Evidenzer. Granskning av ett systems funktion, kvalitet och säkerhet. Rikspolisstyrelsen

Transkript

1 Evidenzer Granskning av ett systems funktion, kvalitet och säkerhet Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet Oktober 2008

2 2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 GRANSKNINGEN Uppdraget Uppdragets genomförande Allmän bakgrund Översiktligt om Evidenzer Kontrollsystemet Närmare om användandet Incidenten under våren Analyser, slutsatser och förslag Inledning En analys av incidenten våren Regleringen av kontrollsystemet Förslag 25 Bilaga 1. Direktiv

3 3 Granskningsgruppen Evidenzer Rapport Dnr:CO /08 GRANSKNINGSGRUPPENS SAMMANFATTNING Granskningsgruppen ska i enlighet med sitt uppdrag särskilt inrikta sin granskning på 1) de moment som från rättssäkerhetssynpunkt är kritiska, 2) de svagheter som finns vid uppgradering av Evidenzer-systemet samt 3) lämna förslag som syftar till att säkra kvaliteten vid uppgradering (uppdatering) av systemet. I linje med dessa anvisningar kan granskningsgruppen sammanfatta resultatet av sin granskning enligt följande. Moment som från rättssäkerhetssynpunkt är kritiska All uppdatering av programvaror och alla ändringar av hårdvaran innebär i sig risker. Systemen och dess komponenter måste emellertid rimligen kontinuerligt kunna vara föremål för uppföljning och utveckling som i sig fortlöpande höjer kvaliteten i systemet. Dessa risker ska alltså finnas. De går inte att eliminera. I stället gäller det att kontrollera dem i största möjliga utsträckning. De kontrollrutiner som tillämpas i dag förefaller vara mycket tillfredsställande rent tekniskt. Administrationen kring denna kontroll och den formella regleringen av den är dock möjlig att förbättra (se nedan). Handhavandet vid provtagningarna är typiskt sett ett riskmoment som av naturliga skäl inte heller går att eliminera. Det är återigen frågan om att kontrollera detta. Handhavanderiskerna synes genom den tekniska funktionen vara minimerade i erforderlig utsträckning. Och i samband med uppdateringar är riskspridningen till användarna begränsad. Det är m.a.o. inte möjligt att ute på fältet underminera eller omintetgöra kontroller utförda centralt av tillverkaren, RPS och SKL. Förmågan hos systemet och hos inblandade instanser/personer att upptäcka och hantera uppkomna fel är i vid mening en betydelsefull faktor i ett vidare rättssäkerhetsperspektiv. Om man inte kan upptäcka och hantera fel kan det skada förtroendet för sy-

4 4 stemet. Kan man, tvärtom, upptäcka och sedan också hantera uppkomna fel, dels så att konsekvenserna av uppkomna fel kan korrigeras, dels så att man kan hindra upprepade fel är det något som bidrar till att förtroendet för systemet kan stärkas. Det kan sägas innebära att det tekniska förtroendet kan överföras till ett allmänt förtroende. Möjligheterna till upptäckt förefaller genom nu tillämpade kontrollrutiner vara mycket goda. Möjligheterna och kompetensen hos alla inblandade att hantera incidenter har genom händelserna i mars 2008 visat sig vara mycket goda. Svagheter i Evidenzer-systemet Det är inte tekniskt möjligt att centralt stänga av möjligheterna till provtagning med omedelbar verkan. I stället får man lita till kommunikation med ett stort antal kontaktpersoner vid enskilda polismyndigheter, vilket i sig är en svaghet. Omvänt tar det viss tid att implementera nya versioner av programvaror, eftersom inte heller det kan göras direkt centralt. Denna svaghet i ett perspektiv av uppgradering (uppdatering) innebär alltså inte annat än en viss tidsmässig fördröjning när nyheter (inklusive rättelser) ska införas. En svaghet kan därför sägas vara att uppgraderade programversioner inte kan spridas med direkt verkan. Det är dessutom tungrott att överblicka när en ny version har implementerats i hela systemet. Uppdatering av ett program kan få följdverkningar på andra program och på helheten (vilket incidenten i mars 2008 med önskvärd tydlighet visade). Dessutom är Evidenzer-systemet integrerat i polisens IT-miljö, vilket innebär att det typiskt sett kan finnas risk för överströmningseffekter. Nyordningen med hela programpaket, från tillverkaren (Nanopuls AB) som blir föremål för omfattande testning innan det tas i operativt bruk, minimerar i avsevärd utsträckning dessa risker. De följande testerna av färdiga NAL-paket hos RPS verkar i samma riktning. En svaghet är emellertid att rutinerna vid uppgradering saknar formell stadga. Förslag i syfte att höja kvalitetssäkringen av Evidenzer-systemet I t.ex. FAP bör det tas in föreskrifter om kontroll av programvaror. Ett kvalitetsråd med representanter från SKL/RPS/tillverkaren (Nanopuls AB) som samråder/sammanträder med regelbundna intervaller för att diskutera kvalitetssäk-

5 5 ringsfrågor, rutiner, standardförfaranden m.m. kan inrättas. I t.ex. FAP bör det, förutom föreskrifter om kontroll av programvaror, ges föreskrifter om samråd/samverkan i någon form mellan RPS/SKL och tillverkaren (Nanopuls AB), först och främst i samband med kontrollerna av nya programversioner, men även fortlöpande för erfarenhetsutbyte och information. Systemet/listorna med kontaktpersoner hos polismyndigheterna kan behöva ses över. Dessa är av avgörande betydelse när det gäller inom vilken tid en uppdatering får genomslag ute på fältet och vad gäller vilken kontroll man har över införandeprocessen.

6 6 GRANSKNINGEN 1 Uppdraget I beslut (direktiv) den 27 maj 2008 uppdrog Rikspolisstyrelsen åt lagmannen Mikael Mellqvist att genomföra en granskning av de rutiner och beslutsprocesser som används vid uppdatering av bevisinstrumentet Evidenzer (Co /08), se bilaga 1. Granskningen syftar till att kvalitetssäkra hanteringen av Evidenzer och förslag ska lämnas till de förbättringar som behövs för att säkerställa en hög kvalitet i användningen av systemet som bevismaterial i brottmålsprocessen. I uppdraget anges att granskningen ska inriktas på - att identifiera de svagheter som kan finnas, - att ange de moment som ur rättssäkerhetssynpunkt är kritiska och - att ange hur kvalitetssäkring av systemet kan genomföras. Uppdraget är fokuserat på vad som gäller i samband med uppdateringar (uppgraderingar) av Evidenzer-systemet. Granskningsgruppen har dock valt att i några hänseenden gå utanför detta fokus i syfte att ge en mer samlad bild. Det kan motiveras med vad som i uppdraget sägs om att granskningen ska ha en rättssäkerhetskaraktär och röra hanteringen av systemet. 2 Uppdragets genomförande Granskningsgruppen (lagmannen Mikael Mellqvist, granskare, och tingsnotarien Maria Persson, sekreterare) inledde arbetet med ett möte där uppdragets innehåll och utformning liksom arbetets fortsatta bedrivande diskuterades. Därvid identifierades de åtgärder som skulle vidtas, varvid en preliminär arbetsplan upprättades. Denna arbetsplan redovisades den 26 maj 2008 till Rikspolisstyrelsen. Granskningsgruppen har gjort besök hos polismyndigheten Gotland i Visby. Granskningsgruppen träffade där Jan Höglund, instrumentansvarig på Gotland, som informerade om det praktiska användandet av Evidenzer och gjorde en demonstration av provtagningen. Gransk-

7 7 ningsgruppen träffade även tf länspolismästaren Johan Grenfors och chefen för trafikenheten Roger Björkander. Granskningsgruppen har träffat teknikern Andreas Andersson på SKL i Linköping och Lars- Åke Leijon på Nanopuls AB i Uppsala som har redogjort för arbetet med instrumentet och de olika datorprogrammen. De har också beskrivit incidenten i mars 2008 samt åtgärder vidtagna med anledning av det inträffade. Granskningsgruppen har också besökt Anita Rocklind som är förvaltningsledare för Evidenzersystemet på RPS. Granskningsgruppen har tagit del av de kronologiska redogörelserna som upprättats hos SKL och RPS och som i redigerat och förkortat skick intagits här i avsnitt 7 samt viss skriftväxling (e-brev) mellan RPS och lokala polismyndigheter. Övrigt skriftligt material, däribland handböcker och instruktioner, har erhållits från polismyndigheten Gotland, SKL, Nanopuls AB och RPS. Granskningsgruppens protokoll biläggs här som bilaga 2. Genom avlämnandet att denna granskningsrapport är uppdraget slutfört. 3 Allmän bakgrund Lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov reglerar när alkoholutandningsprov får tas m.m. I 1 finns huvudregeln. I 1 första stycket föreskrivs att sådant prov får tas på den som skäligen kan misstänkas för brott som avses i 4 lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 30 lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, 10 kap. 2 järnvägslagen (2004:519) eller annat brott, på vilket fängelse kan följa, om provet kan ha betydelse för utredning om brottet. I praktiken är det vanligen frågan om misstankar rörande rattfylleribrott enligt 4 och 4 a lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott (trafikbrottslagen). I 1 andra stycket föreskrivs att prov ska tas av polisman och att provtagning ska ske i täckt fordon eller inomhus i avskilt rum.

8 8 Nu gällande gränsvärden enligt 4 respektive 4 a trafikbrottslagen är för rattfylleri en alkoholkoncentration av minst 0,10 milligram per liter (mg/l) i utandningsluften ( = 0,2 promille i blodet) och för grovt rattfylleri 0,50 mg/l ( = 1,0 promille i blodet). Vid en trafiknykterhetskontroll används som sållningsinstrument en liten handhållen dosa (Dräger 6810) som bilföraren får blåsa i. Utslag ges om alkoholhalten i utandningsluften överstiger straffbar gräns (se ovan). Den som klarar detta prov avfärdas normalt utan vidare från misstankar. Den som inte klarar provet får gå vidare till nästa steg, vilket är att lämna ett utandningsprov i bevisinstrumentet Evidenzer. Resultatet från utandningsprovet i sållningsinstrumentet används inte som bevisning i domstol. Det gör däremot resultatet från provtagningen med Evidenzer. Förutom i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov regleras Evidenzersystemet i förordningen (1976:1091) om föreskrifter rörande alkoholutandningsprov enligt vilken Rikspolisstyrelsen bemyndigas att meddela närmare föreskrifter rörande lagens tillämpning. Sådana föreskrifter finns i FAP (RPSFS 2004:8). Även Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhet vid Polisens informationsbehandling med stöd av IT i FAP (RPSFS 2005:1) är av intresse i sammanhanget. Vissa andra författningar är också av indirekt betydelse i sammanhanget, se vidare författningssamlingen, bilaga 3. Nämnas bör också SKL-rapporten 2003:1 om Alkoholbestämning i utandningsluft och blod för rättsligt bruk. I rapporten behandlas frågor om mätning av alkohol i utandningsluften samt alkoholens omsättning i kroppen, alkoholens fysiologi, s.k. eftersupning m.m. För den praktiska användningen och hanteringen i övrigt av Evidenzersystemet är föreskrifterna i FAP av störst intresse. Det finns också en koppling mellan dessa föreskrifter och föreskrifterna och de allmänna råden i FAP I FAP finns i 2 första stycket definierat vad som avses med ett bevisinstrument. Och det är alltså Evidenzer som avses. Där sägs Med bevisinstrument avses ett instrument som ger ett noggrant värde på alkoholkoncentrationen i utandningsluft. Instrumentet ingår i ett IT-system och består av en mätenhet som ansluts

9 9 till en stationär eller mobil dator med erforderliga programvaror. I mätenheten finns funktioner och programvara för mätning och lagring av mätdata och personuppgifter. Lagrade uppgifter överförs med datakommunikation till en central databas i samband med en periodisk kontroll som avses i 18. Bevisinstrumentet kan användas såväl stationärt som mobilt (portabelt instrument). I 4 första stycket definieras Systemet bevisinstrument. Där sägs Systemet bevisinstrument är ett av Rikspolisstyrelsen framtaget IT-system för automatiserad behandling av personuppgifter, tekniska data och uppgifter för statistik avseende prov tagna med instrumentet enligt 1 lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov. Dessa definitioner synes innebära att Systemet bevisinstrument är ett IT-system i vilket bevisinstrumentet ingår. Det är med hänsyn till direktivens formulering enbart det senare som nu är föremål för granskning. Det förefaller dock som om de båda definitionerna i vissa avseenden överlappar varandra, varför granskningen i det följande inte strikt kommer att begränsas till enbart bevisinstrumentet. Definitionen av bevisinstrument omfattar dock, för att använda dataterminologi, såväl hård- som mjukvara. I FAP definieras i 2 kap. 1 Polisens gemensamma IT-infrastruktur som Polisens gemensamma nätverk för datakommunikation samt de godkända programvaror och IT-utrustningar som är anslutna till detta nätverk och som Rikspolisstyrelsen (Polisväsendets IT-service) har driftansvar för. Och i samma lagrum definieras IT-system som Ett informationsbehandlingssystem som baseras på informationsteknik, såsom radio-, telefon-, datorkommunikations- eller datorsystem. Dessa definitioner innebär att Systemet Evidenzer omfattas i vart fall i viss mån även av regleringen i FAP Översiktligt om Evidenzer Evidenzer är alltså enligt den terminologi som används i FAP och som angetts ovan ett bevisinstrument. Polisen har använt Evidenzer sedan år Evidenzer finns i två versioner;

10 10 en stationär (Evidenzer Classic) och en mobil (Evidenzer Mobile). 1 Evidenzers hård- och mjukvara tillverkas av företaget Nanopuls AB i Uppsala. Några programvaror är dock utvecklade av RPS för att utgöra en integrerad del av polisens IT-system. I 15 FAP anges vad som avses med godkänd utrustning. Under den däri givna definitionen faller enbart själva mätinstrumentet. I praktiken är dock mätinstrumentet inte användbart utan tillhörande programvaror i en till mätinstrumentet ansluten dator. Evidenzer består alltså av en mätenhet (mätinstrument) med programmet EviFrame till vilken en dator ansluts. I systemet ingår sedan programvaror i den anslutna datorn. Dessa är EviClient, EviServer, EvdServer, EviUtdrag, EviRapport och EviBehör. Det är dessa program som tillsammans med en skrivare kan sägas utgöra de användaroperativa delarna i systemet. Vidare ingår programvaran EviUtsök för sökningen i den centrala databasen som ingår i Systemet Evidenzer. För kontroll finns sedan programmet EviRigg till vilket hör en kalibreringsrigg och en våtgassimulator. Slutligen finns programmet EviParam som kan sägas vara till för kontroll. Av nämnda program utvecklas EviRapport, EviBehör och EviUtsök av RPS; övriga av Nanopuls AB. Central systemägare är RPS (POA/Lena Tysk) och varje polismyndighet är lokala systemägare (7 FAP 333-2). Själva mätinstrumenten ägs av SKL som hyr ut dem till RPS. 2 I dag finns det i operativ drift 212 instrument, varav 60 är mobila. Resterande antal (152) är fast placerade hos lokala polismyndigheter. Dessutom finns det 15 instrument i en årssnurra. Instrument ingående i denna årssnurra sänds ut till en lokal polismyndighet i samband med att årskontrollen ska genomföras. När den lokala polismyndigheten tar emot instrumentet från SKL returnerar den ett annat instrument för årskontroll. Det finns också 3 instrument för test och utveckling. Sammantaget finns det alltså för närvarande 230 instrument som innehas av RPS/SKL. De olika komponenterna i systemet har följande funktioner. 1 Det finns bland Nanopuls AB:s produkter också Evidenzer Desktop, som är mer hanterbar och som t.ex. tillåter mätning i en vanlig personbil. Polisen har (ännu) inte tillgång till denna produkt. Evidenzer Mobile är mer skrymmande och kräver i praktiken att den används i en buss.

11 11 Mätenheten samt EviFrame och EvdServer Mätenheten (mätinstrumentet) har ett eget program, EviFrame, som styr den. Det är i mätenheten tekniken för själva mätningen finns. Själva mätmetoden grundar sig på infraröd detektion som utnyttjar etanolmolekylernas förmåga att absorbera infraröd strålning (jfr Lambert- Beers lag). Fördelarna med denna teknik är enligt tillverkaren Nanopuls AB att den är alkoholspecifik, har hög mätnoggrannhet, varnar för störande ämnen, har intern kalibreringskontroll, har hög driftsäkerhet och lågt underhållsbehov. Programmet EvdServer är lokalt installerat på instrumentdatorn och sköter kommunikationen mellan dator och mätinstrumentet. I 16 FAP regleras frågor rörande verifiering av nytillverkade mätenheter. Sådan verifiering ombesörjs av SKL. Översyn, service och reparation av mätenheten får endast utföras av Nanopuls AB. EviClient, inklusive EviServer och EviRapport samt skrivare EviClient är det program som i en ansluten dator hanterar kommunikationen och gör alla beräkningar och kontroller. Detta program styr också inmatning via tangentbord, presentationen på bildskärmen och utskrifter. Det är detta program som användaren ser. EviServer är ett för användaren osynligt bakgrundsprogram. EviRapport är ett osjälvständigt tillbehörsprogram utvecklat av RPS. Det är detta programpaket som är den operativa delen i hela systemet. En ordinär skrivare ingår för utskrifter av analysresultaten m.m. Central databas och EviUtsök I den centrala databasen (som fysiskt finns i Kiruna) lagras alla resultat av samtliga utförda alkoholutandningsprov och tekniska kontroller. Tillgång till informationen i denna databas har 2 Eventuellt kommer detta att förändras inom en snar framtid så att de lokala polismyndigheterna ska äga sina egna mätinstrument. Detta kan komma att medföra en mer tungrodd hantering i samband med årskontroller m.m. Såvitt nu kan bedömas torde det dock inte behöva innebära att riskerna ökar i systemet.

12 12 RPS och SKL, inte enskilda polismyndigheter. Den centrala databasen är en modul utvecklad av RPS. EviUtsök är det program (utvecklat av RPS) som gör sökning i databasen möjlig. EviBehör EviBehör är det program som administrerar behörigheten att använda systemet. I 13 FAP anges att det krävs behörighet för att Evidenzer (jfr också 22 FAP 333-2). Det finns fyra behörighetsnivåer. 1) provtagare, 2) instruktör, 3) instrumentansvarig och myndighetsansvarig 4) administratör. På de lokala polismyndigheterna finns behörighetskategorierna 1 3, varav endast en person har behörigheten 3. För respektive behörighetsnivå finns det krav på viss utbildning/fortbildning. EviBehör är utvecklat av RPS. EviParam Detta program används av SKL vid uppdatering av parametrar i kontrollfilen. EviRigg, kalibreringsrigg och våtgassimulator Detta är utrustning och programvara som är avsedda för den periodiska kontrollen som ska göras var fjortonde dag (se nedan). Om den kontrollen inte utförs spärras instrumentet. EviUtdrag Detta är ett program som endast används i anslutning till databasen i Kiruna. Det används när en person har begärt ett utdrag ur polisens register. 5 Kontrollsystemet Periodisk kontroll Periodiska kontroller (se 18 FAP 333-2) görs med jämna mellanrum; f.n. var fjortonde dag. En sådan kontroll får endast utföras av den som har behörighet som instruktör (eller högre),

13 13 dvs. behörighetsnivå 3 (eller 4). Om periodisk kontroll inte utförs spärras mätenheten och den går därefter inte att använda utan att särskilda åtgärder först vidtas. Kontrollen innebär att mätenhetens alla funktioner och all kalibrering kontrolleras (åtta simulatorprov genomförs). Dessutom hämtas även den senaste versionen av kontrollfilen och lagrade data från tagna bevisprov överförs till den centrala databasen samtidigt som motsvarande data raderas från mätenheten. Det är vid denna kontroll som EviRigg, kalibreringsriggen och våtgassimulatorn används. Denna kontroll måste utföras för att nya programvaror (nya versioner) ska implementeras. Kalibreringskontroll Kalibreringskontroll är en förenklad kontroll (ett simulatorprov genomförs) som inte utförs rutinmässigt. I stället utförs den vid behov på särskild begäran som ett led i felsökning. Diagnostisk kontroll Den diagnostiska kontrollen är en begränsad kontroll av instrumentets funktion. Vid den kontrolleras kalibrering, att installerade programvaror är av senaste version m.m. Den diagnostiska kontrollen sker automatiskt i samband med tagandet av varje bevisprov. Den ingår också som ett delmoment i alla tekniska kontroller. Den utförs alltså av den enskilde provtagaren som ett integrerat led i själva provtagningen. Årskontroll hos SKL Varje instrument i Evidenzer-systemet kontrolleras enligt ett bestämt standardförfarande årligen hos SKL. Detta standardförfarande är utförligt reglerat och kontrollen utförs alltid av personal med särskild kompetens. 6 Närmare om användandet Vid provtagning måste man först logga in i systemet. Det måste göras av någon med behörighet (se avsnitt 4 ovan). Behörigheten är registrerad på ett kort som förs in i en läsare ansluten

14 14 till datorn. Inledningsvis fyller man i uppgifter om vem som är provtagare, typ av prov, tid och plats samt uppgifter rörande den misstänkte. I anslutning till provtagningen genomförs också förhör med den misstänkte. De uppgifter som därvid lämnas skrivs ned och registreras i systemet. Så småningom kan man sätta igång själva provtagningen. Inledningsvis genomförs automatiskt vissa tekniska kontroller (diagnostisk kontroll; se ovan). Därefter får den misstänkte efter signal ta ett djupt andetag och blåsa i ett munstycke fäst vid en slang som i andra änden är inkopplad i mätenheten (Evidenzer). Efter cirka 5 minuter kan den misstänkte blåsa en andra gång. Systemet räknar ut medelvärdet av de två blåsningarna. I 19 FAP lämnas anvisningar om att den misstänkte under hela förfarandet ska hållas under noggrann uppsikt. Om det finns för mycket av störande ämnen i luften eller om den misstänkte nyligen har intagit alkohol (förekomst av s.k. munalkohol) är det automatiskt omöjligt att ta ett prov. Man får då vänta en stund och försöka igen. EviClient räknar som sagt ut medelvärdet från de två blåsningarna och det reduceras generellt med ett bestämt värde för risken för förekomsten av munalkohol och störande ämnen i mätmiljön i sådan mindre omfattning att prov ändå varit möjligt att ta. Dessutom reduceras värdet med hänsyn till avvikande kurvform, vilket rent tekniskt har att göra med att de två delproven bör uppvisa viss samstämmighet. Detta värde reduceras i sin tur med ett generellt rättssäkerhetsavdrag om 15 procent. Det är det på dessa sätt reducerade värdet som sedan utgör det bevisprov (se 2 andra stycket FAP 333-2) som används som bevisning i domstol. Nämnda reduktioner är mot bakgrund av den tekniska säkerheten för den misstänkte mycket generösa. Provtagaren intygar efter genomförd provtagning att den har skett i enlighet med gällande föreskrifter. Evidenzer-systemet producerar i samband med tagandet av ett bevisprov i praktiken ett färdigt förundersökningsprotokoll med alla relevanta uppgifter ifyllda. Formulär för hantering av ett omedelbart omhändertagande av körkort ingår också. Detta görs i programmet EviRapport som är integrerat med programmen för själva mätningen. Det nu sagda innebär att provtagaren simultant sköter bevissäkring, rapportering och förundersökning. Därvid förutsätts att provtagaren också är såväl förhörsledare som förundersökningsledare.

15 15 I enlighet med den s.k. Smaditmetoden (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) ges alla personer som visar positivt resultat vid en Evidenzer-kontroll möjlighet att tämligen direkt få kontakt med beroendevården för att, om så önskas, snabbt kunna erbjudas professionell hjälp. 3 RPS och SKL har för användarbruk tagit fram handböcker; en för provtagare och en för instruktörer. Gällande versioner av dessa från juni 2006 bifogas här som bilaga 4 och 5. 7 Incidenten under våren 2008 Varför blev det fel? Alltsedan Evidenzer-systemet togs i bruk har det förekommit problem med att vissa datorer ibland har haft svårt att få kontakt med mätenheten. Trots försök har man inte hittat någon lösning på problemet. Under slutet av 2007 upptäckte dock Nanopuls AB en bugg i programmet EvdServer i samband med att de anpassade programmet till en annan kund. När Nanopuls AB hittat felet gjordes en tämligen enkel rättelse i programmet EvdServer och en ny version (version 4.5) skickades till SKL och RPS för testning. Av misstag kom Nanopuls AB då att förväxla RPS:s programvara med en programvara som skulle levereras till en helt annan kund. I denna programvara var vissa avdrag och varningar för förekomst av störande ämnen och munalkohol som ska finnas för polisens användning avaktiverade. Eftersom ändringen som gjordes för att lösa kommunikationsproblemen mellan mätenhet och ansluten dator var mycket enkel gjorde Nanopuls AB inte någon mer omfattande testning av den uppdaterade versionen av programmet EvdServer. SKL gjorde av samma anledning inte heller några omfattande testningar av den uppdaterade programvaran. Den nya programversionen togs generellt i bruk den 1 december Redan dessförinnan från den 16 november hade dock några instrument i årssnurran försetts med den nya versionen. Upptäckten av felet och omedelbart vidtagna åtgärder 3 Smadit består av ett nätverk på lokal nivå där polisen, Vägverket, kommunen, Kriminalvården och Länsstyrelsen ingår.

16 16 1) Redan i slutet av januari upptäckte Lars Andersson (till SKL knuten konsult) ett godkänt prov där delproven uppvisade avvikande kurvformer. Lars Andersson informerade Nanopuls AB och tillsammans undersökte de vad detta kunde bero på. Även SKL blev informerade vid detta tillfälle. 2) Den 17 mars upptäckte Nanopuls AB att en viss programkod var bortmarkerad i programmet. Lars Andersson började söka igenom data från prov som tagits med version 4.5 av Evd- Server. 3) Lars Andersson informerade den 18 mars SKL om att vissa varningar var avaktiverade, bl.a. när det var över tillåten mängd störande ämne (t.ex. aceton, isopropanol) i utandningsluften. Felet berörde ett fåtal bevisprov som skulle ha fått resultat under gränserna 0,10 eller 0,50 mg/l. SKL informerade Anita Rocklind (systemförvaltare hos RPS). Lars Andersson, Andreas Andersson, Anita Rocklind och Nanopuls AB beslutade i samråd att snabbt åtgärda felet i programvaran. Nanopuls AB uppdaterade programvaran till version 4.7 där de aktiverade all programkod som varit bortmarkerad i version ) Den 19 mars testade Lars Andersson programversionen 4.7 med avseende på störande ämnen. Nanopuls AB gick igenom hela programvaran men hittade inget mer som var bortmarkerat. Lars Andersson och Nanopuls AB godkände versionen 4.7. Anita Rocklind på RPS hade fått förtur för detta ärende hos Polisväsendets IT-Sevice (PVIT) och ett NAL-paket med programversionen 4.7 skickades, efter OK från change manager (Anette Blomberg), ut till alla polismyndigheter på kvällen. 5) De första proven med version 4.7 kom in i databasen den 20 mars och alla dessa prov var korrekta. 6) Den 24 mars (helgdag) upptäckte Lars Andersson fler fel i lagrade data i databasen från programversionen 4.5. Inget avdrag för störande ämne i rumsluft och utandningsluft hade gjorts och inte heller avdrag för ojämn kurvform. Lars Andersson skickade information till SKL. Cirka 100 bevisprov berördes på sådant sätt att de i stället för över skulle få resultat under gränserna 0,10 respektive 0,50 mg/l.

17 17 7) SKL informerade den 25 mars RPS om vad som anges ovan i 6). Cirka 80 procent av instrumenten hade nu fått sina datorer uppdaterade med den tillrättade programversionen 4.7. SKL och PVIT sökte ut resterande datorer. Under tiden mars togs 163 prov med äldre versioner av EvdServer (197 togs med version 4.7). RPS beslutade om brukandeförbud av Evidenzer. RPS beslutade att alla mätenheter skulle genomgå en periodisk kontroll för att få en uppdaterad kontrollfil i mätenheten som spärrar för provtagning med äldre programversioner än 4.7 för EvdServer. Kontrollfilen uppdaterades omkring kl med en spärr mot äldre programvara än 4.7 för EvdServer. 8) Den 26 mars började polismyndigheterna utföra periodiska kontroller och databasen uppdaterades manuellt varje timme för att SKL och RPS skulle kunna söka ut vilka myndigheter som genomfört kontrollen. Databasen uppdateras automatiskt en gång per dygn. 9) Under dagen och kvällen den 27 mars började RPS att upphäva brukandeförbudet för de polismyndigheter som gjort periodisk kontroll på alla sina mätenheter. Efter telefonmöten med RPS beslutades att återigen (kl ) stoppa all provtagning med Evidenzer och att en mer omfattande testning skulle göras av version 4.7. Vid denna tidpunkt hade cirka 200 utandningsprov tagits med version 4.7. Lars Andersson räknade om alla prov som utförts med den felaktiga programvaran, dvs. version 4.5 av EvdServer. Andreas Andersson m.fl. hos SKL började kontrollräkna Lars Anderssons beräkningar. 10) Ett nytt brukandeförbud för Evidenzer trädde i kraft den 28 mars.

18 18 Efter diskussion mellan SKL och RPS beslutade RPS att EvdServer skulle uppdateras med en pågående programändring som innebar att fler data från tagna prov lagras i databasen. Nanopuls AB skickade versionen 4.8, dvs. en ny version, av EvdServer till SKL och RPS för testning. 11) Under lördagen den 29 mars fortsatte kontrollberäkningarna hos SKL. Lars Andersson och Nanopuls gjorde försök med störande ämnen på den nya programversionen (4.8). 12) Den 31 mars räknade Lars Andersson på de testningar som gjorts av den nya programvaran (4.8) och Andreas Andersson sökte ut vilka prov som berörts av den felaktiga programvaran (4.5) samt vilka prov som skulle ha underkänts med en korrekt fungerande programvara. Ett möte hölls på RPS där representanter från SKL, Riksåklagaren och Länsstyrelsen i Stockholms län deltog. På mötet beslutades hur felaktiga prov skulle räknas om. RPS uppdaterade databasen för att kunna ta emot nya data samt uppdaterade programmet EviUtsök som används för att söka ut data från databasen. 13) Den 1 april utfördes tester av databasöverföringen hos SKL tillsammans med RPS. 14) Nanopuls AB levererade den 2 april en betaversion av programvaran EvdServer (4.9) och EviClient till RPS för testning. Den nya uppdaterade programversionen EvdServer 4.9 och EviClient 4.9 testades på en försöksgrupp som intagit alkohol. Olika typer av munalkohol provocerades fram. Databasöverföringar gjordes på mätenheterna till den skarpa databasen och proven söktes sedan ut för att kontrollera att databasöverföringar till och från databasen fungerade. Kontrollfilen uppdaterades på kvällen med en spärr för äldre programversioner än 4.9 på EvdServer och EviClient. 15) Nanopuls AB levererade den 3 april den nya programvaran 4.9 till RPS och ett programpaket (NAL-paket) skapades. Kontroller utfördes hos SKL och RPS.

19 19 16) Programmet skickades den 4 april ut till både stationära och mobila datorer. RPS skickade ut information till alla polismyndigheter om att alla mätenheter skulle genomgå en periodisk kontroll för att den senaste kontrollfilen skulle vara implementerad i mätenheten. 17) Den 8 april kl upphävde RPS brukandeförbudet. Då var alla instrument uppdaterade med den nya programversionen. 18) Den 30 april var alla efterföljande kontroller slutförda. Det ska tilläggas att Nanopuls AB, SKL och RPS successivt har vidtagit ett flertal och omfattande förebyggande åtgärder av olika slag i anledning av det inträffade. Detta arbete har skett simultant med arbetet att gå tillbaka och rätta till felaktiga prov. Bland de förebyggande åtgärder som på detta sätt direkt har vidtagits kan nämnas. A) Fler kontroller har införts i processkontrollen gällande de beräkningar som görs av Evd- Server och EviClient. B) RPS har fört in nya rutiner gällande programändringar och testning i ett system som används gällande andra programvaror. C) Nanopuls AB har tagit fram omfattande testrutiner gällande nya programversioner (se vidare nedan). D) SKL gör mer omfattande testningar innan nya program skickas ut oavsett hur små ändringarna är eller vad som ändrats i programvaran. Ett testprotokoll har tagits fram där det är fastställt vilka typer av testningar som ska göras. E) I kommande programändringar i EvdServer och EviClient lagras fler data och utvärderingsprogrammen har utökats. Nya programversioner testas i en utvecklingsmiljö innan de sprids bland polismyndigheterna. Omfattningen

20 20 Alla prov från den 1 december 2007 (och vissa även från dagarna innan) behandlades alltså med den felaktiga programvaran. Det rörde sig om cirka prov, varav hade ett resultat som låg över straffbar gräns. Vid bearbetning av provresultaten hamnade 514 provresultat under i stället för över gränsen. Beträffande de 514 personer (möjligen färre eftersom en person kan har varit föremål för fler än en provtagning) som har drabbats av det aktuella felet har polis och åklagare vidtagit åtgärder så att lagföringen avbryts eller så att redan vidtagna lagföringar i form av utfärdade strafförelägganden undanröjs med stöd av bestämmelserna i 59 kap. 6 rättegångsbalken. 4 Man kan dessutom lägga till att en stor majoritet av dem som sålunda har hamnat under i stället för över gränsen har gjort det tack vare de generösa reduktioner som är inbyggda i systemet. Rent teoretiskt skulle alltså flertalet av dessa personer vid en noggrannare bevisvärdering i domstol ändå rätteligen ha ådömts ansvar. Genast ska dock sägas att en sådan noggrannare bevisvärdering generellt sett inte är eftersträvansvärd. För det första fyller reduktionerna en viktig rättssäkerhetsfunktion och för det andra innebär de att lagföringen kan effektiviseras i avsevärd mån. 8 Analyser, slutsatser och förslag 8. 1 Inledning Gällande reglering på lagnivå innebär inte annat än att alkoholutandningsprov under vissa angivna förutsättningar får tas, att provtagaren ska vara polisman och att provtagningen ska ske diskret. På förordningsnivå ges Rikspolisstyrelsen ett blankt bemyndigande att meddela föreskrifter för verkställighet (tillämpning) av lagen. För kvalitetssäkringen av Systemet Evidenzer eller bevisinstrumentet Evidenzer finns det ingen särskild reglering på dessa nivåer och det krävs inte heller. 4 Det har sagts att det av någon anledning inte skulle vara möjligt att använda sig av bestämmelserna i 59 kap. 6 rättegångsbalken för att i fall som dessa undanröja ett utfärdat strafföreläggande. Det saknas anledning att i detta sammanhang uttala sig vidare om detta.

21 21 Verkställighetsföreskrifterna (tillämpningsföreskrifterna) finns först och främst i FAP Det finns i ett kvalitetssäkringsperspektiv anledning att underkasta dessa föreskrifter en analys. I detta innefattas en analys av de rutiner, beslutsprocesser och förfaranden som tillämpas i anslutning till dess föreskrifter. Av viss betydelse kan därvid också föreskrifterna och de allmänna råden i FAP vara (se 6 FAP där olika författningar knyts samman ). Det finns vidare anledning att i samma perspektiv analysera förhållandena mellan RPS, SKL och tillverkaren Nanopuls AB. Slutligen finns det anledning att något kommentera den under våren 2008 inträffade incidenten och hur den hanterades av berörda parter. Det är förvisso inte en direkt uppgift för granskningsgruppen att göra just det. Men i ett vidare kvalitetssäkringsperspektiv vore det knappast försvarbart att vid denna granskning helt förbigå den och de slutsatser man kan dra av det då inträffade En analys av incidenten våren 2008 Analysen i denna del är inte inriktad på att bedöma om olika åtgärder som vidtogs under den aktuella perioden var berättigade eller väl motiverade vid tidpunkten när de vidtogs. Granskningsgruppen har inte något underlag för sådana bedömningar. För övrigt ingår det som redan sagts inte heller i Granskningsgruppens uppdrag att göra några sådana bedömningar. Granskningsgruppen kommer dock här att lämna vissa synpunkter på det inträffade efter vad som numera med facit i hand är känt. 1) Borde Lars Anderssons upptäckt i slutet av januari 2008 av avvikande kurvformer ha föranlett några omedelbara åtgärder? Svaret måste av allt att döma bli ett nej. Det Lars Andersson då reagerade på var mycket avlägset att koppla till att vissa funktioner skulle kunna vara bortmarkerade i programmet Evd- Server version 4.5. Över huvud taget var det mycket avlägset att föreställa sig att dessa bortmarkeringar hade skett.

22 22 2) Den 17 mars 2008 upptäcktes att en viss programkod var bortmarkerad i version 4.5 av EvdServer. Dagen efter den 18 mars var versionen 4.5 ersatt av versionen 4.7 och på kvällen den 19 mars distribuerades version 4.7 till samtliga polismyndigheter. Var de då genomförda säkerhets/kontrollåtgärderna tillräckliga för att fortsätta provtagningar med Evidenzer? Med facit i hand är svaret ett ja. Felet rättades till och en ny, felfri, version av EvdServer (version 4.7) distribuerades. Det var därmed i sin ordning att i oinskränkt omfattning fortsatta användandet av Evidenzer i operativt bruk i de fall uppdatering till version 4.7 hade genomförts. Däremot förelåg det en viss osäkerhet i vilken omfattning och takt instrument ute på fältet hade uppdaterats med den nya versionen. Det borde därför ha övervägts om inte ett brukandeförbud skulle ha utfärdats i vart fall avseende äldre versioner av programvaran (jfr 3 nedan). 3) Den 24 mars 2008 upptäcktes ytterligare fel i data från prov tagna med användande av version 4.5 av EvdServer. Den 25 mars beslutade RPS om brukandeförbud. Detta upphävdes den 27 mars för att återigen träda i kraft den 28 mars fram till den 8 april kl Var dessa brukandeförbud sakligt motiverade? Denna fråga är svårast att besvara entydigt. Situationen den mars var ju att versionen 4.5 hade ersatts av versionen 4.7 och att visshet rådde om att den senare versionen inte innehöll det fel som vidlät den äldre versionen. Det rådde dock alltjämt osäkerhet om i vilken utsträckning den nya versionen hade implementerats i hela systemet (80 procent av instrumenten var bevisligen uppdaterade, beträffande resterande 20 procent hade någon uppdatering inte rapporterats). Enligt en försiktighetsprincip var det därför sakligt motiverat med ett brukandeförbud den 25 mars. Det hade dock varit tillräckligt med ett partiellt brukandeförbud, dvs. ett förbud riktat enbart mot ännu ej uppdaterade instrument. När det däremot gäller det andra generella brukandeförbudet, det den 28 mars, förefaller det inte ha varit sakligt motiverat i teknisk mening. Det ska dock observeras att det svaret vilket också angetts ovan ges efter vad som numera är känt. Brukandeförbudet synes nämligen ha fattats på grund av en önskan att utföra ytterligare tester av den nya versionen (4.7). Och i den versionen var ju det upptäckta felet åtgärdat och indikationer på andra fel saknades.

23 23 Man ska dock ha i åtanke att förtroendet vid den aktuella tidpunkten rimligen hade rubbats för systemet i stort. Denna förtroenderubbning skapade naturligt nog en viss osäkerhet och återigen kan brukandeförbudet sägas falla tillbaka på en vällovlig försiktighetsprincip. 4) Sammanfattande synpunkter Upptäckten av felet den 17 mars i version 4.5 av EvdServer utlöste direkt en febril aktivitet hos de inblandade, dvs. RPS, SKL och Nanopuls AB. Dessa aktiviteter var av allt att döma också mycket konstruktivt inriktade och adekvata. Åtgärder vidtogs också tämligen direkt såväl vad gällde att förhindra fortsatta fel (ny version av det felaktiga programmet sjösattes) som vad gällde att spåra upp och korrigera felaktiga provresultat. Detta tvåfrontskrig synes ha skötts mycket effektivt och med stor kompetens. Förmågan att hantera incidenter inom ramen för Evidenzer-systemet förefaller alltså vara mycket god. Från upptäckten den 17 mars till beslutet om brukandeförbud den 25 mars gick det emellertid 8 dygn. Beslut om brukandeförbud borde försiktigtvis ha fattats direkt den 17 mars eller i vart fall betydligt tidigare än den 25 mars vad gällde användningen av versionen 4.5 av EvdServer. De mätenheter som från och med den 19 mars hade uppdaterats med versionen 4.7 behövde inte i något skede beläggas med brukandeförbud. Brukandeförbudet den 28 mars var som det i efterhand framstår inte sakligt motiverat i teknisk mening. Men i ett vidare rättssäkerhetsperspektiv var det utan vidare försvarbart Regleringen av kontrollsystemet Kontroll av mätenheterna I 15 FAP anges vad som avses med godkänd utrustning. Där talas bl.a. om att endast till bevisinstrument hörande mätenheter som anskaffats på visst sätt får användas. Vad som avses här är alltså enbart själva mätinstrumentet, inte de program som är nödvändiga för att mätinstrumentet ska vara användbart. I 2 FAP innefattar dock definitionen av bevisinstrument såväl hård- som mjukvara.

24 24 6 FAP regleras verifiering av nytillverkade mätenheter. Även här exkluderas alltså programvaror. I 18 FAP regleras den periodiska kontrollen av mätenheterna till ett bevisinstrument. Återigen utesluts programvarorna. Det bör dock anmärkas att dessa verifieringar och kontroller av mätenheterna inte är möjliga att utföra utan att samtidigt använda de programvaror som ingår i systemet. Härigenom kan man i någon mån säga att även kontroll av programvarorna är indirekt reglerade i FAP Kontroll av programvaror FAP saknar alltså föreskrifter som direkt tar sikte på godkännande, verifiering och kontroll av de programvaror som är en nödvändig beståndsdel av Evidenzer-systemet. Det betyder inte att programvarorna inte är underkastade någon kontroll m.m. Tvärtom har såväl leverantören Nanopuls AB som SKL och RPS fastställda rutiner för uppföljning och kontroll även av programvarorna. För de återkommande kontrollmoment som tidigare har beskrivits, dvs. årskontroll, periodisk kontroll, kalibreringskontroll och diagnostisk kontroll finns utförliga och noggranna beskrivningar och instruktioner. Till exempel de kvalitetsdokument som SKL tagit fram och som tillämpas för årskontrollen måste sägas uppfylla mycket högt ställda krav. Detsamma gäller rutinerna för den periodiska fjortondagarskontrollen. Nu åsyftade beskrivningar och instruktioner finns här som bilaga 6. Nanopuls AB har också efter incidenten i mars 2008 tagit fram en systemtestplan att användas vid alla uppgraderingar av programvaror ingående i Evidenzer-systemet. Denna plan innebär i korthet att en ändring i någon programvara innebär att denna programvara tillsammans med övriga programvaror genomgår en omfattande testning. Hela det sålunda testade programpaketet utgör när det har godkänts en ny version av alla de program som Nanopuls AB tillhandahåller inom ramen för Evidenzer-systemet. Även en mycket liten ändring i ett enstaka program utlöser alltså denna testning av hela programpaketet. Efter genomförd testning förvandlas systemtestplanen till ett systemtestprotokoll. Planen fylls med andra ord i med uppgifter rörande vad som har testats och hur testerna har utfallit, så att den efter slutförd testning utgör ett protokoll. Av sekretesskäl bifogas systemtestplanen inte här. Det nya program-

25 25 paketet bränns ned på en CD-skiva och implementeras från denna skiva till ett NAL-paket hos RPS. Efter det att Nanopuls AB via SKL levererat ett nytt programpaket till RPS bygger RPS, som nämnts, på det till ett s.k. NAL-paket. I detta senare paket har RPS lagt till vissa funktioner (program). Därvid är det dock inte möjligt för RPS att påverka innehållet i det från Nanopuls AB levererade paketet Förslag Så som har nämnts i inledningen anges i uppdraget att granskningen av rutinerna och beslutsprocesserna ska inriktas på 1) att ange de moment som ur rättssäkerhetssynpunkt är kritiska, 2) att identifiera de svagheter som kan finnas och 3) att bedöma hur kvalitetssäkring av systemet genomförs. Övergripande för granskningen är att den huvudsakligen ska vara fokuserad på förhållanden vid uppdatering (uppgradering) av Evidenzer-systemet. I någon mån har granskningen dock gjorts något vidare i syfte att lämna en något mer komplett bild av Evidenzer-systemet och dess funktion. Granskningsgruppens arbete kan sammanfattas på följande sätt. 1 Kritiska punkter från rättssäkerhetssynpunkt All uppdatering av programvaror och alla ändringar av hårdvaran innebär i sig risker. Systemen och dess komponenter måste emellertid rimligen kontinuerligt kunna vara föremål för uppföljning och utveckling som i sig höjer kvaliteten i systemet. Dessa risker ska alltså finnas. De går inte att eliminera. I stället gäller det att kontrollera dem i största möjliga utsträckning. Rent tekniskt synes idag tillämpade kontrollrutiner vara tillfredsställande. I administrativt hänseende kan dock stödet för denna kontroll förbättras. Handhavandet vid provtagningarna är typiskt sett ett riskmoment som inte heller går att eliminera. Det är återigen frågan om att kontrollera detta. Handhavanderiskerna vid användandet synes vara av tekniken minimerade i erforderlig utsträckning. Vad gäller handhavandet i samband med uppdateringar kan konstateras att vad som i form av

26 26 tester och kontroller genomförs centralt av RPS, SKL och tillverkaren inte går att omintetgöra av användarna ute på fältet, vilket är en klar fördel. Förmågan hos systemet och hos inblandade instanser/personer att upptäcka och hantera uppkomna fel är i vid mening en betydelsefull faktor i ett vidare rättssäkerhetsperspektiv. Om man inte kan upptäcka och hantera fel kan det skada förtroendet för systemet. Kan man, tvärtom, hantera uppkomna fel, dels så att konsekvenserna av uppkomna fel kan korrigeras, dels så att man kan hindra upprepade fel är det något som bidrar till att förtroendet för systemet kan stärkas. Det kan sägas innebära att det tekniska förtroendet kan överföras till ett allmänt förtroende. 2 Svagheter i systemet Det är möjligt att i kontrollfilen lägga in en spärr mot användande av vissa versioner av programvaran, vilket naturligtvis är bra. Den spärren laddas dock inte ned förrän de enskilda mätinstrumenten har genomgått en periodisk kontroll. Det innebär att det inte är tekniskt möjligt att centralt stänga av möjligheterna till provtagning med omedelbar verkan. Omvänt är det inte tekniskt möjligt att centralt direkt införa förändringar (rättelser) i systemet. Det kan vara frågan om en eftersläpning på upp till 14 dagar. I stället får man lita till kommunikation med ett stort antal kontaktpersoner vid enskilda polismyndigheter, vilket i sig är en svaghet. I systemet ingår flera olika program i ett intrikat samspel. Uppdatering av ett program kan få följdverkningar på andra program och på helheten. Dessutom är Evidenzersystemet integrerat i polisens IT-miljö, vilket innebär att det kan finnas risk för överströmningseffekter. Nyordningen med hela programpaket från Nanopuls AB, som blir föremål för omfattande testning innan det tas i operativt bruk, minimerar i avsevärd utsträckning dessa risker. Integreringen i RPS:s IT-system med byggandet av NAL-paket skulle kunna ha utgjort en svaghet i systemet, om RPS därvid skulle ha kunnat rucka på innehållet i programpaketet från Nanopuls AB. Så är dock inte fallet. Testerna av NAL-paketen hos RPS kan tvärtom indirekt sägas innebära ytterligare en test av programpaketet från Nanopuls AB.

27 27 3 Kvalitetssäkring För att åstadkomma en kvalitetssäkring i samband med uppdatering av programvaror skulle föreskrifter om kontroll av programvaror och samverkan mellan berörda parter kunna tas in t.ex. i FAP Det skulle t.ex. kunna utformas på följande sätt FAP (RPSFS 2004:8) Verifiering av mätenhet m.m. 16 a Innan en ny version av ett programpaket tas i drift ska den kontrolleras och godkännas. Kontrollen ska omfatta samtliga programvaror i programpaketet. Vid kontrollen ska samverkan ske mellan RPS, SKL och leverantören. Inför RPS:s slutliga godkännande ska avstämning ha skett med SKL och leverantören. Kanske ska man också i 2 ) införa följande definition. Med programpaket avses samtliga programvaror erforderliga för provtagning och annan användning av bevisinstrumentet. Den ovan föreslagna regleringen omfattar 1) att nya versioner av programvaror ska kontrolleras, 2) att sådana versioner ska godkännas, 3) att kontroll och godkännande alltid ska avse samtliga programvaror samlat (paketet), 4) att samverkan ska ske mellan RPS, SKL och tillverkare samt 5) att avstämning mellan dessa intressenter ska ske inför ett godkännande. Någon motsvarande reglering finns inte i dag. I anslutning till den här föreslagna föreskriften skulle ett kvalitetsråd med representanter från SKL/RPS/tillverkaren (Nanopuls AB) som samråder/sammanträder med regelbundna intervaller för att diskutera kvalitetssäkringsfrågor, rutiner, standardförfaranden m.m. kunna inrättas. Kvalitetsrådet skulle också kunna ha en direkt funktion i samband med de kontroller och godkännanden som här föreslås (se samverkan och avstämning ovan). I någon informell variant finns det redan nu kanaler för samverkan och samråd, men om man väljer att formalisera detta kan det bidra till att höja och säkra kvaliteten i systemet. Vilka närmare befogenheter ett sådant kvalitetsråd ska utrustas med kan diskuteras. Under alla förhållanden bör det ha en nära koppling till den change manager som finns hos RPS och i förlängningen också till den högsta ledningen hos RPS. Det är ju där beslut med extern verkan fattas.

28 28 Det skulle också möjligen finnas anledning att se över det system och de listor med kontaktpersoner som finns hos polismyndigheterna, inklusive rutinerna för uppdatering av dessa listor, så att de ständigt är aktuella. Med hänsyn till vad som sagts om att det inte centralt är tekniskt möjligt att stänga av användningen lokalt är denna kommunikationskanal viktig; främst i samband med hantering av incidenter, men även i övrigt för att fortlöpande hålla en hög kvalitet i systemet. Detta torde inte kräva någon särskild författningsreglering.

29 Bilaga DIREKTIV Datum Diatienr (Aberapas vid korresp) CO Direktiv granskningsuppdrag Evidenzerinstrumentet 1. Bakgrund Rikspolisstyrelsen har beslutat att genomföra en granskning av de rutiner och beslutsprocesser som används vid uppdatering av bevisinstrumentet Evidenzer. Instrumentet mäter alkoholhalten i utandningsluften och resultatet används som bevismaterial i brottmålsprocessen. 2. Syftet med utvärderingen Rikspolisstyrelsen strävar efter att rutiner för rapportering, utredning och lagföring ska hålla en för hela landet gemensam standard. Härvid är hanteringen av material som kan komma att användas som bevisning mot enskilda personer av största vikt. Granskningen syftar till att kvalitetssäkra hanteringen så att instrumentet kan användas utan att rättssäkerheten kan ifrågasättas. I samband med granskningen är det också angeläget att tillse: att Polisen arbetar rättsenligt att polisarbetet håller hög kvalitet, särskilt inom frågor som rör den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. 3. Redovisning Uppdraget skall redovisas till Rikspolisstyrelsen senast den 25 juni Avgränsningar Granskningen berör i första hand de rutiner som tillämpas vid uppdateringen av instrumentet och omfattar såväl de rutiner som används vid beslutsprocessen som rutinerna vid den praktiska hanteringen av mjukvaran när den implementeras i instrumenten.