Kallmossen 1. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö.

Transkript

1 Kallmossen kom bysmeden Anders Hällström f 1840, hit ifrån Österfärnebo, med hustru Johanna Öbrink f 1842, fick sonen Axel och dotter Katarina kom smeddrängen Per Lundberg hit ifrån Torsåker. Per levde mellan åren , blev gift med Josefina Bergbom ( ), Anders Hällström flyttade med familjen till Ö Färnebo 1874, då tog Per över här som bysmed. Per och Josefina fick många barn, fem döttrar och tre söner, sonen Herman blev sadelmakare, levde åren ( ), dotter Naemi f 1882, blev gift med skomakare Manne Svensson i Kallmossen. Per hade många smeddrängar genom åren, här några av dom, Erik Stålnacke f 1870, Axel Filen f 1882, Olof Eriksson f 1877, Axel Viktor (Eklund) Landen f 1880 och August Enkvist f En ny smidesmästare kom hit 1917, Karl-Gunnar Eriksson, han drev smedjan till 1923, sedan Karl-Erik Bergman som hade smedjan igång till 1929, 1929 upphörde bysmedjan här, revs senan bort. Efter kom Nordströms hit ifrån Gäddsjö.

2 Kallmossen 2 3. Här bodde skomakare Per Hallfast f 1800, efter honom kom garverigesällen Johan Hedberg f 1819 och Anna Pålman ( ). Nora sockenstämma tog över stugan 1878 och öppnade sjukstuga, man vårdade sjuka, som var mindre bemedlade här, var i bruk till Här gjordes nu en upprustning av stugan, ny spis i köket och nytt staket runt gårdstomten. Som sedan blev bostad till barnmorskan, som då hette Augusta Norberg, berättigad till instrumenters bruk, hon hade 300 kr i lön, fri bostad och ved jämte 1-2 kr för varje förlossning. Barnmorskan bodde till i början på 1900:talet flyttade smedsonen Arvid Lundberg hit, med hustru Kristina Vedin med familj, bodde här ett år kom postbäraren Karl-Petter Eriksson f 1883 och ogift, han flyttade ut Då bosatte sig skomakaren Manne Svensson med hustru Naemi Lundberg här, Naemi kom från nr: 1 på kartan, men sjukdom drabbade henne, hon blev intagen på Säters sjukhus, han hade sedan hushållerska. Manne var till en början gesäll hos Renkvist i granngården, blev sedan egen skomakare. Manne Svensson var välkänd i bygden och han bodde här livet ut. Sedan bodde familjen Ljung här några år, nu är en yngre familj bosatt här.

3 Sör Åsbo 6. Korsmon nr 1. Stuga ägd av Oskar Karlström f 1874 något år. Hit kom sedan en dalmas från Vika, han var änkeman och hette Lars Larsson f 1858, han blev kallad "Lapp-Lasse" kom Anna-Stina Eriksson som hushållerska, hon kom ifrån fattighuset, hade tre o.ä. barn, med sig hit, Birger f 1892, Gustaf f 1895, han emigrerade till Amerika 1920 och Eskil f 1898, alla kallades som förnamn "Lapp". "Lapp-Eskil" blev gift med Agnes Klang från Torsåker och bosatte sig sedan här, dom fick fyra barn, Erik, Harry, Birgit och Margit, alla med tillnamnet "Lapp". "Lapp- Harry" som var ogift, bodde kvar här några år, idag står stugan öde. 7. Korsmon 2. Här bodde änkan efter rusthållare Jan Persson i Ljusbäck, Margareta Persdotter ( ), med två av barnen. Sedan flyttade smeden Fridolf Karlström f 1863 och Anna Hedberg f 1874 hit, dorn fick många barn i familjen, sex döttrar och fyra söner. Nästa familj här var deras dotter Vega, gift med John Folke och efter dom köptes stugan av Britta och Sigge Bohm med familj, Idag bor en ny familj här.

4 Laggarbo Här bodde torpare. Anders Persson ( ) med hustru Stina f Jakobsdotter ( ), med barnen Per, Anders, Karin och Brita-Stina. Nästa familj här var en av sönerna, Per Andersson ( ) gift med Stina f Persdotter ( ), dom hade en dotter och två söner, dom var också torpare. Deras barn emigrerade, Anders August f 1855, flyttade över till Amerika 1880, Ida f 1861, till Amerika 1882 och Johan f 1863, till Amerika När Anders August skulle avresa så skulle han ha ett intyg med sig, intyget som skrevs hade följande lydelse i (gammal text): För all risk och skada, som kan uppstå i följd af betygs utlemnande denna dag, till torparsonen Anders August Persson i Kallmossen, för afflyttning till Amerika, på undertecknande, en för bägge och bägge för en, i full borgen, såsom för egen skuld. Nora den 3 okt 1880 Per Andersson i Kallmossen: genom Olof Sundberg. När Per blev änkeman 1880, anställde då en hushållerska, hon hette Anna-Lisa Hedberg och kom ifrån Hedesunda, hon blev kvar så länge Per levde, dom flyttade till Tärn Per blev då urmakare. Ny ägare till torpet blev nu Kronjägaren Adolf Fredrik Storm f 1854 och Johanna f Larsdotter f 1852, dom hade många barn. Nästa ägare till torpet var len dotterson, Göte Storm med familj, Göte startade så småningom en möbelaffär i Tärnsjö, som drevs några år, flyttade sedan affären till Sala. Nästa familj som bodde här var Alrik och Ingrid Pettersson, efter dom, en son Roger och June Pettersson med familj.

5 Laggarbo Laggarbo-Johans. Torparen Per Larsson ( ) med hustru Ingebor f Olsdotter ( ), med sonen Lars Persson ( ). En son till Lars bodde sedan här, Lars Larsson ( ) med hustrun Anna f Ersdotter ( ), med barnen Per-Johan, Anders-August, Lars-Erik, Augusta, Maria och Anna-Lisa. Deras son Per-Johan, som kallades "Laggarbo-Johan" f 1869 gift med Anna f Harbom f Johan hade häst och körde post till både Huddunge och Öster Våla, dom fick fyra barn tillsammans, flickorna Martina och Agnes, pojkarna hette Axel och Emil. Axel arbetade i Gustafssons smedja, det sägs att han var klurig. Han konstruerade en motordriven sparkstötting, som han använde på vintrarna och för sommartiden uppfann han en utombordsmotor som han körde båten med. På äldre dagar flyttade bröderna till Grällsbo. Då blev torpet tomt, såldes då till Ingvar och Ellen Ågren, som byggde ett nytt hus där ladugården och stallet stod. Torpstugan såldes då till Gustav och Sara Holmberg, som bodde här många år. Idag stugan fritidsbebodd. 20. Laggarbo. Arbetare Jan Andersson ( ) med hustru Kajsa f Olsdotter ( ). Jan flyttade till fattighuset En son som var skräddare bodde sedan här, Anders Jansson Hedberg ( ), hustrun hette Karin f Andersdotter ( ), dom fostrade fem barn, Karin, Johan, Brita, Emma ( ) och Karl. Sonen Johan Andersson f 1861 också han skräddare, gift med Karin f Olsdotter f 1864, sonen Gottfrid f 1888, emigrerade till Amerika 1923 och en son Karl, som bodde hemma. Dom som sist bodde här var Erik Persson med familj, Erik körde åt bryggeriet, sålde dricka i byarna i Nora. Det gamla huset revs för att ge plats åt Norra pensionärshemmet.

6 Laggarbo Vifsta. Husägare och boende här var änkan efter Carl-Magnus Ljusberg, Karin Andersdotter ( ) med oä sonen Anders f flyttade bryggeriarb. Karl-Johan Wiberg f 1874 med hustrun Anna-Maria Johansson f 1868, dom hade dottern Johanna f Sedan bodde familjen Åke Olsson här. Stugan finns kvar idag som fritidsstuga. 23. Vifsta. Nybyggare Erik Olsson ( ) och Brita-Stina Prignitz f 1827, med dotter Erika f 1849, efter Eriks död flyttade mor och dotter till Uppsala Nu kom fjärdingsman Johan-August Wiberg f 1849 och Brita Ljusberg ( ), hade dottern Johanna f 1885 och sonen Karl-Johan, som bodde i gård nr: 22, som gift. Karl-Johan kom till Nora ifrån Tillinge i Uppland, på äldre dagar var han kyrkvaktare i Nora kyrka. Stugan inköptes av Tage Julin sedan, han rev bort den och byggde ett nytt hus här. 34. Beatas stuga, bortriven. Husman Per Persson ( ) och Beata f Jansdotter f 1820, dom hade en son Sven-Olof och en dotter Beata Pettersson f 1850, var sedan ägare till stugan, bodde tillsammans med sina systrar. Sömmerskan Johanna sydde och Kristin hjälpte till. Stugan revs på 1930:talet.

7 Tärnsjö (Klens) 39. Kallades skjutsstationen. Ägare Handlande Axel Sahlin ( ), hade hushållerska Lotta Larsdotter f 1836 i Huddunge. Han gifte sig sedan med Augusta Beckmark f 1827, när Augusta blivit änka, 1864 kom en syster Emma Beckmark f 1829, hit. Men Augusta gifte om sig med handlande Karl Gustaf Ekström ( ), han kom från Ljung i Kronobergs län. Vid en konkursaktion i Lakbäck 1884, inropade Ekström badhotellet för 1700 kr, var ägare där till sin död. När Augusta blev änka en andra gång 1889, såldes Badhotellet på auktion År 1896 flyttade systrarna Beckmark till Västerås. Det blev sedan telefonstation här, som sköttes av systrarna Hilda och Johanna Johansson, dom kom hit från Gästgiferiet i Åsbo. År 1905 hade dom 25 abonnenter i Tärnsjö. På äldre dagar kom deras far att bo här, han hette Jan-Olof Jansson ( ), han var häradsdomare på 1880:talet. Idag är huset borta, ett hyreshus är byggt på platsen. 40. Stuga vid (Per-Lars slätten). Den stod där järnvägen skulle byggas, så den revs bort Den var mycket primitiv, endast ett rum, med öppna spisen som upptog en fjärdedel av rummet. Var möblerad med ett väggfast bord, och träbänkar och en säng vid ena väggen. Här bodde snickaren ock kyrkvaktare Per Larsson ( ) med hustrun Stina Bengtsdotter ( ), dotter Karin f 1840 och hennes dotter Anna-Stina och sonen Viktor. Karin och barnen flyttade ut 1894, och Per som var änkeman, kom till fattighuset samma år. Levde där dom sista åren. Per-Lars slätten fick sedan sitt namn efter Per Larsson.