Svenska läroplaner i perspektiv

Transkript

1 Svenska läroplaner i perspektiv l) Inledning 2)Läroplaner )Fokus i läroplanerna 4)Ämnen som ett sätt att organisera innehållet 5) Läroplanskoder 6)En förändrad styrning

2 STYRDOKUMENTEN :.. Skollag (med timplan) skolförordning. Läroplaner Mål (kap l o 2) Kursplaner (kap 3) j Kommun Skola Lärare l ELEVER

3 Läroplaner i historiskt perspektiv 1878 "Guds och fosterlandets läroplaner" 1889 kallades normalplaner 1900 inga mål, inga tydliga timplaner, ämnen i fokus fostra "undersåtar" tilllydnad och respekt för gällande regler och överheten 1919 Medborgerlighetens läroplaner (undervisn.plan) 1955 mål för varje ämne, timplaner för ämnena, anvisningar om metodik/didaktik föreslogs fostran till demokrati, rättigheter och deltagande 1962 Rationalitetens läroplan: kunskap aktiv process, 1969 erövring av egen förståelse, egenverksamhet Begreppet läroplan införs Omfattande beskrivningar av mål och syften Omfattande beskrivningar av ämnen (kursplanerna) Begreppet "utveckling" ersätter fostransbegreppet Sifferbetyg införs 1980 Mål och syften viktiga; demokrati lyfts fram som centralt begrepp; timplaner tonas ned; ämnesöverskridande undervisning (SO och NO)- blockbetyg 1994 Målstyrning (i st f regelstyrning); lokala arbetsplaner ute i skolorna; kursplanerna mycket allmänna - istället strävansmål och uppnåendemål; ny betygssystem (G VG-MVG) 2011 Tydligare och striktare kursplaner- centralt innehåll för varje ämne; nytt betygssystem (A-F); betyg i år 6; striktare skollag; ny lärarutbildning

4 Svensk läroplanshistoria i stora drag År Benämning Karaktäristika Övrigt 1842 F olkskolestadga Ingen egentlig läroplan OH över ämnen 1878 N ormalplan Första eg. läroplanen; 1889 Normalplan Revidering av 1878; miniinikursen blev omstridd 1900 Undervisningsplan Gemensamt for dessa tre är att de Se OH for l) hade få eller inga uttalade mål och ex syften med skolan och undervisningen; 2) hade mycket detaljerade anvisningar om innehållet - vad man skulle ta upp och i vilken ordning olika moment skulle komma; 3) inga e g timplaner- bara forslag på tidsutlägg for ämnena 1919 Undervisningsplan Stor omdaning av undervisningen; Stort den plan som har varit kraft längst tid motstånd (till 1955); ' mot planen l) mål och syften infors for varje ämne; 2) detaljanvisningar for enskilda ämnen minskar; 3) anv1smngar om metodik/didaktik; 4) kristendomsämnet halveras i tid; 5) katekesen forbjuds som lärobok; 6) timplaner for ämnen infors 1955 Undervisningsplan Provisorisk plan i väntan på Lgr; mål och syften med skolan omfattande 1962 Läroplan for Första läroplanen for den nya grundskolan grundskolan; l) omfattande (Lgr 62) skrivningar om mål och syften; 2) omfattande beskrivningar av olika ämnen (kursplanerna omfattade 303 s); 3) fostransbegreppet centralt; nytt betygssystem ( sifferbetyg: 1-5)

5 1969 Läroplan for Genomgången grundskola skapade grundskolan (Lgr behörighet for gymnasiestudier; l) 69) fostransbegreppet togs i princip bort och ersattes av begreppet "utveckling"; 2) fortf omfattande beskrivningar av mål och syften; 3) omfattande kursplaner ersattes delvis av ett omfattande kommentarmaterial (29 st) 1980 Läroplan for Mål och syften viktiga; demokrati grundskolan (Lgr 80) lyfts fram i ännu högre grad som viktigt; strävan efter att slå samman ämnen till block (SO, NO) och blockbetyg; timplanernas roll tonas ned 1994 Läroplan for det Målstyrning i stället får obligatoriska regelstyming; lokala arbetsplaner ute skolväsendet på skolorna; nytt betygssystem (G; (LpO 94) VG; MVG); kursplaner mycket allmänna - istället strävansmål och uppnåendemål; 2011 Läroplan får Mål och syften i princip samma som grundskolan Lp O 94; striktare och tydligare kursplaner - centralt innehåll för varje ämne; nytt betygssystem (A-F); betyg i åk 6); ny lärarutbildning

6 Svenska läroplaners kunskapsfokus - vilka inslag ställs i centrum i olika typer av lp (efter D. Sundberg, i Wahlström (2015) s ) 4 olika fokus kan urskiljas: o - Innehållsorienterade läroplaner: (INNEHALL) ger konkreta anvisningar för det innehåll eleverna ska möta i undervisningen, i termer av ämnesstoff och arbets- och undervisningsformer; i centrum står fr.a. det innehållsliga stoffet; det underliggande antagandet är att det innehåll som undervisningen förmedlar också är det som eleverna lär sig; V AD som ska läras tas för givet och är icke-ifrågasättande och därmed en ganska okomplicerad fråga; undervisningen handlar om överföring/förmedling; HUR-frågan och lärarens roll och arbete är viktigare än V AD-frågan - Processorienterade läroplaner: (PROCESS) fokuserar på elevernas läroprocesser och utveckling i kognitiva termer och mindre på innehållet; arbetsformerna är centralt och hur eleverna ska utvecklas som individer och samhällsdeltagare; elevers aktiva deltagande i skola och samhälle blir centralt - Resultatorienterade läroplaner: (RESULTAT: UTFALL OCH BEDÖMNING) angervad eleven ska ha lärt sig i förhållande till olika krav och kravnivåer; mål formuleras som ska kunna mätas i form av hur väl de har uppfyllts; bedömning sker utifrån specifika standards eller kravnivåer; mätbarheten av kunskaper är central; planerna innehåller preciserade beskrivningar av vad som krävs för att nå de avsedda läranderesultaten; kunskapskraven kan styra urval och organisering av undervisningen

7 Svenska läroplaners fokus (enl. D. Sundberg, i Wahlström (2015) med tillägg av Sjöberg (kursiv och inom parentes). Innehållsorienterade läroplaner: Lgr 62, Lgr 69 och Lgy 70 (1878, 1889, 1900 Normalplaner samt 1919 Undervisningplan) Processorienterade läroplaner: Lgr80 Resultatorienterade läroplaner: L gr 11, Gy 2011 Kompetensorienterade läroplaner: LpO 94, Lp f 94 och Lpfö 98

8 Hur har våra skolämnen tillkommit? Ovanifrån ("nedsippring" eller dilutering) Ämnena har sitt ursprung i universitetsämnen. T.ex. historia, biologi, matematik, fysik. När de flyttas till skolan sker en rorenkling av innehållet i flera led. VETENSKAPSBASERAD LÄROPLAN SKOLÄMNEN l U n derifrån ( aggregering-att bygga upp från mindre delar) Ämnena har sitt ursprung i samhällets, skolans och/eller individens behov av kunskaper. Utgångspunkten är elevers omgivning och vardag och deras behov, intressen och erfarenheter. SAMHÄLLsORIENTERAD LÄROPLAN Ofta ämnesövergripande och har andra benämningar än de "rena" ämnena - t.ex. Att leva tillsammans, Att undersöka verkligheten. Vanligare i lägre stadier.

9 Brytpunkter i förändringen av skolans ämnen (Marklund (1987): Skolsverige , del5, s ) l) Kristendomsämnets förändring- från ett normativt ämne i kristen forkunning ("kunskaper i... ") till religionskunskap och orientering (icke-normativ) om olika religioner ("kunskaper om... "); gäller både folkskola och läroverk/gymnasium; antalet timmar minskas, katekesen förbjuds som lärobok; icke konfessionellt innehåll; religionskunskap 2) p e främmande språkens genombrott- från läroverk till folkskola/grundskola; engelska prövades i högra klasser i folkskola/grundskola under 1950-talet och obligatoriskt 1962 fr åk 4 och från 1969 i åk 3; dessutom tillkom ytterligare minst ett språk i grundskolan (1962); 3) Yrkesämnenas ökade roll- under 1960-talet ( ) i grundskolan, därefter flyttades de över till gymnasieskolan; pryo i grundskolan; - 4y Ämnesbegreppet uttunnas och förändrar innebörd -andra sätt att organisera kunskap: tema, projekt, blockämnen, samlad undervisning 5) Ämnet teknik- införs som obligatorium i Lgr ~O; hämtar stoffi huvudsak från vardagslivet..

10 Ämnen i folkskola/grundskola "SO": -historia: sedan geografi: sedan religionskunskap: sedan 1842; kristendomskunskap- katekes och biblisk historia; 1919 katekesen lordjuds som lärobok; 1969 religionskunskap - samhällskunskap 1962; 1919 hembygdskunskap (småskola, lågstadium 1980); medborgarkunskap (fortsättningsskolan) "NO": - matematik: sedan 1842 (räkning) \ - biologi: sedan 1842 (naturkunnighet; naturlära; 1962 biologi) - fysik, kemi: sedan teknik: sedan 1980 Språk: - svenska: läsning, skrivning, litteratur, välskrivning - engelska: sedan tyska: sedan franska: sedan 1962 Andra ämnen: teckning: 1877; bild: gymnastik: 1955; idrott och h-älsa: musik: sedan 1842 (sång).., slöjd: sedan 1955 (frivillig sedan 1878) - trädgårdsskötsell877~ hemkunskap: 1897 huslig ekonomi; hushållsgöromål1919;

11 Ämnesövergripande moment (cirkulärämnen): (moment som skolan skulle behandla men ej fick status som egna ämnen utan skulle ingå i andra, etablerade ämnen) - nykterhetsundervisning (SANT 1962-) - sexualundervisning skogsvård djurskydd naturvård 1955 (in i biologin 1955) - trafikundervisning 1936, 1955, 1962 stabilitet och föränderlighet över tid i ämnesfloran stabila: matematik, svenska, historia, geografi, religion, musil<.,' biologi, teckning Nya: Samhällskunskap, främmande språk (engelska, tyska, franska), gymnastik, fysik, kemi, teknik "In och ut": Trädgårdsskötsel, hembygdskunskap, barnkunskap

12 Vetenskapsorienterat ämnesinnehåll (läroplan) /skolämnen som avbildningar av vetenskpliga discipliner/ - i skolans undervisning ska man överröra de arbetsmetoder och problem som forskare i vetenskapliga discipliner arbetar med - de centrala begreppen från disciplinen ska bygga upp skolämnetvetenskapens kunskapsprocess ska överföras till skolan - disciplinens struktur - dess begrepp och sätt att se på samband och sammanhang ska överföras - skolämnena blir tydligt avgränsade med en klar inramning och ett givet innehåll Processen - att överföra vetenskapliga discipliners innehåll, metoder och tänkesätt till att utgöra skolämnets innehåll - kallar Marklund (1987) för dilutering. Problem i detta förhållningssätt:..1) :vad är en vetenskaplig disciplin?. Finns en naturlig avgrä.nsning? Är indelningen/avgräsningen generellt giltig och är en "naturlig" indelning av tillvaron? 2) hur förhåller sig olika discipliner till varandr~? Är disciplinerna bara tillfälligt och godtyckligt avgränsade från varandra? 3) motsvaras skolämnet av en disciplin? kan sk~ flera? 4) finns inom disciplinen en entydig och av alla acceptrad begrepps apparat (naturvetenskap) eller existerar olika och flera parallella och/eller konkurrerande paradigm och begreppsuppsättningar (samhällsvetenskap, humaniora)? 5) hur förhålla sig i skolan till feno.menet att det existerar flera olika och kanske motstridiga uppfattningar inom en vetenskaplig disciplin? Vilken uppfattning/inriktning ska stödjas? 6) är det så att ämnen och gränserna dem emellan är historiskt-socialtkulturellt konstruerade? Ämnet är eg. skapat i ett socialt sammanhang av människor som i konflikt med andra ämnen definierar och hävdar sitt territorium, dvs. är uttryck för maktkamp och strider? "Uppifrån och ned", nedsippring, successiv rorenkling i flera led

13 Ett samhälleligt/praxisorienterat ämnesinnehåll (läroplan) - utgångspunkten för stoffvalet är elevers omgivning och vardag och elevers behov, intressen och erfarenheter - utifrån mindre enheter/detaljer och begränsade sammanhang byggs innehållet ut och vidgas i tid och rum - tillsammans byggs och ackumuleras innehållet från delar till helheter - en "funktionell" kunskap byggs upp och syftet är att ge eleverna vissa ämneskunskaper men också för att fungera i och ha~tera de~ omgivande vardagen - skolämnena har inga tydliga gränser mot varandra och ett öppet och 'icke-givet innehåll...,

14 Läroplanskoder Kod: grundläggande tankemönster, föreställningar eller principer kring utbildningens syfte eller (VAD FINNS "BAKOM/BORTOM" DEN SKRIVNA TEXTEN/ORDEN?) MORALISK KOD ( ) Kunskap är övertagande av och respekt för de regler som gäller i samhället. Människan ska tillägna sig moraliskt lämpliga kunskaper. Ex. gudsfruktan, lydnad, "undersåte", fosterlandet MEDBORGERLIG KOD (1920- framåt) Kunskap innebär att forvärva kunskaper som skapar medborgare i ett samhälle och där man ska kunna påverka sin egen och samhällets roll. Ex. medborgare, fostran, rättigheter, demokrati RATIONELL KOD (1962-framåt) Kunskap är en aktiv process, erövring av egen förståelse och som genom egen verksamhet syftar till att lösa problem Ex. nytta, vetenskap, psykologi, likhet SITUERAD KOD (1990-T AL- framåt) Kunskapsinhämtande innebär en livslång process och som bygger på att kunna välja (fria val), social kompetens, att bygga nätverk och att orientera sig mot världen. Ex. livslångt lärande, flexibilitet, globalisering, individualitet, utbildning som marknad, informationsbrus, elev som kund

15 FRÅN TILL IDEOLOGI få eller inga mål och syften med skolan och undervisningen INNEHÅLL klara och detaljerade beskrivningar av innehåll i olika ämnen; årskursvis klara och tydliga gränser mellan ämnen tydliga timangivelser för enskilda ämnen METODIK få men klara anvisningar om metodiken; ingen diskussion om metodiska former IDEOLOGI omfattande mål och syftesskrivningar, en skolideologisk ansats INNEHÅLL övergripande och allmänna förslag till innehåll; exempelvis på innehåll; stadievis gränserna mellan ämnen oklarare; försök till blockämnen t ex SO, NO timangivelserna ej så precisa, timpott för ämnesgrupper och disponeras över stadiet METODIK exempel, råd, tips på metodiska uppläggningar men inga styrande krav; metodisk frihet; mer av metodisk "ideologi" DIREKT STYRNING VIA ÄMNEN, INNEHÅLL OCHTIMTAL LITEN LOKAL FRIHET FÖR LÄRARE OCHELEVER SYNLIG STYRNING INDIREKT STYRNING VIA IDEOLOGI; MÅL, SYFTE STÖRRE LOKAL FRIHET OCH LOKAL ANP ASSNING FÖR LÄRARE OCH ELEVER "OSYNLIG" STYRNING (andra styrmedel än läroplanerna t ex ekonomi, utbildning av lärare, läroböcker, centrala/nationella prov, utvärderingar)

16 Styrning av skolan via läroplanerna Äldre styrningsmodell (regelstyrning) - Innehåll i kurser - Ordningen - Arbetsmetoder - Tid för ämnen Nyare styrningsmodell (mål-resultatstyrnio g) -Mål för kurser - Arbetsmetoder lämnas till skolan och lärarna - En övergripande tidsram för hela skoltiden (garanterad minimitid för skolan och ämnena) Styrning i efterhand genom utvärderingar Denna modell började utmönstras från Lgr 80 Genom Lgr 80 påbörjades en övergång till denna modell men fick sitt definitiva genomslag med LpO 94

17 Styrning av elever via läroplaner - inte bara ämnen Vi kan se en förändrad formning/styrning av elever över tid I samband med grundskolans införande på 1960-talet märks detta speciellt tydligt- vi går då från en" skamkul tur" till en "skuldk:ultur" FÖRE (begreppet fostran centralt) EFTER (begreppet utveckling lyfts fram) aga 1928, 1958 ordnings- och uppforandebetyg läraren skulle övervaka elevers beteende på fritiden frånvaro fordes in i betyg tydliga tider, scheman, klockor, ämnen forbud 1958 avskaffades 1965 avskaffades 1962 avskaffat eget arbete, göra scheman själv, lektioner "flyter samman" SKAMKULTUR YTTRE STYRNING Beteende i centrum Synliga gränser Straff och sanktioner Vertikal process - vuxna styr b åmen SKULDKULTUR INRE STYRNING Samvete i centrum Diffusa gränser Egenansvar - Självstyrning, autonomi Horisontell process - barn/ elever styr varandra