Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412

Transkript

1 Kallelse Sida (2) Box Halmstad Plats: Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R412 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sammanträdesdatum: Tid: 13:15 Ordförande: Christofer Lundholm (M) Sekreterare: Anna Carlgren Kallade: Christofer Lundholm (M), ordförande Michael Svensson (S), Vice ordförande Ardian Mazreku (M) Urszula Hansson (S) Dan Törnenger (M) Dan Stigsson (SD) Arber Gashi (S) Elisabeth Wetoft Petersson (KD) Anders Blomqvist (L) Jannike Karlsson (S) Robert Lindell (M) Mikael Ekfeldt (V) Lars Larsson (SD Milad Yacoub (M) Conny Jönsson (S) Gzim Ramadani (C) Fabiola Kindblad (S) Håkan Ramsén (L) Anton Nilsson (SD) Jenny Malmberg (V)

2 Föredragningslista Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sida (2) Ärenden 1. UAN 2019/00005 Godkännande av dagordning UAN 2019/00004 Val av justerare UAN 2019/00010 Valärende UAN Individutskott Tid UAN 2018/00224 Remiss: Utredning avseende nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet 5. UAN 2019/00007 Kontaktpolitisk verksamhet UAN 2019/00006 Information 2019 PAUS 7. UAN 2019/00001 Delegationsbeslut UAN 2019/00008 Övriga frågor Kl Övrigt Förmiddagsaktivitet: Introduktion för ny nämnd (förvaltningens olika verksamheter presenterar sig och ger några korta inspel). Plats: Kadriljen, Daglig Verksamhet. Tid: (Gemensam frukost och lunch ingår). Meddela nämndsekreterare Anna Carlgren via e-post, senast tisdag den 22/1 om ni av någon anledning inte kan närvara på förmiddagsaktiviteten samt om ni har några allergier eller behöver specialkost.

3 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00010 Ärende UAN 2019/00010 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Valärende UAN Individutskott Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att utse följande ledamöter till Utbildningsoch arbetsmarknadsnämndens individutskott: Ordinarie: X X X X X Ersättare: X X X 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att paragrafen justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Inom Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska det finnas ett individutskott med fem ledamöter och tre ersättare. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden utser ledamöter samt väljer bland individutskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande för utskottet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden äger rätt att till utskottet delegera beslutanderätt i frågor som rör beslut om ekonomiskt bistånd, samt övriga enskilda individärenden inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde. Ärendets beredning Ärendet har beretts av nämndsekreterare på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens uppföljningsenhet. Beskrivning av ärendet Bakgrund Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

4 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00010 Inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ska det finnas ett individutskott med fem ledamöter och tre ersättare. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden utser ledamöter samt väljer bland individutskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande för utskottet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden äger rätt att till utskottet delegera beslutanderätt i frågor som rör beslut om ekonomiskt bistånd, samt övriga enskilda individärenden inom utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde. Ersättare har inte rätt att närvara vid utskottets sammanträden om den inte inkallats till tjänstgöring. Inkallelse ska ske i den vid valet bestämda ordningen. (Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens reglemente, KF 104). Analys och förslag - Konsekvenser av förslaget - Ärendets beslutsgång Ärendet beslutas av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag - Information om beslutet Kommunledningskontoret ska delges beslutet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Anna Carlgren, nämndsekreterare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

5 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00224 Ärende UAN 2018/00224 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Remiss: Utredning avseende nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna utredningen enligt underlag 1, Utredning nolltaxa för barn- och ungdomar samt översänder den till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet beslutade kommunstyrelsen att genom ett utredningsdirektiv uppdra åt kulturnämnden att i samverkan med teknik- och fritidsnämnden, fastighetsnämnden, barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, servicenämnden samt kommunstyrelsen utreda frågan om nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet i Halmstads kommun. I utredningsdirektivet definierades uppdraget att utreda förutsättningar, behov samt kostnader för att införa nolltaxa i all föreningsdriven verksamhet för barn och unga där kommunala lokaler används. Målet är att stärka barn och ungas deltagande i fritidsverksamhet. Ursprunget till utredningsdirektivet är en motion ställd till kommunfullmäktige från Rose-Marie Edlund (S), Stefan Hansson (S) och Ulla Winblad (S). Utredningen i underlag 1 är ovan nämnda nämnders förvaltningars analys av förutsättningar, nuläge samt kostnader för införande av nolltaxa för barn och ungdomar i föreningsdriven verksamhet. Utredningen konstaterar sammanfattningsvis att nolltaxa för föreningsdriven verksamhet för barn och unga är ett trubbigt verktyg, och att kommunen redan till stor utsträckning tillgodoser ungas möjlighet att delta i fritidsverksamheter på olika sätt. Utmaningar för kommunen kopplat till frågan ligger snarare i att stärka möjlighet för deltagande i fritidsverksamhet för unga som lever i socioekonomiskt utsatta områden, unga hbtq-personer, unga nyanlända samt unga med funktionsvariationer. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner utredningen enligt underlag 1 samt översänder den till kommunstyrelsen. Ärendets beredning Utredningen har tagits fram i samverkan mellan kulturnämnden, teknik- och fritidsnämnden, fastighetsnämnden, barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, servicenämnden samt kommunstyrelsen. Chefen för Uppföljningsenheten har deltagit i framtagande av utredningen Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

6 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00224 Ärendet faller inte inom ramen för MBL Beskrivning av ärendet Bakgrund biföll kommunfullmäktige motionen om nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet ( , KF 5). Samtidigt uppdrog kommunfullmäktige åt kommunstyrelsen att besluta om ett utredningsdirektiv och tillsammans med berörda nämnder genomföra en utredning i enlighet med motionen. Motionen föreslog att en utredning skulle göras, i syfte att ta fram förslag för att öka tillgängligheten till outnyttjade kommunala lokaler, och samtidigt utreda de ekonomiska konsekvenserna av nolltaxa i kommunala lokaler. Motionen vill att förutsättningar, behov samt kostnader för att införa nolltaxa i all föreningsdriven verksamhet för barn och unga där kommunala lokaler används utreds fattade kommunstyrelsen beslut om ett utredningsdirektiv i frågan. Utredningsdirektivet definierade målet med utredningen: att stärka barn och ungas deltagande i fritidsverksamhet. Utredningsdirektivet uppdrog även åt följande nämnder att delta i arbetet: kulturnämnden, teknik- och fritidsnämnden, fastighetsnämnden, barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, servicenämnden samt kommunstyrelsen med kulturnämnden som ansvarig. Utredningen har genomförts enligt utredningsdirektivet under hösten I detta ärende redovisas utredningens slutrapport. Analys och förslag I utredningen beskrivs bland annat nuläge samt förutsättningar för berörda förvaltningar gällande nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet. Utredningen har bedömt behovet av nolltaxa i kommunen. Slutsatsen är att kommunen redan idag i stor utsträckning tillgodoser föreningarnas behov av lokaler, främst då berörda förvaltningar arbetat med till exempel mål 5 i Planeringsdirektiv med budget (I Halmstad ska alla barn och unga ha möjlighet till en meningsfull fritid). Utmaningen kring ungas fritid ligger enligt utredningen snarare i att i högre grad kunna nå unga som lever i socioekonomiskt utsatta områden, unga hbtq-personer, unga nyanlända samt unga med funktionsvariationer. Utredningen konstaterar sammanfattningsvis att nolltaxa för föreningsdriven verksamhet för barn och unga är ett trubbigt verktyg, och att kommunen redan till stor utsträckning tillgodoser ungas möjlighet att delta i fritidsverksamheter på olika sätt. Inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen är den största uthyrningen den som sker via teknik- och fritidsförvaltningen vid olika typer av idrottsläger då skolorna används för övernattning. Merparten sker under sommarlovet men även viss uthyrning sker under övriga året. Uthyrningen uppgår till ca gästnätter per år med merparten på Sannarpsgymnasiet. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

7 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2018/00224 Skolorna hyr även ut lokalerna, främst aulor, till exempelvis årsmöten och liknande evenemang och då i stort sett till självkostnadspris. Hyresintäkten ska täcka kostnader för vaktmästare/tekniker. Det är rektor (eller den som rektor utse) på respektive skola som har hand om uthyrningen. Idrottssalar/hallar hyrs ut via teknik- och fritidsförvaltningen efter kl Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen föreslår att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner utredningen enligt underlag 1 samt översänder den till kommunstyrelsen. Konsekvenser av förslaget Då utredningen bedömt att nolltaxa är ett trubbigt verktyg för att nå intentionerna i motionen (att stärka barn och ungas deltagande i fritidsverksamheter) föreslås inga förändringar utifrån motionens förslag. Om kommunstyrelsen väljer att gå vidare med förslag kring nolltaxa för barn och ungdomar kan ytterligare konsekvensbeskrivningar behöva göras. I utredningen konstateras att då förutsättningarna för att beräkna kostnaden för nolltaxa handlar om allt från lokalernas utformning och passersystem till städning och intäktsbortfall, har utredningen valt att inte göra konkreta ekonomiska beräkningar. Om fler lokaler ska tas i anspråk för nolltaxa ser utredningen att kostnader kan komma att öka. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen anser att lås och larm inte är sektionerat för att öppna upp vissa delar av skolan vilket innebär att lokaler och utrustning kan komma att exponeras på ett okontrollerat sätt. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ser också hinder för en än större uthyrning då skolornas utformning är anpassad för skolverksamhet. Ärendets beslutsgång Ärendet behandlas vidare i Kommunstyrelsens utskott för tillväxt och hållbar utveckling samt Kommunstyrelsen. Beslutsunderlag 1. Utredning nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet 2. Utredningsdirektiv nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet 3. Motion om nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet Information om beslutet --- Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Jörgen Krantz, Enhetschef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

8

9 Från: Joakim Norström Skickat: den 2 juli :21 Till: Diarium KN; Diarium TFN; Diarium FN; Diarium BUN; Diarium UAN Kopia: Kristina Blomquist Ämne: Revidering av ärende Utredningsdirektiv nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet Bifogade filer: Remissmissiv utredningsdirektiv nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet.docx; Utredningsdirektiv nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet 3.0.docx; Delegationsbeslut avseende revidering av utredningsdirektiv nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet.pdf Hej! Bifogade handlingar avser ärende - KN 2018/ TFN 2018/ FN 2018/ BUN 2018/ UAN 2018/00224 Kommunstyrelsens ordförande har genom delegationsbeslut antagit reviderat utredningsdirektiv avseende nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet. Revideringen innebär at tidsplanen förskjuts; nytt sista svarsdatum är , samt att servicenämnden tillagts som resurs i utredningen. Kommunstyrelsen vill vidare poängtera vikten av samarbete i utredningen. Vänliga hälsningar Joakim Norström Utredare Halmstads kommun Avdelningen för ledningsstöd, kommunledningsförvaltningen Besöksadress: Rådhuset Postadress: Box 153, Halmstad

10 Remissmissiv Kommunledningsförvaltningen KS 2018/00144 Ärende KS2018/00144 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet Sammanfattning av remissärendet Till kulturnämnden, teknik- och fritidsnämnden, fastighetsnämnden, barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt servicenämnden för handläggning. Kommunstyrelsen har beslutat att uppdra åt kulturnämnden, teknik- och fritidsnämnden, fastighetsnämnden, barn- och ungdomsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, servicenämnden samt kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott att genomföra utredningen om nolltaxa avseende barn- och ungdomsverksamhet i Halmstads kommun i enlighet med utredningsdirektiv gällande nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet. Kommunstyrelsens ordförande har genom delegationsbeslut antagit reviderat utredningsdirektiv. I revideringen har tidplanen förskjutits till , och servicenämnden har lagts till som resurs i utredningen. Kommunledningsförvaltningen önskar yttrande, protokollsutdrag samt tjänsteskrivelse från remitterade nämnder senast Frågeställningar Frågeställningar framgår av utredningsdirektivet Informationsunderlag 1. Utredningsdirektiv nolltaxa barn- och ungdomsverksamhet 2. Motion om nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet 3. Delegationsbeslut revidering av utredningsdirektiv nolltaxa barn- och ungdomsverksamhet Kommunledningsförvaltningen Handläggare, Joakim Norström, Utredare Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1)

11 Ärende KS 2018/00144 Utredningsdirektiv nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet Bakgrund Kommunfullmäktige biföll motionen om nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet. I motionen föreslogs att: 1. Starta en utredning med syfte att ta fram förslag för att öka tillgängligheten till outnyttjade kommunala lokaler. 2. Utreda de ekonomiska konsekvenserna av nolltaxa i kommunala lokaler. Syfte Syftet som framgår av motionen är: - Utreda förutsättningar, behov samt kostnader för att införa nolltaxa i all föreningsdriven verksamhet för barn och unga där kommunala lokaler används Mål - Stärka barn och ungas deltagande i fritidsverksamhet Utredningens uppdrag - Analysera förutsättningar, behov samt kostnader för att införa nolltaxa i all föreningsdriven verksamhet för barn och unga där kommunala lokaler används - Analysera samt presentera för- och nackdelar av nolltaxa i kommunala lokaler - Analysera alternativa modeller som kan skapa bäst resursutnyttjande av lokaler - Analysera påverkan av nolltaxa för barn och unga gällande tillgänglighet kopplat till föreningsdriven verksamhet för barn och unga - Analysera samt presentera vilka lokaler som skulle beröras av ett införande av nolltaxa Specifikt uppdrag Följande punkter ska besvaras i utredningen. Utredningen ska presentera för- respektive nackdelar med förslaget sett till följande perspektiv: 1. Hur ser kostnaderna av förslaget med nolltaxa i kommunala lokaler ut för kommunkoncernen? Både ekonomiska och personalkostnader resurser ska analyseras. a. Leder förslaget till förändrade tjänster för personalen? b. Leder förslaget till sociala konsekvenser för personalen? 2. Vilka är de sociala konsekvenserna av nolltaxa i kommunala lokaler? a. Hur påverkas tillgängligheten för målgruppen av förslaget? Skapad av: Joakim Norström Sida 1 (2) Uppdaterad av: Joakim Norström E:\Ciceron\Server\Store\ANNCAR8024\681648\Utredningsdirektiv nolltaxa för barn- och.docx

12 b. Vilka målgrupper gynnas eller missgynnas av nolltaxa, ställt i relation till att vissa verksamheter inte kan dra nytta av nolltaxa? 3. Hur påverkas efterfrågan på kommunens lokaler och andra föreningslokaler i kommunen av nolltaxa? 4. Hur påverkar nolltaxan innehållet i föreningarnas aktiviteter? 5. Vilken modell skapar bäst resursutnyttjande av lokaler? a. Är driftbidrag till föreningslivet ett alternativ till bidrag via lokaler? b. Finns det andra lämpliga modeller att studera? 6. Vilken modell skapar mest innehåll i de verksamheter som vi vill stödja? a. Halmstad har valt att prioritera lokalkostnadsstöd för föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet. Specialdestinerade bidrag riskerar att snedvrida förutsättningarna i verksamheter som ofta har ganska skilda förutsättningar. Hur möter vi upp detta på bästa sätt? Ansvar Kulturnämnden Resurser Kommunfullmäktiges beslut fastslår att utredningen ska genomföras tillsammans med berörda nämnder. Följande nämnder ska delta i utredningen: - Kulturnämnden - Teknik- och fritidsnämnden - Fastighetsnämnden - Barn- och ungdomsnämnden - Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden - Servicenämnden - Kommunstyrelsen Kulturnämnden har det samordnande ansvaret i utredningen. Respektive nämnd ska behandla utredningen innan den skickas till kommunstyrelsen. Tidsplan Svar till KS diarium senast 31 januari 2019 Joakim Norström Utredare Skapad av: Joakim Norström Sida 2 (2) Uppdaterad av: Joakim Norström E:\Ciceron\Server\Store\ANNCAR8024\681648\Utredningsdirektiv nolltaxa för barn- och.docx

13 Utredning Nolltaxa för barn och unga Sammanfattning Bakgrund Kommunfullmäktige biföll motionen om nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet. I motionen föreslogs att det skulle göras en utredning med syfte att ta fram förslag för att öka tillgängligheten till outnyttjade kommunala lokaler och att de ekonomiska konsekvenserna av nolltaxa i kommunala lokaler skulle utredas. Syftet som framgår av motionen är att utreda förutsättningar, behov samt kostnader för att införa nolltaxa i all föreningsdriven verksamhet för barn och unga där kommunala lokaler används. Enligt utredningsdirektivet är målet att stärka barn och ungas deltagande i fritidsverksamhet. Med fritidsverksamhet menas här aktiviteter i olika former som barn och unga gör på sin fria tid. Nuläge Idag finns ett antal former av stöd till föreningar i Halmstads kommun. Teknik- och fritidsnämndens föreningsbidrag består av stöd till anläggningar och lokaler, fria eller subventionerade timmar i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar. Kulturnämnden stöder föreningar med reducerad hyra och olika kulturstöd. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (UAF) hyr ut vissa av sina lokaler till självkostnadspris. Barn- och ungdomsförvaltningen (BUF) har viss uthyrning av sina skollokaler till föreningslivet och bildningsförbund. Ungdomsföreningar får hyra lokalerna gratis. Förutsättningar För att kunna införa nolltaxa i all föreningsdriven verksamhet för barn och unga i kommunala lokaler, bedömer projektgruppen att följande förutsättningar behöver beaktas: Det krävs att lokalerna är flexibla och anpassade så att infrastruktur, det vill säga sektionering och passersystem fungerar så att lokalerna enkelt kan användas i detta syfte. Samordning och kommunikation behöver förstärkas med gemensamt bokningssystem och enhetliga rutiner. Det behövs tydlig information och möjlighet att boka via webben. Det behövs uthyrningsprinciper med en så kallad prioriteringsordning. Kostnader Då förutsättningarna för att beräkna kostnaden för nolltaxa handlar om allt från lokalernas utformning och passersystem till städning och intäktsbortfall, har utredningen valt att inte göra konkreta beräkningar. Om fler lokaler ska tas i anspråk för nolltaxa ser utredningen att kostnader kan komma att öka. Skapad av: Marie Eriksson Sida 1 (9) Uppdaterad av: Jörgen Krantz Joakim Norström Utredning Nolltaxa för barn och unga

14 Behov av nolltaxa Nolltaxa innebär att en förening inom Halmstads kommun inte betalar någon avgift när de nyttjar kommunens idrotts- och fritidsanläggningar för föreningens barn- och ungdomsverksamhet (0 20 år). Motionen utgår från att det finns ett behov hos fler föreningar att få tillgång till lokaler genom nolltaxa. Där uttrycks också att nolltaxan skulle bidra väsentligt till att reducera kostanden till en nivå de flesta familjer skulle ha råd med och på så vis bidra till målet att stärka barn och ungas deltagande i fritidsverksamhet. Utredningens resultat visar att kommunen redan idag i stor utsträckning tillgodoser föreningarnas behov av lokaler och de ungas möjlighet att delta i fritidsverksamhet på olika sätt. Vid en genomgång på nationell nivå framkommer det att de kommunala utmaningarna och behoven gällande ungas fritid snarare ligger i att i högre grad nå fram till unga som lever i socioekonomiskt utsatta områden, unga hbtq- personer, unga nyanlända och unga med funktionsvariationer. Föreningslivet befinner sig också i en tillbakagångsfas som vi mer offensivt behöver agera utifrån då det finns få nya former av organisering eller aktiviteter. Slutkommentar Lokalfrågorna har ett stort fokus i motionen och utredningsdirektivet i förhållande till det mål som också uttrycks (stärka barn och ungas deltagande i fritidsverksamhet). Naturligtvis är en tillgänglig fritidsverksamhet (både fysiskt och ekonomiskt) viktig, men vi vet att deltagandet styrs av flera betydelsefulla faktorer. Nationella utredningar visar på att de hinder som finns för en god fritid för unga är ex. en begränsad privatekonomi i familjen, bemötande, otryggheten i vissa områden, låg föreningsvana och begränsade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Kommunen tillgodoser i stor utsträckning ungas möjlighet att delta i fritidsverksamheter på olika sätt. Dels genom att många föreningar idag redan har möjlighet till nolltaxa i idrotts- och fritidsanläggningar. Motionens intentioner om att stärka barn och ungas deltagande i fritidsaktiviteter överensstämmer med kommunens mål om en meningsfull fritid för alla barn och unga. Utredningen kan dock konstatera att verktyget nolltaxa för föreningsdriven verksamhet för barn och unga är trubbigt. Detta särskilt då den fria tidens organisering, utbud och aktiviteter inom fritid och kultur har förändrats mycket de senaste decennierna. Skapad av: Joakim Norström Sida 2 (9) Uppdaterad av: Jörgen Krantz Joakim Norström Utredning Nolltaxa för barn och unga

15 Inledning Uppdrag Utreda förutsättningar, behov samt kostnader för att inför nolltaxa i all föreningsdriven verksamhet för barn och unga där kommunala lokaler används. Målet är att stärka barn och ungas deltagande i fritidsverksamhet. Avgränsning Utredningen avser föreningsdriven verksamhet för barn och unga (0-20 år) i kommunala lokaler. Genomförande En projektgrupp med utsedda representanter från de berörda förvaltningarna samt representant från kommunledningsförvaltningen har träffats vid två tillfällen. Representanterna har via mejl skickat in sitt material till texten i utredningen. Kulturförvaltningen har haft det samordnande ansvaret. Den gemensamt framtagna utredningen ska efter behandling i berörda nämnder överlämnas till kommunstyrelsen. Nuläge Teknik- och fritidsförvaltningen (TF) Teknik- och fritidsnämndens föreningsbidrag består både av stöd till anläggningar och till lokaler. Förutom detta erhåller föreningar i Halmstads kommun stöd genom fria eller subventionerade timmar i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar. Även vuxenverksamhet i föreningsregi har subventionerade hyresavgifter i kommunala idrotts- och fritidsanläggningar. Alla föreningar som beviljas bidrag ska ha antagit en ledarguide som är godkänd och förankrad i föreningens styrelse. En antagen och godkänd ledarguide är även en förutsättning för att en förening ska få hyra idrotts- och fritidsanläggningar till så kallad "nolltaxa" för sin barn- och ungdomsverksamhet. Nolltaxa innebär att en förening inom Halmstads kommun inte betalar någon avgift när de nyttjar kommunens idrotts- och fritidsanläggningar för föreningens barn- och ungdomsverksamhet (0 20 år). Föreningen ska uppfylla de allmänna bestämmelserna för idrotts- och fritidsstöd. Kulturförvaltningen (KUF) Kulturnämnden stöder ideella föreningar med verksamhet och/eller säte i Halmstads kommun med reducerad hyra och olika former av kulturstöd. Stöden är inte lokalrelaterade och inte heller knutna till ålder. Ett villkor för majoriteten av stöden är att det som genomförs ska vara publikt. Det ges inget stöd för verksamheteter som arrangeras för föreningens egna medlemmar. Detta är en grundläggande skillnad mellan teknik- och fritidsförvaltningen och kulturförvaltningens stödsystem. För unga mellan 15 och 25 år som vill göra ett event eller en publik aktivitet finns ett arrangemangsstöd för unga Idépengen. I kulturförvaltningens mötesplatser för unga är det öppet för att delta kostnadsfritt i verksamheten. Dessutom ges stöd till föreningsdrivna mötesplatser. Biblioteken bedriver en stor barnverksamhet i form av program, workshops och arrangemang. De flesta aktiviteter och program där sker i egen regi Skapad av: Joakim Norström Sida 3 (9) Uppdaterad av: Jörgen Krantz Joakim Norström Utredning Nolltaxa för barn och unga

16 eller i samverkan med andra förvaltningar, föreningar och studieförbund. Fri hyra av studierum gäller på biblioteken för barn och ungdomar 0-20 år. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Den största uthyrningen är den som sker via teknik- och fritidsförvaltningen vid olika typer av idrottsläger då skolorna används för övernattning. Merparten sker under sommarlovet men även viss uthyrning sker under övriga året. Uthyrningen uppgår till ca gästnätter per år med merparten på Sannarpsgymnasiet. Skolorna hyr även ut lokalerna, främst aulor, till exempelvis årsmöten och liknande evenemang och då i stort sett till självkostnadspris. Hyresintäkten ska täcka kostnader för vaktmästare/tekniker. Det är rektorn (eller den som rektor utse) på respektive skola som har hand om uthyrningen. Idrottssalar/hallar hyrs ut via teknik- och fritidsförvaltningen efter kl Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningen har viss uthyrning av sina skollokaler till föreningslivet och bildningsförbund. Ungdomsföreningar får hyra lokalerna gratis. Om de som hyr lokalen behöver extra utrustning eller städning eller om de vill ha hjälp av vaktmästare eller tekniker får de betala den faktiska kostnaden. Hittills under året (2018) har uthyrningen till och med september skett till ett belopp om ca kr och 2017 motsvarade uthyrningen totalt ca kr per år. Att uthyrningen är så begränsad kan delvis bero på att det inte annonseras någonstans. Begränsningen ligger också i att stora delar av skolorna är svåra att hyra ut på grund av myndighetskrav och att de används av skolan själva för fritidshem. Förvaltningen anser själv att grundskolorna/fritidshemmen i stort är välanvända. De skolor som också används som fritidshem är upptagna från och de lokalerna är inte aktuella för uthyrning. Flera av skolorna används till lägerverksamhet och då är det teknik- och fritidsförvaltningen som samordnar i samband med nyttjande av idrotts- och fritidsanläggningar. I dagsläget är administrationen av uthyrningen av lokaler ganska tung. Barn- och ungdomsförvaltningen nyttjar inte det bokningssystem (FRI) som finns i kommunen. Uthyrningen kan ske både via central administratör och i vissa fall via administratör ute på skolor. Det är ett stort ansvar att hyra ut lokaler i andra hand och barn- och ungdomsförvaltningen lägger stor vikt till att försäkra sig om att rutiner för exempelvis motverka brand, säkra låsning och larmning och så vidare. Det är kontrakt med bilagor som skrivs för alla uthyrningar. Idag får respektive skola behålla de små intäkter som uthyrningen ger för att sporra till utökat användande av lokaler. Uthyrningen medför ibland extra jobb för skolor där lokalerna inte är fullt återställda efter användningen. Skolan vill komma till rena lokaler vilket kan innebära att lokaler som är uthyrda behöver ha sen kvällsstädning eller morgonstädning före skolstart. Servicenämnden (SE) Servicekontoret har på uppdrag av TF levererat städtjänster på idrotts- och fritidsanläggningar på eftermiddag och helger på ca 1,9mkr/år. Skapad av: Joakim Norström Sida 4 (9) Uppdaterad av: Jörgen Krantz Joakim Norström Utredning Nolltaxa för barn och unga

17 Fördelen med uppdraget har varit att städpersonal som arbetar deltid har kunnat utöka sina tjänster under 9 månader på året. Däremot har det varit svårt att rekrytera personal till uppdraget på helgerna, idag löses det med personal som har årsarbetstidavtal. Ökat ansvar för vaktmästarna/fastighetsskötarna som behöver säkerställa och informera hyresgäster om larm och säkerheten kring lokaler. Fastighetskontoret (FK) Fastighetskontoret tillhandahåller kommunens fastigheter och lokaler, som förvaltningarna hyr. Vakanta lokaler och exploateringsobjekt hanteras av samhällsbyggnadskontoret genom lokalbanken. Förutsättningar för att införa nolltaxa för all föreningsdriven barnoch ungdomsverksamhet Lokaler, sektionering och passersystem Lokaler med bra sektionering och passersystem är en förutsättning för att enkelt ta lokalen i anspråk. Flexibla lokaler som möjliggör samordning/samutnyttjande och som är anpassade för verksamheter som pågår samtidigt utan att störa varandra genom till exempel överhörning i vissa salar och rum är nödvändigt. Barn- och ungdomsförvaltningen anser att det i dagens skolor finns hinder för utökad uthyrning. Passersystemen är inte avpassade för uthyrning och inte heller skolornas brist på möjlig sektionering. Det behövs lokaler med utökade ytor och förråd om fler föreningar ska in i skolorna. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen anser att lås och larm är inte sektionerat för att öppna upp vissa delar av skolan vilket innebär att lokaler och utrustning kan komma att exponeras på ett okontrollerat sätt. De ser också hinder för en än större uthyrning då skolornas utformning är anpassad för skolverksamhet. Samordning och kommunikation En annan förutsättning som behövs är ett gemensamt bokningssystem för hela kommunen och gemensamma rutiner. Tydlig gemensam information på webben om lämpliga lokaler att hyra samt villkor som gäller för dessa. Webbokning via kommunens system (FRI) är viktigt. Prioriteringar Det bör finnas uthyrningsprinciper för föreningsverksamhet med en så kallad prioritetsordning. Som exempel har TF idag en prioriteringsordning som avser uthyrning av gymnastik- och idrottshallar, övriga skollokaler, ishallar, idrottsplatser, isbana och övriga idrottsanläggningar. I denna prioriteringsordning prioriteras svensk elitverksamhet i föreningsregi för vuxna i första hand och verksamhet i föreningsregi riktad till barn och ungdomar i andra hand. Kostnader Då förutsättningarna för att beräkna kostnaden för nolltaxa handlar om allt från lokalernas utformning och låssystem till städning och intäktsbortfall, har utredningen valt att inte göra konkreta beräkningar. Om fler lokaler ska tas i anspråk för nolltaxa kan kostnader komma att öka och exempel på kostnadsökningar är: Skapad av: Joakim Norström Sida 5 (9) Uppdaterad av: Jörgen Krantz Joakim Norström Utredning Nolltaxa för barn och unga

18 Ersättning för förlorade intäkter vid uthyrning. Personalkostnader såsom vaktmästare och personal med specialkompetens t ex tekniker. Utökade kostnader för drift, städ och underhåll. Administrativa kostnader till exempel för utökade tjänster för handläggare som gör bokningar och får fördela fler tider. Kostnader för infrastruktur som lås, passersystem och bokningssystem. Behov av nolltaxa i Halmstads kommun Motionen utgår från att det finns ett behov hos fler föreningar att få tillgång till lokaler genom nolltaxa. Detta förhållande gäller redan för de föreningar som nyttjar kommunens idrotts- och fritidsanläggningar i Halmstads kommun. De flesta av dessa föreningar har återkommande aktiviteter terminsvis och är till för föreningens medlemmar. Om man utgår från avgränsningen: föreningsdriven verksamhet för barn och unga (0-20 år) i kommunala lokaler ser utredningen inga uttryckta behov. Kommunen tillgodoser redan i stor utsträckning ungas möjlighet att delta i fritidsverksamheter på olika sätt. Om man däremot ser till föreningar som driver verksamhet mot offentligheten, som kan vara i blandade åldrar och framförallt inte medlem i den förening som arrangerar, så kan det finnas lokalbehov. Utifrån det mål som anges i utredningsdirektivet; Stärka barn och ungas deltagande i fritidsverksamhet finns det idag en mängd olika pågående uppdrag och utvecklingsarbeten för att i högre grad inkludera de barn som oftare står utanför när det gäller en meningsfull fritid i Halmstads kommun. De handlar om barn som lever i familjer med socioekonomisk utsatthet, barn med olika funktionsvariationer och barn med föräldrar från andra länder där det inte är lika självklart med olika fritidsaktiviteter. Enligt den samlade kunskap och beprövade erfarenhet som detta arbete bygger på är det avgörande för att få dessa barn att delta i olika fritidsverksamheter att aktiviteterna är kostnadsfria och väldigt lättillgängliga utan olika trösklar. Att jobba med organiserad spontanaktivitet ute i bostadsområdena och i nära samarbete mellan kultur, fritid och skola tycks också vara en framgångsfaktor för att nå fler unga. För att uppnå målet med ungas deltagande i fritidsverksamheten bedöms ovanstående som mer angelägna delar att hålla fast vid och utveckla än en utökad nolltaxa. Nationell utblick För att sätta diskussionen om behoven i Halmstads kommun i ett större sammanhang presenteras här en del inspel från andra studier och rapporter som genomförts nationellt. Vid en genomgång av rapporter kopplat till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF) rapport FOKUS 14 om ungas fritid och organisering framgår följande slutsatser. Bra generellt utbud av fritidsaktiviteter men svårigheter att nå vissa grupper Generellt sett har kommunerna en relativt positiv bild av i vilken utsträckning det lokala kultur- och fritidsutbudet svarar mot ungas efterfrågan generellt, men detta gäller i lägre grad för unga hbtqpersoner, unga i socioekonomiskt utsatta områden, unga nyanlända och unga med funktionsvariationer. Skapad av: Joakim Norström Sida 6 (9) Uppdaterad av: Jörgen Krantz Joakim Norström Utredning Nolltaxa för barn och unga

19 Föreningslivet befinner sig i en tillbakagångsfas och det finns få nya alternativ På uppdrag av MUCF har forskningsprojektet Ung Livsstil studerat hur ungas föreningsliv har förändrats de senaste 30 åren. Utifrån resultaten tecknas en bild av att föreningslivet befinner sig i en tillbakagångsfas. Föreningslivet i Sverige når en allt mindre andel barn och unga i åldern år, det gäller särskilt de äldre i åldersgruppen. Barn och unga är med i allt färre föreningar, detta gäller främst bland tjejer i åldern år. Unga, framförallt i gymnasiet, har sedan 1980-talet och framåt blivit allt sämre på att skilja på föreningar och kommersiella och kommunala verksamheter. Det finns få nya former av organisering eller aktiviteter. I några fall går det att notera att gymnasieelever uppger att de deltar i en aktions- eller kulturgrupp. Forskarna menar att förklaringen till ett minskat intresse för föreningsmedlemskap finns i allt fler konkurrerande aktiviteter. Andelen unga som säger sig vara mycket intresserade av att vara med i en förening har minskat. Individualisering och önskan om högre frihetsgrader i fritidsaktiviteter är förklaringar som lyfts. Även nätaktiviteterna tar en allt större plats i ungas liv. Det finns också tydliga tecken på att unga som börjar tidigt med en fritidsaktivitet också slutar tidigare på grund av att de tröttnar. De som slutar säger i allt större utsträckning att de vill pröva nya aktiviteter (med högre frihetsgrader) eller att de vill ta det lugnt. Aktiviteter och organisering bland unga på internet Sociologen Simon Lindgren har gjort en översikt av forskning om ungas intresseområden, aktiviteter och organisering på nätet. Trösklarna för att kunna delta och uttrycka sig har sänkts genom de nya digitala medierna. Den tidigare uppdelningen mellan producent och konsument har ersatts av en deltagarkultur, där allt fler unga interagerar via nya medier och enligt nya regler. Internets utveckling har inneburit lika dramatiska sociala och kulturella förändringar som teknologiska och ekonomiska omvälvningar. Villkoren för ungas organisering har också förändrats. Digitala och sociala medier gör det möjligt att knyta an till andra unga på nya sätt. Onlinenätverk används ofta som en förstärkning av redan befintliga sociala relationer. Nätet kan också föra samman individer som delar nischade specialintressen. Vilka lokaler skulle beröras? Lokaler som skulle kunna beröras vid en utökad nolltaxa är till exempel mötesplatser och kulturhus, Medborgarservice Andersberg, bibliotek, grundskolor och gymnasieskolor. Därtill kanske också andra samlingslokaler då de står lediga som på äldreboenden etc. För- och nackdelar med utökad nolltaxa Nackdelar Det kan bli ganska stora kostnader för ett marginellt definierat behov. Svårt att hyra ut vissa lokaler på grund av myndighetskrav och att de redan idag används på eftermiddagar och delvis kvällstid för egen verksamhet. Utökad uthyrning kan ibland medföra extra jobb för personal i egen verksamhet där lokalerna inte är fullt återställda efter användningen. Skapad av: Joakim Norström Sida 7 (9) Uppdaterad av: Jörgen Krantz Joakim Norström Utredning Nolltaxa för barn och unga

20 Rena lokaler förväntas vilket kan innebära att lokaler som är uthyrda behöver ha sen kvällsstädning eller morgonstädning före egen verksamhet startar. En utökad kostnad i form av personal som måste vara på plats i specialsalar och rum. En ökning på felanmälningar efter helgsuthyrning. Vid mer uthyrning generellt krävs mer städ-insatser. Fördelar De fördelar utredningen kommit fram till rör främst den kommunala organisationens interna verksamhet, som exempelvis; Gemensamt bokningssystem för hela kommunen Samma föreningsregister för hela kommunen Samordningsvinster Ökad samverkan mellan förvaltningar Om ett effektivt lokalutnyttjande kan främja barns- och ungas fritidsaktiviteter är det naturligtvis ett plus. I ett läge när kommunen växer starkt är det viktigt att kommunens lokaler utnyttjas så effektivt som möjligt. Övrigt I samhällsbyggnadsprocessen behöver man fånga upp behovet av exempelvis bibliotek, mötesplatser och andra lokaler för den fria tiden. Här skulle ett samutnyttjande och en samlokalisering av kommunens olika lokaler vara en viktig pusselbit. Om samverkan i gemensamma lokaler inom kommunen ska ske måste det klargöras att det finns driftsanslag för att driva verksamhet i dem. När till exempel nya skolor byggs kan samverkan om lokaler planeras in från start. Viktigt att tänka på med många aktörer i skolan alla veckans dagar. Skolan kan vara navet i närområdet där många som arbetar med barn- och unga kan mötas och bli samlingsplats för aktiviteter men det behöver finnas personalresurser, material och inventarier för det. Ett exempel gällande samverkan inför nybyggnationer är Ranagårdsprojektet där bland annat BUF, KUF, TF ingår. Slutkommentar Lokalfrågorna har ett stort fokus i motionen och utredningsdirektivet i förhållande till det mål som också uttrycks (stärka barn och ungas deltagande i fritidsverksamhet). Naturligtvis är en tillgänglig fritidsverksamhet (både fysiskt och ekonomiskt) viktig, men vi vet att deltagandet styrs av flera betydelsefulla faktorer. Kommunen tillgodoser i stor utsträckning ungas möjlighet att delta i fritidsverksamheter på olika sätt. Dels genom att många föreningar idag redan har möjlighet till nolltaxa i idrotts- och fritidsanläggningar. De flesta av dessa föreningar har återkommande aktiviteter terminsvis och är till för föreningens medlemmar. Kulturens organisering skiljer sig till viss del från idrottens. Flera verksamheter för barn och unga drivs av kommunen och i mindre grad av föreningslivet. Kulturskolan exempelvis, har verksamhet för barn och unga i åldrarna 4 19 år och når i dag ca elever med en bred kulturverksamhet. KomTek är en annan kommunal verksamhet med teknikfokus för barn och unga. Skapad av: Joakim Norström Sida 8 (9) Uppdaterad av: Jörgen Krantz Joakim Norström Utredning Nolltaxa för barn och unga

21 Kulturförvaltningens verksamheter med mötesplatser för unga med deltagandet i fokus och idépeng, och bibliotekens barn- och ungverksamhet erbjuder samtliga en öppen verksamhet. I subventionsutredning som genomfördes i Halmstads kommun 2014 beskrivs att det 2010 var ett sextiotal kommuner som tillämpade nolltaxa för barn- och ungdomsaktiviteter var det inte många som fortsatt hade det kvar. Vi blev nyfikna på varför denna förändring skett och sökte svaret bl.a. från SKL. Det visade sig att SKL inte har gjort någon utredning med detta syfte. Kommunerna ändrar tydligen ganska frekvent sin hantering av subventioner till ex. föreningar. I vissa kommuner har de snarare lagt på en liten avgift för bokningarna i syfte att minska uppbokning av lokaler som sedan ej används och inte avbokas. Vad upplevs som hinder för en god fritid när unga intervjuats? Nationella utredningar via MUCF visar på följande exempel på hinder och där framkommer inte lokalfrågan som någon större del. Deras slutsatser är följande: Privatekonomin kan begränsa ungas möjlighet till en god fritid. För unga i familjer med sämre ekonomiska förutsättningar kan fritiden begränsas av svårigheter att betala medlemskap eller utrustning. På vissa orter upplever unga även otryggheten i området som en hindrande faktor. I socioekonomiskt utsatta områden beskrivs de boende ofta ha låg föreningsvana, vilket försvårar möjligheten för unga att delta i föreningslivet. För dessa områden beskrivs även hur en del tjejer har begränsade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter Det bemötande unga får inom fritidsverksamheter kan begränsa deltagandet i olika aktiviteter. Det sistnämnda gäller inte minst unga hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning. Flera studier pekar på minskad föreningsaktivitet bland unga under de senaste årtiondena. Några av de förklaringar som har lyfts fram finns i en ökad individualisering i samhället samtidigt som vi ser att konkurrensen mellan olika aktiviteter ökat och även tendenser mot att verksamheterna riktas mot allt yngre individer. Nätet tar en allt större del av ungas liv samtidigt som vår kunskap fortfarande är relativt begränsad kring detta. Här behövs fortsatt utvecklingsarbete och en ökad kunskap och medvetenhet i kommunerna. Föreningslivets roll behöver utvecklas och nya former av organisering och aktiviteter behöver utvecklas. Motionens intentioner om att stärka barn och ungas deltagande i fritidsaktiviteter är lovvärt. Det stämmer också med kommunens mål om en meningsfull fritid för alla barn och unga. Utredningen kan dock konstatera att verktyget nolltaxa för föreningsdriven verksamhet för barn och unga är trubbigt. Detta särskilt då den fria tidens organisering, utbud och aktiviteter inom fritid och kultur har förändrats mycket de senaste decennierna. Skapad av: Joakim Norström Sida 9 (9) Uppdaterad av: Jörgen Krantz Joakim Norström Utredning Nolltaxa för barn och unga

22 Motion Socialdemokraterna i Halmstad Socialdemokra HtAMIIOSPAlMIEI I MA J^LMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsen Motion om nolltaxa för barn- och ungdomsverksamhet Våra barn och ungdomar är det viktigaste vi har. En bra start i livet är det bästa vi kan åstadkomma med ovärderliga långsiktiga effekter både humanitärt och ekonomiskt. Det vi kan göra på det här området bör vi således göra Dnr. <<> 7.0 n-/nn l-u' Sedan ett antal år har Halmstads kommun nolltaxa för föreningar som bedriver verksamhet för barn mellan 5-20 år i teknik- och fritidsförvaltningens lokaler/ytor, huvudsakligen inom idrottsområdet. Det innebär att föreningar som nyttjar teknik- och fritidsförvaltningens lokaler och ytor gör det utan kostnad. Nolltaxan är ett utmärkt stöd för vår ovärderliga föreningsverksamhet med alla de frivilliga krafter den samlar. Den bidrar väsentligt till att reducera kostnaden till en nivå de flesta familjer har råd med och därmed till att i någon mån jämna ut inkomstskillnader. Att delta i fritidsverksamhet berikar livet och utvecklar de sociala förmågorna. Vi menar att nolltaxa även bör införas för annan föreningsdriven barn- och ungdomsverksamhet som väljer att använda kommunens lokaler. I en subventionsutredning 2014 kom teknik- och fritidsförvaltningen fram till att man hade ca nolltaxetimmar kopplat till teknik- och fritidsförvaltningens anläggningar. Det motsvarade en kostnad på 19, 9 miljoner. En bra investering för framtiden. Vi tycker det är dags att ta nästa steg och utvidga det till all föreningsverksamhet för barnoch ungdomsverksamhet. Det är avgörande att föreningarna får möjlighet att välja kommunens lokaler. Kommunen har många lokaler som står tomma på kvällstid som mycket väl skulle kunna användas för föreningsverksamhet. Parallellt med nolltaxa för all föreningsverksamhet bör därför tillgängligheten till kommunens lokaler ses över och utvidgas. Vi menar att förutsättningar, behov samt kostnader först behöver utredas. I nästa steg som ligger utanför denna motion tar vi ställning till att genomföra det. Vi föreslår därför att kommunfullmäktige för föreningsdriven verksamhet för barn och unga 5-20 år beslutar: att starta en utredning med syfte att ta fram förslag för att öka tillgängligheten till outnyttjade kommunala lokaler. att utreda de ekonomiska konsekvenserna av nolltaxa i kommunala lokaler. Rose-Marie Edlund i Hansson"^- Ulla Winblad Motionen är antagen som gruppmotion av den socialdemokratiska fullmäktigegruppen.

23 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00007 Ärende UAN 2019/00007 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Kontaktpolitisk verksamhet Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att den kontaktpolitiska verksamhetsfördelningen ska fördelas enligt bilaga 1, daterad Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att 10 halvdagar disponeras till kontaktverksamhet, studier av verksamhet och dylikt per år mellan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att rapportering från kontaktpolitiker ska ske vid sammanträde under en stående punkt på dagordningen benämnd kontaktpolitisk verksamhet. Sammanfattning av ärendet Enligt Arvodesbestämmelser till Halmstads kommuns förtroendevalda (KF , 47) 10 kontaktdagar, står att respektive nämnd och styrelse ska ge ledamöter och ersättare rätt till, att efter egen bedömning utföra förrättningar i form av kontaktverksamhet, studier av verksamhet eller dylikt. Den kontaktpolitiska verksamheten har för avsikt att vara ett stöd för nämnden i att fortlöpande få information om förvaltningens verksamheter, hur arbetet i stort fortskrider samt att förbättra uppföljningen inom verksamheterna. Det aktuella ärendet fastställer vilka regler som ska gälla i samband med kontaktpolitisk verksamhet, samt den kontaktpolitiska verksamhetsfördelningen som ska gälla för förtroendevalda i Utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden. Ärendets beredning Ärendet är berett av nämndsekreterare på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens uppföljningsenhet. Fackliga organisationer Information i HUKSAM Beskrivning av ärendet Bakgrund Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

24 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00007 Enligt Arvodesbestämmelser till Halmstads kommuns förtroendevalda (KF , 47) 10 kontaktdagar, står att respektive nämnd och styrelse ska ge ledamöter och ersättare rätt till, att efter egen bedömning utföra förrättningar i form av kontaktverksamhet, studier av verksamhet eller dylikt. Antalet förrättningar med ersättning får inte överskrida 6 heldagar alternativt 12 halvdagar per kalenderår och förtroendevald. Respektive nämnd och styrelse ska närmare utforma regler för denna verksamhet. Verksamheten ska rymmas inom respektive nämnds styrelses budget. Den kontaktpolitiska verksamheten har för avsikt att vara ett stöd för nämnden i att fortlöpande få information om förvaltningens verksamheter, hur arbetet i stort fortskrider samt att förbättra uppföljningen inom verksamheterna. Detta görs genom att kontaktpolitiker ges möjlighet att fördjupa sig inom sitt område under ett antal dagar per år för att sedan redovisa för övriga nämndsledamöter under årets sammanträde. Genom kontaktpolitisk verksamhet skapas en närhet mellan förtroendevalda och tjänstemän inom förvaltningens verksamheter. Det aktuella ärendet fastställer vilka regler som ska gälla i samband med kontaktpolitisk verksamhet, samt den kontaktpolitiska verksamhetsfördelningen som ska gälla för förtroendevalda i Utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden. Analys och förslag Den kontaktpolitiska verksamhetsfördelningen hos Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ledamöter föreslås ske enligt bilaga 1, daterad Konsekvenser av förslaget - Ärendets beslutsgång Ärendet beslutas av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Beslutsunderlag 1. Bilaga 1, daterad Information om beslutet Förvaltningens verksamheter ska informeras om den kontaktpolitiska verksamhetsfördelningen. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Anna Carlgren, nämndsekreterare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

25 Datum Diarienummer UAN 2019/00007 Bilaga 1, kontaktpolitisk verksamhetsfördelning UAN ledamöter Kontaktpolitisk verksamhet Christofer Lundholm (M) - Michael Svensson (S) - Ardian Mazreku (M) Urszula Hansson (S) Dan Törnenger (M) Dan Stigsson (SD) Arber Gashi (S) Elisabeth Wetoft Petersson (KD) Anders Blomqvist (L) Jannike Karlsson (S) Robert Lindell (M) Mikael Ekfeldt (V) Lars Larsson (SD) Ersättare Milad Yacoub (M) Conny Jönsson (S) Gzim Ramadani (C) Fabiola Kindblad (S) Håkan Ramsén (L) Anton Nilsson (SD) Jenny Malmberg (V) AME, Halmstad Lärcentrum AME, Halmstad Lärcentrum KommunVux, Daglig verksamhet KommunVux, Daglig verksamhet Kattegattgymnasiet, Praktiska gymnasium Sannarpsgymnasiet, Ekonomiskt bistånd Kattegattgymnasiet, Praktiska gymnasium Astar, Aspero Idrottsgymnasium Sannarpsgymnasiet, Ekonomiskt bistånd Astar, Aspero Idrottsgymnasium AME, Kattegattsgymnasiet Sturegymnasiet, Ljud och Bildskolan Movant, Sturegymnasiet Movant, Drottning Blankas gymnasium Sturegymnasiet, Ljud och Bildskolan Eductus, Hermods Eductus, Hermods Sannarpsgymnasiet, Drottning Blankas gymnasium Postadress Besöksadress Telefon E-post Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Box Halmstad Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Fredriksvallsgatan 7 Halmstad direkt@halmstad.se Webbplats Organisationsnr:

26 Informationsärende Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00006 Ärende UAN 2019/00006 Information 2019 Ekonomiskt bokslut 2018, Henric Andersson kl Definitiv budget 2019, Henric Andersson kl Upplägg VB/VP-dagar 2019, Marina Zivojinovic kl Granskning av åtgärder avseende hot mot demokratiprocessen, Jörgen Krantz kl Remiss: Kulturstrategi för Halmstad, Anna Carlgren kl Informationsunderlag 1. Tidsplan VB/VP-arbete Remiss: Kulturstrategi för Halmstad Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Anna Carlgren, Nämndsekreterare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 1(1)

27 UAN save the date VP-arbete januari Fm aktivitet: info om UAF organisation, kort presentation av chefer, info om kommande VParbete m m 11 februari VB-dag: heldag då UAN möter chefer för dialog kring resultat och strategier i verksamhetsberättelsen och bokslutet. 24 juni Fm aktivitet: temat är planeringsdirektiven och det fortsatta VP-arbetet 26 augusti Fm aktivitet: genomgång av VP-material inför VP-dagarna 3-4 september VP-dagar enligt 2018 års modell och utifrån återkoppling från genomförd enkät 30 september Fm aktivitet: dialog ang VP-revidering utifrån förslag som framkom på VP-dagarna 28 oktober VP-revidering info-ärende i UAN 25 november Beslut i UAN avs VP Gulmarkerade datum avser ordinarie nämndsmöten, övriga tillfällen är förlagda till tid som ligger utanför ordinarie mötestid.

28 Informationsärende Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00006 Ärende UAN 2019/00006 Information Remiss: Kulturstrategi för Halmstad Sammanfattning av informationsärendet I juni 2017 fattade kulturnämnden beslut om att ta fram en kulturstrategi för Halmstad, samt att tillsätta en styrgrupp med representanter från både kulturnämnden och kulturförvaltningen. I beslutet framgår att kulturstrategin ska peka ut vision och mål, strategiska utvecklingsområden och riktningar för kulturen i Halmstad. Halmstads kulturstrategi 2030 är resultatet av en dialogprocess som involverat nästan 1500 personer under 2017 och Resultatet från dialogerna har samlats i fem utvecklingsområden. Inom dessa utvecklingsområden finns ett antal strategier och förslag på insatser. Kulturnämnden inbjuder till yttrande över Halmstads kulturstrategi 2030 och önskar yttrande senast Efter remissförfarandet presenteras ett slutligt förslag till kulturstrategi, med utgångspunkt i de synpunkter som kommit in. Kulturnämnden fattar sedan beslut om kulturstrategin i juni Informationsunderlag 1. Halmstads kulturstrategi Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Anna Carlgren, Nämndsekreterare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1)

29 FÖRSLAG TILL KULTURSTRATEGI 2030 Kulturnämnden 19 december 2018 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

30 INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 5 Vad vi menar med kultur...7 Det breda kulturbegreppet...9 Kulturens roll för hållbarheten...9 Definitioner och förklaringar...9 Så här har vi arbetat...11 Vision, mål och ledord...12 Nationella och regionala mål...12 Kulturen i Halmstads kommuns vision... Kommunövergripande mål...12 Kulturstrategiska mål...12 Ledord...13 Utvecklingsområden med strategier och insatser...15 Samverka möjliggöra...17 Leva mötas...21 Profilera berätta...25 Bilda utbilda...29 Skapa producera FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

31 FÖRORD Ett verktyg för framtidens Halmstad Sommaren 2017 fick kulturförvaltningen i uppdrag av kulturnämnden att ta fram en långsiktig strategi för kulturen i Halmstad. Ambitionen har varit att arbeta med stor delaktighet i processen, skapa riktningsvisare och lyfta blicken. Kulturen är ett omfattande fält som inbegriper många olika verksamheter och parter. Halmstads kommun växer i snabb takt och det ställer särskilda krav på människors välbefinnande, trygghet och trivsel. Det ställer också krav på att Halmstad ska vara en attraktiv och aktiv kommun som många vill besöka och även etablera sig i. Här är kulturen en viktig resurs samtidigt som kultur i dag är en självklar del i människors vardag. Med Halmstads kulturstrategi 2030 vill vi fånga bredden i kulturen. Det innebär att kultur inte är en avgränsad angelägenhet för kulturnämnden, utan berör i stort sett alla politikområden. De kulturella aspekterna ska finnas med när vi utvecklar samhället, bygger nya bostäder och offentliga miljöer. Kulturbegreppet ska finnas med i skolans planering för elevers lärande, möjligheter att uttrycka sina drömmar och få utlopp för sin kreativitet. Det ska finnas i den dagliga verksamheten på våra äldreboenden och mötesplatser, men också när vi ska stärka tillväxten och entreprenörskapet i kommunen. Kulturen är särskilt viktig när vi ska lyfta det vi är stolta över vår historia, vår identitet och vår attraktivitet. Med kultur menar vi den kultur vi vill leva i Halmstad där vi får ut mer av livet och fyller våra verksamheter med kreativa och konstnärliga dimensioner. Därför spänner Halmstads kulturstrategi 2030 över hela kommunen och över flera mandatperioder med sikte på Detta långsiktiga perspektiv skapar framförhållning och möjligheter att arbeta med kultur som en samlande kraft för hållbarhet och utveckling, både i beslut och genomförande. Kulturstrategin följs upp årligen och aktualitetsprövas varje mandatperiod. Det är vår förhoppning att kulturstrategin ska vara ett effektivt verktyg för förvaltningar, bolag, politik och näringar för att öka samverkan, skapa kunskap, tillit och underlag för långsiktighet och hållbarhet, för att utveckla och stärka Halmstad. Sven Palmkvist Ordförande kulturnämnden Kristina Blomquist Kulturchef Men framförallt utgör kulturen, med alla våra kulturskapare, föreningar och institutioner, en särskild kärna. Den mångfald av kreativitet som kommer ur denna ska vi värna. Det är en självklarhet för oss i ett modernt, demokratiskt och framväxande samhälle. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

32 Dåtid möter nutid. Ruinen i Övraby, ett kulturarv på platsen där Halmstad ursprungligen låg. I bakgrunden ser vi Tegelbruket, ett av Halmstad senaste bostadsområden. 4 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

33 SAMMANFATTNING En bred strategi för många Som en röd tråd genom Halmstads kulturstrategi 2030 löper vikten av att lyfta fram kulturella aspekter, kulturskapare, föreningar och det lokala engagemanget i kommunal planering. Att positionera kulturen utifrån ett strategiskt utvecklingsperspektiv utgör ett centralt värde i sig och en självklar demokratisk rättighet, men skapar även nytta och tillväxt för samhället. Kunskapsbildning, deltagande, demokratiska principer, digitalisering och tillgänglighet återkommer inom flera områden i strategin. En kommun som arbetar med att fokusera på processer snarare än resultat har större möjligheter att fatta hållbara och angelägna beslut för invånarna. Kulturstrategin tänjer och breddar synen på kultur. Men den förklarar också att det är ett mångfacetterat begrepp som har flera dimensioner. Alla dimensionerna spelar roll för att få ut mer av livet, vilket också är Halmstads kommuns löfte till invånarna. Visionen för kulturen i Halmstad utgår från kommunens övergripande vision om hemstaden, kunskapsstaden och upplevelsestaden. Samverkan, tillit och långsiktighet utgör ledord för kulturvisionen. Ledorden innebär att det ska vara enkelt att samarbeta, både operativt och strategiskt, såväl inom som utanför den kommunala organisationen. Kulturen ska utgöra en gemensam beröringspunkt för att stärka den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten. Det kommunövergripande målet Halmstad är en kulturkommun med nationell och internationell ryktbarhet föreslås vara vägledande i det fortsatta arbetet. För att nå det målet har tre kulturstrategiska mål formulerats: I Halmstad är det lätt att verka som utövare, näringsidkare eller förening inom kulturen. I Halmstad lever kulturen året om och i alla delar av kommunen. I Halmstad bidrar kulturen till möten och kunskap över alla gränser. Halmstads kulturstrategi 2030 är resultat av en dialogprocess som involverat nästan 1500 personer under åren 2017 och Resultaten från dialogerna har samlats i fem utvecklingsområden: Samverka möjliggöra Leva mötas Profilera berätta Bilda utbilda Skapa producera Inom dessa utvecklingsområden finns ett antal strategiska riktningar och förslag på insatser utpekade. De ligger till grund för kommande verksamhetsplanering och riktar sig till hela Halmstads kommun, både som organisation och geografiskt område. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

34 Konstverk av Victor Marx i en utställning på Halmstads konsthall Oavsett var i kommunen du bor ska man ha nära till kulturen. Halmstad behöver öppna upp för olika sorters kultur, alla musikstilar ska vara lika välkomna. 6 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030 Två Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten 2018.

35 Vad vi menar med kultur Kultur speglar vårt förflutna, problematiserar vår samtid och spekulerar i vår framtid. Sune Nordgren, Director, Baltic Centre for Contemporary Art, Gateshead, England Det breda kulturbegreppet Kulturnämnden utgår från ett brett och inkluderande kulturbegrepp. Det kan sammanfattas i tre dimensioner: Den sociologiska dimensionen (demokrati, deltagarkultur, bildning och lärande) Kultur som bygger på invånarnas egna aktiviteter, såsom skapande verksamhet, upplevelser, föreningsverksamhet och lärande. Demokratiaspekter och inkluderande förhållningssätt spelar här en viktig roll. Den estetiska dimensionen (konstnärliga värden) Kultur som samlingsnamn för konstnärliga uttryck och aspekter, såväl fysiska som idébaserade. Kulturens producerande kärna utgörs av fria kulturskapare, kulturföreningar samt kulturella och kreativa näringar (KKN). Den materiella och immateriella dimensionen (kulturarv, kulturmiljö, identitet) Kultur som uttryck för mänsklig påverkan till exempel spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer men också berättelser, traditioner och etniska kulturella värden. Kulturens roll för hållbarheten Kultur utgör ett kitt mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Kultur och ekologisk hållbarhet Kultur problematiserar och lyfter ekologiska aspekter genom till exempel resurshushållning, kretsloppstänkande och bevarandefrågor. I dag är många kulturskapare starkt engagerade i frågor som rör ekologisk hållbarhet. Inom folkbildningen ges alltfler kurser i hantverk och mat med ekologisk profil. Som en motkraft till konsumtionssamhället växer sig nya, kreativa former av återbruk och delningsekonomier allt starkare. Kultur och ekonomisk hållbarhet Kultur utgör en väsentlig faktor för den ekonomiska utvecklingen, den bidrar bland annat till en stärkt besöksnäring och ökad attraktionskraft. Många kulturella verksamheter utvecklas till starka kommersiella aktörer. Kultur utgör en viktig exportvara i dag, inte minst inom musikindustrin. Formgivning, spelutveckling och arkitektur är ytterligare exempel. Kultur och social hållbarhet Starkast framträdande är kulturen inom den sociala dimensionen. Demokratiaspekter, delaktighet, kulturens betydelse för människors livskvalitet samt möjligheter att skapa, utöva och uppleva kultur utgör här viktiga komponenter. I ett växande Halmstad bidrar kultur till att minska avstånd och sociala klyftor i syfte att värna det öppna samhället och ett mer sammanhållet Halmstad. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

36 Regnbågsgudinnan, av Magnus Lundberg, 2014 Var lite uppfinningsrika och innovativa. Det innebär inte berg- och dalbanor på torget, eller att det finns två miljarder matstånd i stan under en dag. Carolina Falkholts del i verket Vad vi vill (2013) 8 på Söndrumsskolan. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030 Jag vill komma in i city och BOOM! Få en härlig skylt framför mig med Hej och välkommen... detta händer i veckan! En Halmstadbo tycker till, ur kulturenkäten 2018.

37 VAD VI MENAR MED KULTUR Definitioner och förklaringar Kulturpolitik Kulturpolitiken handlar om att främja ett levande och oberoende kulturliv. Området omfattar kulturskaparnas villkor och människors tillgång till kultur i alla dess former samt hur kulturarvet ska bevaras, användas och utvecklas. Konstnärliga aspekter Avser alla former av konstnärliga uttryck inom bildkonst, hantverk, slöjd, litteratur, musik, teater, dans, performance, digitala media, film, spel, arkitektur, design, ljud samt sociala eller idébaserade konstnärliga uttryck. Kulturella aspekter Avser alla former av kulturer skapade av människan, såväl sociala, materiella som immateriella. Till exempel skapande och kreativ verksamhet, föreningskultur, ungdomskultur, stadskultur men också etniska och kulturella identiteter skapat av normer, värderingar och regler. Kulturella och kreativa näringar (KKN) Avser kulturella näringar där den huvudsakliga inkomstkällan utgörs av konstnärliga eller kulturella produkter och verksamheter. Kreativa näringar är ett område som spänner över flera sektorer såsom kultur, kulturarv, medier, näringsliv och turism. Ibland används också definitionen KKS (Kulturella och kreativa sektorn) som då även innefattar offentlig kulturverksamhet, IT och lärande. Kulturinkubator En kulturinkubator vänder sig i första hand till kulturnäringar som har en unik idé eller verksamhet. Här ges stöd att identifiera möjliga marknader för konstnärliga produkter eller tjänster och hur de kan bidra till avkastning. Cultural planning Samhällsplanering med kulturella förtecken. En bred och inkluderande metod för att ta vara på en plats kulturella kvaliteter och fånga platsens själ och identitet. Kulturskapare Avser alla de aktörer som skapar konstnärliga verk och kulturella uttryck. De innefattas av såväl enskilda aktörer som grupper, föreningar eller organisationer. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

38 Workshop på The Photo Gallery, 2017 Hade varit trevligt att ta del av Halmstads kulturarv och historia på något sätt. Det krävs ett aktivt musikliv och professionella musiker för att höja Halmstad till en kulturkommun. Ett ställe där folk i alla åldrar kan gå ut och svänga sina lurviga. Tre Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

39 Så här har vi arbetat Kulturstrategin ska peka ut vision och mål, strategiska utvecklingsområden och riktningar för kulturen i Halmstad. I juni 2017 fattade kulturnämnden beslut om att ta fram en kulturstrategi för Halmstad. En styrgrupp som leddes av kulturnämndens ordförande tillsattes. En projektgrupp inrättades på kulturförvaltningens stab. Workshoppar och dialoger Den offentliga delen med att ta fram kulturstrategin startade med en workshop på The Photo Gallery i oktober 2017 med deltagare från vitt skilda arbetsfält. Under våren 2018 genomfördes en dialogserie i form av tre workshoppar. Deltagarna bestod av representanter från civilsamhälle, näringsliv, kulturliv, politik och kommunal organisation. I dialogerna diskuterades nuläge, utmaningar, möjligheter och insatser. Öppna föreläsningar Under våren 2018 genomfördes tre öppna föreläsningar med temat Kultur i Halmstad i går, i dag, i morgon. Övriga dialoger som genomförts Kulturföreningar och kulturskapare. Pizza och politik på Medborgarservice Andersberg. Barn i årskurs 3 på Valhallaskolan. Elevrepresentanter för högstadieskolor. Elevråd från gymnasieskolor. Representanter för verksamheter inriktade på funktionsvariationer. Dialoger har också genomförts med medarbetare på kulturförvaltningens olika avdelningar. Många tyckte till i kulturenkäten Under perioden juni juli 2018 genomfördes kulturenkäten Tyck till om kulturen i Halmstad. 801 svar inkom med 395 fritextsvar. Läs mer om enkäten på Halmstads kommuns webbplats. Resultatet presenterades I oktober 2018 presentades resultatet från vårens dialoger på The Photo Gallery för alla som varit inblandade i workshoppar och dialoger. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

40 Vision, mål och ledord Nationella och regionala mål Halmstads kommun förhåller sig till nationella och regionala kulturpolitiska mål. De nationella kulturpolitiska målen beslutades av riksdagen i december De styr den statliga kulturpolitiken och är vägledande för kulturpolitiken i kommuner och landsting. Den nuvarande regionala kulturplanen beslutades 2016 och gäller Hallands kulturplan omarbetas vart fjärde år. För mer information besök kulturradet.se och regionhalland.se/kultur. Kulturen i Halmstads kommuns vision I hemstaden sker kulturella möten som bidrar och inspirerar till sammanhållning, sammanhang, gemenskap och social hållbarhet. I kunskapsstaden möjliggör kulturen det livslånga lärandet som bidrar till utveckling av det demokratiska samhället och som motverkar utanförskap. Kommunövergripande mål Halmstad är en kulturkommun med nationell och internationell ryktbarhet. Det här kommunövergripande målet föreslås ersätta det tidigare målet Halmstad ska vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med internationell ryktbarhet inom konsten. Kulturstrategiska mål Tre mål skapar målbild för kulturen Målen är vägledande för hur det kommunövergripande målet ska nås. I Halmstad är det lätt att verka som utövare, näringsidkare eller förening inom kulturen. I Halmstad lever kulturen året om och i alla delar av kommunen. I Halmstad bidrar kulturen till möten och kunskap över alla gränser. I upplevelsestaden finns möjligheter att uppleva, delta och vara medskapande i kulturlivet, vilket skapar mening, lust och identitet för individen. Kulturen bidrar till puls, gynnar utveckling av den kulturella och kreativa sektorn och bidrar till attraktivitet. 12 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

41 Ledord Ledorden ska vara just ledord för arbetet med att utveckla och profilera Halmstad som kulturkommun. De har utkristalliserats ur de genomförda dialogerna och skapar grogrund för den konstruktiva kreativitet som ska genomsyra kulturen i Halmstad. Tillit Ökat mandat och inflytande ska ges till professioner, verksamheter och utövare som arbetar med kultur. En potentiell framgångsfaktor för Halmstad är att det finns ett stort engagemang hos olika aktörer. En reell framgångsfaktor blir det om engagemanget tas tillvara och ges större utrymme i planering och genomförande. Samverkan Samverkan och samarbete ska utvecklas, både internt inom Halmstads kommuns organisation och externt. Det innebär att kunskap och resurser som finns i kommunens organisation och i övriga samhället ska tas till vara i ökad utsträckning. Lyssna mer på vad invånarna vill ha och eftersöker. Genomtänkt och långsiktig planering för kultur som är tillgänglig, miljöklok och inkluderande. Två Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten Långsiktighet För att veta att det vi gör i nutid har relevans och skapar effekter på längre sikt krävs långsiktiga perspektiv. Vet vi vart vi är på väg blir det lättare att fatta beslut i rätt riktning när de årliga verksamhetsplaneringarna görs. Mot bakgrund av att Halmstad växer i snabb takt ställs ytterligare krav på framförhållning. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

42 14 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

43 Utvecklingsområden med strategier och insatser Fem utvecklingsområden beskriver det breda kulturbegrepp som Halmstads kommun står för. Varje utvecklingsområde innehåller ett antal strategier. Strategierna är verktyg för att nå de kulturstrategiska målen. Varje strategi har ett antal förslag på insatser kopplade till sig. De svarar på frågan vad behöver vi göra?. Efter att Halmstads kulturstrategi 2030 är beslutad följer det fortsatta arbetet som ska besvara frågan hur gör vi det?. Det är då strategin bryts ned och konkretiseras i handlings- och verksamhetsplaner. Vissa insatser kan göras på kort sikt medan andra kräver längre planering. Gemensamt för de flesta strategierna och insatserna är att de bygger på tillit, samverkan och långsiktighet. Med andra ord de berör flera delar av den kommunala organisationen samt de aktörer som finns i Halmstads kommun och i Region Halland. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

44 Kulturnämndens ordförande Sven Palmkvist tar emot nyckeln till Kulturhuset Najaden av Kenneth Sjögren från Byggsjögren, vid invigningen oktober FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

45 Samverka och möjliggöra Det är inte alltid mer pengar som behövs. Ibland räcker det långt att berörda parter sitter vid samma bord, vid samma tillfälle, hör samma sak, tar gemensamma beslut och är lösningsinriktade istället för probleminriktade. För det krävs tydligt mandat och förtroende för dem som har i uppdrag att utföra, oavsett om de är en del av den kommunala organisationen, uppdragstagare eller samverkanspart. Samverkan sker när det finns gemensamma intressen och beröringspunkter, när det finns en gemensam fråga att lösa och där det behövs kompletterande resurser för att få bästa möjliga resultat. Samverkan kring kultur handlar om att tydligare definiera vad som är Halmstads kommuns roll och vad som kan lösas av andra parter, ofta med större effektivitet och kompetens. Därför ska Halmstads kommun inrikta sig på att öka samverkan med idéburna organisationer, föreningar och kulturskapare i syfte att öka kvaliteten i utförandet. Nära förknippat med samverkan ligger partnerskap som innebär att två eller flera parter ingår avtal kring en gemensam uppgift. Här bör Halmstads kommun undersöka hur formella hinder kan minimeras. En viktig fråga är hur samfinansiering kan möjliggöras inför större och mer kostnadskrävande projekt. Tidsfaktorn är även den viktig. En professionellt styrd process som tillåts ta tid, som är flexibel och som på riktigt involverar berörda parter skapar förutsättningar för hållbara och långsiktiga lösningar. Genom att arbeta med långsiktiga perspektiv skapas förutsättningar för kulturen att växa i Halmstad. Kulturskapare behöver stabilitet och framförhållning för att kunna arbeta med sina konstnärliga processer. Kommunen som organisation behöver också långsiktighet i sin planering. Ju tydligare det går att definiera i vilka riktningar man ska gå, desto lättare blir det att utföra de uppdrag som finns i dag. En av de främsta utmaningarna är på vilka sätt Halmstads kommun kan möjliggöra snabbare beslut och genomföranden. Kultur berör i stort sett alla verksamhetsområden inom den kommunala organisationen. Det behövs ett tydligare horisontellt arbetssätt för att kulturen ska genomsyra organisationen både på politisk nivå och på tjänstemannanivå. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

46 SAMVERKA MÖJLIGGÖRA Strategier och förslag på insatser Lyft fram kulturella aspekter på övergripande nivå Inom i stort sett alla verksamheter, projekt och politiska områden finns kulturella aspekter att ta hänsyn till. En kulturell aspekt kan vara hur sammanhållning, trygghet och identitet skapas genom kreativitet. Det kan vara hur attraktionsvärden utvecklas inom bostadseller stadsplanering. Och det kan vara hur barn och unga ges fler verktyg för att utveckla sina kunskaper och sig själva som människor. Därför ska Halmstads kommun verka för att kulturella aspekter finns med som en självklar del i planeringsdirektiven, målstyrningsarbetet och verksamhetsplaneringen. Genom att: Inrätta en kommunal samverkansgrupp på strategisk, övergripande nivå som ges ett utvecklingsuppdrag kring hur kultur kan spela en mer aktiv roll och ingå som en självklar del i samhällsplaneringen. Kulturella aspekter bör finnas med i förvaltningars och bolags årliga verksamhetsplaneringar samt att kulturförvaltningen ges särskilt uppdrag att bistå med kunskap och stöd. Ökat mandat och ökade resurser ska ges kulturskapare, föreningar och invånare Genom att involvera kulturskapare i processer som kommunen driver skapas nya perspektiv och värden. Kommunens roll ska vara att skapa förutsättningar och inte alltid lägga sig i innehåll och utförande. Det innebär att det behövs en ökad tydlighet kring roller, mandat och förtroende samt ökad kunskap om kulturskapares villkor. Föreningar och invånare ska ges fler möjligheter att delta och utveckla kreativa idéer. Genom att: Kulturskapare är en självklar del i utvecklingsprocesser och projekt redan från ett tidigt planeringsskede. Det kan till exempel röra sig om stadsbyggnadsprocesser, estetiska lärprocesser i skolan, offentlig gestaltning eller insatser för att minska segregation. Öka andelen rörliga medel till projekt- och experimentverksamhet för kulturskapare och föreningar. En handlingsplan för att utveckla de kulturella och kreativa näringarna (KKN) i Halmstad tas fram, för att synliggöra och ta vara på näringarnas resurser och behov. Öka kunskapen kring kulturella processer och kultursektorns behov och möjligheter. Ett utbildningspaket kring kultur ska tas fram, riktat främst till chefer inom förvaltningar och bolag samt politiker i nämnder och bolagsstyrelser. Temainriktade seminarier kring kulturens roll i samhällsutvecklingen kan utgöra komplement. 18 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

47 Utveckla samverkan och partnerskap Samverkan och partnerskap utgör två sidor av samma mynt där två eller flera parter bidrar för att dela på kunskap, kostnader och resurser. I Halmstad ska det vara lätt att samverka och arrangera vilket kräver ökad förståelse mellan olika parter men också praktiska verktyg för att möjliggöra detta. Genom att: Samfinansiering kring kostnadskrävande projekt utvecklas. Former för flerpartsfinansiering undersöks i samverkan mellan kommun, region och privat näringsliv i syfte att möjliggöra gemensamma satsningar. Det kan till exempel röra större gestaltningsprojekt, internationella konstsatsningar och evenemang. Inrätta ett programråd bestående av nyckelpersoner som på olika sätt arbetar med evenemang i kommunen. Programrådet arbetar operativt för att samordna det kulturella utbudet och stärka Halmstads profil som upplevelsestad. Få ut kulturen från stadskärnan och till orterna runt omkring. Låt kulturen poppa upp och vara busig! Två Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten En funktion som kulturlots inrättas. Kulturlotsen hjälper arrangörer med tillståndsfrågor, säkerhetsfrågor och praktiska frågor kring arrangemang i det offentliga rummet. Kulturlotsen utgör länken mellan arrangören och de förvaltningar och myndigheter som berörs. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

48 Lite mer coolhet så att inte allt är så tillrättalagt. Att utöva kultur gör människor aktiva och friska, stärker sammanhållningen och medför lärande och utveckling. Som pensionär vill jag slå ett slag för äldres möjligheter att kunna utöva kultur. Jag tror det bidrar till ett friskare liv. Två Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

49 Leva mötas Halmstad rör sig mot att bli en liten storstad. För att matcha det behöver Halmstads kulturutbud bli mer internationellt, experimentellt, utmanande och nischat. Kulturen behöver finnas i Halmstadbornas vardag, på oväntade platser och med oväntat innehåll. Städer och kommuner som sticker ut använder sin historiska och samtida kultur medvetet för att skapa ökad attraktivitet. Halmstad ska bygga vidare på sitt nationella rykte och internationella position inom den modernistiska konsten och surrealismen, bland annat genom Mjellby konstmuseum. Den offentliga gestaltningen, Hallands konstmuseum och Halmstads alla kulturskapare stärker ytterligare Halmstad som konststad. Det populärkulturella arvet, i form av framför allt musiklivet, är en av Halmstads styrkor. Många artister från Halmstad, som gjort karriär på nationell och internationell nivå, har fått kreativ näring genom bland annat Halmstads kulturskola och Sturegymnasiet. I Halmstad finns flera hundra musikutövare, producenter, musikgrupper och föreningar. En medveten satsning på musiklivet stimulerar bredden och slipar spetsarna, och gör Halmstad till en god mylla för ett blomstrande musikliv. En viktig faktor för att bosätta sig på en viss plats är det utbud som finns och vilken karaktär platsen har. I Halmstad har man nära till det mesta: vatten, stad, skog, landsbygd och storstäder. Men det är inte en självklarhet att invånarna har ett kulturellt utbud och kulturella mötesplatser i sin närmiljö. Ur såväl ett demokratiskt som livskvalitativt perspektiv är närheten till kulturen avgörande och att få kulturen att leva i alla stadsdelar och tätorter. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

50 LEVA MÖTAS Strategier och förslag på insatser Kulturen ska finnas i Halmstadbornas vardag Kulturen behöver finnas i direkt närhet till människors vardag för att skapa mening och sammanhang i de miljöer människor bor och vistas i. Det gäller både i staden men också i stadsdelar och tätorter. Därför behöver de lokala krafter och resurser som finns tas tillvara och ges stöd att utveckla sina verksamheter. Genom att: Utveckla en närhetsprincip som finns med i samhällsbyggnadsprocesser. Närhetsprincipen anger bland annat vilken kulturell service en Halmstadbo erbjuds och vilken närhet som finns till närmaste kulturella mötesplats. Utgå från biblioteken som nav i det lokala kulturlivet. Stötta samhällsföreningar och lokalt föreningsliv att utveckla kulturella aspekter, aktiviteter, deltagande och lokal identitet. Skapa möjligheter för fler stadsdelar och tätorter att etablera arrangemang och festivaler, gärna årstidsrelaterade och på oväntade platser. Välkomna nyinflyttade och nyanlända genom att ta fram och distribuera ett flerspråkigt kulturpaket med information, länkar och tips om kulturen i Halmstad. Levandegöra platser och skapa förutsättningar för kultur Olikheter inspirerar. Ju fler möjligheter till pop up-verksamheter och udda företeelser desto större möjlighet att människor med olika intressen och bakgrunder väljer Halmstad. Genom att: Rikta ett stöd av modellen Idépeng, som i dag finns för unga arrangörer, till invånare som vill prova en kreativ idé. Inrätta scenrum i strategiskt valda offentliga miljöer i hela kommunen. Ett scenrum behöver inte innebära en fysisk scen, utan kan bestå av förutsättningar för ett arrangemang. Den absolut viktigaste förutsättningen är tillgång till elförsörjning. Uppmuntra fastighetsägare att upplåta tomma lokaler för till exempel pop up-verksamhet. Använd tomma skyltfönster för utställningsverksamhet och andra kulturyttringar. Ta tillvara mellanrummen i staden, till exempel husgavlar, gångstråk, broar, lekplatser samt parker, och aktivera med hjälp av kulturen. Aktualisera och genomföra förslagen i utredningsarbetet Kulturstråk Nissan genom aktiv samverkan mellan förvaltningar, bolag, privata fastighetsägare och näringsidkare. Inrätta en mellanstor professionell scen för scenkonst, med plats för personer, för att stimulera och möjliggöra produktionsarbete, experiment 22 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

51 och gästspel. Scenen kompletterar Halmstads Teater i storlek och tillgänglighet samt Kulturhuset Najaden, med sin huvudsakligen musikaliska inriktning. Låt konsten och musiken sticka ut Halmstad har ett brett och rikt kulturliv. Det som särskilt sticker ut är konsten med tre starka konstinstitutioner: Mjellby konstmuseum, Hallands konstmuseum och Halmstads konsthall. Den offentliga gestaltningen på fasader, gator, torg och i parker är framträdande men bör få stärkta ekonomiska förutsättningar. Musiklivet är en oslipad diamant med stor potential. Halmstads starka musiktradition och mångfald av grupper, artister, kompositörer och producenter lyfts för att profilera Halmstad som musikstad. Genom att: Den offentliga konstens finansiering övergår från en fast summa till 1,5 procent av kommunens årliga investeringskostnader vid ny- och ombyggnationer av lokaler och offentliga platser. Procentsatsen ska även stå som rekommendation för privata fastighetsägare och byggföretag. Satsa på mer kultur- och matupplevelser längs med Nissan. Kanske några spännande och mindre arkitektritade byggnader. En Halmstadbo tycker till, ur kulturenkäten Göra en flerårig satsning på musiklivet, i syfte att lyfta fram bredden av Halmstadbaserade artister, körer, producenter, musikgrupper och musikgenrer. Öka utbudet av nationella och internationella gästspel samt skapa bättre förutsättningar för lokala artister och grupper att profilera sig utanför Halmstad. Günther Teutsch vid sitt offentliga FÖRSLAG TILL konstverk HALMSTADS Grannar, KULTURSTRATEGI

52 Våga ta ut svängarna och gör något som inga andra städer vågat eller har gjort än. Jag tycker att man ska ta tillvara på mer i Halmstad än att leta nya saker hela tiden. Jobba på det som redan finns och stärka det istället för att riva det. Två Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI KULTURSTRATEGI

53 Profilera berätta Vad är unikt för Halmstad och hur lyfts de kulturella styrkorna fram? Vilka nya berättelser skapas när nya invånare flyttar hit? Vilken identitet tar form och hur ska den synliggöras? Halmstad bär på många berättelser, upplevelser och historier. Halmstads kulturhistoriska arv sträcker sig långt tillbaka, redan 1307 fick staden stadsprivilegier. Sedan dess har mycket vatten flutit under Nissans broar och staden har präglats av bland annat industri, handel och sjöfart. Halmstads kulturhistoria och samtida kulturliv ska lyftas och profileras för att skapa fler reseanledningar, stärkt identitet och ökad attraktionskraft. Genom att ta tillvara Halmstads unika kvaliteter tydliggörs bilden av Halmstad vilket också bidrar till stärkt sammanhållning och öppenhet för förändringar i samhället. Halmstad växer i snabb takt vilket ställer krav på hur stolthet, identitet och sammanhållning kan stärkas. Nya berättelser skapas och nya erfarenheter läggs till i takt med att invånarstrukturen blir alltmer internationell och heterogen. Det kommer bli avgörande för Halmstads profil hur alla gamla och nya röster får komma till tals och synas, både i det offentliga rummet och på ett socialt plan. En utmaning är hur den kultur som redan finns och skapas i Halmstad ska kommuniceras. För att stärka Halmstads kulturella varumärke behöver engagerade ideella krafter, professionella utövare, föreningar, organisationer och institutioner samverka i ökad utsträckning och få förutsättningar att synas i fler kanaler och sammanhang. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

54 PROFILERA BERÄTTA Strategier och förslag på insatser Ta vara på arv och berättelser om och från Halmstad Hur ser den faktiska berättelsen om Halmstad ut och hur kan den utvecklas tillsammans med invånare och besökare? Halmstad har inte bara ett utan flera intressanta arv att ta vara på: det surrealistiska, det industriella, det marina, det danska, det populärkulturella med flera. Genom att: Sveriges första digitala stadsmuseum skapas, som ett pedagogiskt och interaktivt fönster till platser och historiska företeelser i Halmstads kommun. I museet levandegörs stadens rika historiska arv men också det samtida Halmstad. Lyfta Halmstads historia genom arrangemang. Händelser gestaltas på platser som spelat en viktig roll för Halmstads utveckling och identitet. Arvet från surrealismen och den modernistiska konsten med Mjellby konstmuseum som flaggskepp lyfts fram i stadens offentliga miljö och som ett varumärke för Halmstad. Skapa förutsättningar för det halländska hantverket i syfte att ta vara på kunskap, tekniker och nätverk. Skapa öppenhet för att världen är här Ett samtida och framtida Halmstad behöver vara öppet utifrån dagens globalisering. Erfarenheter, kunskaper och berättelser från andra kulturer är en del av vår kultur. Genom att aktivt arbeta med personer med olika bakgrunder skapas en större mångfald och bilden av Halmstad som en internationell mötesplats utvecklas. Genom att: Involvera och bredda Halmstads kommuns samarbeten med kulturskapare av olika etnisk härkomst. Fånga upp nyanländas erfarenheter i projekt och befintliga verksamheter. Utveckla fler nationella och internationella residensprogram med kulturskapare som tillfälligt bor och arbetar i Halmstad och skapar mervärden för Halmstads kulturliv. Möjliggöra för att ta emot fristadskonstnärer och fristadsförfattare. Ta vara på och utveckla platsers karaktärer Varje plats bär på en uppsättning unika kvaliteter. Genom att ta vara på dem, i nära samverkan med lokala intressenter, skapas förutsättningar för delaktighet och hållbara lösningar. Genom att: Ta vara på en plats, en tätorts eller en stadsdels kulturella kvaliteter bland annat genom metoden Cultural planning. 26 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

55 Tillgängliggöra platsers unika fysiska karaktär och värna dess kulturmiljö, till exempel naturvärden, karaktäristisk arkitektur, parker, torg, genom pedagogiskt material och konstnärliga gestaltningar. Kulturen synliggörs i arbetet med att profilera Halmstad Kulturens bredd och spets behöver synliggöras via de digitala och analoga kanaler som finns. Genom att skapa reseanledningar som tar avstamp i tradition, samtida konst och evenemang blir kulturen en självklar och attraktiv del av besöksnäringen. Genom att: Inkludera kulturskapare, kulturnäringar och föreningar i dialog med näringar som arbetar med turism och besöksmål. Förstärka de nätverk som finns inom besöksnäringen med kreativa näringar, som har kultur som gemensam nämnare. Saker för barn, som barnens dag, men som inte behöver kosta skjortan. En Halmstadbo tycker till, ur kulturenkäten Utveckla koncept med kulturbaserad destinationsutveckling i syfte att nå fler målgrupper med Halmstads kulturella bredd. Skapa former för paketering av kulturupplevelser och fler reseanledningar med kulturinnehåll. Kombinera konstnärliga upplevelser med mat, logi, kulturmiljöer och kulturarv. Kultur profileras i varumärkesarbete och kommunikation utifrån den kulturella bredd och spets som finns i Halmstad. Alla kulturella arenor bedriver ett tydligt tillgänglighets- och mångfaldsarbete. Flerspråkighet och öppenhet för världens olika kulturer är självklara inslag i utbudet. Kommunala scener och kulturella mötesplatser i Halmstad tillgänglighetsanpassas enligt nationella riktlinjer. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

56 28 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

57 Bilda utbilda Kulturell förståelse och tillgång till kreativa verktyg är avgörande för ett lustfyllt livslångt lärande. Genom att uppleva kultur och själv skapa ges människor ökad livskvalitet och djupare förståelse för sitt eget sammanhang. Kulturen har en inneboende förmåga att skapa frågor, såväl existentiella som mer vardagsnära. Frågor som är nödvändiga att utforska för att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt; hur ska vi människor förhålla oss till varandra? Var går gränserna? Hur möts vi i likabehandling, med respekt? Genom förskola och skola finns möjligheten att erbjuda alla barn att såväl uppleva som att skapa kultur. Det är en av de plattformar där vi vet att vi når alla, oavsett bakgrund. Kulturen erbjuder många olika sätt att uttrycka sig på och verktyg för att tillägna sig teoretisk kunskap. En väl fungerande kulturell mylla i Halmstad står Sturegymnasiet för. Med sina många estetiska spetsutbildningar har de utbildat många professionella kulturskapare. Så gott som samtliga som tilldelats Halmstads kommuns kulturpris de senaste tio åren har börjat sina karriärer på Sturegymnasiet. Det är en mylla som Halmstads kommun bör vara rädd om. För barns och ungas fria tid finns en mängd kulturaktiviteter. Genom framför allt Halmstads kulturskola ges barn och unga förutsättningar för eget skapande. Inom kulturområdet är det inte vanligt att satsa extra på dem som visar talang för en specifik kulturyttring, men det är viktigt att ta vara på och utveckla våra unga kreativa spetsar. Halmstad saknar högre konstnärliga utbildningar, bortsett från eftergymnasiala Hallands konstskola. Likt andra yrkesgrupper behöver också kulturskapare kompetensutveckling. För att få kulturskapare att flytta hit och stanna kvar behövs samverkan med konstnärliga lärosäten i övriga Sverige. Högskolan i Halmstad utgör en viktig resurs inom media, hälsa, humaniora, pedagogik och kulturvetenskap med samhällsinriktning. Här finns stora möjligheter till samarbeten, inte minst genom att erbjuda studenter möjligheter till tillämpade studier med Halmstad som utgångspunkt. Digital delaktighet utgör en allt viktigare demokratisk fråga. Allt fler samhällsfunktioner digitaliseras, och de som inte är delaktiga i den digitala världen hamnar i ett stort utanförskap. Ett tydligare ansvar för att arbeta med digital inkludering behövs, särskilt viktigt med tanke på den snabba tekniska utvecklingen. I bildningstanken ligger att alla människor, oavsett ålder, kön, härkomst, socioekonomisk status, fysiska eller psykiska hinder, ska ha samma tillgång till kultur och personlig utveckling. Biblioteksverksamheten och folkbildningen är viktiga i arbetet med det livslånga lärandet genom det mångfacetterade utbudet. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

58 BILDA UTBILDA Strategier och förslag på insatser En strategisk satsning på kultur för barn och unga Kultur för, av och med unga ska stärkas. Halmstads kommun har goda förutsättningar att vara en rik och levande kulturkommun för barn och unga. Det kräver samordning av alla aktörer som har barn och unga som målgrupp. En kulturplan för barn och unga föreslås tas fram som pekar ut insatser, roller och resurser. Viktiga delar i planen bör vara de estetiska läroprocessernas betydelse för det pedagogiska arbetet, hur kreativa verktyg kan utvecklas i skolan, särskilt viktigt för elever som upplever utanförskap. Hur kulturupplevelser, med hjälp av det regionala subventionssystemet, kan stärkas för förskola och skola och framförallt för gymnasieskolan. Hur kultur kan berika barns och ungas fria tid samt lyfta fram hur Halmstads kommun kan stötta unga kulturskapare och kreativa talanger. Genom att: En kulturplan för barn och unga tas fram. Skapa möjligheter till konstnärlig kunskapsutveckling Fler möjligheter till kunskapsutveckling behöver skapas för etablerade kulturskapare, men också för dem som befinner sig på väg mot ett professionellt utövande. Samverkan med folkhögskolor i Halland, Högskolan i Halmstad och konstnärliga lärosäten i Sverige ska öka. Genom att: Öka kunskapsinsatserna för unga kulturskapare som är på väg mot professionellt utövande. Öka samverkan och utbyten med Hallands konstskola och konstnärliga högskoleutbildningar i Sverige i samband med konstnärliga utvecklingsprojekt, till exempel i stadsmiljön. Samverka med Högskolan i Halmstad i syfte att öka kunskapsutbytet samt skapa möjligheter till tillämpade studier, examensarbete och forskning. Öka den digitala delaktigheten Digitaliseringen är en stor utmaning, genom att många människor står helt utanför den digitala världen. Men digitaliseringen för också med sig en mångfald av möjligheter för inkludering och delaktighet. Genom att: Folkbiblioteken i Halmstad ges ett tydligare uppdrag och riktade resurser för att kunna erbjuda hjälp och vägledning till invånare som befinner sig i digitalt utanförskap. Öka den digitala delaktigheten genom att möjliggöra streaming av arrangemang och tillgängliggöra kultur digitalt. Samverka med studieförbund och andra utbildningsanordnare i syfte att stärka kunskapen kring kreativa digitala redskap. 30 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

59 Möjligheterna till livslångt lärande ska stärkas i Halmstad Studieförbund, bibliotek och föreningsliv utgör en samlad resurs för folkbildningen och det livslånga lärandet. Genom ökad samverkan och gemensamma spetsprojekt ökar möjligheterna för att dela resurser och nå fler målgrupper. Genom att: Fördjupa samverkan med folkbildningen i syfte att tillsammans nå fler målgrupper, samverka kring angelägna frågor och projekt samt höja den allmänna kunskapen kring kultur hos invånare. Skapa möjligheter för folkbildningen att erbjuda kunskap kring arrangörskap och föreningsverksamhet, särskilt riktat till elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Integrera kultur som redskap i det dagliga arbetet med människor som omfattas av lagen om stöd och service (LSS). Folkbibliotekens roll för möten och samverkan över generationsgränser, kulturella och sociala strukturer, stärks. Även bibliotekens uppsökande verksamhet bör förstärkas. Att redan i tidig skolålder väva in och presentera kultur som en naturlig del av lärandet. Mer spontana happenings där gamla och unga från alla klasser och kulturer kan träffas i kreativa miljöer. Två Halmstadbor tycker till, ur kulturenkäten Foto: Joachim Brink, Högskolan i Halmstad FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

60 INNEHÅLL 32 Klaras fåtölj av Kamil A Lukaszewicz, 2013 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

61 Skapa producera Kärnan i Halmstads kulturliv utgörs av professionella kulturskapare, föreningar och kulturella näringar. Halmstads kommun har målsättningen att växa från dagens cirka invånare till år Det kommer att krävas kraftfulla insatser för att säkerställa en hållbar infrastruktur för konstnärlig och kulturell mångfald. Ytterst handlar det om Halmstads rykte som attraktiv plats att besöka, bo och verka på men också om den livskvalitet som Halmstads kommun vill erbjuda sina invånare. En kartläggning som kulturförvaltningen gjorde av den kulturella och kreativa sektorn kunde konstatera att det finns drygt 1700 verksamheter som kan räknas hit, bara i Halmstad. Enligt kartläggningen Rum för X (på kulturnämndens uppdrag 2016) kunde konstateras att det saknas flera tusen kvadratmeter produktionsyta för att motsvara de behov som finns. I Halmstad finns flera hundra föreningar och kulturskapare som ofta saknar lokaler och som verkar under knappa förhållanden. Trots att fler möjligheter skapats med Kulturhuset Najaden är behovet av produktionsmiljöer stort. Därför bör Halmstads kommun undersöka om det finns lokaler som kan användas mer flexibelt, samt i dialog med sektorn göra insatser utifrån de faktiska behov som finns. Halmstad har en möjlighet att profilera sig starkare som kulturstad genom att locka hit kulturskapare från andra delar av landet och internationellt, men det kräver fungerande förutsättningar för ett dynamiskt kulturklimat. Kulturskapare är ofta vad man kallar för kombinatörer. Med det menas att kulturskapare kombinerar olika former av uppdrag, bidrag, tjänster och stöd via projekt. Det skapar en osäker tillvaro och hotar den konstnärliga processen som kräver arbetsro, framförhållning och trygghet. Drivkraften bakom att arbeta professionellt med kultur är sällan att tjäna pengar utan att kunna utveckla sina idéer och sitt konstnärliga innehåll. Dramalogen är ett nätverk och en plattform för kulturskapare som vill bli självförsörjande kreatörer. Halmstads kommun behöver utveckla fler kreativa plattformar och inkubatorsverksamheter, där nya genreöverskridande samarbeten kan skapas. Spel, film och media är områden som växer snabbt. Här behöver Halmstad fånga upp och sammanföra kompetens från kulturskapare med bland annat kompetens från IT-företag, Högskolan i Halmstad och andra aktörer. Fler möjligheter behöver utvecklas för kulturskapare och föreningar att ingå i skarpa projekt som kommunen driver, till exempel inom stadsomvandlingsprocesser och besöksnäring, men också inom basverksamheterna. Kunskapen kring kulturskapares villkor och behov är en viktig fråga som behöver synliggöras. En tydlig signal från kulturskapare är att kommunens roll bör vara att skapa förutsättningar, och så lite som möjligt blanda sig i innehåll och processer. Den konstnärliga friheten ska värnas, ur alla perspektiv. FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI

62 SKAPA PRODUCERA Strategier och förslag på insatser Kulturskapares villkor ska stärkas Halmstads kommun ska verka för att kulturskapare ges goda förutsättningar att etablera sig, verka och utveckla sitt konstnärliga arbete. Genom att: Kulturskapare ges avtalsenliga ersättningar för sina uppdrag inom Halmstads kommun. Nationella riktlinjer ska följas. Halmstads kommun tar ansvar för kontrakterade kulturskapare i händelse av hat och hot. En av kulturens uppgifter är att utmana normer. Med ett allt hårdare åsiktsklimat är det av vikt att Halmstads kommun ställer sig bakom kulturella uttryck som utförs på kommunens uppdrag. Fler produktionsytor för kulturskapare, föreningar och konstnärer etableras i befintliga och/eller nya lokaler. Särskilt ska flexibla och oömma ytor för experimentverksamhet undersökas. Fler inkubatorer för kultur inrättas där kulturnäringar kan samutnyttja lokaler, teknik och andra resurser. En inkubator kan också skapa möjligheter till samarbeten med andra näringar samt utveckling av produkter, tjänster och konstnärliga verk. Förutsättningar skapas för att fånga upp den snabba digitala utvecklingen. Möjligheterna för spel-, film- och mediautveckling behöver förstärkas, bland annat genom kompetensutveckling, nätverksbyggande och arrangemang. Förutsättningarna för föreningsliv och folkbildning i Halmstad ska säkras En av Halmstads absoluta styrkor som kulturkommun är det rika föreningslivet och folkbildningsverksamheten. De står för engagemang, kompetens och kulturell bredd. De är också starka samverkanspartners när det gäller inkludering och integration. Därför utgör möjligheter till föreningsverksamhet och folkbildning en grundförutsättning för ett ännu starkare kulturliv i Halmstad. Genom att: Säkerställa en ekonomisk infrastruktur, genom rimliga stöd, som möjliggör bredd och spets i föreningars och folkbildningens utbud. Inrätta funktioner som utvecklare för kulturföreningar vars uppgift är att bistå med rådgivning, stöd och nätverksarbete. Utveckla samverkan mellan kulturföreningarna, genom föreningsträffar och strategiska samtal. Upprätta en öppen digital plattform för föreningar, för att öka kännedomen om varandras verksamheter och för att kunna dela resurser. Särskilt öka möjligheterna för kompetensutveckling och samverkan med föreningar och studieförbund som arbetar eller vill arbeta med demokratifrågor, mångfald och tillgänglighet. Halmstads kommuns egna lokaler används mer effektivt för föreningsverksamhet. Här krävs subventionerade hyror, samordning kring hur och vilka lokaler som kan användas, information till föreningslivet om möjligheterna samt ett gemensamt bokningssystem. 34 FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI 2030

63 För en god dialog med föreningslivet, för att inspirera och stötta, men styr dem inte. En Halmstadbo tycker till, ur kulturenkäten Ge goda möjligheter för föreningar och studieförbund att verka, det är på det sättet som en mångfald av aktiviteter och forum för kreativitet och bildning skapas och möten sker. Knutte Wester färdigställer sitt verk Av tiden flätar jag en plats, 2018 Ge sen föreningar stöd att jobba med inkludering och normkritiska sätt att nå ut. En Halmstadbo tycker till, ur kulturenkäten FÖRSLAG TILL HALMSTADS KULTURSTRATEGI