Handlingar. Kollektivtrafiknämnden

Transkript

1 Handlingar Kollektivtrafiknämnden

2 KOLLEKTIVTRAFIKSEKRETARIATET Suzanne Frej KALLELSE Sammanträde Plats: Hotel Scandic Crown, Göteborg Ledamöter Lena Malm (S) Robert Sandberg (S) Carina Gullberg (S) Hans Strandberg (S) Fredrika Almqvist (S) Gunilla Levén (M) Johan Björkman (M) Mikael Staxäng (M) Mattias Tykesson (M) Jimmie Stranne (SD) Ulrika Frick (MP) Egon Frid (V) Daniel Andersson (FP) Roland Karlsson (C) Benny Strandberg (KD) Ersättare Robert Andersson (S) Marie Raask (S) Parham Pourbayramian (S) Conny Johansson (S) Yasin Abbes (S) Björn Thodenius (M) Henrik Josten (M) Kristian Vramsten (M) Helen Granbom Angerheim (SD) Martin Solberg (MP) Maria Kjellberg (MP) Helen Engholm (V) Hans Broberg (FP) Lars-Gunnar Larsson (C) Olle Engström (KD) Sammanträde med Kollektivtrafiknämnden 30 januari Sammanträdet börjar kl. 09:30 Kaffe o smörgås från kl. 08:45 Avslut c:a kl. 15:30 Vänligen observera! OBS: anmälan om närvaro/frånvaro samt ev. specialkost till suzanne.frej@vgregion.se, eller , snarast möjligt då vi beställer lunch. Tack på förhand. Ordinarie ledamot som har förhinder ombeds även meddela ersättare. Förslag på kollektivtrafiksförbindelser till Centralstationen, Göteborg 30 januari. Avgång Ankomst Förbindelse Borås 07:40 08:44 Buss 100 Gullspång 05:50 09:00 Buss 502, SJ Regional Skövde 07:30 09:00 SJ Regional, Falköping 07:50 09:00 SJ Regional Uddevalla 07:35 08:54 Kampenhof, Buss 820 Vänersborg 08:09 09:00 Västtågen Med reservation för eventuella ändringar Om ni tar bilen, tänk på att samåka! Postadress Besöksadress Telefon Kollektivtrafiksekretariatet S Hamngatan Box 1031 Göteborg Göteborg

3 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med kollektivtrafiknämnden den 30 januari 2015 Plats: Hotell Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg Tid: Kl. 09:30-15:30 c:a Kaffe o smörgås från kl. 08:45 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Ev. tillkommande ärenden Lunch kl. 12:30 Genomgång av ärenden med efterföljande gruppmöten Beslut Mötet avslutas c:a 15:30 1. Informationsärenden Dnr A. Pågående investeringsprocesser, spårvagn och depå Muntligt B. Kunskapsunderlag för budget Muntligt Skriftl C. Målbild för stomnät Göteborg-Mölndal-Partille Muntligt D. Sverigeförhandlingen Muntligt E. Utvärdering av digital medborgardialog, hur fungerade metoden? Skriftligt F. Stadsmiljöavtal Skriftligt G. Rapport från konferenser, kurser m.m. (VTI-dagarna) Muntligt 2. Beslutsärenden Dnr 1 Årsredovisning Remiss Årlig avstämning av trafikförsörjningsprogrammet Ingående bilagor skickas separat tidigt nästa vecka Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

4 Föredragningslista från kollektivtrafiknämnden, (2) 3 Remissvar Åtgärdsvalsstudie Kinnekullebanan - Trafikverket 4 Godkännande av genomfört uppdrag 2014 gällande kollektivtrafiken som en strategisk samhällsbyggnadsfråga 5 Val a representanter till arbetsgruppen för pris- och sortimentstrategin Val av representanter till regionala kollektivtrafikrådet Val av representanter till delregionala kollektivtrafikråden och stadstrafikforum Redovisning av säkerhetsläge och säkerhetsarbete Delegeringsbeslut Ev. Anmälningsärenden Övriga frågor Ulrika Frick Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

5 Informationsärenden KTN A. Pågående investeringsprocesser, spårvagn och depå Muntligt B. Kunskapsunderlag för budget Muntligt Skriftl C. Målbild för stomnät Göteborg-Mölndal-Partille Muntligt D. Sverigeförhandlingen Muntligt E. Utvärdering av digital medborgardialog, hur fungerade metoden? Skriftligt F. Stadsmiljöavtal Skriftligt Rapport från konferenser, kurser m.m. (VTI-dagarna) Muntligt

6 Kunskapsunderlag för budget

7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Ulrika Bokeberg/ Calle Blomberg Telefon: / E-post: Till kollektivtrafiknämnden Kunskapsunderlag för budget Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden beslutar ta informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Budgetprocessen i Västra Götalandsregionen sker genom varje parti. Först när regionfullmäktige fastställt ram för varje nämnd gör kollektivtrafiknämnden sin egen detaljbudget, tidig höst. Kollektivtrafiksekretariatet har utarbetat ett kunskapsunderlag syftar till att ge kollektivtrafiknämndens ledamöter ett stöd i budgetprocessen. Detta underlag har också skickats in till regionkansliets centrala budgetunderlag för Västra Götalandsregionen. För att bibehålla nuvarande trafik bedöms behovet av utökad ram 2016 till 135 mnkr, förutsatt prishöjning motsvarande sammanvägt index + 2 procent extra (ca 5 % per år). För att följa regionfullmäktiges beslutade trafikförsörjningsprogram bedöms behovet 2016 till ytterligare 115 mnkr. Totalt nettobehov (förutsatt extra prishöjning 2 %) 2015 = 250 mnkr. D.v.s. behov total ram 2015 = ca mnkr (jmf 2015: mnkr) Västtrafiks Långtidsprognos utgör det viktigaste underlaget för kunskapsunderlaget och kommenteras här av kollektivtrafiksekretariatet Vi har successivt tagit fram ett antal fördjupnings-pm om kollektivtrafikens ekonomi. Inget är nytt för i år, men vi har lagt upp dem som frivillig fördjupning på kollektivtrafiknämndens hemsida PM 1: Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad PM 2: Finansiering av kollektivtrafik Principer och exempel från Europa PM 3: Index inom kollektivtrafiken PM 4: Behov av skattemedel för att nå målen 2025? Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Calle Blomberg Controller Bilaga: Kunskapsunderlag för budgetprocessen , inkl. Västtrafiks långtidsprognos Postadress: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

8 Sida 1(6) Datum Diarienummer: KTN Bilaga Kunskapsunderlag för kollektivtrafiknämndens budget Kollektivtrafiken är ett verktyg att stärka arbetsmarknadsregionerna och bidra till det goda livet genom tillgänglighet, minskad trängsel och bättre miljö. Kapaciteten behöver byggas ut för en långsiktig omställning till ett mer hållbart transportsystem. Trafikförsörjningsprogrammet (antaget av fullmäktige hösten 2012) är kollektivtrafikens styrdokument med ett övergripande mål, som ska nås genom fyra delmål. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90% Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan minskas Syftet med kunskapsunderlaget är att tydliggöra i siffror vad fattade beslut och avtal innebär, samt vilka resurser som bedöms krävas för att följa trafikförsörjningsprogrammet. Treårsperioden sammanfattas i en tabell på sidan 5 tabell 1. Bilagan baseras på Västtrafiks långtidsprognos för , med kommentarer från kollektivtrafiksekretariatet. Västtrafiks långtidsprognos finns i sin helhet som bilaga, där ni finner fördjupad information och förklaringar till de olika ekonomiska posterna. Sammanfattning För att fortsätta utvecklingen enligt trafikförsörjningsprogrammet bedöms Västtrafiks behov av driftsbidrag öka med i genomsnitt 5,6 procent per år, eller totalt knappt 700 mnkr till Den bedömningen bygger också på att en extra prishöjning görs varje år, så att den årliga prishöjningen motsvarar 5 procent per år. Med denna utveckling bedöms Västtrafiks självfinansieringsgrad vara 51-51,5 procent under planperioden. För att endast bibehålla befintlig trafik beräknas driftsbidraget 2018 jämfört med budget 2015 behöva öka med 270 mnkr förutsatt effektiviseringar om en procent per år samt prishöjningarna motsvarande 5 procent per år. Att höja priserna mer än vad konsumentprisindex (KPI) stiger årligen påverkar resandet och invånarnas nöjdhet negativt om det inte sker andra tydliga förbättringar i servicen till resenärerna.

9 Sida 2(6) Datum Diarienummer: KTN Bilaga En budget i enlighet med regionens nuvarande budgetplan för innebär att satsningarna i trafikförsörjningsprogrammet inte genomförs, samt ett behov av nedskärningar i trafik motsvarande ca miljoner år 2016, utöver redan planerade effektiviseringar och trots extra prishöjning. Övergripande förutsättningar hälften från resenären hälften från skatt År 2015 är kollektivtrafiknämndens budget mnkr, varav mnkr är driftsbidrag som kollektivtrafiknämnden lämnar till Västtrafik kopplat till nämndens uppdrag. Västtrafiks enskilt största post är direkta trafikkostnader som står för drygt 80 procent av Västtrafiks totala kostnadsmassa. Kostnadsmassan är ungefär dubbelt så stor som det driftsbidrag som Västtrafik får av kollektivtrafiknämnden. Resterande täcks främst av biljettintäkter som resenären betalar. Förhållandet mellan intäkter och kostnader bedöms vara relativt stabilt över den kommande planperioden utifrån det scenario långtidsprognosen beskriver. Den så kallade självfinansieringsgraden bedöms vara mellan 51-51,5 procent under planperioden. Index kopplat till trafikavtal är den största årliga kostnadsökningsposten Västtrafik handlar upp trafik från trafikföretag med avtal som binds på 8-10 år. Avtalen är kopplade till en viktad indexkorg, bestående av framförallt bränsleindex, konsumentprisindex och arbetskostnadsindex. Detta utgör normalt den enskilt största årliga kostnadsökningsposten för Västtrafik. Regionens uppräkning av driftsbidraget med LPIK täcker endast ca hälften av Västtrafiks indexkostnader eftersom kostnadsmassan för trafikavtalen är närmare dubbelt så stor som driftsbidraget. Diskussion har förts om att LPIK ska kopplas till Västtrafiks kostnadsmassa i stället för till föregående års driftsbidrag, alternativt att trafikens index styr indexuppräkningen av kollektivtrafiknämndens budget. Det vore logiskt för att kompensera den generella kostnadsutvecklingen som inte nämnden kan påverka. För 2015 beslutade regionfullmäktige istället om budget utifrån en totalbedömning. År 2016 bedöms trafikens kostnadsökning p.g.a. index vara omkring 165 mnkr, med de prognoser som finns tillgängliga idag. Intäktsutvecklingen går uppåt med höjda priser och ökat resande Västtrafik bedömer att vi kan vänta oss en svag resandeökning omkring 1 procent även om vi inte satsar på ny trafik, och bedömer en ökad intäkt omkring 30 mnkr per år under planperioden har dock resandet avstannat, vilket innebär en negativ avvikelse i planen för 2016 i förhållande till budget. Det är framförallt de korta resorna som blivit färre. En orsak bedöms

10 Sida 3(6) Datum Diarienummer: KTN Bilaga vara att vi haft en mild vinter förra året. Det syns även i statistiken för cykling, som ökat kraftigt i Göteborg. Därtill är det trångt i stadstrafiken i högtrafik. Främst i Göteborgs spårvagnstrafik, men även på linjer i stadstrafiken i andra städer i regionen. Det gör att det kan vara svårt att få ett ökat resande utan satsningar. Det finns ledig kapacitet i systemet framförallt i lågtrafik (t ex mitt på dagen). Med hjälp av styrmedel, såsom trängselskatt och information kan en mindre resandeökning vara möjlig. Budgetunderlaget baseras på en höjning av priserna om 5 procent per år, i nivå med de senaste tre årens prishöjning. Det bedöms öka intäkterna med ca 160 mnkr år 2016 (punkt 1 och 2 i tabell 1). 5 procent är en högre prisökning än KPI. Utifrån erfarenhet bedöms att en prishöjning i nivån 5 procent kan ske med relativt liten negativ påverkan på resandet förutsatt att det även sker satsningar på förbättrad trafik. Utan prishöjning i denna nivå kommer självfinansieringsgraden påverkas negativt. Majoritetens förslag till satsning på studentrabatt bedöms sänka intäkterna med miljoner kr per år (punkt 16 i tabell 1). Delmål 1: Ökat resande mer trafik ger fler resor Vi har kommit en god bit på väg mot vårt fördubblingsmål. Till 2025 behöver resandet öka med ytterligare 36 %. I snitt krävs en fortsatt resandeökning om ca 3 % per år under budgetperioden Samtidigt är det en tuff uppgift att kontinuerligt fortsätta öka resandet med kollektivtrafiken efter många år med en positiv utveckling. Ökat kollektivtrafikutbud i tunga trafikstråk och noder/städer är den enskilt viktigaste åtgärden för resandeutvecklingen, kompletterat med informationsåtgärder och tjänster som underlättar kollektivtrafikresan. Resandet med den regionala tågtrafiken har mer än fördubblats sedan Platsbristen på spåren är begränsande för utvecklingen framåt - inte minst in mot Göteborgs central. Det innebär att åtgärder för ökad kapacitet i första hand behöver ske genom längre tåg. Investering i nya regiontåg planeras till Inom ca fem år bedöms också reinvestering i pendeltåg behövas eftersom de äldsta pendeltågen närmar sig 40 år. Tillgången på spårvagnar är en faktor som spelar in när det gäller möjligheten att utveckla resandet i stadstrafiken i Göteborg i den takt som trafikförsörjningsprogrammet säger. Arbete pågår för att åtgärda brister och få ut fler vagnar i trafik. Upphandling av nya spårvagnar pågår också. I första hand handlar det om reinvestering och inte kapacitetsökning. De första nya vagnarna beräknas levereras under våren 2018 eller i början av Många byggprojekt startar 2016 i Göteborg som också kommer att påverka såväl resandet som trafikkostnaderna ett antal år framöver. Det handlar om ersättningstrafik och att leda om viss trafik. Enligt avtal inom Västsvenska paketet ansvarar Västra Götalandsregionen för alla merkostnader för kollektivtrafiken under byggskeden. Det kommer innebära merkostnader omkring 70 mnkr under planperioden, och variera år till år den kommande tioårsperioden (punkt 6). I trafikförsörjningsprogrammet har prioriterade stråk och noder pekats ut dit satsningar i första hand riktas för att skapa en resurseffektiv kollektivtrafik, få fler resenärer och bidra till

11 Sida 4(6) Datum Diarienummer: KTN Bilaga större arbetsmarknadsregioner. Det är satsningar, på i första hand mer trafik, i dessa stråk och noder som ingår i den post som redovisas i punkten 13 i tabell 1. Därtill har kollektivtrafiknämnden beslutat om en särskild strategi för landsbygd för att säkerställa en grundläggande tillgänglighet i regionen. Samtliga kostnader är nettokostnader (d.v.s. kostnad minus intäkt) och inklusive kapitalkostnader för t ex fordon. Delmål 2: Nöjda resenärer Ombordmätningar, där resenärer intervjuas, visar att de som reser med Västtrafik är nöjda med sin resa. Siffrorna är höga och varierar mellan procent. När man ser till den generella nöjdheten, genom telefonintervjuer, får Västtrafik lägre värden. Ju längre från själva resan desto fler andra faktorer spelar in i bedömningen. En viktig och högt prioriterad utmaning är därför att stärka Västtrafiks varumärke, och kollektivtrafikens status i samhället. Åtgärder som sänker tröskeln till kollektivtrafiken behöver fortsätta prioriteras för att vi ska nå både nöjdhetsmål och resandemål. Att resenären känner att det är enkelt att betala och vet hur mycket resan kostar är en del i det arbetet. Pris-och sortimentsstrategin leds av kollektivtrafiknämnden där implementering av ett första steg har påbörjats under Förändringar i biljett-och betalsystemet innebär alltid en ekonomisk risk. Resenärens val kan inte helt förutses. 1 procents avvikelse i intäkter motsvarar drygt 30 miljoner. Det kommer därför behövas en beredskap för att hantera en sådan risk när man gör förändringar i prissättningen och sortimentet. Under 2016 genomförs flera åtgärder för att göra det enklare att betala sin resa. Digital försäljningskanal utvecklas, med start redan 2015 (punkt 15). I nästa steg av pris- och sortimentsstrategin, som leds av kollektivtrafiknämnden, är planen att ändra de geografiska zonerna för prissättningen. För en sådan grundläggande förändring är det betydligt svårare att uppskatta konsekvenserna på intäkterna. Riskbedömning ingår inte här eftersom vi nu inte vet vilket beslut som kommer att tas eller tidplan för genomförande. Att planera och parera för omledning av trafik och ersättningstrafik när många stora byggprojekt drar igång 2016 i Göteborg är också i högsta grad en högt prioriterad åtgärd med avseende på kundnöjdhet (se punkt 6 i tabellen). Delmål 3: Funktionshinderanpassning kräver nya spårvagnar Olika resenärsgrupper kräver olika typer av anpassningar i kollektivtrafiken. Prioritet ges i trafikförsörjningsprogrammet för funktionshinderanpassning. Arbetet inriktas mot att förbättra samverkan mellan olika aktörer, göra det enklare och öka tryggheten i resan. Kostnader är kopplade till att bibehålla tillgänglighetsanpassning av fordon i kommande bussupphandlingar samt en fortsatt utbyggnad av hållplatsutrop och annan anpassning. De fordon som ännu inte är anpassade för funktionshindrade är de äldsta spårvagnarna. Här pågår upphandlingsprocessen för att successivt byta ut dem till moderna, tillgänglighetsanpassade vagnar.

12 Sida 5(6) Datum Diarienummer: KTN Bilaga Delmål 4: Minska miljöpåverkan För en så kostnadseffektiv utfasning av fossila bränslen som möjligt införs höjda miljökrav i samband med varje upphandling av nya trafikavtal. Vid utgången av 2014 bedömer vi att ca 70 procent av vår kollektivtrafik drivs med förnybara bränslen (mätt i fordonskilometer). Statistiken finns inte framme förrän mitten av februari År 2018 är målet 85 procent, för att följa trafikförsörjningsprogrammet. Beslut om biogas i trafiken lyfts som särskilt beslut i kollektivtrafiknämnden inför varje upphandling, eftersom förutsättningarna för val av bränsle skiljer sig i olika områden och därmed kan vara olika kostnadsdrivande. Med utgångspunkt i kollektivtrafiknämndens miljö-och klimatstrategi, med mål om att ha 95 procent förnybara bränslen i vår trafik år 2025, bedöms åtgärder för fortsatt utfasning av fossila bränslen innebära en kostnad om totalt ca 7 mnkr under planperioden. Det är alltså ungefär 1 procent av det totala behovet för trafikförsörjningsprogrammet. Forskning och utveckling Målen för kollektivtrafiken i Västra Götaland innebär att kollektivtrafiken ska få en ny och större roll i transportsystemet. Det kräver att vi hela tiden testar och utvecklar nya lösningar för hållbart resande i vid bemärkelse, utifrån olika de olika förutsättningar vi har i runt om i regionen, och att vi i högre grad tar till oss av forskning. Västra Götalandsregionen är delansvariga för det nya forskningscentret K2 i Lund. Grundfinansieringen är säkrad, men de projekt som ska drivas i det nya centrat är ännu ofinansierade. Kollektivtrafiknämnden samverkar med regionutvecklingsnämnden och miljönämnden i handlingsprogrammet för hållbara transporter. Det enskilt största projektet är test-och demonstrationsprojektet ElectriCity, som pågår till juni Den bedömda kostnadsökningen i punkt 17 - nämnd/sekretariat inriktas på fortsatt utveckling av forskning- och utveckling inom kollektivtrafikområdet.

13 Sida 6(6) Datum Diarienummer: KTN Bilaga Tabell 1 Prognos och bedömning , med utgångspunkt i trafikförsörjningsprogrammet NETTO mnkr (utgångspunkt mål i Trafikförsörjningsprogrammet) Budget kollektivtrafiknämnd 2015: mnkr Totalt Avrundn 5 mnkr Kollektivtrafiksekretariatets kommentarer 1. Prisjustering ger ökade intäkter* Förutsätter RF beslut 2. Prisjustering 2 % extra ger ökade intäkter* Förutsätter RF beslut 3. Resandeökning netto* Deltotal intäkter Indexkostnader för befintlig trafik* Del av trafikavtal med trafikföretagen 5. Upphandlingseffekt** Kom Fram Göteborg, ersättningstrafik mm** Del av avtal i Västsvenska paketet 7. Ökade kostnader för spårvagnstrafiken* Regl. i avtal Gbg stad 8. Kostnadsutveckling exkl. trafik Effektiviseringar upphandling och driftkostnader Enl RF budgetplan Delsumma - ej satsning OBS: kräver extra prishöjning och effektivisering 10. Landsbygdsstrategi Driftskostnader trafik, netto. Beslut i KTN 11. Utökad tågtrafik, delmål Följer program, samt Målbild tåg 2035 (RF) 12. Driftskonsekvens av investeringar i tåg & båt Ej beslutade. Option finns i befintligt avtal om ytterligare en färja 13. Övrigt enligt trafikförsörjningsprogrammet Behov för att uppnå RF mål, drift netto 14. Effektiviseringar kopplat t trafikförsörj.progr Enl. RF budgetplan 15. Försäljningskanaler Beslutat i pris-och sortimentsstrategin (RF) 16. Studentrabatt Beslutat i RF budget Totalt netto långtidsprognos Västtrafik AVRUNDAT 17. Nämnd/sekretariat (budget 2015:32 mnkr) Förutsatt oförändrat uppdrag Totalt Kollektivtrafik inklusive Västtrafik (jämför budget 2015: mnkr) Eget kapital (3-4% i förhållande till omslutning) AVRUNDAT Bedömt behov ca mnkr *= Riskbedömning: Små procentuella avvikelser från prognos/bedömning innebär snabbt relativt stora belopp (uppåt eller nedåt). **= Riskbedömning: Svårbedömt utifrån osäkerhet i förutsättningar i nuläget Se även Riskanalys, s.14 i Västtrafiks långtidsprognos

14 Långtidsprognos Västtrafik AB

15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Långtidsprognos Bedömd kostnadsutveckling för befintlig verksamhet... 5 Satsningar i Långtidsprognos Regionalt Trafikförsörjningsprogram... 6 Resandet fördubblas... 7 Nöjdhet... 9 Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan minskas Självfinansieringsgrad Investeringsplan Investeringar utanför Västtrafik Utvecklingen 2016 och Riskanalys för långtidsprognosen Bilaga 1 - Förutsättningar för långtidsprognosen... 16

16 Inledning Syftet med långtidsprognosen är att ge en bild av den ekonomiska utvecklingen för Västtrafiks verksamhet för åren Förändringen är uppdelad i två delar varav den första beskriver hur befintlig trafik och verksamhet utvecklar sig. Den andra delen bedömer satsningar i enlighet med målen i det regionala Trafikförsörjningsprogrammet. Nuvarande Trafikförsörjningsprogram sträcker sig till Det medför att bedömningar för 2017 och 2018 är i linje med befintligt program samt andra strategiska dokument såsom målbild tåg etc. Den ekonomiska utvecklingen bygger på budget 2015 och de kunskaper som funnits och bedömningar som gjorts under hösten Sammanfattning Resultatet av långtidsprognosen ger en utveckling som följer tidigare års trend. För befintlig trafik beräknas driftsbidraget 2018 jämfört med budget 2015 behöva öka med 270 mnkr eller genomsnittligt med 2,2 % per år. Inklusive satsningar under åren beräknas Västtrafiks behov av driftsbidrag öka med 690 mnkr eller genomsnittligt med cirka 5,6 % per år. Eventuell ökning av kostnader för kollektivtrafiknämndens arbete är inte inkluderat. Mnkr Kostnadsutveckling dagens verksamhet Satsningar ny trafik Behov ökat driftsbidrag (16)

17 Långtidsprognos Långtidsprognosen är en bedömning av Västtrafiks ekonomiska utveckling och beskriver nettoeffekten av respektive förändring för 2018 jämfört med budgeten för (Belopp avser mnkr och posterna är justerade till jämna 5 mnkr) Resultat före driftsbidrag enligt budget Prisjustering 335 Prisjustering extra 175 Resandeökning allmän netto 40 Index -580 Upphandling -15 KomFram Göteborg, ersättningstrafik m.m. -70 Ökade kostnader spårvagnstrafiken -50 Kostnadsutveckling befintliga kostnader exkl trafik -170 Effektiviseringar upphandling och driftskostnader 65 Resultat före driftsbidrag 2018 avseende befintlig trafik Spårvagnsstrategi -5 Landsbygdsstrategi -10 Tågstrategi -60 Investeringar i Tåg/båt -90 Övriga satsningar enligt Trafikförsörjningsprogram -295 Effektiviseringar kopplat till TP 75 Försäljningskanaler -10 Studentrabatt -25 Resultat före Driftsbidrag ÄGARERSÄTTNING Driftsbidrag enligt budget Behov av ökat driftsbidrag för dagens verksamhet -270 Behov av ökat driftsbidrag för satsningar -420 Totalt behov av driftsbidrag (16)

18 Bedömd kostnadsutveckling för befintlig verksamhet Som bas i tabellen på föregående sida är den verksamhet Västtrafik enligt budget förväntas ha vid utgången av Nettoutvecklingen för denna befintliga verksamhet summeras sedan till resultat före driftsbidrag 2018 för befintlig trafik. De första två posterna motsvarar rena intäktsökningar och avser prisökningen, dels den principiella som motsvarar indexuppräkningen, och utöver det de tillkommande extra på upp till 2 % som föreslagits för varje år under åren i syfte att delvis finansiera verksamhetens vidareutveckling, det vill säga satsningar. Sammantaget är den totala prisökningen beräknad till 5 %. Resandeökning allmän är en nettopost och visar hur intäktsmassan bedöms öka i samband med att resandet ökar på den trafik som redan finns, samt de kostnader som är kopplat till denna utveckling. Förväntningarna är en ökning med cirka 1 % per år över perioden. Resandeutvecklingen var svag 2014 efter en mycket kraftig ökning 2013 i samband med införandet av trängselskatter och stora satsningar på kollektivtrafiken. Under 2014 har genomsnittsintäkten ökat något för de delresor som genomförs i regionen vilket har inneburit en något bättre utveckling för intäkterna. Mot bakgrund av ovanstående har en bedömning gjorts för respektive del av trafiken, vilket visar på en fortsatt positiv trend för den allmänna resandeutvecklingen. Västtrafiks övergripande antagande är att resmönstret i stort kommer att bestå under perioden (Effekter på resandet och intäkterna i samband med satsningar finns medtagen inom respektive satsning.) Allmän kostnadsutveckling avser en beräkning av indexeffekten på trafikkostnaderna (se bilaga 1 förutsättningar). Upphandlingseffekter är även det en konsekvens kopplad till befintliga trafikkostnader. Trafikavtalen löper med en tidsperiod av 8-10 år. Västtrafik har historiskt haft en positiv trend vad avser upphandlingar. De har föranlett kostnadsökningar, men i mindre omfattning. Utvecklingen de senaste åren med ökade krav på leverans och kvalitet, miljö med mera gör det troligt att denna trend nu brutits. Under den kommande treårsperioden ska Västtrafik upphandla trafik motsvarande närmare 8 % av trafikvolymen. Effektiviseringar. Västtrafik har under perioden i uppdrag att effektivisera med motsvarande drygt 120 mnkr. Det avser det generella kravet på effektiviseringar som Västra Götalandsregionen har på verksamheterna med 1 % och som har antagits skall gälla för åren Av effektiviseringen är cirka 30 mnkr planerat hanteras inom övriga driftskostnader och resterande delar inom trafiken. Effektivisering inom trafiken har historiskt främst kunnat ske i samband med upphandlingar. Utöver det återfinns möjligheter vid förändring av trafik utifrån policyn för lågfrekventa linjer samt allmänna effektiviseringar inom övrig verksamhet. 5 (16)

19 Ökade spårvagnskostnader inbegriper ökade kostnader för spårvagnsbana och underhåll av spårvagnarna. Övrigt avser kostnadsutveckling för resterande verksamheter inom Västtrafik. Det är främst trafiknära kostnader såsom infrastruktur motsvarande terminaler, hållplatser men även fordonsutrustning. En mindre del avser mer administrativa kostnader. Det finns ingen förväntad förändring av administrationens storlek relativt ökningen i övrig verksamhet. Sammantaget ger detta en bedömning av hur kostnadsutvecklingen blir utifrån att inga ytterligare satsningar görs. Prisjustering och index I satsningarna ingår kostnader för Miljösatsningar med 7 mnkr och en särskild satsning för servicenivå på landsbygden med 10 mnkr 5% 9% 2% 8% -2% Upphandling Ökade tåg och spårvagnskostnader Övrigt inkl effektiviseringar 51% 10% 13% KomFram Göteborg, ersättningstrafik m.m. Investering i tåg och båt Satsningar trafik Satsningar övrigt Satsningar i Långtidsprognos Regionalt Trafikförsörjningsprogram Den 18 september 2012 tog Regionfullmäktige beslut om Västra Götalandsregionens första regionala Trafikförsörjningsprogram som sträcker sig till och med Detta program innehåller bland annat målen som är styrande för kollektivtrafiken i regionen. Strukturen är ett övergripande mål och under det finns fyra delmål som i sin tur vilar på ett antal strategier. Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90% Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan minskas 6 (16)

20 I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att syftet med långtidsprognosen är att redovisa målens påverkan på den ekonomiska utvecklingen. Syftet är inte att redovisa Västtrafiks arbete mot målen. Ovanstående delmål är sedan grunden i det uppdrag Kollektivtrafiknämnden ger Västtrafik i samband med budgetprocessen. Det är främst här inriktningen i närtid för Västtrafik anges, vad som skall prioriteras och så vidare. Löpande följs indikatorer upp för att stämma av riktningen mot målen. Målen är ur ett ekonomiskt perspektiv olika konkreta att bedöma. Alla delmål samt underliggande strategier får i ett eller annat skede påverkan på ekonomi i högre eller lägre grad. Resandet fördubblas Delmål 1: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till Under detta delmål finns ett antal olika strategier. Kollektivtrafiken inom Västra Götalandsregionen genomförde under 2013 stora satsningar på ny och förändrad trafik inom Göteborgsområdet, kopplat till införandet av trängselskatter. Effekten blev ett stort ökat resande, en ökning som avstannade under Bedömningen är att resandeutvecklingen under de år som Långtidsprognosen avser kommer att vara i linje med resandemålen, men att målnivån inte uppnås. Grunden för den ekonomiska bedömningen bygger på föresatsen att genomföra satsningar i trafiken i enlighet med fastställt regionalt Trafikförsörjningsprogram. Satsningarna efter 2016 är sedan estimerade i linje med programmet, målbild tåg etc. Diagrammet nedan beskriver den bedömda resandeutvecklingen med och utan satsningar i relation till det långsiktiga dubbleringsmålet samt målen enligt det regionala Trafikförsörjningsprogrammet. 7 (16)

21 Det underliggande resandet, det vill säga resandeutvecklingen utan satsningar vilket motsvaras av den streckade linjen ovan, LTP16-18 exkl TP bedöms innebära en ökning från nivån 2015 med cirka 10 miljoner delresor till 292 miljoner delresor För att vara i linje med de långsiktiga målsättningarna krävs 318 miljoner delresor Satsningsnivån i den omfattning som är upptagen i årets långtidsprognos beräknas åstadkomma ytterligare delresor till en nivå om 307 miljoner delresor. Det motsvarar en avvikelse med cirka -3,5 % mot målet. Vad som kan eller ska genomföras påverkas i slutändan av en rad faktorer och inte minst kundernas val. Var och hur mycket kunderna reser är parametrar som beaktas när prioriteringar skall göras. Utvecklingen av resandet, och därmed kundernas val, påverkar löpande det årliga perspektivet. Vilka satsningar som skall genomföras bestäms således av kundernas behov samt hur infrastruktur och andra förutsättningar påverkar möjligheterna att förändra och bygga ut trafik. Ett ökat resande kan inte bara uppnås med satsningar inom trafiken. Satsningar under perioden sker också inom projektet Pris och Sortiment steg 1 som omfattar exempelvis en utveckling av digitala försäljningskanaler samt fortsatt arbete med sortimentsstrukturen. 8 (16)

22 Trafiksatsningar För hela Västra Götalandsregionen beräknas satsningarnas nettokostnad till cirka 330 mnkr vilket motsvarar c:a 48 % av den totala ökningen av driftsbidraget. Satsningarna består av trafiksatsningar motsvarande 295 mnkr. Av dessa är 10 mnkr avsatta för en särskild satsning kring servicenivå på landsbygden. Satsningarnas påverkan på driftsbidraget avser nettoeffekten, det vill säga kostnaderna för trafiksatsningen minskat med de bedömda intäktsökningarna som kommer av det ökade resandet för respektive satsning. Satsningar föreslås främst ske inom prioriterade stråk och inom stadstrafiken. Syftet är också att arbeta med befintlig trafik för en ökad effektivitet. Detta för att långsiktigt kunna öka resandet utan att kostnaden för kollektivtrafiken ökar i samma takt. Det handlar både om effektivisering i trafiken som att använda fordon med plats för fler passagerare. Förslagna åtgärder handlar om större turtäthet och allmän utveckling av trafiken för att ta emot förväntad ökning. Satsningen på stadstrafik är i linje med vad som prioriteras inom regionalt Trafikförsörjningsprogram. De satsningar som finns upptagna i Långtidsprognosen för gällande tågtrafiken följer fastställd Målbild tåg Satsningar i form av större investeringar Investeringar i tåg, för perioden finns ännu inte några beslutade investeringar i tåg. Bedömningen är att investeringar kan komma att ske under Arbete pågår med att planera dessa investeringar utifrån den ökning som finns upptagen i föreslagen tågplan. Då beslutet att investera ännu inte är taget finns en möjlighet att behovet istället kommer täckas genom inhyrning av tåg under en övergångsperiod. Kostnaderna som ingår i posten investeringar i tåg består främst av avskrivningar och räntekostnader samt bedömd konsekvens på underhållskostnaderna. Vid alternativet med inhyrning bedöms kostnaden vara ungefär den samma. Investering i båt. I slutet av perioden finns medtaget kostnader för investering i båt nr 3 för älvtrafiken i Göteborg. Investeringen är inte beslutad, men grundar sig på den option som finns med i upphandlingen för de två första båtarna. Investering i spårvagnar. I slutet av perioden finns medtaget kostnader för investeringar i 10 av de planerade 40 nya spårvagnarna. Leverans beräknas till Nöjdhet Delmål 2: Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken. Detta delmål är svårare att beräkna ur ett ekonomiskt perspektiv. Det rör sig mer om att prioritera frågor och förbättringsområden som stödjer delmål 2, än att i större omfattning avsätta medel. (Även om det sistnämnda är ställt i relation till hela kostnadsmassans storlek). Västtrafik har fastställt en Varumärkesstrategi 9 (16)

23 vilken kommer ge återverkningar på olika delar av verksamheten. Implementeringen av denna strategi är ett fokusområde under perioden. Strategin syftar till att öka nöjdheten hos Västtrafiks resenärer och på sikt även hos dem som ännu inte är resenärer. Pris och sortimentsstrategi, försäljningskanaler och studentrabatt Ett annat av Västtrafiks fokusområden är att arbeta vidare med införandet av ny pris- och sortimentsstrategi, steg 1. I långtidsprognosen finns projektkostnader för steg 1 medtagna. Det är rena systemkostnader i form av avskrivning och drift på utrustning såväl som kostnader för marknadsföring och information till Västtrafiks kunder. Inom steg 1 utvecklas även ny försäljningsplattform samt en ny digital försäljningskanal som förväntas skapa nya möjligheter till försäljning i framtiden. Steg 2 i Pris och sortimentsstrategin som avser en översyn av geografimodellen är ännu inte beslutad och inga ekonomiska konsekvenser är medtagna i denna långtidsprognos. Inom budget 2015 finns i planen för 2016 angivet en satsning för en så kallad studentrabatt. Motsvarande belopp, 25 mnkr, har satts av i Långtidsprognosen för sådana åtgärder. Västtrafik har även tagit fram en varumärkesstrategi. Utifrån den finns olika områden som Västtrafik behöver arbeta vidare med. Fokusområdena de närmaste åren är Förenklat biljettköp, Förnyat sortiment och Förbättrat bemötande. Samtliga dessa åtgärder syftar till att förbättra kundnöjdheten såväl som öka resandet. Förbättra för alla resenärsgrupper Delmål 3: Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat. Arbetet inriktas mot att förbättra samverkan mellan olika aktörer, göra det enklare och öka tryggheten i resan samt påbörja uppföljning av exempelvis fordonens anpassning, ledsagning och förares kompetens med avseende på tillgänglighet. Flera av dessa kostnader och ambitioner syns inte som egna kostnadsposter utan ryms i den ordinarie verksamheten. I långtidsprognosen finns kostnader medtagna för att bibehålla tillgänglighetsanpassning av fordon i kommande bussupphandlingar samt fortsatt utbyggnad av hållplatsutrop och annan anpassning. Ett viktigt led i anpassningen är utfasningen av de äldre spårvagnsmodellerna, vilket redovisas som investering av nya spårvagnar. Miljöpåverkan minskas Delmål 4: Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till Miljöarbetet inom Västtrafik styrs av fastställd miljö och klimatstrategi. 10 (16)

24 Arbete pågår med att inom Västtrafik arbeta fram en miljö och klimatplan som beskriver de åtgärder Västrafik gör för att uppnå målen i strategin gällande trafik och fastigheter. I årets långtidsprognos finns kostnader medtagna för satsningar i samband med utveckling av trafiken enligt fastställd Miljö och klimatstrategi. I takt med genomförda upphandlingar bedöms det leda till en årlig ökning av kostnader motsvarande 7 mnkr vid utgången av Självfinansieringsgrad Västtrafiks behov av driftsbidrag påverkas av vilken nivå av självfinansieringsgrad som eftersträvas. Prissättning, omfattning på satsningar, ökat resande, kvalitets-, miljökrav samt policy för lågfrekvent resande är exempel på faktorer som påverkar självfinansieringsgraden. Skall självfinansieringsgraden beräknas på samma sätt som i årsredovisningen måste långtidsprognosen kompletteras med intäkter och kostnader för Anropsstyrd trafik. Detta inkluderat ger då en utveckling av självfinansieringsgraden historiskt och framåt enligt nedan B2014 B2015 LTP 2016 LTP 2017 LTP 2018 Självfinansieringsgrad 53,4% 53,6% 52,0% 52,5% 51,6% 51,1% 51,3% 51,5% Självfinansieringsgraden förväntas relativt stabil under prognosperioden, men är från och med Budget 2015 något lägre än tidigare år. Främst beroende på att prisökningen inte räcker för att kompensera fullt ut för ökade kostnaderna i trafiken och i verksamheten i övrigt. Att finansieringsgraden ändå relativt väl bibehålls under de närmaste åren fram till 2018 beror på ökade biljettintäkter för befintlig trafik, extra prisökning på cirka 2 % per år samt de effektiviseringar som planeras för perioden. Investeringsplan I enlighet med tidigare år visas en översiktlig bild av investeringsbehovet de nästkommande fem åren. Tabellen nedan avser färdigställandetidpunkt dvs vid den tid som investeringen förväntas tas i drift 11 (16)

25 Investeringsbehov Perioden Belopp i mnkr Tågfordon inkl revisioner Båtar Terminaler och övrig infrastruktur Depåer Buss Pris och Sortiment Steg Övrigt Summa Effekterna av investeringar för är medtagna i långtidsprognosen. Beräkningen är gjord i löpande priser och med hänsyn tagen till beslutade bidrag. Flertalet av investeringarna är ännu inte formellt beslutade och avser alltså bedömda behov. Investeringarna är uppskattade till ungefärlig kostnad och redovisade under respektive leveransår. Notera särskilt att investering i tåg ännu inte är beslutade vilket för med sig att leverans till 2017 kan vara svårt att uppnå. Det kan utifrån behovet i sådana fall bli fråga om hyra vilket medför att kostnaderna kvarstår men att investeringen förskjuts. Investeringar utanför Västtrafik Västtrafik påverkas även av investeringar som sker av andra. Inom spårvagnstrafiken sker övervägande del av investeringarna inom Göteborg Stad. Det avser såväl fordon som depåer och bana. Därför har en separat redovisning av större objekt sammanställts nedan. Investeringsbehov Göteborgs stad Perioden Belopp i mnkr Spårvagn (M33) Spårvagnsdepå Investeringar bana (Prio1-2) Summa Ökade kostnader i verksamheten för att täcka den årliga konsekvensen av dessa investeringar finns med i Långtidsprognosen för I årets långtidsprognos finns kostnader medtagna dels för investeringar i bana, men även i slutet av perioden för leverans av nya spårvagnar. Investeringarna i fordon ovan, både vad avser tåg, spårvagnar såväl som båtar, sker på liknande sätt inom busstrafiken där trafikföretagen löpande investerar i nya fordon. Dessa investeringar bedöms till cirka 500 mnkr per år, eller 2,5 mdkr 12 (16)

26 under investeringsperioden I långtidsprognosen syns effekten av dessa investeringar endast som trafikkostnader. Utvecklingen 2016 och 2017 Nedan beskrivs utvecklingen specifikt för 2016 och Det är viktigt att notera att beloppen i långtidsprognosen även för dessa år är bedömningar utifrån förutsättningar som finns hösten I samband med att stora förändringar och byggarbeten kommer att ske inom Göteborg under åren som långtidsprognosen avser, finns kostnader medtagna för de merkostnader som beräknas uppstå för kollektivtrafiken under rubriken KomFram Göteborg. Utvecklingen av respektive typ av kostnad för åren 2016 och 2017 visas i nedan-stående tabell. Behovet resulterar i: Ett driftsbidrag för Västtrafik 2016 motsvarande mnkr Ett driftsbidrag för Västtrafik 2017 motsvarande mnkr mnkr LTP 2016 LTP 2017 Prisjustering Prisjustering extra Resandeökning allmän netto Index Upphandling 4-15 KomFram Göteborg, ersättningstrafik m.m Ökade kostnader spårvagnstrafiken Kostnadsutveckling befintliga kostnader exkl trafik Effektiviseringar upphandling och driftskostnader Spårvagnsstrategi 2-5 Landsbygdsstrategi -5-5 Tågstrategi Investeringar i Tåg/båt Övriga satsningar enligt Trafikförsörjningsprogram Effektiviseringar kopplat till TP Försäljningskanaler Studentrabatt Behov av ökat driftsbidrag I arbetet inför budget 2016 och senare 2017 samt i det fortsatta arbetet med Trafikplan inför kommer satsningar och kostnadsnivåer ytterligare preciseras samt prioriteras, vilket kan leda till att gjorda bedömningar förändras. Större osäkerheter som kan påverka utfallet i budgetarbetet är Utveckling av resande Indexutveckling Beslut kopplade till ny pris- sortimentsstrategi 13 (16)

27 Annat beslut kring prisökning än antaget Diskussioner kring spårvagnstrafikens kostnader Allmänt kring satsningar och faktiskt utfall av upphandling av befintlig trafik Riskanalys för långtidsprognosen Den ekonomiska långtidsprognosen som Västtrafik har upprättat för tiden baseras på dagens bedömningar och erfarenheter avseende kostnadsutveckling, resandeutveckling, priskänslighet, resenärernas beteende m m. Det är osannolikt att alla dessa faktorer kommer att utvecklas enligt plan. Detta kan bero på förändringar i Västtrafiks omvärld eller andra faktorer som ändrats på ett sätt som Västtrafik inte kunnat förutse. Nedan beskrivs några av de mest väsentliga ekonomiska riskerna. Indexkostnader ökar mer än vad som antagits under Långtidsprognosen baseras på förväntad ökning av arbetskraftsindex, konsumentprisindex och producentprisindex för diesel. Västtrafiks trafikkostnader påverkas i stor omfattning av index. Om det sammanvägda indexet år 2015 ökar med 1 % utöver prognostiserat medför det ett ökat behov av driftsbidrag med 70 mnkr. Kollektivtrafikens infrastruktur byggs inte ut Om det kollektiva resandet skall öka kraftigt, i vissa delar fördubblas, krävs att kollektivtrafiken får en ökad framkomlighet och färre störningar. Om samhällets infrastruktur inte utvecklas i den takt som kollektivtrafiken är i behov av, kan det i förlängningen medföra att önskade resandeökningar och därmed intäktsökningar inte uppnås. Osäkerhet vid trafikupphandlingar När trafikupphandlingar sker under perioden har Västtrafik i Långtidsprognosen räknat med en viss kostnadsnivå. Totalt kommer trafik motsvarande 460 mnkr att upphandlas under perioden Intäkternas fortsatta utveckling Intäkternas förhållande till resandet har haft ett trendbrott under 2013 och Det avser bland annat minskad andel av SMS-intäkter kopplat till ändrade förutsättningar för försäljning. Trängselskattens införande i Göteborgsområdet har påverkat kollektivtrafiken. Resenärernas val av färdbevis har ändrats samtidigt som förändringar i resmönstret har skett. Detta i kombination med större förändringar i Sortimentet kan innebära stora förändringar i intäktsmixen och därmed Västtrafiks totala biljettintäkter. Kostnadsutveckling spårvagn Västtrafik har ett speciellt avtalsförhållande kring spårvagnstrafiken vilket innebär att svängningar i kostnaden hos andra parter påverkar Västtrafik på ett direkt sätt. 14 (16)

28 Det pågår diskussioner om hur de ekonomiska förhållandena skall se ut mellan berörda parter i framtiden men långtidsprognosen är gjord enligt nuvarande avtalssituation och trafikutformning. Förändringar i detta kan komma att påverka kostnadsbilden för Västtrafik. 15 (16)

29 Bilaga 1 - Förutsättningar för långtidsprognosen Driftsbidraget är skillnaden mellan totala kostnader och totala intäkter. I dokumentet uttrycks driftsbidraget och dess förändringar för Västtrafik exkluderat den Särskilda anropsstyrda trafiken (färdtjänst- och sjukresor). Långtidsprognosen beskriver en bedömd omfattning av Västtrafiks verksamhet jämfört med budget Västtrafiks samlade kostnader och intäkter i budget 2015 uppgår till mnkr respektive mnkr. Kostnaderna och intäkterna som avser Anropsstyrd trafik med 512 mnkr ingår inte i beloppet. Det som i hög grad påverkar driftsbidragets utveckling är den nuvarande trafikens allmänna kostnadsökningar utan förändrad trafikvolym (indexering). Framtida kostnadsökningar i långtidsprognosen, baseras på Konjunkturinstitutets bedömning av konsumentprisindex och arbetskostnadsindex. I avsaknad av prognos för PPI avseende diesel, och med tanke på de stora svängningar som detta index visar, används indexvärdet i budget 2015 med en årlig ökning om 6 %. Värdet är framräknat att utifrån den historiska utvecklingen av detta index över en 4 årsperiod ett antal år tillbaka i tiden. Ersättningen till trafikföretagen baseras således på en sammanvägning av nedanstående tre index. KPI (konsumentprisindex) ökar med 2,2-2,9 % per år. AKI (arbetskostnadsindex) ökar med 3,1-3,3 % per år. PPI (producentprisindex) för diesel ökar med 6 % per år. Det sammanvägda kostnadsprisindexet för den nuvarande trafiken beräknas till 3,1 3,4 % under åren Grundförutsättningen för bedömningar om utvecklingen av biljettpriserna är att de utvecklas i samma takt som det sammanvägda kostnadsprisindexet ovan. För åren är också en extra prishöjning med cirka +2 % medtagen för att hantera de merkostnader som finns under åren gällande satsningar. Den totala prisökningen är bedömd att hålla sig inom 5 %. Under 2012 har ett Regionalt trafikförsörjningsprogram fastställts för Västra Götalandsregionen. Föresatserna och inriktningen i detta dokument har legat till grund för arbetet med prioritering av satsningar inom kollektivtrafiken för åren // 16 (16)

30 Utvärdering av digital medborgardialog

31 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Maria Larsson, Tomas Zeljko Telefon: , E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Digital medborgardialog delrapport med fokus på metod och genomförande Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Kollektivtrafiknämnden genomförde en digital medborgardialog ( från den 21 november till den 19 december Drygt 1100 personer deltog i medborgardialogen. Kollektivtrafiksekretariatet lämnar nu en delrapport med fokus på genomförandet och metod. Delrapporten innehåller en bakgrundsbeskrivning med syfte och mål. Vi beskriver val av metod och hur själva dialogen gick till. Den innehåller också en analys av vilka som deltog samt en redovisning av marknadsföring och kommunikation. Vi håller på att analysera resultatet och kommer att redovisa det så fort det är klart. Resultatet kommer att visa hur deltagarna har prioriterat mellan mål och frågeställningar samt vilka aspekter av kollektivtrafiken som har engagerat deltagarna. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Maria Larsson, Tomas Zeljko Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

32 1 (9) Rapport Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Maria Larsson, Tomas Zeljko Telefon: , E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Digital medborgardialog delrapport med fokus på metod och genomförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

33 Digital medborgardialog, (9) Innehåll Digital medborgardialog... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Medborgardialogen... 4 Val av metod... 4 Beskrivning av dialogen... 5 Vem deltog... 5 Kommunikation och marknadsföring... 8 Bakgrund... 8 Mediebearbetning, marknadsföring och genomslag... 8 Resultat... 8

34 Digital medborgardialog, (9) Sammanfattning Fokus i delrapporten ligger på genomförande och metod för medborgardialogen. Analys och resultat kommer i en senare rapport. Kollektivtrafiknämndens syfte med medborgardialogen var att invånarna i Västra Götaland skulle erbjudas en mötesplats på internet för att diskutera hur resurserna för kollektivtrafiken bör användas. Vi nådde en ganska bra spridning både vad gäller boende geografiskt, ålder och kön. De äldre var dock som väntat underrepresenterade. I förhållande till befolkningen var det relativt många boende utanför tätort bland de som svarade. Deltagarna var också i högre utsträckning kollektivtrafikresenärer än befolkningen totalt. De flesta av deltagarna i medborgardialogen länkades in via Facebook. Dialogen spred sig och fördes även på Facebook, där vi inte var riggade för att delta i dialogen på ett bra sätt. Vi borde ha planerat för något högre deltagande från politikerna för att bättre svara upp under dialogen och under chatten. Medborgardialogen visade att det finns ett intresse bland invånarna att delta i en digital dialog om kollektivtrafiken. Sammanfattningsvis är vi nöjda med hur många som deltog i dialogen. Digital medborgardialog kollektivtrafiknämnden genomförde en digital medborgardialog från den 21 november till den 19 december Totalt deltog 1113 personer i medborgardialogen. Dialogsidan finns kvar på men det går inte att skicka in förslag längre. Dialogen avslutades med en livechatt där ca 120 personer deltog. Bakgrund Kollektivtrafiknämndens viktigaste styrdokument för kollektivtrafiken är det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Arbetet med att revidera programmet inleddes under 2014 och det sker ungefär var fjärde år. I kollektivtrafiklagen (2010:1065) står det att samråd om programmet ska ske med resenärer. SKL har gjort en utvärdering av de första trafikförsörjningsprogrammen där de konstaterar att kollektivtrafikmyndigheterna i ökad utsträckning bör avsätta tid och resurser till samrådsprocessen. SKL betonar vikten av att utveckla former för delaktighet och inflytande i tidigt skede. Detta tog kollektivtrafiknämnden fasta på och beslutade att genomföra en medborgardialog inför revideringen av programmet. Syfte och mål Syftet med den digitala medborgardialogen var att invånarna i Västra Götaland skulle erbjudas en mötesplats på internet för att diskutera hur resurserna för kollektivtrafiken bör användas. Det övergripande målet med medborgardialogen är att göra medborgarna delaktiga att i diskussionen om prioriteringar i det regionala trafikförsörjningsprogrammet.

35 Digital medborgardialog, (9) Projektet har följande delmål: Öka medborgarnas förståelse och engagemang för hur kollektivtrafiken är viktig för samhällsutvecklingen. Öka nämndens kunskap om invånarnas behov och prioriteringar av kollektivtrafik. Utveckla, testa och utvärdera en plattform för digital medborgardialog om övergripande strategiska frågor. Medborgardialogen Val av metod Syftet med medborgardialog är att invånarna i en kommun eller region ska få möjlighet till inflytande och delaktighet. Det handlar om tillit till det demokratiska systemet. Genom att utveckla samhällstjänster tillsammans med användarna bör resultatet bli bättre i slutändan. I grunden finns en tro på att invånarna har något viktigt att bidra med. Medborgardialog går att genomföra med många olika metoder, både fysiska och digitala. Medborgardialog kan också vara alltifrån information till medbeslutande. Vi valde att pröva internet som plattform i den här medborgardialogen. En digital dialog ger möjlighet att nå människor som inte har tid och möjlighet att komma till ett fysiskt möte. Fördelarna med internet är att idag har de flesta tillgång till internet på ett eller annat sätt. Invånarna kan delta när det passar dem både vad gäller tid och plats. Västra Götaland är ett stort län, både geografiskt och befolkningsmässigt. Sammantaget ger internet goda förutsättningar för många att delta. Traditionella samråds- och dialogmöten har också visat sig svåra att attrahera vissa grupper, framförallt yngre och kvinnor. Vår förhoppning var att nå ut mer till dessa grupper med internet. Det finns naturligtvis nackdelar med internet också. Framförallt äldre använder internet betydligt mindre än andra ålderskategorier. Alla som använder heller inte internet så ofta även om de har tillgång till det. Internet ger inte möjlighet till en djupare dialog i den form vi valde. Därför valde vi också som underlag till trafikförsörjningsprogrammet att genomföra ett antal fokusgrupper. Medborgardialogen var en konsultation med inslag av dialog eftersom det handlade om att invånarna lämnade in sina prioriteringar. Ett antal fick kommentarer av politikerna och andra deltagare. Möjligheten fanns att skriva kommentarer på varandra. Sju politiker var utsedda att kommentera ca 40-tal förslag under pågående dialog. Tyvärr föll några bort och ersattes inte, därför fick vi färre kommentarer än vad vi hade planerat från politikernas sida. Dessutom avslutades medborgardialogen med en chatt där samtliga deltagare fick ett mail med en uppmuntran att delta. Fyra politiker från kollektivtrafiknämnden deltog i chatten som varade i två timmar. De hade fullt upp att besvara de frågor som kom in. Vi hade kunnat svara snabbare om ytterligare några politiker hade deltagit i chatten. Någon kommenterade att det gick lite för lång tid mellan fråga och svar. Dialog på internet ställer höga krav på snabbhet.

36 Digital medborgardialog, (9) Beskrivning av dialogen Dialogen skedde digitalt på internet via en webbsida, Uppgiften gick ut på att deltagarna prioriterade i nio olika strategiska frågeställningar utifrån en fiktiv budget. Frågeställningarna var följande: 1. Hur ofta tycker du att stadstrafiken ska gå i Västra Götaland? 2. Hur ofta tycker du att tåg och bussar ska gå i de stora stråken i Västra Götaland? 3. Hur ofta tycker du att kollektivtrafiken ska gå på landsbygden? 4. Hur mycket utrymme ombord tycker du det borde vara för barnvagnar och cyklar? 5. Hur mycket helg, kväll och nattrafik tycker du det ska finnas i Västra Götaland? 6. Hur stor andel av kollektivtrafiken tycker du ska vara anpassade så att personer med funktionsnedsättning kan resa? 7. Hur stor andel av kollektivtrafiken tycker du ska köras med förnybart drivmedel? 8. Vad anser du att resenärerna ska betala för att resa med kollektivtrafiken? 9. Vilken nivå på service tycker du ska finnas vid hållplatser och ombord? Budgeten ändrades procentuellt utifrån de val deltagarna gjorde och siffrorna var baserad på grovt avrundade ekonomiska siffror från Västtrafik. Beroende på vilka prioriteringar deltagarna gjorde så förändrades budgetbalansen och måluppfyllelsen. Den skattefinansierade delen var låst utifrån att det är regionfullmäktiges uppdrag snarare än kollektivtrafiknämndens. Deltagarna fick i slutet antingen ett underskott eller ett överskott samt uppmanades att lämna en kommentar i de fall det var stora avvikelser. Varje deltagares förslag med kommentarer publicerades på websidan. Efter det fanns en möjlighet för andra att lämna kommentarer på alla förslag. Drygt 800 valde att komplettera sitt förslag med egna kommentarer. Ungefär 70 av dessa fick kommentarer av antingen nämndens utvalda politiker eller från andra invånare. Många kommentarer handlade om principiella och strategiska frågor som jämlikhet och sociala frågor, miljö och samhällets ansvar. En hel del kommenterade fördelningen mellan det som samhället finansierar via skatten och vad resenären betalar genom biljettpriset. Utöver det så fanns det också många kommentarer om enskilda linjer och detaljerade synpunkter på den egna situationen. Vem deltog En dialog kan aldrig bli helt representativ, eftersom den bygger på frivillighet. Men det är viktigt att redovisa vilka som deltog för att kunna förstå resultatet bättre. Därför valde vi att låta deltagarna registrera sig med , kön, ålder, resvanor och kommun/boendeort. För att kunna delta i dialogen behövde man tillgång till internet, så redan där finns en begränsning. Men statistik från 2013 visar att 86 % av befolkningen över 18 år

37 Digital medborgardialog, (9) säger sig både ha tillgång till och använda internet i hemmet 1. Mellan 18 och 55 år är det enbart ett par procent som inte använder internet. Därefter sjunker användning långsamt för att bara vara runt 40 % bland de som är 76 år och äldre. Vi såg att många länkades in via Facebook och det är ungefär hälften av invånarna som besöker Facebook någon gång. Vi vet därför att vi har en överrepresentation av individer som använder Facebook relativt frekvent. Vi har definitivt en snedfördelning när det gällde att nå de äldre. I medborgardialogen ser vi också att deltagarna över 70 år var betydligt lägre än deras andel av befolkningen i Västra Götaland. Men vi ser också en viss undervikt av deltagande hos åringar. Den siffran får värderas utifrån att det är en grupp som generellt har lägre svarsfrekvens i undersökningar 2. I gruppen 30 till 49 år har vi en betydligt högre andel i dialogen jämfört med befolkningen. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Fördelning ålder år år år 70+ år Dialogen Västra Götaland Fördelningen mellan kvinnor och män var jämn bland deltagarna. Annat 2% Fördelning kön Män 48% Kvinnor 50% Deltagarna i dialogen reser i högre utsträckning regelbundet med kollektivtrafiken (ungefär 70 %) än invånarna i Västra Götaland. Särskilt bland de yngre var det över 80 % som reste regelbundet. Deltagarna i medborgardialogen bor i 47 av de 49 kommunerna i Västra Götaland. Ingen deltog från Tibro och Sotenäs. Utanför Västra Götaland deltog 13 från Kungsbacka och 10 från andra delar av landet. 1 Svenskarna och internet Tex i SOM-institutets undersökningar om svenska allmänhetens varor och attityder.

38 Digital medborgardialog, (9) Deltagarna fick också ange om de bor i eller utanför en tätort. 34 procent av deltagarna bor utanför en tätort. Det är dubbelt så många som bor utanför en tätort i hela Västra Götaland Boendeort 0 tätort Dialogen Västra Götaland utanför tätort I de fyra huvudnoderna bor drygt hälften av invånarna i Västra Götaland. Ungefär hälften av deltagarna i dialogen bor också i dessa. Skövde sticker ut med lågt deltagande i förhållande till befolkningen, även i Vänersborg är andelen lägre. Borås och Trollhättan ligger exakt på samma andel medan Göteborg och Uddevalla ligger lite över. Procentuell fördelning i dialogen Procentuell fördelning av befolkningen Göteborg 37 % 33 % Borås 6,6 % 6,6 % Skövde 1,3 % 3,3 % Uddevalla 3,9 % 3,3 % Trollhättan 3,5 % 3,5 % Vänersborg 1,6 % 2,3 % S:a huvudnoderna 52 % 54 % Sammanfattningsvis tyder resultatet på att vi har lyckats nå fler kvinnor och yngre än förväntat. En studie från VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) visar att vid samrådsmöten kring infrastruktur är ungefär en fjärdedel av deltagarna kvinnor. Fler medelålders och äldre kommer också jämfört med yngre 3. Vi har i högre utsträckning än genomsnittet för Västra Götaland nått de som ofta reser med kollektivtrafiken och de som bor utanför tätorter. Den geografiska spridningen mellan kommunerna är relativt god. 3 Jämställdhet i samrådsprocesser vid svenska vägprojekt, VTI rapport 700, 2010,

39 Digital medborgardialog, (9) Kommunikation och marknadsföring Bakgrund En målbild för deltagande i medborgardialogen låg på minst ett par hundra personer. Vi ville samtidigt utnyttja rekryteringskampanjen till att lyfta fram Västra Götalandsregionen som ansvarig för kollektivtrafiken i länet. Mediebearbetning, marknadsföring och genomslag Genomslaget i media och övriga kanaler var stort. Vi köpte i projektet annonsutrymme på kollektivtrafikens fordon, på nyhetstidningars webbsidor och på Facebook, där spridningen var stor. Tyngdpunkten i denna del av marknadsföringen låg i områden utanför Göteborg. Göteborgarna nåddes främst via Facebook och media. Exempel på andra kanaler där dialogen syntes: Metro, Pling Vårt Göteborg GP, Ulf Nyströms trafikblogg Webbplatser för ett flertal kommuner Facebook, på Västtrafiks och Västra Götalandsregionens sidor Exempel på annons Resultat Genom kampanjen nådde vi målet för antalet deltagare med god marginal. Det får också anses uppfyllt att kampanjen har bidragit till att lyfta fram Västra Götalandsregionen som ansvarig för kollektivtrafiken. Vi nådde genom den digitala annonseringen över tre miljoner visningar. Det innebär att många av invånarna i Västra Götaland möttes av vårt budskap vid mer än ett tillfälle. Miljontal 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 VISNINGAR Facebook Lokaltidningar webb Fordonsreklam Visningar innebär tillfällen då annonsen visats på en webbsida för en besökare. Fordonsreklam anger hur många individer som sett annonsen, en uppskattning gjord utifrån andra mätningar.

40 Digital medborgardialog, (9) Bussannonseringen, på drygt 200 fordon i två veckor, gav inte många besök till dialogsidan, men det signalerade till våra resenärer, inte minst på landsbygden, att vi är öppna för dialog. Över resenärer uppskattas ha sett annonsen vid minst ett tillfälle. Annonseringen på lokaltidningarnas webbplatser gav över visningar, och cirka klick. Omkring 100 av dessa bedömer vi deltog i dialogen. Annonseringen på Facebook gav 2,5 miljoner visningar och nästan klickade på annonsen och gick in på vår sida, varav cirka deltog i dialogen. Facebook hade något mindre budget än övriga kanaler. Engagemang på Facebook Facebook var alltså en central kanal, dels eftersom vi fick överlägset störst spridning där, dels för att en större andel av de som såg annonsen där besökte vår sida. På Facebook hade vi fyra gånger fler än rikssnittet som valde att klicka på vår annons (om man jämför med andra annonser), vilket visar att annonsens budskap och utformning, samt att ämnet, lockade. Detta förstärks också av det faktum att annonsen fick en viss viral spridning när folk gillade, delade eller kommenterade den. Denna virala spridning gav ungefär dubbelt så många klick som vi hade betalat för, eller mer (vi räknar bara klick som innebär att de stannat en stund på sidan). Facebookengagemang Gillningar till VGRs sida 158 Gillningar annonsen, passivt delat 722 Delat annonsen aktivt 11 Kommenterat annonsen, passivt delat 437 Klickat på annonsen och stannat på sidan Ungefär tio procent av de som landade på vår webbplats valde att delta i dialogen. Det innebär en högre konverteringsgrad än vad som är normalt, men vi anade att fler än vid till exempel ett säljbudskap skulle fullfölja engagemanget. Intresset och spridningen gav oss också möjlighet att se skillnader mellan kommentarer som vi fick på Facebook och sådana som vi fick i dialogverktyget. På Facebook var kommentarerna korta, och ofta hätska eller uppretade, både mot Västra Götalandsregionen, politiker i allmänhet och mot andra användare. Kommentarerna handlade om stort och smått; om sjukvård, Västlänken och kollektivtrafik, vilket ibland gjorde dem svåra att bemöta mer än i allmänna ordalag. I dialogverktyget var kommentarerna däremot av en mer resonerande karaktär, med syfte att ge respons i dialogens frågeområden. Facebookannonserna var helt avgörande i rekryteringen, men vid en eventuell framtida annonsering bör det övervägas ifall man ska hitta sätt att annonsera så att kommentarer helt hänvisas till dialogverktyget. Det minskar sannolikt risken för besvikelse och missförstånd om var dialogen äger rum.

41 Stadsmiljöavtal

42 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Information om Stadsmiljöavtal Regeringen gav 8 januari i år Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till ramverk för särskilda stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter. Syftet är att skapa förutsättningar för att en större andel hållbara transporter i städer, med gång, cykel eller kollektivtrafik. Regeringens fokus är att skynda på utvecklingen av innovativa hållbara transportlösningar. Det innebär att de statliga medlen bland annat kan användas för att investera i nya transportlösningar som behöver demonstreras, testas och utvärderas. Den statliga medfinansieringen uppgår till max 50 procent och får inte användas till att täcka nettokostnad för drift av kollektivtrafik. Satsningen avser åren , för 2015 har Regeringen avsatt 500 miljoner kronor. Trafikverket ska redovisa sitt uppdrag till Näringsdepartementet den 20 maj. Kollektivtrafiksekretariatet bevakar frågan och kommer tillsammans med Västtrafik att se över vilka förslag till åtgärder som kan vara intressanta att nominera för de större tätorterna i Västra Götalandsregionen. Bilaga 1. Regeringsuppdrag stadsmiljöavtal till Trafikverket Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Jörn Engström Kollektivtrafikdirektör Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

43 Regeringsbeslut III N2015/532/TS Näringsdepartementet Trafikverket Borlänge Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Trafikverket att ta fram förslag till ramverk för särskilda stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter i städer. I uppdraget ingår att föreslå kriterier och process för urval av projekt som kan komma i fråga för statlig medfinansiering. Trafikverket ska översiktligt definiera vilka typer av åtgärder som kan komma i fråga för statlig medfinansiering, bidragsandel vid olika typer av åtgärder och lämna eventuella förslag på avgränsning utöver den övergripande avgränsningen till städer. Vidare ska Trafikverket beskriva vilka parter som ska kunna ingå sådana stadsmiljöavtal samt möjliga motprestationer från stadsmiljöavtalsparter. Trafikverket ska också redovisa en process för styrning och uppföljning samt en modell för hur avtalen ska vara utformade. De statliga medlen ska kunna fördelas i närtid (åren ). Trafikverket ska bl.a. överväga hur stadsmiljöavtalen kan bidra till att andelen kollektivtrafik, cykel och gång samt hållbara transporter ökar, hur stadsmiljöavtalen kan bidra till genomförandet av kollektivtrafiklösningar genom nya kostnadseffektiva transportlösningar samt kostnadseffektiv ny och tillgänglig teknik, hur stadsmiljöavtalen ska utformas så att de främjar samhällsekonomiskt effektiva och klimateffektiva lösningar samt bidrar till miljökvalitetsmålet om God bebyggd miljö, hur stadsmiljöavtalen kan bidra till hållbar arbetspendling, hur stadsmiljöavtalen kan bidra till ökad sysselsättning och jämställdhet samt beakta sociala aspekter, Postadress Telefonväxel E-post: n.registrator@regeringskansliet.se Stockholm Besöksadress Telefax Mäster Samuelsgatan

44 2 hur stadsmiljöavtalen kan utformas så att ingående parter har ett helhetsperspektiv där även andra åtgärder än de som medfinansieras stödjer regeringens syfte, samt eventuella begränsningar som följer av lagar och regler, t.ex. vad gäller statsstöd. Trafikverket ska också redovisa vilka projekt som bör medfinansieras med början redan under 2015 och hur dessa kan hanteras. Trafikverket ska redovisa om och i så fall vilka befintliga regelverk som kan användas samt föreslå eventuella ändringar i dessa. Den statliga medfinansieringen ska uteslutande gå till lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik i städer. Medfinansieringen ska inte täcka nettokostnad för drift av kollektivtrafik. Utgångspunkten är att den statliga medfinansieringen maximalt ska uppgå till 50 procent. Uppdraget ska genomföras efter samråd med Boverket, Statens energimyndighet, Naturvårdsverket och Verket för innovationssystem. Om Trafikverket bedömer att det behövs för att nyttja finansieringen som finns tillgänglig 2015, ska Trafikverket lämna en delredovisning till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 mars 2015 med en bedömning av vilka projekt som bör medfinansieras med början redan under 2015, och hur dessa kan hanteras. Vidare ska Trafikverket inför slutredovisningen hålla en hearing med berörda aktörer. Trafikverket ska lämna en slutredovisning till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 20 maj I slutredovisningen ska en redogörelse av synpunkter från berörda aktörer ingå. Skälen för regeringens beslut Befolkningen i de svenska storstäderna växer kraftigt. Täta städer med goda möjligheter till cykel, gång och god kollektivtrafik samt god samhällsservice behövs för att fler ska kunna leva hållbart och för att underlätta uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen. Kapacitetsbrister i transportsystemet orsakar trängsel. I växande städer är det även trångt för passagerarna i kollektivtrafiken. Flera svenska städer behöver utveckla sin kollektivtrafik bl.a. i syfte att minska klimatutsläppen och förbättra tillgängligheten. En växande befolkning innebär samtidigt ökade transporter som också behöver effektiviseras och miljöanpassas. I många städer är människor utsatta för bullerproblematik och det finns problem med att miljökvalitetsnormer för utomhusluft överskrids i flera tätorter. Dessutom finns utmaningar relaterade till trafiksäkerhet för bl.a. oskyddade trafikanter.

45 I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg. omr. 22) aviserade regeringen att 500 miljoner kronor per år avsätts till insatser för förbättrade stadsmiljöer i form av statlig medfinansiering till lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik i tätort. Regeringen aviserade att staten genom stadsmiljöavtal ska stimulera hållbara transporter i städer. Riksdagen biföll regeringens ökade satsning om 500 miljoner kronor (bet. 2014/15:TU1, rskr 2014/15:85). Syftet med regeringens satsning är att skapa förutsättningar för att en större andel av transporter i städer ska ske med kollektivtrafik, cykel eller gång och hållbara transporter. På så sätt skapas förutsättningar för minskad biltrafik och därigenom bättre stadsmiljö och mindre trängsel. Stadsmiljöavtalen ska bl.a. ge incitament för kommuner att planera för hållbara transporter och städer. De åtgärder som medfinansieras av staten utgör en del i detta, men i motprestationen från andra ingående parter ligger att de har ett helhetsperspektiv där andra åtgärder, utöver de som medfinansieras, stödjer regeringens övergripande syfte med stadsmiljöavtalen. Dessa åtgärder kan röra andra transportinfrastruktursatsningar, t.ex. åtgärder för cykel och gång kopplat till transportbehov i samband med kollektivtrafikdelar som staten medfinansierar, eller andra åtgärder som följer av vad som anges ovan i punktlistan om vad Trafikverket ska överväga. Social integration, jämställdhet och ökad sysselsättning är aspekter som kan beaktas i förslaget till ramverk för särskilda stadsmiljöavtal. Aspekterna kan vara relevanta vid exempelvis satsningar på att förbättra för miljonprogramsområden, eller i samband med nyproduktion av bostäder i kollektivtrafiknära lägen. Begreppet stadsmiljöprogram med stadsmiljöavtal har förekommit inom ramen för Utredningen om fossilfri fordonstrafik (se SOU 2013:84). Även Boverket har i sin rapport Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (rapport 2014:32) föreslagit kommunala, mellankommunala eller regionala stadsmiljöavtal. Vidare finns beröringspunkter med regeringsuppdraget om att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling (dnr S2013/3465/PBB, S2013/3466/PBB, S2014/1631/PBB). Stadsmiljöavtalen ska stimulera hållbara transporter genom framför allt förbättrad kollektivtrafik, och därigenom bidra till en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling i de svenska städerna samt till uppfyllelse av generationsmålet och relevanta miljökvalitetsmål. Genom att tillämpa fyrstegsprincipen främjas både ekonomi och miljö. 3

46 4 Regeringens fokus är att skynda på utvecklingen och implementeringen av innovativa hållbara transportlösningar. Det innebär att de statliga medlen bland annat kan användas för att investera i nya transportlösningar som behöver demonstreras, testas och utvärderas. Regeringens utgångspunkt är att de statliga medlen investeras i samhällsnyttiga projekt som förväntas vara samhällsekonomiskt positiva. På regeringens vägnar Mehmet Kaplan Kajsa Lindström

47 ÄRENDE 1 Årsredovisning 2014 (KTN )

48 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare Calle Blomberg Till Kollektivtrafiknämnden Årsredovisning 2014 för Kollektivtrafiknämnden Förslag till beslut 1) Kollektivtrafiknämnden beslutar godkänna årsredovisning för 2014 Sammanfattning av ärendet Årsredovisning har upprättats för kollektivtrafiknämndens verksamhet under 2014, enligt fastställda anvisningar. Årsredovisningen visar sammantaget att planerade aktiviteter enligt kollektivtrafiknämndens detaljbudget för 2014 har genomförts. När det gäller måluppfyllelse rör vi oss i rätt riktning avseende miljömålet. Inom målet för ökad nöjdhet rör det sig åt rätt håll när det gäller generell nöjdhet med kollektivtrafiken, medan statistiken pekar åt olika håll när det gäller nöjdhet med senaste resan. Den positiva resandeutvecklingen vi har haft de senaste åren har under 2014 avstannat, men det är förtidigt att säga att det är en trend. Kollektivtrafiknämndens årsredovisning fokuserar på de aktiviteter som kollektivtrafiknämnden och dess sekretariat har genomfört. Kollektivtrafiknämnden lämnar som beställarnämnd uppdrag och ram till Västtrafik för att genomföra de åtgärder som leder till störst måluppfyllelse. De redovisas i Västtrafiks årsredovisning. Det ekonomiska resultatet 2013 för kollektivtrafiknämnden är ett sammantaget överskott på 23,1 mnkr. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Calle Blomberg Ekonomiansvarig Bilaga 1: Årsredovisning 2014 Bilaga 1:1 Bokslutsdokument och noter Expedieras till Regionstyrelsen Revisorskollegiet POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

49 Sida 1(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Årsredovisning 2014 Sammanfattning och slutsats Resultatet för året 2014 är 23,1 mnkr och som förväntat positivt. Därutöver har kollektivtrafiknämnden för åren tagit s.k. avsättningsbeslut motsvarande 3 mnkr i 2014-års budget. Kollektivtrafiknämnden har fortsatt konsoliderat och utvecklat sin verksamhet under året till såväl utföraren som andra nämnder inom regionen. Det finns en bred politisk förankring att kollektivtrafikens roll i transportsystemet måste stärkas eftersom kollektivtrafiken är ett viktigt medel att nå en hållbar tillväxt. Det handlar om att underlätta människors vardagsresor på ett hållbart sätt, att knyta ihop regionen, göra den rundare och att minska trängseln. Det kräver långsiktighet, uthållighet och väl avvägda satsningar. Kollektivtrafiknämnden har under året fortsatt utveckla sin roll som beställare, genom att etablera processer som omsätter regionfullmäktiges mål och trafikförsörjningsprogrammet i verksamhet, på ett resurseffektivt sätt. Att vidareutveckla dialogen med kommunerna har under 2014 varit ett fortsatt prioriterat område, som drivits genom de politiska kollektivtrafikråden och dess beredningar, samt en gemensam dialogdag. Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammets mål och strategier redovisas även i separat uppföljningsrapport ( Verksamhetens övergripande uppdrag Kollektivtrafiknämndens uppdrag är att bereda ärenden inför beslut i regionfullmäktige som regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarig för kollektivtrafiken i Västra Götaland. Kollektivtrafikmyndighetens ansvar gäller den samhällsbeställda regionala kollektivtrafiken. Myndigheten är även mottagare av anmälan från kommersiella aktörer som vill etablera regional kollektivtrafik som ett komplement till den samhällsbeställda trafiken. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för beslut om allmän trafikplikt, dvs. om trafik inom ett visst område ska handlas upp eller lämnas till den kommersiella marknaden. Kollektivtrafiknämnden är beställarnämnd till Västtrafik AB som är utförarorganisation för all samhällsbeställd regional kollektivtrafik i Västra Götaland. Nämnden har också ansvaret att samverka med kommunerna kring de långsiktiga strategiska frågorna för kollektivtrafikens utveckling, och att verka för forskning och utveckling inom kollektivtrafikområdet.

50 Sida 2(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Verksamhetens mål Nedan redovisas nu kända data för måluppfyllelse av regionfullmäktiges 3 prioriterade mål för kollektivtrafiken. En mer omfattande uppföljning av Trafikförsörjningsprogrammet görs årligen i separat rapport som bedöms vara färdig i mitten av februari A. Kollektivtrafiken ska byggas ut, vara attraktiv och därigenom bidra till att fler invånare väljer att resa kollektivt Måltal Utfall 2014 Antal resor med kollektivtrafiken 294 milj 278 milj* Antal resor med närtrafiken > Marknadsandel 27,5 % 27,8 % B. Resenärerna i Västra Götaland ska vara nöjda med kollektivtrafiken Måltal Utfall 2014 Resenärsnöjdhet allmänt 54 % 54 % Resenärsnöjdhet 83 % 79 % Ombordmätn % Trygg att resa med Västtrafik 69 % 69 % C. Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska Måltal Utfall 2014 Resenärsnöjdhet allmänt 66 % >66 % *Resandet med kollektivtrafiken har en positiv utveckling sett över 3-5 år, och särskilt stor förra året då trängselskatt infördes har resandeökningen avstannat. Det finns osäkerheter i resandestatistiken, men bedömningen är att antalet resor i stort sett är oförändrat jämfört med 2013 och att avmattningen i första hand beror på en mild vinter där många korta resor istället gjorts med gång och cykel, kombinerat med att det är trångt i spårvägstrafiken. Det är framförallt på korta resor som resandet har gått ned något. Verksamhet Regionfullmäktiges mål och trafikförsörjningsprogrammet är utgångspunkt när nämnden ger sitt årliga uppdrag till Västtrafik. Kollektivtrafiknämnden följer sedan kontinuerligt utvecklingen och en större genomlysning sker årligen då målen i trafikförsörjningsprogrammet följs upp. Uppföljningen av 2014 bedöms vara klar i februari. Åtgärder som Västtrafik genomfört för att nå målen och fullfölja nämndens uppdrag redovisas i Västtrafiks årsredovisning.

51 Sida 3(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Nedan redovisar vi prioriterade aktiviteter, utpekade i kollektivtrafiknämndens detaljbudget för 2014 och kopplade till regionfullmäktiges mål, samt kommenterar genomförandet som skett under året inom kollektivtrafiknämnden och dess sekretariat. A. Kollektivtrafiken ska byggas ut, vara attraktiv och därigenom bidra till att fler invånare väljer att resa kollektivt (Täcker målen i trafikförsörjningsprogrammet (Tpr) övergripande om ökad marknadsandel och delmål 1 om ökat resande) Prioriterade områden enligt detaljbudget 2014: o Uppdrag till Västtrafik med inriktning att utveckla det prioriterade nätet o Målbild för Göteborg-Mölndal-Partilles stomnät, och medverka i konkretisering av Målbild tåg till Tågstrategi 2020 o Utveckla servicenivån på landsbygd (pilot anropsstyrd trafik) o Prioritera projekt som stärker hela-resanperspektivet o Utveckla arbetssätt för stärkt koppling samhällsbyggnad kollektivtrafik o Fortsatt fokus på frågor som rör långsiktig finansiering av drift och investeringar Kollektivtrafiknämnden har arbetat med samtliga ovanstående prioriterade aktiviteter under Som exempel kan nämnas att pilotprojekt för anropstyrd trafik nu finns i 36 kommuner, och målet för antal resor med den anropstyrda trafiken är på god väg att uppfyllas till Tyngdpunkten för strategiskt utredningsarbete 2014 har varit att ta fram en målbild för stomnätet för Göteborg-Mölndal-Partille. Befolkningen förväntas öka och för en attraktiv stad och hållbar utveckling behöver kollektivtrafiken också utvecklas. För att kunna planera för väl avvägda investeringar krävs ett långsiktigt perspektiv och en helhetssyn på stomnätet. Utrednings- och förankringsarbete fortsätter våren Ett prioriterat utvecklingsområde har varit att utveckla arbetssätt för stärkt koppling mellan samhällsbyggnad och kollektivtrafik ett uppdrag från regionfullmäktige som redovisas separat till fullmäktige, efter godkännande i kollektivtrafiknämnden den 30 januari. Process för remissförfarande av kommunernas översiktsplaner har etablerats, samverkans- och forskningsprojekt har genomförts för att stärka kopplingen till kommunernas samhällsplanering. B. Resenärerna i Västra Götaland ska vara nöjda med kollektivtrafiken (speglar delmål 2 i Tpr) Prioriterade områden enligt detaljbudget 2014: o Pris- och sortimentsstrategi o Prioritera projekt som stöttar varumärkesarbetet

52 Sida 4(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Kollektivtrafiknämnden har arbetat med ovanstående prioriterade aktiviteter under När Kollektivtrafiknämnden bildades sommaren 2011 påbörjades arbetet med en ny pris- och sortimentstrategi. Hösten 2013 presenterades ett förslag till genomförande i två steg, där steg 1 innehöll flera förenklingar och steg 2 en ny avståndsbaserad geografimodell, eller zonstruktur. Regionfullmäktige beslutade sedan i februari 2014 att låta Västtrafik genomföra steg 1 av pris- och sortimentstrategin, med förenklingar i biljettsystemet. Arbetet har även stämts av och förankrats löpande med kommunerna genom de delregionala kollektivtrafikråden. När det gäller varumärket har kollektivtrafiknämnden haft fördjupningstema kring nöjdhet och varumärke vid ett av nämndens möten. Därtill har nämnden arbetat med en innovationstävling, Resenärskampen, där allmänheten gavs möjlighet att komma med förslag till förbättringar i kollektivtrafiken som ett sätt att stärka varumärket. Kollektivtrafiknämnden har också 2014 fattat beslut om att uppdra till Västtrafik att utveckla en tjänst för så kallad kombinerad mobilitet. Det innebär att resenären enklare ska kunna få hela sitt vardagsresande tillgodosett genom en och samma tjänst genom att koppla t ex cykelpool, bilpool taxi och kollektivtrafik i en digital betal-och bokningstjänst. Det här är något som inte finns idag. Nämnden har därför avsatt medel till Västtrafik för att kunna genomföra en innovationsupphandling våren C. Kollektivtrafikens miljöpåverkan ska minska (speglar delmål 4 Tpr) Prioriterade områden enligt detaljbudget 2014: o Följa och stötta implementering av nämndens miljö-och klimatstrategi o Prioriterat projekt; ElectriCity test och demo o Föregå med gott exempel Kollektivtrafiknämnden har arbetat med samtliga ovanstående prioriterade aktiviteter under Kollektivtrafiknämnden följer implementeringen av miljö-och klimatstrategin. Inför varje upphandling som Västtrafik ska göra ingår en bedömning av hur fossila bränslen bäst kan fasas ut. Detta skall framgå i beslutsunderlaget om trafikplikt till kollektivtrafiknämnden. Vi konstaterar att vi rör oss i rätt riktning, och trots att vi inte har den slutliga siffran för 2014 ser vi att vi kommer överträffa målet för 2014 p.g.a. att flera upphandlingar gjorts nyligen som innebär trappstegseffekter i måluppfyllelsen.

53 Sida 5(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 ElectriCity är ett test-och demonstrationsprojekt med många samverkansparter. Volvo, VGR och Göteborgs stad är de parter som initierade projektet som innebär att en elbusslinje kommer att starta upp juni 2015, i samband med Volvo Ocean race. Demoarenan innefattar dessutom hållplatser, resenärstjänster mm. Linjen ska gå mellan Chalmersområdet och Lindholmen Science Park. Vi föregår med gott exempel Kollektivtrafiksekretariatet har systematiskt arbetat med relevanta ledningssystem och system för att följa upp antal resta mil i tjänsten för såväl tjänstemän som politiker i kollektivtrafiknämnden. Ambitionen är att fullt ut kunna mäta resor med kollektivtrafik jämfört med bil. För 2014 (jmf 2013) kan konstateras att sekretariatet för egen del utfört drygt 97 % av alla resor inom Sverige med kollektivtrafik som färdmedel, totalt mil (7 700 (97 %). Därtill har 6 st. resor skett till konferenser i Europa, vilka har gjorts med flyg. För kollektivtrafiknämndens del har reseersättning motsvarande mils (950) bilkörning betalats ut under året, en ökning i jämförelse med 2013 Övrigt: Kommersiell kollektivtrafik Arbetet med det öppna marknadstillträdet har fortsatt, som en del av kollektivtrafikmyndighetens ansvar. Rutiner har utvecklats regionalt hos sekretariatet och i samverkan med myndigheter och Västtrafik. Transportstyrelsen har det övergripande nationella ansvaret och SKL (Sveriges kommuner och landsting) bistår myndigheterna i arbetet. Under året har frågan om eventuellt avstående av trafikpliktsbeslut aktualiserats i bussupphandling 2015:2. Arbetet har processats under 2014 för ställningstagande och beslut, på nämndens oktobermöte. Kollektivtrafiksekretariatet har 2014 tagit emot 1 anmälan om kommersiell trafik. Vid årsskiftet är 2 stycken verksamma. Insatser för kommunikation Kännedomen om Västra Götalandsregionens roll som myndighet är fortfarande är relativt liten och behöver vidareutvecklas. Det är en viktig kommunikationsuppgift, bland annat ur demokratisk synvinkel, för att medborgare och andra aktörer ska veta var och hur de kan påverka kollektivtrafikens utveckling. Kollektivtrafiknämnden ansvarar för samrådet med kommunerna kring kollektivtrafikens strategiska utveckling. Nämnden och sekretariatet har fortsatt öka sin kunskap och tillämpning av dialogverktyg och dialogformer. Under våren 2014 genomfördes ett större dialogmöte där samtliga kommuner var inbjudna. Dagen var uppskattad, konstruktiv och välbesökt. På den nationella arenan ett aktivt deltagande (som

54 Sida 6(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 utställare och föredragande) vid konferenser varit en viktig aktivitet i kommunikationsarbetet. Frågor som rör kommunikation kring den operativa verksamheten hanteras av Västtrafik, som kundansvariga för den samhällsfinansierade trafiken. Rättighetsfrågor Strategiskt mål i trafikförsörjningsprogrammet Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat kollektivtrafiknät som är tillgänglighetsanpassat (Tpr) Resenären är inte en homogen grupp och olika resbehov har identifieras för att erbjuda en så bra tjänst som möjligt. Kvinnor och män har olika resmönster. Barn och äldre har andra behov än pendlaren. Ingen ska på grund av sitt kön, ursprung, funktionsnedsättning, sin ålder m.m. utsättas för diskriminering i samband med kollektivtrafiken. Inom kollektivtrafiken har det pågått ett mångårigt arbete med funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken. En uppdaterad strategi antogs redan under 2012 med fem olika delstrategier. Under 2014 har ett fokus legat på att driva en implementering av strategin. Därtill har kollektivtrafiknämnden arbetat med att fördjupa kunskapen om de olika diskrimineringsgrunderna och olika gruppers behov kopplat till kollektivtrafiken. Personal Kollektivtrafiksekretariatet har fortsatt en grundbemanning (11 personer) för sitt uppdrag. En jämn könsfördelning med sex män och fem kvinnor har uppnåtts. Åldersindelningen är från dryga 30 år och fördelar sig jämt per 10-års intervall. Ingen ofrivillig deltidstjänstgöring finns inom sekretariatet. Medarbetarenkäten 2013 visar på mycket goda förutsättningar inom kollektivtrafiksekretariatet, med hög prestationsförmåga, förändringsbenägenhet och gott socialt klimat. Det finns inga obalanser mellan finansierade behov och tillgång till personal. På Kollektivtrafik finns en presentation av Kollektivtrafiksekretariatet, samtliga medarbetare och deras funktion. Lönestruktur Sekretariatet följer den framtagna önskvärda regiongemensamma lönestrukturen i samband med lönesättningen. Sekretariatets storlek numerärt får till följd att måltalen bl.a. gällande jämställda löner, i de fastställda RF-målen inte kan appliceras fullt ut. Sett till hela Tillväxt och Utveckling är lönestrukturen väl avvägd.

55 Sida 7(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron inom sekretariatet har under året varit totalt 1,0 %. Det är i jämförelse med 2013 en förbättring med 0,3 %. I jämförelse med hela Vgr, ligger sekretariatet långt under målsättningsnivån på 5 %. Jämställdhet och mångfald Se inledande stycke under Personal. Personalkostandsanlys Under 2014 finns ingen nämnvärd förändring av volym per yrkeskategori. Det finns inga kostnader för övertid eller mertid under 2014 eller året innan dess på kansliet. Kostnader för OB tillägg som utbetalas vid utfört arbete på så kallade klämdagar anses normala. Ekonomi Kostnadskontrollen för kollektivtrafiknämnden är god och redovisar en ekonomi i balans för 2014, och ett resultat motsvarande 23,1 mnkr inkluderande avsättningar för åren motsvarande 3 mnkr. Kollektivtrafiknämnden tillfördes år mnkr från regionstyrelsens konto oförutsedda behov. Dels för finansiering av förenklingsarbetet av biljettsystemet 30 mnkr, dels för andra insatser inom kollektivtrafiken motsvarande 20 mnkr. De 30 mnkr har bokats upp/rekvireras vartefter kostnaderna för projekten Utveckla/förenkla nuvarande biljettsystem och Införande av digital försäljningskanal uppstått för Västtrafik. Slutreglering i samband med bokslut De återstående 20 mnkr utgör basen i ett successivt uppbyggande av eget kapital för att möjliggöra en bättre förutsättning att utöva rollen som beställare gentemot Västtrafik, genom att kunna hantera åtminstone mindre oförutsedda ekonomiska svängningar som kan uppstå under ett budgetår. Ekonomiskt resultat Årsresultatet för kollektivtrafiknämnden är +23,1 mnkr. Därutöver har kollektivtrafiknämnden för åren tagit s.k. avsättningsbeslut motsvarande 3 mnkr i 2014-års budget. Finansieringsförutsättningarna av nämndens verksamhet 2014 baseras på regionfullmäktiges budgetbeslut på 3 673,0 mnkr, samt ett budgettillskott för året motsvarande 50 mnkr. Av dessa medel har 3 615,5 mnkr använts till uppdraget/beställningen till Västtrafik AB och resterande 57,5 mnkr för nämndens egen verksamhet inkl. räntereglering motsvarande 27,5 mnkr.

56 Sida 8(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Utfall Budget U tfall budget/ utfall Statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Driftbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av tjänster 0,1 0,0 0,1 0,1 Övriga intäkter 50,2 50,1 0,2 0,1 Verksamhetens intäkter 50,3 50,1 0,3 0,2 Personalkostnader -10,4-13,0-9,9 2,6 Övriga kostnader , , ,6 47,6 Avskrivningar -0,1-0,1-0,1 0,0 Verksamhetens kostnader , , ,6 50,2 Regionbidrag 3 673, , ,3 0,0 Finansiella intäkter/kostnader m.m. -27,2 0,1 0,1-27,3 Resultat 23,1 0,0 2,1 23,1 Analys utfall Resultatet för 2014 i jämförelse med budget har en marginell avvikelse motsvarande 0,2 mnkr på intäktssidan. Förväntade hyresintäkter (internt) för den del av sekretariatet som inte behövt användas lokalmässigt för sekretariatets del under 2014 samt arrangemang av studieresor. På kostnadssidan redovisas ett överskott på personalkostnaderna motsvarande 2,6 mnkr i jämförelse med budget, och består av dels av en positiv avvikelse på + 2,7 mnkr kopplat till lön och sociala avgifter (frivillig arbetstidsförkortning och föräldraledighet). Därtill skall den negativa avvikelsen för semesterlöneskuld och övriga personalkostnader motsvarande 0,1 mnkr läggas. Sammantaget redovisar verksamhetens kostnader en positiv avvikelse på 50,2 mnkr inklusive avsättningsbeslut motsvarande 3 mnkr för Industridoktorand K2 3,0 mnkr. För de finansiella intäkterna och kostnaderna redovisas totalt en negativ avvikelse på - 27,3 mnkr i jämförelse med budget. Avvikelsen har sin grund till en överenskommen räntereglering mellan koncernbank, kollektivtrafiknämnd och Västtrafik. För nämndens del var det ett nollsummespel, då kostnaden finansierades med minskat driftbidrag till Västtrafik.

57 Sida 9(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 Kostnadsutvecklingen på de av regionfullmäktige beslutade besparingarna inom kurser och konferenser är på samma nivå, 0,5 mnkr som För kontoslagen inom externa konsultkostnader, IT-tjänster och information-pr har 9,1 mnkr av budgeterade 12,3 mnkr förbrukats. Utbetalat driftbidrag till Västtrafik för året är 3 615,5 mnkr och i detta ligger en budgetavvikelse motsvarande 27,5 mnkr kopplat till överenskommen räntereglering enligt ovan. Fördelningen av nämndens egna resurser motsvarande 30,0 mnkr och budgettillskott 50 mnkr var för 2014: Budget Utfall Avvikelse Prognos Sekretariat 12,0 11,3 0,7 11,0 Strategiska utredningar 6,0 4,8 1,2 5,5 Forskning/utveckling 8,7 7,6 1,1 6,5 Budgettillskott ,0 30,0 20,0 30,0 Nämnd och samrådsforum 3,3 3,2 0,1 3,0 TOTALT 80,0 56,9 23,1 56,0 Nämndens verksamhet ur strikt ekonomisk synpunkt präglas av en positiv försiktighet och diskussion innan beslutsfattande av ekonomiskt åtagande med framtida utveckling som främsta ledstjärna. Det sammantagna resultatet för nämnden och sekretariatet 2014 är en positiv avvikelse motsvarande 23,1 mnkr. En första bedömning för verksamhetsåret 2015 är en verksamhet i balans. Eget kapital Kollektivtrafiknämnden har vid utgången av 2014 ett eget kapital motsvarande 28,5 mnkr, vilket är otillräckligt för ett självständigt budgetansvar kopplat till nämndens ansvarsområde enligt det av regionfullmäktige fastslagna reglementet, men ändå något förbättrat jämfört med tidigare år, sedan nämnden bildades. Osäkerheter som t.ex. resande- och indexutveckling inom branschen, marknadsanpassning, beslut kopplade till nämndens strategiska och långsiktiga arbete, spårvagnskostnader är exempel på kostnader som fluktuerar. Med ett eget kapital skulle nämnden bättre kunna hantera och parera för naturliga ekonomiska svängningar i målet

58 Sida 10(10) Kollektivtrafiksekretariatet Datum Diarienummer KTN Bilaga 1 att fördubbla resandet. En lämplig nivå för eget kapital bedöms vara 3-4 % (ca mnkr) av omslutningen för den samhällsbeställda kollektivtrafiken. Investeringar Nämnden har för sin egen del ingen fastlagd investeringsbudget, och inga investeringar har gjorts under året.

59 Bokslutsdokument RR KF BR Kollektivtrafiknämnden :37 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Avsättningar Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens (2)

60 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 2 (2)

61 740 Kollektivtrafiknämnden Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera 0 0 Såld vård internt 0 0 Såld vård externt 0 0 Försäljning material, varor och tjänster, internt 0 24 Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Specialdestinerade statsbidrag 0 0 Investeringsbidrag 0 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt 0 0 Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt 30 0 Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag 0 0 Köpt vård internt 0 0 Köpt vård externt 0 0 Läkemedel 0 0 Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt 0 0 Verksamhetsanknutna tjänster, externt 0 0 Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar (4)

62 740 Kollektivtrafiknämnden 5. Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt Ränteintäkter, externt 0 0 Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 0 Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt 0 0 Övriga finansiella kostnader, internt 9 9 Övriga finansiella kostnader, externt 1 0 Totalt Totalt finansnetto Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar Reavinster fastigheter Reavinster inventarier 0 0 Momsjustering vid reavinst 0 0 Totalt 0 0 Reaförluster fastigheter Reaförluster inventarier 0 0 Momsjustering vid reaförlust 0 0 Totalt 0 0 Netto reavinster/ förluster Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier 0 0 Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering 0 0 Totalt Försäljning anläggningstillgångar Försäljning byggnader och mark 0 0 Försäljning maskiner och inventarier 0 0 Totalt Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin tekniska informationssystem Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigeringar avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 Utgående restvärde (4)

63 740 Kollektivtrafiknämnden 10. Byggnader och mark Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 Utgående restvärde Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 2 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Finansiell leasing Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 Utgående restvärde (4)

64 740 Kollektivtrafiknämnden 13. Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 0 0 Långfristiga fordringar, internt 0 0 Långfristiga fordringar, externt 0 0 Totalt Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt 11 0 Kundfordringar, externt 24 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt 13 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt 0 0 Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar 0 0 Totalt Övriga avsättningar värde avsättning avsättning utnyttjat under året värde Industridoktorand K $ 57 KTN Seemore K2-digital medborgardialog Electri City Resenärskampen GoSmart Totalt Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 0 Övriga långfristiga skulder, internt 0 0 Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid 0 0 Arbetsgivaravgifter, källskatt, F skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt 0 0 Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt Övriga ansvars och borgensförbindelser Ange i text vad ansvars och borgensförbindelserna avser (noten avser hel och delägda bolag) Totalt (4)

65 ÄRENDE 2 Remiss Årlig avstämning av trafikförsörjningsprogrammet (KTN )

66 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Ulrika Bokeberg Telefon: E-post: Till kollektivtrafiknämnden Årlig avstämning av trafikförsörjningsprogrammet Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden delegerar till ordförande att efter samråd med presidiet besluta om underlag för remiss till kommunerna gällande årlig avstämning av trafikförsörjningsprogrammet. Sammanfattning av ärendet Kollektivtrafiknämnden genomför en årlig avstämning av trafikförsörjningsprogrammet genom en remiss till kommunerna i Västra Götaland. Detta är enligt de beslutade samverkansformerna mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Resultatet från remissen utgör sedan ett underlag för kollektivtrafiknämndens fortsatta arbete att utveckla dels trafikförsörjningsprogrammet, dels kollektivtrafiknämndens kommande uppdrag till Västtrafik. I större grad än tidigare år frikopplas remissen från trafikplaneringen för nästkommande år. Sedan nämnden bildades har remissen även omfattat frågor kring samverkan för att kontinuerligt utveckla och förbättra våra samverkansformer med kommunerna. Basen för avstämningen är den årliga uppföljningen av trafikförsörjningsprogrammet. Eftersom en hel del data inte ännu finns framme för helåret 2014 kommer det att dröja till mitten av februari tills den rapporten är klar. Samtidigt skulle remissen behöva komma ut till kommunerna i februari för att medge god svarstid för kommunerna för sammanställning till kollektivtrafiknämndens möte i juni Därmed föreslås att kollektivtrafiknämnden delegerar till ordförande, efter samråd med presidiet, besluta om det underlag som skickas ut på remiss till kommunerna. Ett första utkast av uppföljningsrapporten håller på att tas fram så att nämnden ska kunna se den på mötet den 30 januari, men den kommer skickas ut separat från handlingarna, tidigt i nästa vecka. Postadress: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

67 Datum Diarienummer KTN Förslag till underlag som skickas ut till kommunerna på remiss 2 (2) Kollektivtrafiksekretariatet föreslår att det underlag som remitteras till kommunerna i februari består av följande; 1 - Dialogdokument med frågeställningar kring trafikförsörjnings-programmet och arbetet med att utveckla samverkansformerna 2 Trafikförsörjningsprogrammets uppföljningsrapport Åtgärder för bättre samverkan Uppföljning av åtgärdspaket Samtliga delar skickas ut tidigt nästa vecka. Uppföljningen i utkastform/arbetsmaterial Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg

68 ÄRENDE 3 Remissvar Åtgärdsvalsstudie Kinnekullebanan - Trafikverket (KTN )

69 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: E-post: Till kollektivtrafiknämnden Remiss åtgärdsvalsstudie av Kinnekullebanan Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden föreslår att regionstyrelsen avger framlagt förslag till yttrande över Åtgärdsvalsstudie av Kinnekullebanan. Sammanfattning av ärendet Trafikverket har översänt åtgärdsvalsstudie av Kinnekullebanan på remiss. Arbetet med åtgärdsvalsstudien har bedrivits under två år av Trafikverket i samverkan med tjänstemän från Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Skaraborgs kommunalförbund samt de fem kommunerna längs banan. Kollektivtrafiksekretariatet har tillsammans med infrastrukturenheten på regionutvecklingssekretariatet utarbetat ett förslag till remissyttrande som kollektivtrafiknämnden har att ta ställning till. Remissvaret utgår från Målbild tåg 2035, antagen av fullmäktige. Inriktningen i remissvaret föreslås vara att betona att Kinnekullebanan är viktig både för det lokala resandet utmed banan och det långväga resandet till bland annat Örebro och Göteborg. Trafikverkets föreslagna åtgärder fram till 2025 leder inte till ökad kapacitet eller ökad hastighet på banan. Tågtrafiken kan därför inte utvecklas enligt regionens målbild fram till Trafikverkets föreslagna investeringar på längre sikt är positiva för samhällsutvecklingen utmed Kinnekullebanan men investeringarna ligger för långt fram i tiden. Remissvaret föreslås också ta upp problematiken kring Trafikverkets bristande investeringsvilja när det gäller de mindre järnvägarna i Västra Götaland. Processen för att utarbeta regionens remissvar ser ut på följande sätt: 30 januari: Kollektivtrafiknämnd 3 mars: BHU 17 mars: Regionstyrelse Trafikverket önskar svar senast den 17 april. Trafikverkets slutrapport för åtgärdsvalsstudie Kinnekullebanan finns på vgregion.se/kollektivtrafiknämnden. Postadress: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

70 Datum Diarienummer KTN (3) Utredning - Åtgärdsvalstudie De infrastrukturutredningar som Trafikverket bedriver i tidiga skeden genomförs i samverkan mellan olika aktörer. Benämningen på dessa studier är åtgärdsvalsstudier. Det övergripande syftet med åtgärdsvalsstudien av Kinnekullebanan har varit att utarbeta en gemensam framtidsbild för utvecklingen av banan. Åtgärdsvalsstudien tar upp problem, behov och brister för Kinnekullebanan samt förslag till åtgärder på kort, mellanlång och lång sikt. Trafikverkets förslag till åtgärder på kort sikt, fram till 2025, leder inte till ökad kapacitet eller ökad hastighet på banan. Tågtrafiken kan därför inte utvecklas enligt intentionerna i Västra Götalandsregionens Målbild Tåg En funktionsutredning för elektrifiering av Kinnekullebanan är beställd från regionen. Utredningen ska ge svar på möjlig utformning/utbyggnad samt ungefärlig kostnad för att genomföra en elektrifiering av banan. Denna utredning ligger utanför ramen för denna åtgärdsvalsstudie. Kinnekullebanans standard Kinnekullebanans standard är låg Kinnekullebanan är en enkelspårig bana med stora brister gällande underhåll, trafiksäkerhet och tillgänglighet. Banan har ett eftersatt underhåll och hastighetsnedsättningar har varit nödvändiga för att upprätthålla säkerheten på banan. Banan är oelektrifierad och har idag ett manuellt trafikledningssystem, vilket i kombination med få mötesmöjligheter gör att bankapaciteten är fullt utnyttjad under högtrafik. Kinnekullebanan är en viktig länk i ett större trafiksystem Kinnekullebanan sträcker sig utmed Vänerns södra strand från Gårdsjö i Gullspångs kommun till Håkantorp i Vara kommun. Kinnekulletåget trafikerar även utanför själva Kinnekullebanan till Örebro och Göteborg. Kinnekulletågets uppgift är att tillgodose både lokala resbehov utmed banan och mer långväga resbehov till och från linjens ändpunkter. Det är tydligt att Kinnekullebanan är en viktig länk såväl lokalt som i ett större trafiksystem. Idag går diesellok till Göteborg vilket medför högre banavgifter och en negativ påverkan på miljön. Gods på Kinnekullebanan Kinnekullebanan har små volymer av godstransporter och dessa sker norr om Mariestad. Banan är idag inte utpekad som ett nationellt godsstråk. En framtida upprustning som höjer standarden på banan kan dock medföra att banan kan bli aktuell som omledningsbana. Ekonomiska förutsättningar Västra Götalandsregionens Målbild Tåg 2035 I Målbild Tåg 2035 finns ambitioner om både tätare och snabbare tågtrafik samt elektrifiering av Kinnekullebanan. Målbilden tar upp behov av infrastrukturåtgärder för Kinnekullebanan motsvarande 950 mnkr fram till 2028 och ytterligare 400 mnkr fram till 2035, d v s totalt mnkr. Beloppen är översiktligt beräknade. Begränsat ekonomiskt utrymme i infrastrukturplanerna I nationell infrastrukturplan finns inga medel utpekade till Kinnekullebanan. I den regionala infrastrukturplanen finns totalt 673 miljoner kronor för samfinansiering av järnväg i nationell plan. Hittills är har ca hälften av dessa medel avsatts, varav 31 mnkr har

71 Datum Diarienummer KTN (3) gått till Kinnekullebanan. Beslut kring hur delar av kvarstående medel kommer att nyttjas, inom gällande planperiod, kommer att tas under Glappet mellan behov och ekonomiska medel är stort Glappet mellan investeringsbehovet enligt Målbild Tåg 2035 och det ekonomiska utrymmet i infrastrukturplanerna är påtagligt. På sikt är detta glapp förödande för de mindre banorna i Västra Götaland eftersom Trafikverket inte avsätter medel för att rusta upp dessa banor. Åtgärdsvalsstudiens resultat Åtgärdsvalsstudiens olika förslag redovisas nedan för tre tidsperioder; kort sikt, mellanlång sikt och lång sikt. Med kort sikt avses tiden fram till Åtgärder på kort sikt (tiden fram till 2025) På kort sikt föreslås åtgärder som har förhållandevis låg kostnad t ex avsiktsförklaring mellan Trafikverket och kommunerna, förebyggande underhåll och reinvesteringar som medför färre driftstörningar i trafiken, plattformsförlängningar vid två hållplatser. Trafikverket rekommenderar kommunerna att pendelparkering för bil och cykel bör byggas. Åtgärderna leder inte till ökad kapacitet eller ökad hastighet på banan. Tågtrafiken kan därför inte utvecklas enligt intentionerna i Målbild Tåg Fler åtgärder redovisas nedan, under medellång sikt. Åtgärder på medellång sikt (tiden från 2025 och framåt) På medellång sikt föreslås mer omfattande åtgärder för södra delen av banan mellan Håkantorp och Lidköping, t ex ny bankropp, helsvetsad räls, mötesspår, triangelspår, elektrifiering samt säkerhetshöjande åtgärder. Dessutom föreslås nytt trafikledningssystem för hela Kinnekullebanan. Åtgärderna är mycket positiva för banans utveckling, men ambitionen i regionens målbild är att huvuddelen av åtgärderna skall genomföras på kort sikt fram till Då medel saknas i nationell infrastrukturplan fram till 2025 kan sannolikt inte regionens målbild realiseras om inte finansiering ordnas på annat sätt. Åtgärder på lång sikt På lång sikt föreslås ny bankropp, helsvetsad räls, säkerhetshöjande åtgärder, eventuella mötesspår, elektrifiering på resterande del av Kinnekullebanan på sträckan Lidköping- Gårdsjö. Med dessa åtgärder kan tågtrafiken utvecklas på ett positivt sätt i enlighet med Målbild Tåg Om alla åtgärder i de tre etapperna genomförs till år 2035 finns fysiska förutsättningar att realisera Målbild Tåg Det krävs dock att åtgärderna tas upp till behandling i samband med nästa revidering av infrastrukturplanerna. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Jan Efraimsson Utredningsledare Remissvaret skickas till: Regionstyrelsen

72 Västra Götalandsregionen 1 (2) Förslag till yttrande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiknämnden Trafikverket Ärendemottagningen Box Borlänge Yttrande över åtgärdsvalsstudie av Kinnekullebanan TRV 2014/97906 Västra Götalandsregionen lämnar här sitt remissyttrande på Trafikverkets åtgärdsvalsstudie av Kinnekullebanan. Resandet med Kinnekullebanan har utvecklats positivt under det senaste decenniet. Ett av skälen är förlängningen av tågtrafiken till Göteborg. Kinnekullebanans kapacitet är fullt utnyttjad i högtrafik och trafiken kan därmed inte utvecklas ytterligare i takt med Västra Götalandsregionens Målbild Tåg En utvecklad Kinnekullebana är positiv för invånarna som bor i stråket och deras möjligheter att nå arbete och utbildning både lokalt utmed banan och på längre avstånd till exempel i Örebro och Göteborg. Vidare har Kinnekullebanan en stor potential med tanke på turism och andra besökare till naturområdet Kinnekulle och övriga stråket utmed södra Vänerns strand. Västra Götalandsregionens målbild är offensiv och det finns en politisk vilja att satsa på tågtrafiken i hela regionen. För Kinnekullebanan finns en vilja att satsa på tätare och snabbare tågtrafik och på eldrivna tåg. I åtgärdsvalsstudien framgår att ett av målen är att minska Trafikverkets kostnad för löpande drift och underhåll av banan. Samtidigt framgår i åtgärdsvalsstudien att banan har ett eftersatt underhåll och kraftiga hastighetsnedsättningar har varit nödvändiga för att upprätthålla säkerheten på banan. Kort sikt Västra Götalandsregion anser att det är bekymmersamt att föreslagna åtgärder i studien inte möjliggör utveckling av trafiken på banan på kort sikt, d v s fram till Glappet mellan investeringsbehovet enligt Målbild Tåg 2035 och det ekonomiska utrymmet i infrastrukturplanerna är påtagligt. På sikt är detta glapp förödande för de mindre banorna i Västra Götaland. Västra Götalandsregionen ser med oro på utvecklingen för de mindre järnvägarna och möjligheten att successivt förstärka och utveckla ett hållbart transportsystem. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

73 Datum (2) Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen ser positivt på att åtgärdsvalsstudien på kort sikt föreslår utbyggnad av pendelparkering för bil och cykel vid stationerna. Det är viktigt att successivt planera för urbana stationssamhällen och verka för en förtätning i stationsnära områden. Möjligen bör detta också framhållas för stråkets utveckling på mellanlång och lång sikt. Mellanlång och lång sikt Åtgärdsvalsstudien tar upp åtgärder på mellanlång och lång sikt. Västra Götalandsregionen ser positivt på föreslagna åtgärder i det längre tidsperspektivet, men anser att de ligger för långt fram i tiden. Om och när åtgärderna är genomförda för Kinnekullebanan finns fysiska förutsättningar att realisera Målbild Tåg 2035 förutsatt att Trafikverket också genomför investeringar på kringliggande banor, till exempel på Älvsborgsbanan. Kinnekullebanan har idag små volymer av godstransporter och dessa sker norr om Mariestad. Banan är idag inte utpekad som ett nationellt godsstråk. Regionen anser att Trafikverket borde bedöma om Kinnekullebanan kan bli en framtida omledningsbana när det uppstår trafikstörningar i kringliggande järnvägsnät. Ekonomi I den regionala infrastrukturplanen, finns totalt 673 miljoner kronor för samfinansiering av järnväg i nationell plan. Hittills har cirka hälften av dessa medel avsatts, varav 31 mnkr har gått till Kinnekullebanan. Beslut kring hur delar av kvarstående medel kommer att nyttjas, inom gällande planperiod, kommer att tas under En funktionsutredning för elektrifiering av Kinnekullebanan är beställd från regionen. Utredningen ska ge svar på möjlig utformning/utbyggnad samt ungefärlig kostnad för att genomföra en elektrifiering av Kinnekullebanan. Regionen ser fram emot fortsatt dialog med Trafikverket under 2015 angående medfinansiering av åtgärder för att förbättra Kinnekullebanan. Kollektivtrafiknämnden Ulrika Frick Kollektivtrafiknämndens ordförande Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör

74 ÄRENDE 4 Godkännande av genomfört uppdrag 2014 gällande kollektivtrafiken som en strategisk samhällsbyggnadsfråga ( )

75 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Linda Billberg Telefon: E-post: Till kollektivtrafiknämnden Redovisning av regionfullmäktiges budgetuppdrag 2014 till kollektivtrafiknämnden Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden ställer sig för egen del bakom redovisningen av regionfullmäktiges uppdrag i budget 2014 och skickar den vidare till regionfullmäktige. Sammanfattning av ärendet I budget för 2014 fick kollektivtrafiknämnden följande uppdrag, Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att utveckla och förstärka samarbetet med kommunerna kring kollektivtrafiken som en strategisk samhällsbyggnadsfråga. I detta tjänsteutlåtande redovisas hur vi har genomfört detta uppdrag. Detta arbete är en långsiktig process där vi för en kontinuerlig dialog med kommunerna om hur vi behöver samverka kring utvecklingen av bebyggelsen, infrastrukturen och kollektivtrafiken för att en större andel av personresorna ska bli hållbara. Vi har arbetat med att förstärka samarbetet med kommunerna genom att med utgångspunkt i trafikförsörjningsprogrammets principer svara på översiktsplaner för ett tiotal kommuner, samt fördjupade analyser av kollektivtrafik och samhällsplanering som underlag till deras översiktsplanering i gemensamma projekt med två kommuner. I Skövde anordnades inspirationsseminarier om hållbar stadsutveckling och trafik. Några av erfarenheterna och kunskaperna från gemensamma projekt med kommuner har sammanställts i ett informationsmaterial som kommer att användas i den framtida dialogen. För att ytterligare stärka samarbetet med kommunerna och andra aktörer deltar vi i och driver gemensamma forsknings- och kunskapsprojekt. I ärendet redovisas aktiviteterna, samt förslag på fortsatt arbete. Fördjupad beskrivning av ärendet Västra Götalandsregionen ska enligt kollektivtrafiklagen och plan- och bygglagen vara en samrådspart för kommunernas översiktsplaner och andra strategiska dokument. I flera utredningar både regionalt och nationellt diskuteras regionernas roll i dessa frågor. Vi ser det som en långsiktig gemensam process med kommunerna där vi kontinuerligt för en dialog för att utvecklingen av trafik, infrastruktur och bebyggelse ska leda till så Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

76 Datum Diarienummer KTN (5) bra tillgänglighet som möjligt till invånarna och för att andelen hållbara persontransporter ska öka. Under 2014 har vi jobbat med kommunernas översiktsplaner och med olika forsknings- och kunskapsprojekt för att förstärka samarbetet med kommunerna kring kollektivtrafiken som en strategiskt viktig samhällsbyggnadsfråga: Arbete med översiktsplaner Vi svarar på kommunernas översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och andra strategiska dokument, i samråd med regionutvecklingssekretariatet (enheten för infrastruktur) svarade vi på Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS), tematiskt tillägg till Lidköpings översiktsplan (ÖP), Marks ÖP, Munkedals ÖP, Trollhättans ÖP, Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Uddevalla, Ulricehamns ÖP, FÖP för Varnhem och Ljungstorp i Skara kommun, LIS för Vårgårda och Skövde FÖP. I remissvaren på kommunernas översiktsplaner svarar vi utifrån ett kollektivtrafikperspektiv. Utgångspunkten är trafikförsörjningsprogrammet och de principer som finns om utvecklingen av trafiken att den främst kommer att utvecklas i noderna i stråken, i stadstrafiken och att det på landsbygden kommer att finnas ett basutbud. Vi betonar även vikten av anslutningar till noderna med gång, cykel och bil. Vi är medvetna om att kommunerna kan ha andra prioriteringar som väger tyngre än tillgänglighet till kollektivtrafiken men vi tycker att det är viktigt att kommunerna är medvetna om ungefär vilket trafikutbud som kan förväntas. Tillsammans med Öckerö respektive Marks kommuner gjorde vi ett gemensamt arbete med att ta fram underlag för översiktsplanerna. Analys av hållbart resande för Björkö, förslagsunderlag till fördjupning av översiktsplan för Björkö södra samhälle och Analys av hållbart resande i Mark NV, förslagsunderlag till fördjupad översiktsplan. Underlagen visar förutsättningarna för ett hållbart resande för Björkö respektive Mark NV samt belyser vilka konsekvenser översiktsplanens intentioner kan ge. Underlaget ger också förslag till åtgärder för att främja ett hållbart resande. Under 2013 gjorde vi tillsammans med Uddevalla kommun en analys av hur bra de föreslagna utbyggnadsområdena i förslaget till fördjupad översiktsplan var ur ett kollektivtrafikperspektiv. På kollektivtrafiknämndens tvådagarsmöte i september hade vi en fördjupning kring samhällsbyggnad- kollektivtrafik då vi och kommunen berättade om arbetet och gjorde en studieresa för att titta på de olika områdena. Vi har 2014 tagit fram en skrift som beskriver en del av vårt arbete kring hur vi jobbat med kommunerna i samband med översiktsplaner. Denna kommer vi att använda i dialogen med kommunerna och aktivt söka upp de som är på väg att starta upp översiktsplanearbeten.

77 Datum Diarienummer KTN (5) Forsknings- och kunskapsprojekt Stationers roll för utveckling av mindre orter och dess omland. Tillsammans med 6 kommuner i Västra Götalandsregionen och Halland, Region Halland och Göteborgs universitet driver vi inom ramen för kunskapsprocessen Det urbana stationssamhället ett forskningsprojekt för att få mer kunskap om vilken betydelse en tågstation har för utvecklingen av mindre orter (ca invånare) och dess omland. Projektet pågår och kommer att göras i tre delar - en kunskapssammanställning, en kartläggning och empiriska studier och analys. I kunskapssammanställningen görs en genomgång av befintliga studier kring mindre orter som har stationer och utvecklats respektive inte utvecklats för att se vilken kunskap som redan finns. I kartläggningen tittar vi på mindre stationsorter och dess omland i Västra Götaland och Halland men även i övriga Sverige- både sådana som haft en bra utveckling och som inte haft det. Vi vill se vad som har betydelse för en orts och dess omlands utveckling och frågor som vi ställer oss är bland annat vilken roll kommunens planering spelar för utvecklingen, vilken betydelse utbudet och restiden har, hur ortens läge och struktur påverkar. I den empiriska studien och analysen ska ett antal orter som inte har tågstation analyseras för att med utgångspunkt i tidgare resultat se om det går att bedöma dessa orters möjligheter att utvecklas med eller utan en tågstation. Vi vill se om man kan hitta åtgärder som är nödvändiga för att utveckling ska ske och vilka faktorer som motverkar utvecklingen. Vi vill också få djupare kunskaper om vem som flyttar till en landsbygdsort med tågstation och vad som bidrar till beslutet. För stationsorter finns det ett planeringsideal att bygga tätt nära stationen och vi vill titta på om det är möjligt att ha det idealet för orter på landsbygden. Samverkan vid planering och genomförande av åtgärder för ett ökat kollektivtrafikresande. K2 (kunskapscenter för kollektivtrafik) har initierat projekt inom sina fem olika fokusområden och vi har medverkat aktivt i att ta fram ett projekt inom fokusområde samverkan. Projektet kommer att studera hur samverkansprocessen ser ut i två större infrastruktur/samhällsbyggnadsprojekt i Göteborg (Korsvägen) och Stockholm. Uddevalla är också med i projektet och där kommer olika innovativa sätt att samverka prövas i samband med utvecklingen av ett område Uddevalla Södra. Hållbara attraktiva stationssamhällen är ett projekt inom ramen för MISTRA/Det urbana stationssamhället. Projektet handlar om att minska bilåkandet och frigöra mark från parkeringsytor och därmed skapa mer attraktiva stationssamhällen. Inspirationsseminarier i Skövde Tillsammans med kommunen ordnade vi två seminarier i Skövde om hållbar utvecklings, samhällsbyggnad och stadstrafik. Det första riktade sig till politikerna och det andra vände vi oss även till tjänstemän, fastighetsägare, entreprenörer, arbetsgivare, högskolan, med flera.

78 Datum Diarienummer KTN (5) Fortsatt arbete Trafikförsörjningsprogrammet är utgångspunkt för hur vi svarar på översiktsplanerna. I den pågående dialogen i samband med revideringen av trafikförsörjningsprogrammet har ett antal kommuner och vi själva lyft att samhällsplaneringen bör ligga som en bas för programmet. I Västra Götaland 2020 (VG2020) är en av de prioriterade frågorna att utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland. Tillsammans med kommunalförbunden och regionutvecklingsnämnden har vi fört diskussioner om hur inriktningen på en sådan målbild kan se ut. Det fortsatta arbetet med en sådan framtidsbild är en angelägen uppgift. Under 2015 är inriktningen att vi ska föra en ännu mer aktiv dialog med kommunerna och söka upp de som vi vet står inför arbetet med att revidera sina översiktsplaner. Ambitionen är att alltid försöka komma in tidigt i kommunernas planarbeten med dialogen om hur kollektivtrafiken och samhällsplaneringen samspelar. De forskningsprojekt vi jobbat med 2014 kommer att fortsätta Vi kommer att engagera oss för att delta i ytterligare projekt om det är relevant för vår verksamhet.

79 Datum Diarienummer KTN (5) Sammanfattande lista av aktiviteter Aktiviteter 2014 för att utveckla och förstärka samarbetet med kommunerna kring kollektivtrafiken som en strategisk samhällsbyggnadsfråga (fullmäktiges uppdrag) - Utvecklat process för remisshantering av planer samt svarat på tio kommunala översiktsplaner/fördjupade översiktsplaner/tematiska tillägg - Analys av hållbart resande för Öckerö kommun, förslagsunderlag till fördjupning av översiktsplan för Björkö södra samhälle - Analys av hållbart resande i Mark NV, förslagsunderlag till fördjupad översiktsplan - Sammanställt informationsmaterial om de erfarenheter vi gjort tillsammans med kommunerna i de fördjupade underlagen för översiktsplanerna - Inspirationsseminarier i Skövde om hållbar utveckling, samhällsbyggnad och stadstrafik - Stationers roll för utveckling av mindre orter och dess omland forskningsprojekt som vi driver inom ramen för Det urbana stationssamhället - Samverkan vid planering och genomförande av åtgärder för ett ökat kollektivtrafikresande forskningsprojekt som K2 driver och vi deltar i - Hållbara attraktiva stationssamhällen Vinnovaprojekt - Fördjupning samhällsbyggnad-kollektivtrafik vid kollektivtrafiknämndens tvådagarsmöte i september - Föredragshållare vid nationella Persontrafikdagarna om hur man kan jobba tillsammans med kommun och region med kollektivtrafik och samhällsbyggnad Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Linda Billberg Regionutvecklare Skickas till: Regionfullmäktige

80 ÄRENDE 5 al av representanter till arbetsgruppen för Pris- och sortiment (KTN )

81 1 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Arbetsgrupp för pris- och sortimentstrategi Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden utser en representant från varje parti till arbetsgruppen för pris- och sortimentstrategi. Arbetsgruppen utser sinsemellan en sammankallande. 2. Kollektivtrafiknämnden uppdrar till arbetsgruppen att bereda strategiska frågor kring Västtrafiks prissättning. Till representanter utses följande personer med uppdrag att medverka i arbetsgruppen för pris- och sortimentstrategi: (8 namn listas) Sammanfattning av ärendet När kollektivtrafiknämnden bildades sommaren 2011 tillsattes även en politisk arbetsgrupp med 8 ledamöter ur nämnden för att leda arbetet med en ny pris- och sortimentstrategi. Arbetet har även stämts av och förankrats löpande med kommunerna genom de delregionala kollektivtrafikråden. Hösten 2013 presenterades ett förslag till genomförande i två steg, där steg 1 innehöll flera förenklingar och steg 2 en nya avståndsbaserad geografimodell, eller zonstruktur. Steg 1 mottogs väl och kommunerna förordade ett snart genomförande. Steg 2 mottogs mera avvaktande om än försiktigt positivt. Ett stort antal frågor framkom varför slutsatsen blev att förslaget behövde utredas vidare. Kollektivtrafiknämnden beslutade i december 2013 att låta arbetsgruppen fortsätta utreda steg 2 med ny geografimodell. Regionfullmäktige beslutade sedan i februari 2014 att låta Västtrafik genomföra steg 1 av pris- och sortimentstrategin, med förenklingar i biljettsystemet. Arbetsgruppen har sedan dess haft löpande avstämningar med Västtrafik kring genomförande av steg 1. Med ny nämnd behöver nya representanter till arbetsgruppen utses. Under arbetet har det varit naturligt att arbetsgruppen även fördjupar sig i strategiska frågor kring Västtrafiks prissättning, varför dessa frågor nu föreslås ingå i uppdraget. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Jörn Engström Utredningsledare Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

82 ÄRENDE 6 Val av representanter till regionala kollektivtrafikrådet ( )

83 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Maria Larsson Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Val av representanter till det regionala kollektivtrafikrådet Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden utser åtta representanter, en från varje parti, till det regionala kollektivtrafikrådet. Kollektivtrafiknämndens ordförande är tillika ordförande i regionala kollektivtrafikrådet. Till representanter utses följande personer med uppdrag att medverka i det regionala kollektivtrafikrådet. (8 namn listas) Sammanfattning av ärendet Principerna för kollektivtrafikrådens sammansättning och mandat finns reglerat i Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län. Där står att det ska finnas samverkansfora mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Den formella rollen som regionala kollektivtrafikrådet har haft att formulera förslag till beslut i strategiska frågor för kollektivtrafiken ligger från och med 2015 på BHU (beredningsgruppen för hållbar utveckling). Genom det regionala kollektivtrafikrådet finns möjlighet för djupare diskussioner i kollektivtrafikfrågor. Rådet utgör också styrgrupp för att förbättra samverkansformerna mellan kommuner och region. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Maria Larsson Ytterligare information Länk till mer information om råden, roller, dialog och samråd: Kollektivtrafikr%c3%a5den/BeslutsunderlagSamverkansformer pdf Besluten skickas till Respektive delregionalt kollektivtrafikråds sekretariat Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

84 ÄRENDE 7 Val av representanter till delregionala kollektivtrafikråden och stadstrafikforum (KTN )

85 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Maria Larsson Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Val av representanter till de delregionala kollektivtrafikråden och stadstrafikforum Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden utser två representanter vardera till de fyra delregionala kollektivtrafikråden, totalt åtta ledamöter. Dessa representanter ingår också i stadstrafikforum i samma delregion. Till representanter utses följande personer med uppdrag att medverka i namngivet delregionalt kollektivtrafikråd och stadstrafikforum Sjuhärads delregionala kollektivtrafikråd och Borås stadstrafikforum (2 namn) Skaraborgs delregionala kollektivtrafikråd och Skövde stadstrafikforum (2 namn) Fyrbodals delregionala kollektivtrafikråd och Uddevalla resp. Trollhättan- Vänersborgs stadstrafikforum (2 namn) Göteborgs delregionala kollektivtrafikråd och Göteborg-Mölndal-Partille stadstrafikforum (2 namn) Sammanfattning av ärendet Representanterna är utsedda enligt Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götalands län/ Samverkansformer kring kollektivtrafiken i Västra Götaland. Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Maria Larsson Bilaga 1: Samverkansformerna mellan kommun och region i korthet Besluten skickas till Respektive delregionalt kollektivtrafikråd och stadstrafikforum. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

86 Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland i korthet Detta dokument beskriver samverkansformerna för kollektivtrafiken i Västra Götaland i korthet, med fokus på kollektivtrafikråden. (Utgångspunkten är dokumentet Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland , antaget i 49 kommunfullmäktige samt regionfullmäktige 2011). Varför kollektivtrafikråd? Kollektivtrafiken är ett av flera verktyg för att gå i riktning mot visionen om Det Goda Livet för invånarna i Västra Götaland. Med en gemensam bild av hur kollektivtrafiken bör utvecklas läggs en grund för en effektivare planering. Det gäller samordning av många frågor, men framförallt samhällsbyggnad, infrastruktur och kollektivtrafik. Kollektivtrafikråden är kommunernas och Västra Götalandsregionens samverkansarena. Arbetsformerna för kollektivtrafikråden regleras inte i kommunallagen och rådet har därmed ingen egen formell beslutanderätt, men samråden väger tungt i kollektivtrafiknämndens beslutsprocess. Råden träffas 2-4 gånger per år. Samverkansformerna säger minst två gånger per år. Trafikförsörjningsprogrammet är kärnan Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är det viktigaste styrdokumentet för kollektivtrafikens utveckling i Västra Götaland och är utgångspunkten för Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnds uppdrag till Västtrafik. Programmet revideras vart fjärde år. Trafikförsörjningsprogrammets inriktning utgör kärnan för kollektivtrafikrådens arbete. I trafikförsörjningsprogrammet ingår mål och strategier, bl a vilka stråk och noder som prioriteras för kollektivtrafikens utveckling, samt vilken grundläggande tillgänglighet som ska gälla för regionens invånare. Tidsperspektivet är långsiktigt, hur ska kollektivtrafikens roll i samhället utvecklas om 20 år och vad är då viktigast på ca 4-5 års sikt? Målbild för tågtrafiken, utveckling av zoner för prissättning osv är delprocesser i trafikförsörjningsprogrammet. Därtill ingår förutsättningar som kommunerna ansvarar för. Det handlar om anpassning av hållplatser för funktionshindrade, samhällsplanering, utveckling av gång- och cykelvägar till/från hållplatser och framkomlighetsåtgärder i städerna är sådana exempel. Kollektivtrafikrådens sammansättning Delregionala kollektivtrafikråd Representanter utses av varje kommun med befogenhet att företräda kommunen gällande kollektivtrafikfrågor och tillsammans med övriga representanter enas om delregionala och regionala avvägningar. Det delregionala kollektivtrafikrådet företräder samtliga kommuner i respektive delregion i dialogen med Västra Götalandsregionen och har ansvar för förankringen gentemot dessa kommuner. Därtill ska (minst två) representanter från Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd ingå i de delregionala råden. Kommunalförbunden kan utgöra kollektivtrafikråd (kommunerna väljer form), förutsatt att representanter från Västra Götalandsregionen deltar när kollektivtrafikråd ska hållas.

87 Regionalt kollektivtrafikråd Från 2015 lyfts kollektivtrafikfrågorna in i BHU (Västra Götalandsregionens Beredning för hållbar utveckling). Därmed utgör BHU det formella organ för kommuner och region som lämnar förslag till kollektivtrafiknämnden när det gäller t ex den strategiska inriktningen för trafikförsörjningsprogrammet. För att möjliggöra en djupare dialog om kollektivtrafik än vad som medges i BHU utses tillsvidare även representanter till ett regionalt kollektivtrafikråd där kollektivtrafiknämnden utser 8 representanter och respektive delregion två representanter till regionalt kollektivtrafikråd. Samverkan på tjänstemannanivå Kommunerna ansvarar för tjänstemannasekretariatet för de delregionala råden, med stöd från Västra Götalandsregionen och Västra Götalandsregionen utgör tjänstemannasekretariat för BHU/Regionalt kollektivtrafikråd. Kommunerna och Västra Götalandsregionen inklusive Västtrafik, träffas regelbundet (ca fyra gånger per år) i tjänstemannagrupper där samtliga kommuner inom varje delregion ingår. Syftet är samordning mellan samhällsplanering och kollektivtrafik, samverkan för ett mer hållbart resande, samt att bereda frågor inför kollektivtrafikråden. Därtill finns en rad projekt och utredningar som också sker i samverkan mellan kommun, region och t ex trafikverket. Ett exempel är trafikverkets så kallade åtgärdsvalsstudier. Kommunens dialog om årliga förändringar i trafiken sker med Västtrafik Dialog om nästa års trafik sker inte i kollektivtrafikråden utan direkt med Västtrafik. Västtrafik genomför varje höst en dialog med varje kommun som så önskar, inför kommande trafikår. Därefter bjuder Västtrafik in till ett informationsmöte på våren om den preliminära planen för kommande år. Västtrafik bjuder också årligen in till möten om processen med årlig tågplan. Kommunernas samhällsplanering (översiktsplanering och detaljplanering) Enligt överenskommelsen mellan kommuner och region (maj 2011) ska kommunerna lämna sina remisser på planer till Västra Götalandsregionen. Under den mandatperiod som gått har formen utvecklats så att Västtrafik svarar på detaljplaner och kollektivtrafiksekretariatet på översiktsplaner. Det är positivt om samverkan kan ske på ett tidigt stadie, mellan Västra Götalandsregionen och kommunen inför t ex en revidering av översiktsplaneringen (öp), för att skapa ömsesidig förståelse och en mer samspelt planering mellan kollektivtrafik och samhällsplanering. Gemensamma projekt i god tid före remisskedet har visat sig vara ett givande arbetssätt. För vidare läsning Här finns: Avtal om ansvar för den regionala kollektivtrafiken i Västra Götaland Samverkansformer kring kollektivtrafik i Västra Götaland

88 ÄRENDE 8 Redovisning av säkerhetsläge och säkerhetsarbete 2014 ( )

89 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Suzanne Frej Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Redovisning av säkerhetsarbete, säkerhetsläge och krishanteringsförmåga Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner sekretariatets förslag till svar på webbenkät avseende 2014 års redovisning av säkerhetsarbete, säkerhetsläge och krishanteringsförmåga. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade den 22 april 2008 att nämnder, styrelser och bolag årligen ska redovisa säkerhetsläge och säkerhetsarbete till regionstyrelsen. Regionkansliet har sammanställt och analyserat tidigare års svar i särskilda rapporter som redovisats till Regionstyrelsen. Från och med 2013 besvaras frågorna ska i en särskilt utformad webbenkät. Som tidigare år gäller att Socialstyrelsen och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ställer krav på att landsting ska bedriva ett säkert och inte minst patientsäkert arbete samt att det finns en god krishanteringsförmåga. Svaren kommer att utgöra underlag för redovisning till Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, MSB och i den årliga rapporten till Regionstyrelsen års säkerhetsarbete, säkerhetsläge, risker och krishanteringsförmåga ska redovisas genom att besvara en webbenkät som ska vara besvarad senast den 6 februari 2015 och svar behandlas som inkommen handling till Regionstyrelsen och diarieförs på dnr RS Kollektivtrafiknämnden antog 2014 lokal handlingsplan för säkerhetsarbetet för kollektivtrafiksekretariatet/kollektivtrafiknämnden. Bilaga 1. Enkätsvar 2014 års säkerhetsarbete 2. Lokal handlingsplan Kollektivtrafiksekretariatet Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Suzanne Frej Handläggare/nämndsekreterare Skickas till Regionstyrelsen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

90 ver. 1.0 Frågor som är underlag för redovisning av 2014 års säkerhetsarbete till regionstyrelsen, dnr RS Nämnder, styrelser och bolagsstyrelser ska årligen redovisa sitt säkerhetsarbete till regionstyrelsen och i respektive årsredovisning enligt regionfullmäktiges beslut den 22 april 2008, dnr RSK Utgångspunkt för redovisningen är styrande dokument som Säkerhetspolicy och Regional strategi för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionens verksamheter fastställd av Regionfullmäktige den 14 maj 2013, dnr RS Förvaltningschef, säkerhetschef/motsvarande, eller av förvaltningschef utsedd kontaktperson ansvarar för att svar och bedömningar ger en rättvisande bild av förvaltningens säkerhetsarbete och säkerhetsläge under Det är färre frågor i år jämfört med tidigare år och inför varje fråga finns en text som förklarar varför frågan är ställd. Se skrivelse Anvisning till nämnder, styrelser och bolagsstyrelser för hur säkerhetsarbete, säkerhetsläge och krishanteringsförmåga avseende 2014 ska redovisas till regionstyrelsen. Del 1 Inledning 1. Ange förvaltning, bolag eller verksamhet Alingsås lasarett Film i Väst AB Folkhögskolor samlad redovisning Frölunda specialistsjukhus Göteborgs Symfoniker AB Habilitering & Hälsa Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli X Kollektivtrafiksekretariatet Kungälvs sjukhus Naturbrukskansliet Närhälsan Regionkansliet Regionservice Regionutvecklingssekretariatet Rättighetskommitténs kansli Skaraborgs sjukhus (SkaS) Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) Västarvet Västsvenska Turistrådet AB Angereds Närsjukhus Folkhälsokommitténs sekretariat Folktandvården Göteborgs botaniska trädgård GöteborgsOperan AB Hälsan och Stressmedicn Institutet för stressmedicin Kultursekretariatet Miljösekretariatet NU-sjukvården Patientnämndernas kansli Regionarkiv Regionteater Väst AB Revisionsenhet Sahlgrenska Universitetssjukhuset SICAB VGR IT (del av regionkansliet) Västfastigheter Västtrafik AB

91 2. Ansvarig tjänsteman för svar i denna enkät är: _Suzanne Frej 3. Antal personer har medverkat och påverkat svar i denna enkät 1 person X 2-4 personer 5-10 personer personer personer personer fler än 100 personer 4. Svar i denna enkät har tagits fram X Nej, inte i samråd med andra förvaltningar Ja, i samråd med andra förvaltningar 5. Svar i denna enkät har redovisats till nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse Nej X Ja Kommer att redovisas senare

92 Del 2 Uppföljning av säkerhetsstrategiska mål Sammanställning av svar från förvaltningar och bolag avseende 2014 kommer att göras enligt tidigare års principer enligt den s.k. cockpitmodellen vilket innebär följande: 1 = Vi är långt ifrån att uppnå uppsatta mål. Mycket arbete återstår. 2 = Vi är inte riktigt nära att nå målen. En hel del arbete återstår. 3. = Vi är på gång att nå våra mål. Vi är på rätt väg. 4. = Vi bedömer att vi nå våra mål 5. = Vi överträffar våra mål. Våra resultat är utmärkta 6. Mål 1 - Regionövergripande och regiongemensamma risker som behöver hanteras över förvaltnings- och bolagsgränser inom VGR X Inget behöver hanteras Följande behöver hanteras: Nämnd/styrelse är ansvarig för att incidenter, inträffade skador och risker för skador rapporteras, analyseras och dokumenteras på ett systematiskt sätt samt att relevanta åtgärder genomförs i verksamhet 7. Mål 1 - Avvikelser hanteras på ett systematiskt sätt Stämmer inte alls X Stämmer helt Västra Götalandsregionens egna och externt hyrda lokaler ska säkerhetsklassificeras av verksamhet enligt modell som Västfastigheter tillhandahåller 8. Mål 1 Verksamhetens lokaler är säkerhetsklassificerade Stämmer inte alls x Stämmer helt 9. Mål 2 - Ledningen har regelbunden genomgång av säkerhetsfrågor Stämmer inte alls x Stämmer helt 10. Mål 3 - Västfastigheter har tagit över ansvar för fastighetsbundna säkerhetsanläggningar Stämmer inte alls x Stämmer helt

93 Nämnden, styrelsen, bolaget ska se till att säkerhetsarbetet fastställs i en plan som utgår ifrån verksamhetens mål, skyddsvärda objekt och regionala direktiv. 11. Mål 5 Handlingsplan för säkerhetsarbetet finns och är fastställd av nämnd eller styrelse. Om handlingsplan ingår i den interna kontrollplanen är det att jämställa Stämmer inte alls x Stämmer helt Enligt Västra Götalandsregionens krishanteringsplan ska varje förvaltning minst vartannat år genomföra risk- och sårbarhetsanalyser som ska ligga till grund för genomförande av åtgärder samt utformning av lokal krishanteringsplan och krisorganisation. De lokala risk- och sårbarhetsanalyserna ska ligga till grund för en samlad bedömning av Västra Götalandsregionens krishanteringsförmåga. 12. Mål 5 Krishanterings- och beredskapsplan finns och är fastställd av nämnd eller styrelse Stämmer inte alls x Stämmer helt 13. Mål 5 - Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2014 i syfte att förbättra krishanteringsförmågan? x Nej Ja och antalet RSA vs krishanteringsförmåga som har genomförts är: 14. Mål 5 - Har skydds- och förbättringsåtgärder genomförts under 2014 som påverkat krishanteringsförmågan? Nej x Ja och exempel på åtgärder är: _Etablerat krisledningsgrupp/lokal krisgrupp samt påbörjat arbete med RSA 15. Mål 5 - Verksamheten genomför övningar inom området kris- och katastrofledning Stämmer inte alls x Stämmer helt För att undvika hot och våld måste vi arbeta förebyggande och ändå vara väl förberedda när det inträffar. All personal ska därför regelbundet, minst vart tredje år, erbjudas utbildning kring personsäkerhet. 16. Mål 6 - Anställda i verksamheten får utbildning i personsäkerhet Stämmer inte alls x Stämmer helt

94 Informationsklassificering ska leda till funktionella säkerhetskrav på tekniken samt hanteringsrutiner i verksamheten som tillsammans uppfyller en säkerhetsnivå som motsvaras av klassificeringen. 17. Mål 7 Förvaltningens information är klassificerad Stämmer inte alls Stämmer helt x 18. Mål 7 Informationsklassificering ligger till grund för funktionella säkerhetskrav på tekniken formulerade i beställningen av IS/IT Stämmer inte alls Stämmer helt x I verksamhetens kontinuitetsplan ska ingå manuella rutiner för alternativ drift utan informationssystem. Personal ska utbildas och rutiner ska årligen testas. 19. Mål 7 - Det finns rutiner som kan tillämpas vid IT-avbrott Stämmer inte alls x Stämmer helt

95 1 (1) Antagen av kollektivtrafiknämnden KTN Lokal handlingsplan för säkerhetsarbete kollektivtrafiksekretariatet/kollektivtrafiknämnden - Säkerställa att oönskade händelser och dess kostnader redovisas systematiskt till kollektivtrafikdirektören som redovisar till kollektivtrafiknämnden. - I samband med årsredovisningen görs en separat rapportering/webbenkät av säkerhetsarbetet till regionkansliet/regionstyrelsen. Vid behov lyfts säkerhetsfrågor däremellan. - Ett register över skyddsvärd utrustning såsom läsplattor och mobiltelefoner upprättas och skall färdigställas mars 2014 och därefter underhållas kontinuerligt (register över datorer förs av Regionservice). - Interna kontrollplanen följs upp årligen i samband med årsbokslutet. - SBA systematiskt brandskyddsarbete tillämpas. (uppdrag till leverantör) Årligt underhåll. - På arbetsplatsträffar (schemalagda en gång per vecka) finns utrymme att lyfta säkerhets- och arbetsmiljöfrågor m.m. - En krispärm har upprättats med bl.a. anhörigregister. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

96 ÄRENDE 9 Delegeringsbeslut (KTN )

97 Sammanträde: Kollektivtr afiknämnden Tid: Fredagen den 30 januari 2015 Plats: Scandic Crown Hotel, Göteborg Delegeringsärenden Dnr KTN Förslag till beslut: Kollektivtrafiknämnden lägger delegeringsbesluten till handlingarna. Ärendet Sammanställning över delegationsärenden Datum: Ärendebeskrivning: Delegat: Sign. Kollektivtrafikdirektören har tagit beslut i följande delegeringsärenden: - Övriga delegeringsbeslut - Yttranden översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner: Fördjupad översiktsplan för centrala Skövde, Skövde kommun KTN Linda Billberg Ordförandes/presidiets beslut, deltagande i kurser, konferenser m.m. - POSTADRESS: Box Göteborg BESÖKSADRESS: S Hamngatan Göteborg TELEFON: vx