Husen längs Fisktorget

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Husen längs Fisktorget"

Karl-Erik Sundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Husen längs Fisktorget Christina Berup och Susanne Ström Utdrag ur Blekingeboken 2005 Husraden längs Borgmästarefjärden. Från vänster: gaveln på förvaltarbostaden, reveterat hus byggt på 1930-talet, packhuset, stallet och basarbyggnaden. Foto 1974, Blekinge museum. Huset byggs på 1930-talet som affärslokal, med plats för tre butiker. Här fanns Ellen Svenssons Charkuteriaffär , Södra Kaffemagasinet , Lings herrekipering , Nya tapetaffären , E Magnussons glas och porslin flyttar Livsmedelscentrum-KBS in och tar 1945 över hela huset byter verksamheten inriktning och satsar på att leverera färdigförpackat kött till andra butiker. Verksamheten läggs ner KBS ansågs som Karlskronas bästa köttaffär. Föreståndare var Göte Junewald. När museet flyttar till kvarteret kläds fasaden med rödmålad träpanel. Foto 1968, Blekinge museum.

Huset byggs på 1930-talet som affärslokal, med plats för tre butiker.

2 dom hade lösviktsgodis i glasburkar på en ställning med snedställda plåtlock och man fick plocka till sig annars var det specerivaror Tre speceriaffärer låg här nere Konkurrenter till Lindqvist var Gösta Johansson och Bertolds. Börje Pettersson f 1928 Det gamla packhuset reveterades på 1930-talet och målades gult. Återställdes till ursprungligt skick med rödfärgad panel i samband med renoveringen Här fanns bland annat Bröderna JJ Lindqvist kolonialaffär, Z-magasinet som sålde strumpor, trikåkläder, damkonfektion och sybehör Karlskrona-traktens mejeriförenings butiker som 1956 byter namn till Grevagårdens mjölkoch brödaffär. Foto 1974, Blekinge museum. Kalle Johansson alltiallo och Gösta Jansson, springpojke i JJ Lindqvists kolonialaffär. Foto Blekinge museums arkiv. Redan på 1930-talet finns här en korvkiosk övergår Grevagårdens mjölk- och brödaffär till Grevagårdens kiosk och drivs av Percy Ekdahl Foto Blekinge museum.

Återställdes till ursprungligt skick med rödfärgad panel i samband med renoveringen 1974.

3 I stallet inrymdes Cykel- och Sportcentralen Bredvid ligger Jansens efterträdare, klädbutik för damer under åren Butiken byter namn till Jansens Fyndshop Tidigare fanns här Hagmans läderaffär och Nils Thimansons läderhandel Grevagårdens vedhandel nåddes genom porten till vänster. Foto 1964, Folke Svensson, Blekinge museum. Här arbetade Humle och Dumle med reparationer och försäljning av cyklar. Foto 1972, Blekinge museum driver Ernst Ellmén speceriaffär här återfinns Arthur Anderssons speceri- och delikatessaffär i basarbyggnaden när saluhallen dömts ut flyttar Karl G Petterssons charkuteri in. På gården finns en lokal där korv tillverkas. Ägaren gick under smeknamnet Lillekalle eftersom han var kortväxt. Han hade tre söner som alla blev duktiga charkuterister. Foto 1948, Reinhold Odencrants, Blekinge museum.

Här arbetade Humle och Dumle med reparationer och försäljning av cyklar. Foto 1972, Blekinge museum. 1937 38 driver Ernst Ellmén speceriaffär här.

4 Basarbyggnaden innehöll från början åtta butikslokaler med sex bakomvarande kontors- och lagerlokaler samt en rymlig vind. I spridda årgångar av adresskalendrar hittar vi bland annat följande butiksinnehavare med adress Fisktorget 2: Tobaksfabrikör Carl Åsberg och handlande August Flygare. Flygare hade lager av blekingesill och fiskeredskap och ett rikt sortiment av bl.a. garn, tyger, segelduksväv, konfektion, stövlar, kardor, räfsor, bogträn och andra trävaror. Vidare fanns Otto Petterssons tyger, cigarr- och tobakshandlare Joh. Hoffman, fru Anette Carlssons frukt- och grönsakshandel, glas- och porslinshandlare Lotten Trovall öppnar Viktor E Pettersson speceri- och diversehandel i basaren drev Ernst Ellmén speceriaffär i basaren. Han hade även butiker på Hantverkaregatan och Södra Smedjegatan fanns också Arthur Anderssons speceri- och delikatessaffär. I basarens norra butikslokal fanns under 1940-talet Åkessons café och hit gick många av fiskargummorna för att dricka kaffe. Ägarinnans dotter Valborg utbildade sig till modist och öppnade sedan hattaffären Åkessons mode. Foto 1964, Folke Svensson, Blekinge museum.

Flygare hade lager av blekingesill och fiskeredskap och ett rikt sortiment av bl.a. garn, tyger, segelduksväv, konfektion, stövlar, kardor, räfsor, bogträn och andra trävaror.

5 Om ölhallen: Det var ju alltid folk men det förekom aldrig något bråk eller slagsmål med knivar och sånt.var det någon gång det var lite ruffligt så var det någon knytnäve som åkte ut men inga större saker det var ju Tyska Bryggargårdens öl som dom hade och så hade dom ju sockerdricka och läskedrycker och porter och sådant där så det var ju ingen starköl.det fanns ju inte då jag tror man kunde få mat också på senare tid, korv. jag tror dom höll på in på 1960-talet det var vanliga björkfanerade bord och stolar, inget märkvärdigt och dom som serverade hade svarta klänningar med något vitt förkläde på sig jag vet dom var och handlade hos oss ibland. mycket varvsarbetare som besökte ölhallen efter jobbet jag var med min far någon gång han var varvsarbetare, jag var väl inte mer än 4 år vi bodde på Saltö Gösta Jansson f 1922 Foto 1950-tal, Blekinge museum. Bara enstaka kvinnor gick in på ölhallen det var bara Rot-Ellen och Ellen Abramsson som gick in. Det var två rätt så handfasta damer som skötte ölhallen och var gästerna berusade så åkte dom ut. J-E Jansson född 1936

och porter och sådant där så det var ju ingen starköl.det fanns ju inte då jag tror man kunde få mat också på senare tid, korv.

6 Fisktorget 1895 och på 1930-talet. Foto Blekinge museum.

7 Vy över Grevagården. Foto 1966, Erik Olsson.

8 Pissoaren låg på östra gaveln vid grinden som finns där på Arklimästaregatan det var en jättepissoar som kunde rymma 7 8 personer. J-E Jansson född 1936 Ingången från Arklimästaregatan. Lumphåken hade under andra världskriget sin gröna Desoto uppallad här. Foto1972, Folke Svensson, Blekinge museum Stallet och packhuset. Till vänster skymtar vedskjulet. Foto Blekinge museum.

J-E Jansson född 1936 Ingången från Arklimästaregatan.

9 Stallet mot gården. Här hade Cykel- och sportcentralen sin reparationsverkstad. Foto 1974, Blekinge museum. Foto 1965, Ingemar Atterman, Blekinge museum. I porten till Borgmästaregatan fanns en lottkiosk. Foto 1965, Ingemar Atterman, Blekinge museum.

10 Basaren, entré mot Fisktorget. Foto 1974, Blekinge museum. Källor och litteratur Källor Blekinge museums arkiv, fotosamling och klipparkiv Adresskalendrar och telefonkataloger för Karlskrona; 1889,1895,1896,1905,1909,1911,1916,1924, Intervjuer Gösta Jansson född 1920, Jan-Erik Jansson född 1936, Börje Pettersson född 1928 och Marcus Katzman född Litteratur Atterman, Ingemar: Fisktorget och Fisktorgsbasaren en hundraårig handelsmiljö i Karlskrona. Blekingeboken1975. Jephson, Carl Herman: Tyska Bryggaregårdens historia Historik utarbetad efter handlingar och protokoll i samarbete med Sven-Öjvind Swahn, Förenade bryggerierna 1943.

1889,1895,1896,1905,1909,1911,1916,1924,1938 74.

Relevanta dokument

DAL ARÖ AR -Journalen Journale Nr. 2 5 Juni 201 20 4 En webbtidning producerad av www.dalaro.info

DAL ARÖ AR -Journalen Journale Nr. 2 5 Juni 201 20 4 En webbtidning producerad av www.dalaro.info Lite historik om affären Jansson Livs utmed Smådalarövägen. Affären drevs av Nils Jansson mellan 1946-1995 Affären startades och ägdes ursprungligen av Arvid och Anna Törnlöv som tidigare drivit jordbruk