Samverkansgrupper barn och unga

Transkript

1 Samverkansgrupper barn och unga

2 Innehåll Kartläggning av samverkansformer utifrån barn och unga... 3 Samverkansformer... 4 Samverkan på individ-och gruppnivå 0-12 år... 4 Samverkan på individ-och gruppnivå år... 4 Samverkan på strategisk nivå... 4 Samverkan på individ-och gruppnivå VIB Very Important Baby Samverkan mellan skolsköterskor, kuratorer och skolpsykolog Samverkan våld i nära relationer SIP Samordnad individuell plan Intern samverkan och rutiner Individ-och familjeomsorgen Intern samverkan och rutiner Socialtjänsten... 6 Samverkan på individ-och gruppnivå år Samverkan mellan skolsköterskor, kuratorer och skolpsykolog SIP Samordnad individuell plan Ungdomsmottagningen SSPFR skola, socialtjänst, polis, fritid, räddningstjänst Samverkan våld i nära relationer KAA Kommunalt aktivitetsansvar Intern samverkan och rutiner Individ-och familjeomsorgen Intern samverkan och rutiner Socialtjänsten... 9 Samverkan på strategisk nivå Trygg på Orust Kommundialog med HSN Folkhälsorådet Närsjukvårdsgruppen Samordningsförbundet Väst POSOM Nätverk med andra kommuner Fyrbodals kommunalförbund KEKS Kvalitet och Kompetens Fritid samverkan STO Nätverk elevhälsan Utvecklingsområden att arbeta vidare med /Anna Sandberg, anna.sandberg@orust.se, tel

3 Kartläggning av samverkansformer utifrån barn och unga Undersökningar visar att psykisk ohälsa bland barn och unga ökar i Sverige och en väl fungerande samverkan mellan kommunen, hälso-och sjukvården och andra aktörer är avgörande för att barn och unga ska få det stöd de behöver och har rätt till. De barn och unga som är i behov av insatser tillhör i många fall de mest sårbara och utsatta i vårt samhälle. Inom ramen för Socialstyrelsens uppdrag att stärka socialtjänstens insatser för barn och unga har samverkansformerna för barn och unga i denna kartläggning setts över i Orust kommun. Det är ett uppdrag från individ-och familjeomsorgen och ligger i linje med Västra Götalandsregionens handlingsplan för psykisk hälsa. Kartläggningen syftar till att förbättra samverkan för barn och unga med den unge i centrum. Samverkansformer på övergripande, strategisk nivå och operativa samverkansformer på individoch gruppnivå med både interna och externa aktörer har setts över. Kartläggningen kommer att vara ett komplement till individ-och familjeomsorgens plan och fungera som ett diskussionsunderlag till förslag för framtida samverkan för målgruppen. De samverkansgrupper som ingår i kartläggningen beskrivs i korta ordalag utifrån en dialog med grupperna. Frågor som har ställts är vilka representanter som deltar i gruppen, vilket uppdrag och målgrupp som samverkan har. Det finns också utrymme för kommentarer hur samverkan fungerar och önskemål om framtida förbättringsområden. Det blir således en upplevd reflektion av hur samverkan fungerar och inte en redovisning av faktisk effekt. Dokumentet avslutas med förslag till utvecklingsområden som kommit fram under kartläggningen. Det är folkhälsostrategen i kommunen som har haft uppdraget att genomföra kartläggningen med Närsjukvårdsgruppen och Trygg på Orust som styrgrupper /Anna Sandberg, anna.sandberg@orust.se, tel

4 Samverkansformer Samverkan på individ-och gruppnivå 0-12 år 1. VIB Very Important Baby 2. Familjecentralen 3. Samverkan skolkuratorer skolsköterskor 4. Samverkan våld i nära relationer 5. SIP - Samordnad individuell plan 6. Intern samverkan IFO 7. Intern samverkan socialtjänsten Samverkan på individ-och gruppnivå år 1. Samverkan skolkuratorer skolsköterskor 2. SIP samordnad individuell plan 5. Ungdomsmottagningen 4. SSPFR- Samverkan socialtjänst, skola, polis, fritid och räddningstjänst 5. FUPH - Främja Ungdomars Psykiska Hälsa 6. Samverkan våld i nära relationer 7. KAA- Kommunalt aktivitetsansvar 8. Steg 1 En skola för alla 9. Intern samverkan IFO 10. Intern samverkan socialtjänsten Samverkan på strategisk nivå 1. Trygg på Orust 2. Dialogmöte med hälso- och sjukvårdsnämnden 3. Folkhälsorådet 4. Närsjukvårdsgruppen 5. Samordningsförbundet Väst 6. POSOM /Anna Sandberg, anna.sandberg@orust.se, tel

5 Samverkan på individ-och gruppnivå Här beskrivs samverkansformerna på individ-och gruppnivå utifrån åldrarna 0-12 år och år. En kort beskrivning med kommentarer. En del av grupperna upprepas eftersom dom spänner över hela åldersgruppen 0-25 år. 1. VIB Very Important Baby Det finns en lokal och en central VIB- grupp där syftet är ett förbättrat omhändertagande vid psykosociala riskgraviditeter såsom svårare psykisk/social problematik, missbruk, intellektuell funktionsnedsättning samt behov av extrastöd under graviditeten, förlossning och nyföddhetsperioden. Den lokala VIB- gruppen träffas 2ggr/termin där BVC, socialsekreterare, barnmorska och mödra- och barnhälsovårdspsykolog deltar. Där tas aktuella familjer upp samt gemensamma insatser planeras. Familjen skall alltid vara informerad, ha accepterat och godkänt att ärendet tas upp. Den centrala VIB- gruppen är av vägledande karaktär och tar inte upp handläggning av ärenden. I den gruppen ingår central mödrahälsovård, central barnhälsovård, förlossning, BB, kurator och socialtjänst. En vuxenpsykiatrier konsulteras vid behov. Kommentar: En väl fungerande samverkan men önskemål finns om att utveckla samverkan med öppenpsykiatrin med förslagsvis en kontaktperson. 2. Familjecentralen Familjecentralen som ligger centralt i Henån är en mötesplats för blivande föräldrar och familjer med yngre barn. Verksamheten är en samverkansform mellan mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst och som arbetar hälsofrämjande, tidigt förebyggande och stödjande. Det finns en styrgrupp och arbetsgrupp för verksamheten och sammankallande är en av personalen på den öppna förskolan som har viss del av sin tjänst som samordnare. Kommentar: Familjecentralen på Orust startade i oktober 2018 och upplevs mycket positiv av ingående verksamheter och besökare. 3. Samverkan mellan skolsköterskor, kuratorer och skolpsykolog Skolsköterskor, kuratorer och skolpsykolog träffas på eget initiativ 1-2 gånger per termin. Det finns behov av att diskutera gemensamma utvecklingsområden såsom till exempel drogpolicy, rutiner kring frånvaro, samverkan med andra aktörer, suicidprevention, behov av insatser för barn och ungdom. Att träffas ger också förutsättningar för ett mer lika förhållningsätt oavsett var på Orust man bor och går i skola. Både kuratorerna och skolsköterskorna ingår i olika nätverk i Fyrbodal och V8 (Strömstad, Tanum, Munkedal, Lysekil, Orust, Sotenäs, Dals- Ed och Färgelanda) för att utbyta erfarenheter och få stöd i arbetet. Skolpsykologen ingår i nätverk i Fyrbodal. Kommentarer: Gruppen träffas på eget initiativ men ser ett behov av att ha någon som sammankallar gruppen och att det ingår i den ordinarie strukturen att de skall träffas. Det finns behov av en mer långsiktig strategi för det förebyggande arbetet. Samverkan med vårdcentralen behöver utvecklas. Det finns behov av en samverkansform för eleverna i Förskola åk 6. ÖSAgrupperna - övergripande samverkan mellan förskola, skola, BVC och socialtjänst har tidigare fyllt den funktionen. 4. Samverkan våld i nära relationer I samverkansgruppen våld i nära relationer ingår representanter från folktandvården, tjejjouren väst, kvinnojouren, krismottagningen, vårdcentralen, fritid, polis, folkhälsa, socialtjänsten (IFO, biståndsenheten, socialpsykiatri/lss, äldreomsorgen), ungdomsmottagningen, barnmorskemottagningen, barnavårdscentralen, familjebehandlare (IFO) och HR-avdelningen. Utgångspunkten i arbetet är den övergripande planen som är antagen i KF /Anna Sandberg, anna.sandberg@orust.se, tel

6 Det handlar om att sprida kunskap kring våld i nära relation från samverkansgruppen ut i verksamheterna och att föra ut information om vad det finns för insatser att tillgå i kommunen. Även att skapa samverkan kring frågan i verksamheterna. Folkhälsan är sammankallande och gruppen träffas två gånger per termin. Kommentar: Gruppen tycker det är det ett bra sätt att hålla frågan vid liv och sprida kunskapen ut i verksamheterna. 5. SIP Samordnad individuell plan Både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har en skyldighet att ta initiativ till samordnad individuell plan när de bedömer att insatser behöver samordnas för att ett barn ska få rätt hjälp och stöd. Det kan till exempel vara när ett barn behöver ha kontakt med flera olika samhällsinstanser såsom skolan, socialtjänsten, LSS-verksamheten och barn- och ungdomspsykiatrin. Det kan också vara när barnets vårdnadshavare lägger ner mycket tid på att förmedla information mellan olika verksamheter om en ungdom missbrukar eller när ett barn inte går i skolan. Barn och ungdomar som är placerade, asylsökande eller nyanlända behöver ofta hjälp från olika samhällsinstanser och kan därför ha god hjälp av en SIP. All planering kring SIP ska utgå från vad individen har behov av. Individen skall alltid själv få möjlighet att göra sin röst hörd på en nivå som är lagom för dess ålder och mognad. Familjen runt barnet har en viktig roll och behöver självklart vara delaktig i planeringen. 6. Intern samverkan och rutiner Individ-och familjeomsorgen När det gäller samverkan på individnivå både internt och extern skall SIP användas. Det finns en väl fungerande arbetsform med skolan när det finns oro för någon elev. En arbetsform som skull kunna användas i samverkan med andra verksamheter som till exempel fritid. Det finns behov av att se över interna rutiner som mellan missbruk- socialpsykiatri försörjningsstöd, barn unga och vuxen. Kommentarer: Viktigt att poängtera att all samverkan skall utgå från brukarperspektivet och vara individrelaterad. I de samverkansgrupper där socialtjänsten ingår behöver de också ta hänsyn till sekretesslagstiftningen. Rutinen för att använda sig av SIP behöver ses över för att förenkla arbetsformen då den kan användas i fler fall 7. Intern samverkan och rutiner Socialtjänsten En rutin för samverkan inom socialtjänsten har utarbetats /Anna Sandberg, anna.sandberg@orust.se, tel

7 Samverkan på individ-och gruppnivå år 1. Samverkan mellan skolsköterskor, kuratorer och skolpsykolog Skolsköterskor, kuratorer och skolpsykolog träffas på eget initiativ 1-2 gånger per termin. Det finns behov av att diskutera gemensamma utvecklingsområden såsom till exempel drogpolicy, rutiner kring frånvaro, samverkan med andra aktörer, suicidprevention, behov av insatser för barn och ungdom. Att träffas ger också förutsättningar för ett mer lika förhållningsätt oavsett var på Orust man bor och går i skola. Både kuratorerna och skolsköterskorna ingår i olika nätverk i Fyrbodal och V8 (Strömstad, Tanum, Munkedal, Lysekil, Orust, Sotenäs, Dals- Ed och Färgelanda) för att utbyta erfarenheter och får stöd i arbetet. Skolpsykologen ingår i nätverk i Fyrbodal. Kommentarer: Gruppen träffas på eget initiativ men ser ett behov av att ha någon som sammankallar gruppen och att det ingår i den ordinarie strukturen att de skall träffas. Det finns behov av en mer långsiktig strategi för det förebyggande arbetet. Samverkan med vårdcentralen behöver utvecklas. Det finns behov av en samverkansform för eleverna i förskola åk 6. ÖSAgrupperna har tidigare fyllt den funktionen. 2. SIP Samordnad individuell plan Både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har en skyldighet att ta initiativ till samordnad individuell plan när de bedömer att insatser behöver samordnas för att ett barn ska få rätt hjälp och stöd. Det kan till exempel vara när ett barn behöver ha kontakt med flera olika samhällsinstanser samtidigt såsom skolan, socialtjänsten, LSS-verksamheten och barn- och ungdomspsykiatrin. All planering kring SIP utgår från individens behov. Barnet själv ska alltid få möjlighet att göra sin röst hörd på en nivå som är lagom för dess ålder och mognad. Familjen runt barnet har en viktig roll och behöver självklart vara delaktig i planeringen. 3. Ungdomsmottagningen Ungdomsmottagningen är en basverksamhet som ska ses som ett komplement till övrig hälsooch sjukvård och till kommunens hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ungdomsmottagningen ska genom ett hälsofrämjande förhållningssätt främja en god fysisk och psykisk hälsa samt stärka, stödja och motivera ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv. Ungdomarna ska ges förutsättningar för att kunna göra hälsosamma val av levnadsvanor. Ungdomsmottagningen ska kännetecknas av hög kvalitet, god tillgänglighet, gott bemötande och valfrihet. Verksamheten vänder sig till ungdomar och unga vuxna upp till 24 år. Ungdomsmottagningen ska arbeta utåtriktat tillsammans med skolor där även särskolorna omfattas. Verksamheten skall utvecklas i samverkan med kommunala verksamheter som arbetar med ungdomar. En strategisk styrgrupp skall finnas. Ungdomsmottagningen är inte en remissinstans. Sjukvårdande behandling och utredning av läkare ska ske på den aktuella vårdenheten som t.ex. vårdcentral, gynekologisk mottagning. Kommentar: Ungdomsmottagningen samverkar med olika verksamheter men det behöver tydliggöras i vilka samverkansformer som ungdomsmottagningen ska vara representerade. Det utåtriktade arbetet har kraftigt minskat då tjänsterna har dragits ner på mottagningen /Anna Sandberg, anna.sandberg@orust.se, tel

8 4. SSPFR skola, socialtjänst, polis, fritid, räddningstjänst SSPFR är en samverkansgrupp med representanter från socialtjänst, skola, polisen, fritid och räddningstjänsten. Gruppen startade utifrån en överenskommelse mellan dåvarande enhetschefen för barn och familj och polisen. Konceptet togs utifrån hur Göteborgs stad arbetade. Målgruppen för samverkansgruppen är ungdomar i högstadiet och gymnasieåldern som är i riskzonen för utanförskap, missbruk och kriminalitet, både på individ-och gruppnivå. Trygg på Orust är styrgrupp för SSPFR. Sammankallande för SSPFR har tidigare varit representanten från socialtjänsten, men är nu representant från fritid, önskemål finns att sammankallande väljs utifrån funktion istället för person och att det är socialtjänsten som är sammankallande. Kommentarer: Gruppen tycker att det är en fungerande samverkansform men att vissa förutsättningar behöver uppfyllas för att den skall fungera bra. Gruppen betonar att de skall stå för Verkstad, att det skall bli handling av det som kommer fram i gruppen, dels på individnivå och dels på grupp nivå. En förutsättning för det är att alla verksamheter är representerade och framför allt socialtjänsten då de är viktig byggsten i arbetet. Det är också viktigt att det utarbetas rutiner för hur samtyckesblanketterna skall användas. Önskemål finns också om fler insatser för barn och unga som är i riskzonen, generellt i kommunen. 5. FUPH FUPH är en samverkansform mellan fritid, ungdomsmottagning, elevhälsa, vårdcentral, bibliotek, och socialtjänsten. Syftet är samverkan mellan verksamheter som möter barn och unga för att gemensamt utforma förebyggande och främjande insatser gällande psykisk hälsa. Att skapa lättare vägar för unga att få rätt hjälp och stöd när de är i behov av det gällande psykisk ohälsa. Ärenden tas aldrig upp men ibland kan avidentifierade fall diskuteras om vilka vägar som är möjliga att gå/ta för att denne ska få hjälp och stöd. Målgruppen är främst ungdomar och unga vuxna. Gruppen träffas 2ggr/termin. Närsjukvårdsgruppen är styrgrupp. Kommentar: Gruppen har funnits i snart 2 år och var från början ett projekt med insatser för ungdomarna. Nu är det en ren samverkansform där det är verksamheterna som själva får bidra med resurserna. Önskemål är en tydligare koppling till Närsjukvårdsgruppen om vad som görs och vika frågeställningar vi kan tänkas ha eller som vi inte känner att vi kan lösa. Men också ett intresse från Närsjukvårdsgruppen om vad som faktiskt görs. Önskemål är att socialtjänsten har med en representant, så var det tidigare då Bryggan fanns. 6. Samverkan våld i nära relationer I samverkansgruppen våld i nära relationer ingår representanter från folktandvården, tjejjouren väst, kvinnojouren, krismottagningen, vårdcentralen, fritid, polis, folkhälsa, socialtjänsten (IFO, biståndsenheten, socialpsykiatri/lss, äldreomsorgen), ungdomsmottagningen, barnmorskemottagningen, barnavårdscentralen, familjebehandlare (IFO) och HR-avdelningen. Utgångspunkten i arbetet är den övergripande planen som är antagen i KF. Det handlar om att sprida kunskap kring våld i nära relation från samverkansgruppen ut i verksamheterna och att föra ut information om vad det finns för insatser att tillgå i kommunen. Även att skapa samverkan kring frågan i verksamheterna. Folkhälsan är sammankallande och gruppen träffas två gånger per termin. Kommentar: Gruppen tycker det är det ett bra sätt att hålla frågan vid liv och sprida kunskapen ut i verksamheterna /Anna Sandberg, anna.sandberg@orust.se, tel

9 7. KAA Kommunalt aktivitetsansvar Det finns en samverkansform kring kommunalt aktivitetsansvar med representanter från studieoch yrkesvägledningen, grundskolan, gymnasiet, arbetsmarknadsenheten, individ-och familjeomsorgen och Steg 1. Syftet är att gå igenom de ungdomar som faller under kommunalt aktivitetsansvar. KAA är för målgruppen år och går därefter över till DUA delegationen för unga och nyanlända i arbete. Kommentar: Ett lokalt Arbetsförmedlingskontor saknas, det skulle underlätta besök, samverkan etc. Det är viktigt med snabba insatser och en svårighet är att de flesta gymnasieeleverna i Orust kommun är externa, det är ca 500 elever som går i gymnasiet i en annan kommun. Det innebär att det ibland kan dröja med återkoppling vid till exempel avhopp. 8. Steg 1 En skola för alla I samverkan med Samordningsförbundet Väst har Steg1 startats.steg1 riktar sig till ungdomar och unga vuxna år med diffus problematik och som står långt från skola/arbetsmarknad. I mån av plats vänder sig Steg 1 även till ungdomar upp till 29 år. Syftet är att insatsen skall vara motivations- och aktivitetshöjande och även arbets- och/eller studieförberedande. Målsättningen är att en stegförflyttning görs mot egen försörjning och ökad livskvalitet. Insatsen inleds med en individuell kartläggning och pågår sedan 4 dagar per vecka under 6 månader 9. Intern samverkan och rutiner Individ-och familjeomsorgen När det gäller samverkan på individnivå både internt och externt skall SIP användas. Det finns en väl fungerande arbetsform med skolan när det finns oro för någon elev. En arbetsform som skulle kunna användas i samverkan med andra verksamheter som till exempel fritid. Det finns behov av att se över interna rutiner som mellan missbruk- socialpsykiatri försörjningsstöd, barn unga och vuxen. Kommentarer: Viktigt att poängtera att all samverkan skall utgå från brukarperspektivet och vara individrelaterad. I de samverkansgrupper där socialtjänsten ingår behöver de också ta hänsyn till sekretesslagstiftningen. Rutinen för att använda sig av SIP behöver ses över för att förenkla arbetsformen då den kan användas i fler fall. 10. Intern samverkan och rutiner Socialtjänsten En rutin för samverkan inom socialtjänsten har utarbetats /Anna Sandberg, anna.sandberg@orust.se, tel

10 Samverkan på strategisk nivå Här beskrivs samverkansformerna på strategisk nivå utifrån hela åldersgruppen 0-25 år. 1. Trygg på Orust Trygg på Orust är en samverkansgrupp med representanter från polis, socialtjänst, lärande, fritid, Orustbostäder, räddningstjänst samt folkhälsostrateg, alkohol-och drogförebyggare och säkerhetsstrateg. Säkerhetsstrategen är sammankallande. Syftet med gruppen är att öka tryggheten på Orust. Ingående representanter tar med sig problembilder från respektive verksamhet. Målgruppen är hela befolkningen med fokus på de områden som kommer fram i den årliga lägesbilden och åtgärdsplanen. Trygg på Orust är styrgrupp för SSPFR. Den kommunala ledningsgruppen KLG är styrgrupp för Trygg på Orust. Kommentarer: En fungerande samverkansform. Representationen behöver ses över. Vissa funktioner kan med fördel adjungeras vid behov. 2. Kommundialog med HSN Syftet är att genom dialog med kommunen diskutera aktuella gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor samt att kommunen kan lyfta de frågor som de anser berör nämndens område/arbete. Upplägget är att presidiet för HSN N träffar var och en av de 14 kommunerna två gånger per år, på vår- och höstterminen. Mötena är vanligtvis två timmar långa och alltid på plats hos kommunen. Kommentarer: Det finns behov av att tydliggöra vem som är sammankallande för kommunens del i kommundialogen. 3. Folkhälsorådet Forumet för våra folkhälsofrågor är folkhälsorådet, där politiker och ledande tjänstemän ingår. Folkhälsoarbetet bygger på ett avtal vi har med Norra hälso- och sjukvårdsnämnden i Västra Götalandsregionen. Avtalet säger att folkhälsoarbetet ska ha en politisk styrning och bedrivas på en strategisk nivå. Kommentar: Det finns en risk att det blir parallella spår med frågor som tas upp Folkhälsorådet och inte informeras vidare framför allt till tjänstemannanivån. Viktigt att klargöra vems ansvar det är. 4. Närsjukvårdsgruppen Närsjukvårdsgruppen är en sammanslagning av olika samverkansarenor på lokal nivå för att få mer effektivitet och handlingskraftighet kring gemensamma hälso- och sjukvårdsfrågor. Ansvaret för hälso- och sjukvården vilar på två huvudmän, region och kommun. Ordförandeskap och vice ordförande alterneras lokalt mellan vårdcentral och kommun. Närsjukvårdsgruppen träffas 4 ggr/år utifrån en gemensam framtagen dagordning. Närsjukvårdsgruppen ersätter Västbus på en övergripande nivå. Närsjukvårdsgruppen är representerad med representanter både från kommun och region. Folkhälsostrateg adjungeras vid behov. Kommentar: Uppdraget för närsjukvårdsgruppen behöver klargöras. Arbetsformen kring SIP behöver utvecklas /Anna Sandberg, anna.sandberg@orust.se, tel

11 5. Samordningsförbundet Väst Kommunerna Uddevalla, Färgelanda, Munkedal, Sotenäs, Tanum, Lysekil, Orust och Strömstad bildar tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Väst. Förbundet verkar utifrån lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1 210). De insatser som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamheter. Samordningsförbundens uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. Samordningsförbundet Väst finansierar helt eller delvis ett flertal insatser. Gemensamt för alla insatser är att deltagarna är i behov av stöd från två eller fler av de samverkande myndigheterna. Samordningsförbundet erbjuder insatser både på individ- och gruppnivå som rehabvägledare, arbetsförmågeutredning, stödja arbetsintegrerade sociala företag, motivations-och vägledningsgrupp för nyanlända och Steg 1 som riktar sig till ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. Kommentar: Samordningsförbundet upplever att det är lätt att samarbeta med Orust, det är lätt att hitta lösningar och det finns ett stort engagemang. Ett utvecklingsområde är att förbättra informationen om samordningsförbundet lokalt i kommunen. 6. POSOM POSOM står för psykisk och socialt omhändertagande av de personer som indirekt drabbas vid akuta händelser. Det kan vara familj, vänner, skolelever med flera i alla åldrar beroende av vilken händelse det gäller. Det är en samverkansform mellan socialtjänst, räddningstjänst, lärande, fritid, svenska kyrkan, vårdcentralen och röda korset. Säkerhetsstrategen är sammankallande. Det handlar om första hjälpen och lite av en hålla handen funktion i det akuta skedet för att sedan lämna över till ordinarie verksamhet. Det finns två operativt ansvariga i kommunen som aktiveras vid akuta händelser. De finns också resurspersoner till var och en verksamhet som ingår i POSOM- gruppen som aktiveras vid akuta händelser. POSOM- gruppen träffas 4ggr/per år där syftet är att lära känna varandras verksamheter och vara förberedda då det blir skarpt läge. Den frivilliga resursgruppen som finns i kommunen kan också hjälpa till vid akuta händelser i form av mer praktisk hjälp. Kommentarer: En samverkansform som fungerar bra vid akuta händelser. Något som behöver utvecklas är stöd till dom som är hjälpare och stödjare. Att i efterhand få stöd i det man har varit med om och bearbeta det som ibland kan vara traumatiska händelser. Det behövs en struktur för det, så att det inte glöms bort /Anna Sandberg, anna.sandberg@orust.se, tel

12 Nätverk med andra kommuner Orust kommun ingår i olika nätverk med andra kommuner. Kartläggningen ger inte en heltäckande bild av vilka nätverk som Orust kommuns olika verksamheter ingår i men nämner några av dom som har nämnts i samband med kartläggningen av samverkansgrupperna. Fyrbodals kommunalförbund Orust ingår i Fyrbodals kommunalförbund som är en sammanslutning av 14 kommuner i Dalsland, norra Bohuslän samt nordvästra hörnet av Västergötland. Uppgifter för kommunalförbundet Svara för gemensamt regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete Medverka till en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder Aktivt bevaka kommunala intressen genom uppvaktningar, remissyttranden mm Driva gemensamma utvecklingsprojekt för medlemskommunerna Skapa förutsättningar för att nyttja EUs resurser till projekt Skapa nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte KEKS Kvalitet och Kompetens KEKS Kvalitet och Kompetens i samverkan är ett nätverk där Fritid ingår och finansieras i huvudsak av medlemsavgifter och sökta medel på riksnivå. Ett medlemskap i KEKS innebär framför allt att man ingår i ett nätverk med ett gemensamt intresse; att utveckla och stärka den öppna ungdomsverksamheten. Kompetensutveckling, mätningar, goda exempel och utbildningar är exempel på vad KEKS erbjuder. Fritid samverkan STO Fritid samverkar med Stenungssund och Tjörn med till exempel att anordna gemensamma aktiviteter för ungdomar och även gemensamma utbildningar. Det är en samverkan över kommungränserna om vad som är på gång inom ungdomsområdet. Nätverk elevhälsan Både kuratorerna och skolsköterskorna ingår i olika nätverk i Fyrbodal och V8 (Strömstad, Tanum, Munkedal, Lysekil, Orust, Sotenäs, Dals- Ed och Färgelanda) för att utbyta erfarenheter och får stöd i arbetet. Skolpsykologen ingår i nätverk i Fyrbodal /Anna Sandberg, anna.sandberg@orust.se, tel

13 Utvecklingsområden att arbeta vidare med Vi har lyft fram några områden som har kommit fram i kartläggningen som kan ligga till grund för en fortsatt diskussion och framtagande av förslag till fortsatt effektiv samverkan kring barn och unga. Närsjukvårdsgruppen och Trygg på Orust kommer att bli styrgrupper för det arbetet. Det upplevs som en fungerande samverkan för flertalet av samverkansgrupperna. Information mellan de olika samverkansgrupperna behöver förbättras. Det är risk för att det blir parallella spår. Det saknas samverkansform för barn från förskola till och med åk. 6. Tidigare fanns s.k. ÖSA- grupper i den åldersgruppen som inte har ersatts. Det fanns även en operativ Västbus grupp som inte har ersatts. Frågan om hur vi skall kunna prata om/med enskilda individer som lever i utsatthet i samverkansgrupperna behöver klargöras. Detta gäller framför allt SSPFR där det behöver tydliggöras för att komma vidare i arbetet. Uppdraget där bör ses över. SIP samordnad individuell plan bör användas då det handlar om individärenden. Anmälningsplikten bör tydliggöras. Kunskap om vilka samverkansformer som finns och vilket uppdrag dom har behöver spridas. Uppdraget behöver tydliggöras för vissa samverkansgrupper, dels när det gäller gruppen i sin helhet, men också vad ingående representanter har för uppdrag. Samverkan fungerar mycket bra vid akuta händelser. Alla ställer upp. Viktigt att notera att samverkansgrupperna inte ersätter anmälningsplikten. Information om utbildning om anmälningsplikten bör hållas kontinuerligt ute i verksamheterna. Det finns ett behov av ta fram rutiner för hur samverkan skall ske mellan till exempel individoch familjeomsorgen och fritid vid oro för en ungdom. Det finns en väl fungerande arbetsform med skolan som skulle kunna appliceras på andra verksamheter. Elevhälsans samverkansform behöver formaliseras och ingå in en struktur där de kan lyfta sina frågor. Samverkanskanaler med vårdcentralen bör upparbetas. När det gäller individärenden bör SIP samordnad individuell plan användas som metod. Det finns behov av att öka kunskapen och ta fram rutiner för detta arbete. Det behöver ytterligare utredas om en del av samverkansgrupperna med liknande uppdrag kan slås samman /Anna Sandberg, anna.sandberg@orust.se, tel