kl , konsistorierummet, huvudbyggnaden, Vasaparken Behandlade beslutsärenden vid detta sammanträde

Transkript

1 Styrelsen PROTOKOLL 1 (6) Styrelsen Sammanträde 2010: Tid och plats kl , konsistorierummet, huvudbyggnaden, Vasaparken Behandlade beslutsärenden vid detta sammanträde Närvarande Ledamöter av regeringen utsedda företrädare för allmänna intressen Carl Bennet ordförande Anna Falck Lärke Johns Sverker Sörlin Axel Wenblad rektor företrädare för lärarna företrädare för studenterna Pam Fredman Claes Dahlgren Jan-Eric Gustafsson Helena Holmström Olsson Christina Dackling Martin Dackling Emelie Hultberg Personalföreträdare Astrid Igerud SEKO (närvaro- och yttranderätt) Lennart Olsson OFR-S (närvaro- och yttranderätt) Martin Selander SACO (närvaro- och yttranderätt) Övriga närvarande Henrik Axlid pressekreterare ersätter kommunikations- Sally Boyd Mats Edvardsson ( 6) Thomas Larsson Lars Nilsson ( 3) Margareta Wallin Peterson Lennart Weibull chefen (närvarorätt) ersättare för lärarföreträdarna (närvaro- och yttranderätt) föredragande ersättare för studenterna (närvaro- och yttranderätt) ekonomidirektör prorektor (närvaro- och yttranderätt) prorektor (närvaro- och yttranderätt)

2 Styrelsen PROTOKOLL 2 (6) Styrelsen Sammanträde 2010: Protokollförare Marianne Öfverström styrelsens sekreterare Frånvarande ledamöter Eva Halvarsson Bertil Törsäter företrädare för allmänna intressen företrädare för allmänna intressen

3 Styrelsen PROTOKOLL 3 (6) Styrelsen Sammanträde 2010: Styrelsens sammanträde inleds med att jämställdhets- och jämlikhetsarbetet vid Göteborgs universitet presenteras av Staffan Edén och Pia Götebo Johannesson. Styrelsen tackar för en intressant presentation och visar sin uppskattning över det arbete som genomförs. Härefter hälsar ordföranden den nya ledamoten Anna Falck välkommen till styrelsen vid Göteborgs universitet. 1 Fastställande av föredragningslistan En preliminär föredragningslista har sänts ut med kallelsen. Förslag om att den till föredragningslistan fogade förteckningen Preliminär ärendelista för universitetsstyrelsens kommande sammanträden ska utgöra en stående punkt vid styrelsens sammanträden väcks. Vidare framförs önskemål om att den till handlingarna fogade preliminära ärendelistan justeras på så sätt att av GUS, vid sammanträdet den 10 juni (prot. 2010:3 15), framlagda förslag till diverse åtgärder tas upp vid styrelsens sammanträde den 29 oktober 2010 och inte som nu planerat den 8 september Inga övriga ärenden anmäls. Styrelsen beslutar att fastställa den utsända föredragningslistan utan ändring, att som stående punkt i dagordningen ta upp den preliminära ärendelistan och att behandla av GUS framförda förslag till åtgärder vid sammanträdet den 29 oktober Uppdaterad preliminär ärendelista för kommande sammanträden biläggs protokollet. 2 Val av justeringsman I enlighet med styrelsens beslut ska en tredje justeringsman utses för dagens sammanträde. Styrelsen beslutar att utse Anna Falck till att jämte ordföranden och rektor justera sammanträdets protokoll.

4 Styrelsen PROTOKOLL 4 (6) Styrelsen Sammanträde 2010: Anmälan av protokoll från föregående styrelsesammanträde Protokoll från styrelsens sammanträde är justerat, publicerat på universitetets webbplats och utsänt till ledamöterna. Inga synpunkter på protokollet framförs. Styrelsen beslutar att lägga protokollet 2010:3, från sammanträdet , till handlingarna. Anmälan av beslut om delårsrapport 2010 Föredragande: Ordföranden Underlag: Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2010 Ordföranden och rektor fastställde den 12 augusti 2010 Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2010 och intygade samtidigt att rapporten ger en rättvisande bild av verksamhetens kostnader och intäkter samt universitetets ekonomiska ställning. Ledamöterna framför inga synpunkter eller frågor rörande delårsrapporten. Styrelsen beslutar att lägga Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2010 ad acta. 4 Information från universitetsledningen Rektor meddelar a. att Göteborgs universitet ligger kvar på tidigare års plats i den rankinglista som QS World University Rankings presenterat. Listan baseras inte på information lämnad av universitetet och trovärdigheten i rankinglistan kan ifrågasättas. Rankinglistor är massmedialt intressanta och påverkar därmed allmänheten. I den nyligen presenterade så kallade Shanghai-listan behåller Göteborgs universitet sin placering. QS-rankinglista biläggs protokollet. b. att anledning att ytterligare utreda studentinflytandet i den nya lärarutbildningsnämnden inte föreligger eftersom författningsändringarna som träder i kraft den 1 januari 2011 stärker studentinflytandet och inflytandet för studenterna i den nya lärarutbildningsnämnden har fastställts i enlighet med den nya lagstiftningen. c. att hon på regeringens uppdrag varit i Bryssel och som representant för den svenska universitets- och högskolesektorn deltagit i diskussioner rörande ett förenklat förfarande vid ansökning och rapportering i forskningsprojekt finansierade via EU. Under diskus-

5 Styrelsen PROTOKOLL 5 (6) Styrelsen Sammanträde 2010: sionerna framkom i allt väsentligt en samsyn bland representanterna för berörda sektorer, däribland stora och små och medelstora företag, i den kritik som framfördes mot nuvarande system. d. att infrastrukturfrågor, bland annat det nationella resurscentrat Science for Life Laboratory, inom universitets- och högskolesektorn har diskuterats och att rektorerna har som målsättning att stödja varandra när olika ansökningar sänds in. Inom de nationella satsningarna kommer troligen en nod att utvecklas i Stockholm och vid alla andra lärosäten. Göteborgs universitet representeras i dessa frågor av professor Göran Larson vid Sahlgrenska akademin. e. Riksrevisionen har besökt Göteborgs universitet med anledning av redovisade oförbrukade anslagsmedel. Under de diskussioner som förts har orsakerna till överskottet tydliggjorts. Frågan om att i framtida medelsfördelning minska de idag strikta avgränsningarna i medelsanvändningen mellan forsknings- respektive grundutbildningsanslaget diskuteras för närvarande med departementet. Antecknas. 5 Utbildningen på forskarnivå en lägesrapport Föredragande: Lennart Weibull Underlag: Doktorandspegeln 2008, Rapport 2008:3 R, Högskoleverket, Vad tycker du om forskarutbildningen? Utvärdering av forskarutbildningen vid Göteborgs universitet, 2010, Göteborgs universitet och Samsyn och kvalitet Översyn av universitetsgemensamma mål och regler för doktoranders arbets- och studievillkor vid Göteborgs universitet, Göteborgs universitet Föredraganden redogör i huvudsak för de problem som redovisas i respektive rapport och för de åtgärder som hittills vidtagits samt inriktningen för det fortsatta arbetet med att stärka forskarutbildningen vid Göteborgs universitet. Diskussion följer. Antecknas. Vid sammanträdet presenterat material biläggs protokollet. 6 Nya antagningsregler och förberedelser inför kommande studieavgifter Föredragande: Mats Edvardsson Föredraganden redogör för innebörden i och konsekvenserna av de nya antagningsreglerna och för huvudpunkterna i den kritik som framförts från högskolesektorn mot dessa. Vidare redogör föredraganden för EU-kommissionens och de nordiska ländernas reaktioner samt regeringens uppdrag till Högskoleverket att se över möjligheten för personer med betyg från

6 Styrelsen PROTOKOLL 6 (6) Styrelsen Sammanträde 2010: tiden före 2003 att antas till den högre utbildningen. Föredraganden redogör även för pågående förberedelser inför införandet av studieavgifter för studenter från länder utanför EUoch EES-området. Diskussion följer. Antecknas. OH-presentation biläggs protokollet. 7 Göteborgs universitets organisation 2012 A 1 Föredragande: Rektor 2883/10 Underlag: Göteborgs universitets organisation 2012 ett uppdrag, direktiv daterat Rektor meddelar att utredarna, Göran Bexell och Christina Rogestam, har accepterat uppdraget och informerar om att direktivet i den lydelse det presenteras för styrelsen har diskuterats i ledningsrådet. Vidare redogör rektor för uppdraget, kravet på delaktighet och transparens under utredningsfasen, förankringsprocessen i övrigt och tidplanen. Diskussion följer. Antecknas. Direktiv daterat biläggs protokollet. 8 Preliminära sammanträden 2011 På förekommen anledning behöver sammanträdet den 14 april 2011 flyttas till annat datum. Styrelsen beslutar att flytta sammanträdet till den 7 april Nästa ordinarie sammanträde äger rum den 29 oktober, med informellt förmöte kvällen den 28 oktober. Vid protokollet Justerat Marianne Öfverström Carl Bennet Pam Fredman Anna Falck

7 l'rotokou 2010:4, Bila a 1 1/4 Styrelsen ;V1arianne t~rr..'etstrrm ÄRENDELISTA 2010:4 Styrelsens sammanträde S.flasl ",,,iderw12ql0-ij'i H Preliminär ärendelista för universitetsstyrelsens kommande sammanträden B=be51utsarcnde, l=lnturmationsärende, D=diskussiul1sarende I (28-)29 okt. I Prel. plats: Konsistorierummet, huvudbyggnaden, Vasaparken I lid Infomwtion och diskussion om intcmationalisering (Jan EUasson) [kvällen 28110] """_O ""_ B Intern uppföljning för perioden januari-augusti ~~ """ il il I Uppföljning av rcdovisningsmodellen (jfr beslut , 6) Rektors återrapportering av vidtagna åtgärder med anledning av internrevisionens rapport iör 2009 (se ) i Information om budgetpropositionens konsekvenser för GU B Anslagsförde1ning och kostnadsdebltering för 2011 lid i Forsknings- och utbildningsstratcgi I/D Långsiktig strategisk plan Visioner och vägval IID lid Styrelsens arbetsordning Organisationsreformen i I I Arlig rapportering fran GC Holding (se äga rd irektiven) Statusrapportering Forskningsutvärdel'ing - projekt REDlO (se prot. 2009;6 10) D GUS' framförda önskemål om åtgärder (se och )

8 .. 15 december i Prel. /llats: Konslstorierummel, huvudbyggnaden, Vasaparken D B Hammarkulleprojektet, önskad diskussion m.a.a. Bo Rothsteins kritik Budget och ekonomiska resultatmål för 2011 [alt. beslut i febr. 2011J B Revidering av antagningsordning inför läsåret 2011}2012 B B VD B Studentkårernas verksamhetsområde och fakulteternas studiesociala verksamhet (se ) Styrelsens arbetsordning Organisationsreformen; redovisning av preliminära slutsatser Organisation och beslutsstruktur - interimistisk B Forsknings- och utbildningsstrategi februari I~rel. plats: Konsistorierummet, huvudbyggnaden, Vasaparken I Planerade åtgärder för att hantera fastställda risker för 2011 B Internrevisionens rapport för 2010 i B Revisionsplan för 2011 I B Uppföljning av intern styrning och kontroll avseende 2010 I B Årsredovisning för 2010 B Fastställande av lokalförsörjningsplan för i B Budget och ekonomiska resultatmål för I ~ B Budgetunderlag till regeringen för B Ledamöter i fondstyreisen (se ) I/D i Organisationsreformen

9 F;~ril Prel. plats: Konsistorierummet, huvudbyggnaden, Vasaparken, B Årsredovisning för stiftelser med till GU anknuten förvaltlling B Intern uppföljning av 2010! B Fastställande av lokalförsörjningsplan B Ägardirektiv för holdingbolagets verksamhet juni maj 2012 I Årsberättelse för 2010 Iro I Ny organisation lärarutbildningen, ekonomistyrning, organisation av den verksamhetsförlagda utbildningen m.m. (se 1420]0-06-]0) 17 juni Prel. plats: Konsistorierummet, huvudbyggnaden, Vasaparken B Intern uppföljning för perioden januari-april 2011 I I Rambeslut om fakultetsnämndemas m.fl. resursförutsättningar för kommande år : : Rektors återrapportering av vidtagna åtgärder med anledning av i internrevisionens rapport för 2010, i I Information om budgetpropositionens konsekvenser för GV B Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för 2011 B Forsknings- och utbildningsstrategi I/D Långsiktig strategisk plan Visioner och vägval ! B Preliminära sammanträdestider för kommande år I Årlig rapportering från GU Holding! 11 augusti Ordföranden fastställer delårsrapport efter samråd med rektor

10 8 septem- Prel. plats: Konsistorierummet, huvudbyggnaden, Vasaparken ber B B B Reviderad verksamhetsplan Utseende av Gunnar Svedbergs Pris Ny organisation och arbetsordning : 12 oktober Prel. plats: Konsist.orierummet, huvudbyggnaden, Vasaparken B Intern uppföljning för perioden januari - augusti I Information om budgetpropositionens konsekvenser för CV : B Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för kommande år, '14 Pre I. plats: Konsistorierummet, huvudbyggnaden, Vasaparken december B Budget och ekonomiska resultatmål för kommande år i B Revidering av antagningsordning för kommande läsår I

11 Protokoll 2010:4, 2010~09~09 Bila a 4 Diskussion kring 2010 års QS-rankinglista (Q) o o (Q) \i (Ö) ~M AVDELNINGEN FÖR ANALYS OCH UTVÄRDERING Postadress: BOX 1 DO, 405 3D Göteborg Besöksadress: Götabergsgatan 17, Studenternas hus

12 wo UN ity RAI\JKINGS AVDELNINGENS FÖR ANALYS OCH UTVÄRDERING GÖTEBORGS UNIVERSITET BOX 100, Göteborg Götabergsgatan 17, Studenternas Hus PM: 2010:03 QS World University Rankings September 2010 För mer information kontakta Magnus Gunnarsson, I PM 2010:03 Avdelningen för analys och utvärdering, Göteborgs universitet

13 OS WORLD UNIVERSITY RANKINGS Introduktion QS World liniversity Ranklngs produceras årligen sedan 2004 av analys företaget QS\ Fram till och med 2009 gjordes detta på beställning av Times Higher Education, och listan var då känd under namnet THES. Sedan 2010 samarbetar dock THE med ett annat företag om universitetsranklng. Det är mycket oldart hur stort intresse QS-listan kommer att attrahera när den är självständig från Times Higher Education. Våren 2010 avstod Göteborgs universitet från att leverera underlag till QS-rankingen, vilket gjorts tidigare år. Det främsta skälet var den omfattande kritik om bristande tillförlitlighet och transparens som riktats mot QS och som låg till grund för att THE avbröt samarbetet. Ett annat skäl var att inrapporteringen kräver en betydande arbetsinsats, i kombination med att sannolikheten bedömdes som stor för att den största delen av ranklngens genomslag kommer att tas över av den nya rankinglistan från Times Higher Education (som kommer att publiceras 16 september). Placeringar Nio svenska lärosäten finns med på QS-ranklngen, och deras placering under åren visas i tabell 1 nedan. Tabell 1. Svenska lärosätens placeringar i QS-rankingen. Lärosäte Chalmers Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Kungliga tekniska högskolan Stockholms universitet Umeå universitet Handelshögskolan i Stockholm Linköpings universitet IFör 2010 är endast listan över de 200 högst rankade lärosätena publicerad. I Namnet kommer från efternamnen på företagets två grundare Nunzio Quacquarelli och Mattew Symonds. 2 l PM 2010:03 Avdelningen för analys och utvärdering, Göteborgs universitet

14 OS WORLD UNIVERSITY RANKINGS Tabellen ovan visar att listan är tämligen instabil - flera lärosäten ändrar sin placering markant från ett år till ett annat. Indikatorer och datakällor Rankingen är byggd med sex indikatorer. 7. Academic Peer Review (40% vikt). Den tyngsta komponenten i rankingen är en enkätundersökning till akademiker om vilka lärosäten som har bäst rykte. Vi känner inte till den exakta svarsfrekvensen, men allt pekar pa att den är mycket låg var antalet respondenter ca 3500, och antalet inbjudna akademiker uppskattas till ca Dessa hämtas till största delen från prenumerantret,risttet för förlaget World Scientijic i Singapore. Ett mindre antal hämtas från IBIS, en databas över akademi- och biblioteks kontakter, samt från QS egna register (tidigare respondenter, personer som anmält sig, personer som universiteten anmält). 2. Employer Reputation Index (70% vikt) Detta är en annan enkätundersökning om vilka lärosäten som har bäst rykte, riktad till arbetsgivare. Antalet inbjudna och antalet respondenter för denna undersökning är höljd i dunkel, men gissningsvis är svarsfrekvensen inte mycket bättre än för akademikerenkäten, eftersom QS då troligen skulle ha berättat om detta. 3 & 4. International Faculty (5%) och International Students (5%) Dessa indikatorer mäter andelen utländska anställda och andelen utländska studenter. Informationen hämtas från frågeformulär riktade till lärosätena själva och från andra tillgängliga källor (webbsidor, statistikmyndigheter, etc.). Vi vet inte vilka uppgifter som använts för vilka lärosäten. 5. Faculty Student Index (20%) Antalet anställda per student. Informationen hämtas på samma sätt som för indikator 3 och Citations per Faculty Index (20%) Antalet citeringar per anställd. Ingen fåltnormering av citeringarna görs, vilket betyder att indikatorn lutar kraftigt mot medicin och naturvetenskap. Citeringsinformationen hämtas från Scopus och personalinformationen på samma sätt som indikatorerna 3 och 4. 3 I PM 2010:03 Avdelningen för analys och utvärdering, Göteborgs universitet

15 OS WORLD UNIVERSITY RANKINGS Diskussion Times Higher Education (THE) fick utstå mycket kritik för den rankinglista som nu går under namnet QS, och de valde att byta leverantör och att arbeta om rankingen från grunden. Den kritik som riktades mot den gamla listan (QS) kvarstår: enkätundersökningarna är inte representativa, anseendeindikatorerna har orimligt stor vikt, avsaknaden av fåltnormering gör medicin och naturvetenskap starkt gynnade i citeringsindikatorn, och uppgifterna om anställda och studenter är mycket svåra att jämföra både inom och mellan olika utbildningssystem 2 Vilka åtgärder skulle Göteborgs universitet kunna vidta för att avancera på QS-rankingen? Eftersom anseendeundersökningarna har så stor vikt bör insatser för att avancera riktas mot den indikatorn. Det handlar då om att på olika sätt stärka varumärket Göteborgs universitet, framförallt bland akademiker. Vad gäller de institutionella faktorerna - antal (internationella) anställda och studenter - är det svårt att säga hur dessa skulle kunna påverkas, eftersom vi inte vet varifrån de har hämtats. Göteborgs universitet skulle kunna leverera uppgifter till QS igen, men osäkerheten gällande varifrån årets uppgifter kommer gör det svårt att förutsäga effekterna aven sådan förändring. Konklusion På grund av rankingens stora kvalitetsproblem kan den inte användas för benchmarking, dvs. Göteborgs universitet kan inte använda den för att följa upp det egna kvalitetsarbetet; även f6r en grov jämförelse mellansvenska lärosäten finns bättre instrument. Rankingen duger inte heller som konsumentupplysning för presumtiva studenter, forskare eller fillilnsiärer. Om rankingen visar sig få betydande uppmärksamhet kommer den dock att ha en marknadsförande funktion, varför listan fortsatt kommer att bevakas. 2 Utbildningsintensiva lärosäten får lägre värden på indikatorerna FamIly per StIftlent IlIdex och CitatiollJper Fam(ty IlIde:x- än forskningsintensiva lärosäten, oavsett kvaliteten på deras forskning eller undervisning. 4 I PM 2010:03 Avdelningen för analys och utvärdering, Göteborgs universitet

16 t il n i n på for k r i o En kort lägesrapport till universitetsstyrelsen Den 9 september 2010 ~ N Q, t:dod ~~~ ~?g. GÖTEBORGS UNIVERSITET ' ~ fs ;::; 'o <.n0~ I.C O ~

17 Utbildning på forskarnivå en kort lägesrapport Några förutsättningar: Utbildning på forskarnivå är ett fakultetsansvar Fakulteterna har skilda villkor och olika traditioner Fakultetsanslaget ska täcka både forskning och utbildning på forskarnivå Forskarutbildningen förändrades 1998 GÖTEBORGS UNIVERSITET

18 Utbildning på forskarnivå en kort lägesrapport Några basdata: Antalet doktorander och antalet nyantagna Antalet doktorsexamina Fördelningen av doktorsexamina per fakultetsområde Antalet doktorandtjänster/bidrag över tid GÖTEBORGS UNIVERSITET

19 Iet studerande på forskarnivå respektive nyantagna ~ ~~~c o ~2~O <;-Tota It antal... Nyantagna respektive år. GÖTEBORGS UNIVERSITET

20 ala antalet examina från utbildning på forskarnivå ~ ds ~ ~e:st 29it~. ~ t-doktorsexamina... Lic-. examina GÖTEBORGS UNIVERSITET

21 ördelning av doktorandexamina efter nämndområde, total Humanistiska jfakulteten;, 14,0 0 /0 Sam hällsveten ~skapliga fakulteten; 11,00/0 Naturvetenska pliga fakulten; 19,00/0 \T-fakU Iteten; 1,0 /0 andelshögsk alan; 9,0 /0 Utbildningsvet enskap; 4,0% nstnärliga faku Iteten; 0,50/0 GÖTEBORGS UNIVERSITET

22 ... talt antal doktorandtjänster respektive utbildningsbidrag ~ ~ Doktora ndtj änster ~Utbildningsbidrag j GÖTEBORGS UNIVERSITET

23 Utbildning på forskarnivå en kort lägesrapport Problembild Doktorandkritik mot stora fakultetsskillnader Bristande transparens i antagning Oklara finansieringsprinciper Forskningsråden finansierar inte doktorander Doktorander eller postdok? GÖTEBORGS UNIVERSITET

24 tbildning på forskarnivå en kort lägesrapport De första åtgärderna Strategisk plan : Skapa kvalitetsindikatorer Förbättra organisationen Göra antagningen transparent Starta en universitetsgemensam handledarutbildning Inrättande av ForskarutbHdningsberedningen 2007,,GÖTEBORGS UNIVERSITET

25 tbildning på forskarnivå en kort lägesrapport Viktiga initiativ En doktorandenkät En första utredning om doktorandanstä,liningaj 2007 En attraktiv handledarutbildning 2007 Nya universitetsgemensamma doktorandkurser 2007 Universitetsgemensamma doktorandregler 2008 Extern utvärdering av utbildningsorganisationen 2009 En doktorandportal på GU-webben 2009 GÖTEBORGS UNIVERSITET

26 Utbildning på forskarnivå en kort lägesrapport Utvärderingen Samsyn för kvalitet Översyn av universitetsgemensamma mål och regler för doktoranders arbets- och studievillkor Utvärdering av hur lagar och regler tillämpas på fakultetsnivå med externa bedömare Jämförelse med Lund och Uppsala Bygger på befintliga dokument och på intervjuer GÖTEBORGS UNIVERSITET

27 Utbildnin o for karni å en ko lägesrapport Betydande fakultetsskillnader i kopplingen till de universitetsgemensamma målen Ofta långtgående decentralisering utan rutiner för uppföljning Begränsad doktorandkunskap om regelverket Doktorandönskemål och klarare rutiner GÖTEBORGS UNIVERSITET

28 Utbildning på forskarnivå en kort lägesrapport Rekommendationer bl a: Stärka regelsystemet Tydligare riktlinjer Klarare uppföljning på olika områden Fakultetsspecifika åtgärder med huvudsakligt syfte att skapa tydliga riktlinjer o GÖTEBORGS UNIVERSITET

29 Utbildning på forskarnivå en kort lägesrapport Enkät med doktorander: Enkät med samtliga doktorander Analys av 'årgångar' av doktorander I huvudsak ämnesmässigt nöjda doktorander, men delvis kritik mot organisationen Förbättringar över tid Betydande fakultetsskillnader Fakulteternas kommentarer ska lämnas senast 30 september 2010 GÖTEBORGS UNIVERSITET

30 Utbildning på forskarnivå en kort lägesrapport Forskarutbildningsberedningens rapport till rektor: Nya universitetsgemensamma doktorandregler ska utarbetas enligt utredningens förslag Doktorandfinansieringen måste snarast utredas, särskilt vad annan finansiering innebär och hur antagningen ska fungera Gemensamma regler för förlängning av doktorandtid ska införas Försök med benchmarking mellan fakulteterna prövas GÖTEBORGS UNIVERSITET

31 n r Iser i Nya regler för antagning till hösten 2010 till utbildning på grundnivå Inför hösten 2010 gäller nya regler för antagning till högskolestudier. De nya reglerna påverkar kraven för särskild behörighet, meritvärdering och urval. De nya reglerna innebär att: Kraven för särskild behörighet uttrycks i så kallade områdesbehörigheter. Meritpoäng läggs till jämförelsetalet. Kurser, som inte krävs för särskild behörighet, i moderna språk, engelska, matematik samt områdeskurser som är kopplade till områdesbehörigheter ger maximalt 2,5 meritpoäng. I betygsurvalet finns det två grupper för sökande med gymnasiebetyg. De kallas direktgruppen och kompletteringsgruppen. Kompletteringsbetyg får inte tillgodoräknas i direktgruppen. Det är framför allt kring meritberäkning och placering i urvalsgrupper som den mediala uppmärksamheten riktats StudentavdelningenI Mats Edvardsson 2010~

32 iea r r Syftet med de nya behörighets- och urvalsreglerna är att premiera studier i vissa ämnen i gymnasieskolan - moderna språk, svenska, matematik och vissa andra ämnen inom områdesbehörigheterna - samt att direktövergången mellan gymnasieskolan och högskolan ska öka; Sverige har tillsammans med Danmark de äldsta högskolenybörjarna inom EU27 = 22 år i genomsnitt. De nya reglerna för beräkning av meritvärde innebär att sökande med gymnasiebetyg från dessa meritkurser får ett "påslag" till maximalt 2,5 poäng - det kan man bara få om man har slutbetyg från gymnasieskolan eller komvux utfärdade efter De nya reglerna innebär också att de urvalsgrupper där meritpoängen es sökande har fler latser vilka fördelas i två ste.

33 GÖTEBORGS UNIVERSITET r il!!j e st e I I ~"'i för '" al lo D ~ Ytterligare en del i det nya behörighets- och urvalssystemet är att sökande med utländska meriter hanteras i en särskild kvotgrupp. '" För sökande med utländska meriter uteblir signalvärdet i det svenska meritvärderingssystemet - det går inte att göra en likvärdig bedömning eftersom det i princip blir en värdering av olika utländska utbildningssystem och inte en bedömning aven enskild sökandes studieförmåga. Antalet platser i den kvotgrupp vari sökande med utländska meriter hanteras blir få eftersom reglerna innebär att platserna i urvalet för sökande med nya gymnasiebetyg ökas iantagningsprocessen - signalvärde och direktövergång! Institution enhet avdelning I Namn

34 '" r c el m ".. st ~ I r Kritik i media under sommaren 2010 från två håll - Sökande med meriter från äldre studieformer än 2003:års gymnasieskola och sökande som inte haft möjlighet att läsa kurser som ger meritpoäng - signalvärdet - samt - Sökande med utländska meriter (gäller också övriga Norden) Beträffande hanteringen av sökande med meriter från äldre studieformer ska dessa ses över under hösten Högskoleverket får ett uppdrag EU-kommissionen har begärt yttrande från en svenska regeringen kring huruvida hanteringen av utländska sökande strider mot bl a reglerna om fri rörlighet inom EU27 och EES-området - nordiska regeringar har också tagit upp frågan med den svenska regeringen Institution enhet avdelning l Namn

35 GÖTEBORGS UNIVERSITET ~!1J Ii! mo I Det finns en risk att nuvarande översyn - dels det redan beslutade uppdraget till Högskoleverket och de åtgärder som rimligen måste vidtas m a a EU-kommissionens påpekanden - inte blir så djupgående som det behövs. Gymnasieskolan reformeras fn med sikte på höstterminen Gyrrlnasieskola vari bl a studieförberedande program (åter)introduceras; reformen korrlmer inte att rivas upp vid ett eventuellt regeringsskifte. Ambitionen att avreglera högskolesektorn och ge långsiktiga förutsättningar för sektorn. Ett långsiktigt hållbart system för behörighet och urval till högre utbildning måste till inte minst ur ett sökandeperspektiv. < ""'"' ; Institution enhet avdelning I Namn

36 GÖTEBORGS UNIVERSITET r Ett ökat antal sökande + 9% antagna. i relation till höstterltlinen %> fler Sökande i anmälningsomgång 15 april till studier vid Göteborgs universitet uppgick till varav i första hand, dvs ca 530/0 i första hand Av de förstahandssökande var 460/0 sökande i första hand till utbildningsprogram och 11 % av de sökande hade sökt både kurser och program vid Göteborgs universitet ~ " " """"' Institution enhet avdelning I Namn

37 GÖTEBORGS UNIVERSITET ~11!?"'l I r ~, '" I El ~ Iii r I.. I Allt fler reserver till de program som har högt söktryck, dvs läkarprogrammet, juristprogrammet, medie- och kommunikationsprogram med inriktning PR och opinion, psykologprogrammet, europaprogrammet, dietistprogram, ekonomutbildning, logopedutbild ning, tandläkarutbildning mfl - här är det många reserver även efter att det sista urvalet är klart, " O(,'<? " Institution enhet avde1ning l Namn '

38 ~ GÖTEBORGS UNIVERSITET Effekter av det nya systemet för behörighet och urval? Andelen kvinnor och män är densamma h2009 som h2010, dvs 620/0 kvinnor och 38% män (även om antalet sökande ökat) Andelen sökande under 24 år har ökat från 51 % till 520/0 Andelen sökande över 24 år har minskat med -10/0 Den stora ökningen av antalet sökande under 24 år kom mellan 2008 och en arbetsmarknadseffekt! Har de nya reglerna haft avsedd effekt?.. Institution enhet avdelning l Namn

39 ~ GÖTEBORGS UNIVERSITET anta s ~er rna elser inför r Ett system med anmälnings- och studieavgifter införs för utbildning med start höstterminen 20 Il Studenter från tredje land omfattas - ett komplicerat system med undantag från huvudregeln m a a olika former av uppehållstillstånd m m Utbildning på grund- och avancerad nivå omfattas, däremot inte forskarnivån Studieavgifternas storlek ska bestämmas av respektive lärosäte enligt principen om full kostnadstäckning för den studieavgiftsfinansierade verksamheten Avgifterna bör sättas så att intäkterna på ett eller några års sikt täcker de kostnader som är direkt eller indirekt förenade med verksamheten

40 GÖTEBORGS UNIVERSITET! r och e stu i if ter r Utbytesstudier kan påverkas - regeringen ska följa utvecklingen här och dessutom överväga om särskilda regler ska gälla vissa EU-finansierade program som Erasmus Mundus ---- förordning kan komma Nuvarande behörighets- och urvalsregler gäller också för den studieavgiftsfinansierade verksamheten Stort behov av nationell samordning och samordning mellan olika politikområden nationellt Effekter - platser inom högre utbildning motsvarande ca 0,5 Mdr ska dras in av regeringen Två nationella stipendieprogram där ett hanteras av SI och det andra av IPK introduceras - båda programmen har en stark biståndsfokusering - möjligheter för lärosäten att etablera egna sripendieprogram :,. "? "'

41 GÖTEBORGS UNIVERSITET.. I Förberedelser nationellt och vid Göteborgs universitet - Fastställande av utbildningsutbud att rekrytera till - Fastställande av prislappar (också total utbudet) - Etablering av budskapsplattform tillsammans med Chalmers och Göteborg&Co - samordning kring Sverige som studiedestination - Fastställd marknadsföringsplan - nya webbsidor öppnar i slutet av september och successiv lansering bl a av marknadsföring och information - SUHF - VHS tagit fram en tidtabell för antagningen - osäkert ännu hur stipendiehanteringen kan fasas in - Samarbete kring rekryteringsagenter (Chalmers, SI osv) - Vissa rörlighetsbefrämjande åtgärder (studiemedel m m) - Utökat samarbete inom Boplats Göteborg - Mottagnings- och stödverksamheten måste utvecklas och anpassas, ', Institution enhet avdelning J Namn

42 :'rotokoll 2010: 4, Bila a 7 GÖTEBORGS UNIVERSITET Rektor DIREKTIV 20 l dnr A l 2883/10 l 15 Göteborgs universitets organisation ett uppdrag Bakgrund En utgångspunkt för Göteborgs universitets strategiska plan är att hög kvalitet i forskning och utbildning kräver en väl anpassad organisation. Det markeras att besluts- och ledningsorganisationen ska utvecklas och förbättras for att anpassa universitetet till framtida krav och för att kunna konkurrera om såväl forskningsmedel som studenter. Bakgrunden är att konkurrensen om studenterna ökar och en större del av anslagen måste sökas i tävlan med andra lärosäten. I den nya situationen förväntas universiteten vara aktiva genom att skapa egna profiler och kunna driva sina frågor mera självständigt. Göteborgs universitet har på olika sätt sökt möta den nya situationen. Arbete pågår med en Vision 2020, där universitetets långsiktiga mål ska mejslas ut. En utvärdering av forskningen har satts igång och en översyn av utbildningsprogrammen har initierats. Modellen för resursfördelning har utökats med inslag av kvalitetsdrivande komponenter. Dessutom har det genomförts en översyn med fokus på grundutbildningens organisation och på personalprocesserna. Den samlade bild som vuxit fram av Göteborgs universitet som organisation är att den grundläggande organisationsstrukturen har brister som motverkar målet att skapa goda villkor för forskning och utbildning av hög internationell klass. Det är framför allt tre svagheter som visat sig. Den forsta är att universitetets stora bredd tas dåligt till vara på grund av olika administrativa hinder. Den andra är att den decentraliserade organisationen med tiden har medfört stora fakultetsskillnader som i sin tur gör att universitetet har svårt att fungera som en myndighet. Den tredje är att utvecklingen av de tre nivåerna - institution, fakultet och universitetsgemensam verksamhet - har skapat oklarheter i rollfördelningen och sannolikt lett till onödigt dubbelarbete. Likartad kritik har även kommit från in ternrevi si onen. Rektor VasaparkeIl, Box 100. SE Göteborg 03 [ (fax)

43 2/5 Detta är bakgrunden till att det krävs en forändring av Göteborgs universitets organisationsstruktur. Den nuvarande organisationen är inte ändamålsenlig och den potential som ligger i uni vers i tetets samlade kunskap och stora bredd tas inte tillvara fullt ut. Med beslutet om ökad autonomi för universitet och högskolor från 2011 finns det också en ökad frihet for lärosätet att utforma den interna organisationen efter verksamhetens behov. Viktiga utgångspunkter En överordnad strävan måste vara att skapa ett Göteborgs universitet som är uthålligt mot förändringar i omvärlden. Det gäller att skapa bättre villkor för kärnverksamheten utbildning och forskning. En forsta utgångspunkt är att skapa en organisation som tar vara på universitetets samlade bredd genom att motverka administrativa hinder for gränsöverskridande och nytänkande. Ytterst handlar det om att universitetets olika delar måste samverka bättre utifrån en tydligare gemensam identitet. Att universitetet kan framträda som en helhet är avgörande for att konkurrenskraften ska kunna stärkas och att Göteborgs universitet externt får en större tyngd. Samtidigt finns det alltid en risk for att modernisering och effektivisering av universitetsorganisationen skadar den akademiska traditionen som är ett av universitets viktigaste kapital eller att starka varumärken motverkas. Det är därfor viktigt att forutsättningarna for och konsekvenserna aven forändrad organisation blir belysta från olika håll när den nya organisationen konkretiseras och ska införas. En andra utgångspunkt är att institutionernas ansvar och befogenheter klargörs. Det är på institutionerna - och till dem knutna centrumbildningar - som forskning och utbildning bedrivs och där måste det finnas tillgång till ett effektivt administrativt stöd som ger möjlighet for utveckling av verksamheten. På institutionsnivå ska också finnas en kompetent ledningsorganisation och tydliga former för anställdas och studenters inflytande. En institution måste ha en tillräcklig storlek for att klara av sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. En tredje utgångspunkt är att fakulteternas administrativa uppgifter ska minska tillförmånför arbete med strategiska forsknings- och utbildningsfrågor. Ett större ansvar på institutionsnivå innebär att behovet av administrativt stöd på mellannivå kan minska. Fokus här ska istället ligga på att planera, samordna och utveckla forskningen och utbildningen. Respektive fakultet leds aven dekan och för verksamheten svarar en kollegialt sammansatt nämnd. Antalet organisatoriska enheter på mellannivå ska minska. Inriktningen bör vara att antalet fakulteter begränsas till högst fern - detta for att underlätta forsknings- och utbildningssamverkan mellan områdena. I samband med övergången till en ny organisation är det viktigt att modellen for ekonomisk styrning harmonierar med det ansvar och de befogenheter som läggs på de olika beslutsnivåerna. En annan forutsättning är att starka varumärken inte skadas.

44 3/5 Vidare ska möjligheten att inrätta åtminstone ett universitetsgemensamt, kollegialt sammansatt organ med studentrepresentation prövas. Syftet är att detta ska bidra till att ytterligare förstärka samordningen inom universitetet. Mest närliggande är att ha ett sådant organ för gemensamma utbildningsfrågor på gmndnivå och avancerad nivå, där även vissa beslutsmandat kan övervägas. Som ledning för en sådan samordningsstmktur bör det finnas en verksamhetsföreträdare som har nära koppling till universitetsledningen. På motsvarande sätt kan det finnas något slag av kollegialt organ för samverkan inom forskningen. Universitetsledningen bör vara liten och i princip bestå av rektor, prorektor och en universitetsdirektör. Däremot bör någon form av stab knytas till ledningen med ett mindre antal nyckelpersoner med kompetens för att hantera strategiska frågor respektive vissa centrala myndighetsuppgifter. Rektors ledningsråd ska fortsatt ha ansvaret för verksamhetssamordning och bör vara sammansatt av universitetsledning, dekaner, en student och de eventuellt ytterligare personer som utredarna föreslår. Vad gäller administrationen är det rimli!:,jt att det stöd för utbildnings- och forskningsfrågor som de nya fakulteterna kräver organiseras under dekanen. I övrigt ska nuvarande kompetens i fakultetskanslierna antingen förstärka institutionerna eller samordnas med den gemensamma förvaltningen och bilda en ny universitetsgemensam administration under en chef. Uppdraget Den överordnade frågan är hur en väl fungerande universitetsorganisation ska utformas för Göteborgs universitet utan att en god akademisk tradition går förlorad. Uppdraget är att utifrån rektors redovisade principer utforma ett konkret förslag för en förändrad organisation av Göteborgs universitet. De frågor som särskilt bör belysas är följande: 1. Hur säkerställs att organisationsreformen stärker kämverksamheten och garanterar den akademiska kollegialiteten? 2. Vilka är de strategiska frågor gällande utbildning och forskning som bör hanteras av fakulteterna och vilket administrativt stöd krävs för detta? 3. Hur bör fakulteternas ledningsorganisation utformas och de nya kollegiala organen sammansättas och utses? 4. Vilken är den lämpligaste institutionsgrupperingen när det gäller den tänkta indelningen i högst fem fakulteter på mellannivå - och hur bör fakulteterna benämnas? 5. Vilken bör minimistol'leken for en institution vara för de uppgifter den förväntas få? 6. Vilken administrativ kompetens krävs i den nya gemensanmla administrationen och vilken ro II ska den ges relativt institutioner, fakulteter och universitetsledning?

45 4/5 7. Hur ska universitetsledningen utformas och hur ska behovet av administrativt stöd bäst tillgodoses - och hur bör det organiseras? 8. Hur ska universitetssamordningen av utbildningen på grundnivå och avancerad nivå utformas? Vilka beslutsmandat kan tänkas ligga på ett universitetsgemensamt organ? Hur bör forskarutbildningen behandlas? 9. Hur ska en eventuell universitetssamverkan inom forskningen utformas? 10. Bör samverkansuppdraget organiseras på motsvarande sätt som organen for utbildning och forskning? 11. Vilka principer bör gälla för beslut om fördelning av ekonomiska resurser genom de tre nivåerna? 12. Vilken arbets- och tidsplan bör gälla för genomförandet av den nya organisationen? För utredningsuppdraget tillkallas en utredningsgrupp med professor Göran Bexell, f d rektor vid Lunds universitet, som huvudansvarig. I gruppen ingår Christina Rogestam, f d fdrvaltningschefvid Göteborgs universitet, och de övriga personer som utredarna i samråd med rektor kommer överens om. Arbetet ska genomföras framför allt genom studier av befintligt material och genom intervjuer med personer med olika roller och på olika nivåer inom universitetsorganisationen. När det gäller situationen idag finns underlag i ett flertal utredningar som redan har genomförts. Intervjuerna ska avse personer inom organisationen, exempelvis styrelseordföranden, chefer inom olika fakultetsområden och på olika nivåer, forskningsledare, ämnesföreträdare och chefer inom administrationen. Dessutom ska studenter och företrädare för de fackliga organisationerna intervjuas. Utredarna kan vidare kalla de personer de önskar till intervjuer. Utredarna kan också behöva besöka eller konsultera andra universitet eller i övrigt arbeta så som de bedömer mest ändamålsenligt. Det är viktigt att uppdraget genomförs med beaktande av delaktighet och transparens. Det kan vara rimligt att inbjuda anställda och studenter till en eller två hearings under arbetets gång. Även den gemensamma webbplatsen bör kunna utnyttjas. Tidplan Uppdraget inleds vid en diskussion med ledningsrådet augusti Under september och oktober genomförs intervjuer. Under denna period bör åtminstone en allmän hearing arrangeras.

46 5/5 En första redovisning av uppdraget med preliminära slutsatser görs i ledningsrådet den 13 december och i universitetsstyrelsen den 15 december 20 l O. Övrigt Förvaltningschefen svarar för att utredningsgruppen får det administrativa stöd som man önskar och för ersättning till utredarna liksom för övriga utredningskostnader. Ansvarsställe Pam Fredman