Patientsäkerhetsberättelse 2018 VON/2019:16
|
|
- Elisabeth Lundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko nämndsekreterare Telefon Patientsäkerhetsberättelse 2018 VON/2019:16 Förvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att godkänna patientsäkerhetsberättelse 2018, samt notera till protokollet att nämnden tagit del av patientsäkerhetsberättelse för år Sammanfattning av ärendet Enligt Patientsäkerhetslagen ska en vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete och sammanställa detta i en patientsäkerhetsberättelse. I ärendet redovisas patientsäkerhetsberättelse för år Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga nya ekonomiska konsekvenser. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelse 2018 Barnkonventionskonsekvenser Beslutet medför inga barnkonventionskonsekvenser. Mahria Persson Lövkvist Vård- och omsorgschef Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare Beslutet expedieras till Vård- och omsorgschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Akten Besöksadress: Centrumvägen 26 Postadress: Nykvarn Telefon Fax (1)
2 Patientsäkerhetsberättelse 2018 VÅRD OCH OMSORGSNÄMND 0
3 Innehåll Sammanfattning... 2 Nya lagar och författningar Övergripande mål och strategier... 3 Struktur för uppföljning/utvärdering... 4 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 5 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 6 Resultat... 6 Riskanalys... 7 Samverkan med vårdhygien har på börjats planera in utbildningstillfällen som ska leda till bättre följsamhet till de basala hygienreglerna Resultat Övergripande mål och strategier för kommande år Bilaga till patientsäkerhetsberättelsen Referens Barbro Gripenstam Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1
4 Sammanfattning Under 2018 har riskområdet undernäring fortsatts att uppmärksammats och arbetas med genom att ta fram nya rutiner för att förebygga och behandla i teamet. Antal personer med viktminskningen har minskat, det går långsamt. Effekten har av insatserna har inte uppnåtts i den utsträckning som var tänkt. Arbetet fortsätter under Kost och hälsa gruppen har under 2018 haft tre tillfällen då deltagandet har minskat under året så togs beslut att lägga ned gruppen i november. Ansvarig sjuksköterska för LSS, har under 2018 arbetat med personalen för att förbättra läkemedelshantering där det stora förbättringsområdet har varit att få personalen att signera givna mediciner. Arbetet har medfört en stor förbättring, vilket lett till minskat antal läkemedelsavvikelser. Under året har en basal mätning av följsamhet till hygienreglerna mättas och resultat var nedslående. I dokumentationssystemet Procapita infördes ett nytt sökordsträd utifrån ICF och KVÅkoder, vilket ger ett mer systematiskt sätt att dokumentera. Vilket lett till att fler med risk har hälsoplaner. Omsorgspersonalen har tilldelats behörighet att läsa hälsoplanerna för att kunna inhämta information om vårdens inriktning för patienten. Under 2019 planeras fler utbildningar i nutrition tillsammans med Nestor. Utbildningen bygger på flera träffar med uppgifter mellan träffarna, chef för HSL och omsorgspersonalen ska delta. Ett gott bemötande är en av de viktigaste faktorerna som främjar delaktighet, patientinflytande och patientsäkerhet. Brister i bemötandet mellan patient och personal kan leda till brister i kommunikationen och informationen. Det kan i sin tur leda till patientsäkerhetsrisker, en god vård och omsorg ska kännetecknas av att den är personcentrerad, jämlik och säker enlig socialstyrelsen. SKL (Sveriges kommuner och landsting) vill att vi driver en utveckling mot mer personcentreradvård. Under 2019 kommer legitimerad hälso- och sjukvårdspersonalen att träffas kontinuerligt och arbeta utifrån en studiecirkel i personcentreradvård. Nya lagar och författningar 2019 HSLF-FS 2017:67 Om uppgiftsskyldighet till register över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården. Denna författning träder i kraft den 1 januari Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder i kraft i januari 2018, i Stockholms län började den nya utskrivningsprocessen att gälla 14 november 2018.För patienter inom psykiatrisk slutenvård börjar den nya lagen att tillämpas senare, den 1 januari Den reglerar ansvarsfördelning, betalningsansvar och samverkan mellan kommun och region. Syftet med lagen är att personer som inte längre har behov av slutenvård så snart som möjligt ska kunna lämna sjukhuset på ett snabbt och säkert sätt. Det ställer ökade krav på planering och samverkan mellan kommunen och landstinget en så kallad SIP (samordnad individuell plan). Den 1 januari 2019 blev landstinget Region Stockholm. Det innebär ett större ansvar för tillväxt, infrastruktur, miljö och en hållbar utveckling. 2
5 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap Öka följsamheten till de basala hygienreglerna. De gjordes en mätning som visade på sämre resultat än mätning tidigare år. 2. Minska antal personer som ofrivilligt minska i vikt. Antal personer som har minskat i vikt har minskat dock marginellt. De insatser i form at utbildningar och ombudens arbete har inte gett det förväntade resultat som verksamheten hade, att ingen skulle minska ofrivilligt i vikt. Senaste mätning var det 18 personer jämfört med 21 vid den tidigare mätningen som minskat i vikt. 3. Förbättra hälsoplaner och inför ICF/KVÅ. Införandet av ICF/KVÅ har lett till ett ökat antal av personer 21st med risk som har hälsoplaner av 44 personer med risk enligt senior alert. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vård och omsorgsnämnd Kommunen ansvarar för att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som omfattas av den kommunala hälso- och sjukvården. Vård och omsorgsnämnd ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård uppnås. Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Verksamhetschef Verksamhetschef skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården samt främjar kostnadseffektivitet. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har tillsammans med verksamhetschefen att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälsooch sjukvården. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ansvar ingår bl.a. att tillse att författningsbestämmelser och andra regler är kända och följs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner för verksamheten samt att personalen inom kommunens hälso- och sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten. 3
6 Enhetschefsansvar Enhetschefen ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra sina hälsooch sjukvårdsuppgifter. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar All hälso- och sjukvårdspersonal har också ett eget ansvar för hur de utför sitt arbete. MAS och MAR ansvar för att patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet, innebär inte någon inskränkning i ansvaret för andra. Hälsooch sjukvårdspersonalen ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Uppföljning av mål och resultat. Patientnämnden Till Patientnämndens förvaltning kan patienter, anhöriga och personal kostnadsfritt vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Här handläggs frågor som rör offentligt finansierad hälso- och sjukvård och tandvård, samt den kommunala hälso- och sjukvården och tandvård vid ett par privata tandvårdsföretag i Stockholms län. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Alla avvikelser lämnas till enhetschef för hälso- och sjukvård för att bedöma om åtgärderna är tillräckliga och enligt en riskmatris om de är allvarliga och ska lämnas till MAS för vidare utredning. Enhetschef sammanställer och redovisar varje kvartal medicinska avvikelser till MAS. MAS tar dessa till kvalitetsgruppen för att analysera och planera övergripande åtgärder och ett systematiskt lärande. MAS har kontinuerliga möten med verksamhetschef och redovisar avvikelser. Utifrån ett planerat års-hjul redovisar MAS varje kvartal sammanställning av avvikelser och eventuella Lex Maria anmälningar till nämnden. Vårdskador följs upp via journalgranskning och återrapporteras till chefer via boendechefens ledningsgrupp varje månad. Enhetschef återkopplar på APT. MAS återkopplar till verksamhetschef och nämnd varje kvartal. 4
7 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Vårdskador samt risk för vårdskador mäts via rapporteringen i pappersform. Beslutade åtgärder för ökad patientsäkerhet har inte följts upp på ett systematiskt sätt. Framtagning av statistik från verksamhetssystem, senior alert, BPSD, Palliativa registret, journalgranskning, Qusta. Redovisning via månadsuppföljning. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Sjukgymnast har gått utbildning i 24-timmars positioner och har därefter påbörjat utbildning av omsorgspersonalen i positionering och användande av positioneringshjälpmedel. Teammöten inom äldreomsorgen, där alla avdelningar träffas varje vecka för genomgång av arbetet med patienterna. Teammötena har inte vart strukturerade, ofta som omvårdnadsansvariga sjuksköterska inte är med pga. att de arbetar schemalagt och har lediga dagar mitt i veckan. Den legitimerad hälso- och sjukvårdspersonalen utbildning inför införandet av ICF/KVÅ. Införandet md nytt sökordsträd har lett till en mer systematiskt tänk och att skriva hälsoplaner med åtgärder på patienter med risk, tidigare sökordsträd fanns inte samma möjligheter. Syftet med förbättringarna av avvikelse hanteringen har inte fått det väntade resultatet, avvikelserna blev liggande utan att analyseras orsak kan vara att det saknades chef för HSL. Under hösten har nytt kvalitetsråd skapats för att analysera inkomna avvikelser. Verksamheten har köpt in digitalt avvikelse hanteringssystem som planeras att börja använda i under våren Sjukgymnasten (och arbetsterapeut)har genomfört utbildningar i förflyttningsteknik och hur man använder draglakan sittdynor m.m. Hälso- och sjukvård inom LSS Teammötena fungerar bra. Sjukgymnast har genomfört förflyttningsutbildning för omsorgspersonalen inom LSS. Lokala rutiner har tagits fram. Vid delegering har det tagits fram kunskaps test, det har lett till minskat antal avvikelser i läkemedelshanteringen. 5
8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser dokumenteras i pappersform. Alla avvikelser ska läsas och åtgärder ska dokumenteras av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut innan de lämnas till enhetschef för godkännande att alla steg är genomförda. Användningen av resultatet är fortsatt bristfälligt. Tanken var att de skulle tas upp teamen, vilket sker men inte alla avvikelser Resultat Patientnämnden Nykvarnskommun har inge inkomna ärenden under 2018 Inkomna klagomål och synpunkter på hälso- och sjukvård 1. Närstående hade synpunkter på att inte blev underrättad och informerar hur status har förändrats under tid. De brister jag ser i dokumentation är att det inte funnits någon tydligvårdplan eller utvärderingar av insatta omvårdnads ordinationer/behandlingar. Åtgärder: ansvarig chef informera all HSL personal om vikten av att skriva tydliga hälsoplaner. 2. Inkommit klagomål på hälso- och sjukvården på extern placering. En trasig grind till sängen vilket ledde till fall. Myndighet och MAS följde upp placeringen utifrån inkomna synpunkter med verksamhetschefen och rapporterade till verksamhetensansvariga MAS inkomna klagomålet. Åtgärd: bedömning att sängsidan med den trasiga grinden kunde ha ställts mot en vägg vilket de inte hade tänkt på. Närstående hade inge önskan att göra någon anmälan till boendet eller IVO. Vår bedömning var att de åtgärder verksamheten planerade var tillräckliga för att god vård ska uppnås. IVO En anmälan av närstående har skickats in till IVO 2017 gällande eventuellt fördröjd behandling. Svar från IVO 2018, de bedömer att verksamheten (Lugnet) har utrett i tillräcklig omfattning och de planerade åtgärderna tillgodoser god och säker vård. Lex Maria anmälan Patient som hittas på golvet blödande från huvudet, avlider på sjukhuset av sina skador. Analys visade att riskbedömning saknades, ingen hälsoplan var upprättad. Åtgärder: nya rutiner är framtagna för riskanalys och ett ökande av dokumenterade hälsoplaner. Svar från IVO de bedömer att verksamheten (Lugnet) har utrett i tillräcklig omfattning och de planerade åtgärderna tillgodoser god och säker vård. 6
9 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Det område som sticker ut är malnutrition ca 94 % har risk för undernäring av de boende på Lugnet. Hälso- och sjukvården har arbetat med individuella hälsoplaner. En risk har identifierats att den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan inte är på plats när teammötena äger rum och uppföljning av åtgärder kan utebli. Inom LSS är ett av riskområde dåliga matvanor och brist på fysisk aktivitet. Boendet har arbetat med individuella mål med varierande resultat, planen är att göra ett mer systematiskt arbeta med uppföljning och planering av resultat. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Samverkan med vårdhygien har på börjats planera in utbildningstillfällen som ska leda till bättre följsamhet till de basala hygienreglerna. Resultat 2018 Hygien Mätningen visade att resultat försämrats från tidigare år, se bilaga. Avvikelser Fallen har ökat, antal med trycksår har ökat, läkemedels avvikelserna har minskat något, se bilaga. Senior alert Antal personer med aktuell riskbedömning 57 av de har 94 % risk 97% har planerade åtgärder. Enbart 6% hade registrerat att åtgärderna utförts. Svenska palliativ registret Alla områden har förbättrats. Se bilaga. Olämpliga läkemedel Under 2018 har läkemedel mot depression, neuroleptika och oro ökat. Läkemedel mot smärta och sömn minskat. Läkemedelsgenomgång enligt SOSFS 2012:9 Alla patienter har haft en läkemedelsgenomgång
10 Nutrition Lugnet Omsorgspersonal har arbete med att ta fram mer näringsberikade mellanmål. Köket har gjort smoothies till avdelningarna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har ökat antal med hälsoplaner för malnutrition. Patienter med risk för undernäring tas upp på teammötet, en identifierad brist på uppföljning är att omvårdnadsansvarig sjuksköterska inte arbetar dagtid utan på schema och dagen för teammöten är bestämt på sammadag året runt, vilket leder till att det kan saknas sjuksköterska på teammötena och uppföljning uteblir. Antal som minskat i vikt har marginellt minskat. Nattfastemätningar Mätningarna har visat på en någon förbättring av att minska nattfastan. Inom LSS Har ett arbete pågått för att förbättra kost och motions vanor på gruppboendet och serviceboendet. Resultatet har varit varierande kostombuden beskriver att det har varit svårt att motivera de boende till att förändra kost och motionsvanor. Resultat 2018 Lugnet Område Mål Mått Aktiviteter Resultat Måluppfylle lse Dokumentation Införa ICF och KVÅ. hälsoplaner Öka antalet hälsoplaner journalgranskning ICF och KVÅ är infört 21/52 har hälsoplaner Avvikelsehantering Nutrition Bättre struktur och uppföljning av resultat Minska antal personer med ofrivillig viktnedgång Förbättra antal med beskrivna åtgärder MAS mäter var 3:e månad antal med viktnedgång och BMI under 20 och antal fall. Kontrakturer Minska kontrakturer Nattfasta Minska nattfasta Mäta nattfastan 2 ggr/år Ta fram en ny blankett Förbättra servering av mellanmål. Omsorgspersonal fyller i vikt i en översikts formulär för egen del. Utbilda personalen Natt personal har mätt 1 ggr Blanketten klar. Viss ökning av beskrivna åtgärder. En mer strukturerad genomgång av avvikelser har införts i kvalitetsrådet Undre året har en minskning skett dok marginell minskning. Verksamheten hade förhoppning om en bättre resultat Omsorgspersonal har utbildats Resultatet har förbättrats något mot 2016 Ej satta några mål Visionen var 0 med minskviktning har inte uppnåtts Ej satta några mål Ej uppnått 8
11 Övergripande mål och strategier för kommande år 2019 Vårdgivarens områden för ökad patientsäkerhet Basal hygien i vård och omsorg Undernäring Dokumentation BPSD LSS Förbättra hälsa Öka hälsosammare val vid inköp Öka antal aktiviterer Verksamhetens mål för 2019 och metod för att uppnå målen Mäta följsamhet och förbättra den. Fortsatt mål att minska ofrivillig viktminskning Förbättra vårdplaner och inför ICF och KVÅ Utbilda legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och omsorgspersonal för att förbättra symtombehandling vid BPSD. Genom att vid teammöten ta fram förslag tillsammans med patienten på bättre val av mat vid inköp och mål Genom att vid teammöten ta fram förslag tillsammans med patienten på aktiviteter och mål Mål 2019 Lugnet LSS Avvikelse hantering kommer att göras digitalt mål 80 % av avvikelserna ska vara digitala. Antal personer som minskar i vikt ofrivilligt mindre än 10 %. Fortsatt arbete med ICF/KVÅ var och hur det ska dokumenteras, mål 100 % med risk ska ha hälsoplan Minska nattfastan. Förbättra med att ge personer med lång nattfasta något på kvällen och tidigt på morgonen. Mäta nattfastan fyra gånger per år. Antal med ofrivillig nattfasta längre än 11 timmar mindre än 5 % Öka en mer personcentreradvård genom ett utbildningsmaterial. Förbättra resultat av skattning av personcentreradvård med 50 %. Antal med mål för bättre hälsa: nådd måluppfyllese, 60 % av de satta målen i hälsoplanen ska vara uppfyllda. Alla enheter ska ha utsedda kostombud 100 % 9
12 Bilaga till patientsäkerhetsberättelsen 2018 Redovisning av resultat och statistik 1. Nattfaste mätning Enhet Längre än 11 h Längsta nattfasta Kortaste nattfasta Vitsippan 10 av 15 (66%) 16 7 Mosippan 8 av 11 (73%) 15,5 6 Backsippan 7 av 8 (88%) 15,5 10,5 Blåsippan 5 av 8 (63%) 14,5 5,5 Gulsippan 2 av 10 (20%) Följsamhet till basal hygien regler Engångsplastförkläde vid hantering av Engångsplastförkläde vid Engångsplastförkläde vid bäddning, av- Engångsplastförkläde vid byte av Användning av handskar vid kontakt Handdesinfektion omedelbart efter Handdesinfektion omedelbart före Procent Handdesinfektion omedelbart före 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Procent Fortsättning hygien. Procent Observation-förutsättningar I kort eller uppsatt hår/skägg: Med korta naglar, utan Utan armband/ armbandsur: Utan ringar: Procent 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% 10
13 3. Olämpliga läkemedel neuroleptika oro sömn värk depression 4. Samanställning av inkomna avvikelser och från senior alert Lugnet Områden Totalt per Totalt per område Totalt per område Fall Område (enligt *SA 265) Hälso-och sjukvårdsuppgift Läkemedelshantering Med.tekn.produkt BMI under 22 (senior alert) Trycksår (senior alert) personer personer Munhälsa grad *Senior alert LSS Områden Totalt per Område 2016 Totalt per område 2017 Totalt per område 2018* Fall Hälso-och sjukvårdsuppgift Läkemedelshantering Med.tekn.produkt Totalt för enheten *Rapportering saknas för okt-dec
14 5. Svenska palliativ registret Ordinerat mot ångest Ordinerat smärtlindring Svenska palliativ registret Utförd validerad smärtskattning Läkarinformation till patienten Munhälsa bedömd Avliden utan trycksår Mänsklig närvaro i dödsögonblicket Målvärde Resultat 2016 resultat 2017 resultat Munhälsa Munhygien har förbättrats under året och ligger nu bättre än riket. Antal som utbildades i munhälsa totalt i kommun: 0 Antal bedömda patienter: 52 Bedömning av munhygien Lugnet Bra: 48% Dålig: 52% Ett sämre resultat jämfört med föregående år. LSS Bedömning av munhygien antal bedömda patienter: 0 7. Qusta Är ett kvalitetsinstrument för granskning av den kommunala hälso- och sjukvården Stukturen bygger på hur pass MAS riktlinjer/rutiner är kända och följs valdes nedanstående oråden ut. Vilket visar på en ökning inom hygien och rehabilitering förutom nutrition och trycksår som minskat. Områden i Qusta procent 2015 procent 2016 procent 2017 procent Hygien 62% 38% 30% 42% 10 Nutrition 65% 52% 80% 75% 13 Rehabilitering 0% 45% 70% 90% 9 Trycksår 50% 40% 70% 50% 12
Patientsäkerhetsberättels e 2017 VON/2018:36
TJÄNSTESKRIVELSE 2018-03-07 Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Patientsäkerhetsberättels e 2017 VON/2018:36 Förvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun
Patientsäkerhetsberättelse Vård och omsorg Vellinge Kommun År 2013 2013-02-13 Pernilla Hedin, medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
[Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Ann- Christin Nordström och Inger Berglund, verksamhetschefer
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet
Patientsäkerhetsberättelse för HSV-teamet År 2016 2017-02-28 Elvira Avdic 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-11 Helena Dahlstedt Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-02 Reviderad senast 2020-07-02 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-26 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2015 Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-01 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad
1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar
Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011
Patientsäkerhetsberättelse för sociala sektorn i Härryda kommun År 2011 2012-02-27 Tina Forsgren, Verksamhetschef Vård och Omsorg Elisabeth Sjöberg, Verksamhetschef Funktionshinder Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015
Patientsäkerhetsberättelse för vård och omsorgsverksamheter 2015 2016-02-22 Morvarid Moaven Verksamhetschef för hälso- och sjukvården 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Övergripande mål och strategier..4
Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 4 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Trekantens servicehus År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Päivi Palomäki, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2014. Datum: 2015-02-28 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (8)
1 (8) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum: 2015-02-28 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (8) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt
Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.
Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014. Datum och ansvarig. Britta Svensson 2015-02-28
TÄBY KOMMUN PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 Datum och ansvarig Britta Svensson 2015-02-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: ALN-2014-0150.37 Diarienummer: NHO-2014-0107.37 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-03-28 Sektionen för medicinskt vård och rehabiliteringsansvar Mallen
LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren
Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2016 Rådans äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Maria Hanning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier...
A&O ANSVAR OCH OMSORG AB
A&O Ansvar och Omsorg AB Riggargatan 2016 1 2017-02-13 Riggargatan A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2016 Avvikelser Samtliga avvikelser registrerades och dokumenterades.
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende
Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende År 2016 2017-03-01 Kerstin Ahlqvist Resultatenhetschef Ångarens vård och omsorgsboende 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och
Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg
Patientsäkerhetsberättelse 2014 Division Social Omsorg 2015 03 01 Ylva Larsson Områdeschef Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet har ytterst vård- och
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse
Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse Gäller from 2013-06-04 Ersätter 2012-04-20 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva-Karin Stenberg HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN/ SOCIALFÖRVALTNINGEN Bakgrund Vårdgivaren
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård
Patientsäkerhetsberättelse 2016 Gabriels gård Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2016 Målet var att alla nyinflyttade ska ha en risk och preventionsbedömning inom 14 dagar samt uppdaterad minst
Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende
2019-02-22 1 (5) Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-02-22 Elisabet Stark Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012
Division Social omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2012 2013 02 28 Ylva Larsson Områdeschef 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. Patientsäkerhetsberättelse. Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015
Patientsäkerhetsberättelse Tensta servicehus och Dagverksamhet Hedvig 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 3 Struktur
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 3 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Fruängsgårdens servicehus År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-12 Marie Bergström, verksamhetschef enligt 29 HSL
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg
Patientsäkerhetsberättelse för Marieberg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Carin Mork-Brandén Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
3. OST. Patientsäkerhetsberättelse 2013. Äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta
3. OST KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Lena Sjöberg Datum 2014-04-01 Diarienummer ALN-2014-0150.37 Äldrenämnden Patientsäkerhetsberättelse 2013 Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 150219 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv
2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2018 för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-22 Bodil Fager Kvalitetsavdelningen 2017-01-10 Mallen är anpassad av
Hur ska bra vård vara?
Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer
Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.
2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård. Datum och ansvarig för innehållet 160215 Åsa Sandblom Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Pensionat Hornskroken
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Pensionat Hornskroken År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-05 Ingalill Pettersson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 1 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Axelsbergs vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-12 Tuija Illman, verksamhetschef enligt
PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011
PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun
Patientsäkerhetsberättelse för hälso- och sjukvård i Sunne kommun År 2015 2016-07-11 Ulla Engström Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE STORFORS 2014 2014-01-30 Hans-Bertil Hermansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar
Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete
Nyköping 2015-02-17 Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Riggargatan Verksamhetsår: 2014 Förenade Care AB driver sedan 2010 Riggargatans äldreboende på entreprenad och uppdrag från
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Attendo Flottiljen År 2018 Datum och ansvarig för innehållet Jeanette Danielsen 2019-02-25 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Växjö LSS Datum och ansvarig för innehållet Ulrika Hansson Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att
Kvalitetsarbetet på enheten innebär att enheten har en kvalitetsgrupp som månadsvis träffas för att gå igenom föregående månads samtliga händelser.
Patientsäkerhetsberättelse 2015 Attendo Postiljonen Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra enheter enligt Attendos rutiner och riktlinjer.
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet
Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...
Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011
Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Patientsäkerhetsberättelse för:
Patientsäkerhetsberättelse för: 2014 Uppdaterad: 2015-02-24 Ansvarig: Josefine Boberg Verksamhetschef Betelhemmet Kvarnvägen 6 611 70 JÖNÅKER 0155 700 90 betelhemmet@telia.com www.betelhemmet.se Innehåll:
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 Sammanställt av Karin Stenmark, MAS Vännäs kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete
Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Ekbackens äldreboende Hus K Verksamhetsår: 2013 Förenade Care AB driver sedan 2008-04-01 Ekbackens äldreboende hus K på entreprenad från Sundbyberg
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Soltorps Äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-11 Patrik Mill Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende
Patientsäkerhetsberättelse för Ångarens vård och omsorgsboende År 2017 2018-03-01 Kerstin Ahlqvist Resultatenhetschef Ångarens vård och omsorgsboende 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och
Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
BILAGA 5 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Fruängsgårdens vård och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01-06 Petra Nilsson, verksamhetschef enligt
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare: Oxelösunds kommun, Vård och omsorgsnämnden År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Ingela Mindemark, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mallen
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt
Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad
Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser
Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén
Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.
År Carina Stenbaek. Verksamhetschef
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Carina Stenbaek Verksamhetschef 1 Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2014-12-31 Birgitta Odell-Carlsson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-03 Magnus Gustafsson (Verksamhetschef) Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål
1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet
Lingberga, gruppboende inom socialpsykiatrin
Farsta stadsdelsförvaltning Dnr 1.6-166 Sida 1 (11) 2017-02-28 Lingberga, gruppboende inom socialpsykiatrin Ansvarig för innehåll: Verksamhetschef Anna-Karin Kullberg Sida 2 (11) Innehållsförteckning Bakgrund...
År Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende. Roya Fard. Olovslunds Äldreboende
2019-02-05 1 (5) Olovslunds Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse enligt Patientsäkerhetslagen (2012:659) för Olovslunds Äldreboende År 2018 2019-02-05 Roya Fard Olovslunds Äldreboende Socialförvaltningen
Patientsäkerhetsberättelse för
2015-03-04 Patientsäkerhetsberättelse för Trehörna Omsorger AB År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN