Verksamhetsplan för

Transkript

1 Verksamhetsplan för Sverigefinska ungdomsförbundet bedriver påverkansarbete för sverigefinska barn och ungas språkliga, kulturella och mänskliga rättigheter. Ungdomsförbundet samlar medlemsföreningar och möjliggör att de kan bedriva verksamhet på sina egna villkor. 1. Påverkansarbete Vi kommer att fortsätta driva och lyfta frågor som är viktiga för sverigefinska barn och unga. Detta kommer vi att göra genom att bland annat gå på samråd, delta på olika politiska evenemang, ha informationsspridningskampanjer samt genom att påverkansarbete mot politiker. 1.1 Unga som deltagare i demokratiska processer Vi blir ofta inbjudna att delta på nationella och lokala samråd. Under år 2018 kommer vi att aktivt delta på samråd i mån av tid och resurser. I de fall där vi inte kan närvara kommer vi alltid att sträva efter att skicka in frågor och kommentarer och samarbeta med andra organisationer som ska på samma samråd för att se till att våra frågor lyfts. Vi strävar efter att höja det minoritetspolitiska intresset och kunskapen hos medlemsföreningarna. Vi kommer att fortsätta uppmuntra våra medlemmar att representera förbundet i samråd. Detta kommer vi göra genom att skicka ut den information vi får om samråd till medlemsföreningarna samt genom att hjälpa dem med förberedelserna inför samråden och stötta dem i den processen. - 5 av våra medlemsföreningar deltar i lokala samråd

2 1.2 Kunskapshöjande åtgärder Påverkansarbete riktad mot politiker Vi kommer att arbeta med att nå ut med information om oss och den sverigefinska minoriteten till politiker. Under hösten 2018 och våren 2019 kommer vi att göra en informationskampanj riktad mot politiker och tjänstepersoner med syfte att förbättra kunskapen om de nationella minoriteterna samt minoritetslagen. På det sättet kommer vi i kontakt med beslutsfattare och kan lyfta minoritetsfrågorna. Syftet med detta är också att se till att minoritetslagen efterlevs, speciellt i förvaltningskommunerna, och att uppmuntra kommuner att arbeta mer aktivt med ungas deltagande. Inför valet 2018 kommer vi att granska partiprogram och se vilka som nämner de nationella minoriteterna och på vilket sätt de nämns. Utifrån det kommer vi att ta kontakt med partierna och diskutera vad de kan göra för att lyfta minoritetsfrågorna i deras arbete. - gå igenom alla riksdagspartiers partiprogram - kontakta minst 5 politiker Representation i media Minoritetsfrågor lyfts sällan i rikstäckande medier vilket i sin tur påverkar att kunskapen om minoriteterna hos allmänheten är väldigt låg. Då en stor del av den sverigefinska minoriteten inte följer sverigefinska medier behöver vi synas och höras mer i lokal- och rikstäckande media för att nå ut till både minoriteten och allmänheten. - 1 artikel i rikstäckande media artiklar i lokaltidningar

3 1.2.3 Representation i politiska forum Almedalsveckan är ett viktigt påverkansforum för civilsamhällsorganisationer där vi kan nå ut till de politiker, tjänstepersoner och andra organisationer som finns samlade. Vi kommer att delta under Almedalsveckan 2018 och ha ett seminarium i samarbete med Sensus om minoritetsrättigheter utifrån ungas perspektiv och bjuda in relevanta personer för samtal. Vi kommer att söka upp politiker för samtal samt dela ut broschyrer om ungdomsförbundets verksamhet och om de nationella minoriteternas rättigheter. Vi planerar att delta på MR-dagarna 2018 och ha ett eget bord där. Vi försöker att sälja in #stoltsverigefinne-utställningen så att den visas under MR-dagarna. - hålla ett seminarium i Almedalen Ungdomsförbundets minoritetspolitiska fokusfrågor Ungdomsförbundet kommer under 2018 fortsätta att driva barn- och ungdomsfrågor och speciellt skolfrågor. Förbundets politiska program, som innehåller våra politiska fokusfrågor, togs fram Den behöver uppdateras för att bättre motsvara dagsaktuella utmaningar. Vi kommer sedan att sprida det politiska programmet till politiker och tjänstepersoner. Vi kommer även att fokusera på att följa upp hur de statliga utredningarna SOU 2017:60, SOU 2017:88 (Nästa steg och Nästa steg del 2: Förslag för en stärkt minoritetspolitik) och SOU 2017:91 (Nationella minoritetsspråk i skolan) tas emot och vad politikerna gör konkret för att förverkliga förslagen i utredningarna. : - ta fram ett reviderat politiskt program

4 2. Medlemsföreningar och medlemmar Vi har under 2017 fått flera nya medlemsföreningar och förhoppningen är att det bildas nya även år Detta är en förutsättning för ungdomsförbundets verksamhet då det är viktigt att vi har aktiv verksamhet på flera orter. Samtidigt ställer det också ökade krav på kansliet när det kommer till medlemsvård. Därför har vi tagit fram en ny föreningspärm som hjälpmedel till nya och gamla föreningar. 2.1 Öka antalet medlemsföreningar Under 2018 kommer vi att sträva efter att få in fler sverigefinnar och starta föreningar som är öppna och välkomnande för fler än universitetsstudenter Vi kommer att sprida den nya föreningspärmen och aktivt stötta nya medlemsföreningar i uppstartsfasen. - stötta uppstarten av tre nya föreningar 2.2 Öka antalet medlemmar Vi är helt beroende av våra medlemmar då statsbidraget beräknas utifrån antalet ungdomsmedlemmar. Därför är det viktigt att vi lockar fler unga till vår verksamhet. Vi kommer att hjälpa och stötta våra medlemsföreningar i att rekrytera medlemmar och kommer att införa en medlemsvärvningskampanj. Ungdomsförbundet har även en målgrupp som är lite äldre och inte bidragsgrundande för oss. Vi kommer därför att erbjuda möjligheten att vara stödmedlem i förbundet och betala en avgift på 100 kr per år för att stötta förbundets verksamhet. Stödmedlemskap ersätter systemet med direktansluta medlemmar. - ha 800 ungdomsmedlemmar i slutet av 2018

5 - ha 200 stödmedlemmar i slutet av ha en värvningskampanj 2.3 Kunskapshöjande insatser och medlemsvård Det är viktigt att våra medlemsföreningar är aktiva och utvecklas och att medlemmarna känner att arbetet är meningsfullt. Därför har vi planerat att under hösten 2018 ha en nätverksträff där våra föreningar träffas och utbyter idéer. Vårt mål är också att träffa alla våra medlemsföreningar på orterna där de verkar. År 2018 ska vi uppmuntra våra medlemsföreningar att ta del av bland annat Sensus gratis styrelseutbildningar. - hålla fyra kurser i allmän föreningskunskap och styrelsearbete på fyra olika orter - träffa samtliga av våra medlemsföreningar minst en gång per år 2.4 Valberedningen För att säkerställa kvaliteten i valberedningens arbete är det viktigt att de har kunskapen som krävs för att utföra uppdraget. Det är också viktigt att valberedningen har möjlighet att träffas fysiskt och planera inför nominerings- och valprocessen. - att valberedningen träffas minst en gång per verksamhetsår 3. Verksamhet och bidragssystem Vi har några återkommande evenemang som vi anordnar eller är samarbetspartners i varje år. Ett exempel är Finntastic som i år även kommer anordnas i Luleå, utöver Stockholm. Ett annat återkommande evenemang är ungdomsförbundets årliga självständighetsfest som någon av våra medlemsföreningar kommer att anordna. Vi kommer att fortsätta dela ut bidrag till våra medlemsföreningar så att de kan anordna mångsidiga evenemang runt om i landet.

6 3.1 Kulturverksamhet YksiKaksiFilmi - Sveriges finskaste filmfestival YksiKaksiFilmi är en filmfestival som i år arrangeras av Sverigefinska ungdomsförbundet september 2018 på Bio Rio i Stockholm. Festivalen kommer att visa spelfilm, dokumentärer samt kortfilm från Finland. I samband med festivalen kommer ungdomsförbundet bland annat att visa utställningen #stoltsverigefinne och ha en invigningsfest med sverigefinsk musik. Under fredagen kommer sverigefinska skolklasser bjudas in för att se filmer lämpade för lågstadiet och högstadiet, vilka följs av pedagogiska samtal tillsammans med både lärare och elever. Sverigefinska ungdomsförbundets medlemmar i Stockholm kommer att involveras i planeringen av festivalen redan under våren, men också i utförandet av den. En handledning i hur man kan anordna festivalen även på andra håll i Sverige, utformas under processens gång Finntastic Som tidigare år kommer Sverigefinska ungdomsförbundet 2018 vara med och arrangera Finntastic tillsammans med andra sverigefinska föreningar, finlandssvenska föreningar och Finlandsinstitutet. Festivalen har sitt ursprung i en önskan att erbjuda sverigefinsk, finlandssvensk och finsk kultur för den svenska publiken. I år är temat ett mer brett minoritetsperspektiv och bland annat kommer samiska artister att uppträda. Det kommer att bjudas på både musik, poesi och panelsamtal om de nationella minoriteternas situation i Sverige. Festivalen kommer i år att arrangeras i Stockholm och Luleå. 3.2 Bidrag till medlemsföreningar Förbundet fortsätter att stötta medlemsföreningarnas verksamhet genom att dela ut bidrag till olika aktiviteter och evenemang. För att säkerställa långsiktighet och hållbarhet i medlemsföreningarnas arbete önskar förbundet att medlemsföreningarna börjar ta fram en årsbudget och en verksamhetsplan. Detta är en förutsättning för förbundets budgetplanering samt för att förbundet på bästa sätt ska kunna stötta föreningarna i att söka bidrag från andra håll, till exempel från kommuner. Då det offentliga har ett ansvar för att synliggöra och revitalisera sverigefinsk kultur är vårt mål för kommande verksamhetsår att fler av våra

7 medlemsföreningar börjar söka kommunala bidrag till sina aktiviteter. Förbundet kommer att erbjuda stöd till föreningarna i kontakten med kommunen. - alla medlemsföreningar söker åtminstone ett kommunalt bidrag Förändrat bidragssystem till medlemsföreningar Det är viktigt att medlemsföreningarna har möjlighet att utveckla och driva sin verksamhet och det måste finnas resurser för det. Nästa verksamhetsår kommer vi att dela ut 3000 kr till varje medlemsförening i verksamhetsstöd, det ska främst vara till för att föreningarnas styrelser ska kunna sköta sitt uppdrag och hålla möten. Utöver verksamhetsstödet kommer alla våra medlemsföreningar kunna söka bidrag till aktiviteter och evenemang från ungdomsförbundet. Förbundsstyrelsen har tagit fram tydligare riktlinjer angående hur och när bidrag kan sökas, vad bidraget kan sökas till samt hur bidraget ska rapporteras. Förbundet har även upprättat en policy om vad förbundsstyrelsen ska ta hänsyn till när bidrag beviljas. Detta är viktigt för att säkerställa att bidrag beviljas till rätt ändamål och för att se till att medlemsföreningarnas verksamhet är i linje med förbundets syfte. 4. Kommunikation En god kommunikation mellan förbundet och medlemsföreningar är en förutsättning för en bra och inkluderande verksamhet. Vi har under 2017 flyttat verksamhetskoordinatorns fokus mer åt att hålla kontakt med och stötta medlemsföreningarna och kommer att fortsätta utveckla denna kommunikation under Det är viktigt att medlemsföreningarna vet vad som händer i förbundet och inom den sverigefinska minoriteten. Vi kommer att börja skicka ut ett medlemsbrev till alla medlemmar samt fortsätta utveckla hemsidan och skriva mer artiklar och information där. Vi har även skapat SOME-utskottet som kommer att ansvara för arbetet med sociala medier och delvis även annan kommunikation. Vi strävar efter att bli bättre på att synliggöra oss och medlemsföreningarna på sociala medier.

8 - skicka ut minst fyra medlemsbrev - börja använda twitter 4.1 Ordförandenätverket Ordförandenätverket startades 2017 men har inte haft några fysiska träffar hittills. Ordförandenätverket fyller en viktig funktion i att bibehålla en god kommunikation mellan medlemsföreningarna och förbundet. - ha två fysiska ordförandenätverksträffar under verksamhetsåret

9 5. Internationellt arbete Utlandsfinländarparlamentet (UFP) är ett bra forum för att arbeta för rättigheterna för den grupp av unga sverigefinnar som är finska medborgare. Vi kommer att fortsätta att vara en del av det arbetet och försöka engagera fler av förbundets medlemsföreningar att bli en del av UFP så att de kan delta direkt, och inte bara indirekt via förbundet, på sessionerna som hålls vartannat år. Även Ungdomens Nordiska Råd (UNR) är ett naturligt forum för förbundet att vara aktivt i, då rådets arbete går ut på att påverka politiken och samarbetet i hela Norden och på alla områden som rör unga nordbor. Språk och utbildningsfrågor är särskilt relevanta i UNR, liksom i vårt ungdomsförbund. Under året vill vi besöka Europaparlamentet och ta del av arbetet med minoritetsfrågor inom EU. - Delta på Ungdomens Nordiska Råds session och ta kontakt med ungdomsförbund i övriga nordiska länder - Besöka Europaparlamentet - Vara aktiva i Utlandsfinländarparlamentet 6. Projekt Genom våra projekt driver vi inte enbart påverkansarbete utan vi får också mer synlighet, fler nya och engagerade medlemmar, möjlighet att anställa mer personal samt ökade intäkter. Vi kommer att lägga mycket fokus på att utveckla gamla projekt men också undersöka möjligheten att starta nya projekt. 6.1 Studiecirkelverksamheten Vi har, i samarbete med Sensus, påbörjat ett pilotprojekt med studiecirklar i finska som drivs av och för unga sverigefinnar. Vår ambition är att utveckla detta vidare, bland annat genom att starta upp och koordinera studiecirklar i fler städer. För detta ämnar vi söka bidrag från Allmänna

10 arvsfonden. Planen är att ansöka om medel för att kunna projektanställa någon som koordinerar och ansvarar för studiecirkelverksamheten. - ansöka om bidrag från Allmänna arvsfonden - starta studiecirklar minst i två städer 6.2 Språkpaketet Vi kommer att utveckla Språkpaketet som togs fram Tanken är att under 2018 lämna in en projektansökan till språkrådet för att kunna göra filmer med sånger på svenska och finska som ett komplement till Språkpaketet. Syftet med detta är att utveckla Språkpaketet så att det kan fungera som ett verktyg och stöd för språkinlärningen. Om vi beviljas bidrag kommer vi att göra reklamkampanj om språkpaketet riktad främst mot kommuner, bibliotek, museum och barnavårdscentraler. - lämna in en ansökan till språkrådet 6.3 #stoltsverigefinne Vi kommer att utveckla projektet #stoltsverigefinne och ta fram en ny version av #stoltsverigefinne-boken med en enklare utformning som är billigare att trycka upp samt att ta fram en ny uppsättning av utställningen som är mer lätthanterlig. - minst fem utställare ska hyra och visa utställningen - ta fram en ny version av #stoltsverigefinne-boken

11 7. Organisation 7.1 Kansliets arbete Vi strävar efter att vara en attraktiv och bra arbetsgivare. I dagsläget har förbundet enbart en anställd och arbetsbördan är i perioder väldigt hög och därför har vi under 2017 försökt förändra den anställdas arbetsuppgifter så att arbetet kan utföras inom de ramar som finns. Vi har bedömt att arbetet inte kan utföras på 80% och därför utökat verksamhetskoordinatorns sysselsättningsgrad till 100%. Vi kommer att fortsätta ha en heltidsanställd och ser över sysselsättningsgraden om förutsättningarna förändras. I mån av resurser kommer vi att anställa projektpersonal och se över möjligheten att ha en praktikant. Vi kommer även att fortsätta med systematisk förbättring av arbetsmiljön. Detta genom att hålla regelbundna arbetsplatsträffar samt ta fram riktlinjer rörande arbetsmiljön. - ha en praktikant under en period av året - ta fram riktlinjer rörande arbetsmiljön 7.2 Styrelsearbete Styrelsen strävar efter att effektivisera styrelsearbetet och dela på arbetsbördan. Detta gör vi bland annat genom utskottsarbete. Förbundsstyrelsen försöker också att minska på kostnaderna genom att hålla de flesta sammanträdena på kontoret i Stockholm. Styrelsen sammanträder ungefär varannan månad och planerar att hålla sex (6) möten under det kommande verksamhetsåret. Utöver fysiska sammanträdanden kommer förbundsstyrelsen ha möten genom videosamtal. Styrelsens kompetensutveckling är också viktig för ett hållbart och bra arbete. - delar av eller hela styrelsen ska gå på två kompetenshöjande utbildningar - hålla de flesta sammanträdena i Stockholm 7.3 Samarbete

12 Vi fortsätter att samarbeta med andra minoritetsorganisationer och projekt som till exempel Met nuoret, FIN I VÄST, Sverigefinländarnas delegation och Arkisto samt andra relevanta aktörer. Vi kartlägger även vilka organisationer det skulle vara intressant att inleda nya samarbeten med RSKL Vi har flyttat tillbaka till Bellmansgatan och närmat oss RSKL (Ruotsinsuomalaisten keskusliitto/sverigefinska riksförbundet) på flera sätt. Vi kommer att fortsätta arbetet för att bli RSKL:s officiella ungdomsförbund. Detta skulle förbättra vårt samarbete och möjliggöra en bättre medlemsövergång mellan våra organisationer. - påbörja konkret planering för att bli RSKL:s officiella ungdomsförbund Förbundsstyrelsen föreslår för årsmötet att lägga följande verksamhetsplan till handlingarna Ella Turta, förbundsordförande Alice Kyander, vice ordförande Josefin Gustafsson, styrelseledamot Suvi Vallius Kvist, styrelseledamot Emilia Keskisaari, styrelseledamot Aida Ohtonen, suppleant Lasse Lund, suppleant