Mötesbok: ägarutskottet ( ) Ägarutskottet. Datum: Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg

Transkript

1 Mötesbok: ägarutskottet ( ) Ägarutskottet Datum: Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg

2 1 (2) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med ägarutskottet den 4 oktober 2017 Plats: Sessionssalen, Regionens Hus, Vänersborg Tid: Kl. 09:30-12:00 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Anmälan om jäv Eventuella ärenden som kommer till eller stryks Återkommande information A. Rapport från presidieöverläggningar, Johnny Magnusson, regionstyrelsens ordförande B. Aktuella rapporter från regiondirektören, Ann-Sofi Lodin, regiondirektör Beslutsärenden noterar informationen Cirka kl (30 min) 1. Information om Sverigeförhandlingen och storstadsåtgärderna Diarienummer RS Föredragande: Lars Hilleström, verksamhetsuppföljning, ekonomi och Max Falck, koncernstab regional utveckling Cirka kl (15 min) 2. Information om arbetet med ambulanshelikoptrar i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS Föredragande: Lars Hillerström, verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp Cirka kl (15 min) 3. Information om upphandling av ambulansbilar Diarienummer RS Föredragande: Peter Söderström avdelningschef inköp, Kristina Jonäng (C) Cirka kl (30 min) 4. Information om extra satsningar på IT- och informationssäkerhet Diarienummer RS Föredragandet: Göran Ejbyfeldt, IS/IT direktör Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

3 Föredragningslista från ägarutskottet, (2) Cirka kl (15 min) 5. Information om EU:s nya dataskyddsförordning Diarienummer RS Föredragande: Eva Arrdal, direktör ägarstyrning och Maria Fasth, säkerhetsansvarig Cirka (15 min) 6. Information om samordning av transportorganisationen för svårt sjuka barn i Västra Götalandsregionen Diarienummer RS Föredragande: Ann-Sofi Rundberg, utförarsamordning och samordning Beslutsärenden 7. Parkeringsavgifter 2018 Diarienummer RS Joakim Björck, ekonomidirektör 8. Delegation av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel 2018 Diarienummer RS Joakim Björck, ekonomidirektör 9. Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland Diarienummer RS Helena L Lundberg, regionutvecklingsdirektör 10. Återrapportering "Kontantfritt 2020" Diarienummer RS Joakim Björck, ekonomidirektör Anmälningsärende 1. Minnesanteckningar från presidieöverläggning med fastighetsnämnden Diarienummer RS Minnesanteckningar från presidieöverläggning med fastighetsnämnden och styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhus om Sahlgrenska Life Diarienummer RS Mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T Diarienummer RS Johnny Magnusson (M) Ordförande

4 97 Information om Sverigeförhandlingen och storstadsåtgärderna - RS Information om Sverigeförhandlingen och storstadsåtgärderna : Information om Sverigeförhandlingen och storstadsåtgärderna 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Hillerström Telefon: E-post: lars.hillerstrom@vgregion.se Till ägarutskotet Information om Sverigeförhandlingen och storstadsåtgärderna Förslag till beslut 1. Ägarutskottet har tagit del av information om Sverigeförhandlingen och storstadsåtgärderna. Sammanfattning av ärendet Vid ägarutskottets sammanträde informerar Lars Hillerström, koncernavdelning verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp om Sverigeförhandlingen och storstadsåtgärderna. RS

5 mation om arbetet med ambulanshelikoptrar i Västra Götalandsregionen - RS Information om arbetet med ambulanshelikoptrar i Västra Götalandsregionen : Information om arbetet med ambulanshelikoptrar i Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Lars Hillerström Telefon: E-post: lars.hillerstrom@vgregion.se Till ägarutskottet Information om arbetet med ambulanshelikoptrar i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Ägarutskottet har tagit del av information om arbetet med ambulanshelikoptrar i Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Vid ägaratskottets sammanträde informerar Ann-Sofi Lodin, regiondirektör och Lars Hillerström, verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp om arbetet med ambulanshelikoptrar i Västra Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

6 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Mink Karlsson Telefon: E-post: Till ägarutskottet Information om upphandling av ambulansbilar i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Ägarutskottet har tagit del av information om upphandlingen av ambulansbilar i Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Vid ägarutskottets sammanträde informerar Peter Söderström, avdelningschef inköp om upphandling av ambulansbilar i Västra Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

7 100 Information om extra satsningar på IT- och informationssäkerhet - RS Information om extra satsningar på IT- och informationssäkerhet : Information om extra satsningar på IT- och informationssäkerhet 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Göran Ejbyfeldt Telefon: E-post: goran.ejbyfeldt@vgregion.se Till ägarutskottet Information om extra satsningar på IT- och informationssäkerhet Förslag till beslut 1. Ägarutskottet har tagit del av information om extra satsningar på IT- och informationssäkerhet. Sammanfattning av ärendet Vid ägarutskottets sammanträde informerar Göran Ejbyfeldt, IS-IT direktör om extra satsningar på IT- och informationssäkerhet. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

8 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Mink Karlsson Telefon: E-post: Till ägarutskottet Information om EU:s nya dataskyddsförordning Förslag till beslut 1. Ägarutskottet har tagit del av Information om EU:s nya dataskyddförordning Sammanfattning av ärendet Vid ägarutskottets sammanträde informerar Eva Arrdal, direktör ägarstyrning och Maria Fasth, säkerhetsansvarig om EU:s nya dataskyddsförordning. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post:

9 tra Götalandsregionen - RS Information om samordning av transportorganisation för svårt sjuka barn i Västra Götalandsregionen : Information om samordning av transportorganisation för svårt sjuka barn i Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Ann-Sofie Rundberg Telefon: E-post: ann-sofie.rundberg@vgregion.se Till ägarutskottet Information om samordning av transportorganisation för svårt sjuka barn i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Ägarutskottet har tagit del av information om samordning av transportorganisation för svårt sjuka barn i Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Vid ägarutskottets sammanträde informerar Ann-Sofie Rundberg, utförarstyrning och samordning om samordningen av transportorganisationen för svårt sjuka barn i Västra Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

10 103 Förslag till parkeringsavgifter RS Förslag till parkeringsavgifter 2018 : Förslag till parkeringsavgifter (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Emil Gisslow Telefon: E-post: emil.gisslow@vgregion.se Till ägarutskottet Parkeringsavgifter 2018 Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta följande: 1. Regionstyrelsen fastställer parkeringsavgifter för 2018 enligt tjänsteutlåtande daterat Regionstyrelsen rekommenderar fastighetsnämnden att snarast hitta en lösning som säkerställer att personaltillstånd endast säljs till anställda i Västra Götalandsregionen. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen ska enligt beslut i regionfullmäktige årligen fastställa parkeringsavgifter för kommande år. Bärande principer för avgiftssättningen är att parkeringsverksamheten i sin helhet ska vara självfinansierad och att personalen i största möjliga mån ska undvika att förmånsbeskattas. För parkeringarna i göteborgsområdet och i Borås finns ett marknadsvärde angivet. För att undvika förmånsbeskattning sker en anpassning till marknadsvärdet i förslaget till avgifter för På övriga personalparkeringar där avgift tas ut används den för finansiering av den löpande driften som till exempel snöröjning, sopning/sandning och arbete med säkra parkeringar. Koncernkontoret föreslår att regionstyrelsen fastställer förslaget till parkeringsavgifter för 2018 som presenteras i detta tjänsteutlåtande. Fördjupad beskrivning av ärendet Tillståndspriser (personalparkering) Avgifter för parkeringstillstånd för personalen tas ut för att finansiera den löpande driften för personalparkeringarna. Kostnaderna består t ex av snöröjning, sopning/sandning och arbete med säkra parkeringar. För att undvika att personalen förmånsbeskattas baseras tillståndspriserna på en anpassning till marknadsvärden där en sådan värdering finns. På de platser där det inte finns ett marknadsvärde tas en enhetlig avgift ut där det finns avgiftsbelagda parkeringsplatser i närområdet eller att platserna riskeras att användas som personal, pendel, boendeparkering av andra grupper än VGR:s personal. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

11 103 Förslag till parkeringsavgifter RS Förslag till parkeringsavgifter 2018 : Förslag till parkeringsavgifter 2018 Datum Diarienummer RS (5) Efter önskemål från verksamheterna och för att minska antalet typer av parkeringstillstånd föreslås att nuvarande dagtillstånd utgår och att endast dygns- samt natt- /helgtillstånd kvarstår. Beloppen i tabellen nedan avser avgiften per månad Zon inom Sjukhusområde Sjukhus Marknadsvärde (dygn) (dygn) (natt/helg) sjukhusgrupp* Sahlgrenska Sjukhuset A Göteborgsområdet Östra Sjukhuset A Mölndals Sjukhus A Högsbo Sjukhus A Rågården Saknas Angereds Närsjukhus Kungälv Kungälvs Sjukhus Saknas Södra Älvsborg Borås A Solhem A Skene Saknas B Alingsås Alingsås Lasarett Saknas Nu Sjukvården Skaraborg Uddevalla Sjukhus Saknas A NÄL Saknas A Strömstads Sjukhus Saknas A Brinkåsen Saknas Dalslands Sjukhus Saknas Kärnsjukhuset i Skövde Saknas A Lidköpings Sjukhus Saknas A Falköping Sjukhus Saknas A Mariestads Sjukhus Saknas A B Övriga Vitlycke museum Saknas Niklasberg Saknas Samtliga folkhögskolor Samtliga Naturbruksskolor Saknas Saknas Opaltorget Saknas *Zoner A och B gäller inom respektive sjukhusområde. Tillstånd Villkor Pris Vem får köpa? Dygnstillstånd Gäller i mån av plats i anvisad zon Gäller hela dygnet 100% av dygnspriset Personal Natt & helgtillstånd Gäller i mån av plats i anvisad zon Gäller mellan kl % av dygnspriset Personal

12 103 Förslag till parkeringsavgifter RS Förslag till parkeringsavgifter 2018 : Förslag till parkeringsavgifter 2018 Datum Diarienummer RS (5) Gäller hela dygnet under helg (pga låg beläggning) Besökstaxor Besökstaxor tas ut på de parkeringar där det finns avgiftsbelagda parkeringsplatser i närområdet eller att platserna riskeras att användas som personal, pendel, boendeparkering av andra grupper än besökare till VGR:s verksamheter. Beloppen i tabellen nedan avser avgift per timme Sjukhusområde Sjukhus Riktvärde Göteborgsområdet Sahlgrenska Sjukhuset Östra Sjukhuset Mölndals Sjukhus Högsbo Sjukhus Rågården Saknas 0 0 Angereds Närsjukhus Kungälv Kungälvs Sjukhus Saknas 6 6 Södra Älvsborg Borås Solhem Skene Saknas 2 2 Alingsås Alingsås Lasarett Saknas 6 6 Nu Sjukvården Skaraborg Övriga Uddevalla Sjukhus Saknas 6 6 NÄL Saknas 6 6 Strömstads Sjukhus Saknas 0 0 Brinkåsen Saknas 0 0 Dalslands Sjukhus Saknas 0 0 Kärnsjukhuset i Skövde Lidköpings Sjukhus Saknas 3 3 Saknas 4 4 Falköping Sjukhus Saknas 2 2 Mariestads Saknas 2 2 Sjukhus Vitlycke Saknas museum 0 0 Niklasberg Saknas 0 0 Samtliga Saknas folkhögskolor 0 0 Samtliga Saknas Naturbruksskolor 0 0

13 103 Förslag till parkeringsavgifter RS Förslag till parkeringsavgifter 2018 : Förslag till parkeringsavgifter 2018 Datum Diarienummer RS (5) Opaltorget Saknas 0 0 Verksamhetsplatser Med verksamhetsplatser avses platser som är reserverade för ett specifikt ändamål, så som ambulansplatser, jourplatser etc. Prissättningen för verksamhetsplatser utgår från självkostnadsprincipen och är beräknad som en schablonkostnad för parkeringsplats på mark. Kostnad per plats är den samma i hela VGR. Beloppen i tabellen nedan avser avgift per år och plats Sjukhusområde Sjukhus Göteborgsområdet Sahlgrenska Sjukhuset kr kr Östra Sjukhuset kr kr Mölndals Sjukhus kr kr Högsbo Sjukhus kr kr Rågården kr kr Botaniska kr kr Nordhemspolikliniken kr kr Angereds Närsjukhus kr kr Kungälv Kungälvs Sjukhus kr kr Södra Älvsborg Borås kr kr Solhem kr kr Skene kr kr Alingsås Alingsås Lasarett kr kr Nu Sjukvården Skaraborg Uddevalla Sjukhus kr kr NÄL kr kr Strömstads Sjukhus kr kr Brinkåsen kr kr Dalslands Sjukhus kr kr Kärnsjukhuset i Skövde kr kr Falköping Sjukhus kr kr Lidköpings Sjukhus kr kr Mariestads Sjukhus kr kr Betalningsmöjligheter Det finns idag brister i det system som används för att betala för personalparkeringarna. Det handlar bland annat om att personalen upplever systemet som krångligt och att det med nuvarande system är svårt att särskilja vem som är anställd i VGR eller inte.

14 103 Förslag till parkeringsavgifter RS Förslag till parkeringsavgifter 2018 : Förslag till parkeringsavgifter 2018 Datum Diarienummer RS (5) Västfastigheter arbetar för att hitta en bättre lösning. Nuvarande system är upphandlat till början av Under 2018 kommer en ny upphandling att genomföras. I upphandlingsarbetet kommer verksamheterna vid parkeringsplatserna att involveras för att hitta en bättre lösning än den som finns idag. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektören Joakim Björck Ekonomidirektör Besluten skickas till Fastighetsnämnden, för genomförande Lars Jansson, Fastighetsdirektör, för kännedom lars.s.janson@vgregion.se Marina Olsson, HR-direktör, för kännedom marina.r.olsson@vgregion.se Joakim Björck, Ekonomidirektör, för kännedom joakim.bjorck@vgregion.se Ann-Sofi Lodin, Regiondirektör, för kännedom annsofi.lodin@vgregion.se

15 n av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel RS Delegation av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel 2018 : Delegation av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anders Berg Telefon: E-post: anders.berg@vgregion.se Till ägarutskottet Delegation av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen att besluta följande: 1. Regionstyrelsen delegerar rätten att fatta beslut om tilldelningsbeslut av kontrakt, enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling, för upphandlingen av rekvisitionsläkemedel till regiondirektören. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har delegerat beslut enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) om ramavtal eller tilldelning av kontrakt för varor och tjänster med ett kontraktsvärde till och med 600 miljoner kr till regiondirektören. För upphandlingar som överstiger ett kontraktsvärde om 600 miljoner kr har regionstyrelsen kvar beslutanderätten. Upphandlingen omfattar läkemedel för VGR:s förvaltningar, kommuner och privata vårdgivare, vilka VGR har avtal med samt betalningsansvar för. Upphandlingen avser drygt 280 positioner som utvärderas och tilldelas separat. Upphandlingen ersätter delvis positioner där vi har avtal som löper ut utan förlängningsoption eller där vi inte utnyttjar förlängningsoption samt positioner där vi idag saknar avtal. Avtalsformen är ramavtal med en avtalstid om 2 år med möjlighet till förlängning upp till 24 månader. Kontraktsvärdet för samtliga positioner vid fullt utnyttjande av förlängningsoptionen beräknas till ca mnkr. Tilldelningsbeslut planeras till november 2017 med planerad avtalsstart februari Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Upphandling av rekvisitionsläkemedel genomförs på uppdrag av inköpsstyrgrupp Läkemedel och Läkemedelsnära. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

16 n av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel RS Delegation av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel 2018 : Delegation av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel 2018 Datum Diarienummer RS (4) Regionalt upphandlade avtal som rör rekvisitionsläkemedel har normalt avtalsstart den första februari. Arbetet med upphandling och förlängning av befintliga avtal genomförs som en årlig cykel där analys om vilka positioner som ska inkluderas i årets upphandling startar under våren och beslut fattas i maj/juni. Normalt inkluderas en substans/atc-kod (Anatomic Therapeutic Chemical classification system) i våra upphandlingar om avropsvärdet överstiger 300 Tkr/år till listpris/aip (apotekens inköpspris). Vid vår analys tar vi i beaktning om användningen förväntas öka eller minska i framtiden. Nedan finns en schematisk bild över avtal där ställningstagande har gjorts om positionerna ska inkluderas i årets upphandling. Bilden är tänkt att tydliggöra underlaget för upphandling, d v s att vi har: - ett antal avtal som löper ut utan förlängningsoption (där enda alternativet är att upphandla på nytt om värdet är anses så högt att vi ska ha avtal) - ett antal avtal som löper ut med förlängningsoption (där vi har valmöjlighet att förlänga avtalen helt eller delvis, de positioner som inte förlängs kan vi därmed upphandla på nytt om värdet är anses så högt att vi ska ha avtal) Befintliga avtal utan förlängningsoption Idag finns det 62 unika avtal med 55 leverantörer som omfattar 140 ATC-koder som löper ut utan förlängningsoption. Avropsvärdet för dessa avtal uppgår till ca 310 mnkr/år. Av dessa inkluderas 116 ATC-koder till ett värde av ca 305 mnkr/år i den aktuella upphandlingen, 3 ATC-koder till ett värde om ca 2 mnkr/år inkluderas i en separat upphandling som rör Läkemedel för slutenvårdsdos. Övriga ATC-koder som har lågt värde inkluderas inte i den aktuella upphandlingen. Befintliga avtal med förlängningsoption Idag finns det 44 unika avtal med 39 leverantörer som omfattar 59 ATC-koder som löper ut men där det finns förlängningsoption. Avropsvärdet för dessa avtal uppgår till ca 150 mnkr/år. Avtal som rör 9 ATC-koder förlängs inte, 7 av dessa till ett värde av ca 18 mnkr inkluderas i året upphandling. 2 ATC-koder med lågt värde inkluderas inte i upphandling.

17 n av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel RS Delegation av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel 2018 : Delegation av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel 2018 Datum Diarienummer RS (4) Befintliga ATC koder utan avtal Vi har identifierat 113 ATC-koder till ett värde av ca 197 mnkr/år som vi inte har avtal på och som nu inkluderas i upphandlingen. Merparten av dessa positioner avser läkemedel som vi historiskt inte fått anbud på vid tidigare upphandlingar. Anledningen till uteblivna anbud kan bero på olika orsaker, generisk eller terapeutisk konkurrens saknas eller så är affären inte tillräckligt intressant då det i första hand rör sig om ett receptläkemedel. Utöver det faktum att vi inte får anbud på alla positioner som vi efterfrågar så är vi också restriktiva med att teckna avtal i de fall anbud lämnas till listpris/aip. I de flesta fall har alltså dessa positioner varit inkluderade i tidigare års upphandlingar och de inkluderas även i årets upphandling i hopp om att få ett bra anbud denna gång. Totalt omfattar upphandlingen 234 ATC-koder fördelade på 282 positioner till ett värde av ca 520 mnkr/år. Avtal och avrop För merparten av positionerna tilldelas avtal till en leverantör. Avsikten är att för nio positioner tilldela avtal till flera leverantörer, antingen en per preparat eller en per utbytbarhetsgrupp. I de fall flera leverantörer tilldelas avtal sker avrop på ramavtalet att utifrån den fysiska personens behov eller val, vilket fastställs efter samråd med den medicinska professionen eller enligt fastställd rangordning. Genomförande av beslut I upphandlingen tillämpas öppet förfarande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU). Upphandlingen annonserades och sista anbudsdag är Avsikten är att tilldelningsbeslut kommer att meddelas i november 2017 med planerad avtalsstart Beredning Projektgrupp för upphandlingen har tillsatts av inköpsstyrgrupp Läkemedel och Läkemedelsnära. Särskilt viktiga och strategiska frågor har lyfts till inköpsstyrgruppen. Berörda terapigrupper har varit involverade i analysarbete och vid fastställande av kravspecifikation samt kommer delta i utvärderingsarbetet. Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör

18 n av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel RS Delegation av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel 2018 : Delegation av tilldelningsbeslut för upphandling av rekvisitionsläkemedel (4) Beslutet skickas till Regiondirektör Ann-Sofi Lodin ann-sofi.lodin@vgregion.se för genomförande Avdelningsschef Peter Söderström peter.soderstrom@vgregion.se för kännedom Ekonomidirektör Joakim Björck joakim.bjorck@vgregion.se för kännedom Handläggare Anders Berg anders.berg@vgregion.se för kännedom Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

19 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Maria Talja Telefon: E-post: maria.talja@vgregion.se Till ägarutskottet Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att besluta följande: 1. Regionfullmäktige godkänner justeringar av strategin Jämställt Västra Götaland och beslutar att förlänga giltighetstiden för strategi Jämställt Västra Götaland till Sammanfattning av ärendet Strategin Jämställt Västra Götaland togs fram under ledning av Länsstyrelsen i Västra Götalands län tillsammans med Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner och idéburen sektor i länet. Västra Götalandsregionen är delägare till strategin och har varit med och beställt en deltidsutvärdering. Alla de 58 kommuner, myndigheter och ideella organisationer som har anslutit sig till strategin har fått svara på en enkät om hur arbetet fortskrider och vissa har deltagit i fokusgruppintervjuer. Justeringarna av strategin baseras främst på några av utvärderarnas rekommendationer. Ändringarna innebär att: - strategin förlängs till de nya jämställdhetspolitiska målen om jämställd hälsa och utbildning läggs till - Västra Götalandsregionen tas bort som processtöd - det tydliggörs att insatserna i strategin är förslag och inte obligatoriska - det tydliggörs att uppföljningarna i strategin är förslag och inte obligatoriska - vissa uppföljningar, insatser och tips tas bort eller omformuleras - Länsstyrelsen tas bort som central aktör för insatserna om föräldraskap - Västra Götalandsregionen, rättsväsende, högskolor och universitet, idéburen sektor tas bort som centrala aktörer för insatsen om utbildningsinsatser för särskilt utsatta grupper Fördjupad beskrivning av ärendet Länsstyrelsen i Västra Götalands län fick 2013 i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för jämställdhetsintegrering. De tillfrågade Västra Götalandsregionen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

20 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland Datum Diarienummer RS (3) om regionen ville vara med i arbetet. Västra Götalandsregionen har därefter bidragit med att ta fram och är nu delägare till Jämställt Västra Götaland Länsstyrelsens jämställdhetsnätverk, som består av representanter för de aktörer som har anslutit sig till strategin, har en central del av framtagandet, implementeringen och uppföljningen. Strategin består av 32 insatser utifrån tre temaområden; 1) makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet, 2) makt och hälsa, samt 3) makt och mäns våld mot kvinnor. Organisationerna som har anslutit sig har åtagit sig att skapa lokala handlingsplaner för hur strategin ska konkretiseras. För varje människa - Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen är Västra Götalandsregionens konkretisering och prioritering av insatserna i strategin och i CEMR-deklarationen. Jämställt Västra Götaland har även koppling till bland annat Jämställdhet gör skillnad 2.0 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland Konsultföretaget Contextio upphandlades för att genomföra en delutvärdering. Vid delutvärderingen kom Contextio fram till att strategin har fått genomslagskraft genom den stora mängd aktörer som har undertecknat avsiktsförklaringen. Orsakerna är flera, exempelvis att arbetet ges legitimitet genom samverkan mellan Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen, att det är ett regeringsuppdrag och att strategin tidigt i processen förankrades på både politisk- och ledningsnivå. Aktörerna har kommit olika långt i strategiarbetet, men samtliga anser sig vara i uppstartsfasen. Majoriteten uppger att strategin bidrar till att stärka jämställdhetsarbetet. Utvärderingen ger ett antal rekommendationer som exempelvis att: - strategin ska förlängas - Västra Götalandsregionens roll behöver förtydligas - styrgruppen ska utökas - stödet till aktörerna ska utökas - indikatorerna för uppföljning ska ses över. Rekommendationerna ligger till grund för justeringarna och förlängningen. Rekommendationerna har också lett till förändringar som att styrgruppen har utökats. Finansiering Det finns inga särskilda medel avsatta för att arbeta med Jämställt Västra Götaland utan det ska rymmas inom befintlig budget. Justeringarna innebär mindre resurser för uppföljning och Västra Götalandsregionen kommer inte vara processtöd till kommunerna och myndigheterna som var avsikten inledningsvis. Länsstyrelsen har den rollen. Västra Götalandsregionen har fortsatt fokus på den egna organisationen med beslutade mål och åtgärder i handlingsplanen för mänskliga rättigheter Beredning Förslaget på justeringar är framtaget i styrgruppen för strategin. Denna styrgrupp består av cheferna och ansvariga tjänstepersoner på Enheten för social hållbarhet på Länsstyrelsen i Västra Götalands län och på avdelning mänskliga rättigheter i

21 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland Datum Diarienummer RS (3) Västra Götalandsregionen. Förslag har även stämts av med de organisationer som deltar i Länsstyrelsens jämställdhetsnätverk. Det ursprungliga dokumentet gick 2013 ut på remiss till 133 regionala aktörer varav 103 svarade. Länsledningen på Länsstyrelsen beslutade om ärendet den 14 november Kommittén för mänskliga rättigheter behandlade ärendet den 1 december Koncernkontoret Ann-Sofie Lodin Regiondirektör Viveca Reimers Avdelningschef mänskliga rättigheter Bilaga Jämställt Västra Götaland Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se för beslut i regionstyrelsen och i regionfullmäktige. Regionfullmäktiges beslut skickas till Viveca Reimers, viveca.reimers@vgregion.se för genomförande Kommittén för mänskliga rättigheter, rattighet@vgregion.se för kännedom

22 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Jämställt Västra Götaland Länsstrategi för jämställdhetsintegrering

23 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Rapportnr: 2013:99 ISSN: x Utgiven av enheten för social hållbarhet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kontakt: , esh.vastragotaland@lansstyrelsen.se Upplaga: 1500 ex Tryck: DanagårdLiTHO AB Papper: Arctic Matt (omslag 250 g, inlaga 130 g) Text: Anjelica Hammersjö och Ulrika Helldén Form: Ida Edgren Omslagsillustration: Sofie Kindahl

24 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Förord Många bäckar små gör en stor å. Så heter det i ordspråket och det gäller i allra högsta grad även för jämställdhetsarbete. Om många aktörer rör sig åt samma håll leder det till något stort. Det är vi övertygade om. Jämställt Västra Götaland är en plattform för arbetet med jämställdhetsintegrering i länet. För att skapa förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbete behöver vi gemensamt lyfta goda exempel, skapa likvärdighet i länet och möjliggöra samordning och erfarenhetsutbyte. Arbetet med strategin har tagit lång tid och involverat hundratals människor. Resan började 2011, när Länsstyrelsen bjöd in Västra Götalandsregionen till arbetet med att ta fram en strategi för jämställdhet involverades kommuner, myndigheter, högskolor, universitet, resurscentra och idéburen sektor för att diskutera möjliga mål och insatser. Då formulerades grunden till den strategi du i dag håller i handen. I januari 2013 fick Länsstyrelsen ett regeringsuppdrag att ta fram en länsstrategi för jämställdhetsintegrering. Det gav oss ytterligare vind i seglen och var ett välkommet tecken på att vi var på rätt väg. I maj 2013 kunde dokumentet gå ut på remiss till 133 regionala aktörer. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen vill rikta ett stort tack till de aktörer i länet som deltagit i processen. Vi ser fram emot att samarbeta med er för ett jämställt Västra Götaland! Lars Bäckström Landshövding Gert-Inge Andersson Regionstyrelsens ordförande

25 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland

26 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Innehåll Inledning 7 Varför en jämställdhetsstrategi? 8 Arbetsprocess 8 Tre teman 9 Hur kan strategin användas? 11 En plattform för jämställdhetsintegrering i Västra Götaland 11 Jämställdhetsintegrering 11 Handlingsplaner utifrån jämställdhetsstrategin 11 Fördelar med att ansluta sig till strategiarbetet 12 Andra styrdokument 12 Resurser 12 Uppföljning, utvärdering och revidering 13 Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet 15 Lägesanalys 15 Nationella jämställdhetpolitiska mål 15 Regionala mål 15 Insatser och uppföljning 17 Makt och hälsa 23 Lägesanalys 23 Nationellt jämställdhetpolitiskt mål 23 Nationellt folkhälsopolitiskt mål 23 Regionala mål 23 Insatser och uppföljning 25 Makt och mäns våld mot kvinnor 29 Lägesanalys 29 Nationella jämställdhetpolitiska mål 29 Regionala mål 29 Insatser och uppföljning 31 Användbara begrepp 34 Referenser 37 5

27 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Foton: Sergio Joselovsky 4 6 Foto: Göran Assner

28 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetsområdet är reglerat av lagstiftning och styrdokument, men för att uppnå förändring krävs ett aktivt arbete, utvärdering av insatser och att med jämna mellanrum formulera nya mål. Dessutom måste alla som arbetar med frågorna reflektera över sina egna föreställningar för att inte riskera att omedvetet återskapa rådande maktstrukturer. Det är inte enkelt, men det är avgörande för att skapa ett jämställt samhälle. Arbetet för jämställdhet i Västra Götaland har pågått under lång tid och gett märkbara resultat. I dag tar fler män ut föräldraledighet och fler kvinnor har tagit plats i politiska församlingar. Det innebär att fler barn har tillgång till sina fäder och att den representativa demokratin speglar befolkningen bättre. Samtidigt finns det mycket kvar att göra. Kvinnors arbete värderas fortfarande lägre än mäns och pojkar uppvisar genomgående sämre skolresultat än flickor. Arbetet för ett jämställt Västra Götaland går vidare. Jämställdhet handlar om rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män, flickor och pojkar. Samtidigt påverkas människors förutsättningar av fler faktorer än kön. Maktstrukturer hänger ihop och förstärker varandra. Kvinnor utsätts oftast för våld i hemmet, medan män utsätts för våld på offentlig plats. Dock utsätts HBTQkvinnor och muslimska kvinnor oftare för våld i det offentliga rummet än andra kvinnor, medan män med funktionsnedsättning utsätts för våld i hemmet i högre grad än andra män. Inte heller kön är en okomplicerad kategori. I Sverige finns bara två juridiska kön: kvinna och man. Men det finns personer som varken definierar sig som kvinnor eller män och personer som biologiskt inte entydigt kan kategoriseras som kvinnor eller män. Det finns även personer som upplever sig vara ett annat kön än de tilldelades vid födseln och har en vilja att förändra sin kropp. Alla människor, oavsett könsidentitet och könsuttryck, påverkas av samhällets normer för kön och av hur samhället värderar kategorierna kvinna och man. Riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål (skr. 2016/17:10) Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 7

29 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland inledning Varför en jämställdhetsstrategi? Länsstyrelsen har i regeringsuppdrag att ta fram en länsstrategi för jämställdhetsintegrering. Jämställt Västra Götaland har tagits fram av Länsstyrelsen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Strategin ersätter den tidigare jämställdhetsstrategin Balans i livet. Syftet med strategin är att: Anpassa, konkretisera och implementera nationella jämställdhetspolitiska mål utifrån regionala förutsättningar. Fördjupa samverkan mellan centrala aktörer och tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen. Förbättra förutsättningarna för uppföljning och utvärdering av jämställdhetspolitiken på regional nivå. Arbetsprocess Jämställt Västra Götaland har utarbetats i dialog med flera centrala aktörer i länet: kommuner, statliga myndigheter, högskolor, universitet, idéburen sektor och resurscentra för jämställd tillväxt och utveckling genomfördes processträffar, fokusgrupper och nätverksträffar för att inhämta synpunkter kring prioriterade områden för jämställdhetsstrategin. Deltagande aktörer var bland annat de fyra jämställdhetsnätverk som sammankallas av Länsstyrelsen i. Vid träffarna utarbetades grunden till strategins regionala mål och insatser. Materialet har sedan bearbetats och författats av sakkunniga vid Länsstyrelsen och Västra Götalandregionen. Våren 2013 skickades strategin ut på remiss till totalt 133 regionala instanser: 49 kommuner, 4 kommunalförbund, 22 nämnder och styrelser inom Västra Götai Vid framtagandet av strategin 2012 var sammansättningen i nätverken: Regionala jämställdhetsnätverket, 35 myndigheter och organisationer; Kommunnätverket för jämställdhetsintegrering, 38 kommuner; Kommunnätverket våld i nära relationer, 40 kommuner; Regionala samverkansgruppen våld i nära relationer, 14 myndigheter och organisationer. Jämställdhet och ojämställdhet Representativitet: fördelningen av kvinnor och män i olika sammanhang. Resursfördelning: hur samhällets resurser fördelas mellan könen. Attityder och värderingar: vad som ses som kvinnligt och manligt och hur det värderas. Normer: vad som utgör normen i planering och genomförande av olika aktiviteter. Makt: ekonomisk och politisk makt utifrån ett könsperspektiv. Relationellt: relationer till andra människor. Rättsligt: mänskliga rättigheter, diskriminering. Identitet: hur vi uppfattar och agerar utifrån vår könsidentitet. Intersektionalitet: hur olika maktordningar hänger ihop och påverkar varandra. landsregionen, 35 myndigheter och organisationer samt 23 aktörer inom idéburen sektor. 103 instanser svarade. Jämställt Västra Götaland är ett resultat av ett stort antal aktörers synpunkter och idéer, både som remissversion och slutgiltigt dokument. Styrgrupp och arbetsgrupp för strategiarbetet har bestått av representanter från enheten för social hållbarhet vid Länsstyrelsen i Västra Götaland och rättighetskommitténs kansli vid Västra Götalandsregionen. Som processtöd har bland annat en referensgrupp tillsatts med representanter från olika enheter inom Västra Götalandsregionen: folkhälsokommitténs sekretariat, kunskapscentrum för jämlik vård, regionutvecklingssekretariatet och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. 8

30 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland inledning Tre teman Jämställt Västra Götaland är uppdelad i tre övergripande temaområden. 1. Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Avsnittet tar upp förutsättningar för arbete, föräldraskap, utbildning, politiskt inflytande och jämställd regional tillväxt. 2. Makt och hälsa Avsnittet tar upp jämställd hälsa som en fråga om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och fokuserar särskilt på normer för kön och deras inverkan på hälsa, tillgången till idrott samt kulturoch föreningsliv. 3. Makt och mäns våld mot kvinnor Avsnittet fokuserar på våld i nära relationer, våldsförebyggande åtgärder samt stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd. Utgångspunkten för strategin är de nationella jämställdhetspolitiska målen med ett särskilt fokus på hälsa som en regional anpassning utifrån aktörernas ansvar och intresseområden. Fokus på hälsa överensstämmer med EU-kommissionens jämställdhetsindex, där hälsa är ett av sex grundläggande områden. Eftersom omfördelning av makt och resurser är centralt för att skapa ett jämställt samhälle genomsyras samtliga temaområden av ett maktperspektiv. Varje temaområde inleds med en lägesanalys och ett antal regionala mål. Därefter presenteras förslag på ett antal jämställdhetsfrämjande insatser. För att tydliggöra roll- och ansvarsfördelning har varje insats tillskrivits en eller flera centrala aktörer. Samordnande aktörer hur arbetar vi med jämställdhet? Länsstyrelsen har ett övergripande uppdrag att bidra till att de nationella jämställdhetspolitiska målen uppnås i länet. Det innebär att samordna och stödja arbetet med jämställdhetsintegrering, analysera nationella mål i relation till regionala förhållanden, fördjupa den regionala samverkan, tydliggöra ansvarsfördelningen mellan aktörer och att förstärka arbetet med jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet. I ett längre perspektiv handlar uppdraget även om att förbättra uppföljningen och utvärderingen av den regionala jämställdhetspolitiken. Västra Götalandsregionen arbetar med jämställdhetsfrågor på flera olika nivåer. På politisk nivå arbetar kommittén för rättighetsfrågor med jämställdhet som en del av det övergripande arbetet för mänskliga rättigheter. På tjänstemannanivå arbetar många avdelningar med jämställdhet och det finns tre kunskapscentra som arbetar med jämställdhetsfrågor: Närhälsan kunskapscentrum för sexuell hälsa, Kunskapscentrum för jämlik vård och Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Enligt Västra Götalandsregionens vision Det goda livet ska jämställdhet genomsyra all verksamhet. 9

31 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Foto: Göran Assner

32 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Hur kan strategin användas? En plattform för jämställdhetsintegrering i Västra Götaland Jämställt Västra Götaland fungerar som en plattform för arbetet med jämställdhetsintegrering i Västra Götaland. Målgruppen är offentliga verksamheter men även civilsamhälle och näringsliv kan ansluta sig till strategiarbetet. Jämställdhetsintegrering Syftet med Jämställt Västra Götaland är att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen på regional nivå. Sveriges huvudsakliga strategi för detta är jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering innebär att förslag, genomförande och utvärdering analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa likvärdig service, resurstilldelning och inflytande. En viktig princip i jämställdhetsintegrering är att jämställdhet ska integreras i det ordinarie arbetet. För att uppnå ett jämställt samhälle behöver framgångsrika processer, metoder och insatser stärkas över tid. Jämställt Västra Götaland föreslår aktiva åtgärder och särskilda insatser som syftar till att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering. Könsuppdelad statistik I förordning (2001:100) om den officiella statistiken 14 framgår att: Individbaserad officiell statistik skall vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. En viktig förutsättning för jämställdhetsintegrering är tillgång till könsuppdelad statistik. Handlingsplaner utifrån jämställdhetsstrategin Verksamheter som vill ansluta sitt arbete till länsstrategin för jämställdhetsintegrering bör ta fram lokala handlingsplaner för hur insatserna ska genomföras i organisationen. Ett alternativ är att integrera arbetet i ordinarie verksamhetsplanering samt styr- och uppföljningssystem. Aktörer som redan har handlingsplaner för sitt arbete med jämställdhetsintegrering, exempelvis handlingsplaner utifrån CEMR ii -deklarationen, kan använda sig av Jämställt Västra Götaland på två sätt: för att utöka eller revidera befintliga handlingsplaner eller utarbeta en ny handlingsplan. Dessa frågor kan vara till hjälp i arbetet med lokala handlingsplaner: Vilka av strategins mål och insatser berör verksamheten? Behöver de övergripande målen brytas ner i lokala delmål? Vilka insatser genomförs redan? Behöver insatserna konkretiseras och beskrivas ytterligare? Kan pågående insatser utvecklas genom att samverka med andra aktörer? Finns goda exempel att sprida till andra aktörer? Hur ska arbetet följas upp lokalt? Meddela gärna Länsstyrelsen om det pågående arbetet: jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se. Återrapportera regelbundet till politisk styrelse eller ledningsgrupp. ii Council of European Municipalities and Regions. 11

33 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland hur kan strategin användas? TIPS! GÖR! Samlade metoder för jämställdhetsintegrering från ESF Jämt, Länsstyrelserna, Jämställ.nu allt om jämställdhetsintegrering, en nationell resurs för jämställdhet med aktuell information, forskning, praktiska exempel och verktyg. Könsuppdelad statistik ett nödvändigt medel för jämställdhetsanalys, Statistiska centralbyrån, Fördelar med att ansluta sig till strategiarbetet Länsstyrelsen kan bidra med övergripande processtöd. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen kan förmedla kontakter mellan aktörer som arbetar med liknande insatser och tipsa om framgångsrikt utvecklingsarbete. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen följer upp och utvärderar strategiarbetet löpande under programperioden. Utvärdering kan även ske med hjälp av länets universitet och högskolor. Andra styrdokument Använd gärna andra regionala styrdokument som en resurs och inspiration. Exempel på styrdokument att titta närmare på kan vara: En mötesplats i världen Kulturstrategi för Västra Götaland Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt Regional strategi för Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland Västra Götaland Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Vision Västra Götaland Det goda livet. Resurser Det finns inga särskilda medel avsatta för att arbeta med Jämställt Västra Götaland. En grundläggande princip för jämställdhetsintegrering är att arbetet ska integreras i ordinarie verksamhet. Ibland kan organisationen behöva skjuta till särskilda medel för att starta processer eller stärka pågående arbete. Inga sådana medel är kopplade till strategin, däremot finns här ett antal tips på projektmedel att söka för att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering: Kommuner, myndigheter, organisationer och stiftelser med verksamhet i Västra Götalands län kan söka regionala projektmedel av Länsstyrelsen Västra Götaland för att: -- Förebygga hedersrelaterat våld och förtryck samt att unga blir gifta mot sin vilja. Medel söks från enheten för social hållbarhet. -- Främja jämställdhet, mänskliga rättigheter och social hållbarhet. Medel söks från projektkontoret. -- Utveckla förutsättningarna på landsbygden. Medel söks från landsbygdsenheten. Offentliga verksamheter, organisationer, företag och föreningar kan söka projektmedel från Västra Götalandsregionen för att: -- Stärka de mänskliga rättigheterna och ett rättighetsbaserat arbetssätt. Målgrupp: föreningar och organisationer. Medel söks från rättighetskommitténs kansli. -- Bedriva forsknings- och utvecklingsprojekt inom folkhälsoområdet. Målgrupp: offentlig förvaltning, organisationer, föreningar och företag. Medel söks från folkhälsokommitténs sekretariat. 12

34 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland hur kan strategin användas? -- Främja jämställdhet i det regionala tillväxtoch utvecklingsarbetet. Medel söks från regionutvecklingssekretariatet. Enskilda kompetensutvecklingsinsatser som behövs för att nå de nationella/regionala målen kan stödjas med medel från Europeiska socialfonden. Projektmedel för jämställdhetsintegreringsinsatser som syftar till att stärka små och medelstora företag och främja en hållbar stadsutveckling kan sökas inom ramen för det regionala strukturfondsprogrammet i Västsverige. Målgrupp: offentliga regionala tillväxtaktörer, kommuner och kommunalförbund, stadsdelsförvaltningar, universitet och högskolor, Science Parks med mera. Medel söks från Tillväxtverket. hur implementeringen fungerar och för att bidra till lärande. Vid planperiodens slut kommer arbetet med Jämställt Västra Götaland att utvärderas för att undersöka i vilken grad insatserna har bidragit till att uppnå de regionala och nationella målen. Enskilda verksamheters lokala utvärderingar tas gärna emot för att inkluderas i utvärderingen. Resultatet kommer att ligga som grund för revideringen. Idéer om nya eller förbättrade insatser inför revideringen kan skickas till: jamstallt.vastragotaland@lansstyrelsen.se. Uppföljning, utvärdering och revidering Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen ansvarar för att följa upp jämställdhetsstrategin under planperioden. De insatser som genomförs i länet kommer löpande att sammanställas för att dra slutsatser om EU-kommissionens jämställdhetsindex: arbete pengar kunskap tid makt hälsa EU:s jämställdhetsinstitut (EIGE) har på uppdrag av EU-kommissionen utarbetat ett index som bedömer kvinnors och mäns villkor inom sex områden: arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Ytterligare två områden inkluderas men redovisas inte i det slutliga indexet: samverkande maktordningar och våld. Indexet går från 1 till 100, där siffran 100 innebär att ett land är jämställt. Sverige toppar listan med 74,3 följt av Danmark och Finland. Sverige ligger över snittet på samtliga områden, särskilt i fråga om kvinnors arbetsdeltagande (91.2) och politisk representation (91.5). Ett område där Sverige behöver utvecklas är könssegregering på arbetsmarknaden, där index endast är 67,7. Arbete: Positioner på arbetsmarknaden. Pengar: Ekonomiska villkor. Kunskap: Skillnader i fråga om utbildning. Tid: Fördelningen mellan arbete, omsorg och andra sociala aktiviteter (inklusive kultur och samhällsliv). Makt: Representation i politiska och ekonomiska sfärer. Hälsa: Hälsoskillnader och tillgång till hälsoresurser. Ytterligare områden Samverkande maktordningar: Exempelvis ensamstående föräldrar, vårdhavare eller personer med funktionsnedsättningar. Våld: Mäns våld mot kvinnor med fokus på de attityder, normer och stereotyper som motverkar framgång i jämställdhetsarbetet. 13

35 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland I Västra Götaland utgör kvinnor 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda

36 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Nationella jämställdhetpolitiska mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk jämställdhet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Regionala mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhetsintegrering i Västra Götaland. Likvärdiga villkor för kvinnor och män att kombinera hem- och omsorgsarbete med lönearbete och/eller politiska uppdrag. Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas. Jämställdhetsintegrerat regionalt tillväxtarbete i fråga om företagande, innovation och landsbygdsutveckling. Lägesanalys Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet handlar om mänskliga rättigheter. I FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979) fastslås att konventionsstaterna ska motverka fördomar och traditioner som grundar sig på stereotypa föreställningar om kön. Staterna ska också se till att kvinnor inte diskrimineras på arbetsmarknaden, särskilt när det gäller anställningsvillkor och lönesättning. Dessutom ska staterna göra det möjligt för föräldrar att förena familje- och yrkesliv. I framväxten av det moderna industrisamhället uteslöts många kvinnor från arbete och utbildning, vilket innebar att diskriminering och segregation byggdes in i arbetsmarknadens strukturer. I takt med jämställdhetspolitiska landvinningar har dessa strukturer förändrats, något som även har mötts av motstånd eftersom det har inneburit en omfördelning av politiska, ekonomiska och organisatoriska resurser. I dag finns få juridiska hinder för jämställdhet. Samtidigt finns starka normer om vad som är lämpligt att göra beroende på kön. Svensk jämställdhetspolitik är därför inriktad på att förändra informella strukturer i samhället som upprätthåller den ojämna maktfördelningen mellan könen 3. På utbildningsområdet har det skett stora förändringar sedan 1927 när kvinnor fick rätt att studera på statliga läroverk på samma villkor som män. De senaste 30 åren har flickor som grupp haft bättre skolresultat än pojkar. Skillnaden i skolresultat är intressant ur ett jämställdhetsperspektiv, bland annat eftersom forskning entydigt visar att könsskillnader i kognitiva förutsättningar är små eller obefintliga. I stället menar flera forskare att antipluggkultur har blivit ett sätt att konstruera maskulinitet i skolan 4. 15

37 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Förväntningarna på flickor i skolan ser annorlunda ut. Där finns exempelvis möjligheten att vara en så kallad duktig flicka, något som innebär krav på höga prestationer med hög stress som följd. Oavsett prestationer i skolan är dock de strukturella löneskillnaderna mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken fortfarande stora: Genomsnittslönen för en högskoleutbildad förskolelärare är kronor. Genomsnittslönen för en byggnadsarbetare utan högskoleutbildning är kronor. Män i Västra Götaland tjänar i genomsnitt 5800 kronor mer i månaden än kvinnor, vilket överensstämmer med det nationella snittet 5. I dag är majoriteten av studerande på högskola och universitet kvinnor, men trots att kvinnor i högre grad tar högskoleexamen antas procentuellt sett fler män till forskarutbildningen. Ju högre upp i den akademiska hierarkin, desto snedare blir könsfördelningen. Nationell statistik visar att endast 23 procent av professorerna 2012 var kvinnor 6. Lägst andel i Sverige har Chalmers tekniska högskola, med åtta procent 7. Kvinnor har de senaste decennierna tagit allt större plats i mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Män som grupp har däremot inte kommit in i kvinnodominerade yrkesområden, varken de yrken som kräver kort eller lång utbildning 8-9. Tre år efter avslutad yrkesinriktad gymnasieutbildning har dubbelt så många män som kvinnor en heltidsanställning 10. I Västra Götaland utgör kvinnor 75 procent av alla deltidsarbetslösa och 66 procent av de timanställda 11. Forskning har visat att oavsett typ av tidsbegränsad anställning, bransch eller socioekonomisk tillhörighet leder tidsbegränsad anställning till fast jobb för män i betydligt högre utsträckning än för kvinnor 12. Tidsbegränsade anställningar inom kvinnodominerade yrken är förenat med större ohälsa än tillsvidareanställningar 13. Kvinnors deltidsarbete är ofta en förutsättning för att orka med en högre grad obetalt hem- och omsorgsar- bete 14. Detta leder i sin tur till en mer osäker position på arbetsmarknaden och en avsevärt lägre pension. Fyra procent av hushållen i Västra Götaland är ensamstående kvinnor med barn. Deras ekonomiska situation är ännu mer ogynnsam, eftersom de ofta både har låginkomstyrken och arbetar deltid. Nästan vart tredje barn till ensamstående mödrar växer upp med små ekonomiska resurser 15. Kvinnor tar även ut större del av föräldraförsäkringen. Män tar i genomsnitt ut 24 procent, en siffra som varierar mellan procent i olika delar av länet 16. Kvinnors och mäns företagande i Västra Götaland ser överlag ut som i övriga delar av landet. 5,23 procent av de sysselsatta kvinnorna i länet är företagare, vilket kan jämföras med 12,6 procent av männen 17. Mer än 50 procent av kunderna hos företagsfrämjande aktörer är kvinnor, men uppföljningar visar att endast 16 procent av regional såddfinansiering iii går till kvinnor 18. En högre andel kvinnor än män får dessutom avslag på sina ansökningar om företagsstöd i Landsbygdsprogrammet 19. Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen samt länets högskolor och universitet har en viktig roll i att främja kvinnors entreprenörskap och innovationer, både i tätorter och på landsbygden. iii Såddfinansieringen är en satsning på finansiering av utvecklingsinsatser i tidigt företagsskede bland nya teknik- och kunskapsbaserade företag. Syftet är att utveckla konceptet så långt att andra finansiärer bättre kan bedöma dess potential och därmed svara för den fortsatta kommersialiseringen. (se Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt ). 16

38 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Insatser och uppföljning Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regionalt mål Långsiktiga och hållbara strukturer för jämställdhetsintegrering i Västra Götaland. Förslag på insatser Utveckla de jämställdhetsnätverk som samordnas av Länsstyrelsen som plattform för samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner, idéburen sektor). Samordna jämställdhetsintegrering av budgetprocesser genom att inrätta ett samverkansråd för metodutveckling och erfarenhetsutbyte (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, universitet och högskolor, kommuner). Bidra med metod- och kunskapsunderlag för att stödja arbetet med jämställdhetsintegrering på kommunal och regional nivå (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet och högskolor, kommuner, myndigheter, idéburen sektor). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens förslag på uppföljning Enkätundersökning och/eller intervjuer med nätverksdeltagare och deltagare i det tvärsektoriella rådet för att undersöka hur nätverken har bidragit till jämställdhetsintegrering i Västra Götaland. Sammanställning av vilka metodoch kunskapsunderlag som varit till användning för aktörerna. 17

39 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Nationellt jämställdhetspolitiskt mål En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Regionalt mål Likvärdiga villkor för kvinnor och män att kombinera hem- och omsorgsarbete med lönearbete och/eller politiska uppdrag. Förslag på insatser Inrätta system för att rutinmässigt erbjuda utbildningsinsatser med ett normkritiskt perspektiv på föräldraskap och barns uppväxtvillkor för föräldrar och blivande föräldrar (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, idéburen sektor). Uppmuntra till ett jämställt uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn (Centrala aktörer: Försäkringskassan, Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner). Erbjud barnomsorg på obekväm arbetstid (Centrala aktörer: kommuner). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens förslag på uppföljning Intervjuer med deltagare i utbildningsinsatser om vilken användning de har haft av kunskapen, för att dra lärdomar inför kommande insatser. Jämföra uttag av föräldraförsäkring samt tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn i Västra Götaland 2012, 2014 samt 2016 utifrån statistik från Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån. Följa upp vilka/hur många kommuner som erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. TIPS! Underlätta för småbarnsföräldrar genom: -- Långsiktig planering av mötestider i samråd med deltagarna, så att de inte krockar med skolavslutningar eller annat. -- Skicka ut underlag i god tid, för att det ska finnas fler möjliga tidpunkter att läsa dem. -- Förlägga möten mellan 9-15 för att underlätta hämtning och lämning på förskola och skola. 18

40 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Regionalt mål Den könssegregerade arbetsmarknaden ska brytas. Förslag på insatser Inrätta system för att rutinmässigt erbjuda kompetenshöjande insatser för rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare för att förbättra grundskoleelevers möjligheter till icke-könsstereotypa utbildnings- och praktikval (Centrala aktörer: kommuner, högskolor och universitet). Främja barns möjlighet att utveckla sina intressen och förmågor utan att styras av könsstereotypa normer genom att säkerställa genuskompetens i förskolan (Centrala aktörer: kommuner). Genomför satsningar för att få fler män att söka sig till förskola samt vård- och omsorgssektorn (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner, högskolor och universitet). Se över och åtgärda strukturella löneskillnader mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken samt oskäliga löneskillnader inom yrkesgrupper (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner). Inför heltid som norm och möjlighet till deltid vid utlysning av nya tjänster (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner). Genomför kunskapshöjande insatser och förbättra rutiner för jämställd och icke-diskriminerande rekrytering (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens förslag på uppföljning Sammanställa statistik över andelen kvinnor respektive män som påbörjat yrkesinriktad högskoleutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård samt socialt arbete. Inventera vilka satsningar som genomförts för att höja andelen män i förskola, vård och omsorg samt intervjua arrangörer om satsningarnas effekter. Sammanställa vilka rutiner som används för att säkerställa icke-diskriminerande rekrytering. TIPS! Vad vinner vi på att investera i skolan och godkända betyg i 9:an? Rapport från Borås Stad inom ramen för projektet Hållbar Jämställdhet - Smart Ekonomi. 19

41 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Regionalt mål Jämställdhetsintegrerat regionalt tillväxtarbete i fråga om företagande, innovation och landsbygdsutveckling. Förslag på insatser Erbjud kompetensutveckling till företagsfrämjande aktörer för att öka kunskaperna om jämställdhetsintegrering (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, resurscentra för jämställd tillväxt och utveckling, bransch- och företagsfrämjande aktörer, Tillväxtverket). Främja kvinnors företagande på landsbygden genom Landsbygdsprogrammet och EU:s övriga strukturfonder (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, bransch- och företagsfrämjande aktörer). Jämställdhetsintegrera kriterier och ansökningsprocesser vid bedömning av innovationer och affärsidéer hos individer och företag som söker utvecklingsmedel (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens förslag på uppföljning Kartlägga andelen beviljade stöd till kvinnors företagande inom Landsbygdsprogrammet TIPS! Västra Götalandsregionens handlingsplan Jämställdhet gör skillnad innehåller fakta, statistik och förslag på insatser inom området regional utveckling med fokus på jämställdhet och mångfald. Organisationer med verksamhetsbidrag eller projektstöd från Västra Götalandsregionen kan ansöka om jämställdhetsbonus från regionutvecklingssekretariatet för att inhämta expertkunskaper om hur verksamheten kan jämställdhetsintegreras. För mer information se 20

42 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Foto: Göran Assner 21

43 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland När män förväntas leva upp till traditionella normer för manlighet riskerar mäns depressioner att osynliggöras

44 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Makt och hälsa Nationellt jämställdhetpolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionala mål Jämställd hälsa: fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Jämställd tillgång och möjlighet till en aktiv fritid och ett aktivt deltagande i kulturlivet. Lägesanalys Hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor fastställer bland annat att konventionsstaterna ska säkerställa alla invånares tillgång till hälso- och sjukvård med jämställdhet mellan kvinnor och män som grund 20. Men hälsa handlar om mer än hälso- och sjukvård. Hälsa definieras av Världshälsoorganisationen WHO som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För en god hälsa krävs möjlighet att utveckla sina förmågor, vara delaktig i samhällslivet och att ha tillgång till en aktiv fritid och rekreation. Kvinnor och män har ofta skilda levnadsvillkor, familjeansvar, arbeten och tillgång till makt och inflytande. Det leder till könsskillnader i fråga om bland annat självskattad ohälsa, sjukskrivningsdagar, utskrivna läkemedel och medellivslängd 21. Kvinnor förväntas ofta ta ansvar för sociala relationer och obetalt hem- och omsorgsarbete. Att utveckla sina relationer till andra människor innebär psykosociala fördelar, men kan även leda till en hög arbetsbelastning och negativ stress. Var tionde kvinna i Sverige uppger stress eller psykiska påfrestningar som orsaken till arbetsrelaterade besvär 22. I Västra Götaland uppgav dubbelt så stor andel kvinnor som män att de kände sig mycket stressade under Kvinnor i Västra Götaland tar i genomsnitt ut 38 sjukdagar per år, medan män tar ut Även andra aspekter av kvinnors ohälsa är relaterade till hem och familj: Kvinnor utgör majoriteten av dem som utsätts för våld i nära relationer, vilket innebär försämrad hälsa både på kort och på lång sikt. Våldet kan leda till akuta fysiska skador, men på längre sikt även till ångest, smärta, depression och missbruksproblematik 25. Män förväntas generellt ta fler risker än kvinnor. Det kan handla om risktagande i trafiken, hög alkoholkonsumtion eller obenägenhet att söka vård 26. Unga män i Sverige (15 24 år) har dubbelt så hög dödlighet som unga kvinnor. Unga män dör framför allt av självmord och olyckor, men är även överrepresenterade när det gäller alkohol- och narkotikarelaterade dödsfall samt fordonsolyckor med dödlig utgång 27. Andelen män med riskabla alkoholvanor i Västra Götaland är dubbelt så stor som andelen kvinnor 28 ; 2011 dog 169 män i alkoholrelaterade sjukdomar i Västra Götaland, jämfört med 43 kvinnor 29. Sannolikt bidrar manlighetsideal till att män i lägre grad rapporterar nedstämdhet, oro och annan psykisk ohälsa. När män förväntas leva upp till traditionella normer för manlighet riskerar mäns depressioner att osynliggöras

45 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland makt och hälsa Foto: Ida Edgren För att minska skillnader i dödlighet och sjuklighet behövs strukturella åtgärder som leder till ökad jämställdhet i samhället och ökad frihet för människor att utvecklas utan att begränsas av föreställningar om femininitet och maskulinitet 31. Läkare ger i högre grad kvinnor psykiatriska diagnoser, även om det finns fysiska förklaringar. Män får oftare fysiska diagnoser och får snabbare åtgärder och rehabilitering. En ojämställd sjukskrivningsprocess kan leda till felbedömningar och felbehandlingar 32. Även andra faktorer än kön påverkar möjligheterna till en god hälsa, som socioekonomiska förutsättningar och utsatthet för strukturell diskriminering. Personer med utomeuropeiskt ursprung rapporterar dålig eller mycket dålig hälsa tre till fyra gånger så ofta som sverigefödda, bland annat på grund av tunga och lågavlönade arbeten och strukturell diskriminering. Utlandsfödda kvinnor rapporterar högre ohälsotal än män med samma ursprung 33. Personer som inte kan eller vill leva upp till samhällets normer för kön riskerar att utsättas för våld och trakasserier. Homo- och bisexuella ungdomar, särskilt kvinnor, samt unga transpersoner har betydligt sämre hälsa än andra ungdomar 34. För att upprätthålla en god hälsa är det viktigt med tillgång och möjlighet till en aktiv fritid. Generellt utför kvinnor mer obetalt hem- och omsorgsarbete än män, vilket innebär mindre fri tid 35. Kvinnor ägnar sig oftare åt flexibla aktiviteter i sin närmiljö som går att förena med tidsbrist, så som löpning, promenader eller gym, medan män i större utsträckning ägnar sig åt organiserad idrott och lagidrotter. Det innebär att kvinnor inte i lika hög grad konkurrerar om samhälleliga resurser. Pojkars utövande, bidrags- och anläggningsbehov gynnas ofta på bekostnad av flickorna 36. Traditionellt har idrottsrörelsen varit mansdominerad, med normer om att distansera sig från kvinnlighet och icke-heterosexualitet 37. Arbetet för ett mer inkluderande föreningsliv även behöver motverka destruktiva normer för maskulinitet. Ett mål för den nationella kulturpolitiken är att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och utvecklande av sina skapande förmågor. Konsten och kulturen har unika möjligheter att förändra stereotypa föreställningar om könen och bidra till ett individuellt växande. I praktiken har kvinnor ett mer aktivt kulturdeltagande än män, både i fråga om att uppleva kultur och att själva utöva kultur. Det är helt klarlagt att både kulturkonsumtion och kulturproduktion ger positiva hälsoeffekter. Ett aktivt deltagande i kulturella aktiviteter leder till märkbart lägre dödlighet, oavsett kön, ålder, utbildning, inkomst, långtidssjukdom, socialt nätverk, rökning och fysisk aktivitet 38. Inom kulturområdets stora institutioner råder dock ett ojämställt förhållande mellan män och kvinnor när det gäller vems historia som berättas, vem som har tolkningsföreträde och hur resurserna fördelas. Kvinnor återfinns i högre grad inom frilanssektorn som i de flesta fall har knappare resurser

46 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland makt och hälsa Insatser och uppföljning Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Jämställd hälsa: fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Förslag på insatser Inrätta rutiner för metod- och kunskapsöverföring gällande jämställd hälsa (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, universitet och högskolor). Sprid kunskap, erfarenheter och verktyg för att minska självskadebeteende hos unga kvinnor och män (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen). Inrätta rutiner för att erbjuda normkritiska utbildningar för personal inom folkhälsa och sjukdomsprevention om hur könsskillnader i levnadsvillkor påverkar hälsan (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner, högskolor och universitet). Utveckla insatser för jämställd sjukskrivning (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan). Utveckla och sprid kunskap om strategier för att hantera stress, särskilt riktat till unga kvinnor och unga män (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, kommuner). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens förslag på uppföljning Inventera rutiner för metod- och kunskapsöverföring i jämställdhets- och hälsofrågor inom länet. Sammanställning av könsuppdelad statistik från Försäkringskassan kring antal sjukdagar 2012, 2014 och 2016, uppdelade på lång och kort sjukskrivning. 25

47 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland makt och hälsa TIPS! Tänk tvärt om för en jämställd sjukskrivningsprocess, Region Skåne, Metoden Genushanden har tagits fram för att öka kvaliteten i vården för kvinnor och män. Genushanden hjälper verksamheten att få jämställda rutiner så att deltagare och de som möts av verksamhetens service, får samma frågor oavsett kön. Därmed kan likvärdig service säkerställas. TIPS! Jämställda sjukskrivningar Arbetsbok för kvalitetssäkrad sjukskrivningsprocess, SKL, Jämställd sjukskrivningsprocess, analys och handlingsplan, Västra Götalandsregionen, Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götalandsregionen. 26

48 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland makt och hälsa Nationellt jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Nationellt folkhälsopolitiskt mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt mål Jämställd tillgång och möjlighet till aktiv fritid och aktivt deltagande i kulturlivet. Förslag på insatser Inrätta rutiner för att säkerställa likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviter för invånare genom att genomföra könskonsekvensanalyser: -- vid fördelning av medel till idrottsföreningar och det fria kulturlivet (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). -- vid fördelning av träningstider (Centrala aktörer: kommuner). Motverka destruktiva och exkluderande normer för maskulinitet inom idrott- och föreningsrörelsen genom normkritiskt arbete (Centrala aktörer: kommuner, idéburen sektor). Jämställdhetsintegrera kulturinstitutionernas organisation, repertoar, besöks- och publikarbete genom att analysera inkluderande/ exkluderande faktorer samt vilka som upplever sig representerade i kulturutbudet (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). TIPS! Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens förslag på uppföljning Sammanställa antalet aktörer som har rutiner för könskonsekvensanalyser vid fördelning av medel till fritidsaktiviteter. Analysera rutinerna för fördelning på sammanslagen nivå. Exempel på verktyg och metoder för att genomföra könskonsekvensanalyser finns på den nationella kunskapsportalen jämställ.nu allt om jämställdhetsintegrering. Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista, Göteborgs stad, Idrotts- och föreningsförvaltningen, BRYT! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet, ett metodmaterial utgivet av Forum för levande historia och RFSL Ungdom. 27

49 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Begreppet mäns våld mot kvinnor syftar till att synliggöra våld som en jämställdhetsfråga, där mäns överrepresentation bland våldsutövare ses som ett resultat av, och en bidragande faktor till, den ojämna fördelningen av makt och inflytande i samhället 28

50 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Makt och mäns våld mot kvinnor Nationella jämställdhetpolitiska mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, pojkar och flickor ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionala mål Långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor. Beredskap för att tidigt upptäcka våldsutsatthet och erbjuda stödinsatser till våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare. Rutiner för målgruppsanpassat stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd. Lägesanalys Sedan slutet av 1970-talet har FN och det internationella samfundet formulerat mäns våld mot kvinnor som ett allvarligt brott mot kvinnors och barns mänskliga fri- och rättigheter. Våldet har också lyfts som ett folkhälso- och demokratiproblem antog FN konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och 1993 antogs deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. Även FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989 tar upp barns rätt att skyddas från våld. Tillsammans utgör de en grund för att motverka mäns våld mot kvinnor. I Sverige är regeringens fjärde jämställdhetspolitiska mål att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att kvinnor, män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet 40. Svensk jämställdhetspolitik inkluderar även insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer 41. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen använder både begreppen mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Begreppet mäns våld mot kvinnor syftar till att synliggöra våld som en jämställdhetsfråga, där mäns överrepresentation bland våldsutövare ses som ett resultat av, och en bidragande faktor till, den ojämna fördelningen av makt och inflytande i samhället. Våld i nära relationer kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och/eller materiellt. Våldet kan delas upp i två övergripande kategorier. Den första kategorin handlar om gräl som eskalerat till våld men som inte syftar till att få kontroll över någon annans liv. Den andra kategorin handlar om våld som utövas inom ett större mönster av kontrollerande beteende och innefattar ett flertal makt- och kontrollmedel över en längre tidsperiod. Den första kategorin är lika förekommande mot kvinnor och män, medan majoriteten av det kontrollerande våldet utövas av män mot kvinnor 42. Det är vanligare att män som utsatts för våld i relationer uppger psykiskt våld, som exempelvis verbala angrepp, svartsjuka, hot om skilsmässa eller förstörelse av personlig egendom. Män utsätts även för sexuellt våld i nära relationer, framför allt i samkönade relationer. Kvinnor utsätts oftare för grovt och upprepat fysiskt våld anmäldes 1891 fall av misshandel mot kvinna i en nära relation och 398 fall av grov kvinnofridskränkning i Västra Götaland 44. Många gånger innebär våldet att kvinnor och barn måste flytta till ett skyddat boende, vilket även kan innebära problem för barnets möjligheter till förskoleplats eller skolgång. Ungefär 10 procent av alla barn i Sverige har någon gång upplevt våld i hemmet och många barn som lever med våld blir också själva 29

51 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Makt och mäns våld mot kvinnor slagna 45. Att växa upp med våld får konsekvenser för hälsa och välbefinnande, även i vuxen ålder. Alla människor kan utsättas för våld i nära relationer, men våldets uttryck och konsekvenser kan se olika ut. Att befinna sig i beroendeställning skapar en maktobalans som kan utnyttjas av våldsutövaren. Stereotypa föreställningar om minoritetsgrupper kan innebära att individer misstros och misstolkas av stödinstanser, vilket kan leda till att våldsutsatta inte söker stöd. Grupper med svagt skydd i samhället är ofta mer våldsutsatta än andra. Det kan handla om personer med funktionsnedsättning, HBTQ-personer, personer i prostitution och människohandel för sexuella ändamål, personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck och personer i missbruk och beroende. Inom de flesta av grupperna är kvinnor mer utsatta än män 46. Det är av yttersta vikt att uppmärksamma levnadsvillkoren för grupper med svagt samhälleligt skydd och hur det påverkar våldsutsattheten och behovet av stöd. För ett långsiktigt arbete med jämställdhetsintegrering är förebyggande insatser centrala. En sådan insats kan exempelvis vara våldsförebyggande arbete med unga män för att förändra destruktiva normer för maskulinitet. Inom maskulinitetsforskning belyses hur pojkar lär sig använda våld som ett sätt att konstruera maskulinitet. Kopplingen mellan jämställdhet och våldsanvändning syns särskilt tydligt bland unga i åldern år: Unga män som instämmer i stereotypa påståenden om kön löper 3,2 gånger högre risk att ha utövat en våldsam eller kränkande handling jämfört med unga män som inte instämmer i dessa påståenden 47. En väl fungerande samverkan mellan berörda aktörer skapar bättre förutsättningar för att förebygga och motverka våld. Genom att handla gemensamt på en övergripande organisatorisk nivå skapas möjlighet att utbyta kunskap och erfarenheter som sedan kan ligga till grund för stödinsatser till våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare. Vad är grov kvinnofridskränkning? Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 och är unikt i sin konstruktion eftersom flera enskilda, straffbara handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott. Grov kvinnofridskränkning fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds- frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. De handlingar som avses är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande. Lagen är utformad för att underlätta åtal av gärningsmän som upprepat kränkt en närstående kvinna. Våld i samkönade relationer eller gärningar som begås i en relation där parterna inte bor tillsammans faller under brottet grov fridskränkning. Det gäller även handlingar som riktats mot andra närstående, till exempel barn, föräldrar eller syskon. Det enda som skiljer grov fridskränkning från grov kvinnofridskränkning är beskrivningen av brottsoffer och gärningsman. Källa: NCK:s kunskapsbank. Västra Götaland 2012 Grov kvinnofridskränkning Grov fridskränkning, kvinna 18 år eller äldre Grov fridskränkning, man 18 år eller äldre Källa: Brottsförebyggande rådet (2013) 30

52 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Makt och mäns våld mot kvinnor Insatser och uppföljning Nationella jämställdhetspolitiska mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionalt mål Långsiktiga och hållbara strukturer för att motverka mäns våld mot kvinnor. Förslag på insatser Koppla samman befintlig regional samverkan mot mäns våld mot kvinnor med regionala nätverk för jämställdhetsintegrering (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, myndigheter, kommuner, idéburen sektor). Stärka samverkan genom att upprätta kontaktytor för erfarenhetsutbyte i fråga om: -- Boende (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, kommuner). -- Riskbedömningar (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, rättsväsende, kommuner). -- Skyddade personuppgifter (Centrala aktörer: Skatteverket, rättsväsende, kommuner). Bedriv våldsförebyggande arbete med barn och unga med ett genusperspektiv inom skola och fritidssektor (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, kommuner, idéburen sektor). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens förslag på uppföljning Analys av deltagande/uppslutning i nätverken samt enkät och/eller intervjuer med nätverksdeltagare för att undersöka om nätverksarbetet upplevs som användbart. TIPS! Samordning för Kvinnofrid länsstyrelsernas stöd till insatser , Länsstyrelsen i Stockholms län, Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, Socialstyrelsen, Våldsförebyggande arbete med män en kunskapsöversikt, SKL, Machofabriken ett metodmaterial för ökad jämställdhet och förebyggande arbete mot våld, med fokus på normer för manlighet. Producerat av Amphi Produktion för Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund (SKR), Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige (Roks) och Män för jämställdhet. 31

53 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Makt och mäns våld mot kvinnor Nationella jämställdhetspolitiska mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionalt mål Beredskap för att tidigt upptäcka våldsutsatthet och erbjuda stödinsatser till våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare. Förslag på insatser Inrätta likvärdiga rutiner, stöd och behandlingsinsatser i hela länet för våldsutsatta, barn som lever med våld och våldsutövare genom att: -- Samordna och samarrangera kunskapoch kompetensutvecklingsinsatser (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, rättsväsende, kommuner, idéburen sektor). -- Säkerställa tillgång till riktlinjer för att fråga om våld rutinmässigt och på indikation (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). -- Tillhandahålla kunskap till yrkesverksamma för att identifiera tecken på våldsutsatthet (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner, idéburen sektor). -- Tillhandahålla handledning till personal som arbetar med att stödja våldsutsatta (Centrala aktörer: Västra Götalandsregionen, kommuner). Säkerställ kunskap och rutiner för att erbjuda adekvat stöd till personal som lever med våld (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, kommuner). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens förslag på uppföljning Följ upp antalet anmälningar enligt socialtjänstlagen 14:1, så kallade oros-anmälningar. Inventera och sprida framgångsrika rutiner för att stötta personal som lever med våld. TIPS! Våld Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer, 2015 Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer, SOSFS2014:4 Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, Nationellt centrum för kvinnofrid,

54 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Makt och mäns våld mot kvinnor Nationella jämställdhetspolitiska mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionalt mål Rutiner för målgruppsanpassat stöd till grupper med svagt samhälleligt skydd. Förslag på insatser Stärka förutsättningarna för att personer inom särskilt utsatta grupper utsatta för våld erbjuds behovsanpassat skydd (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, kommuner). Inventera rutiner för att förebygga och upptäcka våld som utövas av vårdgivare och anhörigvårdare (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, kommuner). Genomför utbildningsinsatser om internet som arena för grooming, sex mot ersättning, prostitution och människohandel för sexuella ändamål (Centrala aktörer: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, rättsväsende, kommuner). Länsstyrelsens och Västra Götalandsregionens förslag på uppföljning Inventering av antalet personer som tagit del av utbildningsinsatser om särskilt utsatta grupper. Sammanställning av vilka grupper som utbildningarna fokuserat på. Enkätundersökning till kommuner för att kartlägga tillgången till skyddat boende i Västra Götalands län. TIPS! Sällan sedda utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen, Fristad från våld en vägledning om skyddat boende, Socialstyrelsen, Skylla sig själv? om våld mot kvinnor i missbruk, Socialstyrelsen, Våld mot djur och våld i nära relationer, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Våga göra skillnad En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja, Länsstyrelsen i Östergötlands län,

55 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Användbara begrepp Begrepp som kan vara bra att känna till i arbetet med jämställdhetsintegrering: Cis-person En person som identifierar sig och uppfattas som det kön som registrerades vid födseln. Exempelvis en person som känner sig som en kvinna, ser ut som en kvinna och har kvinna skrivet i sin födelseattest. Diskriminering När vissa grupper eller personer behandlas sämre än andra skulle ha gjort i en jämförbar situation. I diskrimineringslagen finns förbud mot diskriminering utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Strukturell diskriminering innebär att diskrimineringen är inbyggd i samhällets sätt att fungera. Feminism Feminism är ett samlingsbegrepp för den samhällsanalys och rörelse som menar att kvinnor generellt sett är underordnade män i samhället och vill förändra detta. Feminismen innefattar ett stort antal teoretiska riktningar, som exempelvis liberalfeminism, radikalfeminism, ståndpunktsfeminism, postmodern feminism, queerfeminism och postkolonial feminism. Inriktningarna har olika fokus, analys och förslag till lösningar. Praktiskt jämställdhetsarbete förenar ofta förslag från flera feministiska riktningar genom att exempelvis förändra diskriminerande regler, motverka sexualiserat våld, höja representationen av kvinnor på beslutande poster, ifrågasätta idén om en kvinnlig/ manlig essens, förändra normerna för relationer och uppmärksamma hur andra former av förtryck hänger ihop med kön. Genus Begreppet genus kan användas som en synonym till kön för att betona kön som social, kulturell och historisk konstruktion. Se även kön, könsroll HBTQ HBTQ är en samlingsbeteckning för homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera. Homosexualitet och bisexualitet är sexuella läggningar. Begreppet transperson har ingenting med sexuell läggning att göra, utan är en beteckning för individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön de registrerats som vid födseln. Queer innebär kritik av heteronormen. Se även cis-person, heteronormativitet, heterosexuell, queer Hen Hen är ett könsneutralt personligt pronomen som kan användas om personer vars kön är obekant eller irrelevant i sammanhanget. Hen kan även användas om personer som varken identifierar sig som kvinnor eller män. Heteronormativitet Heteronormativitet innebär att utgå från att alla är heterosexuella och att heterosexualitet är självklart, önskvärt och naturligt. I heteronormen ingår även en idé om att kvinnor och män bör vara varandras motsatser, begära varandra och leva i monogam tvåsamhet. Heteronormen innebär förväntad heterosexualitet men även att heterosexualiteten organiseras på ett särskilt sätt. Se även: queer 34

56 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland användbara begrepp Heterosexualitet Heterosexualitet är en sexuell läggning. Se även: HBTQ Intersektionalitet Intersektionalitet är ett analysverktyg som används för att visa hur olika maktordningar hänger ihop och påverkar varandra. En intersektionell analys kan exempelvis undersöka hur betydelsen av maskulinitet varierar beroende på klass eller hur normerna för sexualitet ser ut för personer med funktionsnedsättning. Intersexualitet/intersexualism Barn som vid födseln inte entydigt kan kategoriseras som kvinna eller man brukar kallas intersexuella. Intersexuella opereras ofta som spädbarn för att tilldelas ett entydigt kön. Jämlikhet Alla människors lika rättigheter och möjligheter. Jämställdhet Jämställdhet är ett begrepp som betonar jämlikhet mellan könen. Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden eller som att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetsbegreppet har även kritiserats, bland annat för att återskapa föreställningen om två avgränsade, stabila könskategorier samt att förenkla mer komplicerade maktordningar. Se även: heteronormativitet, intersektionalitet. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering innebär att förslag, genomförande och utvärdering genomgående analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa likvärdig service, resurstilldelning och inflytande. Kön Kön kan betyda flera olika saker. Biologiskt kön fastställs i första hand utifrån könsorgan, kromosomer och hormoner. Socialt kön brukar kallas för genus. Sociala beteenden kan skapa eller förstärka biologiska skillnader. Exempelvis kan normer för kvinnlighet och manlighet påverka vilka utseenden och kroppsideal människor försöker uppnå. Juridiskt kön är samhällets sätt att registrera kön. I Sverige finns i dag bara möjligheten att vara antingen kvinna eller man. Könsidentitet är det kön som en person identifierar sig med. Könsuttryck är det sätt en person markerar sin tillhörighet till ett visst kön, som exempelvis kläder, frisyr eller kroppsspråk. Könskonsekvensanalys Innebär att analysera olika potentiella effekter för kvinnor respektive män innan beslut fattas om exempelvis mål, strategier och resursfördelning. I en könskonsekvensanalys kan följande frågor ställas: Hur fördelas resurserna mellan kvinnor och män i målgruppen? Har både kvinnors och mäns erfarenheter legat till grund för hur verksamheten är utformad? Hur skulle den förändras om andra erfarenheter inkluderades? Centralt för att genomföra könskonsekvensanalyser är tillgång till könsuppdelad statistik. Könsroll Könsroll är ett begrepp som betonar att kvinnlighet och manlighet är socialt konstruerat. I dag ersätts könsroll ofta av genus, eftersom könsrollsbegreppet kan missuppfattas som att människors tankar, vanor och intressen går att kliva i och ur som en teaterroll. Norm Normer är ett slags handlingsregler för accepterat beteende i en grupp. En del av samhällets normsystem uttrycks i lagar, andra normer är oskrivna. Att uppfylla gruppens normer leder till sociala för- 35

57 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland användbara begrepp delar, medan brott mot normen ofta får negativa konsekvenser. Normkritik Normkritik handlar om att synliggöra de normer som leder till att vissa ses som avvikande och andra ses som normala. Ett normkritiskt förhållningssätt innebär att inte förutsätta eller kräva att alla organiserar sitt liv i enlighet med normen. Normkritisk pedagogik synliggör normer och privilegier, till skillnad från det som brukar kallas toleranspedagogik, där fokus i stället är på att uppmärksamma och lära sig om det som är avvikande. Se även: heteronormativitet. Queer Queer är ett verktyg för att analysera, ett sätt att agera och en (vägran till) identitet som bygger på genomskådande och kritik av samhällets heteronorm. Queer problematiserar det som anses vara normalt, i stället för att fokusera på varför vissa människor avviker från normen. Se även: heteronormativitet Transperson Transpersoner är ett paraplybegrepp för personer som inte fysiskt, psykiskt, biologiskt och/eller socialt enkelt kan kategoriseras som kvinnor eller män. 36

58 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Referenser 1 Ds 2013:37, Ett uppföljningssystem för jämställdhetspolitiken. 2 EIGE (2013), European Institute for Gender Equality, Kontrollerad Prop. 2005/06:155, Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken. 4 SOU 2010:51, Könsskillnader i skolprestationer idéer om orsaker. 5 Statistiska centralbyrån (2012) Genomsnittlig månadslön, kronor efter region, sektor, yrkesgrupp (SSYK), kön och år. 6 Högskoleverket (2008) Kvinnor och män i högskolan, rapport R 2008:20. 7 SCB (2012) Sveriges officiella statistiska meddelanden UF 23 SM 1201Universitet och högskolor. Personal vid universitet och högskolor 2011, korrigerad version SOU 2004:53, Den könsuppdelade arbetsmarknaden Betänkande om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden. 9 Statistiska centralbyrån (2010) Tema: Utbildning; Könsstruktur per utbildning och yrke Statistiska centralbyrån (2012) Anställningsform i mars, tre år efter avslutad utbildning, bland gymnasieavgångna efter utbildningens inriktning, kön, anställningsform och år. 11 Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012: Håkansson, K. (2001) Språngbräda eller segmentering En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda. Forskningsrapport 2001:1, IFAU. 13 Hammarström, A., Hensing, G. (2008) Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Folkhälsoinstitutet R 2008:8. 14 Hammarström, A. (2005) Genusperspektiv på medicinen två decenniers utveckling av medvetenheten om kön och genus inom medicinsk forskning och praktik. Högskoleverket. 15 Västra Götalandsregionen (2012) Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland, s Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012: Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012: Västra Götalandsregionen (2011) Jämställdhet gör skillnad handlingsplan för jämställd regional tillväxt , s. 5 f. 19 En regional strukturfond som förvaltas av Länsstyrelsen Västra Götaland, där främjandet av jämställdhet är ett horisontellt kriterium. För en jämställdhetsanalys av Landsbygdsprogrammet , se Wigren- Kristoferson, C., Johnson, SK. (2013) Jämställdhet företagsstöd inom landsbygdsprogrammet CIRCLE/Lunds universitet. 20 Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, artikel 12:1 21 Karolinska Institutets Folkhälsoakademi (2009) Jämställdhet och folkhälsa. Ett kunskapsunderlag. 22 Arbetsmiljöverket (2012) Arbetsorsakade besvär Västra Götalandsregionen (2011) Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012: Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK:s kunskapsbank Kontrollerad

59 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland referenser Hammarström, A., Hensing, G. (2008) Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Folkhälsoinstitutet, R 2008:8, 27 Socialstyrelsen (2013) Folkhälsan i Sverige. Årsrapport Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut. 28 Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen (2012) Om kvinnor och män i Västra Götaland en statistikbok. Länsstyrelsen Västra Götaland rapport 2012: Socialstyrelsen (2013) Dödsorsaker Weibull, B. (2012) Vården missar mäns depressioner, Genus, 1/ Hammarström, A., Hensing, G. (2008) Folkhälsofrågor ur ett genusperspektiv Arbetsmarknad, maskuliniteter, medikalisering och könsrelaterat våld. Folkhälsoinstitutet, R 2008:8. 32 Sveriges kommuner och landsting (2010) Jämt sjukskriven ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen. 33 Socialstyrelsen (2009) Folkhälsorapport procent av unga icke-heterosexuella kvinnor identifierar sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt, jämfört med 6 procent av heterosexuella kvinnor. Motsvarande siffror för unga män är 10 respektive 4 procent. Ungdomsstyrelsen (2010) Hon, hen han. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:2. 35 Statistiska centralbyrån (2012) På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. 36 Riksidrottsförbundet (2011) Idrott, kön och genus en kunskapsöversikt. Idrotten i siffror. 37 Fundberg, J.(2003) Kom igen gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Carlssons förlag; Karlsson, SB. (2011) Passa och passa in om manlighet, fotboll och utbildningsval. Karolinska institutet. 38 Bygren LO, Konlaan BB, Johansson SE. Attendance at cultural events, reading books or periodicals, and making music or singing in a choir as determinants for survival. Swedish interview survey of living conditions. BMJ 1996;313(7072): Grönblad, F.; Ekselius, IB. (2010) Långt kvar till ett jämställt kulturliv, Genus 3/ Prop 2005/06:155, Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken. Se även regeringens skrivelse 2011/12:3, Jämställdhetspolitikens inriktning Skr. 2007/08:39, Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. 42 Eng. begrepp: Situational couple violence samt Intimate terrorism, Johnson, Michael (2008) A Typology of Domestic Violence. Intimate terrorism, violent resistance and situational couple violence. På svenska används begreppen situationsbetingat våld samt fysiskt våld med kontrollerande beteende. 43 Stolt, E. (2010) Mäns utsatthet för våld i nära relationer mötet med hälso- och sjukvården. NCK rapport 2010:4, Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. 44 Brottsförebyggande rådet (2013) Anmälda brott, totalt och per av medelfolkmängden, efter brottstyp och månad för anmälan, år 2012 samt jämförelse med föregående år. 45 SOU 2001:72, Barnmisshandel att förebygga och åtgärda; Socialstyrelsens folkhälsorapport SKL (2006) Mäns våld mot kvinnor i nära relationer en kunskapsöversikt. 47 Ungdomsstyrelsen (2013) Unga och våld en analys av maskulinitet och förebyggande insatser. Ungdomsstyrelsens skrifter, 2013:1.

60 105 Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland - RS Förlängning och justering av strategin Jämställt Västra Götaland : Jämställt Västra Götaland Västra Götalands län Bengtsfors Vänern Strömstad Dals-Ed Åmål Gullspång Tanum Sotenäs Lysekil Munkedal Orust Tjörn Uddevalla Stenungsund Färgelanda Lilla Edet Mellerud Vänersborg Trollhä an Grästorp Essunga Lidköping Vara Töreboda Mariestad Karlsborg Götene Skövde Tibro Skara Hjo Falköping Tidaholm Vä ern Kungälv Ale Vårgårda Alingsås Herrljunga Göteborg Lerum Ulricehamn Öckerö Par lle Härryda Bollebygd Borås Mölndal Tranemo Mark Svenljunga Fyrbodal Skaraborg Göteborgsregionen Boråsregionen/Sjuhärad

61 106 Återrapportering "Kontantfritt 2020" - RS Återrapportering "Kontantfritt 2020" : Återrapportering "Kontantfritt 2020" 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Eva-Lena Enerbäck Telefon: E-post: eva-lena.enerbäck@vgregion.se Till ägarutskottet Återrapportering "Kontantfritt 2020" Förslag till beslut 1. Ägarutskottet beslutar att uppdraget Kontantfritt 2020, är slutfört. Sammanfattning av ärendet togs Policy för Fordringar och Inkasso samt Högkostnadsskydd och Frikort i Västra Götalandsregionen i regionfullmäktige. Policyn omfattade bland annat att riktlinjen att regionen skulle vara kontantfri år Uppdraget att genomföra Kontantfritt 2020 gavs till ekonomidirektören. Riktlinjen kring Kontantfritt 2020 i policyn överklagades till Förvaltningsdomstolen, där Västra Götalandsregionen fick rätt med motiveringen att intensionen om en kontantfri inriktning inte begränsade möjligheten till kontant betalning. Domen överklagades till Kammarrätten som gav prövningstillstånd. Domen i Kammarrätten gav den överklagade rätt och upphävde både tidigare dom från Förvaltningsrätten och regionfullmäktiges beslut med motiveringen att Regionfullmäktiges beslut innebär att möjligheten för vårdtagaren att betala sin vårdavgift kontant kan komma att begränsas kraftigt. Uppdraget med att minska kontanthanteringen inom hälso- och sjukvården varit framgångsrikt och den genomsnittliga andelen kontanter är i dagsläget är ca 5 %. Förvaltningarna har olika förutsättningar, framförallt geografiska, varför de individuella målen har varierat, därför redovisas enbart ett genomsnittsresultat. Förvaltningarna har arbetat målmedvetet och styrgruppen anser att arbetet nu är en del av förvaltningarnas löpande arbete och kommer att fortsätta utan projektets medverkan. Efter dom en i kammarrätten konstaterades att våra verksamheter inte kan bli helt kontantfria. Styrgruppen satte upp en ny målsättning att andelen kontanter sak vara mindre än 8 procent. Detta mål är nu uppnått. Koncernkontoret föreslår därför att ägarutskottet beslutar om att uppdraget är avslutas. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

62 106 Återrapportering "Kontantfritt 2020" - RS Återrapportering "Kontantfritt 2020" : Återrapportering "Kontantfritt 2020" Datum Diarienummer RS (2) Koncernkontoret Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör Besluten skickas till Joakim Björck, för kännedom, joakim.bjorck@vgreggion.se Anna-Karin Jernberg, för kännedom, anna-karin.jernberg@vgregion.se Eva-Lena enerbäck, för kännedom, eva-lena.enerbäck@vgregion.se

63 Presidieöverläggning med fastighetsnämnden RS Presidieöverläggning med fastighetsnämnden : Anteckningar överläggningar ÄU Fn 13 september 2017 HANS.doc 1 (2) Datum Koncernkontoret Boris Ståhl boris.stahl@vgregion.se Anteckningar från överläggningar mellan ägarutskottets och fastighetsnämndens presidier 13 september2017 Närvarande Johnny Magnusson Anna-Lena Holberg Hans Sandqvist Lars Jansson Ann-Sofi Lodin Joakim Björck Boris Ståhl 1) Aktuella fastighetsfrågor, Lars Jansson Sanering vägglöss på ÖS Marknadsläget för byggnationer med det stora antalet projekt som ska genomföras innebär påfrestningar för Västfastigheter. Ställer krav på hur prioriteringen görs och i vilka fora detta görs. 2) Tvister Lars Jansson informerar om pågående tvister. Förhandlingar i tingsrätten kommer snart att starta. 3) Genomlysning av kostnadsökningarna på Östra sjukhuset. Hans Sandqvist redovisar genomlysning av byggnation vid Östra Sjukhuset under tidperioden 2016 till Hur bedöms investeringsplanerna i förhållande till omställningen och vårdbehovsutvecklingen i göteborgsområdet. Investeringsplanerna behöver kopplas till uppdraget om att samordna omställningsarbetet i göteborgsområdet. Investeringar i infrastruktur behövs för moderna logistik. En granskning görs över möjliga kostnadsbesparingar i KK-projektet, klart i höst. 4) Lägesrapport göteborssjukvården; Högsbo och Frihamnen, Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: boris.stahl@vgregion.se

64 Presidieöverläggning med fastighetsnämnden RS Presidieöverläggning med fastighetsnämnden : Anteckningar överläggningar ÄU Fn 13 september 2017 HANS.doc 2 (2) Redovisades på ÄU. Kommer att redovisa mer vid kommande ÄU utifrån det uppdrag som beslutades på ÄU. På ÄU i mars gjordes en lägesavstämning av Göteborgssjukvården. Två alternativa tidplaner redovisades för Högsbo och Frihamnen, en där projekten ligger still under tid för beredning och beslut och en där projektet kan färdigställa detaljprojekteringen under tid för beredning och beslut. För Högsbo specialistsjukhus kan vi gå vidare med alternativet att färdigställa detaljprojekteringen. Dock kan vi inte starta bygget före beslut. 5) Seminarium den 22 novemberber Joakim Björck informerar om planeringen för ett seminarium kring investeringsplaneringen som underlag inför underlag och beredning av budget Målgrupp är ÄU och fastighetsnämndens presidium. 6) Övrigt Uppdraget om ökad tillgänglighet till Botaniska trädgården diskuteras. Även fastighetsnämnden aktualiserad detta vi överläggningar med Göteborgs stad. Uppdrag om alternativ plan för Växthus vid Botaniska har tidigare beslutats. Kommande nomineringar från Naturbruk aktualiseras av Lars Jansson. Behöver bli en del i investeringsberedningen och seminariet den 22 november.

65 - RS Presidieöverläggning med fastighetsnämnden och styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhus om Sahlgrenska Life : Gemensamt presidiemöte om Sahlgrenska Life , sammanfattande anteckningar.docx Anders Carlberg, avdelningschef FOUu Gemensamt presidiemöte om Sahlgrenska Life , sammanfattande anteckningar Jonny Magnusson Helen Eliasson Cecilia Dahlman Eek Jonny Bröndt Ann Sofi Lodin Ann Marie Wennberg Göran Matejka Lars Jansson Hans Sandkvist Anders Carlberg Ann-Lena Holberg Maria Åhdahl Dan Gabrielsson Sammanfattning av mötet Information från Göran Matejka om föreslagna satsningar inom SU med koppling till Sahlgrenska Life. Fokus låg på hus 1. Göran visade på de funktionella sambanden mellan de nygamla ersättningsinvesteringarna och de nya SL-investeringarna. Frågor även kring samverkan mellan klinisk verksamhet och forskning samt näringslivssamverkan. Förstudien kring samverkan inom Sahlgrenska Life satsningen är färdigställd kring 2 oktober. Lars Jansson o Hans Sandkvist fördjupade redogörelsen ur Västfastigheters synpunkt med beskrivning av de preliminära bedömningarna av lokalbehov. Även fastighetskonsortiet (Västfastigheter, Akademiska Hus och Vitartes) kommer att slutföra sin förstudie i början av oktober.

66 s Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T 1 (1) Delegeringsprotokoll från Västra Götalandsregionen Behandling av ärenden med stöd av delegering från regionstyrelsen enligt regionstyrelsens beslut , 156, diarienummer RS : Regionstyrelsen delegerar till Västra Götalandsregionens ekonomidirektör att fatta beslut om genomförande av mindre verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar mellan 5-25 miljoner kronor per enskilt investeringsärende. Mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T Diarienummer RS Beslut 1. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra Södra Älvsborgs sjukhus MR kamera, 3T inom 25 mnkr vilket finansieras enligt modellen för mindre verksamhetsdrivna investeringar. 2. Fastighetsnämndens behov av koncernbidrag till följd av investeringen, beaktas i framtida budgetarbete. Sammanfattning av ärendet Södra Älvsborgs sjukhus beviljades 2015 strategiska investeringsmedel för utrustning avseende en 3T MR kamera med motiveringen att det var kapacitetshöjande. På grund av platsbrist på röntgenenheten har det varit svårt att hitta ett lämpligt läge för en ny MRkamera. I och med att regionstyrelsen fattat genomförandebeslut för projektet Framtida Laboratoriemedicin kan nu en ökad yta disponeras. Om- och tillbyggnad av fastighet för placering av ny MR-kamera nominerades som mindre verksamhetsdriven investering Fastighetsinvesteringen bedömdes vid nomineringen uppgå till 25 mnkr. Investeringsutgiften bedöms till 25 mnkr i kostnadsläge Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande med bilagor daterat Beslutsdatum Joakim Björck Ekonomidirektör Beslutet skickas till Södra Älvsborgs sjukhus sas@vgregion.se, för kännedom Fastighetsnämnden vastfastigheter@vgregion.se, för genomförande till ägarutskottet för anmälan Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

67 Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : Mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera, 3T 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret Handläggare: Anita Wessman Telefon: E-post: anita.wessman@vgregion.se Mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera, 3T Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden får i uppdrag att genomföra Södra Älvsborgs sjukhus MR kamera, 3T inom 25 mnkr vilket finansieras enligt modellen för mindre verksamhetsdrivna investeringar. 2. Fastighetsnämndens behov av koncernbidrag till följd av investeringen, beaktas i framtida budgetarbete. Sammanfattning av ärendet Södra Älvsborgs sjukhus beviljades 2015 strategiska investeringsmedel för utrustning avseende en 3T MR kamera med motiveringen att det var kapacitetshöjande. På grund av platsbrist på röntgenenheten har det varit svårt att hitta ett lämpligt läge för en ny MR-kamera. I och med att regionstyrelsen fattat genomförandebeslut för projektet Framtida Laboratoriemedicin kan nu en ökad yta disponeras. Om- och tillbyggnad av fastighet för placering av ny MR-kamera nominerades som mindre verksamhetsdriven investering Fastighetsinvesteringen bedömdes vid nomineringen uppgå till 25 mnkr. Investeringsutgiften bedöms till 25 mnkr i kostnadsläge Genomförande Projektet innebär att en ny MR-kamera placeras där dagens personalrum är beläget för att skapa ett gemensamt manöverrum med de två befintliga MRkamerorna. Förutom själva MR-kameran behövs ett teknikrum, ett manöverrum och utökat antal granskningsplatser. För att frigöra ytor för MR-kameran krävs även viss ombyggnad av andra ytor. Genomförande av projektet kommer att ske i ett flertal etapper för att minimera evakueringar och störningar av pågående verksamhet. Personalrummet som är kopplat till projektet Laboratoriemedicin kommer att påbörjas hösten Hela projektet beräknas vara klart i sin helhet under våren Ekonomi Investeringsutgiften bedöms till 25 mnkr i kostnadsläge Ekonomidirektören föreslås på delegation av regionstyrelsen tilldela fastighetsnämnden 25 mnkr ur ramen för mindre verksamhetsdriva investeringar. Bedömt utfall per år: Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionstyrelsen@vgregion.se

68 Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : Mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera, 3T Datum Diarienummer RS (2) År tom Investeringsbelopp mnkr 0,5 8,0 16,5 Ny hyra/år vid nybyggnation: 0,19 mnkr Ny hyra/år vid ombyggnation: 1,33 mnkr Evakueringskostnader 0,5 mnkr Behov av årligt koncernbidrag 1,22 mnkr Konstinvestering (max 1% av investeringsbeloppet): 0,25 mnkr Södra Älvsborgs sjukhus tecknar internt upplåtelseavtal för om- och tillbyggnaden. Beredning Beslut har fattats i styrelsen för Älvsborgs sjukhus ( ) samt fastighetsnämnden ( ). Koncernkontoret Joakim Björck Ekonomidirektör Bilaga Protokollsutdrag fastighetsnämnden Protokollsutdrag styrelsens för Södra Älvsborgs sjukhus Systemhandling MR-kamera SÄS Besluten skickas till Södra Älvsborgs sjukhus sas@vgregion.se för kännedom Fastighetsnämnden vastfastigheter@vgregion.se för genomförande

69 rgs Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : Protokollsutdrag fastighetsnämnden, Södra Älvsborgs sjukhus MR-kamera, 3T

70 rgs Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : Protokollsutdrag fastighetsnämnden, Södra Älvsborgs sjukhus MR-kamera, 3T

71 amhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : Protokollsutdrag från Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhuss sammanträde den 24 maj Mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus 8 (17) Protokoll från Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, Mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus Diarienummer SÄS Beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus godkänner för egen del den samlade systemhandlingen till mindre verksamhetsdriven investering av magnetkamera, 3 T. 2. Styrelsen för Södra Älvsborg Sjukhus föreslår att regionstyrelsen beslutar att ge fastighetsnämnden i uppdrag att genomföra projektet magnetkamera, 3 T som mindre verksamhetsdriven investering och att projektet finansieras i enlighet med modellen för mindre verksamhetsdrivna investeringar. 3. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus begär att få ta i anspråk de medel som 2015 avsatts för strategiska utrustningsinvesteringar för objektet magnetkamera, 3 T. Sammanfattning av ärendet SÄS beviljades 2015 strategiska utrustningsinvesteringsmedel (13 mnkr) för en 3 T MR-kamera med motiveringen Kapacitetshöjande (Medicinteknisk utveckling, tillgänglighet) och som en konsekvens av beslutet krävs det en ombyggnad av lokaler samt utökning av personal. Utifrån platsbrist på röntgenenheten har det varit svårt att hitta ett lämpligt läge för en ny MR-kamera. I och med att genomförandebeslut i RS nu erhållits för projektet Framtida laboratoriemedicin (FLM) kan nu en ökad yta disponeras. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Bilaga - MR kamera SÄS Borås Systemhandling Skickas till Regionstyrelsen för beslut, regionstyrelsen@vgregion.se Södra hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom hsn@vgregion.se Västra hälso- och sjukvårdsnämnden för kännedom, hsn@vgregion.se Fastighetsnämnden för kännedom, vastfastigheter@vgregion.se Ann-Marie Schaffrath, sjukhusdirektör, ann-marie.schaffrath@vgregion.se Torben Pihl, ekonomichef, torben.pihl@vgregion.se Justerare: Justerare: Justerare: Rätt utdraget intygar:

72 hetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : SYSTEMHANDLING MR Kamera 3T SÄS Borås

73 hetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : SYSTEMHANDLING MR Kamera 3T SÄS Borås

74 hetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : SYSTEMHANDLING MR Kamera 3T SÄS Borås

75 hetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : SYSTEMHANDLING MR Kamera 3T SÄS Borås

76 hetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : SYSTEMHANDLING MR Kamera 3T SÄS Borås

77 hetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : SYSTEMHANDLING MR Kamera 3T SÄS Borås

78 hetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : SYSTEMHANDLING MR Kamera 3T SÄS Borås

79 hetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : SYSTEMHANDLING MR Kamera 3T SÄS Borås

80 hetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T - RS Beslut om mindre verksamhetsdriven investering 2017 vid Södra Älvsborgs Sjukhus - MR kamera 3T : SYSTEMHANDLING MR Kamera 3T SÄS Borås