Idéseminarier på Skogsriketkonferensen i Lycksele 31 oktober 2012

Transkript

1 Idéseminarier på Skogsriketkonferensen i Lycksele 31 oktober 2012 Webbapp visar vägen och värden i världen Patrik André, Skogsstyrelsen. Block A och E I hundratals år låg information, i synnerhet myndighetsinformation, i dammiga arkiv. På 1990-talet blev informationen tillgänglig för storföretag och myndigheter. På 2000-talet har informationen blivit allmänt tillgänglig via internet. Nu kommer nästa steg: informationen följer med oss ut i skogen. Tillgänglig där man behöver den. I Skogsriket Sverige har du dina myndighetskontakter i fickan. Och säkert de flesta andra kontakter också. Skogsstyrelsen visar här en första version, en beta version, av en webbapp som gör att du kan ha myndighetsinformation och myndighetskontakter med dig i fickan. En uppkoppling och en läsplatta eller smart telefon är allt som behövs. I webbappen finns Mina sidor där du kan se kartor med kända hänsynsobjekt, egna planeringar och tidigare avverkningsanmälningar. Minasidor-appen är gjord för det ska bli enklare att äga och sköta sin privatskog, minska risken för skador på kända hänsynsobjekt och förbättra möjligheterna till bra skogsvård. Men Skogsriket är så mycket mer. Minasidor-appen är bara en del i en långtgående utveckling med många aktörer, både myndigheter och privata, där vi kopplar information, människor, myndigheter och företag närmare varandra. Oavsett avstånd. Hur påverkar det våra möjligheter till företagsamhet och bättre skogsvård när skogsägaren kan stå i beståndet, ta ett fotografi och skicka över till skogsvårdsentreprenören? Hur kan det här underlätta dialogen kring känsliga områden? Hur påverkar detta möjligheten att få bra matchning för skogsindustrins råvaruförsörjning? Kan vi ta ett fotografi i beståndet och lägga upp hos virkesköparen? Även små volymer kan hitta rätt köpare om det är enkelt att kommunicera. Kan vi med mobila lösningar underlätta samverkan mellan skogsbruk, skogsägare och turistnäringen? Går det att förmedla kontakter och mäkla platser som lämpar sig för turistupplevelser?

2 Future forestry technology Pedro Xavier Miranda La Hera, Skogstekniska klustret. Block A och E There are many people today who are concerned with the serious problems that face ourmodern society: over-population, decline in the earth s ecosystem, limited resources etc. Through the use of innovative approaches, science and technology can offer efficient methods to manage and obtain the resources we need. The Skogstekniska klustret presents a bold, new direction for developing future forest technology, engaging research and the development of workable solutions. 2

3 Naturvård på skogsägarens villkor Jonas Eriksson, Norra Skogsägarna. Block C och G Hur ser privata skogsägare på naturvårdsfrågor i skogsbruket och hur kan markägare bli mer delaktiga i arbetet med skydd av skog? Komet är ett samverkansprojekt mellan Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna på uppdrag av Sveriges regering. För närvarande pågår försöksverksamhet på fem platser i landet, bland annat i Västerbottens kustland. Syftet är att inspirera markägare att själv ta initiativ till att skydda värdefulla naturmiljöer. Myndigheterna jobbar i högre utsträckning med information och rådgivning till markägare om vilka typer av skogar som de är intresserade av att bevara. Vilka erfarenheter har vi fått med detta arbetssätt och hur upplever privata skogsägare Kometprogrammet? Norra Skogsägarna presenterar även en ny idé till hur arbetssättet kan utvecklas i framtiden. Jonas Eriksson Norra Skogsägarna, ledamot i nationella referensgruppen för KOMET. 3

4 Skogen en källa till integration genom försörjning och rekreation Hans-Olof Marcus, Skogsstyrelsen. Block D och H Att komma ny in till ett land är inte enkelt. Det ställs många krav på människan, du ska komma in i samhället, få jobb och trivas med ditt liv. Hur kan då samhället hjälpa till för att man ska klara kraven? Skogstyrelsens projekt inom området Skog har gjort särskilda insatser mot två områden. Att individer via arbete integreras i samhället. Att individer via en fritidsysselsättning med koppling mot skogen, skapar kontakter med svenska samhället genom föreningsliv samt skapar meningsfulla och hälsosamma fritidsaktiviteter Utbilda arbetskraft Projektet arbetslinjen-öppna gränsers bakgrund är det goda samarbetet mellan statliga och kommunala myndigheter. Skogsstyrelsen, Lantmäteriet, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen samt Borlänge och Leksands kommuner har alla varit involverade. Dessa har jobbat tillsammans för att utbilda arbetskraft för svensk skogsindustri. Inriktningen har varit skogsvård. Målet har varit att kunna erbjuda motorsågs- och röjningskunniga personer till entreprenörer och skogsbolag. Huvuddelen av projektdeltagarna har haft utländsk bakgrund men även svenska ungdomar har deltagit i projektet. Arbetet började 2009, och har, i olika kullar, mycket handlat om att utveckla metoder och arbetssätt för att få personer som står långt i från arbetsmarknaden i arbete eller att öka personernas anställningsbarhet. Genom myndighetssamverkan och samarbete med skogsbolag och entreprenörer har individernas kunskapsnivå höjts genom stegvis varvning av utbildning, praktik och arbete tills det att individerna når anställningsbarhet. Resultatet är att i dag har ett antal deltagare med utländsk bakgrund har fått arbete med röjning hos myndigheter och en skogsvårdsentreprenör. Samtliga av de anställda har nu höga grundkunskaper, några har uppfyllda krav på Grönt kort och Stora Ensos skötselskola. Fritiden: NEVI - Naturen en väg in En del av vägen till att förstå svensken går igenom att förstå vårt förhållande till skog och vår natur. Många av oss både på landsbygd och i städer tillbringar mycket av vår fritid i eller i anslutning till naturen. För oss är det självklart med jakt, fiske, bärplockning, fågelskådning, fotografering och orientering m.m. För en person med utländsk bakgrund är detta förhållande till naturen inte självklart utan de förknippar skogen med faror kopplade till krig eller farliga djur. Information och ordnade utflykter är därför viktiga steg för att våga ta sig ut. De ger trygghet, säkerhet och nya upplevelser. Genom ett LONA-projekt som Skogsstyrelsen tillsammans med Borlänge kommun genomfört har tre naturinformatörer (guider) utbildats. Syftet har varit att dels skapa en bro mellan personer med utländsk bakgrund och svenskt föreningsliv med rötter i naturen, dels ta fram en metodik för att om möjligt utgöra grund för individerna att arbeta vidare som entreprenörer mot andra kommuner som har liknande ambitioner. 4

5 Upptäck vad många förlorat möten i natur och samisk kultur Ann-Kristine Vinka, Lapplandssafari. Block B och F Vi har alla drömmar och visioner! Kanske drömmar att resa till exotiska platser, att bilda familj, utbilda sig och få jobb. Att starta företag för att bo kvar i fjällvärlden och norrlands djupa skogar eller helt enkelt att utvecklas sig själv som människa. Familjen Vinka drömde om att bygga en samisk fjällgård drygt en mil in i väglöst land, mitt i Vindelfjällens naturreservat. En samisk fjällgård som speglar livet från mitten av 1800 talet och framåt. Drömmen blev till verklighet. En ytterst professionell arrangör som både har vunnit svenska och internationella ekoturismpris. Lapplandsafari levandegör den samiska kulturen med en kärleksfull omtanke i alla detaljer. Återskapandet av Geunja är i sig en kulturgärning, och samma känsla för kvalitet, äkthet och respekt löper som en röd tråd genom familjen Vinkas alla arrangemang. Enligt Naturens Bästa, Märkningskommittén Ann-Kristine Vinka berättar om resan före under och efter uppbyggande. Hon beskriver utvecklingen såväl i känslor som i strategier och metoder, men också vikten av samverkan mellan näringsliv och offentligverksamhet. Dessutom uttrycker hon vinster av att driva företag i lands och glesbyggd! 5

6 Skogen i ett landskapsperspektiv Model Forest i flera länder Leif Jougda och Ursula Neussel, Skogsstyrelsen. Block B och F Vilhelmina Model Forest (VMF) etablerades 2004 som den första modellskogen i Europa att ingå i International Model Forest Network (IMFN). Den täcker en yta på hektar. Av dessa är hektar produktiv skogsmark och hektar skyddad mark. Här kan metoder för uthålligt bruk av landskapets resurser utvecklas, tillämpas, studeras och demonstreras. VMF inrymmer stora arealer där skogen har höga natur-, landskaps och sociala värden. Traditionellt har alternativa skogsbruksmetoder använts vid sidan av trakthyggesbruket. Det finns intressemotsättningar kring markanvändningen, speciellt mellan skogsbruk och rennäringen men även angående fortsatt vind-, vattenkrafts- och gruvutbyggnad, vilket innebär att behovet av innovativa lösningar på markanvändningsfrågor i olika geografiska skalor är stort. Baltic Landscape är en fortsättning på EU projektet, Baltic Forest, i syfte att utveckla skogens roll i landskapsperspektivet. Projektet kopplar samman modellskogsområden (landskapsarenor) i 4 länder. Projektet fungerar som paraply och sammanhållande länk mellan fallstudieområdena för att möjliggöra koordination med andra forskningsprogram. Ett nätverk av fallstudieområden, Baltic Landscapes, i Östersjöområdet kommer att byggas upp. Inom vart och ett av områdena utvecklas ett lokalt partnerskap mellan intressenter, bland annat Skogsstyrelsen, som grund för att identifiera och lösa av frågor för långsiktig markanvändning i ett landskapsperspektiv. I Vilhelmina kan Baltic Landscape projektet ses som en integrerad del i den redan existerande Vilhelmina Model Forest. Projektet pågår under VMF-konsortiet har skapats för att möjliggöra samarbete mellan olika SLU och UmU projekt, Integral, Arange, Plural, som är verksamma i Vilhelmina kommun. Målet är att förenkla samverkan mellan projekten och allmänheten m.fl., så att inte arbete dupliceras utan att det för brukarna framstår som ett tydligt forskningsprogram snarare än flera olika oförenliga projekt. Projekten löper under åren

7 Framtidens städer växer i skogen Enar Nordvik, Skellefteå kommun. Block D och H Om produktionsvärdet baserat på svensk skog ska öka, handlar det om att öka förädlingsvärdet i produktionen bland annat genom innovation och produktutveckling. Vi ser nu klimatsmart ny teknik, nya produkter och nya tjänster komma längs hela kedjan från hygget - till bygget. Tjänster och produkter som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt! hållbara. Det moderna träbyggandet har lämnat platsbyggandet och är idag kanske den yttersta förädlingen; träet har gått från att vara en bulkprodukt till att vara ett mervärde i en boendemiljö. Det går att ta betalt för! Skellefteå kommun var tidigt ute, det första femvåningshuset bara nåt år efter att lagen om flervåningshus hade ändrats och samtidigt vägbroar. Med Sveriges ledande träforskning och tillverkningsindustri på plats och råvaran skogen runt knuten vore allt annat ett misslyckande. För oss handlar det givetvis om arbetstillfällen, men också om klimatfrågan. Vi medverkade i nationella träbyggnadsstrategin och Trästad 2012 och har idag ett flertal referensobjekt att visa upp. Alltifrån kårhus, bibliotek, flerbostadshus, parkeringshus och vägbroar till projekt som radhus och fotbollsläktare. Vi har också lärt oss en del på vägen. Och omvärlden är intresserad. Vi tar idag regelbundet emot studiebesök från övriga Europa men också Japan, Chile och Förenta staterna. Träbyggande är en framgångssaga och en expanderande sektor i dag. Men en sak måste man vara klar över. Dagens medvind för träbyggandet kommer som alla trender att gå över, det kommer att bli motvind och då måste vi kunna svara att trä redan är ett självklart alternativ i allt byggande överallt. Det här är bra, träet kan konkurrera på lika villkor bara det får chansen. Men vi är inte där än. Och innan vinden vänder måste vi ta oss dit nationellt och lokalt. Från ord till handling. Enar Nordvik är arkitekt på Skellefteå kommuns bygg- och miljökontor. Han är teknologie doktor i träteknik och har ett förflutet som vice ordförande i byggnadsnämnden. Men den mesta tiden går till att vara pappa till två små. 7

8 Sveriges skog på museum voffö då då? Irene Gustafson, Skogsmuseet i Lycksele. Block C och G Idéseminarier 31 oktober Sverige är sedan länge tillbaka ett skogsland, sett ur många olika perspektiv. Det borde återspeglas i ett museum med nationellt uppdrag. Sverige är ett skogsland. 23 av landets 41 miljoner hektar land är täckt av skog. Vi har en areal på ungefär 3,5 fotbollsplaner skog per person, vilket är jämförelsevis mycket. Under 2011 var nära människor sysselsatta inom skogsbruket och skogsindustrin. Värdet av Sveriges totala export av skogs- och skogsindustriprodukter var under samma år 127 miljarder kronor; 11 procent av värdet av den totala exporten. Rennäring bedrivs delvis i skog, med renar på ungefär 30 procent av landets yta. Ytterligare nedslag i statistiken visar t.ex. att 10 procent av Sveriges landareal är nationalparker och naturreservat och att de allra flesta av oss värdesätter skogen ur ett upplevelse- och friluftsperspektiv. Jakt, svamp- och bärplockning är den del av den svenska folksjälen, liksom gran, tall, björk och ek. Ja, det finns gott om fakta som visar hur betydelsefull skogen är i dag, men också historiskt. Olika källor och spår berättar om hur skogen använts sedan årtusenden och hur den utvecklat vårt land. Hisnande, tankeväckande nedslag kan göras bl.a. utifrån lämningar, föremål, fotografier, dokument och intervjuer. Ny fakta och kunskap tillkommer hela tiden, att använda både i samtiden och inför framtiden. I Sverige finns museer och utställningar för nästan allt dass, tanter, gitarrer, västerbottensost, spårvagnar, ubåtar och rumpnissar. En del museer har ett särskilt ansvar inom sitt område. I Sverige finns fjorton sådana s.k. centralmuseer, varav tio är statliga myndigheter och fyra är stiftelser med statliga bidrag. Ingen av dem har skog i ett brett perspektiv som ansvar. Mot bakgrund till att vi är och har varit en skogsnation förefaller det märkligt. Här finns mycket att göra inom ramen för definitionen av ett museum*, där skogens alla värden kan tas upp. Och det är bråttom vi behöver t.ex. samla nu för att kunna forska och visa sen både nationellt, och internationellt. Runt om i landet finns små skogsmuseer och skogsbruksanläggningar med samlingar av föremål, fotografier och berättelser som kämpar med ekonomi och åldrande eldsjälar. De behöver stöd med bl.a. digitalisering. Under seminariet berättar jag något om detta och om hur läget är i våra mindre skogsrika grannländer vad gäller museer och skog. Och sist men inte minst, vad en spaning efter framtidens skogsmuseum gav vid ett samtal tidigare i år med olika representanter för skogssverige. * ICOM:s definition på museum: En allmännyttig, permanent, offentligt tillgänglig institution i samhällets och dess utvecklings tjänst, som förvärvar, bevarar, utforskar, kommunicerar och ställer ut materiella föremål från människor och deras omvärld med syftet för studier, utbildning och underhållning. 8