Connect Falköping. Projektbeskrivning. Version: B Datum:

Transkript

1 Connect Falköping Projektbeskrivning Version: B Datum:

2 2 Innehållsförteckning projektbeskrivning 1. Bakgrund och behovsinventering 2. Nyttomål 3. Projektmål 4. Omfattning och avgränsning 5. Organisation, ansvar och befogenheter 6.Värdegrund 7. Genomförandet 8. Kvalitetsstyrning/riskanalys 9.Kalkyl 10. Förslag till beslut

3 3 1. Bakgrund och behovsinventering I början av 2012 stod Socialnämnden inför några oroande situationer. Dessa bedömdes kunna få stora negativa konsekvenser för vår kommun samt ett antal av dess invånare och då särskilt för barn som flyttat till kommunen från andra länder och kulturer. Det förväntades en ökning av antalet personer med behov för försörjningsstöd. Flera av de flyktingar som avslutade sin introduktionstid under året var, pga sina låga kunskaper i det svenska språket, inte attraktiva på en redan begränsad arbetsmarknad. Vidare hade rektorerna på Åttagårds- och Dotorpsskolorna vänt sig till nämnden med en önskan om samverkan. Det hårda klimat barn emellan som personalen vid skolorna upplever, har krävt allt mer tid och kraft och tagit fokus från undervisningen. Man såg också att många barn saknade meningsfull fritid. Vad skulle nämnden kunna göra för att motverka långvarigt beroende av försörjningsstöd och kunde den på något sätt bidra till en förbättring för barn och unga, inom det område där de aktuella skolorna verkar?(området kring Wetterlinsgatan samt delar av Hjelmarörsområdet.) Vid de diskussioner som fördes med förvaltningsledningen och inom IFO-avd, så väcktes idén om Connect Falköping - ett brett socialt grannskapsarbete. Genom att erbjuda anställning för ett antal personer som idag är hänvisade till försörjningsstöd och genom att dessa arbetar som grannskapsvärdar inom det aktuella geografiska området i vår kommun, så kan nämnden, i nära samarbete med andra aktörer, aktivt motverka utslagning och utanförskap och bidra till att positivt förstärka det aktuella området. Medel till ett tvåårigt projekt söktes ur kommunens omställningsfond och Kommunstyrelsen beviljade i oktober 2, 7 milj kr för verksamhet i enlighet med ansökan tom december Undertecknad projektledare arbetar nu sedan mitten av november under 20 timmar/ vecka med uppbyggnad av projektet. From december har också en projektassistent anställts på 20% av heltid. Under januari övergår denne till att arbeta 50% av heltid inom verksamheten. Projektets första fas - förberedelse/uppbyggnadsfasen, har inletts med att behoven inom det geografiska området har kartlagts. Intervjuer har genomförts med hittills ett tiotal privatpersoner samt 13 personer som arbetar/verkar inom olika verksamheter där. Behovsinventeringen ligger till grund för hur verksamheten sedan kommer att utformas. Utfallet av inventeringen är följande: Områdets aktörer ger sammantaget bilden av att de som individer utvecklas och lär genom förmånen att få möta människor från många olika kulturer. Man menar att miljön också är utvecklande för barnen som finns där. Man beskriver vidare en känsla av att var i en mycket levande del av vår värld. Samtliga aktörer upplever det positivt att området är beläget nära grönområden och då särskilt Fåraberget. Närheten till samhällsservice av olika slag, inkl möjlighet att utöva idrott och de goda allmänna kommunikationerna, nämns också som styrkor som området har. Områdets bostäder beskrivs som praktiska. Hyresrätternas närmiljö, med de gårdar som utmärker området, upplevs också som en styrka. Man benämner vidare att det finns en positiv social kontroll grannar emellan och via de fastighetsskötare som verkar inom området.

4 4 Aktörer i området ser flera och stora svårigheter i området. Man upplever motsättningar mellan grupper av människor, vilket bla tar sig uttryck i att barn inte får leka med varandra på sin fritid, att man isolerar sig och känner otrygghet. En kultur av herre på täppan och det klansystem som finns inom flera etniska kulturer i området, försvårar demokrati och kontakt människor emellan. En slags subkultur sägs ha växt fram, där man har lågt förtroende för rättsstaten och där man via en stark social kontroll men också med hot och kriminalitet upprätthåller egna lagar. Barnen i området beskrivs använda ett språk och ett uttryck som skapar rädsla hos och leder till konflikt med andra barn och uppfattas som respektlöst i relation till vuxna. Även vuxna uppträder med liten respekt mot sin omgivning, genom att bete sig störande och genom att inte ta ansvar för sophantering och renhållning, tex i tvättstugor och andra gemensamma utrymmen. En trångboddhet, som nu i och med att anhöriginvandringen är ovanligt stor, leder till ett stort slitage på området och dess lägenheter. Många hyresgäster beskrivs också sakna tillräckliga kunskaper om hur man sköter sitt hem. Områdets parkeringsytor fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Problem som beskrivs är inbrott i bilar och att de förhyrda platserna nyttjas av andra. Vad gäller Hjelmarörområdet så beskrivs ett sedan tidigare eftersatt underhåll. Vidare sägs att det idag bor allt för lite svenskfödda personer i området, vilket försvårar integration för alla och då framförallt för dem som är nyanlända. En uppfattning finns att hyresvärdar i området har bidragit till ökad segregering, genom hur man erbjudit nyinflyttade boende i vår kommun. En bild av att många isolerar sig inom området och att det är få från andra områden inom kommunen som besöker området, har också framträtt. Då vi vid intervjuerna frågat om vilken utveckling man förväntar sig att området kommer att få inom den närmsta 5-års perioden, så läggs ett stort ansvar för detta på hyresvärdarna. Man menar att om dessa arbetar aktivt med upprustning och underhåll, så blir området mer attraktivt att flytta till, även för dem som har en möjlighet att välja bostad. Men de flesta befarar en fortsatt ökad segregering och påtalar behovet av ett aktivt arbete för att motverka detta. I detta sammanhang nämns att området måste bli mer tryggt, framförallt för barnen via minskad kriminalitet, fler svenskar som bor i området och att det dåliga ryktet behöver tvättas bort. De förslag till aktiviteter som de intervjuade har lämnat är aktiviteter som vänder sig till barnen, deras föräldrar och andra vuxna inom området. Flickor i tonåren är en grupp som lyfts fram som en grupp med särskilt stort behov av stöd. Gentemot barnen så önskas fler vuxna som kan vara förebilder för dem. Man behöver hjälpa till genom att finnas med barnen i skolan och på fritiden, för tillsyn och som stödjare, medlare och tolk. Man behöver arrangera/bidra till att även barn som lever under mindre goda ekonomiska förhållanden, kan ha en meningsfull fritid. Barnens föräldrar behöver motiveras till och utbildas i att ta ett större ansvar för barnens skolgång, meningsfull fritidsaktivitet samt tillsyn, stöd och omvårdnad. Vuxna inom området behöver framförallt eget arbete som kan ge självständighet och utveckling. Man behöver också informeras/utbildas vad gäller hur man kan vara en god granne och god hyresgäst men även vägledning och tolkning på sitt språk, utifrån diverse vardagsfrågor. Samtliga boende inom området behöver positiva förebilder och ett aktivt arbete för att implementera det svenska rättssystemet och vårt samhälles grundläggande demo-

5 5 kratiska värderingar. Vidare finns behov av att de olika etniska kulturerna får utrymme att finnas och delas med andra. Området behöver få en än större mångfald, på så sätt att svenskfödda och kanske fler andra etniska grupper bosätter sig inom området. De som bor i området behöver kunna känna sig stolta över sig själva och sitt område. En fortsatt upprustning av området krävs. 2. Nyttomål Projektets namn är Connect Falköping Grannskapsvärdar för trivsel, trygghet och utveckling i ditt område. Det engelska ordet connect -knyta an, sammankoppla, har valts dels med tanke på att de två olika behov som föranlett projektet kopplas samman i verksamheten och dels för att goda möten, relationer och samarbete/samverkan ses som en förutsättning för att verksamheten ska nå sina mål. En grundvärdering i sammanhanget är också att det är via relationer som anknytning uppstår och att trygg anknytning är en förutsättning för att människor ska kunna bidra till en trygg miljö. Socialförvaltningen vill via projektet pröva grannskapsarbete som en metod för att arbeta brett socialt. Vi vill bidra till att förhindra att något område i vår kommun ses som/blir ett problemområde, ett område som människor med valmöjlighet undviker på olika sätt. Det område i vår kommun som vi uppfattat redan har en dylik stämpel är området kring Wetterlinsgatan samt del av Hjelmarörsområdet. Området har de senaste åren blivit allt mer segregerat. Människor som flyttar till kommunen från andra län-der flyttar in i området och personer med svenskt ursprung undviker området allt mer. Detta medför färre kontakter mellan nya och gamla Falköpingsbor och min-skad integrering i kommunen. En misslyckad integrering kan medföra utslagning och fientlighet befolkningsgrupper emellan. Projektet berör i första hand alla de människor som lever och verkar i dessa stadsdelar. Vi ser också ett stort behov av att informera och involvera de Falköpingsbor som har sitt boende i andra delar av vår kommun. Hur ett område uppfattas och utvecklas påverkas både av dem som finns inom det, men lika mycket av dem som befinner sig utom området. Samtliga kommuninvånare är därför vår sekundära målgrupp. Det är också vår förhoppning att Falköpingsborna i gemen ska uppfatta att projektet på ett positivt sätt bidragit till att minska skillnader och klyftor i vårt samhälle. Vår idé är att på olika sätt medverka till att människor i området trivs där och känner glädje och stolthet över att vara en del av området. Man ska känna sig trygg i sitt boende och områdets barn ska ha det tryggt då de är i förskolan/skolan samt då de vistas i sin närmiljö. Förhoppningen är att kunna påverka områdets utveckling i positiv riktning. Projektet ska bidra till att motverka segregering, utanförskap och ohälsa. Totalt 16 personer ska via anställning inom verksamheten som grannskapsvärdar ges möjlighet till egen försörjning och egen utveckling, mot arbete/utbildning. Som en effekt av anställningarna ska kommunens kostnader för försörjningsstöd kunna minska för den aktuella gruppen. (Projektet påverkar ej nyrekrytering in i systemet som tex orsakas av lågkonjunktur och andra omvärldsfaktorer.)

6 6 3. Projektmål Connect Falköping ska bidra till att de flesta som lever inom området Wetterlin- och Hjelmarör uppfattar att de trivs och känner trygghet. 60% av invånarna from 7 års ålder ska vid projekttidens utgång känna till projektet och uppfatta det som positivt samt att projektet haft en inverkan på den egna trivseln och tryggheten. Erbjuda arbete under ett års tid till totalt 16 personer som vid tiden för arbetets start var hänvisade till försörjningsstöd. Under anställningen ska den enskilde stödjas och uppmuntras till att finna en fortsatt väg till försörjning efter anställningstiden. Den enskilde ska 18 månader efter anställningens upphörande inte ha behövt försörjningsstöd till uppehället på nytt. 4. Omfattning och avgränsning Connect Falköping verkar inom det geografisk område som beskrivits ovan. Verksamheten ska utgå från en lokal inom området, dit allmänheten ska kunna komma i kontakt med grannskapsvärdarna. Lokalen ska också användas för olika aktiviteter som bidrar till projektmålet. Grannskapsvärdarna ska arbeta aktivt uppsökande och i samverkan med andra aktörer inom området, tex skolor och hyresvärdar. De tre huvudområden som arbetet framförallt inriktas emot är barnens välbefinnande, boendes möjlighet att vara goda grannar till varandra som tar ansvar för sin boendemiljö samt ett värdegrundsarbete som kan verka för en positiv utveckling av området, så som demokrati-, jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Projektets bidrag till området ska inte motverka eller frånta annan huvudmans verksamhet eller ansvar. 5. Organisation, ansvar och befogenheter Connect Falköping verkar på uppdrag av Socialnämnden. Stöd för att genomföra ett socialt arbete inom ett område/grannskap finns i Socialtjänstlagens portalparagraf, i dess tredje kapitel 1 och 2 samt 5 kap 1. I dessa paragrafer anges Socialtjänstens ansvar för ett uppsökande och förebyggande arbete och då särskilt för barnen i vårt samhälle. Eftersom projektet till stor del finansierar av medel ur kommunens omställningsfond, så ska en redovisning av projektet också göras till Kommunstyrelsen efter avslutad projekttid. Projektets styrgrupp består av socialnämndens ordförande, socialchef samt förvaltningsekonom. Styrgruppen träffas varannan månad för uppföljning av projektets omfattning, utveckling och inriktning. En referensgrupp bildas där erbjudande om deltagande ges till representanter för hyresvärdar, skola/förskola och de olika kulturella huvudgrupperna inom området, via föreningslivet. Referensgruppen träffas initialt en gång var sjätte vecka för att därefter träffas var tredje månad. Referensgruppens uppgift är att tillgodose en hög grad av påverkansmöjlighet för de boende och verksamma i området. Avdelningschef för IFO är ytterst ansvarig för projektet och stödjer projektledaren i dennes uppdrag. Verksamheten leds i sin helhet av projektledaren. Denna ansvarar för genomförande av verksamhet, utvecklande av arbetsmetoder, personal och ekonomi. Projektassistent biträder projektledaren i genomförandet av verksamheten och stödet till personalgruppen.

7 7 Grannskapsvärdarna utför de olika arbetsuppgifter som blir aktuella och deltar i utformandet av verksamhetens metoder. Grannskapsvärdarna arbetar heltid under ett år. Då nästa grupp av värdar ska påbörja sitt arbete, ska den första gruppen under en månad överlämna kunskaper och erfarenheter till nästa grupp. Grannskapsvärdarna förutsätts kunna arbete med stor självständighet, över de kulturella gränserna och förhoppningen är att de i sitt utövande ska vara goda förebilder och trygga vuxna som allmänheten kan vända sig till. Den arena som Grannskapsvärdarna behöver för att kunna agera utifrån målsättningen med projektet, förutsätter ett nära samarbete med aktörer inom området och då särskilt skolorna och hyresvärdarna. Här blir det viktigt att utforma samarbetet så att målgruppen ändå uppfattar vems uppdrag värdarna agerar utifrån. 6. Värdegrund Att genomföra ett grannskapsarbete på bred front med ett positivt resultat, förutsätter att den arbetsgrupp som ska utföra arbetet har en gemensam värdegrund, som ständigt förmedlas i allt arbete som sker. Denna värdegrund behöver också stämma överens med aktuell lagstiftning samt kommunens och nämndens ställningstagande i olika etiska frågor, så som tex att allt arbete ska ske med barn bästa för ögonen. Undertecknad har upprättat följande ledord för verksamheten: (Vilka kan komma att förändras/revideras något, utifrån första punkten nedan.) Hög delaktighet! I allt vi gör ska vi söka och påverka människors delaktighet. Genom hög delaktighet för de människor som är projektets målgrupp, kan vi åstadkomma mycket och verka för att människor utvecklas och utvecklar. Delaktighet minskar också risken för att vi bygger en verksamhet som människor blir beroende av. Initiativ från de som lever och verkar inom området ska tillvaratas i hög utsträckning. Tillsammans blir vi starka och kan ännu mer! Verksamheten ska bedrivas i nära samverkan med andra aktörer i området, så som barn och utbildningsförvaltningen, fastighetsägarna, kommunens kulturidéprojekt och medborgarkontor, Svenska kyrkan samt flera andra intresseorganisationer, föreningar och studieförbund. Mångfald berikar och utvecklar! Området Wetterlinsgatan Hjelmarör är ett område där många boende har sitt ursprung från andra delar av vår värld. Här finns många olika kulturer, språk och nationaliteter representerade. Vi använder, utvecklar och tar tillvara detta i projektet. Personalgruppen ska sättas samman på ett sätt som kan medverka till att negativa gränser etniska grupper emellan suddas ut. Alla kan bidra på olika sätt! Verksamheten ska vara öppen, nyfiken och tillåtande då den söker vägar till ökad trivsel i området. Vi som arbetar inom verksamheten är olika och använder denna olikhet för områdets bästa. Konflikt utvecklar! Utveckling sker då de olika perspektiven möter varandra. Dessa möten är sällan enkla människor emellan, men om de hanteras väl kan de vara utveck-

8 8 lande både för den enskilde och för samhället. Vi bidrar till konflikthantering som utvecklar. Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn! Barnen i området behöver liksom barn på alla platser i vår värld, att alla vuxna de möter visar intresse för dem och är förebilder i hur man kan vara varandras goda miljö. Att vuxna hjälper barn till rätta när de gör misstag, är en förutsättning för att barnen ska växa upp till trygga förutsägbara vuxna. Vi vill bidra genom att intressera oss för områdets barn och unga och vara trygga vuxna för dem. Vi är varandras miljö! Goda möten människor emellan är enda vägen till framgång. Den fysiska boende- och arbetsmiljön är viktig, men möten människor emellan och människors enskilda agerande avgör hur miljön i området upplevs och hanteras. Vi vill skapa goda möten och vi vill inspirera de som lever inom området till att ta stort ansvar för sin närmiljö. Vi vågar göra på nya sätt! Beprövad erfarenhet ska sökas och användas. Vi måste utöver detta pröva nya vägar och idéer, då vi söker och prövar aktiviteter för ökat välbefinnande inom området. Vi vågar misslyckas och lär då ännu mer! Vi förväntar oss inte att nå fram till målet med varje aktivitet vi genomför. Däremot räknar vi med att vi kommer att lära mycket då vi misslyckas, en kunskap som även den kan komma till nytta för området. Vi delar med oss av det vi ser, gör och lär! Vi tar ansvar för att ge information så att vår verksamhetsidé kan få en positiv inverkan på hela vår kommun. 7. Genomförandet Connect Falköping har inletts med en förberedandefas som planeras att fortgå tom februari månad. Under Januari arbetar projektledare och assistent vidare med kontaktskapande inom området, information, lokalanskaffning och personalrekrytering. En introduktion och utbildning av personalgruppen förbereds också som sedan inleds så snart personal anställts. Förutom introduktion ska personalgruppen under februari månad delta i iordningställande av lokal och upprättande av strategier i arbetet och kvalitetsstyrningsverktyg. Planen är sedan att påbörja verksamhet ut mot allmänheten i början av mars. Verksamheten pågår sedan under hela 2013 och 2014, under förutsättning av nya beslut inför verksamhetsår 2014, avseende projektets finansiering. Under verksamhetens gång söks omvärldskunskap via handledning/utbildning av extern handledare och via kontakter med andra liknande verksamheter i landet. De aktiviteter som genomförs sker i samverkan med andra aktörer. En första utvärdering av verksamhetens metod och vad som åstadkommits sker under försommaren 2014 för att sedan presenteras för Socialnämnden i augusti 2014.

9 9 Socialnämnden föreslås då ta ställning till om nämnden from 2015 ska fortsätta att bedriva socialt arbete i Falköping via grannskapsarbete i någon form eller ej. En slutligt utvärdering i två separata delar sker då projektet avslutas, förutsatt att priojektet bedrivs under hela den planerade projekttiden. Den del som avser hur trygg människor i området upplever sin tillvaro, sker under början av Den andra delen, utvärdering av hur de 16 grannskapsvärdarna utvecklats efter sin anställning, sker 18 månader efter dess upphörande. Detta för att kunna mäta en mer långsiktig effekt för den enskilde. Slutrapport kan därmed lämnas under hösten Kvalitetsstyrning/riskbedömning Personalgruppen kommer att dokumentera sitt arbete dagligen på olika sätt, tex genom att mäta antal besökare till verksamhetens lokal och antal nyinflyttade som fått stöd. Styrgrupp och referensgrupp får en viktig roll som granskare, återkopplare och påverkare av projektets utveckling och innehåll. Metod kring riskanalys av de aktiviteter som genomförs kommer att sökas och utvecklas av arbetsgruppen och sedan användas inför varje ny aktivitet. Vad gäller osäkerhetsfaktorer så är tidsplanen den stora risken för projektet hittills. Tidsplanen bedöms som optimistisk och påverkas framförallt av om lämplig lokal går att få till början av februari samt att lämplig personal går att anställa för uppdragen som grannskapsvärdar. Eftersom projekttiden är endast två år och värdarna minst behöver ha en anställningstid av ett år, så finns inget utrymme för tidsmässigt förskjutning. Skulle en fördröjning ske, kommer resultatet därmed att påverkas direkt negativt, åtminstone vad gäller möjlighet till självförsörjning på sikt för så många som 16 personer. En annan osäkerhetsfaktor är förhoppningen att vi till 75% kan anställa med nystartsstöd. Om de sökande visar sig inte vara berättigade till detta eller annat anställningsstöd, kan lönekostnaden stiga och det ekonomiska resultatet därmed försämras. Det geografiska området bör inte ändras under projekttiden, då det i sådant fall blir svårt att följa ett resultat. Dock finns information idag som tyder på att vi kan komma att behöva utvidga samarbetet omkring barnen med fler skolor. Tonåringarna inom området finns på andra skolor än de ovan nämnda. Styrgruppen beslutar vid behov om detta tillsammans med projektledning. Utvärderingen av de anställdas utveckling mot självständigt liv görs av personal inom den sociala administrationen, för att trygga en tillräcklig opartiskhet.även utvärdering av projektresultat sker lämpligen av opartisk person av samma skäl.

10 10 9. Kalkyl Connect Falköping tom 2013 Personalkostnad Ledning Grannskapsvärdar Säbo ob-tid Summa personal Lokalhyra Verksamhetskostnader Utbildning/handledning Aktiviteter för området Totalkostnad Erhållet ur omställningsfond Resultat Förväntad besparing förs.stöd Resultat efter besparing Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta projektplanen för Connect Falköping som sin egen. Falköping Susanne Johansson Projektledare Connect Falköping