Fokus maka i FFariF Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Sydvästra Läkemedelskommittén

Transkript

1 Sydvästra Läkemedelskommittén Utbildning i medveten läkemedelsanvändning & Nyanserad läkemedelsinformation Foto: TROY AOSSEY/GETTYIMAGES Nummer 2 april 2009 FiF Information från Sydvästra Läkemedelskommittén Farmaka i Fokus SIDAN 6 Läkemedelsförskrivning till barn Barnläkare Synnöve Lindemalm ger goda råd SIDAN 2 Foto: JONATHAN GELBER/GETTYIMAGES Foto: MIKE KEMP/GETTYIMAGES Så handläggs akuta koronara syndrom på Karolinska Huddinge SIDAN 4 Små skillnader i effekt men stor prisskillnad bland antihistaminer SISTA SIDAN

2 Hostmediciner till barn dålig effekt och mycket biverkningar Förskrivningen av läkemedel från primärvården i sydvästra Stockholm följer generellt sett Läksaks riktlinjer väl. Men vilka läkemedel får barnen? Är förskrivningen evidensbaserad? Följsamheten till Kloka Listan i åldersgruppen 0 14 år var procent, men eftersom Kloka Listans rekommendationer inte är anpassade till barn så är det inte helt enkelt att bedöma kvaliteten i förskrivningen. Farmaka i Fokus tog hjälp av barnläkare Synnöve Lindemalm att kommentera vår förskrivning, och fick en del goda råd på vägen. Antal recept år Barnen i sydvästra Stockholm drabbas allt som oftast av infektioner, allergi och eksem, om man får tro vad statistiken över läkemedelsförskrivningen säger. Antibiotika, hostmedicin, luftrörsvidgande medel, antihistaminer, kortisonkrämer och nasala steroider är de läkemedelsgrupper som (inte oväntat) dominerar primärvårdens läkemedelsförskrivning för åldersgruppen 0 14 år (se figur). Förskrivningsmönstret i vårt område stämmer väl överens med hela Sveriges, enligt genomgångar från Apoteket och Socialstyrelsen. Förskriv inte hostmedicin till små barn Penicillin V är den vanligast förskrivna substansen till barn i både sydvästra Stockholm och Sverige. Att Kåvepenin ligger på första plats tycker jag ser utmärkt ut, säger Synnöve Lindemalm, barnläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus och ledamot i Läksak. Att Mollipect är den näst mest förskrivna substansen, och att hostmediciner generellt har så stor förskrivning, tycker hon är mer tveksamt. Jag förskriver aldrig hostmediciner på eget 0 Antibiotika (J01) Hostmedel (R05) Inh-steroider och betastimulerare (R03) Antihistaminer (R06) 0-4 år 5-9 år år Glukokortikoider utv (D07) Nasala steroider (R01) Figur Hostmediciner förskrivs i relativt stor omfattning, även till små barn. Förskriv inte hostmedicin till barn yngre än 6 år! råder barnläkaren. Antal recept utfärdade till barn 0 14 år av de vanligaste läkemedelsgrupperna. Förskrivning från 33 vårdcentraler i sydvästra Stockholm initiativ till barn yngre än 6 år. De har dålig effekt och biverkningar är vanligt förekommande. Hos de minsta barnen är det vanligt att morfinpreparat, som Cocillana-Etyfin och Lepheton orsakar biverkningar från CNS, till exempel mardrömmar, sömnsvårigheter, och till och med hallucinationer. En tredjedel av alla biverkningsrapporter om hostmediciner rör barn, vilket är en mycket högre frekvens än när det gäller biverkningsrapportering generellt. I första hand ska man använda andra saker som påverkar hostan, som att ge något att suga på, till exempel glass. Eller isbitar... Varm saft kan lindra i halsen. Framförallt: Hosta går över! Möjligtvis, om jag känner att föräldrarna verkligen vill ha/kräver någonting, brukar jag hellre använda Ventolinemixturen till de minsta barnen. Riktlinjer på gång I omvärlden pågår en debatt om förkylningsmediciner överhuvudtaget ska vara godkända för små barn. I Storbritannien avråder man från användning av hostmediciner för barn under 6 år, och enligt riktlinjer i Norge ska avsvällande näsdroppar inte ges till barn yngre än 2 år. I Sverige håller Läkemedelsverket just nu på med en motsvarande översyn, så nya rekommendationer är på gång. Inom kort kommer också riktlinjer för användning av barnläkemedel från Läksak, som bildat ett barnråd där Synnöve Lindemalm ingår. Tavegyl ger sedering En annan läkemedelsgrupp som används mycket till barn är antihistaminer. Vid en titt på sydvästra Stockholms primärvårds förskrivningsprofil tycker Synnöve Lindemalm att klemastin (Tavegyl) sticker ut med en väl hög förskrivning. Tavegyl ska bara användas om man också är ute efter sedering, till exempel om barnet har mycket klåda på natten och behöver komma till ro. I andra fall är det bättre med Clarityn oral lösning som är godkänt från 2 års ålder. 2

3 Reflektioner från ett sjukhusapotek i USA Synnöve Lindemalm, barnläkare Astrid Lindgrens barnsjukhus, tittar på sydvästra Stockholms barnläkemedelsförskrivning Desloratadin (Aerius) oral lösning, som är betydligt dyrare, är ett alternativ men bara för yngre barn mellan 1 och 2 år. Förklara hur! Ett allmänt råd Synnöve Lindemalm vill passa på att framföra till sina kollegor i primärvården är: Smaka själva på medicinen ni förskriver så att ni på ett trovärdigt sätt kan förklara för barnet och föräldrarna hur det kommer att smaka. Lägg ner lite extra tid på att förklara för föräldrar hur de ska ge barnet medicinen. På barnakuten ser vi många barn som söker på grund av administrationsproblem. Kåvepeninmixturens otäcka smak kan till exempel döljas av chokladsås. Om barnen inte tycker om chokladsås efter detta så kanske inte det spelar så stor roll? Glöm inte heller att skriva ut lite spill- och spottmån. Det kanske går åt både en och två doser innan barnet får i sig någon medicin. Ofta fungerar det förvånansvärt bra att ge även små barn tabletter istället för mixtur. Kan de äta godis så klarar de antagligen av att svälja (små) tabletter. De minsta Kåvepenintabletterna är något större än ett riskorn! Där tipsar barndoktorn om att man faktiskt kan pröva på mottagningen om barnet kan ta tabletter. Det blir ett några minuter längre besök, men kan öka compliance för behandlingen. Foto: EMMA SVENSSON Jag gör för tillfället en amerikansk specialistutbildning i barnfarmaci och studerar skillnader i våra läkemedelshanteringsprocesser. Traditionellt skiljer sig läkemedelsordinationssättet mellan USA och Europa då USA länge använt sig av skilda formulär för läkarnas orders och sjuksköterskornas medication administration records (MAR) medan Europa har haft en gemensam läkemedelslista för båda aktiviteterna. I och med övergången till elektroniska läkemedelsjournaler (CPOE) har de gränserna till stor del suddats ut. Kort om några av de funktioner som skiljer sig från TakeCare är deras order sets eller förskrivningsmallar som gör det möjligt att i läkemedelsordinationerna inkludera exempelvis tillhörande labvärden och konsultationer. De förskrivningsmallar som finns i systemet har byggts från tidigare pappersvarianter som godkänns av sjukhusets barnläkemedelsgrupp. Alla ordinationer kan baseras på ordinationer utifrån mg/kg vilket blir möjligt genom att en dosberäkningsvikt måste journalföras regelbundet, alla ordinationer sker med Tall-man lettering för att undvika felval av sound-a-likes som DOPamin och DOBUTamin. Då vårt barnsjukhus här har ett eget barnsjukhusapotek har de lyckats med konststycket att leverera patientspecifik slutenvårdsdos till barnavdelningarna vilket bland annat eliminerat användningen av exempelvis koncentrerade elektrolytlösningar på avdelningarna. En annan effekt är att de har skapat en varuförteckning av de läkemedelspreparat som används på barnsjukhuset kopplat till en sjukhusanpassad elektronisk version av Pediatric Dosage Handbook. Då den slutprodukt som ofta används på en barnavdelning saknas i den svenska varuförteckningen ser jag fördelar i det pågående arbetet inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus barnläkemedelsgrupp med en barnanpassad favorit/läkemedellista i TakeCares läkemedelsmodul. Tyvärr saknas dock i Sverige en barnläkemedelskälla att koppla informationen till. t e x t: p e r n y d e r t t e x t: e m m a s v e n s s o n Per Nydert är i vanliga fall anställd som klinikapotekare på neonatalavdelningen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Just nu arbetar han som sjukhusapotekare i San Fransisco, USA. 3

4 Behandling av småbarnsastma Småbarnsastma är ett svårt område Symtom från luftvägarna hos barn är vanliga. De är dessutom svåra att på ett enkelt sätt beskriva så att läkare och föräldrar menar samma sak. Inom engelskspråkig terminologi använder man begreppet wheeze, vilket närmast kan översättas till svenskans pip och väs i luftrören. Man uppskattar att minst 30 procent av alla barn någon eller några gånger får sådana symtom i samband med luftvägsinfektion. Alla dessa har inte och kommer inte heller att få astma senare. För att närma sig hur man ska kunna hitta de barnen som har bäst nytta av våra åtgärder och läkemedelsbehandling, diskuteras alltmer om att barn med astma, inte minst de som bara har förkylningssymtom, måste karaktäriseras bättre. Man måste försöka bestämma barnets astmafenotyp. Olika effekt av inhalationsteroider på olika fenotyper av astma Det publiceras allt fler studier som undersöker svaret på behandling med olika astmaläkemedel för olika barnastmafenotyper. Det kanske vanligaste hos de minsta barnen (0 2 år) är att astmasymtom uppträder isolerat vid förkylningar men att barnen är helt friska övrig tid. Ofta används inhalationsbehandling intermittent under förkylningsperioderna med inhalationssteroider samt kortverkande ß2-agonist. Totalt finns fyra studier som tar upp problemet. Sammantaget visar studierna en viss minskning av hosta och förkylningssymtom, men effekten är blygsam. Förmodligen beror det på att man har studerat barn med förkylningsastma utan att först definiera astmans fenotyp. Det har resulterat i att det har varit svårt att påvisa effekt av behandlingen. I praktiken bör man kunna ordinera intermittent behandling på försök och utvärdera effekten. Om effekten uteblir ska man förstås avstå från vidare behandling eller överväga alternativa diagnoser. Det är särskilt viktigt tidigt i livet då det oftare går att hitta andra förklaringar till astmasymtomen än hos äldre barn och vuxna. När man i stället har valt studiepatienter med den atopiska Ordinera intermittent behandling på försök och utvärdera effekten astmafenotypen i den minsta åldersgruppen, har det gått att påvisa att dessa barn svarar precis lika bra på antiinflammatorisk behandling som äldre barn och vuxna. Den positiva effekten gäller symtom, lungfunktion samt risk för försämringsperioder. Antiinflammatorisk behandling i åldersgruppen under 2 år är främst studerad för inhalationssteroider. Nya studier har visat att leukotrienantagonister sannolikt ger samma svar vid astmasjukdom. I Sverige finns en leukotrienantagonist, montelukast, vilken är godkänd till barn från 6 månaders ålder. Även om detta läkemedel är godkänt som alternativ till inhalationssteroid i låg dos när sådan av något skäl inte kan användas, har man i den senaste behandlingsrekommendationen från Läkemedelsverkets expertgrupp valt att inte förorda montelukast i monoterapi. Inhalationssteroider påverkar inte prognosen Under 2006 publicerades tre rapporter där man studerade i vilken grad behandling av barn med inhalationssteroider utöver symtomlindring också påverkade astmasjukdomens prognos. Studierna var upplagda på olika sätt. Slutsatsen i samtliga tre studier var att behandling under upp till åtminstone två år inte påverkar astmaprognosen. Effekten av inhalationssteroider var positiv bara så länge som behandlingen pågick. Andra studier, framför allt på vuxna, har tidigare visat att antiinflammatorisk behandling påverkar airway remodelling positivt. Debatten om inhalationssteroidernas långsiktiga effekt hos barn är säkert inte avslutad. Sammantaget verkar det vara så att vår tillgängliga astmabehandling kanske inte eller bara till viss del förändrar astmaförloppet på sikt. Det betyder inte att man ska avstå från att behandla eftersom den positiva effekten på symtom med mera är odiskutabel. t e x t: p e r t h u n q v i s t, ö v e r l ä k a r e, sachsska barnsjukhuset Tidigare införd i Ögat på läkemedel nr se/imcms/servlet/getdoc?meta_ id=9031 Foto: INGRAM 4

5 Metformin förstahandsmedel vid typ 2-diabetes men tänk på risken för biverkningar vid nedsatt njurfunktion Ökat antal fall av laktatacidos under behandling med metformin Metformin är väldokumenterat och rekommenderat förstahandspreparat vid diabetes typ 2, men det finns risk för laktatacidos, särskilt hos äldre patienter med försämrad njurfunktion. De senaste åren har förfrågningar till Giftinformationscentralen om intoxikationer av metformin ökat kraftigt. Även ett ökande antal biverkningsrapporter (34 stycken med dödlig utgång) har rapporterats till Läkemedelsverket. Ökningen av antalet rapporter som gäller laktatacidos där orsaken misstänkts vara metformin speglar sannolikt främst den ökade användningen av läkemedlet under tidsperioden, men en reell ökning av antalet fall kan inte uteslutas. Det är därför viktigt att hänsyn tas till denna risk vid metforminbehandling av diabetiker, särskilt som det finns välkända faktorer som ökar risken för denna allvarliga komplikation. Risken för laktatacidos uppkommer framför allt då njurfunktionen är nedsatt. Detta kan uppstå efter bara några dagars dehydrering, till exempel i samband med en akut gastroenterit. Njurfunktionsnedsättningen leder till försämrad utsöndring av metformin som ackumuleras och kan medföra en laktatacidos med svår allmänpåverkan och risk för dödlig utgång. Detta tillstånd kräver full intensivvård för att hävas. Andra tänkbara riskfaktorer är hög ålder (>80 år), alkoholism, försämrad leverfunktion, tillförsel av njurskadande röntgenkontrastmedel, eller interaktion med andra läkemedel som kan påverka njurfunktionen, till exempel NSAID och ACE-hämmare. Läkemedelsverket vill därför påminna om att metformin är kontraindicerat redan vid lätt sänkt njurfunktion. I produktinformationen anges att det är kontraindicerat redan vid kreatininclearance på 60 ml/min eller vid S-kreatinin på 135 μmol för män samt 110 μmol för kvinnor. Även om risken för allvarlig laktatacidos vid metforminbehandling torde vara välkänd inom läkarkåren, söker patienten oftast inte sjukvård förrän symtomen hunnit bli långt gångna. De initiala varningssignalerna är diffusa och patienten har oftast tagit sin medicin som ordinerat. Det är därför viktigt att patienterna själva är medvetna om risken för att denna biverkan kan uppstå. Upplys patienter (särskilt äldre) som står på metformin att de vid mag-tarmsjukdom med kräkningar och diarré > 1 dygn bör göra ett uppehåll med medicineringen i ett par dagar. Att ställa diagnosen på sjukhus är heller inte alltid så lätt varför behandlingen ibland kan bli fördröjd trots att patienten sökt hjälp. Därför är det viktigt att undersöka patienterna med avseende på blodglukos, syra-basstatus, laktat, elektrolyter och S-kreatinin. Även kontroll av S-metformin kan behöva utföras. t e x t: l ä k e m e de l s v e r k e t o c h gi f t i n f or m at ions c e n t r a l e n, bearbetat av fif Rättelse! Kloka Listan 2009 rekommenderar generiskt alfuzosin som förstahandsval vid LUTS (lower urinary tract symptoms). I FiF nr 1 publicerades en tabell med jämförelsepriser. En uppmärksam läsare påpekade att Alfuzosin Actavis inte hör till samma utbytesgrupp som övriga generiska alfuzosin. Här är en korrekt tabell. Priser enligt TLV per den 1 april Produkt Pris (kr) Förpackning Alfuzosin Hexal 137,00 Depottablett, 10 mg 90 st Alfuzosin ratiopharm 198,00 Depottablett, 10 mg 90 st Alfuzosin STADA 116,50 Depottablett, 10 mg 90 st Lafunomyl (fd Alfuzosin Merck NM) 332,50 Depottablett, 10 mg 90 st Xatral OD 270,00 Depottablett, 10 mg 90 st Xatral OD parallellimport Orifarm 91,50 Depottablett, 10 mg 90 st Alfuzosin Winthrop 270,00 Depottablett, 10 mg 90 st Alfuzosin Actavis 199,00 Depottablett, 10 mg 90 st Utbytbara mot varandra på apotek Utbytbara mot varandra på apotek Ej utbytbar på apotek 5

6 Referat från distriktsläkarnas Fredagsutbildning Efter akuta koronara syndrom viktigt med sekundärprevention Tomas Jernberg betonar vikten av sekudärprevention Foto: EMMA SVENSSON Tomas Jernberg, överläkare vid hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, föreläste på en fredagsutbildning i Huddinge Folkets Hus om hur sjukhuset handlägger akuta koronara syndrom, en relativt vanlig akut remitteringsorsak ute på en vårdcentral. Det akuta omhändertagandet sammanfattas i akronymen SATSA: Smärtlindring Anti-ischemisk behandling Trombosbehandling (inklusive eventuell reperfusionsbehandling) Sviktbehandling Arytmiövervakning/behandling I ett akut läge om en patient har tecken på hjärtinfarkt på en vårdcentral kan man där direkt börja ge smärtlindring och antiischemisk behandling, (se ruta) i väntan på ambulans. Tomas Jernberg poängterar att transport till sjukhus bör ske med ambulans med tanke på hög risk för arytmier och eftersom de har kunskap om vilket angiolab (där akut PCI kan utföras) som har öppet olika tider på dygnet. I ambulansen ges också klopidogrel (Plavix) och lågmolekylärt heparin (Klexane) för ytterligare antikoagulation. Vid tecken på hjärtinfarkt, ge direkt på vårdcentralen: Syrgas Nitroglycerin Morfin 5 mg i.v. Laddningsdos ASA, Trombyl 300 mg eller Bamyl/ Magnecyl brus 500 mg PCI (Percutaneous Coronary Intervention), ballongvidgning med eller utan stent, utförs på nästan alla ST-höjningsinfarkter i Stockholm. Från första sjukvårdskontakt bör det ta max 90 minuter tills PCI utförs. Tomas Jernberg betonar vikten av sekundärprevention. Det vi och distriktsläkarna gör efter utskrivning har större betydelse för morbiditet och mortalitet än vad som händer på sjukhuset i det akuta skedet! menar han för att hårdra det hela. I det sekundärpreventiva teamet på Karolinska Huddinge ingår läkare, sjuksköterskor, sjukgymnast, dietist och kurator som patienterna får träffa i olika omgångar för att lära sig om vikten av att sluta röka, motionera och stressa mindre. En del i sekundärpreventionen består naturligtvis också i läkemedelsbehandling för att uppnå kontroll över blodtryck, blodfetter och socker. Standardpaketet när patienten skrivs ut består av trombocythämning, betablockerare, blodfettssänkande, ACE-hämmare och nitroglycerin vid behov. ACE-hämmare ska ges om patienten har nedsatt vänsterkammarfunktion, diabetes eller hypertoni, anser Tomas Jernberg. Personligen föredrar han ramipril framför enalapril, eftersom det är en ACE-hämmare av senare generation och har en mer vävnadspenetrerande effekt, men han tycker inte det är fel av en distriktsläkare att använda enalapril om patienten har dålig vänsterkammarfunktion. t e x t: e m m a s v e n s s o n Kloka Listans rekommendationer om sekundärprofylax efter hjärtinfarkt Sekundärprofylax efter hjärtinfarkt ACETYLSALICYLSYRA acetylsalicylsyra Trombyl 75 mg/dygn BETABLOCKERARE metoprololsuccinat Seloken ZOC, Metoprolol Sandoz måldos 200 mg/dygn* STATIN simvastatin Simvastatin Actavis, Zocor, Zocord, Simvastatin måldos 40 mg/dygn* Hjärta och kärl ACE-HÄMMARE Vid nedsatt vänsterkammarfunktion, diabetes mellitus eller hypertoni ramipril Ramipril Sandoz, Triatec, Ramipril måldos 10 mg/dygn* 6 ALDOSTERONANTAGONIST Vid hjärtsvikt efter hjärtinfarkt, överväg spironolakton Spironolakton Pfizer, Aldactone, Spironolakton 25 mg/dygn Förmaksflimmer, förmaksfladder Frekvensreglering

7 Kom igång med läkemedelsgenomgångar Den här utbildningen var en bra starthjälp! Sydvästra läkemedelskommittén erbjuder fortbildning om läkemedelsgenomgångar i hemsjukvården. I maj 2008 besökte informationsläkare Birgitta Danielsson tillsammans med apotekare Birgitta Elfsson Storvretens vårdcentral. Vi hade ett möte cirka en timme för läkare och sjuksköterskor tillsammans. Vi gick igenom dels grundläggande saker om äldre och multimedicinering och dels hur man praktiskt ska gå till väga med själva läkemedelsgenomgången, vilka prover som ska tas, uppföljning och så vidare, berättar Janina Cettner, distriktsläkare på Storvretens vårdcentral. Då beställarna aviserade att läkemedelsgenomgångar skulle ersättas ekonomiskt visste vi inte riktigt hur vi skulle ta itu med det. Den här utbildningen var en bra starthjälp. Tidigare har jag inte direkt tänkt på det här strukturerade sättet kring läkemedelsgenomgångar. Storvretens vårdcentrals 10 läkare ansvarar för cirka 60 hemsjukvårdspatienter, som sedan fortbildningen genomfördes alla har fått sin läkemedelsanvändning genomgången och utvärderad. Det finns också en plan för hur alla patienter ska följas upp med nya läkemedelsgenomgångar. Det kanske inte direkt blev så mycket förändringar i mina patienters läkemedelslistor, men jag upplever att läkemedelsförskrivningen nu är ett mer aktivt handlande än att bara förlänga recept. Något jag också tycker jag blivit bättre på är att tänka på att titta igenom och uppdatera läkemedelslistan varje gång jag träffar en patient. Hör av dig till sydvastra.lk@sll.se om din vårdcentral ännu inte tagit del av fortbildning om läkemedelsgenomgångar! t e x t: e m m a s v e n s s o n Foto: EMMA SVENSSON Verksamhetschefer och läkemedelsansvariga se hit! Bättre möjlighet att följa upp läkemedelsförskrivningen på din vårdenhet både recept och rekvisitioner Hur förskriver vi läkemedel på vår enhet? Får våra patienter en adekvat och evidensbaserad läkemedelsbehandling? Är förskrivningen kostnadseffektiv? Via de statistikrapporter som tillhandahålls via under rubriken Läkemedelsstatistik, får du svaret. Uppföljning av din kliniks/vårdcentrals läkemedelsförskrivning är grunden för att utveckla kvaliteten i den, såväl medicinskt som kostnadseffektivt. Det senare blir sannolikt ännu mer intressant från 2010 då decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel planeras införas. Under våren lanseras en vidareutveckling av det nuvarande systemet för uppföljning av läkemedelsanvändningen i SLL på Den största förändringen blir att det nu även kommer att bli möjligt att följa upp de läkemedel som distribueras via rekvisition till sjukhus. En annan större nyhet är en ökad öppenhet, där enheter med avtal med landstinget kommer kunna jämföra sig med varandra. Det nya systemet innehåller en rad tekniska nyheter som höjer kvaliteten på statistiken: Ökad IT-säkerhet individuell inloggning till arbetsplatsrapporterna Helt nytt utseende lättare att hitta rätt Tydliga uppgifter om vilka arbetsplatskoder eller kundnummer som en rapport är baserad på Bättre grafik Statistiken bygger på försäljning och speglar därmed endast indirekt förskrivningen av läkemedel. Alla data kommer liksom tidigare att vara avidentifierade. Kontakta Emma Svensson (emma.svensson@sll.se) eller Johan Eklund (johan.eklund@sll.se) om du vill veta mer eller ha ett personligt besök för demonstration av den nya läkemedelsuppföljningen. Janina Cettner, distriktsläkare, uppskattade fortbildningen om läkemedelsgenomgångar. 7

8 Returadress vid okänd adressat, internpost: Läkemedelscentrum, Magnus Ladulåsgatan 63A Postadress: Box 17533, Stockholm Adresskälla: Stockholms läns landsting Välj loratadin inte dess metabolit! Så här i pollentider är det många patienter som behöver recept på antihistaminer. Skriv då ut cetirizin eller loratadin för bästa kvalitet och kostnadseffektivitet! Loratadins aktiva metabolit, desloratadin, är till exempel mer än gånger så dyrt som loratadin (340 kr jämfört med 40 kr för 100 st). Det marknadsförs och säljs som läkemedlet Aerius, men inga säkra kliniskt relevanta skillnader föreligger framför generiskt loratadin För de allra flesta patienter spelar det ingen roll vilket av dessa läkemedel patienten får men företaget bakom har lyckats med sin marknadsföring, säger Läksaks ordförande Lars L Gustafsson till tidningen Läkemedelsvärlden. Klokt Råd 2009 Välj cetirizin eller loratadin, vilka är lika effektiva antihistaminer som fem till tio gånger dyrare patentskyddade alternativ Primärvården i sydvästra Stockholm förskrev loratadin och cetirizin för 1,3 miljoner kr år Ungefär lika många recept utfärdades sammanlagt på desloratadin (Aerius), klemastin (Tavegyl), ebastin (Kestine) och fexofenadin (Telfast) men kostnaden uppgick till nästan till det dubbla 2,3 miljoner kr. t e x t: e m m a s v e n s s o n Ansvarig utgivare: Jan Hasselström, ordförande i Sydvästra läkemedelskommittén. Redaktionskommitté: Ordförande Jan Hasselström, distriktsläkare Christer Norman, distriktsläkare Ramin Zarrinkoub, vetenskaplig sekreterare Erik Sparve, avdelning för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, apotekare Johan Eklund, apotekare/informatör Emma Svensson. Artiklarna utarbetas i samråd med kliniker och experter inom relevanta terapiområden. Redigering/Layout: Anna-Lena Forssén Sydvästra läkemedelskommittén Alfred Nobels allé 8, plan Huddinge Telefon: E-post: sydvastra.lk@sll.se Du kan även läsa Farmaka i Fokus som pdf på: 8

9 Kurser och aktiviteter i Sydvästra läkemedelskommitténs regi: Update om läkemedel på Karolinska Huddinge Varje tisdag kl Restaurang 61:an 5/5 Circadin ett sömnmedel som väcker debatt 12/5 Måldos eller målvärde för statiner 19/5 Tema meddelas senare Läkemedelsinformation utan reklam på Södertälje sjukhus Onsdagar kl Restaurang Kringelgumman 6/5 Antibiotika på sjukhuset konsten att göra rätt 20/5 Tema meddelas senare Fredagsutbildningar* En fredag i månaden kl Huddinge Folkets Hus 29/5 Hudsjukdomar Allergirond Onsdag eller torsdag ungefär en gång i månaden kl Inbjudan till ronderna skickas ut till vårdcentralerna via e-post. Se även Allergicentrum Syds hemsida på intranätet Inuti: Sök på Allergicentrum Syd Önskas besök på vårdcentral, kontakta informationsläkare Christer Norman, tel , christer.norman@sll.se eller apotekare Emma Svensson, tel , emma.svensson@sll.se Med reservation för ändringar i programmet! Se även *Föranmälan sker via Sök på Sydvästra läkemedelskommittén i fältet Arrangör