Betygsättningen i fristående skolor

Transkript

1 2 oktober 2002 NUMMER 8 Nationella kvalitetsgranskningar Betygsättningen i fristående skolor Skolverket har granskat betygssättningen i 18 fristående skolor. Det är en fortsättning på den kvalitetsgranskning som genomfördes i kommunala skolor Granskningsuppdraget har gällt hur betygssystemet, oavsett skolform, tillämpas och kvalitetssäkras så att betygen upplevs som likvärdiga och rättvisa. Utbildningsinspektörerna konstaterar att det inte fanns några avsevärda generella skillnader mellan kommunala skolor och fristående skolor vad gäller en likvärdig betygssättning. Däremot fanns exempel på större inbördes variationer mellan de fristående grund- och gymnasieskolorna än mellan de kommunala skolorna i den förra granskningen i olika avseenden. Det kunde t ex gälla synen på lärande, tolkningen av styrdokumenten och därmed sätten att organisera och leda undervisningen, hur elevernas kunskaper utvärderades och synen på betygens roll. Bättre samverkan I granskningen uppmärksammas bl a samverkan som ett eftersatt område hos de fristående skolorna - de faktiska förutsättningarna för samverkan var i många fall sämre än på de kommunala skolorna. Internt samarbetade man ämneskolleger emellan, men i många fall fanns det inte lärare i samma ämne att samarbeta med. Arbetsorganisationen var på NYHETSBREV 8.02 flera skolor inte heller sådan att man arbetade i ämnesövergripande lärarlag vilket skulle möjliggöra en samverkan över ämnesgränserna. Skolorna hade oftast inga kontakter med andra fristående eller kommunala skolor med liknande utbildning när det gäller frågor kring betygssättning, med undantag av de fall då huvudmannen hade flera systerskolor. De fristående skolorna har lika stora behov som de kommunala skolorna att samverka med andra skolformer. Att ingå i en professionell gemenskap också utanför den egna skolan har, oberoende av huvudman och skolform, ett mycket stort värde både i ett lokalt, kommunalt och nationellt perspektiv. Det är väsentligt för den pedagogiska verksamheten i stort och nödvändigt för en likvärdig och rättvis betygssättning. Goda möjligheter till pedagogiskt ledarskap Rektorerna vid de granskade fristående skolorna hade, jämfört med sina kollegor i de kommunala skolorna, mycket goda möjligheter till ett pedagogiskt ledarskap. Ambitionen vid flera av de fristående skolorna var att underlätta rektors ansvar för ekonomiska uppgifter genom att t ex lägga det ekonomiska ansvaret på styrelsenivå eller att anställa en intendent eller kanslist till rektors hjälp som skötte ekonomi och personalfrågor. Rektorerna var generellt sett mycket intresserade av betygsfrågor men hade olika uppfattningar om vari deras ansvar bestod. De flesta överlät huvuddelen av ansvaret på läraren, några rektorer initierade och deltog mycket aktivt i diskussioner kring rättviseoch likvärdighetsfrågorna och utvecklingen av mål och betygskriterier. Däremot hade inte rektorerna själva sökt eller skapat kontakter utanför sin skola när det gäller betygssättningen. Betygsfokuserade elever Generellt fanns på de fristående skolorna en mycket stark fixering på höga betyg bland både elever, föräldrar och personal. Problematiken kring att nå eller inte nå betyget Godkänd som var myc-» 2 Omräkning av poäng i gymnasieskolan 4 Tävla om GötaPiset! 5 Insamling av statistikuppgifter 6 Pilotutbildningen IT för skolledare 6 Testplatsen - testa olika system 1

2 Personuppgifter i skolan - Datainspektionens konferens Vilket ansvar har skolorna för hur uppgifter om eleverna behandlas? När får klassfoton och klasslistor läggas ut på Internet? Finns det åldersgränser för samtycke? Hur ska lärarna hantera sina minnesanteckningar och underlag för utvecklingssamtal? Det är några av de frågor som kommer att tas upp och försöka besvaras på konferensen som riktar sig till skolledare, personuppgiftsombud som arbetar med skolor, personal på kommunala nämnder med ansvar för skolfrågor och inte minst, alla eldsjälar som jobbar med IT-frågor på skolorna. Upphovsrätt på Internet Hur får elever och lärare använda texter och bilder på nätet och andra digitala medier? Upphovsrätt på Internet ingår inte i Datainspektionens ansvarsområde. En representant för Skolverkets projekt Kolla källan är inbjuden till konferensen och kommer att ta upp dessa frågor. Välkommen till Datainspektionens höstkonferenser som äger rum i Stockholm den 6/11, Malmö den 18/11 och Göteborg den 3/12. Ytterligare information Läs mer om konferensen och hur du anmäler dig på Datainspektionens webbplats, Allmänna upplysningar får du av Liliann Edlund, tel: Skolverket på Skolforum Den oktober är det dags för Skolforum på Älvsjömässan i Stockholm. Skolverket kommer att delta med seminarier och en monter där vi delar ut material, svarar på frågor och visar våra webbplatser. Vi kommer också att bjuda på miniseminarier i montern. Välkomna till monter C 06:21. För mer information se ket påtaglig i de granskade kommunala skolorna var snarast en MVG-problematik på såväl grundskole- som gymnasienivån i de fristående skolorna. Inte minst eleverna själva ställde många gånger överkrav på sig själva och skruvade upp konkurrensmentalitet och betygspress. Det enda betyg många elever tenderade att tala om var MVG. I synnerhet G men också VG betraktades av eleverna som något av ett misslyckande. Granskningen visar att bedömning och betygssättning i stor utsträckning vilade på skriftliga poängsatta prov. Det fanns emellertid också många exempel på ett mycket varierat och brett betygsunderlag liksom på att skriftliga prov svarade mot kraven i ett målrelaterat betygssystem med kriterier som beskriver kunskapskvaliteter. Detta gällde, oavsett om det rört sig om en fristående eller kommunal skola. Det intressantaste utvecklingsarbetet kring instrument för att nå bättre överensstämmelse mellan kunskapsmål och kunskapsbedömning gavs på en fristående gymnasieskola. På ett par fristående skolor var å andra sidan insikterna i det nuvarande systemet mycket svaga. Utbildningsinspektörernas förslag till åtgärder handlar bl a om att de fristående skolorna och deras huvudmän bör rikta mer uppmärksamhet på likvärdighetsfrågorna verka för en större öppenhet och bättre samverkan internt och externt satsa på kompetensutveckling om betygssystemet förbättra kvalitetsarbetet och efterlevnaden av regelverket. Skolverket överväger också att som ett kriterium för godkännande av en fristående skola där betygssättning är aktuell, begära att huvudmannen skall redovisa hur man avser att arbeta för att betygens likvärdighet säkerställs. För ytterligare information Kontakta Ulla Lindqvist, e-post ulla.lindqvist@skolverket.se för ytterligare information. Rapporten Betygsättningen i fristående skolor beställs hos Liber Distribution, adress se sista sidan. Best nr är 02:747 och priset 30 kr, exkl moms. Porto tillkommer. Omräkning av poäng i gymnasieskolan Skolverket får många frågor om hur man ska räkna om poängen för de elever i gymnasieskolan som har påbörjat gymnasieskolan i det gamla poängsystemet (där minimipoäng är 2150 resp p, inklusive specialarbete 20 p) och efter studieuppehåll kommer tillbaka till gymnasieskolan och därmed hamnar tillsammans med elever som läser i det nya poängsystemet (där ett slutbetyg ska innehålla 2500 p, inklusive projektarbete 100 p). Reglering Övergångsbestämmelser i gymnasieförordningen och i kursplanerna är de bestämmelser som tillsammans med Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:165) med vissa bestämmelser om beräkning av gymnasiepoäng i slutbetyg i gymnasieskolan reglerar vilka kurser elever som har haft studieuppehåll ska läsa och hur poängen för dessa ska beräknas. Viss problematik Intentionen är att ingen elev ska drabbas negativt av att staten beslutat att ändra poängstrukturen i gymnasieskolan, inte heller de elever som väljer att göra ett studieuppehåll. I landets alla gymnasieskolor kan det i princip förekomma lika många variationer av kurssammansättningar i de olika årskurserna som det finns gymnasieskolor. Det har därför varit närmast omöjligt för Skolverket att göra ett vattentätt omräkningssystem,» 2 NYHETSBREV 8.02

3 » som inte drabbar någon övergångselev negativt. Det är således viktigt att skolorna tillsammans med eleven gör en noggrann studieplanering och försöker att utifrån bestämmelserna lösa elevens studiesituation på ett för eleven bra sätt. Betyg på många kurser från det gamla poängsystemet De elever som i våras hade gått tre år i gymnasieskolan men ännu inte är klara med sin gymnasieutbildning ska gå klart gymnasieskolan enligt de gamla programstrukturerna och det gamla poängsystemet. De ska alltså läsa klart sin gymnasieutbildning enligt de gamla kursplanerna. Många elever som påbörjade sin utbildning i det gamla poängsystemet har nu kommit tillbaka efter ett studieuppehåll efter årskurs 2. Även för dessa elever, och för andra elever som av någon anledning har betyg på många kurser enligt det gamla poängsystemet, är huvudregeln att de ska gå klart enligt det gamla poängsystemet och ha ett gammalt slutbetyg (2150 alt p, inklusive specialarbete 20 p). Någon möjlighet att räkna om nya kurser till det gamla poängsystemet finns inte. Däremot bör det i många fall, när gamla och nya kurser har likartade mål, vara möjligt att låta gamla elever samläsa med elever som läser enligt nya kursplaner. Läraren får då beakta att bedömning och betygssättning av den gamla eleven ska ske utifrån de gamla målen och betygskriterierna. Vilka kurser som kan anses motsvara varandra framgår av den jämförelselista som ligger på Skolverkets hemsida under KURSINFO www3.skolverket.se/ki/sv/0203/sf/ 21/ol/index.html under Övrig information Jämförelse mellan gamla och nya kurser. I praktiken är det möjligt att sätta betyg enligt de gamla kursplanerna och betygskriterierna fram till 30 juni Övergångsbestämmelserna medger omräkning av kurser till det nya poängsystemet för en elev som läst flertalet kurser i det gamla systemet och haft ett studieavbrott, men detta är lämpligt bara om det inte drabbar eleven negativt. I sådana fall gäller bestämmelserna nedan. Eftersom varken specialarbetet eller poäng för lokalt tillägg som inte är betygssatt får tas med i ett nytt slutbetyg är det inte ovanligt att en omräkning blir till nackdel för en sådan elev. Betyg på ett fåtal kurser från det gamla systemet Även för elever som påbörjat utbildningen i gymnasieskolan före den 1 juli 2000, men på grund av studieavbrott eller påbörjad ny utbildning fått betyg bara på ett fåtal kurser från det gamla systemet, är huvudregeln egentligen att de ska gå klart enligt det gamla poängsystemet. För dessa elever kan det emellertid vara till fördel att gå över till den nya programstrukturen. Övergångsbestämmelserna medger att eleverna kan göra det och dessutom ta med sig betygen på de kurser som eleven redan läst. Om eleven övergår till den nya programstrukturen gäller omräkningsbestämmelserna i SKOLFS 2000:165. Övergångsbestämmelserna i gymnasieförordningen medger dessutom att elevens slutbetyg innehåller minst 2451 poäng i stället för För att eleven ska anses ha gått ett nationellt program och nationell inriktning måste eleven, förutom kärnämneskurserna, ha de gemensamma kurserna för (det nya) programmet respektive inriktningen. Det är inte viktigt att eleven har rätt antal poäng av den gemensamma kursen; det kan lika gärna vara en motsvarande gammal kurs som har konverterats (se jämförelselistan som nämns ovan). Det viktiga är att slutsumman av elevens poäng blir minst 2451 poäng. En möjlighet som finns, om det är svårt för eleven att få ihop alla gemensamma kurser, är att eleven medges byte till ett specialutformat program. Observera att beslut om specialutformat program ska fattas av styrelsen för utbildningen eller delegation, se 5 kap. 4 a skollagen. Se även 5 kap. 13 skollagen samt 6 kap. 12 gymnasieförordningen. Konverteringstabellerna i SKOLFS 2000:165 De olika konverteringsfaktorerna 1,15 och 1,0 som anges i omräknings-» Yrkesutbildning i fokus! Nationell konferens om grundläggande yrkesutbildning oktober, Louis De Geer Konsert och Kongress i Norrköping. För att fortsätta kvalitetsutvecklingen och måluppfyllelsen inom yrkesutbildningen arrangerar Skolverket åter en två dagar lång konferens med den grundläggande yrkesutbildningen i fokus. Syftet är precis som förra årets regionala konferenser att sprida erfarenheter mellan skolor och utbildningar och att mötas och inspireras av andras arbete. Konferensen kommer att ge plats för såväl intressanta seminarier som chanser till mötesplatser, dels via informella sammankomster, dels via diskussionsforum. Konferensen, som är avgiftsfri, vänder sig till lärare, studie- och yrkesvägledare på program med yrkesämnen, skola arbetslivsansvariga samt handledare inom APU och LIA. Konferensprogrammet kan läsas och laddas ned via Skolverkets webbplats Skola-Arbetsliv skolarb Ny webbsida för elever! Nu är den igång, projektarbetets studerandewebb av elever för elever. Bokmärken och planscher har skickats ut till elevråden på gymnasieskolorna i landet. Adressen vi lanserar för elever är Tipsa gärna eleverna på er skola! För skolledare, lärare och bibliotekarier hänvisar vi till adressen: där de kan ta del av nyheter från båda webbsidorna. För mer information kontakta annika.andersson@skolverket.se NYHETSBREV

4 » föreskrifterna har tagits fram utifrån på vilket program kurserna är mest frekventa. Faktorerna ska emellertid användas oavsett på vilket program kursen faktiskt har lästs. Sammanfattningsvis kan sägas följande: Kärnämneskurserna har en egen tabell och den gäller för alla program. Kurserna som finns uppräknade i tabellen med karaktärsämneskurser är där konverterade med 1,15. Tabellen gäller oavsett på vilket program kursen lästs och även om kurserna lästs som individuellt val. Lokala kurser som kan vara alternativ till, dvs. som är av samma sort som de i karaktärsämnestabellen kan också konverteras med faktorn 1,15 (avrundning uppåt till närmaste heltal). Kursen ska alltså vara mest frekvent på SP, NV eller ES och tillhöra något av de uppräknade ämnena i tabellen. Detta gäller oavsett vilket program kursen lästs och även om kursen lästs som individuellt val. Engelska B och Matematik B har en egen tabell. Kurser som inte finns uppräknade i tabellerna omräknas med faktorn 1,0 oavsett vilket program de lästs på. Det enda undantaget är lokala kurser enligt p. 3. Poäng för lokalt tillägg som inte är betygssatt får inte tas med i ett nytt slutbetyg och därmed inte konverteras. Detsamma gäller specialarbete. Alla konverterade kurser, oavsett omräkningsfaktor, ska i slutbetyget kodas med ett K direkt efter kurskoden. Slutbetygsdokumentens utformning Hur slutbetygsdokumentet ska se ut och vad det ska innehålla finns föreskrivet i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 1997:4) om utformningen av slutbetyg och samlat betygsdokument i gymnasieskolan (senast ändrad genom SKOLFS 1998:26). Dessa föreskrifter kommer med anledning av de nya programstrukturerna att revideras under hösten Tidigare information om konvertering Tidigare information om övergångsreglerna för de elever som drabbas av poängsystemskiftet finns på och på styr/omrakning.shtml Tävla om GötaPriset! GötaPriset är en tävling för dig som utvecklar skolan i Sverige. Årets tema är Friskt vågat. Vi efterlyser projekten som vågar förändra ledarskap, kompetens, organisation och arbetsmiljö. Berätta hur det gick till att få en bättre verksamhet! Det är enkelt att tävla om GötaPriset. Skicka in en kort sammanfattning om ditt projekt senast den 20 december Skriv en knapp sida eller max tecken. På kan du sända din sammanfattning. Det går också bra med vanlig e-post, som du skickar till info@kvalitesmassan.se Du tävlar om kr och kan välja mellan att presentera ditt projekt som uppsats eller poster. De nominerade projekten medverkar på Kvalitets- Mässan. Skolan utvecklas utveckla skolan Den svenska skolan, från förskola och grundskola till gymnasieskola och vuxenutbildning, håller på det hela taget en hög kvalitet. I många kommuner, skolor och klassrum pågår ett förtjänstfullt utvecklingsarbete. De goda exemplen är väl värda att visa upp och lära av. Då kan vi göra den svenska skolan ännu bättre! Tävla om GötaPriset Skolverket uppmuntrar ledare och medarbetare inom skolan att tala om hur ni gör, på din skola, för att utveckla och förbättra verksamheten. Skicka in små och stora förändringsprojekt till GötaPriset. Det kan t.ex. handla om; Bättre ledarskap och medarbetarskap Arbete med mål och resultat Systematiskt gransknings- och förbättringsarbete Utveckling av arbetet med kvalitetsredovisningar Fokus på kunskaper och elevens lärande Bättre sätt att använda skolans resurser. KvalitetsMässan är Nordens största konferens och fackmässa om verksamhets- och samhällsutveckling. Den äger rum på Svenska Mässan i Göteborg den 7 9 oktober KvalitetsMässan och GötaPriset arrangeras av Göteborgs stad, Statens kvalitets- och kompetensråd samt Västra Götalandsregionen, i samverkan med bl a Skolverket, Kommunförbundet, Landstingsförbundet, SACO och Svenskt Näringsliv. 4 NYHETSBREV 8.02

5 Antalet barn, elever och personal -insamling av uppgifter Totalinsamling av resultaten på ämnesproven år 9 I dagarna har kommuner, förskolor och skolor fått material från Statistiska centralbyrån (SCB) som ska användas för inrapporteringen av antalet barn, elever och personal hösten Uppgifterna är en del av Skolverkets uppföljningssystem och används som underlag för en rad politiska beslut både på riksnivå och lokal nivå. Uppgifterna ger också en bild av omfattningen av Sveriges förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skolverksamhet. Om ni vill veta mer om insamlingarna finns de beskrivna på SCB:s hemsida, Observera att senaste dagen för insändandet av uppgifterna är 1 november Uppgifterna kommer att presenteras på Skolverkets hemsida i mars 2003, index.shtml Enligt Skolverkets beslut kommer fr o m. vårterminen 2003 samtliga skolors resultat på ämnesproven i skolår 9 att samlas in. Det görs för att få en total bild av elevernas resultat på Äp9. Resultaten kommer att redovisas på Skolverkets hemsida i SIRIS, siris.skolverket.se, samt i den officiella statistiken om elevers resultat (Jämförelsetal för huvudmän del 1 samt Barnomsorg, skola och vuxenutbildning i siffror del 1). Skolverket har givit Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att genomföra insamlingen. SCB arbetar nu med att utforma ett webbaserat system för insamlingen. De uppgifter som kommer att samlas in för varje elev är följande: Personnummer och de erhållna betygen på respektive delprov i ämnesproven i svenska och engelska. För ämnesprovet i matematik ska elevens totala antal g-poäng respektive vg-poäng samt elevens provbetyg samlas in. Uppgifterna ska skickas in till SCB i slutet av vårterminen. Om ni har frågor om beslutet eller generella frågor om insamlingen av provresultat, kontakta Skolverket, Anna Enström Järleborg, tel e-post. anna.enstrom.jarleborg@skolverket.se. Om ni har frågor om hur själva insamlingen kommer att gå till kan de ställas till SCB, Ulrika Rolfsdotter, eller Rikard Persson Forskning i fokus - ny utsida på samma insida Skolverket fokuserar på forskning som inriktas på lärande, eftersom kunskap om den processen är nyckeln till bättre pedagogiska resultat. Forskningen visar att läraren och dennes kompetens är otroligt viktiga. Därför är lärares arbete och professionella utveckling områden som är särskilt intressanta i Skolverkets forskningsprogram. Områden som genusforskning, etnicitet och kulturell identitet, specialpedagogik, barns kreativitet och lärande samt värdegrundsfrågor är också högt prioriterade. Nytt serienamn För att sprida och sammanfatta det viktigaste i denna forskning till en bred målgrupp på ett lättillgängligt sätt ger Skolverket bl a ut forsknings- och kunskapsöversikter. Dessa översikter är mycket uppskattade och läses av både praktiker och forskare. Skolverket har sedan 1994 givit ut 33 översikter. Från och med oktober lanserar vi ett nytt namn och utseende på dem för att förstärka vad det handlar om. Serien kommer att gå under namnet Forskning i fokus, eftersom en del av syftet är just att belysa ett område ur forskningsfältet på ett målgruppsanpassat sätt. Den första Forskning i fokus kommer i mitten av oktober och är en kunskapsöversikt om distansundervisning i ungdomsgymnasiet. NYHETSBREV

6 Pilotutbildningen IT för skolledare Med anledning av erfarenheter från ITiS och resultat av utvärderingar av skolledares IT-kompetens genomförs under år 2002 en skolledarutbildning - ett pilotprojekt - i sju kommuner; Finspång, Hörby, Kristinehamn, Landskrona, Luleå, Lycksele, och Tibro. Syftet är att öka rektors förmåga att initiera och leda utvecklingsarbetet av och med IT på sin skola. Som stöd för utbildningen finns ett smörgårdsbord med studiematerial på webbplatsen IT för skolledare. Detta material kan också användas av skolledare utanför pilotkommunerna för studier enskilt och i grupp. Satsningen genomförs som ett samverkansprojekt mellan ITiS, Skolverket, Kommunförbundet, Sveriges skolledarförbund, Lärarförbundets skolledarförening och KKstiftelsen som alla representeras i projektets styrgrupp. Testplatsen - Skoldatanätet frågar, leverantörerna svarar och du provar Idag är kommuner och skolor inne i en strategisk fas där man på olika sätt undersöker hur IT kan stödja skolans arbete såväl pedagogiskt som administrativt. Uppbyggnad av virtuella informationssystem (intranät) är en viktig del i detta. På Skoldatanätet under avdelningen Testplatsen kan skolledare, tekniker och beslutsfattare lära sig mer om skolintranät och själva testa olika system och virtuella samarbetsplatser. Här finns möjligheter att pröva och bedöma ett antal webbaserade system och verktyg som kan vara lämpliga för skolbruk. Nyhetsbrevet skickas gratis i ett exemplar till skolförvaltningar, skolstyrelser, skolledare, förskolor, fritidshem m.fl. Det är föreståndarens/ rektorns ansvar att kopiera och sprida det till lärare och övriga kollegor! Nyhetsbrevet finns även på Skolverkets webbplats, Ansvarig utgivare: Ann Charlotte Gunnarson Synpunkter och tips: Gunnevi Henriksson, Skolverket, Stockholm, gunnevi.henriksson@skolverket.se Beställa läroplans- och kursplanematerial, SKOLFS: Fritzes, Kundtjänst, Stockholm Tel: Fax: E-post: fritzes.order@liber.se. Webbplats: Beställa skrifter: Liber Distribution, Publikationstjänst, Stockholm Tel: Fax: E-post: skolverket.ldi@liber.se ISSN NYHETSBREV 8.02