björn Hamborg, chefläkare, KS Patientnämndens presidium Det är viktigt att du lämnar besked om du inte kan komma. Var god maila vid förhinder. Välkommen! Benny Strandberg ordförande Postadress: Kungälvs sjukhus Kungälv Besöksadress: Lasarettsgatan Kungälvs Telefon: Webbplats: E-post:

2 Föredragningslista från Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus, (2) Föredragningslista ALLMÄNNA ÄRENDEN 2. Mötet öppnas 3. Val av justerare. Tid för justering fastställs Beslut 4. Godkännande av dagordning Beslut 5. Besök av patientnämndens presidium Information, Visning av provrum Information ÄRENDEN AVSEENDE FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS 7. Sjukhusdirektörens rapport Information 8. Vårdöverenskommelse 2016 Bilaga Beslut 9. Redovisning av beslut på delegation Bilaga Information 10. Internkontrollplan Bilaga Information GEMENSAMMA ÄRENDEN 11. Föregående mötesprotokoll Bilaga Information 12. Presidiet rapporterar Information 13. Anmälningsärenden Bilaga Information 14. Handlingsplan SIMBA Bilaga Beslut 15. Datum för nästa års styrelse Bilaga Beslut ÄRENDEN AVSEENDE KUNGÄLVS SJUKHUS 16. Sjukhusdirektörens rapport Information 17. Lokalförsörjningsplan Bilaga Beslut 18. Etapp II Information 19. Effektiviseringsplan 2015 Information 20. Vårdöverenskommelse 2016 Bilaga Beslut 21. Redovisning av beslut på delegation Bilaga Information 22. Försörjningsplan Bilaga Information 23. Serviceöverenskommelse 2016 Bilaga Beslut Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

3 Beslutsunderlag Styrelsen för Kungälvs sjukhus Sammanträdesdatum och Frölunda Specialistsjukhus Överenskommelse om specialistvård 2016 mellan Göteborgs hälso-och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus Dnr FSS 43/ Ärendet avser godkännande av vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus. Vårdöverenskommelse reglerar och definierar 2016 års inriktning, volymer och ersättning avseende länssjukvård vid sjukhuset. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges budget för 2016, planeringsdirektiv samt gällande nationella och regionala styrdokument och Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämndens beställningsunderlag. Hänsyn till strategiska frågor från Frölunda Specialistsjukhus har tagits. Totalt ersättsättningsutrymme är fastställt till tkr. Information och samverkan om överenskommelse 2016 om specialistvård mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus har ägt rum i sjukhusets samverkansgrupp Förslag till beslut Styrelsen beslutar - att godkänna sjukhusets överenskommelse om specialistvård 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus - att omedelbart justera paragrafen Madeleine Andersson Sjukhusdirektör Frölunda Specialistsjukhus

4 Dnr: HSNG Dnr: FSS 43/ Överenskommelse om specialistvård 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus

5 Dnr: HSNG Dnr: FSS 43/

6 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus Innehåll 1. Allmänna förutsättningar Parter Giltighetstid Utgångspunkter Vision Omfattning Precisering av länssjukvårdsuppdraget Precisering av vårdutbud Vårdvolymer Utbudspunkter Planerad vård Hälsofrämjande vård Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete Samverkan mellan regionens sjukhus Samverkan med andra aktörer Åtagande Regionfullmäktiges budget Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beställningsunderlag Precisering av viss vård Förändringar Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut Styrmodell Regionservice IS/IT Medel Satsning på jämställda löner Regional produktionsstyrning Förändring av vårduppdrag Utvecklingsarbete Regionalt utvecklingsarbete Lokalt utvecklingsarbete Ekonomi Ersättningsmodell Ekonomisk ersättning Ersättning smärtcentrum Uppföljning Uppföljningsplan Leverans av vårddata och väntetidsuppgifter

7 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus 8.3 Informationsutbyte och dialog Ändrade förutsättningar Särskilda händelser Information Underskrifter... 9 Bilaga Principer för ersättning till sjukhus i Västra Götalandsregionen Sammandrag av ersättningar, volymer och priser Förändringsposter i överenskommelse Bilaga Uppföljningsplan för överenskommelse om specialistvård 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus

8 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus 1. Allmänna förutsättningar 1.1 Parter Denna vårdöverenskommelse är tecknad mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, och Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus, nedan kallad sjukhuset. 1.2 Giltighetstid Överenskommelsen gäller från och med till och med Utgångspunkter Syftet med denna vårdöverenskommelse är att reglera och definiera 2016 års inriktning, volymer och ersättning avseende länssjukvård vid sjukhuset. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till föregående år, samt uppföljning av verksamheten. Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges budget för 2016, planeringsdirektiv samt gällande nationella och regionala styrdokument. Budgeten är regionens överordnade styrdokument. Vid en målkonflikt mellan olika styrdokument och budgeten gäller den senast antagna budgeten. Vidare utgör Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds mål- och inriktningsdokument grund för överenskommelsen. Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 1.4 Vision Västra Götalandsregionens vision Det goda livet och regionens värdegrund ska prägla all verksamhet. Förtydligande av visionen återfinns på: 2. Omfattning Sjukhusets övergripande uppdrag är att ge länssjukvård till invånare i Västra Götaland, samt öppenvård till invånare i övriga landet som väljer att söka vård vid sjukhuset i enlighet med patentlagen Sjukhuset har inget områdesansvar. 2.1 Precisering av länssjukvårdsuppdraget Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivå. 2.2 Precisering av vårdutbud Sjukhuset ska tillhandahålla vård inom följande specialiteter: anestesi, algologi (smärta), fysioterapi, gynekologi, hudsjukdomar, internmedicin (diabetologi och kardiologi), kirurgi, neurologi, ortopedi, radiologi, ögonsjukdomar samt öron-, näs-, halssjukdomar Sjukhuset har också en operationsavdelning och en vård/övervaktningsavdelning. Utgångspunkt är vårdutbudet enligt vårdöverenskommelse 2015 vilket beskrivs i form av övergripande prestationstal. Förändringar i vårdutbudet för 2016 beskrivs i kapitel Vårdvolymer Sjukhuset åtar sig att tillhandahålla vård i enlighet med Bilaga 1. Verksamheten ska bedrivas över årets tolv månader enligt den omfattning och inriktning som ligger till grund för denna vårdöverenskommelse. 1

9 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus 2.4 Utbudspunkter Befintliga utbudspunkter där Frölunda Specialistsjukhus idag bedriver verksamhet är basen för denna vårdöverenskommelse. I särskilda fall kan ändringar av utbudspunkter göras av utförarna under överenskommelsetiden efter samråd med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. 2.5 Planerad vård Vården vid Frölunda Specialistsjukhus ska kännetecknas av god tillgänglighet. Sjukhuset ansvarar för att vårdgarantin efterlevs för överenskommen produktionsvolym. Det innebär att sjukhuset ska styra antalet remisser som kan tas emot så att åtagandet enligt denna överenskommelse kan fullföljas. För de patienter som finns uppsatta för besök eller behandling skall vård ges inom fastställda garantitider Valfrihet gäller och sjukhuset ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten. Sjukhuset ska föra fortlöpande dialog med remittenter om tillgänglighet och remissrutiner. Vid ett högre remissinflöde än överenskommen produktionsvolym har sjukhuset rätt att i första hand skicka remissen till sjukhus med områdesansvar. Om patienten inte har godkänt att remissen skickas vidare skickas remissen tillbaka till remittenten. 2.6 Hälsofrämjande vård Sjukhuset har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. I patientmötet ska patientens tillit stärkas till sin egen förmåga att hantera sin sjukdom och förbättra sin hälsa och livskvalitet. Sjukhuset ska ingå i nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) och ska fortsätta att utveckla arbetet i enlighet med intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer och regionuppdrag (RS ). 3. Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete Den nära sjukvården ska tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt. Sjukhuset ska samverka med kommun, primärvård, och andra sjukhus i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser och rutiner såsom exempelvis omhändertagande av äldre, psykiskt funktionsnedsatta eller barn och ungdomar utifrån patients perspektiv. Sjukhuset ska också medverka i arbetet med att skapa tydliga gränser mellan vilka patienter och vilka sjukdomstillstånd som ska handläggas på respektive vårdnivå och att implementera dessa i vardagen. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta ska ske genom bred samverkan över specialitetsgränser Samverkan mellan regionens sjukhus Sjukhusen i Västra Götalandsregionen ska samarbeta för att effektivt nyttja sjukvårdens resurser. Frölunda Specialistsjukhus ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet (regional produktionsstyrning) i Västra Götalandsregionen. Vårdansvaret för högspecialiserad vård definieras genom regiondirektörens verkställighetsbeslut ; Tillämpningsregler avseende vårdansvar för högspecialiserad vård (RS ). 2

10 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus 3. 2 Samverkan med andra aktörer Sjukhuset ska samverka med primärvård och kommun i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser. Detta sker inom ramen för Kommun och Sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet. Sjukhuset ska, utifrån ett konkurrensneutralt perspektiv, medverka och ta initiativ till: Medicinsk samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte med primärvårdens aktörer Konsultationsverksamhet och utbildning till vårdgrannar Vidareutveckling av nätverksarbete inom den nära vården för att utveckla fungerande vårdkedjor för befolkningen i de västra stadsdelarna i Göteborg och därigenom förbättra tillgängligheten till vården Vårdgivare i Västra Götaland ska arbeta för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, i enlighet med regionens ledningssystem. Det innebär att utfärda läkarintyg av god kvalitet samt samverkan med Försäkringskassan, andra berörda aktörer och vårdgrannar i frågor som rör patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. 4. Åtagande 4.1 Regionfullmäktiges budget 2016 Av regionfullmäktiges budget framgår att det strategiska målet för hälso- och sjukvården är en sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter. Till målet knyts tre prioriterade mål med tillhörande fokusområden. Två av de prioriterade målen berör vården på Frölunda Specialistsjukhus och finns beskrivna i tabell 1. Målen kommer att följas upp enligt Västra Götalandsregionens anvisningar samt i uppföljningsplanen, Bilaga 2. 3

11 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus Tabell 1. Åtagande med anledning av målen i budget 2016 Prioriterat mål Fokusområde För sjukhuset innebär det att Patientens Uppfylla Medverka i det regionala strukturarbetet, där syftet är ställning inom vårdgarantin ett mer effektivt nyttjande av regionens samtliga hälso- och resurser och kortare väntetider. I arbetet kommer sjukvård ska utförare, beställare och ägare att delta, stärkas Medverka i arbetet med att utveckla och tydliggöra gränsdragningen mellan sjukhusets och övriga vårdgivares uppdrag, såsom exempelvis primärvården Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvård ska prestera bättre än genomsnittet i nationella register och jämförelser. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt Förbättra akutvårdkedjan Minska antalet vårdskador Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Skapa ett sammanhållet vårdsystem och övriga sjukhus Bedriva personcentrerad vård Stärka patientens egen förmåga att hantera sin sjukdom och förbättra sin hälsa och livskvalitet Tydliggöra sjukhusets rutiner för överföring/remittering av patienter med behov av akutsjukvård, exempelvis till följd av komplikationer eller vid oväntad akut sjukdom. Prioritera patentssäkerhetsarbete för att minska skador i vården Försäkra sig om att patienterna är mer medvetna om orsak till medicinering och vikten av att följa ordinationen Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemtjänst i syfte att minska akutbesök och undvikbar slutenvård 4.2 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beställningsunderlag 2016 I Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds Beställningsunderlag 2016 framgår nämndens prioriteringar och mål. De mål som direkt är kopplade till Frölunda Specialistsjukhus redovisas i Tabell 2 och kommer att följas upp via politisk dialog. Tabell 2. Åtagande med anledning Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beställningsunderlag 2016 Mål Aktivitet/uppdrag För sjukhuset innebär det att Hälso- och sjukvården är kvalitetsdriven Grupper i befolkningen Vården ska vara personcentrerad Personer med kroniska sjukdomar - Vårdpersonalens värdeskapande patienttid ska öka - Säkerställa att sjukhuset ska fortsätta att bedriva och utveckla sin verksamhet - Sjukhuset ska vara ett kompetenscentrum för smärta som stödjer primärvården 4

12 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus 4.3 Precisering av viss vård Smärtcentrum Frölunda Specialist ska utveckla och driva multimodal utredning/behandling i enlighet med den statliga rehabiliteringsgarantin. Insatser avser multimodal rehabilitering 2 (MMR2) för patienter med långvarig icke malign smärta. Finansieras med särskilda medel under Smärtcentrum ska stödja primärvården genom konsultationsverksamhet och utbildning. Sjukhuset ska utveckla samarbete med smärtklinikerna på Kungälvs sjukhus och Angereds Närsjukhus. 5. Förändringar 2016 Nedan beskrivs förändringar av innehåll, vårdvolymer och/eller finansiering och ersättningsnivåer. 5.1 Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut Inom Västra Götalandsregionen tillämpas en process för ordnat införande av nya riktlinjer, metoder och läkemedel. Modellen med ordnat införande bygger på en central introduktionsfinansiering under ett till tre år för nya metoder och riktlinjer. Syftet är att ge tid för verksamheten att anpassa, utmönstra och effektivisera för ett långsiktigt åtagande. På motsvarande sätt är ordnad utmönstring en metod för att ta bort sådan som inte ger ett mervärde. När introduktionsfinansieringen upphört regleras åtagandet i vårdöverenskommelsen. För 2016 innebär det ett utökat ersättningsutrymme på 300 tkr för sjukhuset för kostnader kopplade till läkemedel. 5.3 Styrmodell Regionservice Västra Götalandsregionen har infört en ny styrmodell för servicesamspelet från den första januari Som ett led i förändringen reduceras Frölunda Specialistsjukhus ersättningsutrymme med 520 tkr. 5.4 IS/IT Medel IS/IT-medel fördelas till nämnder och styrelser som en kompensation för finansiering av så kallade röda tjänster vilka tidigare till viss del varit ofinansierade. Definitionen av en röd tjänst är att den inte är en standardtjänst och måste beslutas i objekt och branschledning. Frölunda Specialistsjukhus andel uppgår till 186 tkr. Ersättningsutrymmet utökas med motsvarande belopp och är ramhöjande. 5.5 Satsning på jämställda löner I regionfullmäktiges budget 2016 har 50 mnkr avsatts till jämställda löner. För Frölunda Specialistsjukhus innebär satsningen inget utökat ersättningsutrymme. 5.6 Regional produktionsstyrning Strukturella förändringar av innehåll och utbudspunkter utgår från regionövergripande beslut när det gäller vårdens innehåll och utveckling. Till följd av den regiongemensamma produktionsstyrningen (RS ) kommer sjukhuset inte längre utföra några höft- och knäprotesoperationer eller kataraktoperationer (grå starr operationer). Berörda verksamheter för sjukhuset är ortoped- och ögonmottagning mottagningen samt operationsavdelning och vårdavdelning. Förändringen förutsätts genomföras vid årsskiftet 2015/2016. Det innebär att sjukhusets åtagande inom detta område regleras i VÖK 2016 enligt nedan: 5

13 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus Antal Poäng Ersättning (tkr) Knä- och höftprotesoperationer Besök kopplade till knä- och höftprotesoperationer Kataraktoperationer Besök kopplade till kataraktoperationer fattade Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus styrelse beslut om en tilläggsöverenskommelse (Tilläggsöverenskommelse 2015:2 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus). Denna tilläggsöverenskommelse reglerade vårdutbudet för sjukhuset. Regleringen för 2015 avsåg förändringar och prestationer för helt år samt reglering av det ekonomiska taket med 75% av DRG-ersättningen. I VÖK 2016 regleras ersättningsutrymmet med resterande 25% av DRG-priset samt ersättning för att göra omställningen kostnadsneutral till en total summa av: 831 tkr. 5.7 Förändring av vårduppdrag Ortopedmottagningen och Ögonmottagningen Frölunda Specialistsjukhus får som ersättningsuppdrag för höft- och knäproteskirurgi större volymer besök och behandlingar inom övrig ortopedi. Exempel på detta är artroskopier och fotoperationer. Frölunda Specialistsjukhus får som ersättningsuppdrag för kataraktoperationer större volymer besök och behandlingar inom ögonsjukvård såsom plastikoperationer, skelningar och behandlingar av patienter med diabetes. De förändrade uppdragen på ortoped- och ögonmottagningen motsvarar den minskade ersättningen kopplat till den regiongemensamma produktionsstyrningen under 5.6 dvs tkr. Gynekologmottagningen Läkartiden på gynmottagningen på Frölunda Specialistsjukhus ökas ifrån 25 minuter till 30 minuter. Som ett resultat av detta minskas antalet läkarbesök under 2016 ifrån 5700 besök till 4750 besök. En ökning av tiden är möjligt genom en anpassning till Regionala medicinska riktlinjer som innebär att patienter med enklare åkommor/sjukdomar nu tas om hand i primärvården. Samt genom att patienter som kommer för framfallsringsbyte, urinrörsvidgning och cellprovskontroller utan kolposkopi nu går till barnmorska istället för till läkare. Följden är att de patienter som fortsatt kommer för vård och behandling till gynekolog är patienter med större vårdtyngd, vilket kräver längre tid per besök. Öronmottagningen Frölunda Specialistsjukhus får ett uppdrag att öka sin produktion med 140 polikliniska operationer av hudtumörer inom huvud-hals-området. Det förändrade uppdraget innebär en kostnadsökning med 315 tkr. Ökningen av polikliniska operationer innebär en minskning av ca 280 läkarbesök, jämfört med Detta är möjligt genom uppgiftsväxling ifrån läkare till sjuksköterska avseende förstabesök för snarkutredning (ca 300 patienter per år). Minskning möjliggörs också genom att sjukhuset inte länge ska ta emot patienter som enligt gränsdragningsriktlinjerna tillhör primärvårdens uppdrag. 6

14 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus 6. Utvecklingsarbete 6.1 Regionalt utvecklingsarbete Diskussion med övriga sjukhus i regionen om samverkan inom smärtverksamheten. Utvecklingsarbete och planering kopplat till regional produktionsstyrning. 6.2 Lokalt utvecklingsarbete Fortsatt arbete för ökad tillgänglighet till screening med ögonbottenfoto av patienter med diabetes. Utvecklingsarbete med processerna inom dagkirurgi kopplat till ersättningsuppdrag för protesoperationer och kataraktoperationer. 7. Ekonomi 7.1 Ersättningsmodell Regionfullmäktige har beslutat om ersättningsmodell för sjukhusvård. Ersättningen utbetalas i enlighet med de riktlinjer som gäller för respektive ersättningsform. En förklaring av ersättningen finns i Bilaga 1. Under 2016 används inte målrelaterad ersättning. 7.2 Ekonomisk ersättning 2016 Regionstyrelsens planeringsdirektiv 2016 (RS ) följs, vilket innebär att indexuppräkning för 2016 är fastställt till 2,0 procent. Frölunda Specialistsjukhus ersätts därför med tkr för generella kostnadsökningar för länssjukvård och läkemedel. Frölunda Specialistsjukhus ersätts i 2016 års beställning med totalt tkr enligt Bilaga Ersättning smärtcentrum 2016 Finansiering under 2016 kommer att fortsätta genom statliga medel och avropas genom särskild framställan upp till tkr. Ersättningen ingår inte i det totala ersättningsutrymmet för Förändrade ekonomiska förutsättningar kommer att regleras i kommande överenskommelse. 8. Uppföljning 8.1 Uppföljningsplan Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt fastställd uppföljningsplan. Uppföljningsplanen finns i bilaga 2. Vid redovisning av individbaserad statistik ska denna presenteras könsuppdelad där administrativa system så tillåter. 8.2 Leverans av vårddata och väntetidsuppgifter Sjukhuset ska lämna uppgifter till vårddatabasen Vega. Uppgifterna lämnas enligt gällande tidplan, filspecifikationer samt definitioner och regelverk av begrepp och termer. Sjukhuset åtar sig att månatligen enligt aktuella föreskrifter rapportera väntetidsuppgifter till Sveriges Kommuner och Landstings (SKLs) Väntetider i vården och till Koncernkontoret. 8.3 Informationsutbyte och dialog Parterna ska träffas kontinuerligt för att informera varandra om väsentliga förändringar som är av vikt för båda parterna, till exempel förändringar i vårdinnehåll, volymer, ekonomi och utbudspunkter. 7

15 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus 9. Ändrade förutsättningar Om det under överenskommelseperioden uppkommer väsentliga förändrade verksamhetsmässiga prioriteringar och/eller att de ekonomiska förutsättningarna förändras eller andra oförutsägbara händelser inträffar vilket påverkar parterna ska det i första hand lösas via en tilläggsöverenskommelse och i andra hand via en översyn av hela överenskommelsen. Det gäller också om de ekonomiska villkoren förändras till följd av årliga uppdateringar av resursfördelningsmodellen samt förändrade uppdrag till följd av nya vårdmetoder, läkemedelsbehandlingar eller nationella satsningar. Inför betydande förändringar ska dialog och samverkan ske med berörda parter. Det här gäller såväl sjukhuset som Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Efter samråd med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd kan sjukhuset inom ramen för vårdöverenskommelsen göra ändringar av utbudspunkter. Endera parten äger rätt att yrka på överläggningar om tilläggsöverenskommelser och/eller översyn av hela överenskommelsen. Om parterna inte är överens är det regionstyrelsens ägarutskott som avgör om det föreligger sådana väsentliga förändrade förutsättningar att överenskommelsen för 2016 ska kunna omarbetas. Tekniska justeringar i ersättningsbilagorna kan komma att genomföras under överenskommelseperioden. 9.1 Särskilda händelser Om förutsättningarna för genomförandet av vårdöverenskommelsen väsentligt förändras på grund av oförutsägbar händelse/-er som beställare eller utförare inte kan råda över finns ett gemensamt ansvar för att hantera den uppkomna situationen. Aktiva åtgärder ska vidtas för att mildra och/eller minska eventuella effekter. Oförutsägbar händelse kan exempelvis vara större olyckshändelser och/eller katastrofer, större epidemiutbrott, väsentligen ändrade patientströmmar, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering. 10. Information Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ansvarar för att informera befolkningen om vårdöverenskommelsen. Sjukhusdirektören ansvarar för att informera sjukhusets medarbetare om vårdöverenskommelsen. 8

16 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus 11. Underskrifter Denna överenskommelse har uppnåtts mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och styrelsens för Frölunda Specialistsjukhus. Överenskommelsen har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit ett exemplar var. VÄSTRA GÖTALAND oktober 2015 Johan Fält Ordförande Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Benny Strandberg Styrelseordförande Frölunda Specialistsjukhus Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag och avtal Madeleine Andersson Sjukhusdirektör Frölunda Specialistsjukhus 9

17 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus Bilaga 1 Principer för ersättning till sjukhus i Västra Götalandsregionen Ersättningen är fördelad mellan abonnemang, prestationsersättning, samt särskild framställan. Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inte annat avtalats eller beslutats i särskild ordning. Fast ersättning och Prestationsersättning Ersättningen är fördelad mellan abonnemang (= verksamhetsanslag), prestationsersättning, ersättning samt särskild framställan. Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Sjukhuset ersätts dels med en rörlig ersättning som motsvarar 50 procent av fullt pris per prestation, dels en fast andel för återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inget avtalats eller beslutats i särskild ordning. Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en regiongemensam diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen, så kallade kostnadsytterfall, får sjukhuset utöver DRG-priset en särskild ersättning. Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av regiongemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG-O) och sjukhusspecifika priser per DRGpoäng. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för olika typer av besök. Patientavgifter Sjukhuset debiterar patientavgifter enligt de regler som fastställts av Västra Götalandsregionen. Vid beslut om förändring av patientavgiftens storlek justeras det samlade ersättningsutrymmet så att förändringen blir ersättningsneutral för sjukhuset. Patientavgifterna behålls av sjukhuset. Riktade uppdrag Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt regionens ersättningsmodell utbetalas för uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso- och sjukvården, som forskning och utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att prestations ersätta så som t ex ambulansverksamhet och receptläkemedel samt nystartad verksamhet. Särskild framställan Uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym ersätts efter särskild avstämning 10

18 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus Sammandrag av ersättningar, volymer och priser 2016 Kompletteras senare. 11

19 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus Förändringsposter i överenskommelse 2016 Kompletteras senare. 12

20 Bilaga 2 Uppföljningsplan för överenskommelse om specialistvård 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus Denna uppföljningsplan utgör en plan för uppföljning av vårdöverenskommelse Uppföljningsplanen omfattar ett antal uppföljningsområden och ska belysa om uppdraget genomförts enligt överenskommelsen. Former och tidpunkt för redovisning är anpassade beroende på uppföljningsområde. I regel sker redovisning i samband med sjukhusets ordinarie delårs- och/eller årsrapportering till regionen. Avstämning och dialogmöte är två uppföljningsformer som avviker från ordinarie rapportering. Avstämning innebär att sjukhuset redovisar information på initiativ av Koncernkontoret. Dialogmöte innebär att sjukhuset träffar Koncernkontoret för uppföljning av specifikt vårdområde. Uppföljningen av vårdöverenskommelserna indelas i tre delar: 1. Uppföljning av ersättning och volymer 2. Uppföljning av målen i regionfullmäktiges budget 2016 och uppföljning av sjukhusets åtagande med anledning Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beställningsunderlag Uppföljning av vårdens kvalitet Datakällor för uppföljning av del 2 och 3 De kvalitetsmått och målnivåer som framgår av uppföljningsverktyget Kvartalen ingår i utförarens uppdrag och omfattar de regionala indikatorerna med regionala måltal (diarienummer HSS ), markerade i tabellen med en siffra [nr xx]. Koncernkontoret hämtar uppgifter från Kvartalen. För de kvalitetsindikatorer som inte redovisas i Kvartalen lämnar sjukhuset uppgifter. Uppföljningsperioder Uppföljning delår 2 (januari till och med augusti) levereras till Koncernkontoret senast den 23 september Helårsuppföljning (januari till och med december) levereras till Koncernkontoret senast den 31 januari Ansvar för framtagning av uppgifter Frölunda Specialistsjukhus tar fram och rapporterar utfall för: indikatorer som kopplas till kvalitativ redovisning (skriftlig redovisning om inget annat begärs) angivna regionala kvalitetsindikatorer som inte kan hämtas ur Kvartalen; i planen anges FSS i kolumnen Källa Koncernkontoret tar fram utfall för: angivna regionala kvalitetsindikatorer som kan hämtas ur Kvartalen; i planen anges Kvartalen i kolumnen Källa indikatorer för vilka annan uppföljning och rapportering sker på regional nivå; anges i planen

21 Uppföljning av målen i regionfullmäktiges budget 2016 och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beställningsunderlag budget 2016 kommer också ske regionalt. Uppföljning av målen i regionfullmäktiges budget 2016 Prioriterat mål Fokusområde För sjukhuset innebär det Måltal/ redovisning Källa Tidpunkt Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Kommentar Patientens ställning inom hälsooch sjukvård ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Andel patienter som väntat högst 90 dagar på första besök eller behandling (%) ska redovisas. Medverka i det regionala strukturarbetet, där syftet är ett mer effektivt nyttjande av regionens samtliga resurser och kortare väntetider. I arbetet kommer utförare, beställare och ägare att delta, Redovisning FSS Delår 2 samt helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Fortsatt medverka i arbetet med att utveckla och tydliggöra gränsdragningen mellan sjukhusets och övriga vårdgivares uppdrag, såsom exempelvis primärvårdens. 14

22 Samtliga verksamheter inom hälsooch sjukvård ska prestera bättre än genomsnittet i nationella register och jämförelser. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt Förbättra akutvårdkedjan Öppna jämförelser Minska antalet vårdskador Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Skapa ett sammanhållet vårdsystem Personcentrerad vård ska bedrivas på alla nivåer Tydliggöra sjukhusets rutiner för överföring/remittering av patienter med behov av akutsjukvård, exempelvis till följd av komplikationer eller vid oväntad akut sjukdom. Andel indikatorer av alla indikatorer som redovisas på sjukhusnivå som är lika med eller över genomsnittet i Öppna jämförelser (%) ska redovisas Sjukhuset ska prioritera patentssäkerhetsarbete för att minska skador i vården Sjukhuset ska lägga vikt vid att försäkra sig om att patienterna är mer medvetna om orsak till medicinering och vikten av att följa ordinationen Förbättra vårdkedjan mellan sjukhus, primärvård och kommunens hemtjänst i syfte att minska akutbesök och undvikbar slutenvård Redovisning FSS Delår 2 samt helår Redovisning FSS Delår 2 samt helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Redovisning FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Redovisning FSS Delår 2 samt helår Redovisning FSS Delår 2 samt helår Redovisning FSS Delår 2 samt helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) 15

23 Uppföljning av sjukhusets åtagande med anledning Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnds beställningsunderlag 2016 Mål Aktivitet/uppdrag För sjukhuset innebär det att Måltal/ redovisning Källa Tidpunkt Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Kommentar Hälso- och sjukvården är kvalitetsdriven Vården ska vara personcentrerad Vårdpersonalens patienttid ska öka Sjukhuset ska fortsätta att bedriva och utveckla sin verksamhet Politisk dialog FSS Vid presidiemöte mellan FSS styrelse och Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnd Ja Nej Delvis (vad återstår?) Grupper i befolkningen Personer med kroniska sjukdomar Sjukhuset ska vara ett kompetenscentrum för smärta som stödjer primärvården Politisk dialog FSS Vid presidiemöte mellan FSS styrelse och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Ja Nej Delvis (vad återstår?) 16

24 Uppföljning av vårdens kvalitet Planerad vård Mål Indikator/aktivitet Måltal/ redovisning Källa Tidpunkt Måltal uppnått/ aktivitet genomförd FSS ska verka för att tillgången till planerad vård är god och att alla patienter erbjuds vård inom fastställda garantitider. Följande strategier ska vara grundläggande för arbetet: o Effektivisering av remissflödet. o Effektiva tidbokningsrutiner. 1. Antal och andel enheter som infört patientstyrd tidbokning 2. Antal och andel patienter som uteblivit från ett planerat besök 3. Remissflöde: 3a. Antal och andel remisser som skickats vidare till annan vårdgivare 3b. Antal och andel remisser som skickas tillbaka till remittent 100 % FSS Delår 2 samt helår Redovisning per mottagning Redovisning per mottagning FSS Delår 2 samt helår FSS Delår 2 samt helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Kommentar 17

25 Säker hälso- och sjukvård Mål Indikator/aktivitet Måltal/ redovisning Källa Tidpunkt Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Kommentar Vårdrelaterade infektioner ska minska Minskad antibiotika användning Säker utskrivning 1. Andel vårdrelaterade infektioner inom somatisk slutenvård [nr 44] 2. Registrering av postoperativa infektioner 30 dagar 3. Antal mottagningar/avdelningar som genomfört mätningar av basala hygienrutiner och klädregler Intravenös antibiotika - andel penicilliner + cefalosporiner på rekvisition från sjukhuskliniker [nr 48] Andel patienter med läkemedelsberättelse vid utskrivning 0 % Punktprevalensmätning x 2 Kvartalen Delår 2 samt helår < 4 % FSS Delår 2 samt helår 100 % FSS Delår 2 samt helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) 2015 års nivå FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Tag fram utgångsvärden och riktvärden under 2016 FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 18

26 Patientsäkerhets arbete 1. Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare (läkare respektive övrig personal) Redovisning FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 2. Antal genomförda händelseanalyser Redovisning FSS Helår och löpande på dialogmöten Ja Nej Delvis (vad återstår?) 3. Antal lex Maria anmälningar Redovisning FSS Helår och löpande på dialogmöten Ja Nej Delvis (vad återstår?) 19

27 Patientfokuserad vård Mål Indikator/aktivitet Måltal/ redovisning Källa Tidpunkt Redovisa resultatet av den nationella patientenkäten i förhållande till föregående mätning. Redovisning Resultatet av den nationella patientenkäten i förhållande till föregående mätning, övriga regionen och riket. Redovisning av planerade förbättringsåtgärder. Måltal uppnått/ aktivitet genomförd FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Kommentar Användning av 1177 Vårdguidens e- tjänster ska öka Antal registrerade konton i 1177 Vårdguidens e- tjänster ska öka Antal enheter anslutna till 1177 Vårdguidens e- tjänster, redovisning av användnings områden, servicenivå FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 20

28 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Mål Indikator/aktivitet Måltal Källa Tidpunkt Diabetes 1. Andel typ 1-diabetespatienter 18 år med HbA1c < 52 mmol/mol [nr 1] 2. Andel typ 1-diabetespatienter 18 år med HbA1c >70 mmol/mol [nr 2] 3. Andel typ 1-diabetespatienter 18 år med blodtryck < 140/85 mm Hg [nr 3] 4. Andel typ 1-diabetespatienter år med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l [nr 4] 20 % Kvartalen Delår 2 samt helår < 20 % Kvartalen Delår 2 samt helår 90 % Kvartalen Delår 2 samt helår 60 % Kvartalen Delår 2 samt helår Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Ja Nej Delvis (vad återstår?) Kommentar 21

29 Kirurgi 1. Andel ljumskbråcksopererade som omopereras inom 5 år [nr 27] 3 FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 2. Andel elektiva ljumskbråcksoperationer utförda i dagkirurgi >80% Kvartalen Delår 2 samt helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Gynekologi 3. Andel patienter som fått antibiotika vid borttagande av gallblåsa. Avser planerade operationer [nr 29] 1. Gynekologi: Andel av operationer för livmoderframfall som registrerats i Gynop-registret 2. Gynekologi: Andel koniseringar CIN II 12 % FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 75 % FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 75 % FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 22

30 Smärtcentrum ÖNH Andel av smärtmottagningens patienter som har dokumenterat livskvalitetsmått med EQ-5D vid förstabesök och efter insatt smärtbehandling Andel tonsillektomier- som registreras i Svenskt ÖNH-register >75% FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 95 % FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 23

31 Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Mål Indikator/aktivitet Måltal/ redovisning Källa Tidpunkt Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Kommentar Vården ska vara fri från fördomar och diskriminering, och behövlig kunskap för att uppnå detta mål ska finnas i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Regionens riktlinjer för anpassad information ska följas Jämställd vård 1. FSS: s arbete för att åstadkomma en jämlik och rättssäker sjukskrivningsprocess 2. FSS: s arbete för att åstadkomma en vård fri från fördomar och diskriminering 3. Patientinformation i anpassad form för de som har svårt att se, läsa och förstå Analys och problematisering ur ett genusperspektiv. De två patientgrupper som ska analyseras är: *patienter med långvarig smärta *patienter med diabetes Redovisning FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Redovisning FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Redovisning FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) Redovisning: - antal respektive andel kvinnor /män - analys och - eventuella åtgärder av ny kunskap. FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 24

32 Tillgänglighet Mål Indikator/aktivitet Måltal/ redovisning Källa Tidpunkt Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Kommentar Ingen patient ska behöva vänta oskäligt länge på vårdinsatser som han eller hon har behov av. FSS ska: - erbjuda vård inom fastställda garantitider - Ge patienten individuellt anpassad information om vårdgaranti, väntetider och möjlighet att välja annan vårdgivare - Erbjuda tid och utredning som inte innefattas av vårdgarantin inom 90 dagar. FSS ska registrera lokalerna i Tillgänglighetsdatabasen 1. Antal och andel patienter som har väntat 60 respektive 90 dagar eller kortare på ett planerat specialistbesök inom planerad specialiserad vård 2. Antal och andel patienter som har väntat 60 respektive 90 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad specialiserad vård 1. Antal registrerade lokaler i Tillgänglighetsdatabasen (Td) 70 respektive 100 % Redovisning 70 respektive100 % Redovisning Regional rutin Regional rutin Månadsvis Ja Nej Delvis (vad återstår?) Månadsvis Ja Nej Delvis (vad återstår?) >90 % FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 25

33 Samverkan mellan vårdgivare Beskrivning av samverkan med andra vårdgivare Redovisning FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 26

34 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård Mål Indikator/aktivitet Måltal Ansvarig Tidpunkt Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Kommentar Ett strukturerat hälsofrämjande och sjukdomsförebygga nde förhållningssätt ska ingå i alla patientmöten inom länssjukvården 1. Andel relevanta enheter/kliniker som använder AUDIT [nr 60] 2. Antal/andel patienter med diabetes, där FSS har patientansvar, med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå 3. Andel relevanta enheter/kliniker som bedömer och dokumenterar fysisk aktivitetsnivå för sina patienter [nr 61] >40 % FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 2015 års nivå FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) > 25 % FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 4. Andel patienter med dokumenterad bedömning av tobaksbruk [nr 63] 5. Andel rökfria patienter i samband med operation [nr 64] 75 % FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 50% FSS Helår Ja Nej Delvis (vad återstår?) 27

35 Tjänsteutlåtande Ärende x Sammanträdesdatum Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Överenskommelse om specialistvård 2016 mellan Göteborgs hälso-och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus Dnr FSS 43/ Ärendet avser godkännande av vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus. Syftet med vårdöverenskommelsen är att reglera och definiera 2016 års inriktning, volymer och ersättning avseende länssjukvård vid sjukhuset. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. På grund av att sjukhuset behöver mer tid för att definiera ersättningsuppdragens volymer inom ögonsjukvård och ortopedi bifogas inte volyms- och ersättningsbilagorna. Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges budget för 2016, planeringsdirektiv samt nationella och regionala styrdokument och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämndens beställningsunderlag. Hänsyn har tagits till strategiska frågor ifrån Frölunda Specialistsjukhus. Uppräkningen 2016 är 2 procent i enlighet med planeringsdirektiven för regionfullmäktiges budget. Frölunda Specialistsjukhus ersätts i 2016 års beställning med totalt tkr. I jämförelse med är det en ökning med tkr. Förändringar i 2016 års överenskommelse: Uppräkning 2016 på 2 procent Regional produktionsstyrning (Sjukhuset kommer inte längre utföra några höft- och knäprotesoperationer eller kataraktoperationer) Ersättningsuppdrag ortopedi och ögon (exakta volymer ska definieras) Gynekologmottagningen (ökad tid för läkarbesök) 0 Öronmottagningen (fler polikliniska operationer av tumörer i öron-näsa-halsregionen) 315 Reglering av ersättningsutrymmet kopplat till Tilläggsöverenskommelse 2015:2 mellan 831 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus Reglering av diabetesuppdraget till 2016 års nivå -571 Styrmodell Regionservice -520 IS/IT-medel 186 Ordnat införande 300 Satsning på jämställda löner 0 Summa förändringar Tkr Agneta Xenos Mattsson Ekonomichef Frölunda Specialistsjukhus 1 Avser beställningen 2015 efter genomförd justering av diabetesuppdrag och tilläggsöverenskommelse 2015:2 som reglerar gall- och ljumskbråcksoperationer mellan Frölunda Specialistsjukhus och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

36 Ärende x Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Sammanträdesdatum Delegeringsbeslut Frölunda Specialistsjukhus per oktober månad 2015 Delegeringsbeslut Område Delegat Anmärkning Underhållsavtal Siemens, ekonomi förvaltningschef Dnr FSS 23/ medicinteknisk produkt Tilläggsöverenskommelse ekonomi förvaltningschef Dnr FSS 23/ vaktmästeritjänster (Regionservice) Överenskommelse mellan ekonomi förvaltningschef Dnr FSS 23/ FSS och Regionservice/AC/Gemensam service/diarium (Registratorstjänst 25 %) Överenskommelse ang ekonomi förvaltningschef Dnr FSS 23/ serviceleverans VF och FSS (Kundtjänst) Överenskommelse FSS ekonomi förvaltningschef Dnr FSS 23/ Regionservice (Ekonomikonsult 20 %) Objektsavtal mellan Securitas ekonomi förvaltningschef Dnr FSS 23/ och FSS (rondering fastighet nattetid) Ethicon (förlängd garantitid) ekonomi förvaltningschef Dnr FSS 13/ Rekvisition av regionlån ekonomi förvaltningschef Dnr FSS 43/ Tillägg till hyreskontrakt ekonomi förvaltningschef Dnr FSS 23/ (reducering av hyra) Avtal avseende ekonomi Dnr FSS 18/ larmanläggning Avtal avseende ekonomi förvaltningschef Dnr FSS 23/ genomförande av pilotundersökning (Indikator) Biträdesavtal enligt Kansli förvaltningschef Dnr FSS 23/ Personuppgiftslagen Attestanter och utanordnare Ekonomi förvaltningschef Dnr FSS 20/ samt sommar 2015 Behörigheter till Ekonomi förvaltningschef Dnr FSS 20/ Internetbanken för Västra Götalandsregionens koncernkonto i Swedbank Överenskommelse om samverkan mellan Frölunda Specialistsjukhus och Ekonomi förvaltningschef Dnr FSS 23/

37 Ärende x Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Sammanträdesdatum Kungälvs sjukhus inom radiologi - läkarbemanning samt byte av RIS/PACS vid Frölunda Specialistsjukhus Anne-Mari Fyrholm Chefssekreterare Frölunda Specialistsjukhus

38 Anställningsbeslut vid Frölunda Specialistsjukhus, september 2015 Enhet Kategori Namn Kirurgmottagningen Överläkare Anders Jakobsson Röntgenavdelningen Medicinsk sekr/ resurssekr Jessica Ahl Öron-näsa-halsmottagningen Sjuksköterska Anna Larsson Neurologmottagningen Medicinsk sekr Anna Svenberg

39 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer Västra Götalandsregionen Frölunda specialistsjukhus Handläggare: Agneta Xenos Mattsson och Charlotta Moberger Johansson E-post: Till Styrelsen för Frölunda specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus Information om antagande av internkontrollplan för Frölunda specialistsjukhus 2016 Förslag till beslut Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus föreslås besluta: - Att godkänna informationen om förslag till internkontrollplan för Frölunda specialistsjukhus Beslut om antagande av internkontrollplan tas den 11 december Sammanfattning av ärendet Ekonomichef Agneta Xenos Mattsson och personalchef Charlotta Moberger Johansson fick i uppdrag av sjukhusdirektören Madeleine Andersson att ta fram en ny internkontrollplan för Planen bygger på VGR:s nya riktlinjer om hur en internkontrollplan ska utformas. Beredning Förslaget till internkontrollplan har presenterats och diskuterats på presidiet den 12 oktober. Planen tas upp för diskussion på styrelsemötet den 29 oktober och beslut om antagande tas på nästa styrelsemöte den 11 december. Agneta Xenos Mattsson Ekonomichef Frölunda specialistsjukhus Charlotta Moberger Johansson HR-chef Frölunda specialistsjukhus

40 Bilaga Förslag till internkontrollplan 2016

41 Intern kontroll Förslag, Plan för intern kontroll Nämnd/styrelse: Frölunda Specialistsjukhus Gäller år: 2016 Dnr: Fastställd av NNN 2015-x-x Y

42 Plan för intern kontroll för Frölunda Specialistsjukhus Planen följer de riktlinjer för intern kontroll enligt kommunallagen som regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen fastställt. Riskanalyser genomförs som underlag till planen. Kontrollområde Kontrollmoment Funktion som ansvarar för att utföra kontrollen Hur gör vi? När görs kontrollen? Chef/ansvarig som kontrollen rapporteras till Ärenden som rapporteras till styrelsen, när? Dokumentation Delegering Följs delegeringsordningen? Anmäls delegationsbeslut? HR-chef Återrapporteras kontinuerligt till styrelsen. Inför varje styrelsemöte Förvaltningschef Rapporteras vid varje styrelsemöte. Arkivering, gallring, diarium Följs lagar och regler? Finns det en dokumenthanteringsplan och efterlevs den? Utvecklingschef Tydliga anvisningar och rutiner. Tydlig ansvarsfördelning. Kontinuerligt Förvaltningschef Förändringar rapporteras vid behov. HR Lagar, kollektivavtal, policies, riktlinjer och planer inom personalområdet Ledningssystem för arbetsmiljö Personalrapportering och löneutbetalning i Heroma Följs lagar, kollektivavtal, policies, riktlinjer och planer inom personalområdet? Tex anställning, lönesättning, arbetstid, likabehandling, arbetsmiljö, rehabilitering, kompetensförsörjning, mm. Finns det ett ledningssystem för arbetsmiljö? Genomförs det systematiska arbetsmiljöarbetet? Kontrolleras utanordningslistan i Heroma varje månad? HR-funktion HR-chef Tydliga anvisningar och rutiner, kontinuerliga informationsmöten med linjechefer. Stickprovskontroller och uppföljning/ analys. Tydliga rutiner för arbetsmiljöronder. Uppföljning/ analys HR-funktion Stickprov ett par ggr per år April och oktober Kontinuerligt HR-chef Tillsvidareanställningar rapporteras till varje styrelse-möte. Övriga frågor rapporteras i delårs- och årsbokslut. 30/6 årligen Förvaltningschef Förändringar rapporteras vid behov. HR-chef

43 Bisysslor Kommunikation Anlitande av bemanningsföretag Kommunikationsplan Verksamhet Vårdproduktion, (VÖK och tillgänglighetssats ning) Medicinska resultat Följs VGR:s riktlinjer angående bisysslor? Följs VGR:s riktlinjer angående anlitande av bemanningsföretag? Finns det en kommunikationsplan för intern och extern kommunikation? Följs planen? Följer sjukhuset beslutade volymer avseende vårdproduktion? Rapporteras sjukhusets resultat i beslutade kvalitetsregister? HR-chef HR-chef HR-chef En gång per år tillfrågas medarbetare angående bisyssla i samband med utvecklingssamtalet Uppföljning i samband med delår och årsredovisning Uppföljning sker i samband med årsredovisning Nov-feb Förvaltningschef Rapporteras en gång per år till styrelsen i april. I samband med delårsbokslut och årsredovisning Förvaltningschef Rapporteras i delårs- och årsbokslut. dec Förvaltningschef Förändringar rapporteras vid behov. Verksamhetschef Uppföljning och analys Kontinuerligt Förvaltningschef Rapporteras till varje styrelsemöte. Verksamhetschef Uppföljning och analys Kontinuerligt Förvaltningschef Rapporteras till Styrelsen i samband med delårs- och årsbokslut. Vårdgaranti Följs lagar och riktlinjer? Verksamhetschef Uppföljning och analys Kontinuerligt Förvaltningschef Rapporteras till varje Styrelsemöte. Vårdkvalitet Ekonomi Följs rutiner och vårdplaner? Rapporteras avvikelser? Verksamhetschef Uppföljning och analys Kontinuerligt Förvaltningschef Rapporteras i delårs- och årsbokslut. Funktion som ansvarar för att utföra kontrollen Hur gör vi? Budget Följs VGR:s anvisningar? Ekonomichef Följer VGR:s riktlinjer och anvisningar för budgetarbete. När görs kontrollen? Chef/ansvarig som kontrollen rapporteras till Budgetperiod Förvaltningschef Rapporteras till styrelsen en gång per år i dec.

44 Ekonomisk uppföljning God ekonomisk hushållning Attestreglemente Löpande redovisning Investeringar Inköp Representation Konferens/utbildni ng Kontanthantering Utbetalning Följs lagar och VGR:s anvisningar? Bedrivs verksamheten kostnadseffektivt? Är kostnaderna ändamålsenliga? Följs lagar och anvisningar? Efterlevs tillämpningsanvisningar? Finns aktuella register och förteckningar? Ekonom VGR:s anvisningar och tidplaner. Uppföljning och analys. Bokslutsperiod Ekonomichef Rapporteras vid varje styrelsemöte. Ekonomichef Uppföljning och analys. Kontinuerligt Förvaltningschef Rapporteras till varje styrelsemöte. Ekonomichef Tydliga anvisningar. Kontroll att attestregistret är aktuellt. Uppdatera register i Raindance. Följs lagar och regler? Ekonom Dagligen och stickprov en gång i månaden. God redovisningssed. Följs riktlinjer för investeringar? Finns investeringsbeslut? Följs lagar och regler? Följs regionens inköpsrutiner och inköpspolicy? Följs lagar och regler? Följs VGR:s policy och riktlinjer? Ekonomichef Inköpscontroller Ekonom Varje investering kontrolleras. Uppföljning av investeringsbeslut. Genomgång av anläggningsregister. Lagen om offentlig upphandling (LOU). Uppföljning avtalstrohet. Följer VGR:s policy och riktlinjer. Stickprov en gång i månaden. Följs policy och riktlinjer? Ekonom Tydliga anvisningar. Stickprov en gång i månaden. Följs regler och rutiner? Är kontanthanteringen säker? Finns rutiner och är dessa säkerställda? Efterlevs rutinerna? Ekonom Ekonom Inventering av kassor en gång per år. Tydliga rutiner. Stickprov en gång i månaden. Kontinuerligt Förvaltningschef Rapporteras till styrelsen en gång per år i jan. Kontinuerligt Ekonomichef Kontinuerligt Förvaltningschef Rapporteras till styrelsen I samband detaljbudget och verksamhetsplan i dec. Kontinuerligt Ekonomichef Rapporteras i delårs-och årsbokslut. Kontinuerligt Kontinuerligt Kontinuerligt Kontinuerligt Ekonomichef Ekonomichef Ekonomichef Ekonomichef

45 Stöldbegärlig egendom Säkerhet Säkerhetsplan inkl katastrofplan Ledningssystem för kvalitet- och patientsäkerhet Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Miljöledningssystem Finns förteckning över egendom? Finns det en säkerhetsplan? Bedrivs säkerhetsarbetet enligt den aktuella säkerhetsplanen? Finns det ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet? Genomförs de systematiska egenkontrollerna enligt ledningssystemet? Efterlevs riktlinjer och rutiner? Genomförs de systematiska egenkontrollerna enligt SBA? Följs lagar, riktlinjer och rutiner? Genomförs internrevision enligt miljöledningssystemet? Ekonom Tydliga rutiner. Inventering en gång per år. Kontinuerligt Utvecklingschef Tydliga riktlinjer och rutiner. I samband med delårsbokslut och årsredovisning Utvecklingschef SBA-samordnare Miljösamordnare Tydliga rutiner och ansvarsfördelning för egenkontroll Tydliga rutiner och checklistor för egenkontroll Tydliga rutiner och checklistor för internrevision Ekonomichef Förvaltningschef Rapporteras till styrelsen en gång per år i samband med detaljbudget-och verksamhetsplan, i dec. Följs upp i delårsoch årsbokslut. Kontinuerligt Förvaltningschef Förändringar rapporteras vid behov. 4 ggr/år Förvaltningschef Förändringar rapporteras vid behov. 1 gång/år Förvaltningschef Rapporteras till styrelsen i samband med delårs och årsbokslut.

46 PROTOKOLL 7/2015 Styrelsemöte Styrelsen för Kungälvs sjukhus Sammanträdesdatum Frölunda Specialistsjukhus Plats: Konferensrummet, Matsalsbyggnaden, Frölunda Specialistsjukhus Datum och tid: onsdagen den 30 september 2015, klockan 08:30-14:30. Beslutande Benny Strandberg, (KD), ordförande Gunilla Dörner Buskas (S) Morgan Hedman, (S) Carin Oleryd(S) Frode Slinde, ersätter Kajsa Hamnén, (M) tom punkten 129. Henrik Ekelund(M) Lena Bjurström, (C), ersätter Elias Ytterbrink (MP) Förhindrade: Kajsa Hamnén (M) Elias Ytterbrink(MP) Frode Slinde (FP) från 130 Göran Moberg (S) från 130 Närvarande ersättare Göran Moberg (S) tom punkten 129 Närvarande, fackliga organisationer Sofia Tholén Dahlman, TCO Övriga närvarande: Ann Stokland, sjukhusdirektör KS Anders Hillberg, ekonomichef, KS Björn Holmberg, chefläkare, KS Björn Ellmarker, Västfastigheter Gun Bergstedt, styrelsesekreterare Madeleine Andersson, sjukhusdirektör, FSS Agneta Xenos, ekonomichef, FSS Philipp Meijering, chefläkare, FSS

47 PROTOKOLL 7/2015 Styrelsemöte Styrelsen för Kungälvs sjukhus Sammanträdesdatum Frölunda Specialistsjukhus Utses att justera förutom ordföranden: Gunilla Dörner Buskas Underskrifter Sekreterare. Gun Bergstedt Ordförande... Benny Strandberg Justerande... Gunilla Dörner Buskas ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat den 12 oktober 2015 kl 11:00. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Nämnd/styrelse: Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Sammanträdesdatum: Datum för anslag: Datum då anslag tas ned: Förvaringsplats för protokollet: Underskrift: Administration, Kungälvs sjukhus. Gun Bergstedt/styrelsens sekreterare 2

48 PROTOKOLL 7/2015 Styrelsemöte Styrelsen för Kungälvs sjukhus Sammanträdesdatum Frölunda Specialistsjukhus Sammanträdet öppnas Ordföranden hälsar alla välkomna och förklarar sammanträdet öppnat Val av justerare Att jämte ordförande justera dagens protokoll utses Gunilla Dörner Buskas Protokollet justeras den 12 oktober 2015 klockan 11:00 på Kungälvs sjukhus Fastställande av dagordning Dagordningen är utskickad till dagens styrelsemöte. Styrelsen beslutar Att fastställa dagordningen 118 Sjukhusdirektörens rapport, Kungälvs sjukhus Föredragande är sjukhusdirektör Ann Stokland Ann Stokland rapporterar om planerna för Säve flygplats och vilken påverkan stängningen skulle få för vårt ambulansflyg. Ett förslag har framkommit att Västra Götalandsregionen tillskriver Göteborgs stad med en framställning att man bevakar att 112-verksamheterna på Säve kan kvarstå alternativt lokaliseras i närheten. Styrelsen ger i uppdrag till Ann Stokland att till nästa möte återkomma med besked om var ansvar och befogenheter ligger för ambulanshelikoptern. Det behövs göras ett klarläggande. Ny Närsjukvårdsplan är framtagen och godkänd i SIMBAs politiska ledning. Arbetet med förstärkt läkarmedverkan för de mest sjuka äldre från såväl primärvård som sjukhus, startar upp. Arbetet med Vårdöverenskommelsen 2016 pågår. Beslut kommer att tas i nästa styrelse, Ann Stokland förevisar sjukfrånvarostatistik i jämförelse mellan andra sjukhus såsom Sahlgrenska, Alingsås och Södra Älvsborgs sjukhus. Analyser pågår men resultaten är relativt lika med små variationer. Styrelsen noterar informationen 3

49 PROTOKOLL 7/2015 Styrelsemöte Styrelsen för Kungälvs sjukhus Sammanträdesdatum Frölunda Specialistsjukhus Lokalförsörjningsplan, Kungälvs sjukhus Föredragande Björn Ellmarker, Västfastigheter Björn Ellmarker från Västfastigheter besöker idag styrelsen för att informera om planeringsarbetet inför Etapp II och byggstart. Detaljprojekteringen av vårdbyggnaden och reservkraftbyggnaden är i full gång och kommer att pågå under 10 månader. Upphandling av byggentreprenör beräknas vara klart under december. Behovet av framtida lokaler har analyserats och beskrivits i en lokalförsörjningsplan som skall vara färdig för beslut i nästkommande styrelse den 29 oktober. Denna bygger även på Kungälvs sjukhus framtida utökade uppdrag. Styrelsen noterar informationen 120. Etapp II, Kungälvs sjukhus Se föregående punkt som sammanfattar även denna punkt. Styrelsen noterar informationen 121Delårsrapport augusti 2015 för Kungälvs sjukhus Föredragande är sjukhusdirektör Ann Stokland Kort genomgång av delårsrapport augusti Sammanfattningsvis är resultatet per 31 augusti -24,4 mnkr vilket är 31,7 mnkr sämre än budget. Bruttokostnadsökningen är 9,0 procent och orsakerna kan förklaras av ökade kostnader för ambulanshelikopterverksamheten i samband med övergång till Svensk Luftambulans, och kostnader för övertid, sommarersättningar på grund av sjuksköterskebristen. Även kostnader för läkemedel har ökat. Kostnadsnivån skulle behöva komma ned till 2 % för att sjukhusets ekonomi ska vara i balans. Vid fortsatt genomgång av delårsrapporten upplevs det förvånande är att klädrutiner inte följs till en högre nivå vilket ordförande Benny Strandberg vill ha noterat i protokollet. Styrelsen beslutar - Att styrelsen godkänner Delårsrapport, augusti 2015, för Kungälvs sjukhus - Att paragrafen omedelbart justeras. - Att uppdra till förvaltningschefen att inkomma med mer detaljerad plan för hur vi minskar bruttokostnadsökningen. 4

50 PROTOKOLL 7/2015 Styrelsemöte Styrelsen för Kungälvs sjukhus Sammanträdesdatum Frölunda Specialistsjukhus Effektiviseringsplan 2015, Kungälvs sjukhus Föredragande är sjukhusdirektör Ann Stokland Effektiviseringsplanen ligger denna gång inbakad i delårsrapporten för augusti 2015, som är utskickad till styrelsen. Ann Stokland redogör kort för denna. Styrelsen noterar informationen 123 Budget/Verksamhetsplan 2016, Kungälvs sjukhus Föredragande är sjukhusdirektör Ann Stokland Ann Stokland redogör för det arbete som pågår med framtagande av en Kort verksamhetsplan för 2016 Den korta verksamhetsplanen skall innehålla de viktigaste mål och mätetalen samt prioriterade aktiviteter för Kungälvs sjukhus under verksamhetsåret Styrelsen noterar informationen 124 Redovisning av beslut på delegation, Kungälvs sjukhus En förteckning över beslut på delegation har skickats ut tillsammans med agendan till dagens styrelsemöte Styrelsen noterar informationen 125 Föregående mötesprotokoll Protokoll 6 från styrelsemötet Styrelsen beslutar Att protokoll 6 läggs till handlingarna. 126 Presidiet rapporterar Två stycken möten har ägt rum under september månad där presidiet har träffat två olika revisorsgrupper med intervjuer kring verksamhetsanpassad bemanning. Presidiet har under september även träffat Regionstyrelsen för att diskutera hur sjukhuset arbetar med att sänka sina kostnader. Styrelsen noterar informationen 5

51 PROTOKOLL 7/2015 Styrelsemöte Styrelsen för Kungälvs sjukhus Sammanträdesdatum Frölunda Specialistsjukhus Anmälningsärenden Inkomna ärenden enligt förteckning. Styrelsen noterar informationen 128 Remissvar synpunkter på regiongemensamt reglemente Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus har blivit ombedda att ta del av remitterat förslag till reglementen för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och kommittéer. I utskickat tjänsteutlåtande presenteras ett förslag till svar som styrelsen behöver ställa sig bakom. Styrelsen beslutar -Att ställa sig bakom förslag till remissvar -Att paragrafen omedelbart justeras 129 Sjukhusdirektörens rapport, Frölunda Specialistsjukhus Föredragande är sjukhusdirektör Madeleine Andersson Sjukhuset väntar fortfarande på beslut om sina lokaler, vad som ska hända med sjukhuset i stort och vilken verksamhet/inriktning sjukhuset skall ha. Sjukhusledningen har besökt sina olika enheters planeringsdagar för att diskutera verksamhetsplan, medarbetarenkäten och kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Det pågår ett arbete på sjukhuset med att ta fram ersättningsuppdrag för protes- och kataraktoperationer som sjukhuset inte längre skall utföra. Styrelsen noterar informationen 130 Delårsrapport augusti 2015, Frölunda Specialistsjukhus Föredragande är sjukhusdirektör Madeleine Andersson, ekonomichef Agneta Xenos Mattson samt chefläkare Philipp Meijering. Kort genomgång av delårsrapport som är utskickad till styrelsen. Övriga bilagor i ärendet är Beslutsunderlag, BU. Sammanfattningsvis resultat 1,3 mnkr vilket är bättre än budget för perioden, och där man tappat intäkter då man inte fullföljt det utökade uppdraget inom diabetologi. Styrelsen beslutar 6

52 PROTOKOLL 7/2015 Styrelsemöte Styrelsen för Kungälvs sjukhus Sammanträdesdatum Frölunda Specialistsjukhus Att styrelsen godkänner Delårsrapport, augusti 2015, för Frölunda Specialistsjukhus - Att paragrafen omedelbart justeras. 131 a. Tilläggsöverenskommelse, TÖK, 2016, Frölunda Specialistsjukhus Föredragande är ekonomichef Agneta Xenos Mattsson Tilläggsöverenskommelse mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus reglerar produktionsvolymer och ersättning kopplat till gallvägsoperationer och ljumskbråcksoperationer istället för tidigare utförda obesitasoperationer. Tilläggsöverenskommelsen, TÖK, samt tjänsteutlåtande, TU, och beslutsunderlag, BU, samma ärende, är utskickade till dagens styrelsemöte. Styrelsen beslutar -Att godkänna sjukhusets tilläggsöverenskommelse 2015 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Frölunda Specialistsjukhus -Att omedelbart justera paragrafen 131b. Justering av överenskommelse om specialistvård 2015, Frölunda Specialistsjukhus Föredragande är ekonomichef Agneta Xenos Mattson Handling i ärendet är tjänsteutlåtande, TU, som skickats ut inför dagens styrelsemöte. Ärendet avser en justering av det utökade diabetesuppdraget mellan Frölunda Specialistsjukhus och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd. Uppdraget kan inte fullföljas på grund av rekryteringssvårigheter inom diabetologi. Konsekvensen av justeringen blir att ersättningstaket minskas. Styrelsen noterar informationen 132 Internkontrollplan 2015, Frölunda Specialistsjukhus Föredragande är sjukhusdirektör Madeleine Andersson Den interna kontrollen syftar till att säkerställa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhetsstyrning, tillförlitlig finansiell rapportering samt efterlevnad av gällande lagar och förordningar. Förvaltningen upprättar varje år ett förslag till internkontrollplan som fastställs av styrelsen. Styrelsen beslutar -Att fastställa förslag till internkontrollplan för Frölunda Specialistsjukhus

53 PROTOKOLL 7/2015 Styrelsemöte Styrelsen för Kungälvs sjukhus Sammanträdesdatum Frölunda Specialistsjukhus Budget/Verksamhetsplan 2016 Ärendet utgår idag. 134 Redovisning av beslut på delegation En förteckning över beslut på delegation har skickats ut tillsammans med agendan till dagens styrelsemöte. Styrelsen noterar informationen 135 Avslutande av möte Ordföranden tackar alla för i dag och avslutar mötet. 8

54 Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Sammanträdesdatum Ärende xx Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus. Inkomna ärenden 25 september oktober 2015 Protokoll från Regionfullmäktige 132. Rapportering och aktiviteter för regionstyrelsens ansvar för övriga nämnder och styrelser , Dnr RS Sandra Lyrenius Styrelsesekreterare Blankettgruppen POSTADRESS TELEFON FAX E-POST Kungälvs sjukhus gun.bergstedt@vgregion.se Kungälv

55 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KS 9/ Västra Götalandsregionen Kungälvs sjukhus Handläggare: Ann Stokland E-post: Till Styrelsen för Frölunda specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus Antagande av SIMBAs plan för Den Nära Vården Förslag till beslut Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus föreslås besluta: - Anta den nya planen för Den Nära Vården , antagen av SIMBA Sammanfattning av ärendet SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en vårdsamverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale. Närvårdssamverkan bygger på sammanhållna vårdprocesser mellan flera vårdgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring patienten är det som ger mervärde för patienten. Den Nära Vården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt. SIMBAs nya politiska samrådsgrupp tog ut inriktningen för samverkansarbetet under de kommande åren, under en gemensam arbetsdag i mars. Utifrån den inriktning politikerna enades om har en ny plan för Den Nära Vården tagits fram som föreslås sträcka sig till och med den 31 december Beredning Föreliggande plan antogs av SIMBAs politiska samrådsgrupp den 27 augusti och översänds nu till berörda nämnder och styrelser i kommunerna och regionen för antagande. Kungälvs sjukhus Ann Stokland Sjukhusdirektör Postadress: Kungälvs sjukhus Kungälv Besöksadress: Lasarettsgatan Kungälv Telefon: Webbplats: E-post: Kungalvs.sjukhus@bll.se

56 2 (2) Bilaga Tjänsteutlåtande, planen för Den Nära Vården, utskickat SIMBAs plan för Den Nära Vården, antagen av SIMBA Besluten skickas till för kännedom: Hälso- och sjukvårdsnämnd Väster Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden, Ale kommun Sociala utskottet, Kungälvs kommun Bildnings- och Sociala utskottet, Stenungssunds kommun Socialnämnden,Tjörns kommun Postadress: Kungälvs sjukhus Kungälv Besöksadress: Lasarettsgatan Kungälv Telefon: Webbplats: E-post:

57 Den Nära Vården inom SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale Politiskt antagen av SIMBAs samrådsgrupp

58 Plan för Den Nära Vården SIMBA SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en samverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale. Arbetssättet i SIMBA utgår från huvudmännens samlade insats för att skapa en helhet genom gemensamt lärande. Detta gemensamma lärande har hämtat sitt synsätt från systemteoretisk grund och handlar om hur man i en pågående process skapar en lärande organisation. Avgörande för det systemiska lärandet är det systemiska ledarskapet. Närvårdsamverkan bygger på sammanhållna vårdprocesser mellan flera vård- och omsorgsgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring individen är det som ger mervärde för individen. Patientens vård ska upplevas sömlös och vara oberoende av de organistoriska gränserna.. Den Nära Vården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa och reducera framtida vård- och omsorgsbehov samt effektivt nyttja de gemensamma resurserna. Våra invånare ska leva ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. Med hälsa menar vi ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom och handikapp. Närvårdsamverkan är en funktion i SIMBA som omfattas av: Regionens hälso- och sjukvård: VG Primärvård, Vårdval Rehab, beställd Primärvård (all primärvårdsverksamhet utanför vårdcentralerna och rehab), Kungälvs sjukhus, Barn- och ungdomshabiliteringen. Kommunal vård, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Ales-, Kungälvs- Stenungsunds- och Tjörns kommun. Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Målgruppen är de individer och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- stöd- och omsorgsinsatser från både kommunen och regionen. Grupper som särskilt ska uppmärksammas: Barn och unga vuxna med utsatt situation Äldre multisjuka och multisviktande Personer med psykisk ohälsa Personer med funktionsnedsättning Personer med behov av vård i livets slutskede I Västra Götalandsregionen används begreppet närsjukvård som ett samlat begrepp för den vård, oavsett driftsform, som ges för att tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är: Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 2

59 vanligt förekommande i befolkningen ofta återkommande för individen samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt Basen för närsjukvården utgörs av primärvården. Närvårdsamverkan Närvårdsamverkan sker på såväl politisk- och förvaltningsnivå som på konkret verksamhetsnivå. Samverkan på politisk och ledningsnivå skapar legitimitet och struktur. Närområdesgrupper (SIMBA NO-grupper) Närområdesgrupperna utgör basen för det medborgar- och individinriktade samverkansarbetet. Samverkan sker både på strategisk ledningsnivå och på operativ verksamhetsnivå. Varje kommun bildar ett närområde som det finns en närområdesgrupp i. I varje närområdesgrupp finns en samordningsgrupp med övergripande lednings- och samordningsansvar för närvårdsamverkan i närområdet. SIMBAs samordningsgrupp SIMBAs samordningsgrupp ansvarar för övergripande strategiska samverkansfrågor mellan vård- och omsorgsgivare. Samordningsgruppen har ansvaret att koordinera, följa upp, utveckla och fatta inriktningsbeslut i frågor som är gemensamma. Samordningsgruppen består av förvaltningschefer eller motsvarande från kommun och region samt representanter för privata vårdgivare inom vårdvalssystem som regleras av LOV. SIMBAs politiska samrådsgrupp SIMBA politiska samrådsgrupp har till uppgift att med ett utförar- och beställarperspektiv föra en regelbunden politisk dialog kring gemensamma närsjukvårdsfrågor. Även att skapa förutsättningar för politiskt samförstånd för att tillgodose medborgarnas och individernas behov av en väl fungerande närvårdsamverkan. Därutöver har SIMBA politiska samrådsgrupp till uppgift att följa upp resultaten av närvårdssamverkan utifrån fastställda målområden. SIMBAs politiska samrådsgrupp är sammansatt av ordförande och vice ordförande eller dess motsvarighet(er) i Västra Hälso och sjukvårdsnämnden, Primärvårdsstyrelsen, Styrelsen för beställd Primärvård, Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden samt Utbildningsnämnden Ale kommun, Sociala utskottet samt Utbildningsutskottet, Kungälv kommun, Bildningsoch socialt utskott Stenungsund kommun, Socialnämnden samt Barn- och utbildningsnämnden Tjörn kommun. Föreliggande plan för Den Nära Vården är politiskt beslutad i SIMBAs Politiska samrådsgrupp. Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 3

60 Planen är bearbetad i samordningsgruppen och politiskt förankrad i ingående vårdgivares respektive nämnder och styrelser. Genomförandet bör ske i linjeorganisationen där närområdesgrupperna utgör basen för den lokala samverkan och gemensamma arbetet för att nå målen. Planen för Den Nära Vården revideras senast den 15 december Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 4

61 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Målområde 1 Sida Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå...6 Målområde 2 Psykisk ohälsa...7 Målområde 3 Våld i nära relationer...8 Målområde 4 Vård- och omsorg om äldre över 65 år...9 Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 5

62 Målområde 1 Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå Inom ramen för den nära vården finns ett systematiskt och utvecklande samarbete mellan olika vårdgivare. Syftet är att genom en sammanhållen och samordnad vårdkedja ge god och säker vård oavsett vårdgivare. God tillgänglighet ska säkerställas och en upplevelse av trygghet skapas för patienterna/invånarna. Potentialen för bättre kvalitet och högre effektivitet ökar genom samordning. När begränsade resurser skall fördelas till ständigt växande behov är det viktigt att använda tillgängliga resurser på bästa sätt. Det ökade vårdbehovet ställer krav på tillgänglighet, rätt bedömning och behandling inom all hälso- och sjukvård. För att tillgodose detta krävs att resurser utnyttjas optimalt och att behandling ges på rätt vårdnivå. Vårdgivarna har ett gemensamt ansvar för att patienter och brukare får sina behov av åtgärder och insatser tillgodosedda och att övergången från en vårdform till en annan sker på ett smidigt sätt. Delmål 1:1 Förkortade väntetider vid akutmottagningen på Kungälvs sjukhus Det finns patienter som söker på akutmottagningen, som i första hand behöver omsorg och vård i hemmet eller omhändertagande inom primärvården och inte inläggning på sjukhuset. Genom att i tidigt skede identifiera dessa kan man hjälpa dem till rätt vårdnivå. 1:2 Samordning av patientens medicinska insatser inom primärvården Hälso- och sjukvård, omsorg och stöd ska finnas i sådan omfattning i öppna former, inom landstinget och i kommunen, så att patienter inte blir kvar inom slutenvården längre än nödvändigt. Syftet är att skapa kontinuitet och långsiktighet i primärvårdens insatser, minska riskerna för brister i informationsöverföringen mellan olika vårdgivare samt tydliggöra ansvarsfördelningen när flera vårdgivare är involverade. 1:3 Effektiv avvikelsehantering Patienterna i hälso- och sjukvården förväntar sig att få en god vård av hög medicinsk kvalitet. Patienten förväntar sig också att vården skall vara säker. När det trots allt uppstår fel och brister i vården är det av central betydelse att saken utreds, ansvarsförhållandena klarläggs och att åtgärder vidtas för att undvika att Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 6

63 samma fel och brister drabbar andra patienter i framtiden. Vårdgivarna region och kommuner ansvarar för vårdens kvalitet och säkerhet. Ett effektivt system för att rapportera, analysera och dra lärdom av avvikande händelser är en nyckelfaktor för patientsäkerhetsarbete. Målområde 2 Psykisk ohälsa Målet är att den enskilde ska vara delaktig, ha inflytande och känna välbefinnande oavsett var i vård- och stödsammanhanget han eller hon befinner sig. Insatserna ska vara av hög kvalitet, koordinerade och sammanhållna på ett sätt som gör att den enskilde inte märker av verksamhetsövergångarna. Den nära vården skall bygga på helhetssyn och samverkan, en långsiktig utvecklingsplan, evidensbaserad praktik och gemensam kunskapsbas. Delmål 2:1 Vidarutveckla samarbetet samt tydliggöra ansvarsfördelning mellan verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa För att på bästa sätt ge barn, unga och deras familjer stöd, behövs samverkan och ett aktivt arbete mellan berörda huvudmän. Gemensam övergripande ledning och styrning är en förutsättning och framgångsfaktor. God synkronisering inom den offentliga sektorn kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa samt reducera framtida vård- och omsorgsbehov. Detta medför att gemensamma resurser nyttjas effektivt, samtidigt som barnen och ungdomarnas förutsättningar till en god uppväxt ökar. 2:2 Utveckla den psykiatriska vården för personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning Genom samordning av olika insatser kan psykiska, fysiska och sociala konsekvenser minskas hos personer som lider av psykisk sjukdom och därigenom säkerställa en bättre kvalitet inom alla livsområden. Samordningen syftar också till att minska risken för förtida död hos målgruppen, orsakad av somatisk sjukdom och/eller självmord. Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 7

64 2:3 Vidareutveckla samarbetet kring personer med missbruks- och beroendeproblematik Många personer med missbruk och beroende behöver vård, stöd och behandling från både kommun och landsting samtidigt. Till personer med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och samtidig svår psykisk sjukdom (samsjuklighet) rekommenderar Socialstyrelsen bland annat att hälso- och sjukvården och socialtjänsten erbjuder integrerad behandlingsmetod. Det är viktigt att missbruk och beroende uppmärksammas även hos ungdomar. Ungdomar svarar inte alltid på insatser och behandlingsmetoder som är utvecklade för vuxna. Det kan därför krävas särskilda interventioner som är utarbetade för ungdomar och deras förutsättningar. 2:4 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas Vårdgivarna ska tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt i varje vårdkontakt. Det är i det direkta mötet med patienter och anhöriga som hälso- och sjukvården har sin största hälsofrämjande potential. Det förebyggande arbetet ska vara en del av behandlingen och därmed stödja och motivera individen till förändring när så behövs i sjukdomsförebyggande syfte. Målområde 3 Våld i nära relationer Våld i nära relationer är en kränkning av mänskliga rättigheter. Samverkan är en förutsättning för ett effektivt, strukturellt och förebyggande arbete mot våld. Arbetet mot våld i nära relationer ska präglas av god kvalitet och samsyn. Målet är att berörda av våld i nära relationer ska få ökad trygghet, frihet och hälsa. Begreppet våld i nära relationer innefattar alla former av våld. Det kan vara våld i parrelationer eller andra familje- och släktrelationer. Men det kan också vara våld i samkönade relationer, hedersrelaterat våld eller våld mot barn av närstående. Sverige har ställt sig bakom en rad internationella överenskommelser som rör mänskliga rättigheter. Barns rätt till en uppväxt utan våld formulerades av FN 1989 i konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). I konventionen betonas staternas ansvar att vidta åtgärder för att skydda varje barn mot alla typer av fysiskt och psykiskt våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) konstateras att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ofta är utsatta för Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 8

65 större risk, både i och utanför hemmet, för våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. Den 7 april 2011 antog Europarådet konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Delmål 3:1 Personal inom hälso-och sjukvården, socialtjänsten och elevhälsan ska ha kunskaper om och förmåga att se tecken på våld i nära relation Våld i nära relationer påverkar den drabbades hälsa både fysiskt och psykiskt negativt. För att uppnå ett förbättrat omhändertagande måste personal våga se och fråga om våld i nära relationer. När det gäller det hedersrelaterade våldet har elevhälsan en särskilt viktig roll gällande förmågan att se tecken eftersom alla unga flickor och pojkar finns i skolan. Det hedersrelaterade våldet har sin grund i kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet men även pojkar blir utsatta. 3:2 Gemensamt utveckla det förebyggande arbetet Ett förebyggande arbete riktar sig till alla människor i samhället. Barn och unga är särskilt viktiga målgrupper i det förebyggande arbetet och därför behövs tidiga insatser där barn och ungdomar befinner sig, så som förskolor och skolor. 3:3 Utveckla samverkan mellan berörda aktörer inom SIMBA Samverkan mellan berörda aktörer är viktigt i arbetet mot våld i nära relationer. Alla aktörers insatser ska tillsammans utgöra en helhet så att personer drabbade av våld i nära relationer kan få bästa möjliga stöd och hjälp. De regionala medicinska riktlinjerna för Våld i nära relationer ska implementeras i regionens verksamheter och verksamheterna inom SIMBA-kommunerna ska ha vetskap om riktlinjerna. Målområde 4 Vård och omsorg om äldre över 65 år Målet är att den enskilde ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet, samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan han eller hon befinner sig. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sammanhållen. Hemsjukvård, äldreomsorg, primärvård och sjukhus ska samverka runt de sjuka äldre. De nationella målområdena är grundläggande i handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland vilken även innehåller insatsområden för att förebygga och stödja den enskilde till att skjuta upp Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 9

66 tidpunkten för att bli sjuk eller mest sjuk äldre. SIMBA har anslutit sig till den länsgemensamma handlingsplanen. Delmål 4:1 Riskförebyggande åtgärder som bygger på ett proaktivt arbetssätt Tidig upptäckt av riskpatienter kan skjuta upp tidpunkten för att bli hamna i målgruppen mesta sjuk äldre. Äldres fallolyckor är ett folkhälsoproblem som medför mänskligt lidande och får betydande samhällsekonomiska konsekvenser. Alla berörda bör intensifiera förebyggande insatser. Påverkbara faktorer är bland annat läkemedelskonsumtion, livsstilsfrågor och faktorer i den fysiska miljön. Fysisk aktivitet främjar hälsan och ett gott åldrande samt har god effekt på det psykiska välbefinnandet. Genom att främja goda matvanor minskar risken för sjukdomsrelaterad undernäring bland äldre. Syftet är att hålla det friska friskt så länge som möjligt. 4:2 God läkemedelsbehandling för äldre Läkemedel är en vanlig behandlingsform för äldre. I den åldrande kroppen sker förändringar som kan öka känsligheten för läkemedel. Många äldre har flera sjukdomar och använder olika läkemedel samtidigt. Detta ökar risken för biverkningar och läkemedelsproblem. Äldres läkemedelsbehandling behöver ses över i syfte att minska läkemedelsrelaterade problem. 4:3 Medicinska och sociala insatser ska följa de nationella riktlinjerna för demensvården Inom ramen för demensvården är tidig identifiering av personer med begynnande demens av största vikt. Optimalt omhändertagande ur socialt och medicinskt perspektiv för högsta möjliga livskvalitet och stöd till anhöriga ska prioriteras. God kvalitet på demensutredningarna bidrar till ett mer adekvat omhändertagande och ett minskat behov av akuta åtgärder. All vård och omsorg vid demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt. Teamarbete, utbildning, diagnostik, läkemedelsbehandling, omvårdnad, dagliga aktiviteter, boende och anhörigstöd är andra nationella rekommendationer. Syftet är stärka den demenssjukes möjligheter att få god vård av hög kvalitet samt effektiv resurshushållning oberoende av organisationsgränser. Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 10

67 4:4 Medicinska och sociala insatser skall följa de nationella riktlinjerna för strokevård Befolkningens kunskap om stroke och primärpreventiva åtgärder (förhindra eller skjuta upp insjuknande hos friska individer) är av avgörande betydelse för att minska insjuknande och död i hjärt- kärlsjukdom. För personer som insjuknat i stroke är ett tidigt och korrekt omhändertagande av avgörande betydelse för överlevnadschanserna och återgång till ett så autonomt liv som möjligt med bästa möjliga livskvalitet. 4:5 Samordnad individuell vård och omsorgsplanering De mest sjuka äldre har behov av en individanpassad, samordnad vård och omsorg. Detta ställer stora krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions-, och organisationsgränser. Eftersträvansvärt är ett gemensamt arbetssätt för vård- och omsorgsplaneringsprocessen. 4:6 God vård i livets slutskede God kvalitet i vård och omsorg den sista tiden i livet och ett värdigt slut är en viktig del av sjukvården och utgör ett av de nationella målen för äldreomsorgen. Vårdgivarna ska bereda möjlighet för kroniskt svårt sjuka och patienter med behov av palliativ vård att vårdas i hemmet. God samverkan mellan primärvården, kommunernas verksamheter och AVH-temat på Kungälvs sjukhus ökar möjligheterna till detta. Registrering av dödsfall i Svenska Palliativregistret är till stöd och hjälp i utveckling och förbättringen av vården i livets slutskede samt att säkerställa att vården bedrivs utifrån ett evidensbaserat arbetssätt. Det ger också möjlighet att jämföra den egna verksamhetens resultat över tid och att jämföra sig med andra verksamheter. Tidigare planer för Den Nära Vården inom SIMBA-området: - Närsjukvårdsplan/Genomförandeplan för SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Närvårdsplan Den Nära Vården inom SIMBA-området, Sida 11

68 Carina Westerelve Datum Processledare Mobil: Till Hälso- och sjukvårdsnämnd Väster Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för beställd primärvård Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden Ales kommun Sociala utskottet Kungälvs kommun Bildnings- och Sociala utskottet Stenungsunds kommun Socialnämnden Tjörns kommun Antagande av SIMBAs plan för Den Nära Vården Ärende SIMBAs nya politiska samrådsgrupp tog ut inriktningen för samverkansarbetet under de kommande åren, under en gemensam arbetsdag i mars. Utifrån den inriktning politikerna enades om har en ny plan för Den Nära Vården tagits fram som föreslås sträcka sig till och med den 31 december Föreliggande plan antogs av SIMBAs politiska samrådsgrupp den 27 augusti och översänds nu till berörda nämnder och styrelser i kommunerna och regionen för antagande. Beslutsunderlag Planen för Den Nära Vården , antagen Bakgrund SIMBA bildades i mitten av 1990-talet och är en vårdsamverkansorganisation för Den Nära Vården i mellersta Bohuslän och Ale. Närvårdsamverkan är en funktion i SIMBA som omfattas av: Regionens hälso- och sjukvård: VG Primärvård, Vårdval Rehab, beställd Primärvård (all primärvårdsverksamhet utanför vårdcentralerna och rehab),

69 2(2) Kungälvs sjukhus, Barn- och ungdomshabiliteringen. Kommunal vård, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Ales-, Kungälvs- Stenungsunds- och Tjörns kommun. Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Närvårdsamverkan bygger på sammanhållna vårdprocesser mellan flera vårdgivare där den totala kvaliteten i samverkan kring patienten är det som ger mervärde för patienten. Patientens vård ska upplevas sömlös och vara oberoende av de organistoriska gränserna. Den Nära Vården kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa och reducera framtida vård- och omsorgsbehov samt effektivt nyttja de gemensamma resurserna. I Västra Götalandsregionen infördes 1 oktober 2009 ett vårdvalssystem för primärvård, VG Primärvård. En närområdesgrupp(no-grupp), i enlighet med närområdesplanen, bildades för samverkan mellan olika vårdgivare i varje kommun. Syftet med närvårdsarbetet inom SIMBA är att ge stöd till arbetet i närområdesgrupperna i samverkansfrågor inom hela SIMBA-området. En handlingsplan kopplat till föreliggande Plan för Den Nära Vården kommer att utarbetats av SIMBAs Samordningsgrupp för följa upp målområdena i planen för Den Nära Vården. SIMBA Benny Strandberg Ordförande Politisk samrådsgruppen Ann Stokland Ordförande Samordningsgruppen

70 Styrelsen för Kungälvs sjukhus Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Förslag på tider för styrelsemöten 2016, efter samverkan med presidium Datum Veckodag Lokal Torsd KS Torsd FSS Torsd KS Torsd FSS Torsd KS Torsd FSS Torsd KS Torsd FSS Torsd KS Torsd FSS Förslag till beslut - Att godkänna tiderna för nästa års styrelsemöte

71 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KS 9/ Västra Götalandsregionen Kungälvs sjukhus Handläggare: Ann Stokland och Anders Hillberg E-post: Till Styrelsen för Frölunda specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus Antagande av reviderad lokalförsörjningsplan för Kungälvs sjukhus Förslag till beslut Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus föreslås besluta: - Att godkänna den reviderade lokalförsörjningsplanen Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Kungälvs sjukhus har getts i uppdrag att revidera lokalförsörjningsplanen för sjukhuset. Fysisk översiktsplanering genomförs mellan sjukhuset och Västfastigheter. Planeringen syftar till att säkerställa verksamheternas behov av lokaler och kvaliteten på de investeringsbeslut som i framtiden skall fattas för sjukhusens upprustning och utveckling. I arbetet analyseras behovet av lokalyta för respektive verksamhet med stöd av intervjuer med samtliga verksamhetsföreträdare, befolkningsprognoser, åldersstrukturen på befolkningen, vårdstatistik, trender i vården m.m. Beredning Det översiktliga planarbetet har letts av en arbetsgrupp utsedd av sjukhusdirektör Ann Stokland med representanter från Kungälvs sjukhus och Västfastigheter. I lokalförsörjningsplan 2010 angavs utveckling och förnyelse av Kungälvs sjukhus i fyra projektsteg. Det första projektsteget invigdes 2012 och det andra projektsteget har en beräknad byggstart till första kvartalet Under arbetet med planeringen av vårdbyggnad för somatisk vård har det tydligt att ombyggnad av befintliga vårdavdelningar till mottagning samt utökning av huvudentré behöver genomföras i direkt anslutning till en ny vårdbyggnad. Man ser även att patienterna som söker sig till Kungälvs sjukhus fortsätter att öka samtidigt som Regionfullmäktiges beslut innebär att Kungälvs sjukhus får större och tydligare roll inom akutsjukvården i Göteborgsområdet då upptagningsområdet för Kungälvs sjukhus utökas till att inkludera Norra Hisingen.

72 Med bakgrund av detta blev det nödvändigt med en revidering av lokalförsörjningsplanen för att beskriva hur verksamhetens behov av lokaler skall kunna tillgodoses. Ann Stokland Sjukhusdirektör Kungälvs sjukhus Anders Hillberg Ekonomichef Kungälvs sjukhus

73 Bilaga Lokalförsörjningsplan för Kungälvs sjukhus, oktober 2015 Besluten skickas till för kännedom: Västfastigheter Sweco Architects AB

74 KUNGÄLVS SJUKHUS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN OKTOBER 2015

75 ARBETSNUMMMER SWECO:

76 INNEHÅLL Förutsättningar s. 4 Arbetets organisation s. 4 Bakgrund s. 4 Förändrat uppdrag s. 4 Nationella trender för vårdlokaler s. 5 Verksamheten - utveckling av vården vid sjukhuset s. 6 Arkitekttävling 2013 s. 7 Kungälvs sjukhus i framtiden s. 8 Lokalförsörjningsplan utdrag s. 8 Förnyelse i projektsteg s. 8 Framtida lokalförsörjning; projekt 2-7 s. 10 Översiktsplan - sammanfattning s. 13

77 KUNGÄLVS SJUKHUS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN OKTOBER 2015 FÖRUTSÄTTNINGAR Vid regionens sjukhusanläggningar genomförs, i samverkan mellan respektive sjukhus och Västfastigheter, fysisk översiktsplanering. Planeringen syftar till att säkerställa kvaliteten på de investeringsbeslut, som i framtiden skall fattas för sjukhusens upprustning och utveckling. I arbetet analyseras och utreds möjligheterna att i framtiden utveckla ny bebyggelse, som i kombination med befintliga byggnader, ger möjligheter till förnyelse och upprustning av lokalbeståndet och miljön vid anläggningarna. För varje anläggning genomförs den översiktliga planeringen i tre parallella planeringsprojekt: Byggnadsplan, i vilken man från ett yttre och funktionsneutralt perspektiv kartlägger möjlighetema till långsiktig utveckling av sjukhuset inom aktuellt tomtområde (bebyggelse, trafik och planering, yttre miljö och teknisk försörjning). Lokalförsörjningsplan, som med utgångspunkt från pågående och förväntad verksamhet utvecklar lokallösningar som tillgodoser verksamheternas krav och behov i närtidsperspektiv. I denna plan definieras de steg av ny- och ombyggnadsprojekt som erfodras för sjukhusets lokalförsöjning. Teknisk försörjningsplan, som schematiskt och principiellt visar hur de tekniska försörjningssystemen behöver utvecklas och förnyas i takt med att projekt, redovisade i lokalförsörjningsplanen, genomförs. ARBETETS ORGANISATION Styrelsen för Kungälvs sjukhus har gett i uppdrag att revidera lokalförsörjnings-planen för sjukhuset. Det översiktliga planarbetet för Kungälvs sjukhus har letts av en arbetsgrupp utsedd av sjukhusdirektör Ann Stokland. ARBETSGRUPP: Björn Hamborg, Kungälvs sjukhus Karin Sandberg, Kungälvs sjukhus Tore Wånggren, Kungälvs sjukhus Anders Hillberg, Kungälvs sjukhus Björn Ellmarker, Västfastigheter Tönnes Nordenskjöld, Västfastigheter KONSULT: Anders Melin, Sweco Architects AB Pernilla Nordén, Sweco Architects AB Kristin Schmitt, Sweco Architects AB Ajla Mujanovic, Sweco Architects AB BAKGRUND FÖRÄNDRAT UPPDRAG I lokalförsörjningsplan 2010 angavs utveckling och förnyelse av Kungälvs sjukhus i fyra projektsteg. Det första projektsteget om- och tillbyggnad av lokaler för anestesi/operation/intensivvård samt en ambulanshall invigdes första kvartalet Det andra projektsteget, ny vårdbyggnad för somatiken är byggstart beräknad till Under arbetet med ny vårdbyggnad för somatiken har det blivit uppenbart att även ombyggnad av befintliga vårdavdelningar och utökning av huvudentré m.m behöver genomföras samtidigt. Målsättningen är att skapa en sammanhållen organisation för slutenvårdsplatser, mottagningar och dagsjukvård. För att uppnå detta tas ett helhetsgrepp på sjukhusets somatiska verksamhet vilket även inkluderar huvudentrén, serviceklinikerna och administrationen. Omdisponering och nybyggnad för psykiatriska kliniken är det kvarstående projektsteget från års lokalförsörjningsplan. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING Sjukhusets upptagningsområde är Mellersta Bohuslän med kommunerna Kungälv, Ale, Stenungsund, Tjörn samt Kärra-Rödbo. Antalet invånare i upptagningsområdet är 2015 cirka Stort antal patienter som söker sig till Kungälvs sjukhus fortsätter att öka. Behovet av specialistsjukvård förväntas öka på grund av befolkningsökningen och åldersstrukturen. Denna ökning förväntas vara större i Mellersta Bohuslän än i någon annan del av Västragötalandsregionen. Enligt befolkningsprognosen med basår 2014, förväntas befolkningen i Mellersta Bohuslän att öka med över invånare. Detta är en ökning med drygt 9 procent. Av befolkningsökningen är drygt över 80 år vilket är en ökning med 48 procent. UTÖKAT UPPTAGNINGSOMRÅDE Regionfullmäktige beslutade om att Kungälvs sjukhus får större och tydligare roll inom akutsjukvården i Göteborgsområdet. Upptagningsområdet för Kungälvs sjukhus utökas till att inkludera Norra Hisingen som är en av tre stadsdelsnämnder på Hisingen. Beslutet innebär att sjukhuset får ett befolkningsunderlag år 2025 på cirka invånare. I beslutet om ett utökat uppdrag ställer sig Regionfullmäktige bakom de principiella utgångspunkterna i rapporten Kungälvs sjukhus ökade roll i akutsjukvården i Göteborgsområdet. Rapporten beskriver översiktligt hur olika verksamhetsområden på sjukhuset påverkas. Rapporten är en utgångspunkt för arbetet med lokalförsörjningsplanen. Regionfullmäktige uppdrog åt sjukhusstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna att i vårdöverenskommelser för 2016 och framåt verka för att genomföra den föreslagna utvecklingen av Kungälvs sjukhus. 4

78 KUNGÄLVS SJUKHUS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN OKTOBER 2015 NATIONELLA TRENDER FÖR VÅRDLOKALER Samhällsutvecklingen går mot en successiv globalisering och på nationell nivå mot en koncentration. Sjukvård har en global kunskapsbas. Sjukvården är även en funktion av samhällsutvecklingen ju bättre samhällsekonomi desto mer resurser avsätts i samhället för sjukvård. Risken för insjuknade i flera stora folksjukdomar minskar. Genom att människor lever längre ökar antalet cancerfall liksom andra åldersrelaterade sjukdomar. Detta berör många medicinska specialiteter. Samtidigt bedöms dödligheten i cancer att minska, dock inte vårdbehovet, och flera sjukdomar som tidigare hade dålig prognos kommer framöver att kunna behandlas med goda resultat även i hög ålder. Ökningen av multiresistenta bakterier utgör ett orosmoln som kan medföra ökat behov av slutenvård. Den begränsade tillgången till specialistutbildad personal i första hand läkare och sjuksköterskor - i kombination med sjukvårdens förväntade utveckling talar för att specialiserad vård och behandling fortsätter att koncentreras till färre orter. ALLMÄNT OM VÅRDLOKALER Lokaler för vård ska inriktas på att skapa yttre och inre miljöer för patienterna som inger trygghet och stimulerar till ett snabbt tillfrisknande. Personalen ska uppleva arbetsplatsen som trivsam och säker. Lokalerna ska vara positiva miljöer och behöver en ständig utveckling för att utgöra kreativa kunskapsoch kompetenscentrum. Ny teknik för kirurgiska ingrepp har inneburit en förskjutning från öppen kirurgi i slutenvård till titthålskirurgi med korta vårdtider och i ökande omfattning polikliniska ingrepp. IT-utveckling och införandet av datajournaler, liksom ökade krav på dokumentation av ett stort antal yrkesgrupper, ställer krav på lokalerna samtidigt som möjligheterna till kunskapsöverföring inom sjukhuset och mellan olika vårdgivare ökar vilket innebär krav på lokaler för planerade och spontana möten. Utbildning av olika vårdprofessioner sker i allt större grad kliniskt, i närheten av patienten. Detta ställer krav på möteslokaler och arbetsplatser för studenter i direkt anslutning till vården. Hot och våld är ett allt större problem inom sjukvården. Detta gäller främst på akutmottagningar och lokaler för psykiatri men säkerhetsaspekterna blir allt mer påtagliga vid all lokalplanering och utformning. MOTTAGNINGAR Med allt större öppenvårdsverksamhet och medföljande ökande patientflöden blir det allt viktigare att, inte minst de största mottagningarna, placeras lättillgängligt nära entréer. Samtidigt kan närhet mellan öppenoch slutenvården ge stora vinster då större samverkan mellan mottagning, dagsjukvård och slutenvård kan utvecklas. Det pågår en upprustning av akutmottagningarna i Sverige. Detta är föranlett av ett allt högre patienttryck, nya arbetssätt och behovet av att lokalmässigt minska riskerna för hot och våld. BEHANDLING OCH DIAGNOSTIK Operationssalarna har ökat i storlek under senare år. Detta är till stor del föranlett av en ökande mängd utrustning i salarna. Uppdelning av flöden i planerad verksamhet och akutverksamhet görs på allt fler sjukhus och i många fall inrättas särskilda dagkirurgiska enheter. Bilddiagnostik och operationsverksamhet närmar sig varandra och det har på flera sjukhus i Sverige påbörjats planering för gemensamma lokaler med stor yta för varje rum och höga våningshöjder samt ökade hygienkrav. Undersökningsrummen på endoskopienheterna används numera inte bara för diagnostik utan även för behandling och ingrepp. Detta ställer ökade krav på lokalernas storlek och teknisk försörjning. VÅRDAVDELNINGAR Vårdavdelningarnas standard, utformning och placering påverkar i stor utsträckning sjukhusets utveckling. I Sverige och internationellt har andelen 1-patientrum ökat markant under senare år. Orsaken till detta är bland annat krav från patienterna på ökad integritet och ökade hygienkrav för att minska infektioner och smittspridning. Oavsett vårdmodell har det ökade kravet på dokumentation och införandet av datajournaler medfört ett behov av fler administrativa arbetsplatser på vårdavdelningarna Detta ökade lokalbehov kan leda till att vårdavdelningarna blir orationella med långa avstånd. Det är därför viktigt att prioritera de lokaler som krävs för patienttillsynen i närheten av patientens säng. De kortare vårdtiderna har inneburit att sängplatserna i allt större utsträckning är behandlingsplatser. Många patienter kommer i framtiden att kunna sova i hemmet och vårdas på sjukhuset under dagtid. Denna dagsjukvård kan förväntas öka i omfattning, vilket innebär att under dagtid kan en vårdavdelning ha betydligt fler vårdplatser än under natten. Dagsjukvårdensplacering på vårdavdelning alt. mottagning får avvägas beroende på vårdens inriktning. Bild arkitekttävling 2013 Sweco Architects och Aart Architects 5

79 KUNGÄLVS SJUKHUS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN OKTOBER 2015 VERKSAMHETEN - utveckling av vården vid sjukhuset Under arbetet med den nya byggnaden för somatisk slutenvård, som bygger på ett verksamhetsutvecklingsprojekt, har det framkommit behov av följdinvesteringar. Regionstyrelsen beslutade att utreda Kungälvs sjukhus ökade roll och uppgift inom akutsjukvården i Göteborsområdet. Med denna utredning som underlag har Regionfullmäktige beslutat om ett ökat upptagningsområde för Kungälvs sjukhus. En översyn av lokalförsörjningsplanen startade under hösten 2014 för att visa på hur verksamhetens behov av lokaler kan tillgodoses med dessa förändrade förutsättningar. Samtliga kliniker och verksamheter som har verksamhet i Kungälvs sjukhus lokaler har under planarbetet fått möjligt att beskriva sina framtida lokalbehov. SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETSSVAREN Generellt Samtliga kliniker berörs av att Kungälvs sjukhus får ett utökat uppdrag. Hela sjukhuset; somatiken, psykiatrin, serviceklinikerna, administrationen samt försörjningen (Regionservice och Västfastigheter) berörs av det ökade uppdraget. Akutkliniken Akutmottagningen behöver utökade lokaler anpassade till nya arbetssätt (akutläkare, teamarbete m. m). Inriktningen är en gemensam ingång för akutsökande somatik och psykiatri men därefter sorteras patienterna till separata spår. För primärvårdspatienter bör det finnas en tydlig förbindelse till Jourcentralen. Medicinkliniken Nya specialiteter behöver utökad yta samt utökad yta för kliniknära administration Övrig verksamhet Sjukhusadministration Administrativa lokaler i nuvarande paviljong, byggnad 9, kommer att avvecklas och byggnaden kommer att rivas. Den framtida lokaliseringen av dessa administrativa lokaler planeras i ett kommande Röntgenhus. Sjukhuset behöver fler möteslokaler. Sjukhusgemensamma lokaler Huvudentrén ska anpassas så att besökarna får ett välkomnande intryck av sjukhuset. I entréhallen ska det finnas möjligheter till information, väntytor, café mm. Här ska också ett antal mötesrum placeras som bl a kan användas för patientutbildning. Ytor för bibliotek och info tek kommer att reserveras. Huvud stråket i entréplanet i nord/sydlig ritning ska ge patienten och anhöriga en känsla av trygghet samt vara lätt att orientera sig i och med möjlighet för patienter och anhöriga att kunna sitta ner och samtala. Apotek Nya och mer ändamålsenliga lokaler för apoteket planeras i anslutning till huvudentrén. Anestesi, Operation och IVA Kliniken fick sina lokalbehov tillgodosedda under det första byggprojektet som då dimensionerades för invånare. Det utökade uppdraget med ett invånarantal år 2025 på planeras att lösas genom att endoskopiverksamheten flyttas ut från operation och HIA-platser flyttas ut från intensivvården. Tillräcklig operationskapacitet på sjukhuset bör kunna uppnås genom tillskapande av lokaler utanför nuvarande operation för endoskopi, lokaler för mindre operationer och genom tillkomst av ett interventionslaboratorium. Röntgenavdelningen Röntgen behöver utökad yta. Det planerade utbytet av MR och CT behöver ske senast 2018/19 samtidigt som det finns behov av ytterligare en MR och en CT. Nya lokaler kommer att anpassas till utrustningen krav. MTA behöver utökad yta. Laboratoriemedicin Kliniken behöver större lokaler vilket inryms inom projekt 2b. Nära lokaliserat till IVA och akutmottagningen är prioriterat Psykiatriska kliniken Psykiatriska kliniken behöver utökad lokalyta för fler vårdplatser och ökad standard inom slutenvården samt ökad yta för akutmottagning och administration. Ger/rehab kliniken Rehabverksamheten behöver ökad yta vilket även inkluderar ytterligare gymnastiksal. Kirurgiska kliniken Kirurg och ortopedmottagningen behöver lokaler för mindre operationer (MOP) samt utökad yta för kliniknära administration. Nya specialiteter behöver utökad yta. Bild arkitekttävling 2013 Sweco Architects och Aart Architects 6

80 BÅRBILSENTRÉ AKUTA / PLANERAD K U N G Ä LV S S J U K H U S LO K A L FÖ R S Ö RJ N I N G S P L A N O K TO B E R ENTRÉPUNKTER - PATIENTER SITUATIONSPLAN 1:1000 ARKITEKTTÄVLINGEN Congehella Care Ny vårdbyggnad för somatisk vård på KUNGÄLVS SJUKHUS De nya byggnaderna är placerade i en naturlig förlängning av det befintliga sjukhuset och de öppnar upp till den yttre miljön i väster År 2013 genomfördes en arkitekttävling med lokalförsörjningsplanen 2010 som underlag. Tävlingsförslaget Congahella Care vann och har vidare bearbetats fram till systemhandlingar. I samband med detta arbete har ett antal frågeställningar kommit upp som i denna lokalförsörjningsplan ges en översiktlig inriktning av. GESTALTNINGSPRINCIPER 3DWLHQWHQV YlOEH QQDQGH VWnU L IRNXV I U IUDPWLGHQV YnUGPLOM HU $PELWLRQHQ lu DWW VNDSD HQ E\JJQDG VRP IUlPMDU SDWLHQWHQV WLOOIULVNQDQGH RFK VRP DQGDV RPWDQNH RFK JHU WU\JJKHW 0LOM Q VND YDUD YlONRPQDQGH RFK L DOOD OHG VW GMD P WHW PHOODQ YnUGJLYDUH RFK SDWLHQW 8WIRUPQLQJHQ DY WLOOE\JJQDGHQ JHU HQ Q\ LGHQWLWHW VRP VDPWLGLJW VDPVSHODU PHG GHQ QXYDUDQGH WDOVEHE\JJHOVHQ.DUDNWlUHQ VND YLVD Sn DWW.XQJlOYV VMXNKXV lu HWW PRGHUQW VMXNKXV VRP KDU IRNXV Sn IUDPWLGHQ PHQ VRP VDPWLGLJW YLVDU UHVSHNW I U GDJHQV VMXNKXV ) UVODJHW WDU WLOOYDUD Sn SODWVHQV NYDOLWpHU JHQRP VNLIFasader WDQGH Y\HU PRW JU QVNDQ RFK QDWXUHQ 'DJVOMXVHW OHGV LQ %\JJQDGHQV IDVDG KDU HQ JHQHUHOO VWUXNWXU VRP WLOOJRGRL E\JJQDGHQ I U DWW IUlPMD PLOM Q I U SDWLHQWHQV WLOOIULVNVHU E\JJEDUKHW RFK HQHUJLHIIHNWLYLWHW RFK NDQ DQSDVVDV PATIENT (QWUpQ KDU InWW HQ Q\ IDVDG I U DWW I UVWlUND RFK JH HQ Q\ PRGHUQ NDUDNWlU WLOO VMXNKXVHW +XYXGHQWUpQV SSHQKHW RFK PDWHULDOYDO VNDSDU VDPPDQKDQJ WLOO I UELQGHOVHOlQNDUQD RFK WLOO GH Q\D YnUGE\JJQDGHUQD 0DWHULDOHQ nwhu QQV Sn GHODU DY YnUGDYGHOQLQJDUQDV IDVDGHU WH[ JHQRP HQ SHUIRUHUDG VWnOSDQHO L HWW YDULHUDQGH UDVWHU PHG ROLND JUDG DY SSHQKHW 'HQ WMlQDU EnGH VRP VRODYVNlUPQLQJ RFK VRP VNlUPDQGH OWHU GlU EHJUlQVDG LQV\Q lu QVNYlUW +XYXGHQWUpQV JHVWDOWQLQJ OHGHU EHV NDUHQ SDWLHQWHQ WLO GHQ FHQWUDOD UHFHSWLRQHQ RFK GlULIUnQ YLGDUH WLOO DOOD PR WDJQLQJDU RFK YnUGDYGHOQLQJDU ) UEL HQWUpIRDMpQ L SODQ QnU PDQ GHW Q\D JODVDGH I UELQGHOVHVWUnNHW +lu JHV P OLJKHW DWW Qn KLVVDU WUDSSKXV L V GHU HOOHU QRUU 9lO IUDP Sn YDOW YnQLQJVSODQ NRPPHU PDQ WLOO YnUGDYGHOQLQJHQ R PRWWDJQLQJHQ *HQRP DWW PRWWDJQLQJDUQD KDU HQWUp P 7 YnUGDYGHOQLQJDUQD XQGHUOlWWDV RULHQWHULQJ I U SDWLHQWHU QD %HV NDUH RFK SDWLHQWHU KLWWDU HQNHOW WLOO DYGHOQLQJDU

81 KUNGÄLVS SJUKHUS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN OKTOBER 2015 KUNGÄLVS SJUKHUS I FRAMTIDEN LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN utdrag Utdrag från lokalförsörjningsplan 2010 som bygger på planen från 2007 FÖRNYELSE I PROJEKTSTEG Projekt 1 Utbyggnad och omdisponering av lokalerna för anestesi/ operation/intensivvård samt sterilcentral. Den nuvarande operationsavdelningen byggs ut med nya operationssalar och omdisponeras och upprustas till en enhet. Detta projekt har genomförts 3 Om- och tillbyggnad psykiatrii Projekt 2 a Nybyggnad för sjukhusets somatiska vårdavdelningar. Utrymmesproblemen och förnyelsebehoven för de nuvarande vårdavdelningarna löses genom nybyggnad för samtliga somatiska vårdavdelningar. Som en följd av detta projekt kommer försörjningscentralen inkl. sjukhusköket att genomgå lokalutveckling. En ny försörjningskulvert till den nya vårdbyggnaden ingår även i projektet. Arkitekttävlig genomförd Projektering pågår. 2 a Ny vårdbyggnad 2 b HUS 1 Ombyggnad mottagning/adm. 2 b HUS 2 Ombyggnad administation u 1 utbyggnad och ombyggnad AN/OP/IVA och sterilcentral, ambulanshall 4 Ny huvudentré och apotek Projekt 2 b Ombyggnad av Hus 1 och Hus 2 Nuvarande vårdavdelningar för kirurgi, medicin och geriatrik byggs om och anpassas till i huvudsak lokaler för öppenvård rehablokalerna funktionsanpassas. Befintlig paviljong för sjukhusgemensam administration rivs succesivt då den är uttjänt. Administration planeras för i projekt 6. Arkitekttävlig genomförd Projektering pågår. Projekt 2c Projekt 3 Projekt 4 Då den nya vårdbyggnaden enligt projekt 2a redan i projekteringsskedet ökas med ett plan behöver hus 1 och 2 byggas på ett plan. Detta för att även i plan 5 i framtiden kunna placera mottagningar i samma plan som vårdavdelningar. Omdisponering och nybyggnad för psykiatriska kliniken Psykiatrins heldygnsvård behöver i framtiden utökas och kompletteras med vårdplatser med olika omhändertagandenivå samt att det finns behov av administrativa lokaler. Utökning av huvudentré och nytt apotek Utökning av huvudentré och byggnad av apotek kan genomföras oberoende av övriga projekt. Ingick i arkitekttävlingen. Projektet kommer att genomföras tillsammans med projekt 2b. Projekt 1-4 enligt tidigare planen Som utgångspunkt för de olika projekten har planerna från 2009 och 2010 legat. I dessa planer har projekt 1-4 identifierats. Förslag har utarbetats som visar hur man i olika steg av ny- och ombyggnadsprojekt kan lösa sjukhusets framtida behov av lokaler och tillgodose verksamheternas krav på effektiva och ändamålsenliga lokaler: 8

82 KUNGÄLVS SJUKHUS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN OKTOBER a Ny vårdbyggnad 3 Om- och tillbyggnad psykiatrii u 6 GEA-hus 1 utbyggnad och ombyggnad AN/OP/IVA och sterilcentral, ambulanshall 2a Teknik 7 Parkeringshus Projekt 5 Projekt 6 Projekt 7 Nytt Röntgenhus För att skapa ändamålsenliga lokaler för röntgenkliniken, med möjlighet att förändra röntgenlab och utrustning i framtiden, skapas ett nytt röntgenhus. I denna byggnad tas hänsyn till utrustningens krav bl a på stabilisering, våningshöjder och stomsystem. Röntgen måste placeras på plan 4 i den nya byggnaden då befintlig röntgenverksamhet finns på detta plan. I den nya byggnaden kan även MTA, administration, öppenvård och serviceverksamhet placeras. Ny byggnad för GEA (endoskopi) och Interventionslab För att skapa bättre flöden på AN/OP/IVA måste endoskopi verksamheten flyttas ut. Interventionslab placeras så att det kan nås från grönklädd zon inom nuvarande operation. I byggnaden kan även administration och lokaler för öppenvård placeras på plan 3. För att klara behovet av parkeringsplatser behövs ett parkeringshus 2 b HUS 1 Ombyggnad mottagning/adm. 4 Ny huvudentré och apotek Framtida projekt I lokalförsörjningsplanen har höjd tagits för framtida utbyggnader av sjukhuset. Dessa kan inrymma öppenvård, slutenvård och lokaler för behandling och diagnostik. Yta har även reserverats för flytt av helikopterplats, nya tekniska lokaler samt parkeringsanläggningar. 2 b HUS 2 Ombyggnad administation 5 RTG-hus 2a ombyggnad varuförsörjning/ kök Projekt 1-4 enligt tidigare planen 9

83 KUNGÄLVS SJUKHUS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN OKTOBER 2015 FRAMTIDA LOKALFÖRSÖRJNING; PROJEKT 2-7 Projekt 2a, 2b och 4 Dessa projekt är utvecklade efter arkitekttävlingen. 2a 2a - Omfattar 280 nya vårdplatser i enkelrum. När sjukhuset utökas med fler vårdplatser behöver godsmottagningen och centralkök få omdisponering och ökning av lokalerna. Från denna försörjningscentral dras en ny transportkulvert till den nya vårdbygnaden. Detta ger ökad kapacitet och bättre redundans (mindre sårbarhet). För att klara teknikförsörjning med god redundans placeras en ny teknikbyggnad med bl.a. reservkraft i områdets nord östra hörn. 2a 2b 2b 2b 2b 2b 2a 2a 2b - Omfattar ombyggnaden av nuvarande vårdavdelning till mottagningar, dagvård, rehabilitering och administrativa lokaler med sambandskrav till vårdavdelningar. Omfattar även ombyggnad av lokaler för lab och blodlab inkl. blodtappning i hus 10 plan 3. Efter att lab flyttat till nya lokaler kan akutmottagningen byggas om och få större ytor i Hus 11 plan3. Detta inkluderar även psykiatriska akutmottagningen. 2a N Projekt 2c Genom påbyggnad av hus 1 och 2 skapas förutsättningar för att få samverkan mellan öppenvård och slutenvård även i plan 5. Påbyggnaden kan innehålla mottagningar, dagvård eller administration. Genom att genomföra påbyggnaden samtidigt som genomgipande ombyggnader i våningarna nedanför genomförs minimeras störningar av vårdverksamheten samt att kostnaden för påbyggnaderna kan hållas nere. 2c 2c N 10

84 KUNGÄLVS SJUKHUS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN OKTOBER 2015 Projekt 3 Psykiatriska kliniken behöver högre standard på slutenvården samt mer administrationslokaler. Delar av administrativa lokaler kan lösas in i projekt 6. Planen redovisar möjlig yta för utbyggnad. En förstudie behöver göras för att ge mer detaljerat kunna visa en lämplig layout. 3 Projekt 4 Omfattar om-och tillbyggnad av huvudentré.detta projekt genomförs i samband med 2b. 4 Projekt 5 Påbyggnad åt söder av sjukhuset ger möjlighet att i plan 4 skapa nya lokaler för röntgen. Detta är viktigt då nya röntgenlab. ställer allt större krav på byggnaderna. I denna byggnad kan även inrymmas administration/öppenvård i plan 3. I plan 2, som ligger i markplan, föreslås att MTA placeras samt Post Mortum. Dessa verksamheter har fördel av direktentréer. MTA får genom denna placering möjligheter att ta emot och skicka utrustning och material. Post mortum ligger idag vid lastkajen i anslutning till sopor och godshantering. Genom föreslagen planering med möjligheter genom markbehandling och murar kan en avskiljd och värdig entré för besökare och begravningsbilar tillskapas. På plan 5 kan medicinskt träningscentrum, jourrum och lokaler för fack placeras N Projekt 6 Genom tillbyggnad åt norr kan lokaler skapas med kommunikation i plan 4 till operation, grön zon. Som gående i plan 3, via trapphus i norr, och från sängkorridor i plan 4 når man verksamheterna i plan 4 där GEA och interventionslab föreslås bli placerade. I plan 3 kan lokaler för öppenvård alternativt administrativa lokaler tillskapas. Innan denna byggnaden kan påbörjas måste befintlig paviljongbyggnad flyttas och verksamhetena (fackföreningar) få ersättningslokaler. 6 Projekt 7 Genom att allt större markyta tas i anspråk för byggnader minskar möjligheten att öka markparkering. För att klara parkeringssituationen behöver parkeringshus tillskapas. I planen har redovisats möjlghet till att placera helikopterplatta på översta våningen av detta parkeringshus. En utredning kring helikopterplats har påbörjats. Om denna utredning leder till att placera helikopterlandningsplatsen på garaget skall hänsyn till detta tas vid projekteringen. Detta oberoende av om denna landningsplats färdigställs senare. Från plattan kan en förbindelse byggas till IVA och operation med hiss till akutmottagningen. Även detaljplaneförutsättningar ska utredas för ev flytt av helikopterlandning. Storleksordningen bilar beräknas kunna inrymmas i garaget utan mekanisk ventilation. 5 7 N 11

85 KUNGÄLVS SJUKHUS LOKALFÖRSÖRJNINGSPLAN OKTOBER 2015 PROJEKT 2A PROJEKT 2C PROJEKT 5 Projekt 2a till projekt 5 - sektion FLÄKT VÅRDAVD. VÅRDAVD. VÅRDAVD. VÅRDAVD PÅBYGGNAD MOTT. /ADM. MOTT. /ADM. MOTT. ADM. MOTT./ ADM UTBILDNING/JOURRUM RÖNTGEN ADM. MTA/UTBILDNING POST MORTUM KÄLLARPLAN 01 TEKNIK/KULVERT 01 TEKNIK + KULVERT (del av plan) NYBYGGNAD NY LÄNK BEF. HUS 1 & 2 BEF. LÄNK TILLBYGGNAD+KULVERT Projekt 7 - sektion PARKERINGSHUS ca.280 P-PLATSER I denna plan har vi redovisat möjliga utbyggnader. dessa kan komma att genomföras i delar eller i sin helhet. Om strukturen kommer att ändras är det viktiga att ta hänsyn till möjliga framtida samband. Om avsteg görs från utbyggnad i de olika zonerna som slutenvård, öppenvård, behandling/ diagnostik och teknik/service måste dessa avsteg analyseras för hela sjukhuset. Utbyggnad åt söder innebär att nuvarande parkering och helikopterplats måste flyttas. Föreslagna lägen för parkeringshus och helikopterplats är i servicezonen. F F F F F = framtida byggnader N 12

86 K U N G Ä LV S S J U K H U S LO K A L FÖ R S Ö RJ N I N G S P L A N O K TO B E R ÖVERSIKTSPLAN - SAMMANFATTNING TRAFIK OCH LOGISTIK Sjukhuset nås via två entréer från Karebyvägen. Innanför försörjningszonen går en angöringsgata i nordsydlig riktning. Från denna gata nås alla parkeringsanläggningar och entréer. PARKERING Vid vissa tider är det brist på parkeringsplatser vid sjukhuset. Inför etapp 2b kommer en ny tillfällig parkeringsplats att anläggas som markparkeringen norr om sjukhuset. Denna kommer delvis att utnyttjas. För det ökade behovet som uppkommer i samband med att entreprenörer behöver parkering för personalens bilar. A För att klara det långsiktiga behovet finns redovisat två parkeringsgarage i zonen mot Karebyvägen. Den norra beräknas klara den brist som finns. Den södra kommer att behövas om sjukhuset i framtiden kommer att expandera söderut vilket innebär att nuvarande markparkeringar försvinner. C ENTRE INFART INVÄNDIG KOMMUNIKATION I plan 3, entréplanet, förflyttar sig besökare i nuvarande huvudkorridor i nordsydlig riktning (A-A). Denna korridor är sammankopplad med en ny korridor i östvästlig riktning (A-B) för att nå öppenvården och slutenvården (B-B). På plan 4 används dessa korrridorer för sängtransporter/ personal. På detta plan finns även en korridor i nord/syd inom grön zon (C-C). I alla gårdar mellan flyglarna är det viktigt att utveckla gårdsmiljöerna. De kringbyggda gårdarna i sjukhusets centrala delar skall reserveras som grönytor med möjlighet att nå ut till i markplan samt som blickfångfrån verksamhetsutrymmen. B Nuvarande transportkulvert på i plan 2 från försörjningskulverten till sjukhuset behålls. En ny kulvert byggs söder om den befintliga och rampas ner till plan 1 och når den nya vårdbyggnaden. Detta ger en kapacitetsökning och en minskad sårbarhet. För att minska transporterna planeras för en sopsug från den nya vårdbyggnaden. C B ENTRE A A SLUTENVÅRD ENTRE B ÖPPENVÅRD INFART PSYKIATRI BEHANDLING/DIAGNOSTIK/ÖPPENVÅRD FÖRSÖRJNING/TEKNIK/PARKERING GRÖNA GÅRDAR SLUTENVÅRD ÖPPENVÅRD BEHANDLING/ DIAGNOSTIK/ ÖPPENVÅRD FÖRSÖRJNING/TEKNIK/ PARKERING 13

87

88 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KS 4/ Västra Götalandsregionen Kungälvs sjukhus Handläggare: Ann Stokland E-post: Till Styrelsen för Frölunda specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus Antagande av Vårdöverenskommelse 2016 Förslag till beslut Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus föreslås besluta: - Att godkänna vårdöverenskommelsen 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN Västra men att omförhandling ska ske med Hälso- och sjukvårdsnämnden när förutsättningarna gällande statsbidrag med mera är klara eftersom sjukhuset bedömning är att det inte är möjligt att, med omprioriteringar eller ytterligare effektiviseringar, finansiera den verksamhet som bedrivs. - Att paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Syftet med denna VÖK är att reglera och definiera 2016 års inriktning, volymer och ersättning avseende länssjukvård vid Kungälvs sjukhus för invånare i Västra Götalandsregionen. Överenskommelsen ska dels beskriva sjukhusets övergripande uppdrag, dels ange förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges budget 2016, Västra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och Inriktning (samt prioriteringar) 2016, regionstyrelsens planeringsdirektiv samt gällande nationella och regionala styrdokument. Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrift om systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). En utgångspunkt är att regionala medicinska riktlinjer gäller. Kungälvs sjukhus har inför 2016 aviserat att inflödet av patienter till sjukhuset och behovet av vård är större än den beställning som finns angiven i vårdöverenskommelsen. Den ekonomiska uppräkningen av vårdöverenskommelsen motsvarar inte redan kända kostnadsförändringar nästa år. Sjukhuset bedömning är att det inte är möjligt att, med omprioriteringar eller ytterligare effektiviseringar, finansiera den verksamhet som bedrivs. Vid

89 tecknandet av denna vårdöverenskommelse finns dock fortfarande en viss osäkerhet avseende nämndens ekonomiska ram för Om nämnden tillförs ytterligare ekonomiska resurser i samband med detaljbudgetarbetet kan en omprioritering till förmån för Kungälvs sjukhus komma att ske. Om ekonomiska resurser saknas behöver nämnden prioritera vilken verksamhet som skall bedrivas inom ersättningsutrymmet. Ägarkravet är budget och verksamhet i balans vilket att ofinansierad verksamhet inte ska bedrivas. Enligt reglementet ska såväl nämnder som styrelser redovisa en budget i balans och HSNV har inte har mandat att bevilja Kungälvs sjukhus undantag från denna regel. Beredning innebär Överenskommelse har tagits fram i dialog/förhandling mellan företrädare för HSN Västra och Kungälvs sjukhus under Kungälvs sjukhus Ann Stokland Sjukhusdirektör

90 Bilaga Tjänsteutlåtande, utkast vårdöverenskommelse mellan Kungälvs sjukhus och HSN Västra för 2016 Besluten skickas till för kännedom: Hälso- och sjukvårdsnämnd Väster SKL

91 Dnr: HSNV Dnr: KS- 4/ Ver okt Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden

92

93 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V Innehåll 1. Allmänna förutsättningar... 5 Parter... 5 Giltighetstid... 5 Utgångspunkter... 5 Vision Omfattning... 6 Precisering av länssjukvårdsuppdraget... 6 Ansvarsfördelning mellan sjukhus inom VGR... 6 Utbudspunkter... 7 Precisering av vårdutbud... 7 Vårdvolymer... 7 Planerad vård... 7 Akut vård... 8 Hälsofrämjande vård Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete... 8 Den nära vården inom SIMBA-området... 8 Samverkan mellan regionens sjukhus... 9 Samverkan med andra aktörer... 9 Fortsatt utveckling av gränssnittet gentemot VG Primärvård Åtagande... 9 Regionfullmäktiges budget Strategiskt mål Prioriterade mål och fokusområden HSN prioriterade mål och inriktning Jämlik vård Funktionsnedsättning Precisering av viss vård och andra insatser Avancerad vård i hemmet AVH-team, palliativt team Hemrehabteam för strokepatienter Insatser som finansieras via statsbidrag Smärtenheten Förändringar Ordnat införande läkemedel och metoder nya vårdplatser Styrmodell servicesamspelet... 13

94 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V IS/IT ramförstärkning Satsning på jämställda löner Förändringar med anledning av produktionsstyrning i VGR Utvecklingsarbete Regiongemensamt utvecklingsarbete Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen Vårdkedjan, akut- och prehospital verksamhet samt vårdplatser Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri Nationella riktlinjer missbruk och beroende Gynekologi Ljusbehandlingar Lokalt utvecklingsarbete Verksamheters samarbete kring barn och ungas psykiska hälsa Utveckla samverkan med kommunerna Verksamheters samarbete kring barn och ungas psykiska hälsa Ekonomi Ersättning Ekonomiskt ansvar vårdgaranti Uppföljning Uppföljningsplan Leverans av vårddata och väntetidsuppgifter Informationsutbyte och dialog Ändrade förutsättningar Särskilda händelser Information Underskrifter Bilaga 1 a Sammandrag av ersättningar, volymer och priser 2016 Bilaga 1 b Specifikation av Riktade uppdrag vid Kungälvs sjukhus 2016 Bilaga 1 c Förändringsposter i överenskommelsen 2016 Bilaga 2 Ersättningar till sjukhuset 2016 preciserade förutsättningar Bilaga 3 Slutlig fördelning av vissa produktionsvolymer Bilaga 4 Uppföljningsplan

95 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V 1. Allmänna förutsättningar Parter Denna vårdöverenskommelse (VÖK) är tecknad mellan Västra hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN V) Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö i Västra Götalandsregionen (beställaren) och Styrelsen för Kungälvs sjukhus (utföraren). Giltighetstid Överenskommelsen gäller för perioden Utgångspunkter Syftet med denna VÖK är att reglera och definiera 2016 års inriktning, volymer och ersättning avseende länssjukvård vid Kungälvs sjukhus för invånare i Västra Götalandsregionen. Överenskommelsen ska dels beskriva sjukhusets övergripande uppdrag, dels ange förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges budget 2016, Västra hälso- och sjukvårdsnämndens Mål- och Inriktning (samt prioriteringar) 2016, regionstyrelsens planeringsdirektiv samt gällande nationella och regionala styrdokument. Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrift om systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). En utgångspunkt är att regionala medicinska riktlinjer gäller. Kungälvs sjukhus har inför 2016 aviserat att inflödet av patienter till sjukhuset och behovet av vård är större än den beställning som finns angiven i vårdöverenskommelsen. Sjukhuset bedömning är att det inte är möjligt att, med omprioriteringar eller ytterligare effektiviseringar, finansiera den verksamhet som bedrivs. Vid tecknandet av denna vårdöverenskommelse finns dock fortfarande en viss osäkerhet avseende nämndens ekonomiska ram för Om nämnden tillförs ytterligare ekonomiska resurser i samband med detaljbudgetarbetet kan en omprioritering till förmån för Kungälvs sjukhus komma att ske. Ägarkravet är budget och verksamhet i balans vilket innebär att ofinansierad verksamhet inte ska bedrivas. Enligt reglementet ska såväl nämnder som styrelser redovisa en budget i balans och HSNV har inte har mandat att bevilja Kungälvs sjukhus undantag från denna regel. Vision Västra Götalandsregionens (VGR) vision: Det goda livet. Förtydligande av visionen återfinns på Vision för Västra hälso- och sjukvårdsnämnden är En god hälsa och en god vård genom hela livet på lika villkor för befolkningen. Förtydligande av visionen återfinns i nämndens Måloch Inriktning (32)

96 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V 2. Omfattning Kungälvs sjukhus övergripande uppdrag är att ge länssjukvård till invånare i Västra Götaland samt öppen vård till invånare i övriga landet som väljer att söka vård vid sjukhuset i enlighet med Patientlagen från 2015 (2014:821). Precisering av länssjukvårdsuppdraget Med länssjukvård avses specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivå. Kungälvs sjukhus ska tillsammans med övriga vårdgivare på länssjukvårdsnivå tillgodose invånarnas behov av länssjukvård. Ansvarsfördelning mellan sjukhus inom VGR Vårdansvaret för högspecialiserad vård definieras genom regiondirektörens verkställighetsbeslut ; Tillämpningsregler avseende vårdansvar för högspecialiserad vård, Dnr RS Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett exklusivt vårdansvar för högspecialiserad vård för regionens invånare, nedan kallat regionsjukhuset. Regionsjukhuset bedömer den aktuella patientens behov i förhållande till andra patienters behov utifrån medicinsk prioritering När en patient på länssjukhuset befinns vara i behov av högspecialiserad vård kontaktas regionsjukhuset. Då man är överens om patientens behov av högspecialiserad vård övergår vårdansvaret till regionsjukhuset. Detta gäller även ansvaret för kostnader för anhöriga när det finns krav eller önskan om deras närvaro. Om bedömningen är att patienten inte är i behov av högspecialiserad vård skall regionsjukhuset ge konsultation/anvisning rörande fortsatt vård av patienten och vårdansvar och ekonomiskt ansvar bibehållas på länssjukhuset. Regionsjukhuset ska inte fakturera tid för konsult. Om patienten som är i behov av högspecialiserad vård inte kan tas omhand inom det egna regionsjukhuset (t ex på grunda av kapacitetsbrist) ska regionsjukhuset sörja för att adekvat vård för patienten säkerställs på annat regionsjukhus. Huvudregeln är att det egna regionsjukhuset då har det ekonomiska ansvaret för vården på annat regionsjukhus och att detta förutsätts inrymmas inom budgetram. För brännskadevård och ECMO-behandling gäller inte huvudregeln utan länssjukhuset har det ekonomiska ansvaret. Orsaken är att VGR aktivt valt att inte erbjuda denna vård i egen regi regionsjukhuset har därmed inget särskilt ansvar för detta. Remitteras patient i behov av högspecialiserad vård direkt från länssjukhuset till annat än egna regionsjukhuset, utan att ha samrått med egna regionsjukhuset, ansvarar länssjukhuset för kostnaden. I de fall länssjukhuset köpt en viss typ av regionsjukvård av extern vårdgivare och denna vårdform etableras vid det egna regionsjukhuset skall detta volymmässigt och ekonomiskt regleras i kommande vårdöverenskommelse. Rör det sig som enstaka patienter inom ramen för den löpande verksamheten sker ingen löpande reglering. 6 (32)

97 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V Utbudspunkter Befintliga utbudspunkter där Kungälvs sjukhus idag bedriver verksamhet är basen för denna vårdöverenskommelse. Vid förändring ska samråd ske enligt gällande reglemente. Precisering av vårdutbud Utgångspunkt är vårdutbudet enligt vårdöverenskommelse och tilläggsöverenskommelser Förändringar 2016 beskrivs i kapitel 5. Kungälvs sjukhus ska erbjuda invånare i VGR vård på länssjukvårdsnivå inom följande specialiteter: Somatisk vård Akutmottagning Allmän internmedicin inklusive diabetologi, gastroenterologi, viss hematologi, kardiologi Geriatrik/rehabilitering Anestesi/operation/intensivvård Allmänkirurgi Ortopedi Urologi Laboratoriemedicin Radiologi Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri, öppen och sluten vård Barn- och ungdomspsykiatri (BUP), öppenvård, inklusive neuropsykiatrisk verksamhet Barnsjukvård utöver BUP öppenvård ingår inte i sjukhusets åtagande. Vårdvolymer Överenskomna vårdvolymer framgår av bilaga 1a. Inom ramen för vårdöverenskommelsen finns ett antal definierade tillgänglighetsområden med fastställda basvolymer i enlighet med den regiongemensamma produktionsstyrningen. När sjukhuset har fullgjort basvolymen inom respektive område finns möjlighet att avropa ytterligare tillgänglighetsmedel inom angivna områden. Verksamheten ska planeras över årets tolv månader så att god tillgänglighet kan upprätthållas. Sjukhuset genomför även verksamhet enligt riktade uppdrag och abonnemang enligt bilaga 1b. Varje uppdrag enligt beställning följs upp och ska särredovisas enligt uppföljningsplan bilaga 4. Vid avvikelser ska samråd ske mellan nämnden och sjukhuset rörande eventuella åtgärder. Verksamheten ska planeras över årets tolv månader så att god tillgänglighet kan upprätthållas. Planerad vård Den planerade vården skall kännetecknas av god tillgänglighet. Vårdgaranti och valfrihet gäller och Kungälvs sjukhus ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja 7 (32)

98 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V valfriheten. Kungälvs sjukhus ansvar ekonomiskt och administrativt för valfrihetsvård 1 inom sjukhusets specialiteter. Sjukhuset ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet vid regionens samtliga sjukhus. Förändringar av uppdrag och ersättning med anledning av fattade beslut ska dokumenteras. Akut vård Kungälvs sjukhus har ett helhetsansvar för verksamheten dygnet runt inom alla sjukhusets specialiteter. För att tillgodose det medicinska omhändertagandet som krävs vid livshotande tillstånd eller akut allvarligt insjuknande/skada ska specialiserad akutsjukvård bedrivas dygnet runt. Tillgängligheten vid akutmottagningen ska vara god och Kungälvs sjukhus ska verka för att väntetiderna kortas. Patienter som söker på akutmottagningen men som inte bedöms vara i behov av vård på länssjukvårdsnivå ska hänvisas till rätt vårdnivå men inte avvisas. Hälsofrämjande vård Kungälvs sjukhus har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. Sjukhuset har ett ansvar för att i mötet med patienten tillämpa ett hälsofrämjande förhållningssätt och att samtala om levnadsvanor när det är relevant. Kungälvs sjukhus ska ingå i nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), ha kompetens inom områdena hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och skall fortsätta att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i enlighet med intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer och regionuppdrag (RS ). 3. Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete Alla invånare ska, oberoende av bostadsort, erbjudas en god nära sjukvård. Den nära sjukvården ska tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt. Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan utnyttja varandras kunskaper och bygga upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån kunskap och patientens perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Detta ska ske genom bred samverkan över specialitetsgränser. Sjukhuset ska samverka med primärvård, kommun och andra sjukhus i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser såsom ex omhändertagande av äldre, psykiskt funktionsnedsatta eller barn och ungdomar. Sjukhuset ska också medverka i arbetet med att skapa tydliga gränser mellan vilka patienter och vilka sjukdomstillstånd som ska handläggas på respektive vårdnivå och att implementera dessa i vardagen. Den nära vården inom SIMBA-området Närvårdsamverkan är en funktion i SIMBA som omfattas av regionens hälso- och sjukvård; VG Primärvård, beställd Primärvård, Kungälvs sjukhus, Barn- och ungdomshabiliteringen, kommunal vård, omsorg, socialtjänst och elevhälsa i Ale, Kungälvs, Stenungsunds, Tjörns och Öckerö kommun. Målgruppen är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommunen och regionen. 1 För en beskrivning av hur Valfrihetsvården ska tillämpas i VGR, se RSK (32)

99 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V Sjukhuset åtar sig fortsatt engagemang och delat ansvar med primärvården och kommunerna för vidareutveckling av närsjukvårdsarbetet inom SIMBA-området. Kungälvs sjukhus ska komplettera primärvård och kommunal hälso- och sjukvård med den vård som kräver sjukhusets kompetens och resurser inom akutsjukvård. Från Kungälvs sjukhus ingår sjukhusdirektör, verksamhetschef för geriatrik/rehabilitering och verksamhetschef för psykiatrin i SIMBA:s Samordningsgrupp. Samverkan mellan regionens sjukhus Regionens sjukhus ska samarbeta för att effektivt nyttja sjukvårdens resurser. Samverkan med andra aktörer Kungälvs sjukhus ska samverka med primärvård och kommun i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser, exempelvis omhändertagandet av äldre personer, psykiskt funktionsnedsatta personer samt barn/ungdomar. Detta sker inom ramen för närvårdssamverkan SIMBA. Sjukhuset ska medverka och vid behov ta initiativ till: medicinsk samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte med primärvården konsultationsverksamhet och utbildning till vårdgrannar Vårdgivare i Västra Götaland ska arbeta för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, i enlighet med regionens ledningssystem. Det innebär att utfärda läkarintyg av god kvalitet samt samverkan med Försäkringskassan, andra berörda aktörer och vårdgrannar i frågor som rör patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Fortsatt utveckling av gränssnittet gentemot VG Primärvård Arbete med utveckling av vård på rätt vårdnivå pågår såväl i ett gemensamt regionalt arbete som på lokal nivå, genom SIMBA i samverkan med primärvård, kommun och andra aktörer. 4. Åtagande En utgångspunkt för vårdöverenskommelsen är regionfullmäktiges budget för Där preciseras det strategiska målet för hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Till det strategiska målet knyts tre prioriterade mål. För vart och ett av dessa finns ett antal fokusområden. Nedan beskrivs sjukhusets åtagande med anledning av målen i budget Utöver regionfullmäktiges budget har hälso- och sjukvårdsnämnderna preciserat mål i sina mål- och inriktningsdokument/beställningsunderlag. Dessa beskrivs i styckets senare del. Regionfullmäktiges budget 2016 Strategiskt mål 2016 Ett strategiskt mål för hälso- och sjukvården är en sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter. 9 (32)

100 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V Prioriterade mål och fokusområden Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras För Kungälvs sjukhus innebär det att: Den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri (RF ) ska implementeras i takt med att erforderliga beslut fattas om regionala uppdrag Utveckla verksamheten i enlighet med Nationella riktlinjer för missbruk och beroendevård (Socialstyrelsen ). Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin 2. Patientens ställning inom hälso- och sjukvård ska stärkas För Kungälvs sjukhus innebär det att: Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt Förbättra akutvårdkedjan och arbeta för att nå målen för ledtider på akutmottagningen Fortsätta arbetet med direktinläggning, öppen retur samt in- och utskrivningsklar patient Utveckla arbetet med patientstyrd tidbokning via telefon och internet Involvera patienter i vård och behandling Systematiskt inhämta patienternas synpunkter på vården och lägga dessa till grund för ständigt pågående förbättringsarbete Ge alla patienter och närstående ett gott bemötande Förbättringsarbete enligt punkterna ovan har pågått under de senaste åren. Under 2016 och framåt fortsätter Kungälvs sjukhus detta arbete, redovisning sker enligt uppföljningsplan. 3. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvård ska prestera bättre än genomsnittet i nationella register och jämförelser. För Kungälvs sjukhus innebär det att: Minska antalet vårdskador och vårdrelaterade infektioner Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Delta i tillämpliga /rekommenderade kvalitetsregister Registrera vårdskador och inklusive självskador och självmordsförsök Involvera patienterna i patientsäkerhetsarbetet Arbeta med kvalitetsdriven verksamhetsutveckling Delta i arbetet med regiongemensam produktionsstyrning 10 (32)

101 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V HSN prioriterade mål och inriktning 2016 Västra hälso- och sjukvårdsnämndens övergripande prioriterade mål för 2016 är: 1. Nämnden vill eftersträva den nära vården. Vård som man behöver ofta skall finnas nära patienterna medan vård som ges mer sällan kan koncentreras och ges på annan ort i Västra Götalandsregionen. 2. Utveckla vårdsamverkan Alla vårdgivare ska, var och en för sig, och tillsammans bidra till en god samverkan för att ge en sammanhållen vård och omsorg av de som har behov av insatser från flera parter. I första hand avses en väl fungerande samverkan mellan region och kommun. För Kungälvs sjukhus innebär det att: Fortsätta utveckla multiprofessionella öppenvårdsteam SIP vid utskrivning, till alla patienter som behöver samordnad rehabilitering Delta i Närvårdssamverkan SIMBA Deltagande i arbetet med produktionsplanering som pågår i Västra Götaland Tillsammans med vårdcentraler inom VG Primärvård upprätthålla fungerande rutiner för direktinläggning Jämlik vård Vården måste vara likvärdig och patientanpassad där diagnoser och behandlingar sker på jämlika villkor. Medicinskt omotiverade skillnader i vården mellan olika individer eller grupper ska inte förekomma. I dagens hälso- och sjukvård finns en rad faktorer som inte har med vårdbehov att göra vilket leder till att personer med liknande vårdbehov får olika tillgång till vård. De medicinska sektorsråden ska ha som en viktig del i sitt uppdrag att aktivt och metodiskt arbeta för att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälso- och sjukvård. För att säkerställa en vård som är jämlik behöver informationen förbättras. En del i detta arbete är att tydliggöra vårdens åtagande gentemot patienten i samband med en beslutad behandling genom utvecklade vårdgarantier. Öppet redovisade regiongemensamma prioriteringar ska säkerställa att vården ges efter behov. Jämställd vård ingår som en del i kvalitetsprincipen jämlik vård. Jämställdhetsarbetet har sin grund i kvinnors och mäns olika villkor. När könsskillnader synliggörs skapas kunskap om faktiska förhållanden. Könsuppdelad statistik lägger grunden för att utveckla verksamheterna efter både kvinnors och mäns behov. Funktionsnedsättning En funktionsnedsättning medför ofta ett större behov av sjukvård. I verksamheterna ska finnas en medvetenhet och kunskap om funktionsnedsättning som återspeglas i bemötandet. Sjukhuset ska eftersträva en ökad trygghet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Sjukhuset ska följa regionens riktlinjer för fysisk tillgänglighet och tillhandahålla tillförlitlig information i tillgänglighetsdatabasen. Lokaler och information ska vara anpassade och tillgängliga för alla oberoende av funktionsnedsättning. Samtliga mottagningar på Kungälvs sjukhus är anslutna till Tillgänglighetsdatabasen. 11 (32)

102 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V Precisering av viss vård och andra insatser Avancerad vård i hemmet AVH-team, palliativt team AVH-teamet är ett palliativt konsultativt team inom SIMBA-området som är i full drift sedan AVH-teamet har sin organisatoriska tillhörighet till Kungälvs sjukhus. Teamet ska stödja patienten, anhöriga och personalen. I teamets uppgift ingår att kompetensutveckla personal inom sjukhus, primärvård och kommun. Råd och stöd ska kunna ges i det enskilda boendet. AVH-teamets verksamhet följs upp en gång om året. Hemrehabteam för strokepatienter. Som ett led implementeringen av nationella riktlinjer för strokevården (Socialstyrelsen 2009) och regionuppdrag (RSK ) som bland annat förordar aktiv rehabilitering i hemmet utförd av multiprofessionellt team driver Kungälvs sjukhus, sedan den 1 januari 2014 ett multiprofessionellt hemrehabteam för strokepatienter inom SIMBA-området. Teamets verksamhet följs upp en gång om året. Insatser som finansieras via statsbidrag Parterna kan komma överens om uppföljning av genomförda insatser som finansierats med statsbidrag i samband med ordinarie uppföljning av vårdöverenskommelsen. Smärtenheten Kungälvs sjukhus driver en smärtenhet som sedan 2010 delvis finansierats via statliga medel från rehabiliteringsgarantin. Insatser inom ramen rehabiliteringsgarantin avser multimodalt teamarbete (MMR-team) för patienter med långvarig icke malign smärta. Teamet har sedan starten drivits som projekt, med årliga beslut om finansiering via statliga medel. Finansiering under 2016 kommer att fortsätta genom statliga medel. Möjlig ersättning att ansöka om 2016 är 2,6 miljoner kr. Till ansökan ska bifogas en handlingsplan som beskriver projektets utformning och arbetssätt, förväntat antal patienter år 2016, effekter av behandlingen samt hur samverkan med Försäkringskassa och andra berörda parter fungerar. I ansökan anges också vilka kostnader det söka beloppet avser. Verksamheten som bedrivs ska följa kommande nationell överenskommelse och regionala riktlinjer för rehabiliteringsgarantin. Beviljat belopp utbetalas efter uppkomna kostnader, dock maximalt upp till beviljat belopp. Ersättningen ingår inte i det totala ersättningsutrymmet för Förändringar 2016 Nedan beskrivs förändringar av innehåll, vårdvolymer och/eller finansiering och ersättningsnivåer. Förändringsposterna framgår av bilaga 1 c. Ordnat införande läkemedel och metoder Inom VGR tillämpas en process för ordnat införande av nya riktlinjer, metoder och läkemedel vilken innebär prioritering för ökad patientnytta och effektivare hälso- och sjukvård. Ordnat införande är ett systematiskt sätt att föra in betydelsefulla förändringar i rutinsjukvården. På motsvarande sätt är ordnad utmönstring en metod för att ta bort sådan som inte ger ett mervärde. Modellen med ordnat införande bygger på att centralt svara för en introduktionsfinansiering under ett till tre år för nya metoder och riktlinjer. Syftet är att ge tid för verksamheten att anpassa, utmönstra och effektivisera för ett långsiktigt åtagande innan nya metoder ska ingå som del i ordinarie verksamhet och regleras i överenskommelse med 12 (32)

103 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V beställarna. Det ska inte uppstå problem att fortsätta med en införd ny metod när introduktionsfinansieringen upphör. Introduktionen sker efter en strukturerad process och prioritering inom ramen för Program- och prioriteringsrådet. Läkemedel Ordnat införande för läkemedel, som från och med 2016 ska finansieras av HSN, värderas i 2016 års prisnivå till 1,670 miljon kr. Kungälvs sjukhus ersätts genom särskild framställan. Läkemedel som avses är Kadcyla samt Perorala antikoagulantia. Ersättningen avropas efter faktiska kostnader, dock maximalt upp till den överenskomna nivån. Metoder och kunskapsunderlag Ordnat införande avseende metoder uppgår till 0,6 miljon kr. Kungälvs sjukhus ersätts genom särskild framställan. Metoden som avses är Regionuppdrag bröst- prostata-, tjock- och ändtarmcancer. Ersättningen avropas efter faktiska kostnader, dock maximalt upp till den överenskomna nivån. 14 nya vårdplatser I och med Tilläggsöverenskommelse om sjukhusvård utökades beställningen år 2014 med totalt 14 vårdplatser; platser som tillskapades inom Kungälvs sjukhus befintliga somatiska vårdavdelningar. Sjukhusets ersättning för denna utökning var 20 miljoner kr år Förändringen innebar ingen volympåverkan. Ersättningsformen övergick år 2015 till ordinarie anslags- och prestationsersättning tillfördes sjukhuset 10 miljoner kr som ett riktat uppdrag. Dessa medel återförs under en två års period. Ersättningen år 2016 är 5 miljoner kr och upphör år Styrmodell servicesamspelet 2015 införde VGR en ny styrmodell för servicesamspelet. Som ett led i förändringen reduceras Kungälvs sjukhus ersättningsutrymme med 2,650 mnkr. IS/IT ramförstärkning Medel fördelas till nämnder och styrelser som en kompensation för finansiering av s.k. röda tjänster. Kungälvs sjukhus andel uppgår till 1,251 mnkr. Ersättningen utökas med motsvarande belopp och är ramhöjande. Satsning på jämställda löner I budget 2016 har 50 mnkr avsatts till jämställda löner. För Kungälvs sjukhus innebär satsningen ett utökat ersättningsutrymme motsvarande 2,488 mnkr. Tillskottet är ramhöjande. Förändringar med anledning av produktionsstyrning i VGR Regionens produktionsplanering. I enlighet med regionens produktionsplanering har prestationer och ersättning flyttats mellan sjukhusen. De förändringar som rör Kungälvs sjukhus är enligt nedan: Rektalcancer flyttas från Kungälvs sjukhus till SU Coloncancer och benign colonsjukdom överförs från SU till Kungälvs sjukhus. 13 (32)

104 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V Sammantaget innebär detta: Rektalcancer flyttas från Kungälvs sjukhus (-20 vårdtillfällen) till SU. Överföringen av rektalcancer kompenseras genom att 20 vårdtillfällen med coloncancer samt 15 vårdtillfällen med benign kolonsjukdom överförs till Kungälvs sjukhus. Förändringen preciseras i bilaga 2B Förändringsposter länssjukvård. 6. Utvecklingsarbete Regiongemensamt utvecklingsarbete Sjukhuset ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet vid regionens samtliga sjukhus (Regiongemensam produktionsstyrning). Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen HSS beslut dnr Vid socialstyrelsens mätningar av väntetider vid landets sjukhusbundna akutmottagningar har flera mottagningar i Västra Götalandsregionen tillhört de mottagningar med relativt längre väntetider. Därför har det i regionens budget för år 2015 avsatts resurser för en särskild satsning för att utveckla akutsjukvården, minska väntetider på sjukhusens akutmottagningar och införa fasta läkartjänster på akutmottagningarna och på sikt akutläkare. För detta tillförs 100 mnkr från och med år 2015 varav 97 mnkr fördelas utifrån en nyckel baserad på antal akuta besök. Ytterligare 50 mnkr tillkommer år 2016 och 2017, vilket innebär att 2017 finns 200 mnkr för denna satsning. Målet är att senast år 2018 uppnå målet att vid 90 procent av besöken ska patienten ha en total vistelsetid (TVT) om högst 4 timmar. För att nå det målet har förvaltningarna tagit fram sina egna delmål mot 90 procent. Delmålen kommer att följas upp två gånger per år. De delmål som sjukhusförvaltningarna har identifierat har de gjort utifrån respektive utgångsläge och hur snabbt man tror att man kan nå förbättringar. Ett regiongemensamt arbete tillsammans med sjukhusen har påbörjats för att förbättra och utveckla verksamheten med bl a införandet av akutläkare. Delmål för Kungälvs sjukhus är för januari till april 55 procent och för september till december 60 procent TVT inom 4 timmar på akutmottagningen. Kungälvs sjukhus tar del av ovanstående satsning. För 2015 tillfördes sjukhuset 6,58 mnkr. I oktober 2015 planeras HSS fatta beslut om 2016 års tilldelning. Medel fördelas direkt från HSS Uppföljning görs inom ramen för utvecklingsarbetet. Vårdkedjan, akut- och prehospital verksamhet samt vårdplatser Vården av livshotande sjukdomar är en av de högst prioriterade områdena inom hälso- och sjukvården. Tillgängligheten vid akutmottagningarna ska vara god och sjukhusen ska verka för att väntetider kortas. Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri Regionfullmäktige har beslutat om Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri (RF ). I utvecklingsplanen beskrivs ett antal strategiska och prioriterade områden och därtill kopplade insatser för önskvärd framtida utveckling av vård och stöd till personer med psykisk ohälsa med behov av specialistpsykiatrin i Västra Götaland. Utvecklingsplanen ska implementeras i takt med att erforderliga beslut fattas om regionala uppdrag. 14 (32)

105 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V I budget 2015 tillfördes HSS medel med syfte att finansiera arbetet med den regionala utvecklingsplanen för psykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri. Satsningen fortsätter och utökas Medel fördelas direkt från HSS till sjukhuset. Nationella riktlinjer missbruk och beroende Inom SIMBA finns tre socialmedicinska enheter, Tjörn, Stenungsund och Kungälv. De socialmedicinska enheterna är uppbyggda i en samverkan mellan kommun och primärvården för personer med beroendeproblematik. I de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende uppmanas till samverkan kring patientgruppen mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst. Psykiatrin har idag god samverkan med enheterna men en önskan är att utveckla samverkan med psykiatrisk kompetens samt tillsammans arbeta med metodutveckling, behandling etc. Kungälvs sjukhus ser ett behov av en sammanhållen vårdkedja för målgruppen samt behov av att utvidga det nuvarande uppdraget för socialmedicinska enheterna för att möta upp en bredare grupp av patienter med beroendeproblematik. Parterna, kommun, primärvård och psykiatri, har ett gemensamt intresse att utveckla psykiatrins insatser inom de befintliga socialmedicinska enheterna. Frågan kommer att diskuteras under Gynekologi Intentionen är att sjukhuset övertar uppdrag inom specialistgynekologi från annan vårdgivare under Ljusbehandlingar Intentionen är att sjukhuset övertar uppdrag avseende ljusbehandlingar i Stenungsund från Närhälsan under Lokalt utvecklingsarbete Verksamheters samarbete kring barn och ungas psykiska hälsa Utveckla samverkan med kommunerna Sammanhållen vård avser att vårdgivarna och de olika huvudmännen var för sig och tillsammans bidrar till en god vård och omsorg av de som är i behov av insatser från flera parter. I första hand avses en väl fungerande samverkan mellan region och kommun. Navet i samverkan mellan VGR och kommunerna är delregionala samverkansarenor kring de olika närområdena. I dessa medverkar företrädare för den kommunala vården- och omsorgen, primärvården och sjukhusen i det aktuella geografiska området. Verksamheters samarbete kring barn och ungas psykiska hälsa Inom SIMBA-området genomfördes under 2015 en kartläggning runt barn- och ungas psykiska hälsa. Syftet är att skapa en struktur som främjar uppbyggnaden av ett välfungerande styr- och ledningssystem både på ledningsnivå och på operativ nivå. Styr- och ledningssystemet fokuserar på samverkan och samarbete mellan olika huvudmän där både politiker och beslutsfattare arbetar för att ta tillvara barnet/den unges bästa utifrån ett helhetsperspektiv. 15 (32)

106 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V Det som framkommit under den kartläggning som genomfördes under 2015 är att det finns oklarheter gällande första linjens ansvar i relation till barn- och ungdomspsykatrin. Då det framkom i sammanställningen tydliga oklarheter vem som ansvarar för första linjen för barn och unga, och vad som ingår i uppdraget har under hösten 2015 startat ett projekt i samarbete med SKL för att arbeta fram förslag till en första linje modell inom SIMBA. Arbetet planeras pågå under och skall utmynna i ett förslag på en samverkansmodell mellan primärvård, skola och socialtjänst samt ett förslag på utvecklad konsultationsmodell i samverkan med BUP, HAB och BUM. Alla parter ser ett stort behov av att hitta samverkansmodell för första linjens vård för barn och unga för att tydliggöra vårdnivåer och att undvika att patienter faller mellan stolar eller bollas mellan de olika verksamheterna. 16 (32)

107 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V 7. Ekonomi Ersättning Prestationer utgör grund för fakturering enligt regionens ersättningsmodell. Ersättningsformerna för olika typer av prestationer beskrivs i bilaga 2. Kungälvs sjukhus ska månadsvis leverera uppgifter avseende utförd vård. Index för 2016 är fastställt till 2,0 %. Akutsjukhusen har inte något effektiviseringskrav. Sjukhuset debiterar patientavgifter enligt de regler som fastställts av Västra Götalandsregionen. Vid beslut om förändring av patientavgiftens storlek justeras det samlade ersättningsutrymmet så att förändringen blir ersättningsneutral för sjukhuset. Patientavgifterna behålls av sjukhuset tillfördes sjukhuset 10 mnkr kr för fortsatt finansiering av vårdplatser för att minska överbeläggningar. Dessa medel återförs under en två års period. Ersättningen år 2016 är 5 miljoner kr och upphör år Ekonomiskt ansvar vårdgaranti Kungälvs sjukhus har ett såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt ansvar för vårdgarantin. Det ekonomiska ansvaret innebär att Kungälvs sjukhus betalar för den garantivård patienter som inte har kunnat beredas plats vid sjukhuset får hos andra vårdgivare. 8. Uppföljning Uppföljningsplan Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt fastställd uppföljningsplan med ett antal indikatorer och aktiviteter, bilaga 4. Vid redovisning av individbaserad statistik ska denna presenteras könsuppdelad där administrativa system så tillåter. Leverans av vårddata och väntetidsuppgifter Kungälvs sjukhus ska lämna uppgifter till vårddatabasen Vega. Uppgifterna lämnas enligt gällande tidplan, filspecifikationer samt definitioner och regelverk av begrepp och termer. I uppgifterna ska dessutom ingå av sjukhuset köpt vård som ersätts med abonnemang eller riktat uppdrag. Sjukhuset åtar sig också att månatligen enligt aktuella föreskrifter rapportera väntetidsuppgifter till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och till Koncernkontoret. Informationsutbyte och dialog Parterna ska träffas kontinuerligt för att informera varandra om väsentliga förändringar som är av vikt för båda parterna, till exempel förändringar i vårdinnehåll, volymer, ekonomi och utbudspunkter. Vid dessa tillfällen representeras nämnden av tjänstemän vid Koncernkontoret och styrelsen för Kungälvs sjukhus av tjänstemän på sjukhuset. 17 (32)

108 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V 9. Ändrade förutsättningar Om det under överenskommelseperioden uppkommer väsentliga förändrade verksamhetsmässiga prioriteringar och/eller att de ekonomiska förutsättningarna förändras eller andra oförutsägbara händelser inträffar vilket påverkar parterna ska det i första hand lösas via en tilläggsöverenskommelse och i andra hand via en översyn av hela överenskommelsen. Det gäller också om de ekonomiska villkoren förändras till följd av årliga uppdateringar av resursfördelningsmodellen samt förändrade uppdrag till följd av nya vårdmetoder, läkemedelsbehandlingar eller nationella satsningar. Inför betydande förändringar ska kommunikation och samverkan ske med berörda parter. Det här gäller såväl Kungälvs sjukhus som hälso- och sjukvårdsnämnderna. Efter samråd med berörda hälso- och sjukvårdsnämnder kan Kungälvs sjukhus inom ramen för vårdöverenskommelsen göra ändringar av utbudspunkter. Endera parten äger rätt att yrka på överläggningar om tilläggsöverenskommelser och/eller översyn av hela överenskommelsen. Om parterna inte är överens är det regionstyrelsens Ägarutskott som avgör om det föreligger sådana väsentliga förändrade förutsättningar att överenskommelsen för 2016 ska kunna omarbetas. Tekniska justeringar i ersättningsbilagorna kan komma att genomföras under överenskommelseperioden. Särskilda händelser Om förutsättningarna för genomförandet av vårdöverenskommelsen väsentligt förändras på grund av oförutsägbar händelse/-er som beställare eller utförare inte kan råda över finns ett gemensamt ansvar för att hantera den uppkomna situationen. Aktiva åtgärder ska vidtas för att mildra och/eller minska skadan. Oförutsägbar händelse kan exempelvis vara större olyckshändelser och/eller katastrofer, större epidemiutbrott, väsentligen ändrade patientströmmar, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering. 18 (32)

109 Överenskommelse om sjukhusvård år 2016 mellan Kungälvs sjukhus och HSN V 10. Information HSN ansvarar för att informera befolkningen om överenskommelsen. Sjukhusdirektören ansvarar för att informera personalen vid Kungälvs sjukhus om överenskommelsen. 11. Underskrifter Denna överenskommelse har uppnåtts mellan Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Kungälvs sjukhus. Överenskommelsen har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit ett exemplar var. VÄSTRA GÖTALAND Nicklas Attefjord Ordförande i Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Benny Strandberg Styrelseordförande Kungälvs sjukhus Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning uppdrag och avtal Ann Stokland Sjukhusdirektör Kungälvs sjukhus 19 (32)

110 Bilaga 1 a: Sammandrag av ersättningar, volymer och priser (32)

111 Bilaga 1 b: Specifikation av Riktade uppdrag vid Kungälvs sjukhus 2016 Verksamhet/Åtagande Belopp (tkr) Elfvebacken, Psykiatriskt behandlingshem för unga med psykossjukdom Nyborg, psykiatri, skola med behandlingsinslag Stenungsund 788 Pelikanen, deluppdrag AstonVilla, Stenungsund 179 Neuropsykiatriskt team, NPT vuxna Ambulanssjukvård (inkl liggande transporter och SOS-alarm) Övrig köpt vård, Specialistvård utanför VGR Hjälpmedel, avseende Kungälv sjukhus åtagande Fotvård 227 Avancerad vård i hemmet Screening aortaneurysm 132 Somatisk akutverksamhet Valfrihetsvård samt administration Hemrehabteam, tidig hemgång strokepatienter Finansiering av 14 nya vårdplatser, tillfälligt anslag Neurologopeder Ljusbehandlingar och konsultationer 306 Tilläggsbudget Summa exkl. receptläkemedel & apodos Receptläkemedel, apodos & läkemedelshjälpmedel Summa inkl. receptläkemedel & apodos (32)

112 Bilaga 1 c: Förändringsposter i överenskommelsen 2016 Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Ersättning 2016 Grundöverenskommelse Förändringar 2016 Återtag Finansiering av Nya vårdplatser Neuropsykiatrisk verksamhet barn och unga +/ Besök Psykiatriskt beroendeteam (dubbeldiagnoser) +/ Besök 450 Riktat uppdrag. Återtag mkr Från RU till prestationsers. index tillkommer Från RU till prestationsers. index tillkommer Prod.planering Växling Rektalcancer Vtf -20 Flytt till SU, index tillkommer DRG -81 Prod.planering Växling Coloncancer Vtf 20 Flytt fr SU, index tillkommer DRG 56 Prod.planering Växling Övrigt/ej cancer Vtf 15 Flytt fr SU, index tillkommer DRG 26 Index 2016, 2 % Styrmodell servicesamspelet Jämställda löner Prestationsersättning IS/IT Röda tjänster Prestationsersättning Ordnat införande etapp 1+2 (2013, 2014) Ordnat införande Regionuppdrag bröst- prostata-, tjock- och ändtarmcancer 600 SUMMA Särskild framställan: Kadcyla, Perorala antikoagulantia Särskild framställan 22 (32)

113 Bilaga 2: Ersättningar till sjukhuset 2016 preciserade förutsättningar Ersättning Ersättningen är fördelad mellan abonnemang (=verksamhetsanslag), prestationsersättning, ersättning för riktade uppdrag samt särskild framställan. Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inget avtalats eller beslutats i särskild ordning. Fast ersättning och Prestationsersättning För den prestationsrelaterade somatiska öppenvården ersätts sjukhuset med dels en rörlig ersättning som motsvarar 50 procent av fullpriser per prestation och dels en fast andel för återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården, så kallat verksamhetsanslag. Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en gemensam diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen, så kallade kostnadsytterfall, får sjukhuset utöver DRG-priset en särskild ersättning. Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av gemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG-O) och sjukhusspecifika priser per DRG-poäng. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för olika typer av besök. För vuxenpsykiatrisk slutenvård ersätts sjukhuset med 90 procent fast och 10 procent rörlig ersättning. Den rörliga delen ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 procent av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 procent. Öppenvården inom vuxenpsykiatrin ersätts med 50 (45) procent fast ersättning och 50 (55) procent rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen betalas ut efter specifika priser för olika typer av besök. Barn- och ungdomspsykiatrin ersätts med 50 procent fast och 50 procent rörlig ersättning. Sistnämnda baseras på vårddagar i slutenvården respektive besök i öppenvården. Riktade uppdrag Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt regionens ersättningsmodell utbetalas för uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso- och sjukvården, som forskning och utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att prestationsersätta så som t ex ambulansverksamhet och receptläkemedel samt nystartad verksamhet Riktade uppdrag betalas ut med en tolftedel per månad Alla riktade uppdrag finns beskrivna i bilaga 1 b. Särskild framställan Uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym ersätts efter särskild avstämning. 23 (32)

114 Bilaga 3: Slutlig fördelning av vissa produktionsvolymer i egen regi Slutlig fördelning av vissa produktionsvolymer i egen regi 2016 Produktionsvolymer egen regi Under 2016 kommer Västra Götalandsregionen fortsatt följa upp planerad produktion inom de diagnosområden som utgör PK. Inom dessa diagnoser har Västra Götalandsregionen störst problem med tillgängligheten och 80 % av patienter som väntar på första besök och behandling finns här. Koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård har beslutat om basvolymer och tilläggsuppdrag för 2016 i enlighet med detta dokument. Produktionsvolymer för 2016 utgår från de volymer som har funnits under 2015 om inte förändringar i VÖK medför ändrade volymer. I de beslutade volymerna för 2016 finns justeringar gjorda för NU-sjukvården och FSS och SkaS utifrån förändrade uppdrag i VÖK. Basvolymer inom urologi som inte tidigare funnits på KS har tagits. Volymer inom ryggkirurgi och ledproteskirurgi är justerade efter tidigare beslut i koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård. Utöver basvolymer som finansieras inom VÖK finns tilläggsuppdrag som finansieras mot avrop enligt särskild ordning. Överenskomna volymer biläggs berörda sjukhusförvaltningars VÖK 2016 som informationsbilaga. Framtagna produktionsvolymer kommer att följas inom PK Ekonomisk uppföljning av tilläggsuppdrag sker enligt särskild rutin på samma sätt som (Se bilaga 3) De volymer som nu beslutas kan under året behöva justeras t.ex. beroende på förändringar i sjukhusens förmåga att uppfyllda sina åtaganden eller till följd av förändringar i datafångst efter övergång till nytt produktionsplaneringssystem. Bland annat signalerar några sjukhus att man beräknar kunna göra rekrytering av ryggkirurger vilket efter överenskommelse kommer att innebära överföring från extern vård till egen regi. I de fall där tilläggsuppdrag ska ske ur ett regiongemensamt perspektiv kommer koncernkontoret att återkomma med beskrivning hur strömmar mellan förvaltningarna ska ske. Inom kataraktkirurgi gäller som princip de volymer som angivits i beslut av regionstyrelsen (RS ). Efter överenskommelse mellan sjukhusen är beräkningsgrunden för katarakter förändrad till antal opererade ögon i detta dokument. 24 (32)

115 Bilaga 3: Slutlig fördelning av vissa produktionsvolymer i egen regi 25 (32)

116 Dnr: HSNV Dnr: KS 4/ Bilaga 4 - Uppföljningsplan 2016 Överenskommelse om hälso- och sjukvård år 2016 mellan Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Kungälvs sjukhus