Tematiskt PM HÅLLBARHET med fokus på folkhälsa Underlag till fördjupad översiktsplan för Landskrona tättort

Transkript

1 Tematiskt PM HÅLLBARHET med fokus på folkhälsa Underlag till fördjupadd översiktsplan för Landskrona tätort

2 Innehåll FÖRORD... 3 HÅLLBARHET... 4 INLEDNING... 5 NATIONELLT ARBETE... 5 Leipzigstadgan... 6 Delegationen för hållbara städer... 7 Nationella miljömål... 8 REGIONALT ARBETE... 9 LOKALT ARBETE Översiktsplan Översiktsplan Vägval Landskrona FOLKHÄLSA INLEDNING NATIONELLT ARBETE Nationella folkhälsomål Plan och bygglagen REGIONALT ARBETE LOKALT ARBETE Folkhälsorapport Landskrona Folkhälsostrategi Folkhälsopolitiskt program Revisionsrapport Översiktsplan Översiktsplan FOLKHÄLSA I LANDSKRONA STAD NULÄGESBESKRIVNING HÅLLBARHET OCH FOLKHÄLSA I FRAMTIDENS LANDSKRONA UTMANINGAR Sida 2 av 28

3 FÖRORD Hur kommer folkhälsan att påverkas av planarbetet, och åt vilket håll kan och vill vi utveckla Landskrona stad i ett långsiktigt hållbart perspektiv? Detta är två övergripande och närbesläktade områden som kommer att behandlas i detta PM. Här kommer frågorna kring ekologisk, social, teknisk och ekonomisk hållbarhet i spel. Hållbar stadsutveckling i Landskrona kommer, mer fördjupat, att behandlas i förhållande till t.ex. regeringens Delegationen för hållbara städer och EU:s Leipzigstadgan om hållbara städer i Europa. Folkhälsoperspektivet är en genomgående fråga i hela arbetet med den fördjupade översiktsplanen, och kommer att vävas samman med hållbarhetsperspektivet. Ämnesområdet hållbar samhällsutveckling är komplext och kan diskuteras utifrån en rad olika aspekter. Diskussioner om och praktiskt arbete med hållbarhet sker i många sammanhang och med olika fokus. Detta PM syftar till att ge en övergripande beskrivning av det arbete som bedrivs vad gäller hållbar samhällsutveckling på nationell, regional och lokal nivå, med fokus på Sverige, Skåne och Landskrona. Den huvudsakliga utgångspunkten är planering och utveckling av den fysiska miljön genom offentlig fysisk planering. Mot bakgrund av detta belyses främst det hållbarhetsarbete som bedrivs inom offentlig sektor och som har en direkt eller nära koppling till kommunalt arbete med offentlig fysisk planering. Föreliggande PM avgränsas till att belysa frågor om hållbarhet utifrån ett övergripande perspektiv och med fokus på folkhälsa. Ytterligare aspekter av hållbar samhällsutveckling återfinns i andra delar av den fördjupade översiktsplanen för Landskrona tätort. Ninnie Hedström Planarkitekt Åsa Lindborg planchef Sida 3 av 28

4 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING Sida 4 av 28

5 HÅLLBARHET INLEDNING Hållbarhet är ett begrepp som i allt större utsträckning används i samband med samhällsutveckling. Det tycks råda konsensus kring betydelsen av att samhället utvecklas utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Detta gäller även i vid planering och utveckling av den fysiska miljön i såväl urbana som rurala områden. Trots detta finns det inte någon entydig definition av begreppet hållbarhet eller hållbar samhällsutveckling. 1 Den beskrivning av hållbar utveckling som har fått störst genomslag i samband med planering och utveckling av fysiska miljöer är den som ges i FN:s rapport Our Common Future, vilken utkom år Här definieras hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.. 2 Denna beskrivning har dock kritiserats för att bland annat vara oprecis, vag och antropocentrisk. 3 Nya definitioner har tillkommit, exempelvis i artikelsamlingen The Sustainable Urban Development Reader, där följande anges: "Sustainable development is development that improves the long term health of human and ecological systems". 4 Här betonas processtänkande och långsiktig mänsklig välfärd samt värdet i att bevara och återställa ekosystem. Oavsett hur begreppet hållbar utveckling definieras bottnar de flesta beskrivningar i en ekologisk holistisk världssyn där miljömässiga, ekonomiska, sociala och etiska perspektiv vävs samman och betydelsen av nätverk och systemtänkande betonas. 5 I FN:s rapport Our Common Future diskuteras hållbar utveckling huvudsakligen utifrån tre aspekter: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. 6 I likhet med den beskrivning av begreppet hållbar utveckling som ges i rapporten har även dessa tre aspekter fått stort genomslag i diskussioner om och i praktiskt arbete med planering och utveckling av fysiska miljöer. 7 Trots att det inte finns någon entydig definition av varje enskild aspekt, kan denna kategorisering ses som ett sätt att förtydliga och vidareutveckla resonemangen kring hållbarhet. De tre aspekterna anses generellt hänga nära samman och vara ömsesidigt beroende. 8 Detta kräver att hållbar samhällsutveckling förstås och hanteras genom en integrerad och samverkande helhetssyn. Arbete med att skapa en hållbar samhällsutveckling bedrivs inom en rad olika ämnesområden, olika instanser och på olika nivåer. I nästkommande tre avsnitt ges en övergripande bild av det arbete som bedrivs på nationell, regional och lokal nivå, med utgångspunkt i Sverige, Skåne och Landskrona. NATIONELLT ARBETE Hållbar utveckling har erkänts som en övergripande princip för FN:s arbete. 9 Detsamma gäller för EU:s arbete. Hållbar utveckling är en övergripande målsättning för EU och ska genomsyra all unionens politik och verksamhet. De ställningstaganden som görs och det arbete som bedrivs inom FN och EU, avseende hållbar utveckling, bidrar till att skapa ramar för arbete med hållbarhet även på nationell nivå och i förlängningen regional och lokal nivå. I Sverige är det Sveriges regering som på nationell nivå har det övergripande ansvaret för arbete med att skapa en hållbar samhällsutveckling. I följande avsnitt ges en övergripande beskrivning av det arbete med hållbar samhällsutveckling som bedrivs i Sverige, på nationell nivå. Sida 5 av 28

6 Leipzigstadgan Leipzigstadgan om hållbara städer i Europa är ett av de dokument som ligger till grund för det nationella arbetet med hållbar utveckling i Sverige. Leipzigstadgan om hållbara städer i Europa antogs vid det informella ministermötet om stadsutveckling och territoriell sammanhållning i Leipzig den maj Leipzigstadgan om hållbara städer i Europa utarbetades av medlemsstaterna, som bistods i detta arbete på ett brett och öppet sätt av berörda aktörer i EU. Väl medvetna om de utmaningar och möjligheter som de europeiska städerna står inför samt om deras varierandehistoriska, ekonomiska, sociala och miljömässiga bakgrund, enades medlemsstaternas ministrar medansvar för stadsutvecklingen om gemensamma principer och strategier för politiken för stadsutvecklingen. Ministrarna förband sig att: i sina hemländer inleda en politisk diskussion om hur principerna och strategierna i Leipzigstadgan om hållbara städer i Europa skall integreras i den nationella, regionala och lokala utvecklingspolitiken, använda redskapet integrerad stadsutveckling och därmed förbundna styresformer för självagenomförandet och skapa de nödvändiga ramarna för detta på nationell nivå samt främja inrättandet av en balanserad administrativ indelning som grundar sig på en europeisk polycentrisk stadsstruktur. I Leipzigstadgan ges rekommendationer enligt följande: I. Strategierna för en integrerad stadsutvecklingspolitik bör utnyttjas bättre Offentliga utrymmen av hög kvalitet bör skapas och tryggas Infrastrukturnäten bör moderniseras och energieffektiviteten förbättras Förebyggande innovations och utbildningspolitik II. III. IV. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid eftersatta bostadsområden samtidigt som man ser till staden som helhet Strategier för att förbättra den fysiska miljön bör tillämpas Den lokala ekonomin och den lokala arbetsmarknadspolitiken bör förstärkas Förebyggande utbildningspolitik beträffande barn och ungdomar Effektiv kollektivtrafik till rimliga priser bör främjas Strategierna för en integrerad stadsutvecklingspolitik bör utnyttjas bättre Offentliga utrymmen av hög kvalitet bör skapas och tryggas Infrastrukturnäten bör moderniseras och energieffektiviteten förbättras Förebyggande innovations och utbildningspolitik Särskild uppmärksamhet bör fästas vid eftersatta bostadsområden samtidigt som man ser till staden som helhet Strategier för att förbättra den fysiska miljön bör tillämpas Den lokala ekonomin och den lokala arbetsmarknadspolitiken bör förstärkas Förebyggande utbildningspolitik beträffande barn och ungdomar Effektiv kollektivtrafik till rimliga priser bör främjas Sida 6 av 28

7 Följande betonas i Leipzigstadgan: Stadsutvecklingspolitiken bör utformas på nationell nivå, och innovativa lösningar bör sporras på såväl nationell nivå som övriga nivåer. Våra städer behöver tillräckligt med spelrum för att kunna utföra lokala uppgifter på ett ansvarsfullt sätt samt en sund ekonomisk grund som ger stabilitet på lång sikt. Därför är det viktigt att medlemsstaterna ges möjlighet att utnyttja EU:s strukturfonder för omfattande integrerade stadsutvecklingsprogram. Vid utnyttjandet av dessa fonder bör man tydligt rikta in sig på särskilda svårigheter och möjligheter och beakta de olika möjligheterna, problemen och särdragen i medlemsstaterna. Om de lokala myndigheterna inte redan har utvecklat det nödvändiga kunnande och den effektivitet som behövs för att genomföra en integrerad stadsutvecklingspolitik bör de se till att detta blir gjort, och de bör också eftersträva att uppnå god kvalitet och hållbarhet i stadsmiljön. De nya EU initiativen Jessica och Jeremie som stöder inrättandet av stadsutvecklingsfonder och fonder för små och medelstora företag och som utnyttjar finansieringsinstrument för att föra in privat kapital i genomförandet av de integrerade stadsutvecklingsstrategierna erbjuder lovande möjligheter att förbättra effektiviteten hos de konventionella nationella och europeiska finansieringskällorna. På nationell nivå bör ministerierna tydligare erkänna städernas betydelse när det gäller att förverkliga nationella, regionala och lokala ambitioner, samt den inverkan deras politik får på dessa. Olika sektorsinriktade ministerier som arbetar med eller inverkar på stadsfrågor bör samordnas och integreras bättre så att deras åtgärder snarare kompletterar än står i strid med varandra. I Leipzigstadgan framhålls vikten av ett systematiskt och strukturerat utbyte av erfarenhet och kunskap på området hållbar stadsutveckling. Vi uppmanar Europeiska kommissionen att under en framtida konferens inom ramen för initiativet "Regioner för ekonomisk förändring" redogöra för resultatet av utbytet av goda lösningar på basis av riktlinjerna i Leipzigstadgan. Därtill behövs en europeisk plattform för att samla och utveckla goda lösningar, statistik, jämförande studier, utvärderingar, expertgranskningar och övrig stadsforskning för att stödja aktörerna inom stadsutvecklingen på alla nivåer och inom alla sektorer. Vi kommer att fortsätta att främja och intensifiera utbytet av kunskap och erfarenhet mellan politiska beslutsfattare, sakkunniga och övriga aktörer på lokal, regional och nationell nivå samt EU nivå i syfte att stärka den urbana dimensionen i EU:s strategi för hållbarhet, i Lissabonstrategin och i den europeiska sysselsättningsstrategin. Europa behöver starka städer och regioner som erbjuder en god boendemiljö. Delegationen för hållbara städer Delegationen för hållbara städer tillsattes av regeringen för perioden för att på olika sätt stimulera hållbar stadsutveckling. 10 Uppdraget har förlängts fram till december år 2012 för att konsolidera och avsluta det arbete som har inletts. Delegationen för hållbara städer är ett forum där företrädare för bland annat arkitekter, planerare, teknikkonsulter och exportfrämjare sitter samlade. Delegationen avses fungera som en nationell arena för hållbar stadsutveckling. Delegationen verkar för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden. Delegationen stimulerar arbetet för långsiktigt, välfungerande och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och minimerad Sida 7 av 28

8 klimatpåverkan. Delegationen samarbetar med kommunerna, marknadens aktörer och andra parter. Arbetet med hållbar stadsutveckling bygger på integrerad sektorsövergripande planering, höjda ambitionsnivåer och användandet av ny teknik. Under tidsperioden var delegationens huvudsakliga uppgift att: Hantera det ekonomiska stöd till utveckling av hållbara städer som regeringen aviserar. Främja en integrerad, sektorsövergripande planering. Främja samverkan i stadsbyggnadsprojekt mellan näringsliv, kommuner och andra aktörer samt allmänhetens deltagande. Stödja export av miljöteknik och främja internationellt samarbete som bidrar till hållbar stadsutveckling. Bidra till kunskapsutveckling och kunskapsspridning. Samla in och sprida information om goda svenska och internationella exempel. Under perioden ska delegationen fokusera på att: Följa, stödja och utgöra mötesplats för projekt för hållbara städer. Redovisa erfarenheter och goda exempel. Främja arbetet med miljöteknikutveckling och export. Stärka den sociala dimensionen i hållbar stadsutveckling. Främja samverkan kring forskning och utveckling. Identifiera hinder för hållbar stadsutveckling och förslag till åtgärder och lösningar. Delegationen ska också hantera ett statligt stöd till utveckling av hållbara städer. Nationella miljömål Under perioden antog Sveriges riksdag mål för miljökvaliteten inom 16 områden. För varje mål definierades också ett antal etappmål. 11 De 16 nationella miljömålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt och djurliv Sida 8 av 28

9 Målen ska vara uppfyllda år 2020, bortsett från klimatmålet som ska vara uppfyllt år Utöver de 16 miljömålen med tillhörande etappmål, finns det så kallade generationsmålet. Detta är ett övergripande mål för miljöpolitiken i Sverige, som ska ge vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att den önskade miljökvaliteten ska kunna nås. Generationsmålet är formulerat på följande sätt: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.. 12 Både generationsmålet och de 16 nationella miljömålen är avsedda att vara vägledande för miljöarbete på såväl nationell som regional och lokal nivå. Detta innebär bland annat att såväl länsstyrelsen och andra regionala organ som Sveriges kommuner har ansvar för att målen nås. Det poängteras i Sveriges regerings proposition 2009/10:155 att kommunalt engagemang och samverkan med företag, organisationer och andra aktörer är väsentligt för att det ska vara möjligt att uppnå målen. Här betonas att Sveriges kommuner har många av de verktyg som behövs för att påverka miljöutvecklingen och att det därför är det angeläget att miljöaspekterna väger tungt i kommunernas beslut och i planering och tillsyn. Exempel på sådana verktyg är översiktsplaner, detaljplaner, områdesbestämmelser, miljökonsekvensbeskrivningar, bygglov och rivningslov, med vilka kommunerna delvis kan styra den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. REGIONALT ARBETE På regional nivå är det i Sverige länsstyrelsen som har det övergripande ansvaret för att nationellt arbete med hållbarhet implementeras och samordnas på regional nivå. 13 I Skåne har dessutom Region Skåne ett utökat ansvar för den regionala utvecklingen, vilket också omfattar arbete med en hållbar samhällsutveckling. Länsstyrelsen har i uppgift att samordna statens intressen och synpunkter i all fysisk samhällsplanering. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för att samordna det regionala arbetet med att uppnå de nationella miljömålen. 14 Detta är en av länsstyrelsens huvudsakliga uppgifter vad gäller arbete med hållbarhet. För att samordna det regionala arbetet med att uppnå de nationella miljömålen samarbetar Länsstyrelsen i Skåne län med bland annat kommuner, näringsliv och ideella organisationer. Syftet är att miljömålen ska få genomslag i länet och att miljön ska bli bättre. Länsstyrelsen följer också upp hur arbetet går. Vidare ingår i uppdraget med miljömålen att länsstyrelsen anpassar de nationella etappmålen till skånska förhållanden. Länsstyrelsen i Skåne län har utarbetat etappmål för Skåne och ett miljöhandlingsprogram som visar hur man i Skåne län kan bidra till att nå de nationella miljömålen, bland annat på kommunal nivå. 15 På Länsstyrelsen i Skåne län arbetar man med frågor om hållbar samhällsutveckling även på andra sätt, bland annat genom arbete med hälsoskydd, klimat och energifrågor samt vatten och vattenanvändning. 16 Länsstyrelsen är också involverad i samverkansprojekt om hållbar samhällsutveckling tillsammans med andra aktörer. Såväl arbetet med hälsoskydd, klimat och energifrågor samt vatten och vattenanvändning som de samverkansprojekt som länsstyrelsen är involverad i är sådant som Skånes kommuner kan ta del av och i vissa fall medverka i. Sida 9 av 28

10 Inom Region Skåne sker arbetet med hållbar samhällsutveckling bland annat genom det miljöprogram som Region Skåne har utarbetat. 17 Miljöprogrammet är ett viktigt verktyg i Region Skånes strävan efter att vara en drivkraft och ett föredöme för att nå regionala, nationella och internationella miljömål. Miljöprogrammet är fastställt av Regionfullmäktige och avses vara en offensiv satsning på framtiden med fokus på miljö. Den vision som uttrycks i miljöprogrammet är formulerad på följande sätt: Region Skåne bidrar till ett livskraftigt Skåne alla i Skåne ska kunna leva ett gott liv i en god miljö.. Miljöprogrammet innehåller dels mål som huvudsakligen rör organisationen Region Skåne, dels mål som rör omvärlden. Här kan bland annat nämnas att Region Skåne, enligt miljöprogrammet, ska värdera och beskriva miljöpåverkan vid beslut, planering, produktval, upphandling och utvärdering; gynna forskning och utveckling som bidrar till positiv miljöpåverkan samt göra föredömliga val av miljöanpassad teknik. Fyra övergripande miljömål finns definierade i miljöprogrammet: Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad verksamhet Region Skåne är en föregångare i att minimera utsläppen av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person och godstransporter, uppvärmning och el. [ ] Hälsosam miljö Miljön ska vara fri från metaller och andra ämnen som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. [ ] Hållbar resursanvändning Hållbar resursanvändning innebär en god hushållning med vår gemensamma miljö, naturresurser och energi samt en verksamhet som bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Region Skåne gynnar hållbara produktions och konsumtionssystem. [ ] Stark miljöprofil Region Skåne är en betydande aktör i Skåne. Vårt miljöarbete är framåtsyftande och kännetecknas av trovärdighet och engagemang. I våra verksamheter bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling. Arbete med hållbar samhällsutveckling i Skåne sker även inom andra myndigheter och inom organisationer och företag i den privata sektorn och i samarbetsprojekt mellan olika parter. Dessutom finns såväl utbildning som forskning inom ämnet på bland annat Lunds universitet och på högskolorna i Skåne. LOKALT ARBETE Utöver nationellt och regionalt arbete med hållbar samhällsutveckling sker arbete med dessa frågor även på lokal nivå i Sverige. Sveriges kommuner har det övergripande ansvaret för detta genom att de är ansvariga för samhällsplaneringen på lokal nivå. I Landskrona arbetar man inom den kommunala organisationen med frågor om hållbarhet både internt och externt. Det interna arbetet riktas mot de kommunala förvaltningarna och övrig kommunal verksamhet och utgår bland annat från FN:s globala handlingsprogram för hållbar utveckling, Agenda Det externa arbetet handlar bland annat om folkhälsa, klimatfrågor och energieffektivisering. Kommunens externa arbete med hållbar samhällsutveckling rymmer potential att ytterligare utvecklas och systematiseras. Nedan redogörs för några av de lokala dokument som ligger till grund för det kommunala arbetet med Sida 10 av 28

11 hållbar samhällsutveckling med avseende på planering och utveckling av den fysiska miljön i Landskrona stad. Översiktsplan Det lokala dokument som huvudsakligen ligger till grund för arbetet med en hållbar utveckling av den fysiska miljön i Landskrona är översiktsplanen. I gällande översiktsplan för Landskrona stad, Översiktsplan 2000+, beskrivs inledningsvis ämnesområdet hållbar samhällsutveckling som en överordnad förutsättning för fysisk planering. Därefter följer specifikt formulerade mål för Landskrona stad, vilka syftar till att främja en hållbar samhällsutveckling. Även strategier för att uppnå målen beskrivs. Frågor angående hållbarhet hanteras genomgående i Översiktsplan utifrån de tre perspektiv som finns definierade i bland annat FN:s rapport Our Common Future: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. 19 För att främja en ekologiskt hållbar samhällsutveckling i Landskrona har följande mål definierats i Översiktsplan 2000+: Eftersträva att globala, nationella och regionala miljömål uppnås. Bevara Landskronas profilvärden, miljö och naturresurser, kulturvärden och andra tillgångar. Minska uttaget av ändliga resurser och negativ miljöpåverkan. Skapa ett robust och tryggt samhälle. För att främja en socialt hållbar samhällsutveckling i Landskrona har följande mål definierats i Översiktsplan 2000+: Eftersträva att övergripande sociala mål om demokrati, jämlikhet och trygghet uppnås. Skapa en kommun som är attraktiv för människor att bo och verka inom. Erbjuda närhet och livskvalitet och möjliggöra och uppmuntra boende och verksamma i Landskrona att vara delaktiga i och känna ansvar för sin livsmiljö. Främja mångfald vad gäller fördelning av ålder, kön, utbildning, lön, yrken och kultur. Motverka segregation. Främja utveckling utifrån lokala förutsättningar i kommunen. För att främja en ekonomiskt hållbar samhällsutveckling i Landskrona har följande mål definierats i Översiktsplan 2000+: Erbjuda ett brett och varierat bostadsutbud för att främja inflyttning till kommunen och att trygga en positiv ekonomisk utveckling. Skapa ekonomisk tillväxt genom en positiv näringslivsutveckling. Utveckla turist och besöksnäringen samt handeln genom att utnyttja befintliga natur, kultur, och fritidstillgångar. Dra fördel av det internationella företagande och mångkulturella affärsliv som finns inom kommunen för att skapa nätverk. Långsiktigt arbeta för varaktigt och livskraftigt företagande och ett aktivt miljöarbete i samverkan med teknik och ekonomi. Skapa och aktivt underhålla ett företagsklimat som är gynnsamt för såväl nystartade som etablerade företag samt uppmuntrar till ett kreativt entreprenörskap. Vidareutveckla befintlig industriell kompetens. Sida 11 av 28

12 Till de mål som har definierats i översiktsplanen finns strategier kopplade, vilka avses fungera som verktyg för att uppnå målen. Strategierna rör frågor om: (Relaterat till ekologiskt hållbar samhällsutveckling) Produktionsmönster och avfallshantering Zonering och transportbehov Täthet och bebyggelse Natur och biologisk mångfald Miljö och risker (Relaterat till socialt hållbar samhällsutveckling) Bostadsutbud och bostadsmarknad Kollektivtrafik Utbildningsmöjligheter Vård och omsorg Riskalstrande faktorer Brottsförebyggande arbete Tillgänglighet till rekreation (Relaterat till ekonomiskt hållbar samhällsutveckling) Konkurrenskraft Nätverk Kompetens och rekrytering Prioritering avseende behovstillfredsställelse och outsourcing Teknologi och IT Lokalisering av verksamheter Utbildningsmöjligheter, vård och omsorg Turism och marknadsföring Översiktsplan 2010 År 2007 påbörjades en revidering av översiktsplanen för Landskrona stad. Detta arbete resulterade i en samrådshandling år 2009, Översiktsplan Samrådshandlingen innehåller, i likhet med Översiktsplan 2000+, frågor och ställningstaganden avseende hållbarhet i samband med utveckling av den fysiska miljön. Hållbar utveckling utgör här ett av fem övergripande mål för framtida utveckling av Landskrona stad. I Översiktsplan 2010 beskrivs hållbar utveckling utifrån fyra aspekter: ekologisk, social, teknisk och ekonomisk hållbarhet. Dock poängteras att frågor om hållbarhet måste hanteras utifrån ett helhetsperspektiv där alla fyra aspekter beaktas samtidigt. Hållbar utveckling beskrivs i Översiktsplan 2010 som en strävan efter ett samhälle som är motståndskraftigt och uthålligt mot påfrestningar. Som grundläggande förutsättningar nämns hushållning med naturresurser, väl fungerande samhällsorganisationer som bygger på samspel mellan individer, organisationer och myndigheter, samt bebyggelse och tekniska system som samspelar med människor och natur. Vidare lyfts fysisk planering fram som ett av de främsta verktygen för att uppnå ett hållbart samhälle. Sida 12 av 28

13 I Översiktsplan 2010 pekas tre ämnesområden ut som särskilt betydelsefulla för möjligheten att skapa en hållbar samhällsutveckling: klimatanpassning brottsförebyggande åtgärder och jämställdhet genus och mångfald Dessa ligger delvis till grund för de förslag påå utveckling och markanvändning i Landskrona som redovisas i Översiktsplan Översiktsplan nen innehåller också konsekvensbeskrivningar av föreslagen utveckling och markanvändning: en miljökonsekvensbeskrivning, en beskrivning av sociala konsekvenser och en beskrivning av ekonomiska konsekvenser. Konsekvensbeskrivningarna belyser på vilket sätt föreslagen utveckling och markanvändning kan antas påverka klimat, naturresurser, hälsa och säkerhet, naturmiljö, kulturmiljö och landskapsbild, rekreation och friluftsliv, bostäder och befolkningsutveckling, de mindre orternas utveckling samt frågor omm genus och barnperspektiv, inkomster, investeringar och näringsliv. Utöver lokala visioner och mål för en hållbar utveckling redogörs i Översiktsplan 2010 också för f nationella och regionala miljömål och folkhälsomål. Konsekvensbeskrivningar finns även för dessa mål, det vill säga på vilket sätt föreslagen utveckling och markanvändning i Landskrona kan antas påverka möjligheten att uppnå de nationellaa och regionala miljö ochh folkhälsomålen. Vägval Landskrona Det planarbete som bedrivs i Landskrona har, utöver översiktsplanen, också stödd i stadsutvecklingsprojektet Landskronas vägval. Detta projekt är ett resultat av några av de rapporter som har publicerats under 2000 talet, bland annat av forskare, om utvecklingen i Landskrona. I programförklaringen för projektet står inledningsvis följande: Landskrona har r sedan 1990 tappat mellan två och tretusen arbetstillfällen. Bidragsberoendet är stort. Detta D visar sig också i sociala obalanser, i form av hög brottslighet, resultat och arbetsförhållandenn i vissa av skolorna och i möjligheter att försörja sig själv genom arbete. Nu står Landskrona, och o vi som bor här inför ett vägval: Antingen låter vi vår stad fortsätta sin kräftgång och bli en stad utan framtidshopp. Eller, så tar vi på allvar tag i problemen och vänder utvecklingen.. 20 I de skriftliga dokument som är knutna till projektet Landskronas vägval hanterass inte frågan om hållbar samhällsutveckling separat. Dock rör hela projektet delvis denna fråga. Sida 13 av 28

14 FOLKHÄLSA INLEDNING En faktor som kommit att uppmärksammas i allt större omfattning i arbete med hållbar samhällsutveckling är folkhälsa. Folkhälsa diskuteras ofta som en aspekt av social hållbarhet. Att diskutera hållbar samhällsutveckling med fokus på folkhälsa kan innebära en ytterligare konkretisering av frågan om social hållbarhet och hållbarhet i stort. Hälsa är någonting som alla människor har rätt till och som skyddas av flera internationella konventioner som Sverige som medlemsland i det globala hälsosamfundet ställer sig bakom. Exempel på sådana konventioner är FN systemets konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och WHO:s konstitution som lyfter fram bästa uppnåeliga hälsa som en mänsklig rättighet. 21 Folkhälsa är, enligt nationalencyklopedin, hälsotillståndet hos befolkningen i ett land, det vill säga hur människor i allmänhet mår. Folkhälsa kan mätas på olika sätt och diskuteras utifrån olika aspekter. De faktorer som påverkar folkhälsan brukar benämnas bestämningsfaktorer. Bestämningsfaktorer är bland annat levnadsvanor, livsvillkor, produkter, den fysiska miljön och den sociala miljön. I studier av folkhälsan framgår bland annat hur stor del av befolkningen i ett land eller i en stad etc. som drabbas av olika sjukdomar och skador och vilka skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper inom det studerade området. För att uppnå god folkhälsa inom ett område krävs inte enbart ett genomsnittligt bra värde av folkhälsan, utan också att skillnaderna mellan olika grupper inom området är så små som möjligt. Enligt Statens folkhälsoinstitut finns det flera anledningar att sätta folkhälsan i centrum när utvecklingsfrågor diskuteras. 22 Främsta anledningen är att en sund samhällsutveckling inte är möjlig om befolkningen inte är vid god hälsa. Statens folkhälsoinstitut beskriver detta samband på följande sätt: En god hälsa, ekonomisk tillväxt och en sund, säker och hälsosam miljö är faktorer som är ömsesidigt beroende av varandra och är förutsättningar för en hållbar utveckling. Insatser för att främja och förbättra folkhälsan är därför av stor betydelse för samhällsutvecklingen.. Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen belyser bland annat folkhälsans betydelse för utvecklingen av såväl urbana som rurala områden i rapporten Svenska lärdomar av Marmot kommissionens rapport Closing the Gap (2010). Här poängteras att det finns ett intimt samband mellan försörjning, tillväxt och hälsa och att Hälsa bör därför diskuteras som en drivkraft för utveckling på samma sätt som utbildning och infrastruktur, särskilt med avseende på hållbar samhällsutveckling. Statens folkhälsoinstitut menar att det finns god vetenskaplig evidens för att hälsoskillnader kan jämnas ut med en aktiv samhällsplanering, bland annat genom planering och utveckling av fysiska miljöer. 23 Som exempel kan nämnas att vid studier av lokalsamhället har fysiska egenskaper såsom hälsosamma omgivningar, lekplatser, tillgång till service och transporter visat sig ha betydelse för folkhälsan. Detsamma gäller psykosociala faktorer såsom gemensamma normer och värderingar, sammanhållning och ett områdes rykte. 24 I WHO:s rapport Closing the Gap diskuteras folkhälsa som en fråga om rättvisa. 25 I rapporten konstateras att eftersom folkhälsa påverkas av de förhållanden under vilka människor lever är Sida 14 av 28

15 fördelningen av såväl materiella som immateriella resurser av betydelse för människors hälsa. Här kan bland annat nämnas tillgången till mat, arbete och sjukvård. Arbete med folkhälsa bedrivs inom en rad olika ämnesområden, olika instanser och på olika nivåer. Med fokus på planering och utveckling av fysiska miljöer ges i följande kapitel en övergripande beskrivning av det folkhälsoarbete som bedrivs nationellt, regionalt och lokalt, med utgångspunkt i Sverige, Skåne och Landskrona. NATIONELLT ARBETE Utöver de internationella bestämmelser och mål som finns angående folkhälsa, finns det även nationella bestämmelser och mål. Dessa utarbetas huvudsakligen av Sveriges regering som har det övergripande ansvaret för arbete med folkhälsa i Sverige. Vad gäller folkhälsoperspektivet i samband med planering och utveckling av fysiska miljöer är det främst två faktorer på nationell nivå som ligger till grund för detta: de nationella folkhälsomålen och plan och bygglagen. I följande avsnitt ges en kortfattad beskrivning av dessa och kopplingen mellan dem. Nationella folkhälsomål År 1995 tillsatte Sveriges regering en kommitté, Nationella folkhälsokommittén, med uppgift att utarbeta nationella mål för hälsoutvecklingen i landet. Målen presenterades år 2000 och efter granskning av regeringen fastslogs elva nationella folkhälsomål. 26 Målen ska vara vägledande för samhällets insatser för att främja folkhälsan, förebygga ohälsa, minska hälsorisker samt förhindra förtida och undvikbar funktionsnedsättning, sjuklighet och död. 27 De nationella folkhälsomålen är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Plan och bygglagen Offentlig fysisk planering sker i Sverige med stöd av Plan och bygglagen (2010:900). Portalparagrafen i denna lag är följande: 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Sida 15 av 28

16 Koppling De tre första folkhälsomålen är de som anses mest relevanta att arbeta med ur horisonten fysisk planering. De hänger även intimt samman med PBL:s portalparagraf, och ger möjlighet för utveckling av målen. REGIONALT ARBETE På regional nivå är det i Sverige länsstyrelsen som har det övergripande ansvaret för att nationellt arbete med folkhälsa implementeras och samordnas på regional nivå. I Skåne har också Region Skåne ett lagstadgat ansvar för människors hälsa i Skåne län. Länsstyrelsens uppgift att förankra den nationella folkhälsopolitiken i Skåne län hanteras främst genom att de nationella folkhälsomålen belyses och till viss del bearbetas. Utöver folkhälsa arbetar länsstyrelsen även med andra frågor som rör det sociala perspektivet av en hållbar samhällsutveckling. Här kan bland annat nämnas tillgänglighet, barns rättigheter, integration, mångfald och jämställdhet. På Länsstyrelsen i Skåne län finns en enhet för social hållbarhet, organiserad under samhällsbyggnadsavdelningen, vilken bland annat bevakar frågor som rör just folkhälsa, tillgänglighet, barns rättigheter, integration, mångfald och jämställdhet. Region Skånes ansvar för folkhälsan i Skåne handlar huvudsakligen om att genom att bidra med kunskap påverka både strukturella och individuella förutsättningarna för hälsan. 28 Inom Region Skåne har målet för folkhälsoarbetet formulerats på följande sätt: Målet för det regionala folkhälsoarbetet är att förbättra och öka jämlikheten i hälsa med utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitiken i enlighet med det övergripande målet "Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen".. 29 Region Skåne har, i samarbete med Kommunförbundet Skåne, utarbetat en regional folkhälsostrategi för Skåne för åren I folkhälsostrategin lyfts några ämnesområden fram som särskilt angelägna att arbeta med, avseende folkhälsa. Dessa prioriterade områden är: Delaktighet, inflytande och jämlik hälsa Utmaning: Skapa förutsättningar för ökad delaktighet och inflytande och en mer jämlik hälsa. Målsättningar: Den ojämlika hälsan skall minska. De geografiska skillnaderna i hälsa ska minskas. Delaktigheten och inflytandet skall öka och utanförskapet skall minska. Hälsofrämjande levnadsvanor Utmaning: Öka förutsättningarna för hälsosamma val och mer hälsofrämjande levnadsvanor. Målsättningar: Övervikten skall minska med 5 procent. Andelen fysiskt aktiva individer skall öka med 10 procent. Psykosocial hälsa Utmaning: Den psykosociala hälsan ska öka i Skåne. Målsättning: Fler individer ska uppleva att de kan påverka sin hälsoutveckling i positiv riktning. Insatser skall riktas till de grupper som är särskilt utsatta bland barn, ungdomar och unga kvinnor. Sida 16 av 28

17 Alkohol, tobak, övriga droger samt spelmissbruk Utmaning: skapa förutsättningar för en minskad konsumtion av alkohol och övriga droger. Målsättningar: Konsumtionen av alkohol skall minskas ner till 2000 års nivå, bruk av narkotika och dopning skall minska. Andelen individer med spelberoende skall minska. Tobaksbruket skall fortsätta att minska. I folkhälsostrategin framgår att satsningar riktade mot barn, unga och äldre är prioriterade under strategiperioden. 31 Region Skånes arbete med att öka förutsättningarna för en god folkhälsa sker till stor del i samverkan med andra aktörer, främst de skånska kommunerna. LOKALT ARBETE Utöver nationellt och regionalt arbete med folkhälsa sker folkhälsoarbete även på lokal nivå i Sverige. Sveriges kommuner har genom sina olika ansvarsområden ett direkt ansvar för folkhälsan och utgör en central arena för folkhälsoarbete. 32 I Landskrona bedriver kommunen arbete med folkhälsa på olika sätt, bland annat genom den folkhälsosamordnare, alkohol och drogsamordnare och ungdomssamordnare som finns. Det finns också flera olika dokument som ligger till grund för det kommunala arbetet med folkhälsa i Landskrona. I följande avsnitt redogörs för några av dessa. Folkhälsorapport Landskrona 2010 Folkhälsoarbete bedrivs inom Landskrona stads kommunala organisation på olika sätt. Centralt finns sedan år 2009 en folkhälsosamordnare som har i uppdrag att koordinera och utveckla Landskrona stads folkhälsoarbete. Ett av de dokument som ligger till grund för folkhälsoarbetet i Landskrona stad är Folkhälsorapport Landskrona Denna är ett resultat av att man vart fjärde år gör en sammanställning av Landskrona stads befolknings hälsa och välfärd. Syftet är att kunna följa folkhälsans utveckling. Folkhälsorapporten tas fram med utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens elva målområden och bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer och levnadsförhållanden som påverkar hälsan. I Folkhälsorapport Landskrona 2010 redovisas Landskronabornas hälsa och välfärd med hjälp av text och statistik. Resultatet av den senaste studien av befolkningens hälsa och välfärd i Landskrona redovisas ytterligare i nästa kapitel, Folkhälsa i Landskrona stad. Folkhälsostrategi Inom ramen för Landskrona stads folkhälsoarbete har en folkhälsostrategi utarbetats. Folkhälsostrategin är skickad på remiss och planeras att antas i KS/KF under våren år Syftet med strategin är att denna ska vara vägledande för samtliga nämnder och verksamheter och ytterligare förstärka arbetet för en god folkhälsa i kommunen. Strategin är ett tvärpolitiskt styrdokument som anger vision och inriktning för Landskrona stads folkhälsoarbete. Visionen är formulerad på följande sätt: I Landskrona skall alla kommuninvånare ges lika möjligheter och förutsättningar till en god hälsa. Staden skall beakta de livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverkar folkhälsan. I folkhälsostrategin betonas att genom att förbättra och öka Sida 17 av 28

18 jämlikheten i folkhälsa hos Landskronas befolkning skapas bättre förutsättningar för att de målsättningar som antagits avseende stadens politiskt prioriterade områden ska uppnås. Folkhälsostrategin är konkret formulerad i tio punkter. Dessa har definierats mot bakgrund av det övergripande folkhälsomålet och de prioriterade målområden som riksdagen har fastställt. De tio punkterna, eller strategierna, är följande: 1. Utifrån stadens prioriterade mål hitta mätbara nyckeltal för en positiv utveckling av folkhälsan. 2. Landskrona stads folkhälsoarbete skall i första hand utgå från ett hälsofrämjande angreppssätt. 3. Stadens verksamheter skall ha som mål att bli hälsofrämjande livsmiljöer. 4. Landskrona stad skall beakta konsekvenserna av konsekvenserna för landskronabornas hälsa i processer och beslut. 5. Landskrona stad skall implementera ekonomiska analyser för att öka möjligheterna till att utvärdera den ekonomiska nyttan med satsningar av olika slag. 6. Landskrona stad skall stärka kompetensen inom och mellan förvaltningar, verksamheter och bland politiker om i vilken utsträckning beslut och åtgärder påverkar folkhälsan. 7. Landskrona stad skall utveckla och aktivt främja samverkan med den idéburna sektorn. 8. Landskrona stad skall utveckla och fördjupa samverkan med lokala och regionala aktörer. 9. Landskrona stad skall som arbetsgivare särskilt beakta sin egen arbetsmiljö och tjäna som föredöme för andra. 10. Landskrona stad skall inom befintlig budget och nämndorganisation identifiera och utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Åtgärderna skall inte vara beroende av särskilda bidrag eller anslag i budgeten utan ses som normala kostnader för att bedriva en viss verksamhet. Folkhälsopolitiskt program Till folkhälsostrategin finns ett program kopplat, Folkhälsopolitiskt program I likhet med folkhälsostrategin är programmet skickat på remiss och planeras att antas i KS/KF under våren år Programmet syftar till att utifrån folkhälsostrategin ge en gemensam och tydlig riktning i kommunens konkreta folkhälsoarbete. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Landskrona stad är det övergripande målet för folkhälsa som har formulerats av Sveriges regering: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 33 Vidare grundas folkhälsoarbetet i Landskrona stad även på de prioriterade målen för folkhälsa som också anges av Sveriges regering. 34 Av den folkhälsorapport som togs fram år 2010 för Landskrona stad, Folkhälsorapport Landskrona 2010, framkom att några områden är särskilt viktiga att fokusera på i Landskrona stad vad gäller folkhälsoarbete. I Folkhälsopolitiskt program är dessa definierade som fyra förbättringsområden: 1. Delaktighet, inflytande och jämlik hälsa. 2. Hälsofrämjande levnadsvanor. 3. Psykosocial hälsa. 4. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och övriga droger. Sida 18 av 28

19 Varje förbättringsområde är kopplat till mål som är centrala för en positiv utveckling och tillväxt i Landskrona stad. För att nå målen ges i Folkhälsopolitiskt program förslag på åtgärder. I programmet föreslås också vilken eller vilka kommunala förvaltningar eller avdelningar som ska vara ansvariga för varje åtgärd. Stadsbyggnadsförvaltningen avses ansvara för åtgärder som svarar mot de mål som ingår i förbättringsområde ett och två. Nedan redovisas vilka mål och åtgärder som Stadsbyggnadsförvaltningen ansvarar för. Förbättringsområde 1: Delmål: Det sociala perspektivet i stadsplanering. Åtgärd: Utveckla stadsplanering utifrån hållbarhetsaspekter där det sociala perspektivet får ett tydligt fokus. Bilda en tvärsektoriell nätverksgrupp för att utforma ett arbetssätt för hur det sociala perspektivet effektivt kan integreras i stadsplaneringen. I den fördjupade översiktsplanen tydligare belysa folkhälsoperspektivet och de sociala faktorerna i stadsplaneringen. Tillse att GIS används som grund för hälso och sociala konsekvensbeskrivningar i planärenden. Förbättringsområde 2: Delmål: Mötesplatser som stimulerar fysisk aktivitet för gruppen unga och äldre. Åtgärd: Undersöka möjligheter att utforma ett utegym i centrala Landskrona för målgruppen äldre. Delmål: Gång och cykelvägnätet. Åtgärd: Utveckla gång och cykelvägnätet för att främja säkra och aktiva transporter samt en hållbar utveckling i Landskrona stad. Öka nyttjandet av kommunens gång och cykelvägar. Delmål: Transportväg till och från skolan. Åtgärd: Skapa förutsättningar för föräldrar och barn/skolelever att använda sig av aktiv transport till och från skola och arbete. Utifrån ovanstående genomföra en kartläggning av arbetet med attityder och beteende gällande trafik/transport. Delmål: Stödjande miljöer som stimulerar till rörelse, spontanidrott och kreativ lek bland barn. Åtgärd: Genomföra fokusgrupper med barn och unga kring vad de upplever som stödjande miljöer för fysisk aktivitet, spontanidrott och kreativ lek. Upprätta en handlingsplan för att utveckla lekplatser som främjar rörelse, spontanidrott och kreativitet. Sida 19 av 28

20 I det Folkhälsopolitiskt program poängteras att två avgörande framgångsfaktorer för folkhälsoarbetet i Landskrona stad är samsyn och löpande arbete: det krävs en samsyn kring det folkhälsopolitiska programmet och strategin och att det krävs att de planerade åtgärderna integreras i de verksamheter som redan idag bedrivs i kommunen och att de blir en naturlig del av den ordinarie kommunala verksamheten. Genomförande av programmet avses ske i befintlig organisation. Den förvaltning eller avdelning som är ansvarig för respektive åtgärd ska via respektive nämnd ta fram en genomförandeplan. Folkhälsosamordnaren har en samordnande funktion inom varje åtgärd. I det folkhälsopolitiska programmet betonas också att de åtgärder som föreslås måste ses ur ett helhetsperspektiv. Detta är viktigt av olika anledningar, bland annat för att en åtgärd inom ett område ofta ger synergieffekter även på andra områden. Revisionsrapport 2011 På uppdrag av kommunrevisorerna i Landskrona genomfördes år 2011 en granskning av folkhälsoarbetet i Landskrona. Granskningen redovisas i en rapport, Landskrona kommun Granskning av folkhälsoarbetet. 35 En av de centrala slutsatserna i rapporten är att folkhälsoarbetet i Landskrona kan bli mer ändamålsenligt och effektivt. Enligt rapporten arbetar kommunen med viktiga målområden som har starka kopplingar till folkhälsa samtidigt som folkhälsoarbetet ses som en extra uppgift vilken inte integreras i kommunens huvudprocesser. Översiktsplan Utöver de dokument som direkt ligger till grund för folkhälsoarbetet i Landskrona finns det även andra dokument som utgör underlag för arbete med folkhälsa i samband med planering och utveckling av fysiska miljöer. Ett av dessa är översiktsplanen. Ämnesområdet folkhälsa hanteras inte separat i Översiktsplan 2000+, istället är frågor som rör folkhälsa integrerade i frågor om bland annat social hållbarhet, grönstruktur och kultur, fritid och rekreation. Översiktsplan 2010 Ämnesområdet folkhälsa behandlas i Översiktsplan 2010 i något större omfattning än i gällande översiktsplan, Översiktsplan I Översiktsplan 2010 finns bland annat en konsekvensbeskrivning där det framgår hur föreslagen utveckling och markanvändning i Landskrona påverkar de nationella folkhälsomålen. Samtidigt är frågor som rör folkhälsa integrerade även i frågor som rör andra ämnesområden. Sida 20 av 28

21 FOLKHÄLSA I LANDSKRONA STAD NULÄGESBESKRIVNING I följande avsnitt ges en övergripande beskrivning av folkhälsoläget i Landskrona. I Folkhälsorapport Landskrona 2010konstateras att det generellt har skett en förbättring sedan förra mättillfället avseende knappt hälften av de indikatorer som används för att mäta folkhälsan och välfärden. Det påpekas att situationen i vissa fall dock har försämrats. I rapporten betonas inledningsvis att nivån på hälsa och välfärd skiljer sig åt mellan olika grupper av befolkningen i Landskrona. Som exempel nämns att kvinnor har sämre hälsa i arbetslivet och sämre psykisk hälsa än män och att män har sämre värden vad gäller alkoholkonsumtion, matvanor och övervikt än kvinnor. I följande kapitel beskrivs folkhälsan i Landskrona stad. Uppgifterna är hämtade från Folkhälsorapport Landskrona 2010 där annat ej anges. Sammanfattande diagram över folkhälsoläget i Landskrona återfinns som bilaga (bilaga 1). I Folkhälsorapport Landskrona 2010mäts folkhälsa och välfärd i kommunen utifrån de elva nationella målområdena för folkhälsa, med hjälp av en rad indikatorer. Indikatorerna är framtagna mot bakgrund av nationella och regionala dataregister. 36 I kommande avsnitt redogörs för nationella målområden, indikatorer och resultatet av de mätningar som gjorts i Landskrona, som presenteras i Folkhälsorapport Landskrona Nationella målområden Indikatorer 1. Delaktighet och inflytande i samhället Jämställdhetsindex, Valdeltagande, Lågt socialt deltagande, Svagt emotionellt stöd, Svagt praktiskt stöd, Lågt förtroende för samhällsinstitutioner 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Utbildningsnivå, Förvärvsarbetare, Arbetssökande, Låginkomst, Försörjningsstöd, Ekonomisk stress, Brottslighet, Osäkerhet i bostadsområde, Låg tillit, Svag social förankring 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Barnfattigdomsindex, Barn med låg födelsevikt, Behörighet till gymnasieskola, Personaltäthet i förskola, Simkunnighet 4. Hälsa i arbetslivet Ohälsotal, Arbetsskador, Önskar att byta yrke, Anspändarbetssituation, Svagt socialt stöd i arbetet, Höga psykologiska krav i arbetet, Låg kontroll i arbetet 5. Miljöer och produkter Trafikbuller, Olycksfall, Skador och förgiftningar, Självmord, Misshandel och våldtäkter, Rattfylleri 6. Hälsofrämjande hälso och sjukvård Hälsofrämjande sjukhus, Ungdomsmottagningar, Dåligsjälvskattad hälsa, Dålig psykisk hälsa, Möjlighet att påverkahälsoutvecklingen, Sömnbesvär, Stress, Låg vitalitet, Otillfredsställande vårdbehov/tandvårdsbehov, Tandhälsa 7. Skydd mot smittspridning Vaccination 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Aborter 9. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Sida 21 av 28

22 10. Matvanor och säkra livsmedel Amning, Frukt och gröntkonsumtion, Godis, snack och snabbmat, Övervikt och fetma, Dödlighet i diabetes, Dödlighet i hjärtinfarkter 11. Tobak, alkohol, narkotika, Daglig rökning, Tobaksvanor bland ungdomar, Sluta Dopning och spel röka, Passiv rökning, Rökande blivande mödrar, Rökandespädbarnsföräldrar, Snusanvändning, Riskkonsumtion av alkohol, Alkoholkonsumtion bland ungdomar, Alkoholrelateraddödlighet, Försäljning från Systembolaget, Svartsprit, Haschanvändning, Spelvanor I Folkhälsorapport Landskrona 2010 görs inledningsvis en sammanfattning av folkhälsan i Landskrona utifrån de 11 nationella folkhälsomålen, grundad på statistiska mätningar: 1. Delaktighet och inflytande i samhället När det gäller målområdet Delaktighet och inflytande i samhället är det nästan hälften (49 procent)av landskronaborna som uppger att de har lågt socialt deltagande. [ ]Upplevelsen av att ha såväl svagt emotionellt som praktiskt stöd har ökat i Landskrona sedanföregående mättillfälle och ligger procentuellt högre än genomsnittet för Skåne. Positivt är att förtroendet för samhällsinstitutioner har ökat markant hos landskronaborna och är nästan på samma nivå som snittet för Skåne. Även Landskronas valdeltagande har ökat i riksdagsvalet för2010[ ]. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar När det gäller målområdet Ekonomiska och sociala förutsättningar fortsätter andelen med eftergymnasial utbildningsnivå att öka något i Landskrona vilket följer trenden för riket. Andelen landskronabor med eftergymnasial utbildning ligger dock fortfarande betydligt lägre än snittet för Skåne och riket. [ ] Förvärvsfrekvensen i Landskrona har ökat något mellan mättillfällena 2004 och I jämförelse med Skåne har Landskrona en lägre andel förvärvsarbetande. Andelen förvärvsarbetande är något lägre bland kvinnor än män, denna trend följer även länet och riket. Andelen hushåll med låg inkomst har fortsatt att utvecklas negativt, Landskrona har en högre andel familjer med låg inkomst än jämförelsegruppen, särskilt bland ensamstående med hemmavarande barn och övriga familjer med hemmavarande barn. Emellertid skiljer sig Landskrona i kategorin pensionärsfamiljer då kommunen har något bättre värde. I jämförelse med 2004 har antalet familjer med låg inkomst ökat i alla kategorier, gäller likaså för länet och riket. Trots detta har upplevelsen av ekonomisk stress minskat och kommunen ligger i stort sett i linje med Skåne. Antalet hushåll med ekonomiskt bistånd ligger fortfarande markant högre än genomsnittet för riket och Skåne. Dock har läget förbättrats i Landskrona och det är nu färre biståndstagare jämfört med mättillfällena 2000 och Även tilliten till andra människor har förbättrats men är fortfarande markant sämre i Landskrona än i regionen. [ ] Känslan av osäkerhet i det egna bostadsområdet hör ihop med brottslighet och tillit till andra människor. En miljö som upplevs som otrygg begränsar bland annat människors rörelsefrihet och möjlighet att använda bostadsmiljön eller omgivande miljö. I Landskrona är det nästan dubbelt så många som uppger att de är osäkra i sitt bostadsområde jämfört med länet. Sida 22 av 28