Luxpriset Program 2016

Transkript

1 Generaldirektoratet för kommunikation Luxpriset Program ) Inledning Luxpriset, som firar 10-årsjubileum i år, är ett uttryck för Europaparlamentets engagemang för kultur och främjar kulturell mångfald i nära samspel med annan EU-politik. Genom de ökade lagstiftningsbefogenheter som parlamentet har fått via Lissabonfördraget har det också möjlighet att ta initiativ med stor symbolisk betydelse. Ett sådant initiativ var instiftandet av Europaparlamentets filmpris som delades ut för första gången 2007 samma år som Romfördraget fyllde 50 år. Luxpriset belyser varje år filmer som hamnar i centrum för den europeiska offentliga debatten. I egenskap av kulturellt massmedium kan film fungera som ett utmärkt medel för att debattera och reflektera över Europa och dess framtid. De utvalda filmerna eller de filmer som tävlar om Luxpriset berättar inte bara en historia, utan de utforskar och ifrågasätter även européernas gemensamma värderingar och behandlar gränsöverskridande problem såsom den ekonomiska och sociala krisen, invandring, rättvisa, solidaritet samt medborgerliga och grundläggande rättigheter. Varje film ger en inblick i européernas liv, deras tankar och tvivel och deras sökande efter identitet. Genom filmerna kommer olika åsikter om några av de viktigaste aktuella sociala och politiska frågorna till uttryck, och därmed bidrar filmerna till en bredare debatt om den europeiska identiteten och dess många uttrycksformer. Genom att stödja europeisk film försöker Europaparlamentet och Luxpriset att hitta nya former för kommunikation med EU:s invånare genom att låta europeisk film bli en av de tydligaste speglingarna av den debatt som pågår bland de tusentals åsikter som finns representerade i ett Europa präglat av mångfald. Även Luxpriset har drabbats av dagens ekonomiska, politiska och sociala kris som slår mot konst, kultur och film, men strävar ändå efter att stödja den europeiska kreativiteten och dess mångfald. Att stödja europeisk film är ett sätt att komma till rätta med de växande barriärer både fysiska och psykologiska som delar Europa. Filmkonsten är en av de rikaste och starkaste av alla kulturyttringar och har potential att överbrygga de murar av rädsla och osäkerhet som omger våra liv. Filmkonsten är en spegel som gör att vi kan se hur mycket vi har gemensamt eller hur spännande och intressanta våra skillnader är.

2 2) De underliggande principerna Europaparlamentet främjar den kulturella mångfalden Kultur och just uttrycksformen film fortsätter att vara viktiga områden inom vilka parlamentet kan och måste fortsätta att kommunicera med Europeiska unionens invånare så att dessa får större kännedom och kunskap om parlamentet. Luxpriset, som är det konkreta uttrycket för ett unikt initiativ som parlamentet har tagit, är ett sätt att nå detta syfte. Europaparlamentet verkar för kulturen Även om Europeiska unionens befogenheter på detta område begränsar sig till stöd och samordning har parlamentet traditionellt sett satt kulturen i centrum för unionsrätten. Ett bevis på detta är den offentliga utfrågning som hölls den 27 oktober 2010 om initiativet från utskottet för kultur och utbildning på temat Film och europeiska identiteter och det faktum att ledamöter från detta utskott deltar i Luxfilmdagarna och i debatter om kultur, en digital agenda osv. vid de stora internationella filmfestivalerna. Filmkonsten i centrum för den europeiska kulturmodellen Genom att formulera tolkningar av den kulturella mångfalden visar filmen sitt kulturella och industriella värde för alla samhällen som vill påverka inom och utanför sina gränser. Filmen är en av de kulturyttringar som har störst chans att skapa en känsla av samhörighet med ett gemensamt område och i detta fall att skapa en europeisk anda. Kultur är en mänsklig och politisk konstruktion och i dess centrum står filmen. Luxpriset är en del av Europaparlamentets kommunikationsstrategi Luxpriset är ett instrument som bidrar till Europaparlamentets kommunikationsstrategi. En panel bestående av personer som är verksamma inom filmindustrin får i uppdrag att välja ut de officiella tävlingsbidragen för att Luxpriset ska få konstnärlig och filmisk legitimitet. 3) Mål Bidra med information till den offentliga debatten om Europeiska unionen och dess politik Stödja spridningen av europeiska (sam)produktioner inom EU Europas kulturlandskap är djupt splittrat. Endast ett fåtal konstnärer och verk lyckas ta sig över gränserna och hitta en publik utanför sitt hemland. Filmkonsten är inget undantag. Filmens originalspråk är utan tvekan ett hinder för spridningen av den på en flerspråkig marknad. Genom Luxpriset skapas en katalog med europeiska filmer av hög kvalitet som finns tillgängliga på EU:s alla språk, inklusive undervisningsmaterial.

3 4) Urvalsförfarande Hur filmerna väljs ut - juryn Den officiella juryn som består av 21 personer från filmvärlden, väljer ut de filmer som ska ingå i det officiella urvalet och de som ska delta i LUX-pristävlingen. I juryn ingår producenter, distributörer, biografägare, festivaldirektörer och filmkritiker. Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning godkänner jurymedlemmarna. Varje år byts en tredjedel av juryns medlemmar ut. En representant för den film som vann Luxpriset föregående år ingår automatiskt i juryn. Jurymedlemmarna föreslår de filmer som ska ingå i det officiella urvalet och vilka filmer som ska tävla om Luxpriset. Jurymedlemmarna får inte föreslå fler än fem filmer och inte fler än två filmer från det egna landet. Filmerna kan också föreslås av Europaparlamentets ledamöter och spontant läggas fram av företrädare för filmbranschen. Jurymedlemmarna tittar på och bestämmer vilka tio filmer som ska ingå i det officiella urvalet, och beslutar därefter vilka tre filmer som ska tävla om priset. Juryns beslut fattas med enkel majoritet eller, om ingen sådan finns, med relativ majoritet genom omröstning. Jurymedlemmar som har deltagit i produktionen eller har vunnit ekonomiskt på ett tävlingsbidrag som de eventuellt har föreslagit uppmanas att avstå från att delta i slutomröstningen med tanke på deras direkta kommersiella intresse i filmen. Jurymedlemmarna är belagda med tystnadsplikt fram till dess att urvalet och tävlingsbidragen tillkännages. 5) Omröstningsförfarande och utdelning av Luxpriset i Strasbourg Det vinnande bidraget utses av Europaparlamentets ledamöter och meddelas i november eller december under plenarsammanträdet. Enligt det omröstningsförfarandet som pågår under en månad får ledamöterna endast rösta på en film. Europaparlamentets ledamöter har fyra alternativ för att titta på filmerna: Luxsalongen som ställs i ordning under två veckor i Europaparlamentets lokaler (två visningar per dag). I sina respektive medlemsstater, vid de Luxfilmevenemang som anordnas av Europaparlamentets informationskontor.

4 På beställvideo (tillgänglig för alla ledamöter efter begäran om lösenord). På dvd (mycket begränsat antal och i första hand för ledamöter av kulturutskottet och för vice talmän). Omröstningsförfarandet avslutas kl dagen före prisutdelningsceremonin. Omröstningsresultatet är därför okänt fram till ceremonin. Utdelningsceremonin för Luxpriset föregås av ett seminarium för journalister där ledamöter, experter och filmregissörer diskuterar film och Europa. Prisutdelningsceremonin sker i samband med sammanträdesperioden i Strasbourg, vanligtvis efter debatten i kammaren och före omröstningarna. Filmregissörerna bakom de tre tävlingsbidragen är alla inbjudna till prisceremonin och till kammaren. Vinnaren tillkännages av Europaparlamentets talman, som inte vet vilken film som har vunnit förrän det förseglade kuvertet öppnas. En företrädare för den vinnande filmen uppmanas att hålla ett kort tal till plenarförsamlingen. Sedan 2012, då evenemanget Luxfilmdagarna inleddes, har det även inrättats ett särskilt Publikens omnämnande och detta kommer att tillkännages vid den kommande internationella filmfestivalen i Karlovy Vary i samband med att 2015 års officiella urval presenteras. 6) Kriterier som filmerna måste följa För att kunna tävla om Luxpriset måste filmerna uppfylla följande kriterier: 1. De måste vara spelfilmer eller kreativa dokumentärer (även animerade filmer). 2. De måste vara minst 60 minuter långa. 3. De måste vara resultatet av produktioner eller samproduktioner som uppfyller kraven enligt programmet Kreativa Europa (Mediaprogrammet), och som har producerats eller samproducerats i en av EU:s medlemsstater eller i Island, Liechtenstein eller Norge. 4. De måste bidra till att de europeiska värdenas universella räckvidd lyfts fram, illustrera de europeiska traditionernas mångfald samt belysa och ge inblick i den europeiska integrationsprocessen. 5. De måste ha haft sin festivalpremiär/urpremiär mellan den 1 juni och den 31 maj. Filmer som har fått förstapriset vid A -festivaler får inte delta (Venedig, San Sebastián, Berlin, Cannes, Karlovy Vary och Locarno). 7) Grunden för Luxpriset och anknuten verksamhet I juli 2010 inledde parlamentet arbetet med att se över grunden för Luxpriset i framtiden.

5 Syftet med detta omfattande arbete var att öka Luxprisets synlighet på Europas kulturscen och att vidta åtgärder för att utnyttja dess kapacitet som ett av parlamentets kommunikationsverktyg, i enlighet med vad som anges i parlamentets kommunikationsstrategi som godkändes av parlamentet den 5 juli 2010, i syfte att främja politiska diskussioner som uppstår ur de teman som tas upp i de tävlande filmerna. För att öka Luxprisets synlighet på den europeiska kulturscenen måste följande två grundläggande ändringar göras i formerna för dess genomförande: Luxpriset måste vara öppet för allmänheten, samtidigt som ledamöterna får fortsätta att delta. Visningarna av de tre tävlande filmerna måste utökas till de 28 medlemsstaterna, i form av ett allmänt evenemang (Luxfilmdagarna). Förutsättningarna för att skapa ett europeiskt offentligt rum skulle således vara uppfyllda: det innebär att den europeiska allmänheten får möjlighet att diskutera samma ämne (de tävlande filmerna) på samma plats (en stad i varje medlemsstat) under samma period genom relevanta politiska diskussioner både live och på internet, även i sociala medier. Man bör också använda de möjligheter som stora filmfestivaler erbjuder för att komma i kontakt med allmänheten och branschföreträdare, enligt presidiebeslutet av den 17 juni 2010, bekräftat den 5 juli Luxprisverksamheten (Luxfilmdagarna) erbjuder en enorm potential när det gäller direktkommunikation med allmänheten i medlemsstaterna. Som ett resultat av detta antogs nedanstående principer, som avser verksamhet som utformats för att ytterligare främja Luxpriset och parlamentets engagemang för kulturell mångfald, särskilt inom ramen för parlamentets kommunikationsstrategi: Luxprisrelaterad verksamhet ska också rikta sig till allmänheten. Visningar och debatter ska organiseras på ett decentraliserat sätt för att involvera alla Europeiska unionens invånare. Inrättandet av varaktiga nätverk ska ges stöd, särskilt på kulturområdet. 8) Vad erbjuder Luxpriset? Inom ramen för Luxfilmdagarna förses de tre filmer som tävlar om priset med undertexter på EU:s officiella språk och DCP (digital cinema package) tas fram för samtliga EUmedlemsstater. Luxpriset innebär också att man anpassar originalspråksversionen (eller versionerna) till versioner som är tillgängliga för syn- eller hörselskadade och att man förbättrar främjandet av dessa versioner i medlemsstaterna.

6 Luxpriset håller på att bli känt för sitt stöd till europeisk filmproduktion. Det har hjälpt filmer att hitta sin plats på marknaden och nå en bred publik som annars kanske inte skulle ha fått den möjligheten. 9) Tidsplanen för 2016 års upplaga av Luxpristävlingen Januari urval 22 30/1: Triestes filmfestival visning av de 10 filmerna i 2015 års officiella 27/1: Parallell visning av filmen Son of Saul (officiella urvalet 2015) på åtta platser runt om i Europa 31/1: Omröstningen om 2015 års upplaga av Publikens omnämnande avslutas Februari 11 21/2: Berlins filmfestival, information till dem som arbetar med 10- årsjubileumet av Luxpriset 18/2: CULT-samordnarnas sammanträde Mars Maj Juni Juli 10/3 20/3: 20:e filmfestivalen i Sofia (Bulgarien), presentation av de parallella visningarna i Europa Distribution workshop 11/5 22/5: Cannes filmfestival (informationspaket till medierna) presentation av Luxpriset i Kreativa Europas stånd 28/5: Öppet hus visning av Luxfilmen på temat Europaparlamentet: att leva i och främja mångfald Juryn sammanträder för att besluta om de tio filmer som ska ingå i det officiella urvalet och om de tre tävlingsbidragen 27/6 Vidaresändning av en debatt som organiserats av CNC i Paris på temat Hur kan film förändra världen 1/7 9/7: Filmfestivalen i Karlovy Vary de tio filmer som ska ingå i det officiella urvalet och Publikens omnämnande tillkännages; Paneldebatt om filmkunnighet med Europa Distribution, Kreativa Europas Media Desk (Tjeckien) och KVIFF; Workshop om betydelsen av filmkunnighet där fallstudier presenteras, inklusive projektet 28 gånger film. 21/7 (prel.): De tre tävlingsbidragen och juryn för 28 gånger film tillkännages under Venedigdagarnas presskonferens i Rom Aug Sept 31/08 10/09: Venedigdagarnas 7:e upplaga 28 gånger film och marknadsvisningar av de tre filmer som tävlar om Luxpriset med debatter online med regissörerna Oktober 10/10: Årets upplaga av Luxpriset inleds och 10-årsjubileumet firas offentlig utfrågning och debatt med filmregissörer från tidigare år i samarbete med CULT-utskottet

7 Luxfilmdagarna inleds i medlemsstaterna på festivaler, i biosalonger och på internet, ökat samarbete med Kreativa Europas Media Desk; Publikens omnämnande November Tävlingen i Europaparlamentet (dvd:er, beställvideo, visningar och kommunikation i konstcentrumet Bozar; ledamöternas omröstning) 7-19/11: De tävlande bidragen visas för ledamöterna i Luxsalongen (Europaparlamentet i Bryssel) Slutet av november: Europeiska filmforumet firar 25 år med media (Bryssel) 23/11: Utdelning av Luxpriset och tillkännagivande av det nya europeiska Luxpublikpriset i närvaro av Europeiska filmakademin och kommissionen i Strasbourg December i Wroclaw 10/12: Utdelning av europeiska filmpriser (European Film Awards Ceremony)