Dagvattenutredning Valören

Transkript

1

2 Beställare: Eskilstuna kommun Eskilstuna Beställarens representant: Anna Ekwall Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Hantverkargatan Stockholm Emma Nilsson Keskitalo Kristina Berglund, Nicolas Schoeffler Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: 104\25\ \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning valören.doc Emma Nilsson Keskitalo Norconsult AB

3 3 (28) Innehållsförteckning 1 Orientering Underlagsmaterial Geotekniska förhållanden Markföroreningar och grundvatten Förutsättningar från kommunen Befintlig dagvattenhantering Dagvattenflöde Föreslagen dagvattenhantering Dagvattenflöde Fördröjning Förslag på fördröjningslösningar Gröna gårdar Gröna tak Rain gardens Valören Valören Kassettmagasin Rörmagasin Höjdsättning och risk för instängda områden Dämningsrisk vid anslutningspunkt Sammanfattning och kommentarer Litteraturförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Befintlig dagvattenhantering Föreslagen dagvattenhantering Diagram dämningsrisk vid förbindelsepunkt arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

4 4 (28) 1 Orientering På uppdrag av Eskilstuna kommun har Norconsult upprättat denna dagvattenutredning i samband med planläggning för fastigheterna Valören 1 och 2, se figur 1. Detaljplanens syfte är att möjliggöra utbyggnad av befintlig fastighet på Valören 1 samt exploatering av befintlig parkeringsyta för byggnation av bostäder och underjordiskt garage på Valören 2. Planområdets areal är ca 1 hektar. VALÖREN 1 VALÖREN 2 Figur 1. Valören 1 och 2 (Eskilstuna kommun, 2016) Planområdet ligger centralt i Eskilstuna nära järnvägsstationen, se figur 2. Runt planområdet ligger bebyggelse i form av bostäder, affärer och kontor. arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

5 5 (28) Figur 2. Planområde för Valören är inringat i rött (hitta.se, 2016) 1.1 Underlagsmaterial Enkel volymstudie av fastigheten Valören 2, framtagen av AQ arkitekter, vilket används för estimera framtida markanvändning (u.d.) Grundkarta, VA-ledningar, Vattengångar dagvattenledningar, Volymstudie Valören 2, AQ arkitekter, Geoteknisk utredning, KV Valören 1 planerad utbyggnad. Inkl bilagor. (WSP, 2016) Underlag från Ledningskollen, Riktlinjer för dagvattenhantering (Eskilstuna kommun, 2015) Valören 2 sitplan 2D m grundkarta.dwg 1.2 Geotekniska förhållanden 42584\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning Enligt Sveriges geologiska undersökning, SGU, ligger utredningsområdet i ett område som består av jordarterna morän och glacial lera, se figur 3 (SGU, 2016). Morän kan generellt ha en god infiltrationsförmåga medan lera har låg infiltrationskapacitet.

6 6 (28) En geoteknisk undersökning har gjorts för Kv. Valören 1. I den beskrivs det att i översta marklagret är det fyllnadsmaterial men under detta lager finns lera mellan 1 till 4 meter under markytan. Under lerans finns friktionsjord som sannolikt utgörs av ett lager morän. Block eller berg har påträffats på djup mellan 2,5 och 8 meter under markytan (WSP, 2016). Möjligheterna för infiltration har bedömts enligt följande; vid tillbyggnaden i söder består jorden till stora delar överst av lera, vilket gör det svårt att infiltrera (WSP, 2016b). Det är något mindre lera i väster, så där är finns en bättre chans. Vidare finns det en del fyllning lokalt över lera, denna fyllning kan vara lite grövre och därför mer lämpad. Vid garaget norr om byggnaden bedöms det vara grundare med lera, så där bedöms generellt förutsättningarna för infiltration som skapliga. Figur 3. Jordartskarta, utredningsområdet är inringat i rött 1.3 Markföroreningar och grundvatten En markteknisk undersökning har utförts som visar att halter av metaller över riktvärdet för KM 1 och MKM 2 har påträffats både på Valören 1 samt Valören 2. Ett prov på Valören 1 har även överstigit gränsvärdet för Farligt Avfall med avseende 1 Känslig markanvändning 2 Mindre känslig markanvändning arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

7 7 (28) på bly. Vidare anges att det inte kan uteslutas att det finns fler föroreningar i områden inom fastigheterna som ej undersökts. (Norconsult, 2016) Grundvattennivån uppmättes vid den geotekniska undersökningen till ca 3,9 m under markytan och vid den miljötekniska undersökningen till mellan ca 2,7-3,1 m under markytan (WSP, 2016) (Norconsult, 2016). I de analyserade grundvattenproverna har bly, nickel och zink påträffats i förhöjda halter. Uppmätta halter i vattnet bedöms dock inte utgöra en väsentlig hälsorisk då grundvattnet inom fastigheten ej används som dricksvatten (Norconsult, 2016) 1.4 Förutsättningar från kommunen Dagvattensystemet ska dimensioneras utifrån att dagvattnet fördröjs, så att dagvattenflödet efter utbyggnad motsvarar befintligt flöde från planområdet vid ett 20-årsregn. Detta enligt de minimikrav som anges i Svenskt Vattens P110, för områden med tät bostadsbebyggelse, se figur 4. Figur 4. Minimikrav på återkomsttider för regn vid dimensionering av nya dagvattensystem (tabellen är hämtad från P110 (Svenskt Vatten, 2016)) Vidare anger kommunen att dagvattnet i första hand ska fördröjas inom den egna fastigheten \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

8 8 (28) 2 Befintlig dagvattenhantering För att få en bra bild av området har en övergripande inventering gjorts i fält I bilaga 1 visas den befintliga dagvattenhanteringen. Befintlig byggnad på Valören 1 ansluter till en dagvattenledning i Smedjegatan. Även rännstensbrunnarna inom fastigheten förutsätts vara kopplad till ledningen. En lågpunkt noterades söder om fastigheten vid en rännstensbrunn, se figur 5. Figur 5. Rännstensbrunn belägen i lågpunkt på fastigheten Valören 1 Under platsbesöket noterades en sänka i marken på grönområdet väster om fastigheten, vilket skulle kunna innebära att en stenkista är placerad på detta ställe, men detta har inte kunnat styrkas, se figur 6. arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

9 9 (28) Figur 6. Längs med byggnaden finns en sänka i marken, belägen i närheten av den vita stolpen Parkeringen på Valören 2 lutar från sydväst mot nordost, lågpunkten för fastigheten ses i figur 7. På fastigheten finns ett antal rännstensbrunnar som förutsätts ledas österut och ansluta till en 300BTG dagvattenledning i Alva Myrdals gata \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning Figur 7. Rännstensbrunn i lågpunkten för Valören 2

10 10 (28) Dagvattnet från Valören 1 och 2 har Eskilstunaån som recipient. 2.1 Dagvattenflöde I tabell 1 visas befintlig markanvändning inom planområdet. Avrinningskoefficienterna har hämtats från Svenskt Vattens P110 (Svenskt Vatten, 2016). Utredningsområdet har delats upp i fastigheterna Valören 1 och 2. Tabell 1. Befintlig markanvändning i planområdet Area (ha) Avrinningskoefficient Red yta 1 (ha) Valören 1 Parkering/Hårdgjort 0,11 0,8 0,09 Tak 0,16 0,9 0,15 Grönyta 0,23 0,1 0,02 Valören 2 Asfalt 0,44 0,8 0,35 Grönyta 0,03 0,1 0,00 Totalt 0,98 0,63 0,61 1 Reducerad area = area x avrinningskoefficient Befintligt dagvattenflöde inom planområdet har beräknats enligt rationella metoden i Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Beräkningarna har gjorts för ett 20-årsregn med 10 minuters varaktighet, vilket ger en regnintensitet på 287 l/s ha. Det befintliga dagvattenflödet anges i tabell 2 och uppgår totalt till ca 176 l/s. Tabell 2. Befintligt dagvattenflöde i planområdet Dagvattenflöde (l/s) Valören 1 75 Valören Totalt 176 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

11 11 (28) 3 Föreslagen dagvattenhantering Principen för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom området bör följas. I det här fallet innebär det att recipienten, Eskilstunaån, inte skall belastas med större mängder dagvatten eller föroreningar från det aktuella området än idag. Utifrån planerad utbyggnad och geotekniska förhållanden så bedöms infiltrationsmöjligheterna på Valören 1 som små och på Valören 2 som obefintliga. För att kunna infiltrera dagvatten på Valören 1, krävs det att befintliga markföroreningar saneras så att dagvattnet inte riskerar att förorenas. Därtill måste det säkerställas att grundvattenströmningen sker på ett sådant sätt att det vatten som infiltreras inte riskerar att förorenas av omliggande föroreningar. Det dagvatten som bildas inom planområdet bedöms ha låga föroreningshalter och inte vara i behov av rening. Den plats där föroreningar skulle kunna uppkomma är vid in-och utfarten till garaget, där fordon stannar och startar. Största risken bedöms vara att dagvatten förorenas genom att komma i kontakt med befintliga markföroreningar. Då dessa planeras att saneras, minskar dock risken för att dagvatten förorenas jämfört med idag. Andra sätt att minska risken är att anlägga täta dagvattensystem och undvika infiltration. Vid exploatering ökar vanligen andelen hårdgjorda ytor, vilket får till följd att ytavrinningen ökar p.g.a. minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinning. För att tillse att flödet från planområdet inte ökar i framtiden, samt minimera risken för översvämningar, föreslås utjämning av dagvattenvolymer motsvarande befintligt flöde inom fastighetsmark. Fördröjning föreslås i så stor utsträckning som möjligt ske genom lokala lösningar såsom rain gardens, gröna tak och gröna gårdar. Dessa lösningar har, förutom fördröjande egenskaper, även andra mervärden, exempelvis kan en viss rening ske av dagvattnet och de bidrar till en trög dagvattenavrinning. De dagvattenvolymer som inte kan fördröjas enlig ovan angivna metoder, föreslås fördröjas via fördröjningsmagasin på respektive fastighet eller i ett gemensamt fördröjningsmagasin förlagt på Valören 1. I detta avsnitt samt i bilaga 2 illustreras föreslaget system för omhändertagande av dagvatten inom planområdet. Lägen för föreslagna lösningar är ungefärliga och bestäms, liksom dimensioner, i nästa skede \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

12 12 (28) 3.1 Dagvattenflöde Beräkningar har gjorts för framtida förväntade dagvattenflöden från planområdet. Vid genomförandet av denna dagvattenutredning har det inte funnits någon fastslagen exploateringsplan för Valören 2. En volymskiss från AQ arkitekter har studerats och utifrån den har det uppskattats att ca 60 % av Valören 2 kan väntas bli takyta, 30 % hårdgjord yta och 10 % grönyta. I tabell 3 visas uppskattad markanvändning efter utbyggnad. Avrinningskoefficienterna har hämtats från Svenskt Vatten P110 (Svenskt Vatten, 2016). Tabell 3. Markanvändning efter utbyggnad Area Valören 1 (ha) 1 Reducerad area = area x avrinningskoefficient Avrinningskoefficient Red yta 1 (ha) Parkering/Hårdgjort 0,17 0,8 0,13 Tak 0,22 0,9 0,20 Grönyta 0,12 0,1 0,01 Valören 2 Hårdgjort 0,14 0,8 0,11 Tak 0,28 0,9 0,25 Grönyta 0,05 0,1 0,00 Totalt 0,98 0,73 0,71 Framtida dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden för ett regn med 20 års återkomsttid och 10 minuters varaktighet. För att ta hänsyn till att regnintensiteten förväntas öka i och med framtida klimatförändringar, har en säkerhetsfaktor på 1,25 inkluderats vid beräkningarna, enligt rekommendation i Svenskt Vattens publikation P110. Regnintensiteten är med säkerhetsfaktorn inkluderad 358 l/s ha. Framtida dagvattenflöden redovisas i tabell 4. Det beräknade framtida dagvattenflödet är således ca 256 l/s. Tabell 4. Beräknat dagvattenflöde efter utbyggnad Dagvattenflöde (l/s) Dagvattenflöde inkl. säkerhetsfaktor (l/s) Valören Valören Totalt arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

13 13 (28) 3.2 Fördröjning Erforderlig fördröjningsvolym för att fördröja ett 20-års regn, så att utflödet från planområdet blir lika stort som före utbyggnad, anges i tabell 5. I beräkningarna har en säkerhetsfaktor på 1,25 inkluderats, enligt rekommendation i P110. Tabell 5. Befintligt dagvattenflöde i planområdet Erforderlig fördröjningsvolym (m 3 ) Valören 1 29 Valören 2 27 Totalt 56 Den totala erforderliga magasinsvolymen är ca 56 m Förslag på fördröjningslösningar Inom planområdet finns det få ytor där det finns möjlighet att fördröja dagvattnet på. Förutsättningarna för att hitta lämpliga ytor är bättre på Valören 1 än Valören 2. Eftersom den exakta placeringen av byggnationen inte är klar, har olika förslag på hur dagvattnet skulle kunna omhändertas tagits fram. Lämplig dagvattenhantering kan därefter utformas i samspel med bebyggelsen. En rad åtgärder, såsom rain gardens, gröna gårdar och tak, kan minska behovet av traditionella dagvattenmagasin. I kapitel till ges exempel på dessa åtgärder som även går i linje med kommunens riktlinjer för en långsiktig dagvattenhantering (Eskilstuna kommun, 2015). Det dagvatten som inte kan fördröjas genom åtgärder enligt ovan, kan omhändertas via fördröjningsmagasin. I kapitel och ges förslag på hur dagvattnet kan omhändertas på Valören 1 och \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning Gröna gårdar För att reducera utgående dagvattenflöde från planområdet efter exploatering är det av stor vikt att hålla nere hårdgörningsgraden, d.v.s. minimera andelen hårdgjorda ytor, på innergårdar och övriga markytor. Även om gårdarna till stor del planeras underbyggas med garage, finns goda möjligheter att anlägga planerade grönytor

14 14 (28) och genomsläppliga beläggningar som bildar s.k. gröna gårdar mellan husen. I figur 8 visas ett exempel på utformning av en grön gård i centrala Stockholm. I figuren syns även sedumtak på cykelparkeringar. Figur 8. Grön gård i Bergsundsstrand, Stockholm. Källa: Veg Tech AB För att skydda det underliggande bjälklaget erfordras rotsäkra tätskikt, som håller rötter och fukt borta från garaget. Ovan tätskiktet bör ett dräneringslager anläggas, vilket kan transportera bort överskottsvatten från konstruktionen. Bjälklaget bör anläggas med fall, så att vatten kan transporteras bort från bjälklaget och inte riskerar bli stående i lågpunkter. För att skydda tätskiktet mot nötning samt för att minimera dräneringslagrets tjocklek, till förmån för ett tjockare vattenhållande jordlager, föreslås det dränerande skiktet utgöras av en s.k. dräneringsmatta Gröna tak Dagvatten från planområdet kan fördröjas genom att gröna tak anläggs i området. Dessa kan anläggas tunna eller tjocka, varav det förra är vanligast i Sverige. Tunna gröna tak magasinerar i medeltal ca 50 % av årsavrinningen genom ökad avdunstning och vattenupptag i växterna, medan djupa tak magasinerar ca 75%, (Svenskt Vatten, 2011). Gröna tak fungerar bäst vid mindre regnskurar som helt tas upp av de gröna taken. Vid mer långvariga regn, minuter, är utjämningseffekten av de gröna taken arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

15 15 (28) liten. Vid regn med större regnvolym än 5 ml måste man räkna med att avrinningen ökar och avrinningskoefficienten närmar sig 1,0 (Svenskt Vatten, 2016) Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. För att uppskatta hur mycket vatten ett grönt tak kan magasinera har en överslagsberäkning gjorts. Från ett 100 mm tunt grönt tak, magasineras i medeltal hälften av avrinningen, d.v.s. 5 mm vilket motsvarar 5 l/m 2. I tabell 6 visas exempel på hur många kubikmeter som bedöms magasineras på taket beroende på hur stor andel av takytan som anläggs med grönt tak. Tabell 6. Antal kubikmeter som kan magasineras i grönt tak på Valören 2 Andel gröna tak Valören 2 Magasinerad volym 100 % Gröna tak 14 m 3 50 % Gröna tak 7 m 3 25 % Gröna tak 4 m Rain gardens Så kallade Rain gardens, se figur 9, utgörs av växtbäddar med underliggande infiltrationsmaterial som lokalt tar hand om dagvatten. Rain gardens anläggs normalt så att dagvattnet från närliggande hårdgjorda ytor kan magasineras och infiltreras effektivt inom ca ett dygn efter nederbördstillfället. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer en rain garden att ha någon synlig vattenyta \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

16 16 (28) Figur 9. Exempel på Rain garden Rain gardens byggs upp med en väldränerad bädd med växter som klarar perioder av både torka och höga vattennivåer, anpassade till klimatet i den region där den anläggs. Växtbädden underlagras lämpligen av ett väldränerat lager av exempelvis makadam, där flödesutjämningen till stor del äger rum. I botten av varje rain garden föreslås en dräneringsledning anläggas, för avtappning av utjämnat dagvattenflöde till ledningsnät avsett för dagvatten. Genom att välja lämplig dimension på utloppsledningen kan avtappningen från respektive rain garden regleras Valören 1 Nedan följer två alternativa förslag på hur dagvattnet inom Valören 1 kan hanteras. Fördröjning i magasin Dagvattnet föreslås fördröjas inom fastigheten i fördröjningsmagasin i form av exempelvis rörmagasin eller dagvattenkassetter, se bilaga 2 samt kapitel och kapitel En fördel med kassettmagasin är att det kan ske en viss infiltration, vilket bedöms kunna vara möjligt på vissa platser inom fastigheten. Infiltration är dock inte att rekommendera om det finns risk att dagvattnet förorenas av befintliga markföroreningar. För att infiltration ska kunna ske måste fastigheten saneras. Om arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

17 17 (28) det finns risk att dagvattnet kan förorenas kan man istället anlägga täta magasin. Rörmagasin är ett exempel på ett tätt magasin. Gemensam fördröjningslösning En alternativ lösning skulle kunna vara att upprätta en gemensamhetsanläggning och anlägga ett gemensamt fördröjningsmagasin på Valören 1 för båda fastigheterna. Då planområdet lutar mot nordost, är det viktigt att dagvattnet ska kunna ledas till magasinet, detta skulle exempelvis kunna göras genom att vattnet på Valören 2 avleds via takrännorna mot magasinet. Fördelen med alternativet är att det finns mer utrymme att anlägga fördröjningsåtgärder på Valören 1 än på Valören 2. Nackdelarna är att fastighetsägaren inte hanterar fördröjningen på sin egen tomt samt att en gemensamhetsanläggning måste upprättas Valören 2 Nedan följer tre alternativa förslag på hur dagvattnet inom Valören 2 kan hanteras. Fördröjning i rörmagasin på utsidan av huset Dagvattnet kan fördröjas genom att rörmagasin anläggs längs fastighetens sidor, se bilaga 2. Rörmagasinet bör anläggas minst 0,5 m från fastigheten. Vidare bör magasinet anläggas plant, så att vattnet kan stiga upp i magasinet och inte rinner direkt vidare. Rörmagasinet ska kunna fördröja en volym på 27 m 3. Vanliga dimensioner på rör som används för magasinering är mm. Rörmagasinet ska, förutom att fördröja, kunna avleda dagvattenflödet från byggnationen, vilket måste tas med vid val av rördimension. Fördelen med detta alternativ är att takvattnet fördröjs och avleds på utsidan av huset, vilket minskar risken för översvämning och stående vatten på innergården. Då inget magasin behövs anläggas på innergården kan denna användas i andra syften. Nackdelen är att det kan vara svårt att få plats med anläggningen inom fastigheten. Fördröjning på innergården Dagvattnet föreslås fördröjas genom att täta fördröjningsmagasin anläggs på innergården. Magasinen kan exempelvis anläggas i form av rörmagasin eller gjutna betongmagasin. Nackdelen är att man helst inte vill leda in takvattnet på innergården, eftersom detta kan bidra till översvämningar vid stora regn. Därav blir det främst dagvattnet från innergården som fördröjs, vilket endast utgör ca 30 % av 42584\5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

18 18 (28) planområdets flöde. En annan nackdel är att det planeras garage under innergården och dagvattenmagasinet påverkar då tillgängligt utrymme. En översiktlig skissutredning har gjorts av parkeringsytor efter utbyggnad, där tre alternativ undersökts. För att inrymma hela 150 p-platser (önskemål från kommunen) kommer hela gården, och även en del under bebyggelsen, att tas i anspråk för parkering, vilket förvårar fördröjning av dagvatten. För att kunna hantera dagvatten längs fasaden i en remsa om ca 5 meter blir det totalt ca 96 p- platser (48 platser i 2 plan). (Norconsult, 2016) Gemensam fördröjningslösning En gemensamhetsanläggning för dagvattenfördröjning kan anläggas på Valören 1, enligt beskrivning ovan i kapitel Kassettmagasin Fördröjningsmagasinen kan utformas som magasin med dagvattenkassetter eller som makadammagasin som anläggs under gårdsytorna. Magasin med dagvattenkassetter, liksom traditionella s.k. stenkistor och makadammagasin, fördröjer dagvatten och tillåter infiltration till underliggande mark. Kassetterna har en våtvolym på ca 96 %, vilket betyder att de är mycket utrymmeseffektiva i förhållande till volymen dagvatten som kan magasineras. Fördelar med dagvattenkassetter jämfört med stenkistor och makadammagasin är att kassettmagasinen inte kräver lika stor plats. Den fria volymen i ett makadammagasin, dvs. magasineringseller utjämningsvolymen, utgörs av porvolymen i fyllningsmassorna, vanligtvis ca 30 %. Andra fördelar med kassettmagasin är att möjligheterna till inspektion, rensning och spolning är större, se figur 10. Makadammagasin har främst fördröjande förmåga men de har även en viss renande effekt, vilket kassettmagasin saknar. Nackdelen med makadamdiken är att de normalt behöver grävas om efter ca tio till femton år, eftersom den hydrauliska kapaciteten kan avta. För att hela magasineringsvolymen ska kunna användas krävs det att kassettmagasinet anläggs ovanför grundvattenytan. Ett alternativt är att anlägga tät duk runt magasinet, samt förankra det så att det inte riskerar att flyta upp. arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

19 19 (28) Figur 10. Exempel på utjämningsmagasin bestående av dagvattenkassetter (Uponor) Kassettmagasinen bör inte läggas för nära bebyggelse. Nedan anges exempel på avståndskrav för magasin för dagvattenkassetter. Avståndskrav (Wavin, 2013) Min. 2.0 m till tomtgräns Min. 5.0 m till bostad eller byggnad med källare Min. 2.0 m till andra byggnader Rörmagasin Fördröjningsmagasin kan även t.ex. bestå av s.k. rörpaket, se figur 11 och 12. Fördelarna med rörmagasin är dess långa livslängd och de goda möjligheterna till inspektion och sanering. Rörmagasin har även fördelen att vara täta vilket gör att den tillgängliga utjämningsvolymen inte påverkas av eventuellt högt grundvatten. Ytterligare en fördel är att 100 % av rörvolymen kan användas som fördröjningsvolym jämfört med exempelvis ca 30 % av volymen i stenkistor, detta medför att rörmagasin är mer platseffektiva än stenkistor. De främsta nackdelarna med rörmagasin är anläggningskostnaden och att de inte har någon reningseffekt. Dagvatten från takytor i planområdet (ca 75 % av planområdets yta) förväntas dock inte vara förorenat \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

20 20 (28) Figur 11. Exempel på utjämningsmagasin bestående av rörpaket i betong (Alfarör) Figur 12. Exempel på utjämningsmagasin bestående av två rör av typen KWHpipe 3.4 Höjdsättning och risk för instängda områden Området föreslås höjdsättas och utformas på ett sådant sätt att marköversvämning vid 100-årsregn inte skadar byggnader. Gator och fastigheter ska i möjligaste mån harmonisera med varandra. Kvartersmark bör generellt höjdsättas till en nivå högre än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dränvatten samt spillvatten ska kunna erhållas, se figur 13. arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

21 21 (28) Lägsta golvnivå föreslås inte understiga 0,5 m vid marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten, i enlighet med Svenskt Vattens publikation P105 (Svenskt Vatten, 2011). Om höjdsättningen utformas enligt ovan, så att gator i området alltid är belägna på lägre nivåer än kringliggande kvartersmark, kan dagvatten avledas via gatorna om dagvattensystemets maxkapacitet skulle överskridas vid extrem nederbörd. Figur 13. Principskiss för höjdsättning Vid extrem nederbörd, då dagvattnet inte kan omhändertas av dagvattensystemet, måste vattnet kunna ledas bort från området via fria avrinningsvägar på ytan. Genom att undvika att bygga instängda områden varifrån vattnet inte kan ta sig ifrån ytledes, kan risken för att vatten bli stående vid större regn minskas. Innergården på Valören 2 riskerar att bli ett instängt område, om området byggs in, se figur 14. För att undvika detta behövs en öppning där vattnet kan ta sig ut. Ett annat alternativ är att dimensionera upp ledningar och brunnar så att de kan avleda ett 100-års regn, men eftersom dagvattenledningarna nedströms inte är dimensionerade för att ta emot ett 100-års regn skulle detta endast flytta problemet. På Valören 1 finns en lågpunkt som behöver byggas bort så att vattnet avrinner bort från byggnaden se figur \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

22 22 (28) Figur 14. De gröna pilarna i figuren visar principen för föreslagen ytavrinning vid stora regn. Pilarna visar exempel på fria vattenvägar, d.v.s. hur vattnet via ytavrinning leds bort från byggnaden mot gator och vidare mot Eskilstunaån. De lila områdena och strecken visar befintliga lågpunkter och flödesvägar och är hämtade från Eskilstunakartan (Eskilstuna kommun, 2016) Om fria avrinningsvägar möjliggörs kommer dagvattnet vid extremregn, avleds ytledes längs mot Alva Myrdals gata och vidare via Nygatan mot Eskilstunaån, se figur Dämningsrisk vid anslutningspunkt För att bedöma om det finns risk att dagvattnet dämmer upp vid anslutningspunkterna efter utbyggnad enligt detaljplan, har överslagsberäkningar gjorts. Dämningsrisken vid de två anslutningspunkterna har beräknats enligt kapitel 5.3 i Svenskt Vattens publikation P110. Anslutningspunkt Smedejegatan, Valören 1 Dämningsrisken vid ett 20-årsregn vid anslutningspunkten i Smedjegatan har beräknats, se figur 15. Som ansatts har 400-ledningen nedströms i Alva Myrdals gata antagits vara fylld vid det aktuella regnet. Ledningen i Smedjegatan är en 400- ledning som är 78 m lång. Vattengångar saknas. arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

23 23 (28) Fylld ledning nedströms denna punkt 78 m Smedjegatan Avrinningsriktning dagvatten Punkt för beräkning av dämningsrisk Figur 15. Dämningsrisk i Smedjegatan Den totala belastningen på anslutningspunkten blir ca 75 l/s, vilket motsvarar det framtida dagvattenflödet från Valören 1 efter fördröjning. Ledningsväggens ytråhet har ansatts till 1 mm. Med hjälp av Colebrooks diagram, se bilaga 3, har trycklinjelutningen beräknats till ca 1,5 promille. Eftersom vattengångar saknas går det inte att beräkna dämningsrisken. En tumregel är dock att 400-ledningar (såsom ledningen i Smedjegatan) bör läggas med en minsta lutning på 2,5 promille. Om denna rekommendation har följts vid ledningsläggning, så bedöms anslutningspunkten inte översvämmas vid ett 20-års regn efter utbyggnad. Anslutningspunkt vid ledning Alva Myrdals gata, Valören 2 Dämningsrisken vid ett 20-årsregn vid anslutningspunkten till D300 ledningen i Alva Myrdals gata har beräknats, se figur 16. Som ansatts har 400-ledningen nedströms i Alva Myrdals gata antagits vara fylld vid det aktuella regnet ledningen i Alva Myrdals gata är 50 m lång fram till förbindelsepunkt och har en genomsnittlig lutning på 2,4 % \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

24 24 (28) Fylld ledning nedströms denna punkt 50 m Dagvatten från kvarteret Värjan Dagvatten från gata Avrinningsriktning dagvatten Punkt för beräkning av dämningsrisk Figur 16. Dämningsrisk Valören 2 Efter utbyggnad föreslås Valören 2 avleda lika mycket dagvatten till ledningen i Alva Myrdals väg som idag, d.v.s. 101 l/s. Förutom Valören 2, så avleds dagvatten från kvarteret Värjan samt omgivande gator till ledningen. Detta område omfattar ca 0,54 ha, vilket med en avrinningskoefficient om 0,8 ger en reducerad area på 0,7 ha. Flödet från kvarteret Värjan samt omgivande gaturum har beräknats till 266 l/s (vid ett 20-årsregn med en varaktighet på 10-minuter inkl. klimatfaktor). Den totala belastningen på anslutningspunkten blir 101 l/s l/s = 367 l/s. För beräkningen har ledningsväggens ytråhet ansatts till 1 mm. Med hjälp av Colebrooks diagram, se bilaga 3, har trycklinjelutningen beräknats till 60 promille. Då trycklinjen är mindre än ledningslutningen (2,4 %), bedöms inte anslutningspunkten i Alva Myrdals väg översvämmas vid ett 20-års regn efter utbyggnad enligt detaljplan. arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

25 25 (28) 4 Sammanfattning och kommentarer Dagvattenflödet från planområdet efter utbyggnad föreslås fördröjas så att flödet vid ett 20-årsregn blir samma som det är idag vid ett 20-års regn. För att göra detta, krävs en erforderlig fördröjningsvolym på ca 29 m 3 för Valören 1 och ca 27 m 3 för Valören 2. Det finns få ytor inom planområdet där det är möjligt att fördröja dagvattnet, speciellt på Valören 2. Detta gör att det är svårt att få till en bra dagvattenhantering, men det är viktigt att man av avsätter en viss yta för att omhänderta dagvattnet. Det har tagits fram alternativa förslag för dagvattenhanteringen, eftersom placeringen av byggnader ännu inte är fastställd. Fördröjning föreslås i så stor utsträckning som möjligt ske genom lokala lösningar såsom rain gardens, gröna tak och gröna gårdar. Dessa lösningar har, förutom fördröjande egenskaper, även andra mervärden, exempelvis kan en viss rening ske av dagvattnet och de bidrar till en trög dagvattenavrinning. Därtill går åtgärderna i linje med kommunens riktlinjer för en långsiktig dagvattenhantering De dagvattenvolymer som inte kan fördröjas enlig ovan angivna metoder, föreslås fördröjas via fördröjningsmagasin. På Valören 1 föreslås fördröjning ske i dagvattenmagasin av rörpaket eller dagvattenkassetter. På grund av befintliga markföroreningar bedöms det inte vara lämpligt att infiltrera dagvattnet. Om det efter sanering bedöms att det inte längre finns någon risk för att dagvattnet kan förorenas, kan infiltration vara ett alternativ. Ifall föroreningsrisken kvarstår kan dagvattenmagasinen göras täta. Rörmagasin är ett exempel på ett tätt magasin. På Valören 2 föreslås att dagvattnet kan avleds till rörmagasin, som förläggs längs fastighetens yttersidor. Fördelen är att takvattnet fördröjs och avleds på utsidan av huset, vilket minskar risken för översvämning och stående vatten på innergården. Innergården kan därmed även användas till andra syften än dagvatten. Nackdelen är att lösningen påverkar placeringen av huset och att det kan vara svårt att få plats med anläggningen inom fastighetsgräns \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

26 26 (28) Dagvattnet från Valören 2 kan även fördröjas genom att täta fördröjningsmagasin anläggs på innergården. Nackdelen är att det planeras garage under innergården och dagvattenmagasinet påverkar då tillgängligt utrymme. Det dagvatten som bildas inom planområdet bedöms ha låga föroreningshalter och inte vara i behov av rening. Största risken bedöms vara att dagvatten förorenas genom att komma i kontakt med befintliga markföroreningar. Då dessa planeras att saneras, minskar dock risken för att dagvatten förorenas jämfört med idag. Höjdsättningen av området är viktig för att byggnationen inte ska översvämmas vid extrema regn. Enligt Svenskt Vatten bör lägsta golvnivå inte understiga 0,5 m vid marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Vid extrem nederbörd, då dagvattnet inte kan omhändertas av dagvattensystemet, måste vattnet kunna ledas bort från området via fria avrinningsvägar på ytan, via gatorna. På Valören 2 riskerar innergården att bli ett instängt område. För att undvika detta behövs en öppning där vattnet kan ta sig ut ytledes. En översiktlig beräkning har gjorts av dämningsrisken i anslutningspunkterna. Utifrån givna förutsättningar bedöms det inte finnas risk för att anslutningspunkterna översvämmas vid 20-års regn efter utbyggnad enligt förslag. Norconsult AB Väg och Bana Väg- och Järnvägsteknik Nicolas Schoeffler nicolas.schoeffler@norconsult.com Emma Nilsson Keskitalo Emma.n.keksitalo@norconsult.com Kristina Berglund Kristina.berglund@norconsult.com arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

27 27 (28) 5 Litteraturförteckning Eskilstuna kommun. (2015). Riktlinjer för dagvattenhantering. Eskilstuna: Eskilstuna kommun. Eskilstuna kommun. (den ). Eskilstunakartan. Hämtat från Eskilstuna kommun. (den ). Hämtat från Eskilstuna kartan: hitta.se. (den ). Eskilstuna. Hämtat från hitta.se: = !q=Eskilstuna!t=single!st=plc Norconsult. (2016). Markteknisk undersökning, preliminärt utlåtande. Stockholm. SGU. (den ). Jordartskarat. Hämtat från SGU: Svenskt Vatten. (2011). P105 Hållbar dag- och dränvattenhanterig. Stockholm: Svenskt Vatten. Svenskt Vatten. (2016). P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. Wavin. (2013). Dagvattenkassetter för lokalt omhändertagande av dagvatten. Wavin. WSP. (2016). Teknisk PM geoteknik, Kv Valören 1. Örebro: WSP \5 arbetsmaterial\01 dokument\r\dagvattenutredning

28 Norconsult AB Hantverkargatan Stockholm +46 (0)

29 N N 200 GJJ 100 SEG Järnvägsplan 100 GJJ 150 BTG VILDSVINET VITSIPPAN 128 PVC 160 PVC 160 PVC 128 PVC 128 PVC 110/90 PE 225 BTG Kriebsensgatan 200 SEG 150 SEG VAKT VALÖREN 110 PVC TUNAFORS 150 BTG 250 PVC 225 BTG EN 225 BTG 150 BTG Alva Myrdals gata VÄRJAN 200 GJJ 1200 BTG 1100 BTG 1200 BTG 225 BTG Norconsult AB ILHUGGAREN Västermarksgata 225 BTG 225 BTG 1200 BTG Meters 150 GJJ

30 200 GJJ 100 SEG ägs- 100 GJJ 150 BTG VILDSVINET VITSIPPAN 128 PVC 160 PVC 160 PVC 128 PVC 128 PVC 110/90 PE BTG BTG Kriebsensgatan 200 SEG 150 SEG VAKTELN VALÖREN 110 PVC TUNAFORS 150 BTG 250 PVC 225 BTG 225 BTG 150 BTG Alva Myrdals gata 200 GJJ 1100 BTG VÄRJAN 1200 BTG 1200 BTG 225 BTG GAREN Västermarksgatan 225 BTG Norconsult AB 225 BTG 1200 BTG FURAN 150 GJJ 00 BTG

31 BILAGA 3. DIAGRAM DÄMNINGSRISK VID FÖRBINDELSEPUNKT