BESTÄLLARBOKSLUT 2018

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BESTÄLLARBOKSLUT 2018"

Transkript

1 BESTÄLLARBOKSLUT 2018 MÅLUPPFYLLELSE AVTALSUPPFÖLJNING Norra hälso- och sjukvårdsnämnden

2 - 2 -

3 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 4 Mål- och fokusområden... 4 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen... 4 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter... 7 Invånarnas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges Avtalsuppföljning NU-sjukvården Praktikertjänst närsjukhus Solsidan ljusbehandling Tandvård Vårdval Vårdcentral Vårdval Rehab Habilitering och Hälsa Riks- och regionvård SU Beställd primärvård Vårdgivare verksamma enligt Lag om läkarvårderättning (LOL) och Lag om ersättning för fysioterapi (LOF) Övriga avtal Tilläggsöverenskommelser/beslutade statsbidrag via norra hälso- och sjukvårdsnämnden Bilagor

4 Inledning och bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden har antagit ett mål- och inriktningsdokument med utgångspunkt i regionfullmäktiges budget. Beställarbokslut syftar till att belysa i vilken utsträckning norra hälso- och sjukvårdsnämnden nått regionfullmäktiges och sina egna mål under Beställarbokslutet innehåller också en del som redovisar nämndens bedömning av följsamheten till ingångna avtal och överenskommelser. Mål- och fokusområden Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Målet om att minska skillnader i livsvillkor och hälsa är inte uppnått under Sämre socioekonomiska förutsättningar samvarierar med sämre hälsa. Det senaste resultatet från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor (2018) visar på samma mönster. Dålig självskattad hälsa är dubbelt så vanligt i grupper med kort utbildning, bland personer födda utanför Sverige och bland personer med svag ekonomi. Därför är insatser som bidrar till att stödja de nationella målen om måluppfyllelse i skolan fortsatt av särskilt stor vikt då utbildning är en viktig faktor för att leva ett liv i hälsa. För elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning är andelen elever med gymnasiebehörighet fortfarande högre än för elever som har föräldrar med en lägre utbildningsnivå. Andelen elever i årskurs 9 med gymnasiebehörighet är i nämndområdet fortsatt lägre än genomsnittet i regionen trots att den andelen har ökat under 2018 med två procent, kanske på grund av Västra Götalandsregionens Kraftsamling för fullföljda studier och dess tillhörande rekommendationer. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens bidrag till att minska skillnader i livsvillkor och hälsa är bland annat genom de samverkansavtal för folkhälsoinsatser som nämnden har tecknat med varje kommun. Ett av målen är att folkhälsoarbetet ska innehålla systematiska och målinriktade insatser för att förbättra befolkningens hälsa och utjämna skillnaderna. Barn och unga är ett prioriterat område för nämnden vilket avspeglas i de lokala folkhälsoråden. Samtliga folkhälsoråd uppger att de har barn och unga som en prioriterad målgrupp med insatser/åtgärder såsom tidiga insatser, fullföljda studier och fysisk aktivitet. De allra flesta råd har beviljat medel till föräldrastödsprogram, insatser som ökar elevernas studiemotivation och till aktiviteter som lockar till lek och rörelse

5 Majoriteten av råden uppger att de även har satsat på ANDT-förebyggande insatser (alkohol, narkotika, dopning och tobak). En övervägande majoritet har beviljat medel till fysisk aktivitet även till delar av den vuxna befolkningen och till målgruppen äldre. Nämnden har även samverkansavtal med kommunerna i Fyrbodal via Fyrbodals kommunalförbund avseende Hälsokällans hälsofrämjande verksamhet. Avtalen är löpande och gäller från och med Insatserna ska riktats till viktiga vuxna som möter barn och unga med syfte att skapa förutsättningar för god och jämlik hälsa hos barn och unga i Fyrbodal. Under 2018 har fokus varit på integration, våldsförebyggande arbete samt fullföljda studier. Personal från samtliga kommuner inom Fyrbodal har deltagit i någon aktivitet under året, flest från förskola och skola. Personal från regionala verksamheter har haft ett betydligt lägre deltagande. Totalt under året har Hälsokällans personal mött viktiga vuxna. Exempel på utbildningsinsatser är metoden ICDP/vägledande samspel, HBTQ, sexualitet och relationer samt hedersförtryck och jämställdhet. Den ojämlika hälsan var det perspektiv som låg till grund för de insatser som prioriterades med de extra folkhälsomedel som norra hälso- och sjukvårdsnämnden tilldelades 2017 och som till största delen omsattes till insatser De 4,280 miljoner kronor som nämnden förfogade över hade fokus på att starta nya och/eller utveckla befintliga familjecentraler, ungdomscentraler eller liknande verksamheter. Totalt finansierades insatser i nio kommuner. I åtta av dessa beviljades medel till utökade eller nya tillfälliga tjänster. Två fullvärdiga familjecentraler har kommit på plats där en har startats under året (Bengtsfors) och en startas upp under våren 2019 (Lysekil). I Åmål har ungdomsmottagningen och Ungvux samlokaliserats. Flera kommuner har utvecklat sina verksamheter där Dals Ed haft fokus på mat och uteaktiviteter, Sotenäs har tagit fram ett utbildningspaket med fokus på nära anknytning (babymassage) och Tanum har nu ett program för blivande och nyblivna föräldrar med fokus på integration. Munkedal har bytt lokaler, startat nya grupper samt planerat en utökad verksamhet för att stödja föräldrar till barn 6 18 år. Dessutom har en utvärdering av fyra familjecentralers verksamhet genomförts. Samtliga medel förbrukades och insatserna har lett till en ökad samverkan mellan familjecentralernas professioner. Sju av nio kommuner har implementerat insatserna i ordinarie verksamhet. En slutsats är att det finns ett behov, intresse och vilja att utveckla verksamheterna men att det oftast inte utrymme i form av tid och ekonomi inom ordinarie verksamhet. Dessa extra folkhälsomedel har investerats väl och bidragit till att nya målgrupper och dess behov har kunnat tillgodosetts så förhoppningsvis kommer den ojämlika hälsan minska på lokal nivå. I uppföljningen av vårdcentralerna 2018 har nämnden särskilt följt upp indikatorn erbjudande om tidigt hembesök från BVC. Vårdcentralerna i nämnden område uppvisar goda resultat, i genomsnitt 85 %, vilket är det nationella målvärdet. Några vårdcentraler hade låga resultat, vilket medförde att de fick inkomma med - 5 -

6 handlingsplaner. Koncernkontoret fortsätter följa resultaten under Majoriteten av vårdcentralerna i nämnden område har uppgett att de också kommit igång med hembesök vid 8-månaders ålder, vilket i jämförelse med andra delar av regionen är ett bra resultat. I Folktandvårdens skolbaserade förebyggande arbete FRAMM (Fluor, Råd, Arena, Motivation, Mat) ingår framförallt följande: - Munhälsobedömningar på 0 2 åringar - Fluorlackningar för alla elever i årskurs 6 9 en gång per termin, vid varje tillfälle förs ett temasamtal med hälsobudskap. - FRAMM i träningsskolan i årskurs 0 9, 4 gånger per termin. I träningsskolan sker allt individuellt utifrån elevens behov och förmåga. - Munhälsolektion en gång på mellanstadiet och en gång på högstadiet, där man bland annat tar upp hälsobudskap om mat. På högstadiet tar man även upp hälsobudskap gällande tobak. - I skolor med ökad sjukdomsrisk sker ett utökat FRAMM med fluorlackning 2 ggr/termin åk 0 9 och samverkan med andra hälsoaktörer. Under vårterminen hade Bengtsfors ett utökat FRAMM, men det ändrades till specifikt åtagande till höstterminen. Dalaberg gick från specifikt åtagande på vårterminen till ett utökat FRAMM på höstterminen. Sylte hade ett utökat FRAMM under hela läsåret. Nämnden har beställt specifika åtaganden kring fluorlackningar på åk gång/termin, på specifika skolor/områden där behovet inte motiverar utökat generellt FRAMM. I vårdöverenskommelsen 2018 omfördelades fluorlackningar från hösten 2018 efter behov som utlästes via ett modifierat CNI (care need index) istället för en äldre fördelningsmodell. Täckningsgraden för fluorlackningar i årskurs 0 5 och årskurs 6 9 var % i nämndens område

7 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov och erfarenheter Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Många insatser sker för att förstärka vården, landsbygdsproblematik med långa avstånd och färre alternativ för allmänna kommunikationer i kombination med rekryteringsproblem, gör att andra lösningar behöver utredas/utvärderas inom vården som ex digitala kontakter och närsjukvårdscentra, och inom strukturer för data/tekning och allmänna kommunikationer. Sedan årsskiftet 2017/2018 ska alla vårdcentraler tillhandahålla psykolog, vilket följts upp under året. Rekrytering av psykologer är mycket svår i nämndens område, främst för vårdcentralerna i Dalsland, där endast två vårdcentraler har kunnat rekrytera psykolog. Här behöver utredas/utvärderas om andra lösningar som till exempel digitala kontakter med psykolog på distans kan vara ett alternativ. Indikatorer som följs upp 2018: 1. Andel besök hos psykolog, legitimerad psykoterapeut, kurator utom BVC - 7 -

8 2. Andel listade individer med psykisk ohälsa och depression, Psykisk ohälsa i nämndens område är ca 15% vilket är lika med gr snittet. Patienter med diagnos depression är relativt oförändrat sedan

9 3. Andel listade med depression som erhållit psykosociala/terapeutiska insatser Andel listade individer som erhållit psykosociala insatser är i nämnden område 23 % vilket är något över Vgr snittet, 21,5%

10 3. Antal listade individer med diagnos PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Koncernkontoret har under 2018 följt upp antalet patienter som fått diagnosen PTSD. Syftet har varit att sätta ljuset på en ny regional medicinskt riktlinje (RMR) avseende PTSD. Det har framkommit att det finns behov av en kompetenshöjning, eftersom flertalet vårdcentraler i Västra Götalandsregionen inte har haft kompetens på området. Patienter med psykisk ohälsa som ges intervention inom vårdval rehab ökar och utgör nu 6,6 procent av det totala antalet patienter som besöker rehabenhet. Rehabenheterna erbjuder ett varierat behandlingsutbud för målgruppen exempelvis fysisk aktivitet, stresshantering, vardagsrevidering och kroppkännedomsträning i överensstämmelse med nationella och regionala medicinska riktlinjer. Uppföljningsindikator i HUGIN avseende andel patienter med utmattningssyndrom som ges patientutbildning ökar

11 För att komplettera där insatserna inom vårdcentralernas ordinarie verksamhet inte räcker till, deltar nu flera vårdcentraler i Västra Götalandsregionen i ett pilotprojekt med extra resurser att särskilt ta hand om barn och unga i åldrarna 6 17 år med psykisk ohälsa. Inom nämndens område har två vårdcentraler beviljats tilläggsuppdrag. Dalaberg och Sylte, i Tanumshede och Munkedal är de på gång. Resursförstärkningen består av psykologer, psykoterapeuter och socionom. Projektet är tvåårigt och finansieras av statsbidrag och kommer att utvärderas efter ett år innan ett eventuellt breddinförande i hela Västra Götalandsregionen. Inför 2019 har nämnden tecknat samverkansavtal avseende verksamheten vid ungdomsmottagningen med alla kommuner i norra nämnden. De nya avtalen utgår från det av Västkom och Vårdsamverkan Västra Götaland (VVG) antagna inriktningsdokumentet för ungdomsmottagningar. Kommun ökar sin andel av finansieringen till 25 procent, nämnden finansierar verksamheten med resterande 75 procent. Samverkansavtalen innehåller förändrade öppettider riktat mot kvällsöppet till minst kl. 18, en dag i veckan i samtliga kommuner. Närhälsan har under året infört appen Närhälsan Ungdomsmottagning online som gör det möjligt att genomföra ett videobesök med personal på ungdomsmottagningarna. Ungdomsmottagningarna har under 2018 få ta del av särskild satsning SKL-medel för att främja psykisk hälsa hos barn och unga. Fokusområden har varit: Utbildningar i suicidprevention och trauma. Implementering av ISO 9001:2015 kvalitetsledningssystem samt utveckling av detta gällande psykisk hälsa. Certifiering sker februari Utbildning ACT-gruppterapi (främja psykisk hälsa) fortgår och gruppverksamhet pågår på ett flertal mottagningar. Implementering av utvärderingsinstrumentet Core net för samtalspersonal pågår. Utvärdering sker fortlöpande. UM Online breddinfördes i maj på Närhälsans 46 mottagningar. Lördagsöppet startade upp under senare delen av hösten. Det är öppet varannan vecka i Uddevalla eller i Trollhättan. Dessa tider kan bokas av alla ungdomar inom norra nämndområdet och har varit välbesökta. Sedan årsskiftet 2017/2018 ska alla vårdcentraler tillhandahålla psykolog, vilket följts upp under året. Rekrytering av psykologer är mycket svår i nämndens område, främst för vårdcentralerna i Dalsland, där endast två vårdcentraler har kunnat rekrytera psykolog. Här behöver utredas/utvärderas om andra lösningar som till exempel digitala kontakter med psykolog på distans kan vara ett alternativ. Patienter med psykisk ohälsa som ges intervention inom vårdval rehab ökar och utgör nu 6,6 procent av det totala antalet patienter som besöker rehabenhet. Rehabenheterna erbjuder ett varierat behandlingsutbud för målgruppen exempelvis fysisk aktivitet, stresshantering, vardagsrevidering och kroppkännedomsträning i överensstämmelse med nationella och regionala medicinska riktlinjer

12 Uppföljningsindikator i HUGIN avseende andel patienter med utmattningssyndrom som ges patientutbildning ökar. Förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin Vårdgarantin klaras inte, måluppfyllelsen ligger i nivå med genomsnittet för Västra Götalandsregionen. Nedan redovisas utvecklingen över tid för andel patienter som väntat mindre än 31 dagar till första besök/åtgärd, barn- och ungdomspsykiatri. Redovisningen är för perioden januari 2013 till och med december Tillgänglighetssifforna inom barn- och ungdomspsykiatrin har inte varit kvalitetssäkrade från NU-sjukvården vilket innebar att antal väntande och därmed väntetider ökade kraftigt under våren I december 2019 låg tillgängligheten till ett förstabesök på 49 %. Genomföra den regionala psykiatriplanen Kunskapscentrum psykisk hälsa rapporterar att den vuxenpsykiatriska utvecklingsplanen som antogs av regionfullmäktige 2014 är nu i stora delar genomförd. Någon specifik uppföljning av implementeringen inom nämndens område har inte genomförts av KPH, så något resultat för nämndens område är inte tillgängligt. Syftet med den regionala psykiatriplanen för vuxna, som beslutades maj 2014, samt för barn och unga, som beslutad i januari 2017, är att för befolkningen i VGR tillskapa en tillgänglig psykiatrisk vård med god kvalitet på jämlika villkor. Förstärkning av befintlig verksamhet och start av ny har nu skett, med några få undantag. Den fortsatta utvecklingen omhändertas i den nationella och regionala

13 kunskapsstrukturen och de åtta regionala processteamen inom programområde psykisk hälsa. Den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatrin antogs av Regionfullmäktige 31 januari Ett intensivt arbete pågår av genomförandet med utbildningsinsatser så att alla regionens barn och ungdomar ska kunna nås av evidensbaserade behandlingsmetoder. Stärka genomförandekraften i RMR, för personer med psykiatrisk och samtidigt somatisk sjukdom Nämnden beslutade i sin detaljbudget 2018 att för att stärka genomförandekraften i regional medicinsk riktlinje (RMR) genom att följa upp densamma. Ett uppdrag har getts till Koncernkontoret avseende detta, uppföljningen har ännu inte redovisats för nämnden. Sjukvårdens förmåga att skapa mesta möjliga värde för patienten ska förbättras Uppfylla vårdgarantin Måluppfyllelsen för vårdgarantin har förbättrats något, men det finns fortfarande stora brister även inom område som inte har några garantier ex 1177 Medelväntetiden till 1177 för besvarade samtal var under :42 minuter i VGR och 15:53 minuter i riket vilket är en försämring med tre minuter för VGR jämfört med Måluppfyllelsen för väntande till första besök NU-sjukvården har sammantaget över 12-månadersperioden januari- december 2018 förbättrats från 78 procent i januari till 87 procent i december. Trenden har varit stabilt uppåtgående. Under sommarmånaderna dippar vanligtvis tillgängligheten, så även i år men inte lika dramatiskt som tidigare. Måluppfyllelsen är, i slutet på året, något bättre jämfört med både VGR och Riket. Den ökande tillgängligheten är en kombination av ökad egenproduktion, nyttjande av tillgänglighetsavtal och samarbete med andra sjukhus/vårdgivare. Remissflödet har inte ökat till NU-sjukvården under Totalt väntade drygt personer på ett första besök i NU-sjukvården december 2018 (oförändrat sedan januari). Högst antal väntande återfinns hos de opererande

14 Totalt antal väntande till förstabesök och behandling inklusive mottagningsoperationer r b F e a j M g u v e r b a j u o A N F e g u v e r b a j M u o A N F e g u v e r b a j M u o A N F e g u v e r b a j M u o A N F e g u v e Väntande till förstabesök, inkl övr mott M u o Väntande till behandling inkl mottagningsoperationer A N specialiteterna. Tillgängligheten för läkarbesök, på vårdcentralerna, för första bedömning vid nytillkomna besvär är relativt god i nämndens område. Telefontillgängligheten varierar. Många vårdcentraler visar god och stabil tillgänglighet per telefon, medan andra har både en varierande och bitvis låg tillgänglighet. Koncernkontoret har under året begärt in ett flertal handlingsplaner med anledning av låg telefontillgänglighet. Tillgängligheten per telefon kommer att följas under 2019, i synnerhet för de enheter som redan fått inkomma med handlingsplaner. Uppföljningen av kravet att erbjuda besök för bedömning/behandling inom 7 dagar och att tillgängligheten till rehabenheterna bedöms som god. Samtliga rehabenheter uppfyller kravet att erbjuda e-tjänster, kopplat till ärendetyperna beställa och av/omboka tid, kontakta mig samt skicka meddelande. Uppföljningen från vårdguiden 1177 på telefon visar att antalalet inkommande samtal 2018 har minskat med till Samtidigt ökar befolkningens konsumtion av digitala vårdkontakter. Medelväntetiden till 1177 för besvarade samtal var under :42 minuter i VGR och 15:53 minuter i riket vilket är en försämring med tre minuter för VGR jämfört med Det finns ingen vårdgaranti avseende allmäntandvård och specialisttandvård. Istället tillämpas kö- eller väntetider för väntan på behandling. Inom allmäntandvården finns inga köer för prioriterade målgrupper, såsom barn och ungdomar och akuta fall. En tredjedel av utbudspunkterna har en begränsad tillgänglighet för nya vuxna patienter (25 år och äldre), vilket är en försämring jämfört med år Inom allmäntandvården fanns det (den 19 december) inga kliniker i nämndens område med en väntetid på 12 månader eller mer för vuxna patienter som inte hör till en prioriterad grupp. Folktandvården tillämpar förlängda öppettider före och efter normalarbetstid. Inom barntandvårdspengens område har de privata vårdgivarna har utfört undersökningar på 76,4 % av sina patienter i åldrarna 3 19 år under år

15 (motsvarande siffra för Folktandvården var 61,2 %). För åringarna var andelen 67,7 % (54,3 % för Folktandvården). Eftersom revisionsintervallen tidsperioden mellan undersökningarna är längre än ett år, så förväntas inte alla patienter kallas under ett år. Inom specialisttandvården fanns det per den 31 december 2018 väntetider för prioritet 1 remisser med högst medicinsk prioritet inom nedanstående specialiteter. Väntetid avser det antal månader en patient väntat som längst. Antal månader i väntetid för prioritet 1 samt aktuellt specialisthus anges inom parentes: Bettfysiologi (8 månader, Uddevalla), endodonti (1 månad, Borås), oral protetik (1 månad, Borås och Mölndal), pedodonti (1 månad, Skövde) samt sjukhustandvård/orofacial medicin (1 månad, Kungälv, Göteborg Odontologen, NÄL-Uddevalla). Remisser som avser akuta tillstånd omhändertas omgående. Totalt antal väntande på operation/åtgärd i december 2018 var (oförändrat sedan januari). Flest antal väntande återfinns inom ögonsjukvården. Förbättra akutkedjan Måluppfyllelse för total vistelsetid (TVT) på akutmottagningen NU-sjukvården var i december 52 procent med en variation över året mellan 50 och 62 procent. Vare sig regionens mål eller det egna målet för 2018 nås. Trenden att antal sökande på akutmottagningen som under flera år minskat på akutmottagningen NÄL vände under våren. En ökning av antal besök sågs i alla åldrar, från alla kommuner och inom de flesta medicinska områden. Orsaken tros bero på influensa-epidemien och efterföljande medicinska problem. Inflödet har nu återgått till tidigare nivåer. Antalet patienter som blir inskrivna till slutenvård från akuten har minskat något under Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektionen Läkemedelsförskrivningar och användning av olämpliga läkemedel verkar röra sig åt rätt håll, fasat inte så snabbt som kanske nämnden önskar. Trenden som syns även i Norra HSN tycks alltså följa den som ses i hela VGR och riket i stort, och speglar troligen en ökad medvetenhet generellt bland förskrivare om risker förknippade med läkemedel till äldre. En ökad medvetenhet om vårdhygien och vårdrelaterade infektioner tycks också anas

16 Habilitering & Hälsa har tagit fram en patientsäkerhetsplan. Fokus i planen är hygienföreskrifter och arbetskläder. Inom vuxenhabiliteringen har fler vårdskador rapporterats under 2018 än föregående år. Under 2017 rapporterades två vårdskador, varav en rapport gällde brister i annan verksamhet. Den andra gällde olycka med hjälpmedel rapporterades sex vårdskador, varav fyra gällde brister i annan verksamhet. En incident gällde olycka med hjälpmedel och en gällde brister i patientadministration. Ökningen i statistiken förklaras med en ökad trend att rapportera incidenter även där brister i annan verksamhet upptäcks av habiliteringens medarbetare. Nämnden får rapporter om patientsäkerheten på NU-sjukvården genom regionens avdelning för verksamhetsuppföljning som gör uppföljningar två gånger per år. Andelen vårdrelaterade infektioner på NU-sjukvården ligger under det regionala målvärdet på 5 %. Som tidigare är rapporteringssystemet Infektionsverktyget inte tillräckligt validerat. Endast 3-4 % av läkarna (32 av 934) har genomgått utbildning i detta verktyg. NU-sjukvårdens trycksårsförebyggande åtgärder i form av utbildning och trycksårsmadrasser har inneburit att andelen allvarliga trycksår minskat men andelen trycksår totalt sett är oförändrad. Vad gäller fallolyckor som sker på sjukhus ses inga förändringar. Andelen registrerade fördjupade läkemedelsgenomgångar bland individer som är över 75 år har under de senaste åren varit relativt stabilt på ca 50% inom hela VGR.. Dock föreligger det en stor variation mellan olika enheter i VGPV, där vissa har en registrering på över 80% medan andra ligger lågt, vilket troligen pekar på att registreringen av åtgärdskod XV016 inte är prioriterad. Norra nämnden gav också, i april, ansvarig tjänsteman i uppdrag att utreda frågan om förskrivning av olämpliga läkemedel i nämndens område. Utredningen konstaterade: Vad gäller förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre patienter är situationen i Norra HSN lik den för hela VGR. En viktig trend, som observeras i såväl Norra HSN som hela VGR är att andelen listade patienter > 75 år med olämpliga läkemedel har minskat från ca 17% till 15% bara under senaste året. För hela riket har andelen av befolkningen, i detta fall individer över 80 år med olämpliga läkemedel på recept, minskat från 31% under 2010 till 15.2% under Trenden som syns även i Norra HSN tycks alltså följa den som ses i hela VGR och riket i stort, och speglar troligen en ökad medvetenhet generellt bland förskrivare om risker förknippade med läkemedel till äldre

17 Bedömningen Läkemedelskommittén gör är att läkemedelsarbetet i regionen vinner på att inte bryta ut enskilda delar av regionen för särskild hantering, utan att regiongemensamma verktyg används i kommunikationen med vårdgivare. Bland 2018 års insatser ingår att underlätta för förskrivare att göra rätt genom att ta fram ett nytt avsnitt inom REKlistans råd avseende Äldre och läkemedel, där en tabell ger specifika råd om risker och även lämpliga(re) behandlingsalternativ vid behov av farmakologisk behandling. Under året har även en Regional Medicinsk Riktlinje publicerats som fokuserar på sömnmedelsanvändning. Läkemedelskommitténs avsikt är att fortsätta det målmedvetna arbetet med att ge förskrivare gott stöd för samtal med och förskrivning till patienter i behov av farmakologisk behandling. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser

18 Mycket indikatorer och uppföljningsparameterar registreras och sorteras, mycket av det insamlade materialet presenteras inte på ett överskådligt sätt, varför det är svårigheter med att dra slutsatser om kvalitén Kvaliteten i den medicinska vården på sjukhusen mäts genom en rad (101 stycken) regionala kvalitetsindikationer. Ett urval följs upp av regionen genom kvalitetscontrolling (avdelningen för verksamhetsuppföljning) två gånger per år. Många indikatorer redovisas i Kvartalen där man kan få värden online. Resultat för kvartal finns inom några områden andra områden saknas, så någon fullständig bild kan inte lämnas. Generellt kan sägas att de områden där NUsjukvården brukar visa höga kvalitetsvärden är man fortfarande bra på och de indikatorer där man inte är fullt lika bra har inte förbättras nämnvärt. Det särskilda fokus som stoke-sjukvården haft under 2017 och 2018 har gett positiva resultat. Andelen patienter som direktinläggs på strokeenhet har ökat. Delar i strokeprocessen, som inskrivning, och reperfusion har förbättrats. Tydliga rutiner har tagits fram och utbildning av alla berörda personalkategorier inklusive bakjourer och ambulanssjukvården har genomförts. PrimärvårdsKvalitet är ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården. Det ger stöd för rehabenheter och vårdcentraler att följa upp och förbättra sitt arbete. Till och med 2018 har 18 rehabenheter och 174 vårdcentraler anslutit sig till PrimärvårdsKvalitet, varav 32 vårdcentraler inom nämndens område. Förberedande arbete och utbildningar har genomförts under året och inför nästa år bedöms ett större antal att ansluta sig till systemet. PrimärvårdsKvalitet bedöms stödja vårdcentraler och rehabenheter och därmed säkerställa vård och behandling till patienter med kroniska sjukdomar enligt nationella riktlinjer. Rehabenheterna inom Vårdval Rehab har följts upp avseende att erbjuda artrosskola samt registrera i det nationella kvalitetsregistret BOA-registret, Bättre Omhändertagande av Artros. Västra Götalandsregionen är bättre än rikssnittet avseende registrering i registret, samtliga rehabenheter inom Vårdval Rehab är anslutna till BOA-registret. De kvantitativt mätbara målen inom mödrahälsovården följs genom registrering i det nationella Graviditetsregistret. Alla kvinnor skall en gång under graviditeten tillfrågas om erfarenheter av våld. Enligt Graviditetsregistret tillfrågades 93,1 procent av de gravida kvinnorna i nämndområdet om våld. (Riket 92,8 procent, mål >95 procent). 94 procent av de inskrivna gravida har genomgått AUDIT- Ett instrument för att upptäcka risk- och missbruk av alkohol. (Riket 89,5 procent mål > 95 procent) Folktandvården bidrar med statistik till det nationella kvalitetsregistret SKaPa. Syftet med SKaPa är att förbättra och utveckla vårdens kvalitet och behandlingsresultat för såväl sjukdomsbehandlande som sjukdomsförebyggande åtgärder avseende karies och parodontit. SKaPa ska även bidra till vårdutveckling inom tandvården, stödja en vidareutveckling av nationella riktlinjer samt ge underlag för forskning

19 Invånarnas behov ska vara styrande för de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges Jämlik och jämställd vård Indikatorer för målets uppfyllelse kommer att presenteras på nämndens möte den 25 april: Nämnden följer upp vårdcentralernas bemanning. Personer med riskbruk Uppföljningen av mödrahälsovården och ungdomsmottagningar visar att de arbetar strukturerat med information och prevention om alkohol, tobak och droger. Vårdcentralerna ska ha tillgång till diplomerad tobaksavvänjare, vilket följs upp via redovisningen av bemanningen. Under 2018 redovisade vårdcentralerna i norra Hälso- och sjukvårdsnämnden att de tillhandahåller detta. NU-sjukvården har redovisat sjukhusets preventiva och reaktiva arbete för att minska tobaksbruk. NU-sjukvården anger att en tobaksavvänjningssköterska med förvaltningsövergripande uppdrag tar emot patienter på remiss från hela NUsjukvården och samverkar i nätverk med primärvård. Antal personer som slutar att röka efter genomgången hjärtinfarkt är 52 %. Värdet är i linje med regionen i övrigt. En av vårdcentralerna i nämndens område ingår i projekt för nedtrappning av beroendeframkallande läkemedel. Projektet är tänkt att stödja alla vårdcentraler i Västra Götalandsregionen. I uppföljningen 2018 har nämnden särskilt följt indikatorn andel nyinsättningar av benzodiazepiner och sömnmedel som leder till regelbunden användning, vilket resulterat i att flera vårdcentraler ombetts inkomma med åtgärdsplaner för hur de ska minska sin förskrivning. Trender för förskrivningsmönster under senaste året för sömn- och lugnande medel, bensodiazepiner, psykofarmaka, och cyclooxygenashämmare ger inte heller stöd för att situationen i Norra HSN skiljer sig från den i hela VGR enligt läkemedelskommittén. Mindre rörelser över tid förekommer, men någon särskild negativ trend som särskiljer Norra HSN noteras inte

20 Personer med missbruk Ledningsgruppen för Vårdsamverkan Fyrbodal har tagit beslut om att inleda ett utvecklingsarbete för att med Mini-Maria som förebild tillskapa en integrerad verksamhet för unga med missbruksproblem och psykisk ohälsa i Fyrbodal. En arbetsgrupp med representanter från kommuner, Barn- och ungdomspsykiatri, Vårdcentral och Ungdomsmottagning är utsedd och arbetar med frågan. Bland de

21 mål som anges i Handlingsplan psykisk hälsa i Västra Götaland finns uttryckt att tidigt uppmärksamma bruk av alkohol och narkotika bland unga och att utveckla det förebyggande arbetet. Handlingsplanen pekar också på behov av inriktningsdokument för integrerade verksamheter/mottagningar för unga, där Fyrbodal 2017 tagit fram rapporten Samordnade insatser för ungdomar med missbruk och beroende i Fyrbodal med förslag om att starta en Mini-Maria mottagning i Fyrbodal. Den verksamhet som nu förbereds i Fyrbodal är tänkt att organisatoriskt höra hemma inom NU-sjukvården och att samfinansieras av VGR och anslutna kommuner i Fyrbodalsområdet. Arbetsgruppens har i uppdrag att ge förslag på hur verksamheten kan organiseras för att på bästa sätt tillgodose behovet av tillgänglighet inom hela Fyrbodalsområdet. Förslag ska också tas fram förslag på hur verksamheten kan fungera som en resurs i det förebyggande arbetet, där även spel om pengar ingår. Kansliet på Vårdsamverkan Fyrbodal svarar för processtöd till arbetsgruppen och Ledningsgruppen för Vårdsamverkan Fyrbodal utgör styrgrupp. Äldre personer och personer med omfattande behov av vård och omsorg Uppföljningsplan det goda livet för äldre 2017, redovisas ni nedanstående länk. Sammanställning för 2018 beräknas i juni/juli. e/spacesstore/483062bd f9-a18b- 1c4e7a89921f/Uppf%C3%B6ljning%20HP%20%C3%84ldre%20utifr%C3% A5n%20Fyrbodal.pdf?a=false&guest=true Vårdcentralerna ska 2018 tillhandahålla mobil hemsjukvårdsläkare för patienter inskrivna i den kommunala hälso- och sjukvården. Detta har följt upp under året, men det krävs ytterligare uppföljning för att säkerställa att uppdraget uppfylls fullt ut. En vårdcentral (Primapraktiken) har påbörjat ombyggnation av lokaler för att öppna en äldrevårdcentral. Andelen hembesök/hemsjukvårdbesök individer 75 år och äldre är I nämndens område är det något mer än hälften av vårdcentralerna som har ett resultat över Vgr snittet som är ca 16-17%

22 Samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas för patienter med behov av insatser från fler huvudmän. I nämndens område är resultatet bland vårdcentralen varierande och tillförlitlig statistik för 2018 finns inte. Under årets uppföljning har det framkommit att en del vårdcentraler troligen registrerat SIP på något felaktiga grunder och inte riktigt följt de rutiner som gäller, uppföljning av detta kommer att fortsätta under Vårdsamverkan Fyrbodal kommer att fortsätta stötta vårdcentralerna i arbetet med SIP. Vårdval Rehab: Rehabenheterna inom Vårdval Rehab kallas i låg grad till medverkan vid SIP (samordnad individuell plan) men anger att beredskap finns vid behov. För NU-sjukvården har fyra områden följts upp; SIP äldre, mobil närvård, arbetet med säker läkemedelsförskrivning till äldre och oplanerad återinskrivning hos äldre. Det pågår ett arbete att implementera nya samverkanslagen som för Västra Götalands del började gälla 23 september Samordnad individuell plan (SIP) är ofta nyckeln till utskrivning för äldre. För upprättande av SIP har ett nytt IT

23 verktyg införts (SAMSA). Det finns data att hämta ur SAMSA men antalet ärenden med markering SIP är låg. Därmed inte sagt att SIP inte gjorts, utskrivning med SIP kan ha hanterats utanför datasystemet. Efter att Västra Götalandsregionen och de 49 kommunerna började tillämpa lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har inga betaldagar noterats. Antal dagar som patienterna var kvar på NU-sjukvården efter att de var utskrivningsklara var i medeltal 1,6 kalenderdagar efter att samverkanslagen började gälla. Det finns i dagsläget två specialiserade närsjukvårdsteam i Fyrbodal. Ett team utgår från MÄVA och ett mobilt team, som ansvarar för Uddevalla, utgår från Närhälsan. Enligt NU-sjukvården ska en läkemedelsberättelse upprättas vid varje slutenvårdskontakt och utgöra en del av utskrivningsmeddelandet. Andel läkemedelsberättelser per vårdtillfälle på förvaltningsnivå var 63 procent i november 2018 (måltal över 75 procent). Generellt tillämpas rutinen i högre omfattning på medicin, där andelen läkemedelsberättelser var 83 procent i november Andel oplanerad återinskrivning på sjukhus inom 30 dagar var 2018 (januarinovember) 5,4 procent jämfört med 6,2 procent föregående år. Målet är att det ska minska jämfört med föregående år. I mål- och inriktningsdokumentet har nämnden beslutat om riktad suicidprevention till äldre personer. Flest strukturerade suicidriksbedömningar till åldersgruppen 65+ har gjorts inom NU-sjukvården. Drygt 400 besök är registrerade, vilket motsvarar 75 % av samtliga registrerade besök. Totalt tretton vårdcentraler har tillsammans registrerat 131 besök varav två har registrerat ett besök vardera och den med högst antal har registrerat 81 besök. Majoriteten av besöken är registrerade av privata vårdgivare. Intyg om nödvändig tandvård (N-intyg) krävs för att få en årlig munhälsobedömning (MHB) samt för att få tandvård motsvarande hälso- och sjukvårdstaxan. N-intyg ges till personer med stort behov av vård- och omsorg. Dessa personer kan bo i enskilt boende med stöd av hemtjänst/hemsjukvård/anhörig eller i särskilt boende med kommunal omsorg/hälso- och sjukvård. Även personer som omfattas av LSS och har en beviljad och pågående LSS-insats är berättigade till N-intyg. Under 2018 fanns personer med N-intyg i nämndområdet (2017 fanns personer). Andelen utförda munhälsobedömningar av antalet personer som tackat ja till en MHB uppgår till 69 procent (inkluderas även försök från Folktandvården, utan att MHB blivit utförd, uppnås 84 procent). Motsvarande andel för LSS/enskilt boende uppgår till 54 procent. Totalt i VGR fick 65 procent en MHB. Enligt Överenskommelse om samverkan mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om Munhälsa - uppsökande och nödvändig tandvård (HS ) föreslås, som ett första delmål och rimlighet för den enskilda kommunen, att minst 3 procent av befolkningen i varje kommun över 20 år får intyg om N-intyg

24 I vårdöverenskommelse 2018 mellan respektive hälso- och sjukvårdsnämnd och Tandvårdsstyrelsen anges ett antal utvecklingsinsatser. Dessa är generella utvecklingsuppdrag som gäller för samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder i vårdöverenskommelse Resultat och erfarenheter kan inarbetas i kommande överenskommelser. Stärka personer som är berättigade att skaffa intyg om N-tandvård. Få fler N-tandvårdsinnehavare att tacka ja till en munhälsobedömning. Utveckla generella rutiner för att sköra äldre som tappat tandvårdskontakt återfår den. Utreda och utveckla rutin som även fungerar för privata vårdgivare. Resultatet redovisas i sin helhet i Folktandvårdens årsrapport för vårdöverenskommelse Barn och unga I regionens Kraftsamling på fullföljda studier tydliggörs möjligheterna som en offentlig aktör att barn och unga lyckas i skolan, inklusive de med migrationsbakgrund. Föreslagna rekommendationer för 2018 års insatser handlade bland annat om att ta fram en strategi för Västra Götalandsregionens insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet. Denna rekommendation stämmer väl överens med nämndens prioritering. Statistik över elever som gick ut grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan 2018 i Västra Götaland visar på en minskning med 2 procent jämfört med Detta är en signal i rätt riktning då det finns ett starkt samband mellan gymnasiebehörighet och hälsa. Här är det viktigt att hålla i och fortsätta med ett långsiktigt och strategiskt främjande och förebyggande folkhälsoarbete. Hälsokällans verksamhet har erbjudit ett antal fortbildningar och nätverksträffar med fokus på fullföljda studier. Flertalet av folkhälsoråden har beviljat projektmedel till insatser som ökar elevernas studiemotivation och till aktiviteter som lockar till lek och rörelse. De 4,280 mnkr i extra folkhälsomedel som nämnden tilldelades 2017 och dess beslut om att starta nya och/eller utveckla befintliga familjecentraler, ungdomscentraler eller likande verksamheter har lett till goda resultat under Nio kommuner beviljades medel som bland annat lett till att två fullvärdiga familjecentraler har getts möjlighet att startas uppstartats upp, en i Bengtsfors och en i Lysekil (under 2019). I och med detta så är det nu bara Mellerud som inte har en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet. I Åmål är förutsättningarna klara för en samlokalisering av ungdomsmottagningen och Ungvux. Övriga kommuner beviljades medel till att utveckla familjecentralens verksamhet. Dessutom har även en utvärdering av familjecentralernas verksamhet genomförts. Projektet Elevens hälsa i fokus vars syfte är att kunna samla statistik från elevhälsosamtalen löper på, dock något försenat. Under 2018 har det tagits fram indikatorer till enkätmaterialet som har kvalitetssäkrats. Det har det skett ett brett

25 förankringsarbete och enkäterna har färdigställdes för åk fyra, åtta och första året på gymnasiet. Planen är att kunna genomföra en pilotstudie för att testa den tekniska lösning som valts. Uppföljningen visar att mödrahälsovården i norra nämnden använder VGR:s beslutsstöd för handlingsprogram mot övervikt och fetma. Risk- och missbruk inventeras med hjälp av AUDIT och utökat stöd erbjuds vid behov. Barnmorskorna har utbildning i FYSS och FaR och skriver recept på fysisk aktivitet vid behov. Där familjecentraler finns ingår barnmorskeverksamheten i samverkan med övriga aktörer. I Norra nämndens område arbetar 8 av 13 (61,5 %) familjecentraler/familjecentralsliknande verksamheter med metodmaterialet En förälder blir till. Inom mödrahälsovården tillfrågas alla kvinnor en gång under graviditet om erfarenheter av våld. Att fråga ingår i mödrahälsovårdens basprogram. WHO har satt upp ett mål att andelen sexåringar med kariesskadade tänder ska vara högst 20 procent år Andelen i HSN norra 2018 uppgick till 26,6 procent, en ökning med 1,2 procent från Motsvarande värde för regionen 2018 var 25,6 procent. Andelen som har karies har ökat i alla delregioner i Västra Götaland, förutom i Skaraborg där andelen har minskat med 1,1 %. De kommuner i nämndens område som hade en högre andel än 25 procent under 2017/2018 var Munkedal (27,2), Strömstad (28,6), Lysekil (28,8), Trollhättan (29), Åmål (30,2) och Mellerud (31,4). Genom att fånga upp barn med högre risk redan i 0 2 årsåldern har man kunnat rikta insatserna till de som verkligen behöver dem. Barnet med vårdnadshavare kallas individuellt till klinik. Alla barn som skulle bli kallade under år 2018 har blivit det. Vid uteblivande skickas minst två påminnelser, därefter kontaktas barnhälsovården för att försöka nå vårdnadshavarna den vägen. I dessa fall fyller Folktandvården i ett underlag som används i ärenden med barn som är i riskzon för sämre munhälsa, se nedan. I tabellen benämns barnen som uteblivit från munhälsobedömning som EAB (ej avhörda barn). Antalet genomförda munhälsobedömningar (MHB) år 2018 MHB 0 2- Täckningsgrad, EAB åringar, HSNområde Antal barn Antal MHB MHB/barn, procent HSN N % 513 VGR % 3265 Folktandvården har tillsammans med barnhälsovården i regionen en rutin för att samverka kring att ge stöd till familjer med barn som har stor kariesproblematik och andra riskfaktorer avseende munhälsa (såsom beteenden som skadar tänderna, sociala riskfaktorer eller uteblivande från undersökningar etc.). Om ett sådant barn

26 identifieras inom en av verksamheterna så fylls ett underlag i som skickas till den andra parten, så att båda verksamheterna har information om problematiken. Folktandvården gör en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker att barnet far illa på grund av försummelse gällande munhälsan. All personal i tandvården har anmälningsskyldighet i de fall där de bedömer eller misstänker att barn och ungdomar inte får den vård de behöver eller på något annat sätt far illa. Folktandvården har en rutin som de följer när barn inte kommer på behandling och undersökning. En särskild grupp arbetar med att följa upp dessa barn, och om de anser att det finns skäl att göra en orosanmälan till socialtjänst på grund av försummelse av munhälsan, då föreslår gruppen att kliniken gör en orosanmälan. Under perioden juli-december år 2018 föreslog gruppen att 39 sådana anmälningar skulle göras i nämndens område (det är den statistik som finns tillgänglig idag). Avseende orosanmälningar som Folktandvården gör av andra skäl än just dental försummelse så finns ingen statistik. Hjärtsjukvård Vid hjärtinfarkt leder en blodpropp i de centrala kranskärlen snabbt till skada på hjärtmuskeln. Ju snabbare cirkulationen kan återupprättas genom reperfusion, desto mindre blir den bestående skadan på hjärtat. Reperfusion görs oftast med ballongvidgning (PCI), men kan även göras med blodproppslösande läkemedel eller kirurgi. PCI görs måndag morgon till fredag eftermiddag på NU-sjukvården (resterande tid får patienten åka till SU). Så har det varit sedan 2013 då NU tog över verksamheten från SU. NU-sjukvården har inte lyckats att rekrytera tillräckligt antal PCIoperatörer för att hålla igång verksamheten hela veckan. När det gäller fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt är NU sämst i regionen. Ett arbete pågår för att förbättra detta. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) I Vårdval Vårdcentral sker en uppföljning indikatorer som belyser medicinsk kvalitet samt förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån astma/kol. Vårdcentralerna kommer även få beskriva detta arbete i enkätsvar. Vårdcentralerna har i uppföljningen 2018 fått beskriva sin samverkan med rehab avseende KOL-patienter. Flertalet uppger att de har en samverkan, men det finns förbättringspotential särskilt för vårdcentraler som inte har en rehabenhet i nära anslutning till vårdcentralen. Patienter med KOL som ges intervention inom vårdval rehab har ökat 27 procent jämfört med föregående år. För norra hälso- och sjukvårdsnämnden är ökningen 63 procent. Det beror bland annat på den ökade samverkan mellan vårdcentral och

27 rehab avseende multidisciplinär samverkan och patientutbildning. Rehabenheter lyfter vid uppföljningen att patientgruppen är svår att nå och att samverkan med vårdcentralen är en viktig faktor. Uppföljningen visar att rehabenheterna erbjuder ett varierat behandlingsutbud i överensstämmelse med nationella och regionala medicinska riktlinjer men fortsatt utveckling behövs bland annat avseende kompetens inom området. Flera enheter har utvecklat samverkan med astma/kol sköterska vilket ses som en framgångsfaktor. Inför 2019 kommer en ny indikator att följas för att synliggöra om patienter med KOL ges rehabiliteringsinsatser enligt riktlinjer. Under året ses en ökning från 4 till 6 procent av nyinsjuknade patienter med KOL som ges patientutbildning. Intervention till patientgruppen ses som ett fortsatt utvecklingsområde. Regionens kvalitetsindikator när det gäller KOL är andel personer 18 år eller äldre som vid besök på sjukhus för kontroll av KOL har fått bedömning av hälsostatus med strukturerat frågeformulär (CAT). NU-sjukvården klarar kvalitetskravet Psykosocialt stöd erbjuds patienter och anhöriga vid behov, en kurator är kopplad till lungmedicin för detta ändamål. KOL-sjuksköterskan inom lungmedicins öppenvård stödjer patienter i egenvård. Vid behov erbjuds teambesök med läkare och KOL-sjuksköterska. Stroke Resultaten för NU-sjukvården för direktinläggning vid stroke, behandling med antikoagulerande (blodförtunnande) läkemedel vid stroke och förmaksflimmer, samt ADL-beroende vid 3 månader har förbättrats sedan Möjligheterna till aktiv medicinsk behandling vid stroke har ökat betydligt. Särskilt betydelsefullt de senaste åren har introduktionen av mekanisk propputdragning (trombektomi som endast utfös på Sahlgrenska Universitetssjukhuset) som komplement till propplösande behandling (trombolys) varit. Kvalitetsindikatorn reperfusion är ett mått den andel strokepatienter som behandlats med trombolys och/eller trombektomi. Denna indikator visar att andelen patienter som får tillgång till reperfusion i NU-sjukvården har ökat och man når VGR-målet (15,0 %) under hela Inom Vårdval vårdcentral sker uppföljning av vårdcentralernas insatser för målgruppen utifrån medicinsk kvalitet. Vårdcentralerna har i uppföljningen 2018 fått beskriva hur de samverkar avseende stroke-patienter i samband med utskrivning från specialistsjukvården. Flertalet vårdcentraler har uppgett att de inte har en tydligt nedskriven rutin för uppföljning av patienterna. Många uppger att patienterna i första hand kommer till rehab innan de remitteras till vårdcentralen. Patienter med stroke som ges intervention inom Vårdval Rehab har ökat något jämfört med föregående år. Andelen patienter som behandlas med anledning av sin stroke är 2,5 procent. Rehabenheterna erbjuder ett varierat behandlingsutbud i

28 överensstämmelse med nationella och regionala medicinska riktlinjer. I nämndens område finns det inte några dokumenterade enhetliga samverkansrutiner avseende patientgruppen. Samverkan sker i dialog mellan berörda aktörer när det är aktuellt i enskilda individärenden. Personer med hjärtsvikt Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom, speciellt hos äldre och innebär att hjärtats pumpfunktion är otillräcklig. Bra inställd medicinbehandling minskar risken för sjukhusinläggningar, hjärtinfarkt och tidig död hos hjärtsviktpatienter. NUsjukvården når i det här fallet upp till nationella mål och avviker inte från andra sjukhus i regionen. NU-sjukvården har infört dagvård för hjärtsviktpatienter. Det innebär att patienter med hjärtsvikt erbjuds att stanna på avdelning under dagen för träning och medicininställning. Icke malign långvarig smärta Långvarig smärta är ett tillstånd oberoende av ursprung. Det finns ingen diagnoskod som definierar långvarig smärta. Inom Vårdval Rehab är andelen patienter som behandlas för sin smärta troligen hög men inte möjlig att mäta på ett tillförlitligt sätt. Ett regionalt arbete pågår för patientgruppen långvarig icke-malign smärta. I nämndens område finns det inte några dokumenterade enhetliga samverkansrutiner avseende patientgruppen. Samverkan sker i dialog mellan berörda aktörer när det är aktuellt i enskilda individärenden. Norra hälso- och sjukvårdsnämndens mål är att personer med långvarig smärta ska stärkas i sin förmåga att klara sin livssituation genom olika åtgärder. I NUsjukvården har antal personer som genomgått specialiserad multimodal rehabilitering följts upp. Denna metod är en framgångsrik metod som gör att personer med långvarig smärta ges verktyg och rätt sorts medicinering för att lära sig leva med sin smärtproblematik. NU-sjukvården har levt upp till beställningen, 32 stycken. Barn och vuxna med diabetes NU-sjukvården Uppföljning kvalitetsindikatorer diabetes som följts upp i NU-sjukvården Hög andel barn med insulinpump har visat sig vara en framgångsfaktor för goda behandlingsresultat. 1. Andel/antal barn respektive vuxna med diabetes som behandlas med insulinpump Diabetesmottagningen för barn Uddevalla: 70,7 procent (92 stycken) Diabetesmottagningen för barn Trollhättan: 55,3 procent (141 stycken) Riket: 64,7 procent (6 605 stycken) Andel vuxna med diabetes, typ 1 med insulinpump: 25,5 procent. NU-sjukvården har cirka diabetiker (diabetes typ 1) inslrovna

29 2. Följsamhet till nationella riktlinjer diabetes NU-sjukvårdens diabetesvård för vuxna med diabetes typ 1 utifrån Socialstyrelsens indikatorer: Indikator: HbA1c > 70: 18 procent Blodtryck <140/85: 79,1 procent Fotundersökning: 86 procent Ögonbotten: 89,7 procent Icke-rökare: 89,3 procent NU-sjukvårdens diabetesvård ligger bra till jämfört med riket och pekar i fortsatt positiv riktning. barn- och unga med diabetes Läkarbesök var tredje månad uppfylls i Uddevalla men inte på NÄL på grund av låg läkarbemanning. Personer som upplever svår stress Bilden av att utmattningssyndrom till följd av svår stress är en starkt bidragande orsak till sjukskrivning och personligt lidande har hörts ofta och under en längre tid från olika håll, exempelvis försäkringskassan och forskningsrapporter. Utmattningssyndrom (UMS) kännetecknas av fysik och psykisk utmattning. Kardinalsymtomen är nedsatt energi, kognitiva störningar och minskad tolerans för stress. Långdragna skiftande symptom, exempelvis sömnstörning, trötthet, perioder av nedstämdhet, irritabilitet, oro eller olika somatiska symtom kan vara tidiga tecken på UMS och leda till upprepade vårdkontakter innan UMS utvecklas fullt ut. Tidig upptäckt kan förhindra denna utveckling. Den regionala medicinska riktlinjen, utmattningssyndrom (UMS) syftar till att standardisera utredning och behandling vid misstänkt UMS hos vuxna och klargöra vårdnivåer. Riktlinjen har implementerats i två omgångar, 2015 och efter revidering Det råder oklarhet om personer med upplevd stress identifieras och erbjuds adekvat hjälp primärvården En behovsanalys genomfördes 2018 för att ta fram förslag på vilka åtgärder som krävs för att förebygga och behandla stress. Frågeställningen var Hur kan svår stressproblematik upptäckas och förebyggas inom primärvården? Några av slutsatserna infördes i nämnden detaljbudget Vårdgivarna ska: erbjuda ISM(institutet för stressmedicin) stresskola på vårdcentral eller rehabenhet implementera beforskade vårdflödesbeskrivningar för tidiga och förebyggande insatser vid stressrelaterad ohälsa genomföra patientutbildning i samverkan mellan vårdcentraler och rehab-enheter erbjuda fast vårdkontakt vid stressproblem och psykisk ohälsa på varje vårdcentral

30 Eftersom vårdöverenskommelserna förlängdes inför 2019, har detta inte kunna inkluderas Avtalsuppföljning NU-sjukvården Sammanfattning NU-sjukvårdens totala produktion når beställda volymer i vårdöverenskommelsen. Sjukhuset som helhet når inte vårdgarantin, varken för besök eller behandling. Tillgänglighet inom cancervården är dock bättre än regionen i snitt. NU-sjukvården har god medicinsk kvalitet och väl fungerande patientsäkerhetsarbete. Utmaning för NU-sjukvården under 2018 har, liksom för andra sjukhus, varit brist på sjuksköterskor och stängda vårdplatser som påverkar tillgänglighet, produktion och ekonomi. Samverkan NU-sjukvården deltar i Vårdsamverkan Fyrbodal, den officiella samverkansarenan i Fyrbodal, där fokus under år 2018 har varit på organisation och rutiner kopplade till den nya samverkanslagen. IT-verktyget SAMSA infördes under hösten Systemet ska underlätta rapportering och genomförande av samordnad individuell vårdplanering. Sedan införandet av de nya rutinerna har tiden mellan när patienten är utskrivningsklar och hemgång förkortats betydligt, i genomsnitt vårdas patienter som är utskrivningsklara 1,5 dagar på NU-sjukvården. Kommunernas betaldagar har minskat väsentligt. I PV/NU-gruppen samverkar chefsläkare/ansvariga i medicinska frågor i Fyrbodal. Gruppen bedöms fungera väl, med högt deltagande från samtliga vårdgivare. I Västbus-samverkan, vid införandet av den regionala psykiatriplanen samt i Vårdsamverkan Fyrbodals beredningsgrupper (för barn och unga och för personer med psykiatrisk sjukdom/störning och/eller missbruk/beroende) samverkar parterna i frågor rörande psykisk ohälsa/psykisk sjukdom. Arbetet som initierades om MiniMaria 2016 är fortsatt under beredning hos kommunerna i Fyrbodal och NUsjukvården. Tillgänglighet Fördelningen mellan oplanerad och planerad vård 2018 var inom öppenvården 20/80 procent och inom slutenvården 85/15 procent. Fördelningen var samma som under Måluppfyllelse för total vistelsetid (TVT) på akutmottagningen NU-sjukvården var i december 52 procent med en variation över året mellan 50 och 62 procent. Vare sig regionens mål eller det egna målet för 2018 nås Trenden att antal sökande på akutmottagningen som under flera år minskat på akutmottagningen NÄL vände under vården. En ökning av antal besök sågs i alla åldrar, från alla kommuner och

31 inom de flesta medicinska områden. Orsaken tros bero på influensa-epidemien och efterföljande problem. Inflödet har nu återgått till tidigare nivåer. Antalet patienter som blir inskrivna till slutenvård från akuten har minskat något under NU-sjukvårdens ambulanssjukvård kallades ut vid tillfällen under 2018 (se tabell). Av dessa ambulansutryckningar till patient hänvisades till vård på annan vårdnivå (egenvård, vårdcentral eller till uppföljningsbesök genomsamverkande sjukvård). Cirka körs in till akutmottagning Det finns olika prioriteringar när det gäller ambulansutryckningar där Prio 1 innebär blåljus. I VGR är målet att 90 % av alla patienter där vårdbehovet bedöms som Prio 1 ska nås inom 20 minuter. I VGR nås inte detta mål och i NUsjukvårdens område är det Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg som ligger närmast på cirka 80 %. Färgelanda och Orust kommuner ligger sämst till där når bara 40 respektive 48 % av ambulanserna fram inom målet 20 minuter. Regionen har tagit över prioriteringsfunktionen från SOS-alarm för att öka kompetensen hos dem som sköter prioriteringarna. Kommun Antal ärenden PRIO 1 Antal ärenden PRIO 2 Antal ärenden PRIO 3 Antal ärenden PRIO 4 TOTALT: DALS-ED FÄRGELANDA SOTENÄS MUNKEDAL LILLA EDET MELLERUD STRÖMSTAD ÅMÅL BENGTSFORS ORUST LYSEKIL TANUM VÄNERSBORG UDDEVALLA TROLLHÄTTAN TOTALT: Måluppfyllelsen för väntande till första besök NU-sjukvården har sammantaget över 12-månadersperioden januari- december 2018 förbättrats från 78 procent i januari till 87 procent i december. Trenden har varit stabilt uppåtgående. Under sommarmånaderna dippar vanligtvis tillgängligheten, så även i år men inte lika dramatiskt som tidigare. Måluppfyllelsen är, i slutet på året, något bättre jämfört med både VGR och Riket. Den ökande tillgängligheten är en kombination av ökad egenproduktion, nyttjande av tillgänglighetsavtal och samarbete med andra sjukhus/vårdgivare. Remissflödet har inte ökat till NU-sjukvården under Totalt väntade drygt personer på ett första besök i NU-sjukvården december 2018 (oförändrat sedan januari). Högst antal väntande återfinns hos de opererande specialiteterna. Totalt antal väntande på operation/åtgärd i december 2018 var (oförändrat sedan januari). Flest antal väntande återfinns inom ögonsjukvården. Cancervårdsgaranti innebär att första besök vid misstanke om cancer sak erbjudas inom 14 dagar. I genomsnitt genomför NU-sjukvården 270 besök per månad (3 235/år) efter remiss som omfattas av den regionala cancervårdsgarantin

32 Måluppfyllelse för 2018 är över 95 procent i genomsnitt, vilket är bättre än VGRgenomsnittet. Standardiserat vårdförlopp (SVF) innebär att utredningsprocessen har fastställd mål-ledtid. Målledtiderna varierar mellan de 39 nationellt beslutade förloppen. Nedan presenteras andel standardiserade vårdförlopp där ledtiden klarats 2017 och Antalet avslutade standardiserade vårdförlopp var Andelen vårdförlopp där ledtiden klarades var cirka 60 procent, bättre än regionen i snitt. De vårdförlopp som avslutas under regiongenomsnittet (40% inom målledtid) avser främst cancer i livmoderkropp, lunga och matstrupe-mage. Medicinsk säkerhet och kvalitet Kvaliteten i den medicinska vården på sjukhusen mäts genom en rad (101 stycken) regionala kvalitetsindikationer. Ett urval följs upp av regionen genom kvalitetscontrolling två gånger per år. Många indikatorer redovisas i Kvartalen där man kan få värden online. Resultat för kvartal finns inom några områden andra områden saknas, så någon fullständig bild kan inte lämnas. Generellt kan sägas att de områden där NU-sjukvården brukar visa höga kvalitetsvärden är man fortfarande bra på och de indikatorer där man inte är fullt lika bra har inte förbättras nämnvärt. Det särskilda fokus som stokesjukvården haft under 2017 och 2018 har gett positiva resultat. Sifforna för direktinläggning på strokeenhet är bättre. Delar i strokeprocessen, som inskrivning, och reperfusionsprocessen har förbättrats. Tydliga rutiner har tagits fram och utbildning av alla berörda personalkategorier inklusive bakjourer och ambulanssjukvården har genomförts Produktion -32-

33 Prestationer Utfall Beställning Avvikelse Utfall-Beställning A1a DRG, slutenvård Antal vårdtillfällen ack Antal DRG-poäng Ack B1 Öppen vård enl NordDRG länssjukvård Antal DRG-poäng Ack Antal besök ack C1 Öppen vård länssjukvård exkl psykiatri Antal besök ack E1 Psykiatri Antal vårdtillfällen ack Antal besök ack Antal vårddagar Ack E2 Rättspsykiatri Antal vårdtillfällen ack Antal vårddagar Ack F Barn- och ungdomspsykiatri Antal vårdtillfällen ack Antal besök ack Antal vårddagar Ack R1 Utomregionalt köpt garantivård exkl psykiatri Antal vårdtillfällen ack Antal besök ack Antal vårddagar Ack R2 Utomregionalt köpt garantivård psykiatri Antal besök ack R3 Inomregional köpt garantivård exkl psykiatri Antal vårdtillfällen ack Antal DRG-poäng Ack Antal besök ack Produktion: Beställningen inkluderar den ordinarie vårdöverenskommelsen och samtliga tilläggsöverenskommelser som tecknats under Den ordinarie vårdöverenskommelsen är definierad i volymer medan inga prestationskrav/tal finns för de tilläggsöverenskommelser (TÖK-ar) som tecknats. Avvikelsen mot beställning/överenskommelse 2018 består av tillgänglighetssatsningar samt produktion utöver ordinarie ersättningstak (brutet tak). Ersättning Ersättning, kr Ersättning: Beställningen inkluderar volymer och ersättning för den ordinarie vårdöverenskommelsen samt ersättning för samtliga tilläggsöverenskommelser som tecknats under De tilläggsöverenskommelser som har beslutats är följande: - Kompletteringsbudget 46,1 mnkr - Brutet tak 53 mnkr varav 32,8 mnkr har nyttjats Avvikelsen mot beställning uppgår till 53,9 mnkr och består av tillgänglighetssatsningar. Verksamheten är finansierad via nämndernas regionbidrag men ingår inte i beställningen med sjukhusen. Medlen är kopplade till den regionala produktions- och kapacitetsplaneringen. Övrigt av intresse Beställning Avvikelse Utfall-Beställnin A1a DRG, slutenvård B1 Öppen vård enl NordDRG länssjukvård C1 Öppen vård länssjukvård exkl psykiatri R1 Utomregionalt köpt garantivård exkl psykiatri R3 Inomregional köpt garantivård exkl psykiatri R4 Inomregionalt köpt garantivård psykiatri S1 Sveusjusteringar I Korrigering rörlig ersättning/prestationsersättning länssjukvård 0 J Verksamhetsanslag länssjukvård K Riktade uppdrag länssjukvård L Särskild framställan länssjukvård Tak Takjustering länssjukvård Summa Utfall

34 En tilläggsöverenskommelse (2018:2) tecknades om ersättning för vårdepisoder inom ryggkirurgi, höft och knäproteskirurgi Regionfullmäktige beslutade 2017 om införande av vårdepisodersättning inom områdena obesitaskirurgi (gäller inte NU-sjukvården), ryggkirurgi samt höft- och knäproteskirurgi. Med anledning av detta tecknades en tilläggsöverenskommelse om ersättning för vårdepisoder Vårdepisoden inkluderar alla delar i vårdkedjan på sjukhuset för aktuell diagnos, såväl rutinmässiga vårdkontakter som hantering av eventuella komplikationer. Ersättningen justeras i efterhand utifrån patientens förutsättningar (casemix) och utifrån utfall i kvalitetsregister. Uppföljningen för 2018 belyser effekter på ekonomi och redovisar skillnaden mellan den ersättning sjukhuset skulle ha fått enligt ordinarie ersättningsmodell och ersättningen för vårdepisoden. Effekter på kvalitet och hälsoutfall visar sig efter längre tid och är därför inte möjligt att redovisa i dagsläget. Utfallet avseende effekter på ersättning per vårdepisod 2018 vid NU-sjukvården är för: Ryggkirurgi: Antal vårdepisoder 2018 vid NU-sjukvården var 193. Ersättningen var högre jämfört med tidigare modell. Skillnaden uppgår till tkr och beror på färre vårddygn och färre postoperativa läkarbesök i förhållande till förväntat antal. Höftproteskirurgi: Antal vårdepisoder 2018 vid NU-sjukvården var 360. NU har 2018 fått lägre ersättning jämfört med tidigare modell. Skillnaden uppgår till tkr och beror främst på fler postoperativa besök i förhållande till förväntat antal. Knäproteskirurgi: Antal vårdepisoder 2018 var 240. NU-sjukvården har 2018 fått högre ersättning jämfört med tidigare modell. Skillnaden uppgår till tkr och beror främst på färre vårddygn och färre postoperativa läkarbesök i förhållande till förväntat antal. Totalt fick NU-sjukvården tkr mer i ersättning i modellen vårdepisodersättning. Praktikertjänst närsjukhus Sammanfattning Följsamheten till avtalet bedöms generellt som bra. Vårdavtalet med Praktikertjänst Närsjukhus i Bäckefors, Lysekil och Strömstad är förlängt under 2018 och gäller till Praktikertjänst Närsjukhus bedriver verksamhet inom områdena gynekologi, intermedicin (kardiologi och diabetes), ögon, öron-näsa-hals och barn- och ungdomsmedicin samt radiologi, Samverkan Följsamheten bedöms som bra. Praktikertjänst Närsjukhus samverkar med primärvård och länssjukvård. Praktikertjänst samverkar främst med NUsjukvården genom verksamhetsmöten inom sina områden. De samverkansproblem som tidigare funnits har minskat och samverkansklimatet uppfattas nu som gott. Tillgänglighet

35 Praktikertjänst Närsjukhus i Fyrbodal har planerad öppenvårdsverksamhet. Praktikertjänst redovisar tillgänglighet inom sina verksamhetsområden barn, diabetes, kardiologi, gyn, hud, ögon och öron-näsa-hals. Det område som har haft störst tryck och redovisat sämst tillgänglighet är område kardiologi. Övriga verksamhetsområden visar god tillgänglighet. Inom några områden har Praktikertjänst haft högre kapacitet än efterfrågan och Koncernkontoret har genom avdelningen för produktionsstyrning erbjudit andra delar av regionen att skicka remisser. I december 2018 väntade personer på ett förstabesök till Praktikertjänst Närsjukhus i Fyrbodal vilket är något hundratal fler än samma tid Sammanlagt klarar Praktikertjänst Närsjukhus att träffa 91 % av sina patienter inom 90 dagar. Praktikertjänst uppfyller målen för den målrelaterade ersättningen Kvalitet och patientsäkerhet Praktikertjänst ska rapportera till, för deras verksamhet, relevanta kvalitetsregister. De kvalitetsregister som följs upp enligt avtal är kvalitetsregistret för diabetes (NDR) och registret för resultat vid genomgången hjärtinfarkt (Sephia). En genomgång av Praktikertjänst resultat i registren tillsammans med medicinsk rådgivare 2018 planeras i mars. Praktikertjänst Närsjukhus patientsäkerhetsarbete bedrivs genom lokala kvalitetsråd, där hantering av avvikelser, klagomål sker och förbättringsarbete styrs. Arbete med vårdhygien bedrivs enligt gällande riktlinjer och i samarbete med enhet vårdhygien på NU-sjukvården, som också utfört tillsyn av Närsjukhusen 2018 ur vårdhygienperspektiv. Praktikertjänst Närsjukhus bedriver även röntgenverksamhet. Under 2018 har ny utrustning köpts in. Insamling av diagnostiska standarddoser enligt krav från Strålsäkerhetsmyndigheten har genomfört. Röntgenverksamheten fungerar väl, avtalets indikerade volymer uppnås. Praktikertjänst har startat en ultraljudsmottagning i Dalsland som erbjuder ultraljudsundersökning på remiss från primärvården av framför allt buk, urinvägar och mjukdelar. Övrigt av intresse Praktikertjänst har fortsatt problem med uppkopplingen till regionens IT-system. Problemen består av att det tar lång tid att logga in i systemen och ibland går det inte alls. Problemen accentuerats efter varje uppdatering som regionen gör av ITsystemen, särskilt svårt har det varit efter sommaren. Försämrad tillgång till journalsystem blir följden, vilket har stor negativ påverkan på patientsäkerhet, effektivitet och produktion. VGR-IT bekräftar att problem finns. Utredning pågår. Produktion Produktion Läkarbesök Övriga besök Varav logoped Ljusbehandling Totalt besök

36 Ersättning Ersättning, mnkr (brutto) Utfall 2017 Utfall 2018 Grundersättning inkl patientavgifter, exkl momskompensation Förändring Budget 2018 Differens mot budget 61,3 62,7 1,4 62,7 0 Målrelaterad ersättning 3,7 3,7 0 3,7 0 Ersättning specialist BVC 0,2 0,3 0,1 0,8-0,5 Ersättning option hudsjukvård Medicinska hjälpmedel inkl. SÄRNÄR 2 2,1 0,1 2,1 0 3,8 4,5 0,7 4,5 0 Momskompensation 4 4,1 0,1 4,1 0 Totalt 75 76,7 1,7 77,9-0,5 Solsidan ljusbehandling Sammanfattning Norra hälso- och sjukvårdsnämnden har sedan 2015 ett avtal med Medpro Clinic Stavre Vårdcentral AB (Solsidan) avseende ljusbehandlingar till människor med främst psoriasis och eksem. Avtalet har förlängts under 2017 och gäller nu till Totalt tak för besök är ljusbehandlingar. Samverkan Medpro Clinic Stavre Vårdcentral AB (Solsidan) samverkar framför allt med NUsjukvården hudklinik avseende remisser och fortbildning. Tillgänglighet Medpro Clinic Stavre Vårdcentral AB (Solsidan) var under 2018 öppet fyra dagar i veckan med en god tillgänglighet med tidiga morgontider vissa dagar och kvällstider andra, drop-in och tidsbokade tider erbjuds. Avgiftsfri parkering finns. Kvalitet Vårdkvaliteten bedöms god. Lokaler och utrustning nya och fräscha. Produktion/Ersättning Solsidan Medpro AB Antal behandlingar Summa utbetalt (kr) Tandvård Sammanfattning

37 I Följsamheten har varit god under 2018, dock har det funnits en underprestation inom specialisttandvården under året. Överenskommelsen med Folktandvården ingår allmän- och specialisttandvård För barn- och ungdomstandvård finns avtal med kliniker hos Folktandvården och privata vårdgivare. Den uppsökande verksamheten ingår i överenskommelsen med Folktandvården. Samverkan Folktandvården är aktiva i utvecklingen av vårdsamverkan mellan kommun och landsting. Exempel på samverkan är: Populationsbaserade preventionsprogrammet FRAMM på bland annat skolor Verksamhet på familjecentraler Delta i kommunernas folkhälsoråd. Nödvändig tandvård och uppsökande verksamhet med kommun Folktandvården samverkar med fyra kommuner Skövde, Borås, Kungälv och Trollhättan i ett projekt som kallas för TAIK (Tandhygienist i kommun), med syfte att bättre nå de sköra äldre. Projektet startade 2018 och pågår i tre år. Detta är inget som nämnden har beställt, och det finns inte med i vårdöverenskommelsen för Samverkan i flera former med central barnhälsovård Projekt och utvecklingsarbete med Hälsoodontologiska enheten Tillgänglighet Det finns ingen vårdgaranti avseende allmäntandvård och specialisttandvård. Istället tillämpas kö- eller väntetider för väntan på behandling. Inom allmäntandvården finns inga köer för prioriterade målgrupper, såsom barn och ungdomar och akuta fall. En tredjedel av utbudspunkterna har en begränsad tillgänglighet för nya vuxna patienter (25 år och äldre), vilket är en försämring jämfört med år Inom allmäntandvården fanns det (den 19 december) inga kliniker i nämndens område med en väntetid på 12 månader eller mer för vuxna patienter som inte hör till en prioriterad grupp. Folktandvården tillämpar förlängda öppettider före och efter normalarbetstid. Inom barntandvårdspengens område har de privata vårdgivarna har utfört undersökningar på 76,4 % av sina patienter i åldrarna 3 19 år under år 2018 (motsvarande siffra för Folktandvården var 61,2 %). För åringarna var andelen 67,7 % (54,3 % för Folktandvården). Eftersom revisionsintervallen tidsperioden mellan undersökningarna är längre än ett år, så förväntas inte alla patienter kallas under ett år. Inom specialisttandvården fanns det per den 31 december 2018 väntetider för prioritet 1 remisser med högst medicinsk prioritet inom nedanstående specialiteter. Väntetid avser det antal månader en patient väntat som längst. Antal månader i väntetid för prioritet 1 samt aktuellt specialisthus anges inom parentes: Bettfysiologi (8 månader, Uddevalla),

38 sjukhustandvård/orofacial medicin (1 månad, Kungälv, Göteborg Odontologen, NÄL-Uddevalla). Remisser som avser akuta tillstånd omhändertas omgående. Ett nämndspecifikt åtagande är för de barn och ungdomar som är i behov av tandreglering (ortodonti) där tillgänglighet är av stor betydelse. Utbudspunkter i form av annexklinik finns i Strömstad och Åmål. I nämndområdet finns ett specifikt uppdrag i form av en lokal ersättning inom ortodonti (utöver prestations- och fast ersättning). Kvalité Inom allmäntandvård kan man sedan några år tillbaka se en minskning av andel kariesfria förskolebarn. Folktandvården har därför lagt ett särskilt fokus på kvalitetsinsatser inom vård riktad till små barn. Exempel på insatser är uppdatering och implementering av guidelines och riktlinjer, kvalitetssäkring av munhälsobedömningar och ökad samverkan med barnhälsovården. För specialisttandvård har respektive ämnesråd under våren 2017 reflekterat över likheter och olikheter i genomförd remissbedömning. För att säkra lika bedömning har, i förekommande fall, handlingsplaner tagits fram och mål för andel lika bedömda remisser har satts. Ny analys och bedömning av inkommande remisser har genomförts under hösten Arbetet med att säkerställa remissbedömning har fortsatt under år 2018 bland annat har ett projekt inletts där specialisttandvården erbjuder konsultationer digitalt till allmäntandvården, i syfte att säkra rätt remiss samt ge kunskapshöjning till allmäntandvården. För att öka allmäntandvårdens kompetens planeras fortsatta aktiviteter från specialisttandvården till allmäntandvården. Det gäller med patientrelaterade konsultationer, auskultationer samt särskilt stöd till resurstandläkare i allmäntandvården. Folktandvården använder sig även av verksamhetsförlagd kompetensutveckling. Detta är främst riktat till tandläkare, men kommer även att omfatta tandhygienister och tandsköterskor. Verksamhetsförlagd kompetensutveckling innebär att medarbetaren får tjänstgöra deltid inom en specialitet (exempelvis ortodonti) under ett års tid för att kompetensutvecklas. Syftet är att medarbetaren sedan ska kunna hantera mer komplicerade fall (inom allmäntandvård) och vara ett stöd till sina kollegor inom allmäntandvården. Under år 2018 har 21 personer genomgått verksamhetsförlagd kompetensutveckling (18 tandläkare, två tandhygienister och en tandsköterska). Vårdproduktion/ersättning Folktandvårdens ersättning för Allmäntandvård för barn, ungdom och unga vuxna utgörs av en kapitation. Kapitation innebär att en fast ersättning betalas ut per listat barn, ungdom eller ung vuxen per månad. 20% av den totala ersättningen i regionen fördelas den relativa socioekonomiska utsattheten. Inom specialisttandvården finns en prestationsersättning inom ortodonti (tandregleringen), övriga specialiteter som utförs på barn, ungdom och unga vuxna ersätts via ett anslag. Från 1 januari 2020 kommer detta abonnemang att ersättas av en prestationsersättning där:

39 40% ersätts fast (som ett abonnemang) 60% rörligt (baserat på registrerad prestation) Prestationsersättning inom den uppsökande verksamheten utbetalas per munhälsobedömning respektive utbildnings-timme. Notera att: - ATV(allmäntandvård) utförs av Folktandvården och privata vårdgivare Avtal eller överenskommelse Produktion 2018 Förändring Verksamhet K M ATV, 3-19 år, antal listade ATV, 3-19 år, antal undersökta STV, 0-19 år, antal behandlade */ STV, 0-19 år antal starter, ortodonti Uppsökande verksamh, antal munhälsobedömningar Avtal eller överenskommelse Ersättning, tkr Verksamhet Förändring Områdesansvar ATV: 0-2 år + förebyggande vård ATV, 3-19 år STV, (prod- o konsultation) Uppsökande verk-samhet Totalt */ Antal behandlade personer inom STV, exkl. ortodonti, inkl. NÄL och SkaS Nämnden har ett specifikt åtagande för att kompensera Folktandvården för merkostnader som uppkommer för verksamhet i landsort. Medlen används exempelvis till handledning för nya tandläkare och tandhygienister, marknadsanpassade lönetillägg, utbudsstöd, prioritet för VFU-kliniker (verksamhetsförlagd utbildning), sommarskola, prioritet för praktikplatser KUT (kompletterande utbildning för tandläkare) och pooltandläkare för klinisk verksamhet samt handledning. Statistik narkos presenteras i bilaga. Vårdval Vårdcentral Sammanfattning

40 Norra h- och sjukvårdsnämnden har kontrakt med ett stort antal vårdcentraler och en generell bedömning av följsamheten är därför svår att göra. Följsamheten till avtalet varierar beroende på lokala förutsättningar och utmaningar. Samverkan De flesta vårdcentralerna uppger att de har en god lokal samverkan på de orter där de är verksamma. Vårdcentralernas bild överensstämmer inte alltid med den bild kommunerna i området ger. Koncernkontoret har därför under året haft en dialog med MAS-nätverket i syfte att få till ett bättre informationsflöde till Koncernkontoret/nämnden i de fall kommunerna upplever att samverkan inte fungerar fullt ut. Tillgänglighet Vårdval Vårdcentral: Tillgängligheten för läkarbesök för första bedömning vid nytillkomna besvär är relativt god i nämndens område

41 Telefontillgängligheten varierar. Många vårdcentraler visar god och stabil tillgänglighet per telefon, medan andra har både en varierande och bitvis låg tillgänglighet. Koncernkontoret har under året begärt in ett flertal handlingsplaner med anledning av låg telefontillgänglighet. Tillgängligheten per telefon kommer att följas under 2019, i synnerhet för de enheter som redan fått inkomma med handlingsplaner. Alla vårdcentraler erhåller e-tjänster enligt Krav- och kvalitetsboken. Kvalité

42 Äldre personer

43 Personer med psykisk ohälsa

44 Övrigt av intresse I uppföljningen 2018 har nämnden särskilt följt upp indikatorn erbjudande om tidigt hembesök från BVC. Vårdcentralerna i nämnden område uppvisar goda resultat, i genomsnitt 85 %, vilket är det nationella målvärdet. Några vårdcentraler hade låga resultat, vilket medförde att de fick inkomma med handlingsplaner. Koncernkontoret fortsätter följa resultaten under Majoriteten av vårdcentralerna i nämnden område har uppgett att de också kommit igång med hembesök vid 8-månaders ålder, vilket i jämförelse med andra delar av regionen är ett bra resultat. Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden följde 2018 särskilt upp indikatorn nyinsättning av benzodiazepiner och beroendeframkallande sömnmedel som leder till varaktigt bruk. Uppföljningen ledde till att några vårdcentraler fått inkomma med handlingsplaner under året. Ett gott exempel är Närhälsan Kungshamn som

45 innan sommaren ålades att arbeta med att få ner sin förskrivning. Resultaten under senare delen av 2018 visar på en nedåtgående förskrivning. En dialog finns med Kunskapscentrum för psykisk hälsa samt medicinskt rådgivare i frågan. Indikatorn kommer att följas också under Vårdval Rehab Sammanfattning Det totala antalet rehabenheter och neurovårdteam inom vårdvalet har under året ökat i antal. Rehabiliteringsbehoven bedöms tillgodoses för olika ålders- och behovsgrupper. Inom ramen för den löpande uppföljningen har samtliga rehabenheter följts upp i enlighet med antagen uppföljningsplan. Särskilda fokusområden för den löpande uppföljningen har varit: Psykisk ohälsa Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder KOL, Kronisk obstruktiv lungsjukdom Sammanfattningsvis ses stor följsamhet till Krav- och Kvalitetsboken Inga ärenden har krävt ytterligare åtgärder utöver handlingsplan. En analys har genomförts avseende registrering av enskilda mottagningsbesök till arbetsterapeut och logoped samt teambesök. Resultatet visade på behov att tydliggöra vilka besök som ska registreras som särskilt resurs- och tidskrävande samt när teambesök ska registreras. Det har omhändertagits i Krav- och Kvalitetsbok gällande från 1 januari Samverkan Rehabenheterna uttrycker att SAMSA (samordnad vård- och omsorgsplanering) används i högre grad jämfört med tidigare för att initiera samverkan. Överrapporteringar i vårdkedjan avseende rehabiliteringsinsatser ses fortsatt som ett utvecklingsområde. Dels avseende hur sjukhusen stödjer patienten att välja rehabenhet utifrån det fria valet samt inom ramen för närvårdsamverkan där medverkan sker i varierande grad. Rehabenheterna kallas i låg grad till medverkan vid SIP (samordnad individuell plan) men anger att beredskap finns vid behov. Rehabenheterna uttrycker att samverkan ökat med vårdcentralerna avseende en snabb första bedömning och att vårdcentralerna i högre grad triagerar till rehabmottagning. Samverkan sker i större utsträckning på de rehabenheter som är samlokaliserade med vårdcentral. Införandet av den nya vårdgarantin från 1 januari 2019 bedöms ställa ökade krav på samverkan, här har rehabenheterna kommit olika långt avseende att uppfylla kraven. Vid uppföljning ses en ökad samverkan mellan rehabenhet och vårdcentral avseende patientutbildning för patienter med psykisk ohälsa och kroniska sjukdomar exempelvis KOL och diabetes. Resultatet av uppföljningen visar på bra resultat både ur ett patientperspektiv och från ett samverkansperspektiv för rehab och vårdcentral. Bedömningen är att satsningen inom ramen för stadsbidrag under

46 2017 gett en ökad följsamhet till nationella riktlinjer som anger patientutbildning som insats för patienter med psykisk sjukdom och kroniska sjukdomar. Tillgänglighet Uppföljningen av kravet att erbjuda besök för bedömning/behandling inom 7 dagar och att tillgängligheten till rehabenheterna bedöms som god. Samtliga rehabenheter uppfyller kravet att erbjuda e-tjänster, kopplat till ärendetyperna beställa och av/omboka tid, kontakta mig samt skicka meddelande. Kvalité Psykisk ohälsa Patienter med psykisk ohälsa som ges intervention inom vårdval rehab ökar och utgör nu 6,6 procent av det totala antalet patienter som besöker rehabenhet. Rehabenheterna erbjuder ett varierat behandlingsutbud för målgruppen exempelvis fysisk aktivitet, stresshantering, vardagsrevidering och kroppkännedomsträning i överensstämmelse med nationella och regionala medicinska riktlinjer. Uppföljningsindikator avseende resultat för patienter med utmattningssyndrom som ges patientutbildning ökar. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder Inom området sjukdomsförebyggande metoder ses en fortsatt positiv utveckling av antalet personer som fått rådgivande samtal och/eller förskrivning av FaR. Totalt personer har fått intervention, vilket är en ökning med 7000 jämfört med Det motsvarar 12 procent av de personer som besökt rehabenhet. För norra hälso- och sjukvårdsnämnden är andelen 11 procent. Bedömningen är att följsamheten till den regionala medicinska riktlinjen ökat samt att registrering sker i högre grad. Sjukdomsförebyggande metoder ses som ett fortsatt utvecklingsområden. KOL, Kronisk obstruktiv lungsjukdom Patienter med KOL som ges intervention inom vårdval rehab har ökat 27 procent jämfört med föregående år. För norra hälso- och sjukvårdsnämnden är ökningen 63 procent. Det beror bland annat på den ökade samverkan mellan vårdcentral och rehab avseende multidisciplinär samverkan och patientutbildning. Rehabenheter lyfter vid uppföljningen att patientgruppen är svår att nå och att samverkan med vårdcentralen är en viktig faktor. Uppföljningen visar att rehabenheterna erbjuder ett varierat behandlingsutbud i överensstämmelse med nationella och regionala medicinska riktlinjer men fortsatt utveckling behövs bland annat avseende kompetens inom området. Flera enheter har utvecklat samverkan med astma/kol sköterska vilket ses som en framgångsfaktor. Inför 2019 kommer en ny indikator att följas för att synliggöra om patienter med KOL ges rehabiliteringsinsatser enligt riktlinjer. Under året ses en ökning från 4 till 6 procent av nyinsjuknade patienter med KOL som ges patientutbildning. Intervention till patientgruppen ses som ett fortsatt utvecklingsområde. Fallprevention Patienter 75 år och äldre som genomgått undersökning avseende fallrisk och/eller tränar balans har på regionnivå ökat från 7 till 12 procent. För norra hälso- och

47 sjukvårdsnämnden är värdet nu 13 procent. Detta ses som ett fortsatt utvecklingsområde för att nå målvärdet på 30 procent. Resultatet av den årliga uppföljningen visar att rehabenheterna i sitt ledningssystem har upprättade rutiner för vårdhygienisk standard. Övrigt av intresse Krav- och kvalitetsboken för Vårdval Rehab tydliggör uppdrag och kompetenskrav för rehabenheterna vilket skapar förutsättningar för en mer jämlik och tillgänglig vård i regionen och bidrar till ökad patientsäkerhet. Uppföljningen visar att rehabenheterna i hög grad uppfyller de ställda kraven. Rehabenheter finns i alla kommuner, neurovårdteam saknas i nämndområdet. Sammanfattningsvis bedöms olika ålders och behovsgrupper få tillgång till rehabiliteringsinsatser utifrån behov. Produktion Nya Rehabverksamheter Total fanns det i dec 2018, 121 stycken godkända enheter inom Vårdval Rehab, av dessa är 62 privata enheter och 59 i egen regi. Rehabenheter med tilläggsuppdrag neurovårdteam är 14. Antal rehabenheter inom Vårdval Rehab har under 2018 ökat med 4 privata, 2 offentliga rehabenheter. Två nya neurovårdteam tillkom. Under året har en rehabenhet avslutat sitt kontrakt. I norra hälso- och sjukvårdsnämnden var det totala antalet enheter 27 varav inga neurovårdteam i december Under året har det tillkommit två rehabenheter och en rehabenhet avslutat sitt kontrakt. Antalet patienter och besök som besökt rehabenhet inom Vårdval rehab har ökat i jämförelse med föregående år. Det totala antalet besök var under 2018, , vilket är en ökning med besök jämfört med Antal unika individer som besökt rehabenhet har ökat med personer vilket innebär att fler invånare har fått ta del av rehabiliteringsinsatser. Antalet snittbesök per individ har minskat från 5,5 till 5,4. Se mer information i tabell 1. I norra hälso- och sjukvårdsnämnden var det totala antalet besök under 2018, , vilket är en minskning med besök jämfört med Antal personer som besökt rehabenhet har ökat med Snittbesök per person har minskat från 6,1 till 5,6. Se tabell 2. För jämförande data avseende antal besök, personer och besök per person 2018 per nämnd inom Vårdval Rehab se tabell 3. En redovisning av antalet besök per 1000 invånare och kommun i Västra Götalandsregionen. Variationen av kommuninvånarnas nyttjande av rehabilitering inom Vårdval Rehab är stor. För att få en helhetsbild av rehabiliteringsinsatser på primärvårdsnivå behöver också besök till fysioterapeut inom Lag om ersättning för fysioterapi (LOF), tas med i sammanställningen. En stor variation av vilka rehabiliteringsinsatser på primärvårdsnivå ses även om de båda avtalsformerna sammanställs. Antalet besök per 1000 invånare och kommun varierar mellan med 576 till besök i Västra Götalandsregionen. Medelvärdet för hela Västra Götalandsregionen är 1023 besök. För nämndspecifika data se tabell 4. Antal besök per besökstyp, antal personer och besök per person. Avrundat till närmaste 10-tal. Västra Götalandsregionen. Källa: Vega

48 Antal besök, antal besök per person 2018 per yrkeskategori och kön. Norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Källa: Vega Antal besök, antal personer och besök per person 2018 per nämnd och kön. Källa: Vega Antal besök per 1000 invånare 2018 till LOF, Vårdval Rehab samt totalt. Källa: Vega och SCB LOF VVR Totalt Bengtsfors Dals-Ed Färgelanda Lysekil

49 Mellerud Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Trollhättan Uddevalla Vänersborg Åmål Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Summa Totalsumma i Västra Götalandsregionen Habilitering och Hälsa Sammanfattning Habilitering betyder att bevara och utveckla en förmåga. Genom samverkan och tvärprofessionellt arbete verkar Habilitering & Hälsa för ökad aktivitet och delaktighet för individen. Detta förutsätter ett nära samarbete med patient, närstående och vårdgrannar. Habilitering & Hälsa klarar vårdgarantin men har interna köer inom habiliteringsverksamheten. Habilitering & Hälsa levererar könsuppdelad statistik på verksamhetsnivå och har arbetat aktivt för lika vård och behandling inom Västra Götalandsregionen. En högre andel av patienterna är pojkar/män, orsaken är inte klarlagd. H&H påbörjar införandet av RMR för vuxna personer med funktionsnedsättningar med finansiering av omställningsmedel H&H deltar i den regionala arbetsgruppen för omställning i vården. Ett arbete pågår också i närvårdssamverkan. Samverkan Majoriteten av verksamheterna inom Habilitering & Hälsa samverkar med kommun, primärvård, ungdomsmottagning, sjukhus. Habilitering & Hälsa samverkar i samordnad individuell vårdplan, SIP. Inom Habiliteringen Barn- och ungdom i Uddevalla och Vänersborg gjordes 51 SIP på varje enhet. H&H samverkar regelbundet med brukarorganisationerna. Habilitering & Hälsa deltar i den regionala arbetsgruppen för omställning i vården. Tillgänglighet Habilitering & Hälsa uppfyller vårdgarantin inom habiliteringen (barn 92% och vuxen 93%), men det finns interna köer till fortsatt behandling. Motsvarande siffra för hörsel- och synverksamheten är 99 %. Tillgängligheten för Tolkverksamheten ligger på 96% av beställda tolkuppdrag. Kvalité Hälsa är ett centralt begrepp inom Habilitering & Hälsa. Habilitering och rehabilitering innebär att bistå för att försöka förbättra livssituationen hos den enskilde så mycket som möjligt genom att förebygga och minska de svårigheter som funktionsnedsättningen kan medföra i det dagliga livet. Många av de insatser som ges syftar till ökad aktivitet

50 Alla chefer och medarbetare har gått i utbildning i barnkonventionen och en handlingsplan för personcentrerat arbetssätt (PCA) har tagits fram. Habilitering & Hälsa rapporterar till fyra kvalitetsregister; CPUP(cerebral pares), Grav hörselskada, SKRS(syn är under utveckling), HabQ(habilitering barn). Habilitering & Hälsa medverkar också i NYSAM(nationell jämförelse av nyckeltal). Inom Habilitering & Hälsa arbetas kontinuerligt med läkemedelsuppföljningar. En Läkemedelsplan har tagits fram. Alla mottagningar inom habiliteringen erbjuder basutbud i 1177 Vårdguidens e- tjänster samt tjänsten synpunkter och klagomål och begäran om intyg. Tolkverksamheten erbjuder digital teckenspråkstolkning för att möta en allt större efterfrågan på tolktjänst och för att kunna öka möjligheterna för döva, dövblinda och personer med nedsatt hörsel till tolktjänst. Habilitering & Hälsa påbörjar införandet av RMR för vuxna personer med funktionsnedsättningar med (finansiering från omställningsmedel under 2019). Övrigt av intresse En utmaning är de interna köerna inom habiliteringsverksamheten. Därför har verksamheten arbetat med större samsyn mellan enheterna gällande interna köer. Arbete sker också med att skapa ordning och reda i väntelistor. Habilitering & Hälsa bedriver forskning och utveckling tillsammans med Göteborgs Universitet. Habilitering & Hälsa levererar könsuppdelad statistik på verksamhetsnivå och har arbetat för lika vård och behandling inom Västra Götalandsregionen. Produktion Antalet besök inom habilitering- och synverksamheten ökar. Antalet besök inom hörselverksamheten minskar. Habilitering och Hälsa Produktion HSNN 2018 Förändring Kvinnor Män Habiliteringen Besök % 60% Distanskontakt % 61% 932 Hörsel Besök % 53% -655 Syn Besök % 39% 116 Distanskontakt % 30% 256 Ersättning

51 Glasögonbidraget överfördes till HSS 2018, vilket förklarar det minskade anslaget. Nämnden minskade sin beställning till Habilitering & Hälsa 2017 och 2018 med sammanlagt 6,25 mnkr Habilitering & Hälsa är anslagsfinansierat av hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ersättning tkr Utfall Förändring utfall Habiliteringen Abonnemang Hörsel Abonnemang Syn Abonnemang Övrigt Abonnemang SUMMA

52 Riks- och regionvård SU Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) är regionsjukhus i VGR vilket innebär att sjukhuset ska ge region- och rikssjukvård till invånarna i regionen. Till regionsjukvården räknas också de strålbehandlingar som ges på Södra Älvsborgssjukhus. Nedanstående tabeller visar nämndinvånarnas konsumtion av region- och rikssjukvård, januari december Definitioner: Regionsjukvård: den vård som samordnas med Västra Götalandsregionen som upptagningsområden. Rikssjukvård: all vård med hela Sverige som upptagningsområde. MVO Medicinskt verksamhetsområde Konsumtion av vård Öppen vård Antal besök Antal personer HSN N Regionsjukvård Rikssjukvård HSN V Regionsjukvård Rikssjukvård HSN G Regionsjukvård Rikssjukvård HSN S Regionsjukvård Rikssjukvård HSN Ö Regionsjukvård Rikssjukvård Av region- och rikssjukvården utgör regionsjukvården ca 93 % ( besök). Antalet besök har ökat med 7 % jämfört med föregående år. Antalet besök/patient inom regionsjukvården var 3,58 vilket är oförändrat jämfört med

53 Antal besök per patient region- och rikssjukvård 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 HSN Norra HSN Västra HSN Gbg HSN Södra HSN Östra Region- och rikssjukvård. Diagrammet visar det sammantagna antalet besök per patient. För nämndområdet är antalet besök per patient i princip oförändrat; 3, jämfört med 3, Antal besök per invånare region- och rikssjukvård HSN Norra HSN Västra HSN Gbg HSN Södra HSN Östra Region- och rikssjukvård. Diagrammet visar det sammanlagda antalet besök per invånare. Antalet besök har ökat med knappt 7 %; 67, jämfört med 62, Regionsjukvård, öppen vård Antal besök HSN Norra Regionsjukvård Onkologisk vård, allmän Plastikkirurgisk vård Reproduktionsmedicin Barn- och ungdomsneurologisk vård med habilitering Handkirurgisk vård Ögonsjukvård Ortopedisk vård

54 901 - Allmänpsykiatrisk vård, vuxna Neurologisk vård Arbetsterapiverksamhet Sjukgymnastikverksamhet Hematologisk vård Klinisk genetik Barn- och ungdomsmedicinsk vård Audiologisk vård Tabellen visar utfallet för de 15 största områdena inom regionsjukvården för nämndinvånarna i norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Den onkologiska vården står för drygt hälften av öppenvårdsbesök; 53 % (9 038 besök) 2018 vilket är en oförändrad andel jämfört med I genomsnitt görs 11,99 besök/patient inom den onkologiska vården. Den ortopediska- och allmänpsykiatriska vården har båda ökat med 33% jämfört med Sluten vård Antal Vårdtillfällen Antal personer DRG Vikt HSN N Regionsjukvård Rikssjukvård HSN V Regionsjukvård Rikssjukvård HSN G Regionsjukvård Rikssjukvård HSN S Regionsjukvård Rikssjukvård HSN Ö Regionsjukvård Rikssjukvård DRG betyder Diagnos-Relaterade Grupper. DRG är ett system för att dela in patienter i likartade grupper och används för verksamhetsbeskrivning i sjukvården. DRG är en del av ersättningssystemet. Sjukhusen ersätts med ett belopp/drg-poäng

55 Antal vårdtillfällen per 1000 inv. region- och rikssjukvård HSN Norra HSN Västra HSN Gbg HSN Södra HSN Östra Region- och rikssjukvård. Tabellen visar antal vårdtillfällen per invånare i respektive nämndområde. Ökningen av antalet vårdtillfällen 2018 är ca 3 % jämfört med 2017; 7,6 jämfört med 7,4. Nedanstående tabell visar konsumtionen för de största områdena inom sluten regionsjukvård. Antalet vårdtillfällen inom regionsjukvården har ökat med drygt 4% Den största ökningen har skett inom den neurokirurgiska vården (21 %) medan ögonsjukvården har minskat med knappt 20 %. Antal Vårdtillfällen Antal personer Antal vårdtillfällen per patient Antal vårdtillfällen per 1000 inv. DRG Vikt HSN N ,32 1,26 1,27 7,8 7,4 7, Regionsjukvård ,27 1,22 1,24 6,3 6,2 6, därav de 5 största MVO: Thoraxkirurgisk vård ,12 1,08 1,11 0,9 1,0 1, Neurokirurgisk vård ,18 1,10 1,14 0,7 0,6 0, Onkologisk vård, allmän ,99 1,91 2,18 0,7 0,6 0, Ögonsjukvård ,28 1,19 1,19 0,8 0,8 0, Plastikkirurgisk vård ,11 1,07 1,12 0,3 0,3 0, Rikssjukvård ,33 1,31 1,25 1,6 1,2 1, Beställd primärvård Sammanfattning Beställd primärvård består av olika verksamhetsområden de största uppdragen är ungdomsmottagningar, barnmorskeverksamhet, mödra- barnhälsovårdspsykologer och 1177 vårdguiden på telefon. Resultat från Närhälsans kundenkät visar att barnmorskeverksamheten, mödrabarnhälsovårdspsykologerna och ungdomsmottagningarna fick 99 % i samlad kundnöjdhet men något lägre betyg för tillgänglighet deltar i den nationella jämförelsen NKI (Nationellt kundindex) där andel nöjda kunder uppgår till 82 %

56 För barnmorskeverksamheten, mödra-barnhälsovårdspsykologerna och ungdomsmottagningarna finns problem med tillgänglighet och bemanning men totalbedömning av följsamheten till överenskommelsen på helheten är bra. Följsamheten till avtalet för 1177 vårdguiden bedöms som mindre bra med bristande tillgänglighet. Samverkan I norra hälso- och sjukvårdsnämnden finns 14 ungdomsmottagningar. Under 2018 har samtliga samverkansavtal med kommunerna omförhandlats och nya avtal för ungdomsmottagningarna har tecknats. De nya avtalen sträcker sig fyra år under perioden Förutom för Lysekil där samverkansavtalet blev ettårigt på grund av att kommunen överväger ett framtida ungdomscentral. Grunden för samverkansavtalen mellan norra hälso- och sjukvårdsnämnden och samtliga kommuner är Inriktningsdokumntet för ungdomsmottagningar i Västra Götaland Ungdomsmottagningarna har en upparbetad rutin att samverka med skolan, elevhälsan, individ- och familjeomsorgen, barnmorske- och gynekologmottagningar, och vårdcentraler. De vårdcentraler som har tilläggsuppdrag- Ungas psykiska hälsa är en ny värdefull samverkanspartner. Lokal samverkan sker med varje kommun för att identifiera och nå nyanlända flyktingungdomar. Ett problem för ungdomsmottagningarna är samverkan och svårigheten att remittera till både barn och ungdoms psykiatri (BUP) och vuxen psykiatriska mottagningar. Barnmorskemottagningarnas samverkar med kommun (förebyggande socionomer), förskola och barnavårdscentraler sker regelbundet utifrån ett familjecentrerat arbetssätt. Vid behov av extra insatser kring en patient/familj initieras ROSmöte(råd och stöd) där olika aktörer deltar utifrån individens behov. Samverkan sker kontinuerligt med MHV-psykologer, primärvårdens rehab, vårdcentraler, psykiatri och universitet. De fyra utbudspunkterna för 1177 vårdguiden på telefon ingår i en gemensam organisation med ett gemensamt uppdrag under styrelsen för beställd primärvård. Utbudspunkterna samverkar i en gemensam telefonkö. Den nationella samverkan för 1177 vårdguiden på telefon har utökats under Idag samverkar 11 landsting delar av dygnet alternativt veckans alla dagar dygnet runt. VGR har deltagit i nationell utökad samverkan vardagar :00 och alla nätter De landsting som hittills medverkat i utökad kö är främst landsting med lägre tillgänglighet Resultatet av samtalsflödena är att VGR dagtid har besvarat samtal fler för de samverkande landstingen/regionerna, än vad de besvarat för VGR. Samma förhållande råder även nattetid där VGRs resultat är 951 samtal plus har under året genomfört samverkansmöten med jourcentraler, akutmottagningar, ambulanssjukvården, vårdcentraler och specialistmottagningar för att stärka samarbete kring våra gemensamma patienter. Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård samverkar med alla aktörer inom hälso- och sjukvård och kommunens verksamheter som arbetar med barn och familjer. Enheten har deltagit i alla befintliga samverkansnätverk lokalt och

57 regionalt. Internt har enheterna i regionen utökat sin samverkan och träffas regelbundet för att lyfta regiongemensamma frågeställningar. Tillgänglighet Ungdomsmottagningarna i området har arbetat aktivt på flera plan för att öka tillgängligheten. Inga väntetider för tidsbeställda besök överstiger en månad, oavsett om ungdomen beställer tid hos barnmorska, kurator eller läkare. Storleken på mottagningarna skiljer sig mycket i norra nämndområdet och därmed är det en stor variation på öppettider. Allt från 1-5 dagar i veckan och 7-48 timmar i veckan. Alla mottagningar har drop-in tider och alla utom Färgelanda och Sotenäs hade 2018 öppettider efter Alla mottagningar arbetar med UM online videobesök med ungdomsmottagningspersonal genom en nedladdad APP. En patientenkät som utförts på barnmorskemottagningarna visar att 90,88 procent av besökarna upplever att det är lätt att komma i kontakt med barnmorskemottagningarna i norra nämndområdet. Det är en något lägre siffra än för hela VGR, som är 93,21 procent. Ett förbättringsområde för ökad tillgänglighet till mödrahälsovården är digitalisering. Målgruppen är yngre och van att använda tekniken. Det går att utveckla sättet att kommunicera med målgruppen, t.ex. genom barnmorska online. Erbjuda första besök vid graviditet (ABCD samtalet), preventivmedelsrådgivning och uppföljningsbesök från hemmet. Medelväntetiden till 1177 för besvarade samtal var under 2018, 16:42 minuter i VGR och 15:53 minuter i riket vilket är en försämring med tre minuter för VGR jämfört med Andel besvarade samtal var för 2018, 65 procent i VGR och 67 procent i riket. Tillgängligheten till 1177 har dock förbättrats efter sommaren. Medelväntetiden för besvarade samtal har minskat från 19:15 minuter i juli till 14:28 minuter i december. (en minut bättre än riket) Andelen besvarade samtal har ökat från 60% till 78%. Totalt sett ser vi att antalet inkommande samtal uppgår till en minskning med 4% sedan I snitt har 1177 förmedlat 1,5 uppdrag inom samverkande sjukvård per dag, varav flertalet är uppdrag till den kommunala hemsjukvården. Totalt har 552 uppdrag registrerats för 2018 vilket är en minskning med 75 uppdrag. De längsta väntetiderna är på fredag, lördag, och söndag natt. En delrapport med förslag till ny ersättningsmodell för 1177 har redovisats för nämnden. I förslaget är Närhälsan leverantör av en baskapacitet och samtalen slussas vidare till upphandlad leverantör om målnivån att besvara samtal inom fem minuter ej klaras av. I vårdöverenskommelsen 2019, om 1177,finns också en målrelaterad ersättning. (Närhälsan har betalt tillbaka 1 mnkr för bristande tillgänglighet) Verksamheten har fortfarande svårt att rekrytera erfarna sjuksköterskor till 1177 Vårdguiden på telefon. Det pågår ett effektiviseringsarbete för att kompensera för sjuksköterskebristen, vilket innebär att fler samtal per sjuksköterska tas emot. Ett pilotprojekt för distansarbetsplatser kommer att sättas i drift första kvartalet

58 Det har skett en 12 %-ig ökning av antalet besök till psykologenheten för mödraoch barnhälsovård jämfört med Även antalet konsultationer har ökat. Tillgängligheten varierar mellan kommunerna och beror till stor del på svårigheter med rekrytering. Den genomsnittliga väntetiden för föräldrastöd var mellan 2-5 veckor och väntetiden till utvecklingsbedömningar ungefär tolv veckor. Kvalité Ungdomsmottagningarna deltar kontinuerligt i utbildningsinsatser. I norra nämndområdet har all personal gått utbildning i suicidprevention samt trauma. Ungdomsmottagningarna arbetar för att upptäcka våld i nära relationer samt risk- /missbruk. Personalen har kompetens för att belysa dessa frågor i det utåtriktade arbetet och i det individuella samtalet. Under 2018 har ungdomsmottagningarna tagit del av särskild satsning med SKL-medel direkt riktade till UM för att främja barn och ungas psykiska hälsa. För dessa medel har både övergripande insatser och lokala projekt genomförts under Under hösten 2018 har en kundenkät för ungdomsmottagningarna genomförts som visade goda resultat. 98,9 % av ungdomarna upplevde att de kände förtroende för mottagningen och 95,4% upplevde att det var lätt att komma i kontakt med mottagningen. Vad gäller vård och behandling kände sig 99,2 % av ungdomarna delaktiga. Barnmorskeverksamheten inom Närhälsan arbetar med ISO certifierade ledningssystem för att på så sätt öka kvalitet och patientsäkerheten. Arbetet med avvikelser är aktivt och följs upp på verksamhets- och organisatorisk nivå för att på så sätt ta lärdom av det som inträffat och förhindra upprepning. Alla vårdprocesser kvalitetssäkras och förtydligas för personalen med så kallade flöden, vilket resulterat i att samtliga BMM är ISO-certifierade. Övervikt är ett ökande problem för den gravida kvinnan och hennes barn. I norra nämndområdet har 19,4 procent av de gravida kvinnorna ett BMI på > 30 inskrivningen (VGR 14,4 Riket 14,3). Barnmorskorna arbetar med ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Tillgång till dietist är en framgångsfaktor i arbete med övervikt men i norra nämndens område finns denna resurs bara via vårdcentralerna som i första hand ska använda den till äldre och kroniskt sjuka

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete

Läs mer

Mål- och inriktning Norra hälso-och sjukvårdsnämnden Fastställd

Mål- och inriktning Norra hälso-och sjukvårdsnämnden Fastställd Mål- och inriktning 2019-2021 Norra hälso-och sjukvårdsnämnden Fastställd 2018-06-28 2 Strategiskt mål: Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen

Läs mer

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017 Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden 1.1. SIP- samordnad

Läs mer

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017 Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för

Läs mer

Introduktion till dig som är ny i Vårdsamverkan Fyrbodal. Sammandrag om Vårdsamverkans organisering och vårt uppdrag

Introduktion till dig som är ny i Vårdsamverkan Fyrbodal. Sammandrag om Vårdsamverkans organisering och vårt uppdrag Introduktion till dig som är ny i Vårdsamverkan Sammandrag om Vårdsamverkans organisering och vårt uppdrag Vårdsamverkan i Västra Götaland Kommunerna i Västra Götaland: - Boråsregionen - Göteborgsregionen

Läs mer

Samverkan-Folkhälsoarbete Folktandvården Anna Lundqvist

Samverkan-Folkhälsoarbete Folktandvården Anna Lundqvist Samverkan-Folkhälsoarbete Folktandvården 17-03-03 Anna Lundqvist Sveriges största tandvårdsorganisation Administrativ indelning allmäntandvård Vision och kärnvärden Frisk i munnen hela livet Service Hälsa

Läs mer

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre. Temagrupp Äldre Äldre med sjukdom/funktionsnedsättning ska känna att vård, stöd och omsorgsinsats är tillgänglig, trygg, säker och samordnad av kommun, primärvård, sjukhus och tandvård. Strategi Att stärka

Läs mer

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under

Läs mer

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2018

Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2018 Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2018 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för

Läs mer

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under

Läs mer

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal

Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp

Läs mer

Uppdrag inom Vårdsamverkan 2016: Ständigt arbete med underhåll av hemsidan och nyhetsbrev. SVPL / SAMSA stort frågetecken råder, komplex organisation

Uppdrag inom Vårdsamverkan 2016: Ständigt arbete med underhåll av hemsidan och nyhetsbrev. SVPL / SAMSA stort frågetecken råder, komplex organisation Verksamhetsberättelse 2016 Nicoline Wackerberg & Eva-Marie Sundqvist 2011 Bakgrund 2014 internat ledningsgrupp, tog beslut om omorganisering av Närsjukvårdsgrupper. 2015 nytt uppdrag från samrådet barn

Läs mer

Årsredovisning Norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Västra Götalandsregionen

Årsredovisning Norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2018 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Årsredovisning 2018 Helår 2018 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Verksamhet... 5 2.1 Viktigaste händelserna under

Läs mer

Analys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning

Analys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning Analys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning Linda Macke, Göteborgsregionens kommunalförbund Malin Camper, Västra Götalandsregionen 180207 Bakgrund

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Mer än bara telefonrådgivning Regiongemensam hälso-och sjukvård Jill Johansson

Mer än bara telefonrådgivning Regiongemensam hälso-och sjukvård Jill Johansson Mer än bara telefonrådgivning 2019-07-02 Regiongemensam hälso-och sjukvård Jill Johansson Nationella invånartjänster 1177 Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden webb 1177 Vårdguiden e-tjänst Hitta och jämför

Läs mer

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR DEN 28 SEPTEMBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress:

Läs mer

Fördjupad analys och handlingsplan

Fördjupad analys och handlingsplan Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård

Läs mer

Indikatorer för process uppföljning maj 2019

Indikatorer för process uppföljning maj 2019 Indikatorer för process uppföljning maj 2019 kopplad till Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Läs mer

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Överenskommelse psykisk hälsa 2018 Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst

Läs mer

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2016

Årsrapport. Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2016 Årsrapport Det goda livet för mest sjuka äldre i Skaraborg 2016 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Tre planer som hänger ihop 5 gemensamma fokusområden SIP- samordnad individuell

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna 1 Indikatorer och Måltal för Skaraborg 2016-2018 Samverkan geriatrik, demens och palliativ vård Dokumentet ska fungera som en vägledning äldrearbetet i Skaraborg. För fokusområden som berör det direkta

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 2 februari 2017

Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 2 februari 2017 1 (7) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 2 februari 2017 Plats: Aulan, Vintergatan 8, Uddevalla Tid: Kl. 09:00-16:00 Om du inte har möjlighet att närvara

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

OLG Skaraborg. Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018

OLG Skaraborg. Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018 Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018 Vårdplatser i Västra Götaland 2017 (SoS) Mer än 85% är kommunala SÄBO Hemsjukvård Korttidsenhet Slutvård sjukhus 2018-10-19 Mobila hemsjukvårdsläkare

Läs mer

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt

Läs mer

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk

Bakgrund. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren Länk Bakgrund 2010 2011 2012 2014 2016 Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov

Läs mer

MÅL OCH INRIKTNING

MÅL OCH INRIKTNING MÅL OCH INRIKTNING 2017-2019 Norra hälso- och sjukvårdsnämnden Beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden 31 maj 2016 1 Inledning och bakgrund Regionfullmäktige antog den 5 april 2005 Vision Västra Götaland

Läs mer

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för

Läs mer

Kraftsamling fullföljda studier

Kraftsamling fullföljda studier Kraftsamling fullföljda studier Folkhälsokommittén samordnar uppdraget Folkhälsokommittén har uppdraget att samordna det övergripande arbetet för fullföljda studier och årligen återrapportera uppdraget

Läs mer

Handlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Fyrbodal Lilla Edet

Handlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Fyrbodal Lilla Edet Följs upp av ledningsgrupp Vårdsamverkan 2ggr/år Handlingsplan närsjukvårdsgrupp/er i Lilla Edet Handlingsplanen utgår från regionala länsgemensamma handlingsplaner och Vårdsamverkan s Verksamhetsplan.

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som

Nuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som 1 Lokal handlingsplan mellan Kommun och Primärvård Område: Datum: Den lokala handlingsplanen är framtagen utifrån den länsgemensamma Det goda livet för de mest sjuka äldre i Västra Götaland. Handlingsplan

Läs mer

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Resultat för indikatorerna

Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland. Resultat för indikatorerna Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland Resultat för indikatorerna Uppföljning indikatorer 2016 I detta bildspel redovisas en uppföljning av indikatorerna i handlingsplanen Det goda livet

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Mobila hemsjukvårdsteam överallt

Mobila hemsjukvårdsteam överallt Mobila hemsjukvårdsteam överallt Karin Fröjd Regional projektledare https://www.bing.com/videos/search?q=mobil+n%c3%a4rv%c3%a5rd+skaraborg&&view=det ail&mid=d753aec475bac7685a37d753aec475bac7685a37&form=vrdgar

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden

Läs mer

VästKom frågor. IFO chefsnätverk

VästKom frågor. IFO chefsnätverk VästKom frågor IFO chefsnätverk 2019-03-22 Socialtjänst och Hälso- och sjukvårdsfrågor Inom området socialtjänst och hälso- och sjukvård sker det mesta av arbetet i samverkan med Västra Götalandsregionen.

Läs mer

IFO nätverket 19 maj 2017

IFO nätverket 19 maj 2017 IFO nätverket 19 maj 2017 INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsavtalet 1. Allmänt om Hälso och sjukvårdsavtalet 2. Gemensam värdegrund 3. Parternas ansvar 4. Avtalsvård 5. Gemensamma utvecklingsområden Avtalet

Läs mer

Göteborgs. hälso- och sjukvårdsnämnd. Mål och inriktning Fastställd av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 21 juni 2018

Göteborgs. hälso- och sjukvårdsnämnd. Mål och inriktning Fastställd av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 21 juni 2018 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Mål och inriktning 2019 Fastställd av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd den 21 juni 2018 1 Inledning och bakgrund Regionfullmäktige antog 2005 Vision Västra Götaland

Läs mer

Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete

Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland Redovisning av FoU-arbete 2017-2018 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag,

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 28 oktober 2016

Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 28 oktober 2016 1 (5) Kallelse/Föredragningslista Sammanträde med norra hälso- och sjukvårdsnämnden den 28 oktober 2016 Plats: Bohusläns museum, Museigatan 1, Uddevalla Tid: Kl. 09:00 15:00 (Kaffe från kl. 08:30) Om du

Läs mer

3 Budget 2018 Maria Hassing K 4 Mål och inriktning HSNN Maria Hassing K. 6 Info om tobakstillsyn Sofie Jansson

3 Budget 2018 Maria Hassing K 4 Mål och inriktning HSNN Maria Hassing K. 6 Info om tobakstillsyn Sofie Jansson Kallelse 2017-11-03 Kallelse Hälsorådet Tid Fredagen den 17 nov 2017 kl. 09.00-12.00 Plats Ordförande Kommunhuset, "Hållö", Kungshamn Eva Abrahamsson Ärende öppet sammanträde Dnr Föredragande 1 Val av

Läs mer

BESTÄLLARBOKSLUT 2017

BESTÄLLARBOKSLUT 2017 BESTÄLLARBOKSLUT 2017 MÅLUPPFYLLELSE AVTALSUPPFÖLJNING Norra hälso- och sjukvårdsnämnden - 2 - Innehåll Strategiskt mål:... 5 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:

Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram: Norra Hälso- och sjukvårdsnämnden Intern styrning och kontroll Inledning Styrelser och nämnder har ett ansvar för att tillse att verksamheten bedrivs med en tillräcklig intern kontroll. Detta regleras

Läs mer

UTKAST. Detaljbudget Patientnämnderna. Beslutsunderlag Patientnämnderna

UTKAST. Detaljbudget Patientnämnderna. Beslutsunderlag Patientnämnderna Detaljbudget 2019 Patientnämnderna UTKAST Beslutsunderlag 181101Patientnämnderna Dnr: PNN 2018-00089 Dnr: PNG 2018-00066 Dnr: PNS 2018-00065 Dnr: PNV 2018-00064 Dnr: PNÖ 2018-00066 Detaljbudget 2019 2019

Läs mer

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Regional överenskommelse och aktuellt inom VGR och kommunerna i VG 2018 02 01 Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Områden för samverkan Hälso och sjukvårdsavtal

Läs mer

Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 2019

Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 2019 Enhet Primärvård Västra Götalandsregionen 2018 06 01 Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 2019 Sammanfattning av ärendet Vårdval Vårdcentral infördes i Västra Götalandsregionen 2009. Krav- och

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Kartläggning av behov ska underlätta planering

Kartläggning av behov ska underlätta planering PRESSINFORMATION Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 oktober 2011 Kartläggning av behov ska underlätta planering Behoven av hälso- och sjukvård varierar mellan de olika Hallandskommunerna. För att kunna ge

Läs mer

VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd

VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Bilaga 2. VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Medicinsk rådgivare koncernstab hälso- och sjukvård Presentation VIP-patienter Mobil närvård Omsorgskoordinatorer

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen

Läs mer

Handlingsplan för NOSAM Östra Göteborg 2018

Handlingsplan för NOSAM Östra Göteborg 2018 Handlingsplan för Östra Göteborg 2018 Uppdrag :s uppdrag är att gemensamt definiera och arbeta utifrån behoven i närområdet samt att arbeta med de uppgifter som beskrivs under -info i LGS:s samverkansplan.

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 2017-11-02 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande

Läs mer

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN DEN 3 OKTOBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

Mål och inriktning

Mål och inriktning Beslutad 2015-05-06 Dnr HSNS 2015 00166 Mål och inriktning 2016-2018 Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Mål och inriktning 2016-2018 SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Innehåll Inledning och bakgrund...

Läs mer

Samverkan mellan kommun och region så gör vi i Skaraborg!

Samverkan mellan kommun och region så gör vi i Skaraborg! Samverkan mellan kommun och region så gör vi i Skaraborg! Gunilla Druve Jansson, ordf Östra Hälso- och sjukvårdsnämnden, VGR samt ordf Omsorgsnämnden Skara kommun Skaraborg -mellan Vänern och Vättern Ett

Läs mer

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson. Aktuellt Psykisk hälsa Arbetsmodell för samordnade insatser Socialchefsnätverket, GR 2018-03-02 Yvonne Witzöe Margareta Antonsson Kommuner och landsting rekvirerar nu årets medel för Överenskommelsen psykisk

Läs mer

Övergripande mål och fokusområden

Övergripande mål och fokusområden Övergripande mål och fokusområden Regionfullmäktiges mål och fokusområden 3 strategiska mål Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen En sammanhållen

Läs mer

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen

Läs mer

2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018

2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018 2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

BESTÄLLARBOKSLUT 2018

BESTÄLLARBOKSLUT 2018 BESTÄLLARBOKSLUT 2018 MÅLUPPFYLLELSE AVTALSUPPFÖLJNING Västra hälso- och sjukvårdsnämnden 1 1 Innehåll 2 Inledning och bakgrund... 3 2.1 Den specialiserade vården ska koncentreras... 3 3 Mål och fokusområden...

Läs mer

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet Regelbok för Vårdval primärvård 2019 Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet Förslag till förändringar Målgrupp Ordet basal tas bort. Hälso-och sjukvård

Läs mer

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Västbus Skaraborg Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg och kommunerna i Skaraborg.

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2016

Bilaga Uppföljning 2016 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

sjukvårdsnämnden Hälso- sjukvårdsnämnderna/- styrelsen Detaljbudget Norra hälso- och

sjukvårdsnämnden Hälso- sjukvårdsnämnderna/- styrelsen Detaljbudget Norra hälso- och Detaljbudget Norra hälsooch sjukvårdsnämnden 2018 Hälso- sjukvårdsnämnderna/- styrelsen Detaljbudget Norra hälso- och sjukvårdsnämnden 2018 Hälso- sjukvårdsnämnderna/-styrelsen, Detaljbudget Norra hälso-

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska

Anvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för Sahlgrenska Anvisningar tillkommande ersättning 2018 Dnr HS 2017-00534-11 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2018 Styrelsen för Sahlgrenska

Läs mer

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna Verksamhetsberättelse januari-augusti Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna 1 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikatorer Hälsoinriktad 1705-1804 Andel icke-rökare (T2D>18

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa

Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Västra Götaland Presentation för Styrgrupp närvård 2017-03-03 Malin Camper, Charlotta Wilhelmsson Bakgrund Staten och SKL har under de senaste åren slutit överenskommelser

Läs mer

Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga

Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård Temagrupp barn och unga 2018-10-24 Handlingsplan Fullföljda studier 2017-2020 RS 2017-04304 3 091 elever i VG gick ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

GR FH-nätverket. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

GR FH-nätverket.  GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Förslag till överenskommelse och riktlinje mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård GR 2017-09-08 FH-nätverket Överenskommelsen....ska

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Temagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016

Temagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016 Temagrupp Psykiatri Årsrapport 2016 Datum: 2016-12-28 Sammanfattning och analys Temagrupp Psykiatri med representanter från Göteborgs stad, SU/Psykiatri, Närhälsan, Öckerö kommun, Mölndals stad, Partille

Läs mer