Utbildningsnämnden

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse 1(2) Utbildningsnämnden Plats och tid Kommunhuset i Älmhult, sammanträdesrum Linnésalen, klockan 8:3 Gusten Mårtensson (C) Ordförande Eva-Marie Andersson Sekreterare Offentlighet Sammanträdet är öppet för allmänheten punkt 3 7 och punkt Ärenden Ärende 1 Fastställande av föredragningslista Informationsärenden 2 Meddelanden 3 Information 4 Kvalitetspunkt; utvärdering av heltidsmentorer på Linnéskolan 217/43 5 Återrapport från lokala programråd 219/16 6 Anmälningar till huvudmannen - processen och exempel 7 Introduktion anställda i vikariepoolen 8 Skolorganisation 218/116 Beslutsärende 9 Månadsrapport per april /4 Informationsärenden 1 Internbudget 22, plan /65 Beslutsärenden 11 Yttrande till Skolinspektionen, dnr 219: /68 12 Samverkan för bästa skola-överenskommelse 218/ Delegeringsbeslut 219, sammanställning inkomna delegeringsbeslut 14 Övrigt 219/9 1

2 Kallelse/Underrättelse 2(2) Punkt i kallelse Min Tid Ärende, UN Föredragande Typ Fastställande av föredragningslista Meddelanden beslut Information Roger Johansson info Kvalitetspunkt; utvärdering heltidsmentorer Linnéskolan Återrapport från lokala programråd Jörgen Rosén respektive representanter från nämnden info info Kaffe Anmälningar till huvudmannen - processen och exempel Roger Johansson info Introduktion anställda i vikariepoolen Jenni Karlsson info Skolorganisation Roger Johansson info Månadsrapport per april 219 Patrik Alm beslut Internbudget 22, plan Roger Johansson, Anna Rix Grönvall, Samuel Svensson, Jenni Karlsson, Patrik Alm info Yttrande till Skolinspektionen- dnr 219:3283 Samverkan för bästa skola - överenskommelse Jenni Karlsson Roger Johansson beslut beslut Redovisning av delegeringsbeslut beslut Övrigt info/beslut

3 Tjänsteskrivelse (1) Utbildningsförvaltning Camilla Åström Utbildningsnämnden Meddelanden Inbjudan till sommarlunch Kommunfullmäktiges beslut , 69 om överföring av investeringsbudget från utbildningsnämnden till tekniska nämnden samt reducering av utbildningsnämndens investeringsbudget 219 motsvarande underskott 218. (KS 219/46) 3

4 Inbjudan till sommarlunch 12 juni, kl 12:15, i Broka Gyl Sommarlunchen sker i samband med utbildningsnämndens sammanträde. Anmälan senast måndagen den 3 juni till utbildning@almhult.se eller Allergi/specialkost, meddela det när du anmäler dig. 4

5 5

6 6

7 (1) Utbildningsförvaltningen Ida Bengtsson Jörgen Rosén Utvärdering av heltidsmentorer vid Linnéskolan våren 219 Enligt uppdrag från nämnden, ärendenummer UN 217/43, har skolledningen på Linnéskolan utvärderat införandet av heltidsmentorer och de positiva effekterna detta har gett. Bakgrund Sedan Linnéskolan blev den enda kommunala svenska högstadieskolan i Älmhult efter flytt av elever och personal från Diö skola och Klöxhultsskolan har nyckeltal kring trygghet varit fallande. Skolan har haft många incidenter med hot och våld som flitigt rapporterats i media. Vid flera tillfällen de senaste fyra åren har skolan haft väktare på plats efter större incidenter för att kunna bibehålla en trygg miljö för lärare och elever. Skolan har även haft fallande resultat i mätning av meritvärde årskurs 9. Då situationen blev ohållbar under hösten 217 och rektorerna diskuterade att lämna tillbaka sitt arbetsmiljöansvar till grundskolechef, beviljades rektorerna medel för att anställa sex heltidsmentorer på skolan. Under våren 218 var alla mentorer på plats och varje arbetslag bestående av tre klasser hade en nu en heltidsmentor. Samtliga mentorer har högskoleutbildning inom socialt arbete för att kunna fokusera på samtal och värdegrundsarbete i syfte att öka tryggheten. Genom att flytta arbetsuppgifter från lärare till mentor syftar införandet även att ge lärarna bättre förutsättningar för ökad kvalitet i undervisningen. Mentorerna finansieras av statsbidrag för likvärdig skola på en årlig kostnad av ca 3,2 miljoner. Totala budgeten på Linnéskolan är ca 36 miljoner. Målsättning och uppföljningsmetoder Linnéskolan - Tillsammans skapar vi en skola där lärande, ömsesidig respekt och glädje växer. 7

8 (1) I samråd med dåvarande förvaltningschef PO Johansson valdes ett antal nyckeltal ut för att följa resultatet av heltidsmentorer. Fokus ligger på områdena trygghet, ökad undervisningskvalitet genom bättre arbetsmiljö och fokus på undervisning samt ökad attraktionskraft för att locka behöriga lärare. Målsättningar Mätmetod Nuläge Uppföljning Trygg skola Skolbarometern Nov 217 Nov 218 Ökad kvalitet på undervisningen Bättre arbetsmiljö för lärare Ökad attraktionskraft Skolbarometern Nov 217 Nov 218 Medarbetarenkät Nov 217 Nov 218 Andel behöriga sökande Ökad måluppfyllelse Meritvärde åk 9 Juni 217 Juni 218 Utöver ovanstående uppföljningar har skolledningen även genomfört enkäter och intervjuer med elever i åk 9, lärare och vårdnadshavare under våren 219. Mentors uppdrag Mentorns uppdrag är att jobba med elevernas sociala miljö för att bidra till att eleven uppnår kunskapsmålen. Detta innebär att mentor ser eleven i sitt sammanhang genom att ta reda på och förstå hur eleven har det på fritiden, i familjen och i klassen. Det innebär också att arbeta förebyggande så att problem inte uppstår eller förvärras. Värdegrundsarbetet kan innebära arbete på individ och gruppnivå samt samverkan mellan föräldrar lärare elever. I värdegrundsarbete ingår också att jobba med plan mot diskriminering och kränkande behandling, planer för bland annat ökad närvaro, samt krishantering och förebyggande arbete mot droger och mobbning. Detta med syfte att undanröja hinder för elevers lärande. Heltidsmentorernas arbetsuppgifter: Utreda och följa upp kränkningar i verksamhetssystemet LISA. Planera och utföra värdegrundsarbete utifrån kartlagda behov, tex genom mentorstid med varje klass varje vecka. Arbeta främjande och förebyggande enligt kapitel ett och två i grundskolans läroplan. 8

9 (1) Ansvara för årlig kartläggning (skolbarometern) och framtagande av handlingsplan/aktiviteter utifrån denna kopplat till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hålla utvecklande och stöttande samtal utifrån elevernas behov. Följa elever i undervisningssituationer för att observera och upptäcka behov på både individ och klassnivå. Lyssna på eleverna och se till att alla blir sedda och synliggjorda. Arbeta med självkänsla och skapa tilltro till den egna förmågan. Samverka med elever, vårdnadshavare och andra professioner genom att deltaga i elevhälsomöten rörande elevers sociala och kunskapsmässiga utveckling. Ansvara för att dokumentation förs vid dessa möten. Bidraga till vuxennärvaro i korridorer och otrygga platser såsom busshållplats och matsal. Samverka med elever och vårdnadshavare och elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling genom utvecklingssamtal varje termin samt kontinuerligt under läsåret vid behov. Vara kontaktperson mellan skolan och externa aktörer såsom BUP, socialtjänst, polis, fältarbetare och ungdomsgården Fenix. Vara länken mellan arbetslaget och skolans spec-team. Ansvara för att följa elevernas närvaro/frånvaro i skolan. Lära känna-samtal med nya elever åk 7. Tillsammans med specialpedagog ta emot nya elever på skolan. Arbeta med hemmasittare med målet att ha full närvaro i skolan. Hjälpa elever med behov av tydlighet och struktur att strukturera sin vardag i skolan. Leda föräldramöten med fokus på förebyggande värdegrundsarbete. Utvärderingar av de fem uppsatta målen Samtliga utvärderingar utgår från genomförda mätningar 217 som utgångsläge innan införandet av heltidsmentorer. Målet om ökade resultat syftar således till ökade nyckeltal jämfört med resultatet 217. Utöver skolbarometer och medarbetarenkät genomfördes även under mars/april 219 enkäter och intervjuer med lärare (89%), elever åk 9 (54%) och vårdnadshavare (26%). 1. Alla elever skall känna trygghet på Linnéskolan I den årliga skolbarometern mäts värden gällande trygghet för elever på Linnéskolan. Nedan visas mätningen 218, då mentorerna jobbat på skolan i ca ett år, med mätningen 217 innan mentorerna fanns på skolan. För elever i årskurs 9 (jämfört med samma elever när de gick i årskurs 7) har tryggheten ökat på skolan. Detta framförallt för flickor. 9

10 (1) Andelen elever som känner sig kränkta har också minskat från 47% till 3% på skolan Andelen som upplever sig trygga på hela skolan har minskat något, men eftersom det inte är samma elever i mätningen, är det svårt att tolka denna siffra mer än att det upplevs otryggare i årskurs 7. 1% 91% 86% 8% 65% 67% 6% 56% 48% 47% 4% 3% 2% Jag känner mig trygg i skolan (samtliga elever) Jag känner mig mycket trygg i skolan (P åk 9) Jag känner mig mycket trygg i skolan (F åk 9) Jag har blivit kränkt i skolan I enkät till lärare mars/april 219 upplever 96,3% av lärarna att det är lugnare och tryggare på skolan. Lärarna upplever att det är färre konflikter i korridorerna och inga större bråk på skolan har ägt rum sedan heltidsmentorerna anställdes. Högre vuxennärvaro i korridorer och uppehållsrum lyfts upp som framgångsfaktorer likaså mentorernas tillgänglighet. Lärarna lyfter även att arbete med frånvaro och elevernas välmående ökat sedan heltidsmentorerna infördes, vilket märks i att det blivit lugnare på skolan. Lärarna upplever också att mentors kompetens vid möten med exempelvis socialtjänst och BUP ger ökad kvalitet och snabbare resultat. Lärarna anser att tryggheten har ökat på skolan efter införandet av heltidsmentorer Instämmer helt 59% Instämmer delvis 37% Instämmer inte alls 4% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 1

11 (1) Enkäten till vårdnadshavare genomförd under våren 219 pekar också på en stor nöjdhet kring skolans heltidsmentorer gällande trygghet och tillgänglighet. Cirka 88% anser att både trivsel och trygghet har ökat på skolan sedan införandet av heltidsmentorer. Vårdnadshavare beskriver särskilt att mentor är lätt att få tag på och att mentorerna är bra på att återkoppla och delge information. Även vid akuta händelser är mentor lätt att få tag på för att få eller delge information till. Mentor är också bra att kontakta då hen sedan kan ta reda på information från flera olika lärare och återkoppla. Vårdnadshavare upplever också att mentor har en stor betydelse för att eleverna trivs i skolan. Mentor samtalar och fångar upp saker som händer i klasserna och ser till att incidenter blir lösta. Ökad vuxennärvaro på skolan lyfts också upp som viktig för tryggheten. Uppföljning av frånvaro och arbete med hemmasittare nämns också som mycket positiva faktorer för ökad trygghet och trivsel. Flera vårdnadshavare lyfter vikten av mentorernas sociala utbildning och hur de stöttar eleverna i frågor gällande välmående, självkänsla, trygghet, utanförskap och kränkningar. Vårdnadshavare säger också att eleverna blir tryggare genom att de lär känna och fått förtroende för sin mentor. Vårdnadshavare säger också att ungdomarna har lättare att prata med sin mentor då det finns en trygghet i deras relation, jämfört med kuratorn som mer finns som övergripande funktion. Mentorerna får också beröm av vårdnadshavare för att de reder ut problem och konflikter. Detta upplevs göras mycket grundligare av mentor än av lärare, och framför allt har uppföljningar och information till vårdnadshavare ökat. Vårdnadshavare anser att införandet av heltidsmentorer har lett till: Ökad trivsel 12% 11% 78% Ökad trygghet 12% 12% 76% Ökad tillänglighet 4% 16% 8% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Stämmer inte alls Stämmer till viss del Stämmer helt Eleverna i årskurs 9 (ca 7%) anser att både trivsel och trygghet har ökat på skolan sedan heltidsmentorerna infördes. Likaså anser ca 8% att det är ökad vuxennärvaro i skolan. Eleverna uppskattar att det finns vuxna i korridorerna och att konflikter reds ut snabbare. Några anser dock att mentorerna förstorar upp konflikter. 11

12 (1) Eleverna lyfter främst fram att det tack vare mentorerna finns någon att prata med när man mår dålig. Likaså upplever eleverna att mentor stöttar och hjälper till att lösa problem i skolan, både socialt men också när man missat/glömt något. Flera elever säger att man numera vågar berätta om sina privata problem som man inte ville att lärarna skulle veta om förut. Då kan man också få hjälp av mentor genom tips och samtal. Elever säger också att det blivit svårare att skolka, att vårdnadshavare i allt större omfattning får reda på vad som händer skolan när man gjort något dumt, samt att ledighet och byte av klass/språkval blivit mer rättvist. Mentorernas koll på eleverna märks också genom fler möten med elever och vårdnadshavare. Eleverna i åk 9 anser att införandet av heltidsmentorer har lett till: Ökad trivsel 24% 32% 44% Ökad trygghet 29% 32% 39% Ökad vuxenkontakt 2% 3% 49% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% Stämmer inte alls Stämmer till viss del Stämmer helt 2. Undervisningen på skolan ska ha hög kvalitet I enkät till lärare mars/april 219 upplever 96,3% av lärarna att de genom heltidsmentorerna fått avlastning och kunnat öka kvaliteten på sina lektioner. Lärarna har kunnat fokusera mer på undervisning efter införandet av heltidsmentorer Instämmer helt 89% Instämmer delvis Instämmer inte alls 4% 7% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 1% I enkäterna framkommer att lärarna fått mer tid att ägna till undervisning då mentorerna tagit över flera arbetsuppgifter (främst konflikthantering och utvecklingssamtal). De upplever också att de 12

13 (1) inte blir lika störda på arbetsrummet längre då eleverna i första hand tar hjälp av mentor om de har problem. Tiden som lärare fått över lägger de på: - Mer planering för bättre lektioner med mer anpassa material till eleverna. Detta gör att lärarna upplever sig bättre förberedda för lektion och att kvaliteten ökat. - Översätta texter och jobba med nyanländas lärande. - Kollegiala samtal kring betyg/bedömning och pedagogiska metoder. - Fler samtal med elever kring deras kunskapsutveckling och bättre återkoppling på uppgifter. Lärare hinner stanna kvar i klassrummet efter lektion för att stötta eleverna som ber om hjälp. Vissa lärare uppger att de genomför mer tid i klassrummet då de inte längre kommer för sent pga konflikter och inte ställer in lektioner pga bråk. Detta gör också att lärarna upplever att de orkar lägga mer fokus på ökad studiero istället. I enkäten till vårdnadshavare lyfter många upp lärarnas möjlighet till ökat fokus på undervisning som något positivt. Mer återkoppling, tydligare information kring betygsvarningar och ökad professionalism upplevs som framgångsfaktorer. Eleverna säger i sin enkät att lärarna blivit bättre på att ge återkoppling. De hinner numera svara på elevernas frågor och om man kommer förbi lärarnas arbetsrum kan man få hjälp med uppgifter. Några elever säger också att lärarna blivit strängare med närvaron på lektionerna och att vårdnadshavare får reda på mer om hur det går i skolan av vissa lärare. 3. Lärarna ska uppleva sig nöjda med sin arbetsmiljö Lärarnas arbetsmiljö mäts årligen i en arbetsmiljöenkät där flera faktorer kring fysisk och psykisk arbetsmiljö undersöks genom en skattning från ett till fem, där fem innebär att man är mycket nöjd. I mätningen 218 märks en ökad nöjdhet gällande samtliga områden. Störst ökning ses på den psykosociala arbetsmiljön Jag ser fram emot att gå till arbetet Jag har en rimlig arbetsbelastning Jag har en bra psykosocial arbetsmiljö 3.2 Jag får möjlighet till återhämtning 13

14 (1) I skolledningens enkät till lärare i mars/april 219 angav 96,4% av lärarna att de har fått en bättre arbetsmiljö. Två arbetslag har ingen mentor kopplat till sig, Orion och förberedelseklass, eftersom eleverna är klassplacerade och tillhör redan ett arbetslag. Främst upplever lärarna mindre stress då mentor tagit över en del av arbetsuppgifterna såsom kontakt med vårdnadshavare och utredning av konflikter. Flera lärare anser att deras kompetens inom konflikthantering har varit låg och därmed har den psykosociala arbetsmiljön avsevärt förbättrats när mentorerna tog över arbetet med konflikthantering. Lärarna uppger också i enkäten att de kan lägga mer tid på planering och anpassningar under arbetsdagen, vilket leder till minskad stress och mindre jobb på kvällar och helger utöver förtroendetiden. Lärarna är mer nöjda med sin arbetsinsats då de anser att de hinner slutföra uppgifter och får fokusera på sina lektioner och hinna hjälpa eleverna mer. Även lugnare korridorer och färre bråk gör att lärarna trivs bättre på skolan. Lärare upplever att de märker skillnad när mentor är borta en dag, då ökar arbetsbelastningen på lärare igen. Lärarnas arbetsmiljö har förbättrats efter införandet av heltidsmentorer Instämmer helt 81% Instämmer delvis 15% Instämmer inte alls 4% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 4. Linnéskolan ska vara en attraktiv arbetsplats Linnéskolan har idag 44 lärare, varav 68% är fullt behöriga. Ytterligare 18% har pågående lärarutbildning. Ca 14% är obehöriga. Under året som gått har skolan marknadsfört mentorskapet vid rekrytering av ny personal. Antalet behöriga sökande på tjänsterna har varit något högre jämfört med tidigare. Andelen sökande med full behörighet är dock fortfarande mycket lågt (vissa tjänster har inte haft en enda behörig sökande). Detta är dock inte unikt för Linnéskolan utan återspeglas i den nationella lärarbristen. Samtliga lärare som kallats på intervju på utannonserad tjänst under det senaste året, uppger att de är medvetna om skolans heltidsmentorer och att det är en positiv faktor som gjort Linneskolan attraktiv i ansökningsprocessen. 14

15 (1) Linnéskolan har också fått mycket medial uppmärksamhet för mentorskapet i såväl lokal media som i fackpress. Skolan har även haft många studiebesök från andra kommunen som vill studera lösningen, varav Växjö kommun efter besök också anställt heltidsmentorer på en skola. I enkät till lärare mars/april 219 anger lärarna att arbetat som lärare har blivit roligare genom att man kan fokusera på det man har bäst kompetens inom undervisning. 5. Linnéskolan ska ha full måluppfyllelse Meritvärdet för årskurs 9 har under 218 ökat med fem poäng jämfört med innan införandet av mentorer. Då det dock är olika elever som mäts varje år, är det svårt att dra några slutsatser kring detta värde. Dock ser vi ett trendbrott i de sjunkande meritvärdena. Framförallt är det pojkarna som ökat sitt meritvärde under 218 jämfört med Lärarna uppger i enkäten under våren 219 att de upplever det mycket positivt att eleverna har tillgång heltidsmentorerna för samtal och konfliktlösning. När lärarna hade denna uppgift blev det inte samma kvalité då lärarna också har myndighetsutövningen att sätta betyg på elever. Även insynen i hur elever känner/upplever saker har blivit tydligare då det finns en profession i skolan som har ett annat fokus än lärarna. Vid införandet av heltidsmentorer förändrade skolan även forumen för återkoppling kring den sociala och kunskapsmässiga utvecklingen. Vårdnadshavare kan nu välja mellan att komma på ett traditionellt utvecklingssamtal med heltidsmentor eller boka tid med tre lärare för ämnesåterkoppling under en springkväll. Detta har vid utvärdering upplevts som mycket positivt från vårdnadshavare då man får möjlighet att välja form utifrån behov. Detta är en viktig del som bör utvecklas kommande läsår för att öka samarbetet mellan hem och skola för ökad måluppfyllelse. Likaså behöver verksamhetssystemet IST-lärande utvecklas (ny version lanseras i höst), för att öka återkoppling kring betygsvarningar och återkoppling till vårdnadshavare och elev inför utvecklingssamtal och springkväll. 15

16 (1) Skolledningens reflektion Skolledningen ser en rad positiva effekter av införandet hos både elever och lärare. Då många elevärenden numera börjar hos mentor, har även rektor kunnat omprioritera sin tid och kunnat genomföra fler lektionsbesök och vara en tydligare och mer närvarande pedagogisk ledare i verksamheten. Under våren har två av skolans sex mentorer valt att säga upp sig för att istället studera vidare. Både skolledning och övrig personal på skolan har en oro kring satsningens framtid då det under våren 219 inte gavs besked från förvaltningen om de två mentorerna som slutar fick ersättas pga ekonomiska skäl. Rektionerna från personal var stor och flera lärare som valt jobba på Linnéskolan tack vare heltidsmentorerna signalerade att de kommer lämna skolan om inte mentorerna fick behållas. Även mentorerna själva var oroliga och flera funderade på att sluta eftersom deras uppdrag skulle förändras om inte satsningen fortgick. Slutsats Skolledningen ser att införandet av heltidsmentorer har gett stora effekter kring trygghet, tillgänglighet, arbetsmiljö, attraktionskraft samt måluppfyllelse. Gällande synen på måluppfyllelse är det viktigt att påtala långsiktigheten och att det först är när nuvarande åk 7 går ut åk 9 som vi kan se om det gett någon effekt på måluppfyllelsen då det är först då eleverna haft mentorskap under hela högstadietiden. Samtliga nyckeltal för uppföljning pekar på positiva effekter och både elever, lärare, mentorer och skolledning ser mentorerna som en nödvändig insats för att bibehålla tryggheten och öka måluppfyllelsen. 16

17 Tjänsteskrivelse (1) Utbildningsförvaltningen Patrik Alm Utbildningsnämnden Månadsrapport per april 219 Ärendenummer UN 218/4 Sammanfattning av ärendet Föreligger förslag till månadsrapport per april 219 för utbildningsnämnden. Beslutsnivå Utbildningsnämnden Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen Månadsrapport per april 219, daterad Månadsrapport april 219, daterad Ärendebeskrivning Utbildningsnämnden har beslutat att följa upp ekonomin med förenklade månadsrapporter utöver delårsboksluten. Utbildningsnämnden prognostiserar efter april fortsatt ett resultat om 471,6 mkr jämfört med DR 1 på 47,8 mkr samt jämfört med budgeterade 428,9 mkr för 219, vilket innebär en negativ budgetavvikelse om totalt 42,7 mkr. Åtgärdsförslag är fortsatt förberedda enligt DR Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner månadsrapport per april 219. Patrik Alm Controller Beslutet skickas till Förvaltningschef, Roger Johansson Verksamhetschef fsk, Jenni Karlsson Verksamhetschef grsk/fth, Anna Rix Grönvall Verksamhetschef gy/vux, Samuel Svensson Ekonomistyrningsenheten Roger Johansson Förvaltningschef 17

18 (4) Utbildningsförvaltningen Patrik Alm Månadsrapport april- 219 Utbildningsnämnden 18

19 Månadsrapport april (4) Innehåll 1. Månadsprognos med nämndens driftresultat Åtgärder vid befarade avvikelser

20 Månadsrapport april (4) 1. Månadsprognos med nämndens driftresultat Nämnd och styrelseverksamhet Ledning Förskola Öppen förskola (Familjecentral) Fritidshem Grundskola Särgrundskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundskola vuxenutbildning Övergripande vux Gymnasial vuxenutbildning Särvux Yrkesvux Svenska för invandrare Summa *Justerat bokslut 218 är eliminerat för intern elevpeng samt volymkompensation och driftsbidrag från Kommunstyrelsen. Utbildningsnämnden prognostiserar efter april ett resultat om 471,6 mkr jämfört med budgeterade 428,9 mkr vilket innebär en negativ budgetavvikelse om 42,7 mkr. Jämfört med delårsrapport 1 per mars har prognosen försämrats ca,8 mkr vilket kan hänföras till smärre förändringar inom främst grundskolan. 2

21 Månadsrapport april (4) 2. Åtgärder vid befarade avvikelser Åtgärdsplan är sedan tidigare under framtagning. Åtgärder i form av extra vakansprövning vid rekrytering och återhållsamhet vid inköp har redan införts i avvaktan på ytterligare beslut om åtgärder. På grund av volymökningarna föreslår utbildningsförvaltningen också att nämnden ska göra anspråk på den volymkompensation som finns reserverad centralt hos kommunstyrelsen som en del i att nå en budget i balans. 21

22 Sammanträdesprotokoll Sidnummer, beslut 1(1) Utbildningsnämndens utskott 62 Internbudget 22, plan Ärendenummer UN 219/65 Sammanfattning Utbildningsnämnden ska ta fram budgetförslag utifrån budgetanvisningarna. Förvaltningschef Roger Johansson presenterar utkast kring ekonomiska budgetförutsättningar, investeringsnivån samt informerar om volymer Underlag Budgetunderlag Volymer Justerandes signaturer Ordförande Justerare Sekreterare Utdragsbestyrkande 22

23 Underlag internbudget 22, plan (8) Utbildningsförvaltningen Camilla Åström Resultat, resurser och volymer jämförelse över tid och med andra kommuner Som underlag för arbetet med internbudget 22, plan redovisas här ett antal olika mått. Dessa är indelade i tre olika grupper: Resultat (betyg etc) sidan 1 Resurser (bemanning etc) sidan 4 Volym (antal) sidan 8 Värdena på måtten avser kommunal verksamhet i Älmhults kommun (fetmarkerade i nedanstående tabeller). För jämförelse finns motsvarande uppgift för: Fristående verksamhet i Älmhults kommun Snitt för kommunerna i kommungruppen Snitt för landets alla kommuner Fram till och med 216 tillhörde Älmhult kommungruppen Kommuner i tätbefolkad region, och det är med den gruppen jämförelse görs till och med 216. Från 217 har en omarbetning skett av kommungrupperna där Älmhult definierats som Pendlingskommun nära mindre tätort. Finns inget värde kan det bero på sekretess (för få elever) eller att uppgiften inte finns. Här är det statistik för den kommunala verksamheten som redovisas, vilket innebär att siffrorna skiljer sig från när det är hemkommun (elever skrivna i kommunen) eller lägeskommun (elever som går i skolor som ligger i kommunen) som redovisas. Resultat Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, fristående, Älmhult k ommungrupp samtliga k ommuner

24 Underlag internbudget 22, plan (8) Provbetygspoäng svenska åk 6 12,6 12,9 13,9 fristående, Älmhult 13,1 12,2 12,5 samtliga k ommuner 13,4 12,9 13,6 Provbetygspoäng matematik åk 6 13, 11, 11,3 fristående, Älmhult 1,4 11,6 1,7 samtliga k ommuner 12,6 12, 12,3 Provbetygspoäng engelska åk 6 15, 13,4 14,2 fristående, Älmhult 14, 13,4 12,2 samtliga k ommuner 14,7 14,6 14, Provbetygspoäng svenska åk 9 12,7-12,9 fristående, Älmhult 12,6 13,4 samtliga k ommuner 13,4 13,8 Provbetygspoäng matematik åk 9 11,6 9,1 - fristående, Älmhult 11, samtliga k ommuner 11,9 1,5 Provbetygspoäng engelska åk 9 14,5 13,4 - fristående, Älmhult 14,5 samtliga k ommuner 14,9 14,7 218 finns det inga resultat för matematik och engelska eftersom det var ersättningsprov Betygspoäng matematik åk 6 12,7 11, 11,9 fristående, Älmhult 11,4 12,5 12,9 k ommungrupp 12,4 11,8 11,8 samtliga k ommuner 12,5 12,1 12,2 Betygspoäng svenska åk 6 12,5 13,1 13, fristående, Älmhult 13,8 12,8 13,2 k ommungrupp 13,1 12,6 12,8 samtliga k ommuner 13,1 12,9 13,2 Meritvärde åk 9, (17 ämnen) 28,3 25,3 21 fristående, Älmhult 224,9. 233,5 k ommungrupp 216,1 23, 28,1 samtliga k ommuner 219,3 211,5 217,7 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning 13,6 13,5 13,2 k ommungrupp 13,8 14, 14, samtliga k ommuner 13,9 13,9 14, 24

25 Underlag internbudget 22, plan (8) Andel gymnasielever med examen eller studiebevis inom 4 år. % 86,6 84,9 81,1 k ommungrupp 76,2 68, 64,1 samtliga k ommuner 72,2 71,4 71,3 Andel som studerar eller arbetar 2 år efter avslutat gymnasium.% 81,7 k ommungrupp 73,3 samtliga k ommuner 73, Andel elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram. % 84,1 72,5 77,1 fristående, Älmhult..... k ommungrupp 84, 76,8 78,6 samtliga k ommuner 85,5 79,5 81,9 Andel gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år. % 62,4 59,9 5,7 k ommungrupp 5, 43,8 48,8 samtliga k ommuner 46, 47,6 48,2 25

26 Underlag internbudget 22, plan (8) Resurser Personaltäthet Inskrivna barn per årsarbetare i förskola 5,7 5,6 5,1 fristående Älmhult 5,6. 4,2 k ommungrupp 5,4 5,1 5,2 snitt samtliga k ommuner 5,2 5,1 5,2 Inskrivna barn per årsarbetare i fritidshem 28, ,5 fristående Älmhult. 24,9 22,5 k ommungrupp 22, ,1 snitt samtliga k ommuner 22,1 21 2,8 Antal elever per lärare i grundskola 11,5 12, 11,7 fristående Älmhult 2,4 14,9 k ommungrupp 11,7 11,1 11,1 snitt samtliga k ommuner 11,7 11,5 11,5 Antal elever per lärare i gymnasieskola 1,5 9,5 9,1 k ommungrupp 1,7 9,4 9,2 snitt samtliga k ommuner 11,1 1,6 1,2 Personalens utbildning Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen, förskola. % fristående, Älmhult k ommungrupp 49 5 samtliga k ommuner Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen, fritidshem. % fristående, Älmhult k ommungrupp samtliga k ommuner Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, grundskola. % fristående, Älmhult k ommungrupp samtliga k ommuner Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, gymnasium. % k ommungrupp samtliga k ommuner Till och med 216 ingår Internationella skolan i siffrorna för Älmhults kommun. Uppgifter om lärares utbildning hämtas från SCB:s register över högskoleexamina. Utländska lärarutbildningar finns inte alltid med i dessa register, varför Internationella skolan minskar snittet för Älmhult till och med

27 Underlag internbudget 22, plan (8) Kostnad per barn/elev Kostnad per inskrivet barn i förskola, kr k ommungrupp snitt samtliga k ommuner Kostnad per inskrivet barn i fritidshem, kr k ommungrupp snitt samtliga k ommuner Kostnad per elev i förskoleklass, kr k ommungrupp snitt samtliga k ommuner Kostnad per elev i grundskola, kr k ommungrupp snitt samtliga k ommuner Kostnad per elev i gymnasieskola, kr k ommungrupp snitt samtliga k ommuner Med kostnad avses bruttokostnad minus interna intäkter. Det innebär att i beloppet för grundskolan ingår IKEA.s satsning. Förskoleklass, grundskola och fritidshem bedrivs integrerat och därför behöver kostnaden för dessa tre verksamheter ses tillsammans eftersom vissa schablonfördelningar måste göras. Förändringar mellan åren kan bero på förändringar i redovisningen för att öka kvaliteten i uppgifterna. Sammantaget sjönk kostnaden per elev inom dessa verksamheter med,7 % från 215 till 216. Till 217 ökade kostnaden med 8,4 % i snitt. Nedan specificeras de olika kostnaderna för ett förskolebarn, fritidshemsbarn, grundskoleelev och gymnasieelev Kostnad per barn, 217, kommunal förskola kr/barn personal lokaler övrigt Totalt Älmhult kommungrupp samtliga 27

28 Underlag internbudget 22, plan (8) 5 4 Kostnad per barn 217, kommunalt fritidshem kr/barn personal lokaler övrigt Totalt Älmhult kommungrupp samtliga Kostnad per elev, 217, kommunal grundskola kr/elev undervisning lokaler lärverktyg elevhälsa måltider övrigt Totalt Älmhult kommungrupp samtliga Kostnad per elev 217, kommunal gymnasieskola undervisning lokaler lärverktyg elevhälsa måltider övrigt Totalt Älmhult kommungrupp samtliga 28

29 Underlag internbudget 22, plan (8) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på kostnadsutjämningen och indikerar vad respektive verksamhet borde ha för nettokostnad, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver den verksamheten med genomsnittlig ambitionsnivå och effektivitet. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. 29

30 Underlag internbudget 22, plan (8) Volymer Prognoserna i nedanstående diagram är hämtade från befolkningsprognos per Antal invånare i olika åldersklasser antal invånare Invånare 1-5 år Invånare 6-15 år Invånare år prognos 219 prognos 22 prognos 221 prognos 222 Andel av befolkningen Andel barn 1-5 år inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg, % 87,6 84,6 89, k ommungrupp 86,4 84,6 86, snitt samtliga k ommuner 86,2 85,7 87, Andel barn 6-9 år inskrivna i fritidshem och pedagogisk omsorg, % 89,4 89,9 9,2 k ommungrupp 77,4 74,4 75,6 snitt samtliga k ommuner 78,7 8,5 8,6 Andel barn 1-12 år inskrivna i fritidshem och pedagogisk omsorg, % 47,8 44,7 41,6 k ommungrupp 24,5 2,7 19,9 snitt samtliga k ommuner 21,8 22,1 21,5 Gymnasiefrekvens år, % 92,6 91,6 91, k ommungrupp 92, 91,3 91, samtliga k ommuner 92, 92, 92,1 3

31 Utbildningsförvaltningen Camilla Åström Kompletterad (21) Budgetunderlag Volymer utbildningsnämnden -barn-/elevantal -personal 31

32 budgetunderlag Kompletterad (21) Innehåll Inledning och sammanfattning...3 Hemkommun-budgetbehov...6 Förskola...6 Fritidshem...7 Grundskola...8 Gymnasium...9 Verksamhet i Älmhults kommun - planeringsbehov...1 Förskolor i Älmhult...1 Kommunala förskolor...1 Enskilda förskolor...12 Fritidshem i Älmhult...13 Kommunala fritidshem...13 Enskilda fritidshem...14 Grundskolor i Älmhult...15 Kommunala skolor...15 Friskolor...17 Gymnasium i Älmhult - Haganässkolan...18 Befolkningsprognos - budget- och planeringsunderlag

33 budgetunderlag Kompletterad (21) Inledning och sammanfattning Detta dokument är indelat i tre delar: 1. Hemkommun - budgetbehov 2. Verksamhet i Älmhults kommun - planeringsbehov 3. Befolkningsprognos budget- och planeringsunderlag Utbildningsnämnden har kostnader för samtliga barn och elever som är skrivna i Älmhults kommun oavsett om de går i den kommunala verksamheten i Älmhult eller i någon annan kommun eller i friskola. Detta utgör budgetbehovet. Planeringsmässigt för t ex lokaler och personal så är det antal barn och elever i den egna kommunala verksamheten som är underlag. För elever från andra kommuner som väljer att gå i Älmhult debiteras hemkommunen sk interkommunal ersättning, så påverkar inte budgetbehovet men planeringsbehovet. Antal barn/elever, hemkommun (oktober) Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasium I diagrammen nedan redovisas nedan antal barn/elever i oktober i den kommunala verksamheten oavsett hemkommun. Hur personalresursen ser ut redovisas i form av antal årsarbetare, netto och antal anställningar. Antal årsarbetare, netto =all arbetad tid + semester och ferie omräknat till heltid. Vissa schablonberäkningar, så ungefärligt värde. Helårsvärde för respektive år. Antal anställningar = anställningar omräknade till heltid utifrån sysselsättningsgrad. Hänsyn är inte tagen till tjänstledigheter och sjukskrivningar. Avser december respektive år. Eftersom det finns brister i statistiken i båda personalmåtten redovisas båda måtten i diagrammen för att ge en så bra bild som möjligt över utvecklingen. Eftersom tjänster delas mellan verksamheter får viss reservation ske för att fördelningen kanske inte är helt rättvisande. 33

34 budgetunderlag Kompletterad (21) Förändring mellan 214 och 218 inom kommunala förskolorna Barnantal Antal årsarbetare, netto Antal anställningar förändring antal förändring % Förändring mellan 214 och 218 inom kommunala fritidshemmen Elevantal Antal årsarbetare Antal anställningar förändring antal förändring % Förändring mellan 214 och 218 inom kommunala grundskolorna Elevantal Antal årsarbetare Antal anställningar förändring antal förändring % 34

35 budgetunderlag Kompletterad (21) Förändring mellan 214 och 218 på gymnasiet, Haganässkolan Elevantal Antal årsarbetare Antal anställningar förändring antal förändring % 35

36 budgetunderlag Kompletterad Hemkommun-budgetbehov (21) Barn/elever folkbokförda i Älmhults kommun kan gå i: Kommunala förskolor/fritidshem/skolor i Älmhult Kommunala förskolor/fritidshem/skolor i andra kommuner Friskolor i Älmhult eller i annan kommun Utbildningsnämnden har kostnad för samtliga ovanstående barn och elever oavsett var de går. För barn/elever som är skrivna i andra kommuner, men som går i Älmhults kommuns verksamheter, fås ersättning från respektive hemkommun. Förskola Nedan redovisas antal barn som var folkbokförda i Älmhults kommun och i förskola i oktober respektive år. Den officiella statistiken finns först från 216. Antalet elever i verksamheten varierar väldigt mellan höst och vår, så därför ingen jämförelse med våren 219. antal barn Antal barn i förskola-folkbokförda Älmhults kommun Antal barn i förskola, folkbokförda Älmhult 112 Förändring mot föregående år Andel inskrivna i förskola och pedagogisk omsorg av barn 1-5 år 1 % Älmhult Genomsnitt alla kommuner 36

37 budgetunderlag (21) Kompletterad Fritidshem Nedan redovisas antal elever i fritidshem under oktober respektive år. Eleverna är folkbokförda i Älmhults kommun. Från oktober 214 till oktober 218 har antalet elever ökat med 234, vilket motsvarar en ökning med 25 %. Ökningen per år varierar mellan 54 och 64. Antalet elever i verksamheten varierar väldigt mellan höst och vår, så därför ingen jämförelse med våren 219. Antal elever i fritidshem - folkbokförda i Älmhults kommun antal elever Elever i friitdshem, folkbokförda Älmhult Förändringmot föregående år Andel inskrivna i fritidshem och pedagogisk omsorg % Älmhult, 6-9 år Snitt samtliga kommuner, 6-9 år Älmhult, 1-12 år Snitt samtliga kommuner, 1-12 år 37

38 budgetunderlag (21) Kompletterad Grundskola Nedan redovisas antal elever i förskoleklass och grundskola. Uppgifterna avser elever som är folkbokförda i Älmhults kommun och årssiffrorna är från oktober. Från oktober 214 till oktober 218 har antalet elever ökat med 525, vilket motsvarar en ökning med 3 %. Ökningen per år varierar mellan 11 och 149. I april 219 är antalet 2 321, dvs en ökning med 17 elever jämfört med oktober 218. Antal elever i förskoleklass och grundskola åk1-9 - folkbokförda i Älmhults kommun antal elever apr-19 Elever i förskoleklass och grundskola, folkbokförda Älmhult Förändring mot föregående år Antal elever i förskoleklass och grundskola åk folkbokförda i Älmhults kommun Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr

39 budgetunderlag (21) Kompletterad Gymnasium Nedan redovisas antal elever som är folkbokförda i Älmhults kommun som går i gymnasium i oktober respektive år. Från oktober 214 till oktober 218 har antalet elever ökat med 84, vilket motsvarar en ökning med 15 %. Ökningen per år varierar mellan 2 och 54. Antal elever i gymnasieskolan-folkbokförda Älmhults kommun antal elever Elever i gymnasieskola, folkbokförda Älmhult Förändring mot föregående år Andel av befolkningen år som går i gymnasiet % Älmhult Genomsnitt samtliga kommuner 39

40 budgetunderlag (21) Kompletterad Verksamhet i Älmhults kommun - planeringsbehov Under respektive verksamhet redovisas nedan antal barn/elever i oktober i den kommunala verksamheten oavsett deras hemkommun. Hur personalresursen ser ut redovisas i form av antal årsarbetare, netto och antal anställningar. Antal årsarbetare, netto =all arbetad tid + semester och ferie omräknat till heltid. Vissa schablonberäkningar, så ungefärligt värde. Helårsvärde för respektive år. Antal anställningar = anställningar omräknade till heltid utifrån sysselsättningsgrad. Hänsyn är inte tagen till tjänstledigheter och sjukskrivningar. Avser december respektive år. Eftersom det finns brister i statistiken i båda personalmåtten redovisas båda måtten i diagrammen för att ge en så bra bild som möjligt över utvecklingen. För enskild verksamhet i Älmhults kommun redovisas barn-/elevantal från Älmhults kommun. Det är dessa elever kommunen är skyldig att ta emot i sin verksamhet vid önskemål. Förskolor i Älmhult Kommunala förskolor Från oktober 214 till oktober 218 har antalet barn ökat med 25, vilket motsvarar en ökning med 26 %. Samtidigt har antalet årsarbetare ökat med 14 % och anställningarna med 29 %. Ökningen per år av antal barn varierar mellan 1 och 16. Under våren är barnantalet alltid högre än under hösten. Till hösten går 6-åringarna till förskoleklass och sen fylls det på med yngre barn. I nedanstående siffor ingår pedagogisk omsorg. Antal barn i kommunala förskolor i Älmhult antal elever Antal barn i kommunala förskolor Förändring mot föregående år 4

41 budgetunderlag Kompletterad (21) Förändring mellan 214 och 218 inom kommunala förskolorna Barnantal Antal årsarbetare, netto Antal anställningar förändring antal förändring % Barnantal Antal årsarbetare Antal anställningar Antal barn och personal i de kommunala förskolorna antal årsarbetare/anställningar Antal årsarbetare, netto Antal anställningar Barnantal antal barn (oktober) 41

42 Enskilda förskolor budgetunderlag Kompletterad (21) Antal barn i enskilda förskolor i Älmhult-folkbokförda i Älmhults kommun antal elever Antal barn i enskilda förskolor -3-1 Förändring mot föregående -3 år 42

43 budgetunderlag Kompletterad (21) Fritidshem i Älmhult Kommunala fritidshem Antal elever i kommunala fritidshem i Älmhult antal elever Antal elever i kommunala fritidshem Förändring mot föregående år Förändring mellan 214 och 218 inom kommunala fritidshemmen Elevantal Antal årsarbetare Antal anställningar förändring antal förändring % Elevantal Antal årsarbetare Antal anställningar

44 budgetunderlag Kompletterad (21) Elevantal och personal i de kommunala fritidshemmen antal årsarbetare/anställningar antal elever (oktober) Antal årsarbetare Antal anställningar Elevantal Enskilda fritidshem Antal elever i enskilda fritidshem i Älmhult-folkbokförda i Älmhults kommun Antal elever i friskolor i Älmhult, folkbokförda Förändring -6 mot föregående år 44

45 budgetunderlag Kompletterad Grundskolor i Älmhult (21) Kommunala skolor Nedan redovisas antal elever i förskoleklass och grundskola i de kommunala skolorna i Älmhults kommun. Uppgifterna avser oktober respektive år. Från oktober 214 till oktober 218 har antalet elever ökat med 483, vilket motsvarar en ökning med 3 %. Antalet årsarbetare har samtidigt ökat med 33 % och anställningarna med 57 %. Ökningen av elever per år varierar mellan 97 och 14. I april 219 är antalet 2 12, dvs en ökning med 11 elever jämfört med oktober 218. antal elever Antal elever i kommunala grundskolor i Älmhult apr-19 Antal elever i den kommunala grundskolan f-9 Förändring mot föregående år Antal elever i kommunala grundskolor i Älmhult 2 5 antal elever apr-19 Svensk grundskola f-6 Svensk grundskola 7-9, Linné Internationella skolan 45

46 budgetunderlag (21) Kompletterad Andel elever med olika bakgrund ht % Andel elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning, år 1-9, (%) Svensk kommunal grundskola Internationella skolan Snitt landets kommuner, kommunal verksamhet Utländsk bakgrund bland elever i åk 1-9, kommunala skolor, andel (%) Nyinvandrade är elever som har kommit till Sverige under de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare Utländsk bakgrund innebär att eleven är född utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Förändring mellan 214 och 218 inom kommunala grundskolorna Elevantal Antal årsarbetare Antal anställningar förändring antal förändring % Elevantal Antal årsarbetare Antal anställningar

47 budgetunderlag (21) Kompletterad Elevantal och personal i de kommunala grundskolorna antal årsarbetare/anställningar antal elever (oktober) Antal årsarbetare Antal anställningar Elevantal Friskolor Antal elever i friskolor i Älmhult-folkbokförda i Älmhults kommun apr-19-2 Antal elever i friskolor i Älmhult, folkbokförda Förändring mot föregående år 47

48 budgetunderlag (21) Kompletterad Gymnasium i Älmhult - Haganässkolan Nedan redovisas antal gymnasieelever på Haganässkolan. Det är för dess elever förvaltningen har att organisera undervisning för. Uppgifterna avser oktober respektive år. Från oktober 214 till oktober 218 har antalet elever ökat med 63, vilket motsvarar en ökning med 14 %. Samtidigt har antalet årsarbetare ökat med 24 % och anställningarna med 26 %. Elevökningen per år varierar upp till 29. Antal gymnasieelever Haganässkolan antal elever Antal gymnasieelever, Haganäs Förändring mot föregående år Andel elever med olika bakgrund ht 218 % Gymnasieelever vars föräldrar ha eftergymnasial utbildning Haganäs Gymnasieelever som är nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Snitt landets kommuner Gymnasielever med utländsk bakgrund Nyinvandrade är elever som har kommit till Sverige under de senaste 4 åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare Utländsk bakgrund innebär att eleven är född utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. 48

49 budgetunderlag Kompletterad (21) Förändring mellan 214 och 218 på gymnasiet, Haganässkolan Elevantal Antal årsarbetare Antal anställningar förändring antal förändring % Elevantal Antal årsarbetare Antal anställningar 7 88 Elevantal och personal inom gymnasiet, Haganässkolan antal årsarbetare/anställningar Antal årsarbetare Antal anställningar Elevantal antal elever (oktober) 49

50 budgetunderlag (21) Kompletterad Befolkningsprognos - budget- och planeringsunderlag I diagrammen nedan redovisas befolkningsprognosen för enligt befolkningsprognos gjord hösten 218. Den vågräta linjen visar prognosen för 219, från hösten 217, som var underlag för fullmäktiges budgetfördelning 219. Antal invånare 1-5 år Faktiskt antal feb 219 Prognos 219* Prognos 22* Prognos 221* Prognos 222* invånare1-5 år Underlag KF -budget 219 (prognos hösten 17) Antal invånare 6-15 år Faktiskt antal feb 219 Prognos 219* Prognos 22* Prognos 221* Prognos 222* invånare 6-15 år Underlag KF -budget 219 (prognos hösten 17) 5

51 budgetunderlag (21) Kompletterad Antal invånare år Faktiskt antal feb Prognos 219* Prognos 22* Prognos 221* Prognos 222* invånare år Underlag KF -budget 219 (prognos hösten 17) 51

52 (6) Utbildningsförvaltningen Patrik Alm Budgetförslag Utbildningsnämnden 52

53 Budgetförslag (6) Innehåll 1 Nämndens uppdrag Resultatmål Ekonomi Driftbudget Specificering av kapitalkostnader Investeringsbudget Taxor och avgifter Framtid

54 Budgetförslag (6) 1 Nämndens uppdrag Nämnderna ska utifrån budgetanvisningarna ta fram ett budgetförslag 1 som ska lämnas beslutad och samverkad till ekonomi- och kansliavdelningen senast 15/ Till hjälp för att ta fram budgetförslag används årsbokslut 218, DR1, 219, Budgetanvisningar , förvaltningarnas avstämning över internt köp och sälj, förslag till reviderade taxor och avgifter samt nämndens egen analys bland annat utifrån dagen för kickoff som var i januari. I budgetförslaget finns möjlighet att lägga till ett äskande utifrån volymökningar i driftsbudget och i investerings- och exploateringsbudget. Nämnderna ska besluta om förslag på reviderade taxor och avgifter. En bilaga för beslut av taxor och avgifter ska bifogas förslag till beslut om taxor och avgifter. Bilagan kommer att användas i beredningen av taxor och avgifter till kommunfullmäktige. 2 Resultatmål 3 Ekonomi 3.1 Driftbudget 22 Nämnden ska göra ett driftbudgetförslag utifrån budgetanvisningarna (nedan budgetanvisning 22 ), men också göra en analys över sitt behov och lägger det i ett budgetförslag (nedan Budgetförslag 22 ). Kolumnen Behov utöver budgetanvisning kräver alltid en fullständig analys. Budgetering 3 positioner verksamhet. Analys med tydliga beräkningar ska motivera äskanden med anledning av volymökning och gärna med ett kompletterande underlag där nämnderna jämför kostnaden för sin verksamhet mot statistik ur exempelvis Kolada. Frågor som bör besvaras är om stora förändringar sker mellan verksamheterna i de olika raderna, och det är sådan som nämnden ska analysera och återkoppla kring i sitt budgetförslag. 1 Se bilaga 1, Budgetförslag 54