LUX-filmpriset Program 2017

Transkript

1 Generaldirektoratet för kommunikation 1) Inledning LUX-filmpriset Program 2017 LUX-filmpriset är ett uttryck för Europaparlamentets engagemang för kultur och främjar kulturell mångfald i nära samspel med annan EU-politik. Genom de ökade lagstiftningsbefogenheter som parlamentet har fått via Lissabonfördraget har det också möjlighet att ta initiativ med stor symbolisk betydelse. Ett sådant initiativ var instiftandet av Europaparlamentets filmpris som delades ut för första gången 2007 samma år som Romfördraget fyllde 50 år. LUX-filmpriset belyser varje år filmer som berör själva hjärtat i den europeiska offentliga debatten. I egenskap av kulturellt massmedium kan film fungera som ett utmärkt medel för att debattera och reflektera över Europa och dess framtid. De filmer som valts ut för LUX-filmpriset eller de tävlande bidragen berättar inte bara en historia, utan utforskar och ifrågasätter även européernas gemensamma värderingar, och behandlar gränsöverskridande problem såsom den ekonomiska och sociala krisen, invandring, rättvisa, solidaritet och medborgerliga och grundläggande rättigheter. Varje film ger en inblick i européernas liv, deras tankar och tvivel och deras sökande efter identitet. Filmerna bidrar till att olika åsikter om några av de viktigaste aktuella sociala och politiska frågorna kommer till uttryck, och bidrar därmed filmerna till en bredare debatt om den europeiska identiteten och dess många uttrycksformer. Genom att stödja europeisk film försöker Europaparlamentet och LUX-filmpriset att hitta nya former för kommunikation med EU:s invånare och låta europeisk film bli en av de tydligaste speglingarna av den debatt som pågår mellan de tusentals inriktningar som finns representerade i ett Europa präglat av mångfald. Även om LUX-filmpriset har drabbats av dagens ekonomiska, politiska och sociala kris som slår mot konst, kultur och film har det som mål att stödja den europeiska kreativiteten och dess mångfald. Att stödja europeisk film är ett sätt att komma till rätta med de växande barriärer både fysiska och psykologiska som delar Europa. Filmkonsten är en av de rikaste och starkaste av alla kulturyttringar och har potential att överbrygga de murar av rädsla och osäkerhet som omger våra liv. Filmkonsten är en spegel där vi kan se hur mycket vi har gemensamt eller hur spännande och intressanta våra skillnader är.

2 2) De underliggande principerna Europaparlamentet främjar kulturell mångfald Kultur och just uttrycksformen film fortsätter att vara ett viktigt område inom vilket parlamentet kan och måste fortsätta att kommunicera med Europeiska unionens invånare så att de får större kännedom och kunskap om parlamentet. LUX-filmpriset är ett konkret uttryck för ett initiativ som från början togs av parlamentet och ett sätt att nå detta syfte. Europaparlamentets engagemang för kulturen Även om Europeiska unionens befogenheter på detta område begränsar sig till stöd och samordning har parlamentet traditionellt sett satt kulturen i centrum för unionsrätten. Den offentliga utfrågning som hölls den 27 oktober 2010 om initiativet från utskottet för kultur och utbildning på temat Film och europeiska identiteter är ett bevis för detta och även den allra senaste utfrågningen (10 oktober 2016) som hölls i närvaro av Ken Loach, Céline Sciamma and Andrea Segre om vilken roll europeisk film kommer att spela i morgondagens Europa. Andra exempel är de parallella visningar som anordnades i samband med den internationella minnesdagen för förintelsens offer med den dåvarande talmannen Schulz och Géza Rohrig (Oscar för bästa utländska film 2016 och LUX-prisets urval) för att bara nämna några, och de parallella visningar och den debatt som anordnades i de 28 medlemsstaterna om Mustang på LUX-filmprisets tioårsjubileum, samt närvaron av ledamöter från Europaparlamentet under LUX-filmdagarna och i de debatter om kultur, en digital agenda osv. som hölls vid de stora internationella filmfestivalerna. Filmkonsten i centrum för den europeiska kulturmodellen Genom att formulera tolkningar av den kulturella mångfalden visar filmen sitt kulturella och industriella värde för de samhällen som vill påverka inom och utanför sina gränser. Film är en av de kulturyttringar som har störst chans att skapa en känsla av samhörighet med ett gemensamt område och, i detta fall, att skapa en europeisk anda. Kultur är en mänsklig och politisk konstruktion och i dess centrum står filmkonsten. LUX-filmpriset är en del av Europaparlamentets kommunikationsstrategi LUX-filmpriset är ett instrument som bidrar till Europaparlamentets kommunikationsstrategi. En panel bestående av personer som är verksamma inom filmindustrin får i uppdrag att välja ut de officiella tävlingsbidragen för att LUX-filmpriset ska få konstnärlig och filmisk legitimitet. 3) Mål Bidra till den offentliga debatten om Europeiska unionen och dess politik Stödja spridningen av europeiska (sam)produktioner inom EU Europas kulturlandskap är djupt splittrat. Endast ett fåtal konstnärer och verk lyckas ta sig över gränserna och hitta en publik utanför sitt hemland. Filmkonsten är inget undantag.

3 Filmens originalspråk är utan tvekan ett hinder för spridningen av den på en flerspråkig marknad. Genom LUX-filmpriset bygger man upp en katalog med europeiska filmer av hög kvalitet som finns tillgängliga på EU:s alla språk, inklusive undervisningsmaterial. 4) Urvalsförfarande Hur filmerna väljs ut juryn Juryn består av 20 personer från filmvärlden som väljer ut de filmer som ska ingå i det officiella urvalet för LUX-filmpriset och tävlingsbidragen. I juryn ingår producenter, distributörer, biografägare, festivaldirektörer och filmkritiker. Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning godkänner jurymedlemmarna. Varje år byts en tredjedel av jurymedlemmarna ut. En representant för den film som vann LUX-filmpriset föregående år ingår automatiskt i juryn. Jurymedlemmarna föreslår de filmer som ska ingå i det officiella urvalet för LUX-filmpriset och tävlingsbidragen. Jurymedlemmarna får inte föreslå fler än fyra filmer och högst två filmer från det egna landet. Filmerna kan också föreslås av Europaparlamentets ledamöter, och företrädare för filmbranschen får komma med spontana förslag. Jurymedlemmarna tittar på och bestämmer vilka tio filmer som ska ingå i det officiella urvalet, och beslutar därefter vilka tre filmer som ska tävla om priset. Juryns beslut fattas med enkel majoritet eller, om ingen sådan finns, med relativ majoritet genom omröstning. Jurymedlemmar som har deltagit i produktionen eller har vunnit ekonomiskt på ett tävlingsbidrag som de kanske har föreslagit uppmanas att avstå från att delta i slutomröstningen eftersom de har ett direkt kommersiellt intresse i filmen. Jurymedlemmarna är belagda med tystnadsplikt fram till dess att urvalet och tävlingsbidragen tillkännages. 5) Omröstningsförfarande och utdelning av LUX-filmpriset i Strasbourg Det vinnande bidraget utses av Europaparlamentets ledamöter och meddelas i november eller december under plenarsammanträdet. Enligt det omröstningsförfarandet som pågår under en månad får ledamöterna endast rösta på en film. Det finns fyra möjligheter för Europaparlamentets ledamöter att se filmerna: I LUX-salongen som under två veckor ställs i ordning i Europaparlamentets lokaler (två visningar per dag). Vid de LUX-filmevenemang som anordnas i varje medlemsstat av Europaparlamentets

4 informationskontor. På beställvideo (tillgänglig för alla ledamöter efter begäran om lösenord). På dvd (mycket begränsat antal och i första hand till för ledamöter av kulturutskottet och vice talmännen). Omröstningsförfarandet avslutas dagen före prisutdelningsceremonin. Omröstningsresultatet är därför okänt fram till ceremonin. Utdelningsceremonin för LUX-filmpriset föregås av ett seminarium för journalister där ledamöter, experter och filmregissörer diskuterar film och Europa. Prisutdelningsceremonin sker kring sammanträdesperioden i Strasbourg, vanligtvis efter debatten i kammaren och före omröstningarna. Filmregissörerna bakom de tre tävlingsbidragen är alla inbjudna till prisceremonin och till kammaren. Europaparlamentets talman, som inte vet vilken film som har vunnit förrän det förseglade kuvertet öppnas, annonserar vinnaren. En företrädare för den vinnande filmen uppmanas att hålla ett kort tal till plenarförsamlingen. Sedan 2012, då evenemanget LUX-filmdagarna inleddes, finns det även ett särskilt Publikens omnämnande och detta kommer att tillkännages vid den kommande internationella filmfestivalen i Karlovy Vary i samband med att nästa officiella urval presenteras. 6) Kriterier som filmerna måste följa För att få tävla om LUX-filmpriset måste filmerna uppfylla följande kriterier: 1. De måste vara spelfilmer eller kreativa dokumentärer (även animerade filmer). 2. De måste vara minst 60 minuter långa. 3. Det måste vara produktioner eller samproduktioner som är berättigade till stöd enligt programmet Kreativa Europa (Mediaprogrammet), och som har producerats eller samproducerats i en av EU:s medlemsstater eller i Island, Liechtenstein eller Norge. 4. De måste bidra till att de europeiska värdenas universella räckvidd lyfts fram, illustrera de europeiska traditionernas mångfald samt belysa och ge inblick i den europeiska integrationsprocessen. 5. De måste ha haft sin festivalpremiär/urpremiär mellan den 1 juni och den 31 maj. 6. Filmer som har fått förstapriset vid A -festivaler får inte delta (Venedig, San Sebastián, Berlin, Cannes, Karlovy Vary och Locarno). 7) Grunderna för LUX-filmpriset och anknuten verksamhet I juli 2010 inledde parlamentet arbetet med att se över grunderna för LUX-filmpriset i framtiden. Syftet med detta omfattande arbete var att öka LUX-filmprisets synlighet på Europas kulturscen och att vidta åtgärder för att fullt ut utnyttja dess kapacitet som ett av parlamentets kommunikationsverktyg, i enlighet med vad som anges i institutionens kommunikationsstrategi som godkändes av parlamentet den 5 juli 2010, i syfte att främja

5 politiska diskussioner som uppstår ur de teman som tas upp i de tävlande filmerna. För att öka LUX-filmprisets synlighet på den europeiska kulturscenen måste följande två större förändringar göras i formerna för dess genomförande: LUX-filmpriset måste vara öppet för allmänheten, samtidigt som ledamöterna får fortsätta att delta. Visningarna av de tre tävlande filmerna måste utökas till de 28 medlemsstaterna i form av ett allmänt evenemang (LUX-filmdagarna) och måste nå en större publik genom partnerskap. Förutsättningarna för att skapa ett europeiskt offentligt rum skulle således vara uppfyllda: det innebär att den europeiska allmänheten får möjlighet att diskutera samma ämne (de tävlande filmerna) på samma plats (en stad i varje medlemsstat) under samma period genom relevanta politiska diskussioner både live och på internet, även i sociala medier. Man bör också utnyttja de möjligheter som stora filmfestivaler ger för att komma i kontakt med allmänheten och branschföreträdare, enligt presidiebeslutet av den 17 juni 2010, bekräftat den 5 juli Verksamheten i samband med LUX-filmpriset (LUX-filmdagarna) erbjuder enorma möjligheter till direktkommunikation med allmänheten i medlemsstaterna. Som ett resultat av detta antogs nedanstående principer, som avser den verksamhet som utformats för att ytterligare främja LUX-filmpriset och parlamentets engagemang för kulturell mångfald, särskilt inom ramen för parlamentets kommunikationsstrategi: Den verksamhet som är knuten till LUX-filmpriset riktas alltmer mot allmänheten. Visningar och debatter ska organiseras på ett decentraliserat sätt för att involvera medborgare runt om i EU. Bidrag ges för att skapa hållbara nätverk, särskilt på kulturområdet, och för att utöka publiken genom partnerskap och samarbete. 8) Vad erbjuder LUX-priset? Inom ramen för LUX-filmdagarna förses de tre filmer som tävlar om priset med undertexter på EU:s officiella språk och DCP (digital cinema package) tas fram för samtliga EU-medlemsstater. LUX-filmpriset innebär också att man anpassar originalspråkversionen (eller versionerna) till versioner som är tillgängliga för personer med nedsatt syn eller hörsel, och att dessa versioner främjas mer i medlemsstaterna. LUX-filmpriset håller på att bli riktigt känt för sitt stöd till europeisk filmproduktion. Det har hjälpt filmer att hitta sin plats på marknaden och nå en bred publik som annars kanske inte skulle ha fått den möjligheten. 9) Tidsplanen för 2017 års upplaga av LUX-filmpristävlingen Januari 31/1: Omröstningen om 2016 års upplaga av Publikens omnämnande avslutas1. Aktiviteter som organiseras av parlamentet. Gemensamma aktiviteter med kommissionen och/eller Europeiska filmakademin. 1

6 Februari 919/2: Berlins filmfestival, information till dem som arbetar med LUX-filmpriset, regler för den officiella juryn, avtal med försäljningsombud och LUX-filmprisets märke på plattformar för beställvideo i Europa. Mars 9/319/3: Sofias 21:a filmfestival (Bulgarien), 2016 års vinnare av LUX-filmpriset presenteras 22/3: CULT-samordnarnas sammanträde, juryn godkänns och förhandlingarna följs upp juryn inleder sitt urvalsförfarande. Maj Europadagen, visningar över hela Europa. 17/528/5: Cannes filmfestival (informationspaket till medierna), LUX-filmpriset presenteras i Kreativa Europas stånd för berörda intressenter och medier (prel.). Juni Juryn sammanträder för att fatta ett beslut om de tio filmer som ska ingå i det officiella urvalet samt om de tre tävlingsbidragen. Juli 30/68/7: Filmfestivalen i Karlovy Vary de tio filmer som ska ingå i det officiella urvalet och Publikens omnämnande tillkännages. Paneldebatt för branchföreträdare med Europa Distribution, Kreativa Europas Media Desk (Tjeckien) och KVIFF. Workshop med Europa Distribution och andra partner om direktivet om audiovisuella medietjänster. 20/7 (prel.): De tre tävlingsbidragen och juryn för 28 gånger film tillkännages under Venedigdagarnas presskonferens i Rom. Augusti Venedigdagarnas åttonde upplaga av 28 gånger film, visningar av September LUX-filmprisets tre tävlingsbidrag. Oktober 16/10: De nya LUX-filmdagarna inleds (Europaparlamentets informationskontor och Creative Europe Desks) i medlemsstaterna och visningar i LUX-salongen i Yehudi Menuhin (första veckan: 1620/10) Intern tävling i parlamentet (meddelande, ledamöterna röstar, dvd:er). November Bryssels konstcentrum, Bozar, LUX-filmdagar (89/11, prel.). 610/11: Under andra veckan visas de tävlande bidragen för ledamöterna i LUXsalongen (Europaparlamentet i Bryssel). 15/11:Utdelningsceremoni för LUX-filmpriset och workshop för medierna. Det nya europeiska LUX-publikpriset tillkännages i närvaro av Europeiska filmakademin och kommissionen i Strasbourg (prel.). December 9/12: European Film Awards i Berlin, utdelningsceremoni.