DAG: Onsdag 6 februari 2008 TID: Kl PLATS: Kungsstenen, Aula Magna FÖRSLAG TILL BESLUT

Transkript

1 = = = = Lärarutbildningskansliet Ulla Hammarstrand Kanslichef FÖREDRAGNINGSLISTA LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN DAG: Onsdag 6 februari 2008 TID: Kl PLATS: Kungsstenen, Aula Magna ÄRENDE FÖRSLAG TILL BESLUT 1 Protokolljusterare 2 Dagordning och närvarorätt 3 Information 4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde Anmälan av ordförandebeslut Bilaga utsänds senare 5 Uppdrag för de av LUN inrättade råden Bilaga 1 6 Inrättande av programråd för SYV Bilaga 2 7 Inrättande av ytterligare råd Bilaga 3 8 Arbetsgrupp för VFU Bilaga 4 Beslutas om uppdrag till råden enl. bilaga Beslutas att inrätta programråd med sammansättning och uppdrag enl. bilaga Beslutas att inrätta råd med sammansättning och uppdrag enl. bilaga Beslutas inrätta arbetsgrupp med sammansättning och uppdrag enl. bilaga 9 Utbildning vid Rudolf Steiner Högskolan Bilaga 5 10 Fördelning av regleringsbrevets medel för döva och hörselskadade. Bilaga 6 Beslutas tillsätta en arbetsgrupp som utarbetar förslag till fördelning

2 11 AUO rådets underlag för profilrådens arbete med utbildningsplan Bilaga utsänds senare 12 Strukturen inom lärarprogrammet. Underlag för profilrådens arbetet Bilaga utsänds senare 13 Avtal med utbildningsförvaltningen i Stockholm ang. VFU. Bilaga 7 14 Fördelning av medel för ämnesområdeslärare inom VFU. Bilaga 8 Beslutas fastställa AUO rådets förslag till underlag för profilråden Beslutas fastställa strukturen inom lärarprogrammet enl. bilaga Beslutas tillstyrka förslaget till avtal att beslutas av rektor. Beslutas fördela medel enl bilaga 15 Övriga frågor

3 STOCKHOLMS UNIVERSITET Bilaga 1 Lärarutbildningsnämnden Profilråd under lärarutbildningsnämnden 1. Bakgrund, som givits av det interimistiska organet, ang. inrättande av råd För att inom lärarprogrammet få till stånd en tydlig koppling mellan det allmänna utbildningsområdet och inriktningsområdet och dessutom åstadkomma en tydligare progression inom utbildningen kommer lärarprogrammet från och med hösten 2008 i huvudsak att utformas som profilområden med tillhörande studiegångar. Ett profilområde inom lärarprogrammet består av ett antal studiegångar och kurser som har en innehållslig gemenskap. Inom profilområdet finns kurser för olika ålderskategorier och pedagogiska verksamheter, men också kurser som kan vara gemensamma för alla studentkategorier inom profilområdet. En studiegång består av ett block av kurser med en tydlig innehållslig och yrkesmässig progression. Studiegången byggs upp av en inriktning (60hp), en specialisering (30hp) och 30hp från det allmänna utbildningsområdet. Genom detta skapas förutsättningar för en integration mellan ämnesfrågor, lärandefrågor och verksamhetsförlagd utbildning. De delar av det allmänna utbildningsområdet som här berörs är t ex frågor rörande betyg och bedömning. 2. Principiella frågor som rör profil/program/auo-råden Rådens syfte och uppgifter: Rådens huvuduppdrag är att utveckla området genom samverkan mellan akademi och praktisk verksamhet. Råden är i första hand beredande till Lärarutbildningsnämnden men kan också samordna berörda institutioner och fakulteter, exempelvis kursplaner, litteraturlistor och kursprogression. Syftet är att samla studierektorer eller personer i liknande funktioner inom olika profiler och institutioner som medverkar eller kan komma att medverka i samma program eller studieordningar. En konsekvens av detta blir att det inte blir utrymme för alla intresserade institutioner att ha representanter i råden. I aktuella frågor står det ordförande i råden fritt att adjungera ytterligare personer till ett visst sammanträde. Vid behov skapar varje råd egna referensgrupper för en särskild en profil eller ett program. När det gäller det allmänna utbildningsområdet ansvarar AUO-rådet för det generella och profilråden för det profilspecifika/infärgade AUOn. LUN föreslår att profilråden sänder sina förslag avseende profil/infärgad AUO på remiss för samordning till AUO-rådet innan det går till LUN. Rådens sammansättning LUN rekommenderar ca 10 ledamöter i råden men avsteg kan göras för råd som berör många profiler, institutioner.

4 LUN-ledamöter kan vara med i råden men inte som ordförande eller vice ordförande. Prefekter kan inte vara orförande i råden. Två PO-representanter kan efter önskemål utses av PO (PO är här lämpligen lärarorganisationerna), en studerande representant utses av kåren och en verksamhetsrepresentant utses på av kommunförbundet, KSL. Om särskilda skäl föreligger kan flera verksamhetsrepresentanter utses. 3. Uppgifter för profilråden VT -08 Profilrådens huvuduppdrag är att utveckla profilområdet. Detta ska ske i samverkan mellan företrädare för universitetet, samverkande högskolor och den praktiska verksamheten. I uppdraget ingår att beakta följande: - innehållet i profilområdet skall vara relevant för professionen - tydliggörande av hur kursutbudet inom profilområdet, förutom att bidra till en lärarexamen, också kan bidra till magister/masterexamen - progressionen inom studiegångarna måste tydliggöras för såväl ämnesdelarna som de delar som omfattar VFU och de AUO-delar som ska integreras med inriktnings- och specialiseringsstudierna - AUO-rådets planering av de generella delarna (45 hp) av AUO - planeringen skall bidra till samordning och effektivt resursutnyttjande inom hela lärarprogrammet. De studiegångar om 120 hp (60 hp inriktning (inkl 15 hp VFU), 30 hp fördjupningsspecialisering och 30 hp AUO (inkl 4,5 hp VFU)) som finns redovisade som sökalternativ i utbildningskatalogen inför 2008/09 ska preciseras och utformas. Studiegångar med fokus på svenska eller samhällskunskap ska totalt omfatta 150 hp. Profilråden ska i förekommande fall föreslå hur kurser/kurspaket ska utformas för de studenter som vill läsa ett andra undervisningsämne för att få kompetens att undervisa i gymnasieskolan och grundskolans senare år. Dessa paket ska omfatta 90 hp (60 hp inriktning (inkl 15 hp VFU) och 30 hp fördjupningsspecialisering ). Profilråden ska dessutom föreslå kurser som kan väljas som breddning för de studenter som vill utbilda sig till lärare för förskolan eller grundskolan (gäller både tidigare och senare år). I uppdraget ingår också att föreslå vilka institutioner som ska svara för de olika kurserna inom området. Dessutom ska råden lämna förslag till dimensionering och med vilken frekvens kurserna bör erbjudas. Profilråden ska, främst genom sina lärarrepresentanter, ha en kontinuerlig kontakt med de institutioner som förväntas medverka i utbildningen. 4. Det praktiska arbetet Arbetet med utbildningsplanen kommer att samordnas av Lärarutbildningskansliet som bidrar med rådsekreterare i varje råd. Lärarutbildningskansliet kommer att till råden återkomma med mer detaljerad information om hur innehållet under de obligatoriska rubrikerna i utbildningsplanen ska utformas.

5 LUN Bilaga 2 Anders Gustavsson Förslag att inrätta programråd med inriktning mot Studie- och yrkesvägledning Vid LUN:s första sammanträde bordlades förslaget att inrätta ett programråd med inriktning mot studie- och yrkesvägledning på grund av att inget fullständigt förslag förelåg. Efter samråd med företrädare för studie- och yrkesvägledarprogrammet har ett förslag till ordförande, vice ordförande och ledamöter arbetats fram. LUN förslås besluta att inrätta ett särskilt programråd för studie- och yrkesvägledning att utse studierektor Ulla Brag-Yhland till ordförande och Bengt Edlund till vice ordförande i rådet. att som övriga ledamöter utse Karin Hirasawa, syv Anne Kjellberg, syv Marianne Samuelsson, AKPA Anne Kylén, dopa Britta Hermelin, kultgeo

6 Malin Rohlin Bilaga 3 LUN Profil- /programråd 9 (?) Inom Institutionen för Utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner finns fyra profilområden mellan vilka det inte självklart finns samband. Tre av profilområdena har kurser eller del av kurser som går i varandra och där samarbete sker. Så är inte fallet med området Yrkeskunnande och lärande. Profilområdet Yrkeskunnande och lärande omfattar yrkespedagogik samt vård och hälsopedagogik. Utbildningar inom området vänder sig till studenter som redan har en yrkesutbildning samt relevant arbetslivserfarenhet inom vald inriktning. Utbildningarnas syfte är att utveckla en befintlig profession till en ny, bredare och pedagogisk profession. Flertalet av kurserna går också på distans. Samarbetet med olika branschorganisationer är omfattande och kan i den delen jämföras med övriga institutionens samarbete med fackhögskolorna (jmf. Råd 4). Mot denna bakgrund föreslår LUN att ytterligare profilråd formas med utgångspunkt från yrkespedagogik samt vård- och hälsopedagogik Förslag på nominerade: Ordförande: Maud Blaumgarten, UTEP (yrkespedagogik) v. ordf. : Spec. ped. Astrid Lerviks Sipilä, UTEP (uppdragsutbildn.) Margun Lundström, UTEP (vård-hälsa) Ann Bleysom,. Humaniora och samhällsvetenskap (vård-hälsa) Jonas Berggren, Svensk näringsliv Bo Högberg, Branschorganisation Peter Holmberg, Myndigheten för Skolutveckling Charlotte Prahl, Sofiahemmets sjuksköterskeskola Kristina Malm Janson, Vårdförbundet

7 STOCKHOLMS UNIVERSITET Bilaga 4 Lärarutbildningskansliet LUN Ulla Hammarstrand Kommentar: Den 7-gradiga målrelaterade betygsskalan ska enl rektors beslut tillämpas för alla kurser och delkurser/moment. Delkurser/moment inom en kurs framgår av kursplanen där de definieras med namn och omfattning i högskolepoäng. Studieresultat rapporteras till Ladok. VFU ingår som integrerade delar i kurser och är inte poängsatt i kursplanerna. VFU är därför inte en delkurs/moment och den omfattas därför inte av rektors beslut. Den kurs, där VFU ingår ska däremot betygsättas på normalt sätt med den 7-gradiga skalan. VFU måste därför på något sätt bedömas och vägas in i totalresultatet på kursen. För att bedömningen av VFU ska ske på ett likartat sätt vid alla institutioner där VFU ingår i någon kurs finns ett behov av regler för bedömningen. (Kurser som i sin helhet består av VFU undantas av rektorsbeslutet helt från den 7-gradiga skalan. Betygen godkänd och underkänd används då.) Förslag Uppdrag till arbetsgrupp för bedömning av VFU Arbetsgruppens uppdrag är - att utifrån examensordningens mål tydliggöra vilka förmågor studenten ska ha förvärvat och utvecklat under lärarprogrammets VFU - att tydliggöra progressionen av de förväntade studieresultaten för VFU - att utarbeta riktlinjer för hur man utformar kriterier för godkänd VFU i olika kurser samt ge förslag på sådana kriterier - att förtydliga hur mottagande skola ska bli delaktig i examinationen av de kurser i vilka VFU ingår - att undersöka behovet av utbildning om bedömning av VFU för regionsamordnare, ämnesområdeslärare, kursansvariga och de lokala utbildarna i partnerområdena. Arbetsgruppens sammansättning Förslag från Sune Bengts och Ingegerd Ekendahl: Fyra lärare: Viveca Lindberg, universitetslektor, instit. för didaktik och ped. arbete, nationellt erkänd vad beträffar bedömning inom lärarutbildning

8 alternativt Inger Eriksson, universitetslektor, prefekt för instit. för didaktik och ped. arbete, ordförande i arbetsgruppen för sjugradig betygsskala vid Lärarhögskolan ht 07 Ingegerd Ekendahl, universitetsadjunkt, instit. för utbild.vetenskap med inriktn. mot humaniora och samhällsvetenskap, ledamot i Lärarutbildningsnämnden Åsa Julin-Tegelman, universitetslektor, instit. för utbild.vetenskap med inriktn. mot matematik och naturvetenskap Britt-Ingrid Stellin, universitetsadjunkt, instit. för utbild.vetenskap med inriktn. mot språk och språkutveckling. Tillfrågade och har svarat ja: Åsa Julin Tegelman och Britt-Ingrid Stellin. Student: Alexandra Ehring. Bör utses av Studentkåren utifrån kravet på att företrädaren bör ha kunskap och erfarenhet av bedömning under VFU, en fråga som engagerade Alexandra under hennes tid som kårordförande vid Lärarhögskolan. Två lokala lärarutbildare: Dag-Henrik Lindberg, LUG-ordförande i Upplands-Väsby under många år. Kerstin Zirath, LUG-ordförande i Huddinge under många år. De båda kommunföreträdarna bör tas ut i samförstånd med Kommunförbundet Stockholms Län. Förslag från Torbjörn Tambour: Lena Renström, lektor i naturvetenskapsämnenas didaktik Anna Pansell, adjunkt i matematikdidaktik Bägge har tillfrågats och sagt ja. Arbetsutskottets uppfattning är att en lärarepresentant från någon av SU gamla ämnesinstitutioner bör ingå liksom någon med kunskap om utbildning mot förskolan.

9 Bilaga 5 Anders Gustavsson Till LUN Angående utredningen av universitetets samarbete med Rudolf Steinerhögskolan Sedan 2002 har Lärarhögskolan i Stockholm bedrivit lärarutbildning i samarbetet med Rudolf Steinerhögskolan (förskolenivå och grundskolans tidiga och mellanåldrar 1-6). I en skrivelse ( , som behandlats i LUN ) har Rudolf Steinerhögskolan anhållit om att få utöka samarbetet kring lärarutbildning med waldorfpedagogisk inriktning att omfatta även lärare i grundskolans senare år (skolår 7-9). LUN beslutade att uppdra åt ordförande att föreslå hur ärendet närmare skulle kunna utredas. Med anledning av att Stockholms universitet från 2008 tar över ansvaret för lärarutbildningen med waldorfpedagogisk inriktning, och att det även saknats giltigt avtal mellan Lärarhögskolan och Rudolf Steinerhögskolan sedan 2006, är det nödvändigt för universitet att först inleda diskussioner med Rudolf Steinerhögskolan om ett nytt grundavtal som reglerar de pågående lärarutbildningarna. Eftersom detta är en viktig och principiell fråga för universitetet har jag diskuterat den med dekanerna vid de samhällsvetenskaplig, humanistisk och naturvetenskaplig fakulteterna. Vår gemensamma rekommendation är att en grupp bestående av representanter för LUN och berörd fakultet kontakter Rudolf Steinerhögskolan för en diskussion om avtal och att frågan om utökat samarbete behandlas när ett nytt avtal föreligger. Gruppen som för diskussionerna om universitetets avtal med Rudolf Steinerhögskolan består av dekanus Stefan Nordlund (naturvetenskaplig fakultet), Anders Gustavsson ordförande i LUN, Ulla Hammarstrand kanslichef Lärarutbildningskansliet, handläggare Susanne Levén också Lärarutbildningskansliet samt prefekt Malin Rohlin UTEP. Anders Gustavsson Ordf.

10 STOCKHOLMS UNIVERSITET Bilaga 6 Lärarutbildningskansliet LUN Kerstin Stenberg/Ulla Hammarstrand Döva och hörselskadades lärande, regleringsbrev 2008 Beslut om fördelning av tkr ska tas av rektor efter förslag från LUN. Kerstin Stenberg, som tidigare berett dessa ärenden för LHS, är på resa men har lämnat nedanstående synpunkter på hur underlag för beslut ska kunna tas fram. De institutioner som bör vara med och diskutera fram ett fördelningsförslag är enl Kerstin institutionerna för specialpedagogik, nordiska språk och lingvistiken samt utb. vet ma/no Att göra detta underlag kräver tolkning av regleringsbrevet som 2008 inte innehåller några som helst skrivningar som anger riktningen annat än att pengarna ska gå till lärarutbildning för döva och hörselskadades lärande (tidigare fanns riktningsangivelser i högre grad bl.a att samverka med Örebro universitet). Några frågor att undersöka innan man kan fördela de 2 miljonerna i regleringsbrevet ( - förvaltningsavgift). 1. Skall SU fortsättningsvis ha ambitionen att samverka med Örebro universitet (ÖU) kring utvecklingsfrågor i förhållande till lärarutbildningen för döva - och hörselskadades lärande? Kan medel överföras till ÖU för denna samverkan eller ska de särskilda medlen enbart destineras till utveckling inom SU? 2. Om frågan besvaras att medel endast ska gå till SU-inst. Betyder det att pågående utvecklingsprojekt, som bl.a genomförs av lektor Päivi Fredäng ÖU (ett projekt som innebär att man dokumenterar lärande hos våra (SU:s) teckenspråkiga studenter som startade sin utbildning ht-06 (språklig inriktning) inte ska fortsätta? Under 2007 hade även ÖU ett uppdrag att tillsammans med SU utveckla en teckenspråkslärarutbildning. Kan ett sådant projekt fortsätta? 3. Det kräver också en analys av hur utvecklingen framöver ska se ut (utbildningsplanefråga). Ska vi starta en D/H- profil hösten 2008? Inom vilken profil i så fall? Egentligen behövs en ny undersökning av hur situationen ser ut på specialskolorna i förhållande till pensionsavgångar inom olika ämnesområden men också en uppföljning av behov av annat pedagogiskt innehåll utifrån barngruppen med CI. Denna undersökning kan sedan vara utgångspunkt för hur mycket som ev. ska avsättas för utveckling inom vissa profilområden.vill även beskriva att nuvarande utbildningsplan föreskriver vissa obligatoriska kurser för att få ut en lärarexamen mot verksamhetsområde specialskolan. Detta måste analyseras och utredas inför ht Inför underlag till LUN krävs det även att man räknar på merkostnader för de kurser som ska genomföras med de 12 aktuella studenterna.(alla läser just nu AUO2 och startar sedan en inriktning till hösten) Kostnaden relateras till moment/undervisning som bör ske på teckenspråk, handledning utifrån kursinnehåll på teckenspråk etc. etc.språkstöd mm. 5. Det finns pågående utvecklingsprojekt i förhållande till den studentgrupp som nu genomför utbildningen (projektansvarig lektor Carin Roos Specialpedagogiska institutionen) som fokuserar läs- och skrivutveckling för döva barn.

11 6. Ett annat pågående utvecklingsarbete pågår inom naturvetenskap i samverkan med specialskolan ( ett utvecklingsprojekt som påbörjades i samband med att vi startade utbildning för ett antal teckenspråkiga studenter i naturvetenskap),projektledare lektor Bengt-Olov Molander och lektor Lotta Lager-Nyqvist.I detta projekt finns i dagsläget en teckenspråkig lärare inom naturvetenskap, som samverkar med lärarna inom SU (naturvetenskap och språkvetenskap) samt med lärare och elever på fältet. 7. Projektledare: För att stödja och vägleda studenterna inom utbildningen, samordna utvecklingsfrågor mm har även en projektledare varit anställd under 2006/07. Dessutom har en person varit utsedd att planera VFU-frågorna för gruppen eftersom dessa studenter inte enbart kan genomföra VFU:n i Stockholms län (Manilla,hörselklasser, hörselförskolor) utan måste även få tillgång till övriga specialskolor i landet. 8. Alla inblandade institutioner bör träffas för att komma överens om vilken utveckling som är nödvändig på kort och lång sikt och samtidigt inkomma med ett kostnadsunderlag för delar som de nu ansvarar för och de anser måste fortsätta för att stödja redan antagna studenter och utveckla den totala D/H-verksamheten. Ofta räcker inte medlen för alla förslag och behov som kommer från institutionerna varför ett kompromissförslag måste utarbetas inför beslut i LUN. 9. Om inte beslut i ovanstående fråga kan beslutas vid LUN:s feb. möte bör spec. inst, lingvistiken och Utbildningsvet. inst mat/na få någon typ av information som går i riktningen att pågående verksamhet får preliminärt (tex fram till mars) får räkna med ersättning för genomfört arbete i samma riktning som 2007.

12 LUN Bilaga KOMPLETTERINGSAVTAL avseende den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen mellan Stockholms universitet och Stockholms stad. Avtalet tecknas mellan Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och Stockholms universitet. 1. Bakgrund I lärarprogrammet eftersträvas ett väl utvecklat samarbete mellan universitetet och förskola/skola. Detta samarbete är en viktig förutsättning för fortsatt kvalitetsutveckling i utbildningen. Studenterna behöver få möjlighet att reflektera över läraryrkets innehåll och uppdrag samt hjälp med att skapa kontinuitet och progression i utbildningen. För att göra detta möjligtinrättas s k basgrupper. Fyra dagar per termin schemaläggs för möten/seminarier i basgrupper. Dessa möten/seminarier ingår i respektive kurs och genomförs av respektive partnerområde/skola/förskola. Storlek och sammansättning av gruppen är beroende av lokala förhållanden. Utifrån studentens perspektiv bör basgruppen vara placerad så nära som möjligt den egna verksamheten - fysiskt och innehållsmässigt. Detta gör det möjligt diskutera problem mm som ligger närmare verksamheten samt gör det möjligt att kombinera handledning med andra aktiviteter under basgruppsdagarna. Basgruppen kan t.ex. bestå av studenter som är placerade på en viss skola/förskola/enhet eller önskar i framtiden arbeta med yngre barn alternativt med ungdomar i grundskolans senare år /gymnasiet eller är speciellt intresserade av ett visst ämnesområde - naturvetenskap och lärande, samhällsvetenskap och lärande, praktiskt/estetiska ämnen och lärande samt språk och lärande. Sammanfattning Basgruppens uppgift skall bidra till att studenterna får möjlighet att reflektera över läraryrkets innehåll och uppdrag samt bidra till att skapa kontinuitet och progression i utbildningen. Huvudtanken är att teori och verksamhet skall bilda en helhet. Studenten skall reflektera kring de praktiska erfarenheter och kunskaper som de förvärvar i lärarens vardag. Det är viktigt att studenterna får tillfälle att diskutera sina egna erfarenheter med lärare och andra studenter. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post:

13 2(2) 2. Parternas åtagande Stockholms stad påtar sig: att ansvara för ledning av basgrupper under studenternas utbildningstid, att under 4 dagar per termin leda basgruppernas arbete inom respektive partnerområde, att organisera lämpliga basgrupper. Storlek och sammansättning är beroende av lokala förutsättningar. Stockholms universitet påtar sig att erbjuda utbildning till basgruppsledare, att utse kontaktpersoner för basgrupperna, att anslå 350 kronor per student och termin till stöd för basgruppsverksamheten. 3. Avtalstid Avtalet omfattar perioden 1 januari december 2008 och förlängs med ett år i taget om ingen av partnerna säger upp detsamma. Uppsägning skall ske skriftligt senast den 30 juni. Om förutsättningar för avtalet väsentligtförändras under avtalsperioden ska nya förhandlingar upptas om någon av partnerna begär detta. Förändringar och tillägg gällande detta avtal skall göras skriftligen och undertecknas av partnerna. För Stockholms universitet För Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad (Ort och datum) (Ort) (Namnförtydligande) (Namnförtydligande) (Befattning) (Befattning)

14 Bilaga Åsa Cornelius Föreståndare Regionalt utvecklingscentrum, RUC Lärarutbildningsnämnden, LUN Förslag till fördelning av resurser för ämnesområdeslärare Bakgrund Det vidgade RUC ska ansvara för samverkan mellan kommuner/skola med avseende på VFU, riktad kompetensutveckling samt praxisnära examensarbeten och forskning. Systemet med kontaktpersoner för varje partnerområde har ersatts av ett system med regionsamordnare och ämnesområdeslärare i syfte att öka den innehållsmässiga samverkan mellan lärarutbildningen och kommunerna/skolorna. Regionsamordnarnas tjänster (motsvarande en heltidstjänst per region) är placerade på RUC medan ämnesområdeslärarna ska finnas på institution. VFU-organisationen är omfattande. Den består av 6 regioner (varav Stockholms stad utgör 2), 25 kommuner och 14 stadsdelar i Stockholms stad. Ca studenter ska placeras på VFU, ett tusental skolor/förskolor är involverade och nätverken omfattar ett mycket stort antal individer. Fördelningen av antalet studenter på regionerna såg i december 2007 ut så här: Nordväst 930 Nordost 730 Sydväst 770 Sydost 790 Stockholms stad Det har i dagsläget inte varit möjligt för RUC att få fram uppgifter om hur studenterna fördelar sig på de olika profilområdena i regionerna. Däremot vet vi erfarehetsmässigt att det är stora skillnader mellan stora ämnen som svenska, matematik, historia, förskolan och små som moderna språk, kemi, fysik, fritid etcetera. Ämnesområdeslärare på institution men med anknytning till RUC I Erik Nilssons rapport Kommunsamverkan och verksamhetsförlagd utbildning, som har varit underlag för RUC:s organisation, skisseras följande arbetsuppgifter för ämnesområdeslärarna: Uppdraget ska vara att: - Stödja de studenter som har sin verksamhetsförlagda utbildning inom regionen och som läser den berörda profilen inom lärarprogrammet

15 Bilaga Vara ansvarig för verksamhetsförlagda moment inom respektive profil - Initiera praxisnära examensarbeten, leda uppsatsgrupper och handleda/examinera studenter som genomför sådana arbeten - Anordna verksamhetsförlagda slutseminarier för sådana examensarbeten - Anordna ämnesdidaktiska nätverk med såväl lärare/forskare från LHS/SU som yrkesverksamma lärare inom den profil man ansvarar för - Föra med sig erfarenheter och frågeställningar från fältet in till institutionerna på LHS/SU. Arbetsuppgifterna kan behöva förtydligas och vidareutvecklas under våren inför lanseringen av den nya lärarutbildningen med större helheter och profilområden höstterminen Samtidigt är det angeläget att verksamheten kommer i gång med hänsyn till alla de gamla studenter som är i utbildning och som kommer att finnas i systemet fram till Institutionerna har också redan tillsatt ämnesområdeslärare. För ämnesområdeslärarna har beräknats en resurs motsvarande i snitt 0,2 heltidstjänst per profilområde och region. Detta är en genomsnittlig beräkning; självfallet bör resursen inom institutionen kunna variera beroende på det aktuella profilområdets omfång och behov. Utöver den beräknade grundresursen kan tjänsterna finansieras av den ersättning som utgår för de kurser och examensarbeten som ämnesområdeslärarna ansvarar för. Förslag till beslut: Resursen för ämnesområdeslärare, totalt 10.8 tjänster, kan fördelas på de fem institutionerna med profilområden (förutsatt att beslut om profilområdena följer nedan indelning) enligt något av följande två förslag. Förslag ett: tjänst motsvarande 0,2 % per profilområde och region till den institution dit profilområdet hör. Förslag två: tjänst motsvarande 0,1 % per profilområde och region till den institution dit profilområdet hör och övrig resurs (motsvarande 5,4 % tjänst) fördelas i förhållande till studenters institutionshemvister. Förslag ett ger en viss snedfördelning i förhållande till hur studenterna fördelar sig på institutionerna. Med hänsyn till att profilområdena inrättas först till höstterminen 2008 kan ett alternativ till fördelning därför vara att också utgå från studenternas faktiska hemvistinstitution, det vill säga alternativ två.

16 Bilaga Tabell ett. Resursfördelning enligt förslag ett respektive två Institution Antal profilområden Resurs enl. förslag ett Resurs enl. förslag två Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot matematik och naturvetenskap Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete Tabell två. Studenters hemvistfördelning VT-08. Enligt uppgifter från VFU-portalen Totalt studenter. Institution Antal studenter Procentuell fördelning Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot matematik och naturvetenskap Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete