Europeiska unionens råd Bryssel den 31 oktober 2018 (OR. en)

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 31 oktober 2018 (OR. en) 12794/3/18 REV 3 LIMITE EJUSTICE 130 JURINFO 59 JAI 963 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 11724/4/18 REV 4 Ärende: Utkast till strategi för europeisk e-juridik För delegationerna bifogas utkastet till strategi för europeisk e-juridik, som ändrats med anledning av diskussionerna den 24 september och 16 oktober 2018 samt de skriftliga kommentarer som inkommit. I denna version beaktas feedbacken på utkastet till handlingsplan för e-juridik och inkluderas ytterligare information om utarbetandet och genomförandet av handlingsplanen. Denna version kommer nu att föreläggas Coreper och rådet för antagande /3/18 REV 3 abr,le,rr/ee/chs 1 DG JAI 2 LIMITE SV

2 BILAGA Utkast till strategi för e-juridik I. Inledning 1. Syftet med europeisk e-juridik är att förbättra tillgången till rättslig prövning i hela Europa; dessutom utvecklas informations- och kommunikationstekniken i och med att tillgången till rättsinformation och rättssystemens funktionssätt integreras. Digitala förfaranden och elektronisk kommunikation mellan dem som berörs av rättsliga förfaranden har blivit avgörande för att rättsväsendena ska kunna fungera effektivt i medlemsstaterna. 2. Europeiska unionen har nu i mer än ett decennium engagerat sig i europeisk e-juridik. Rådet 1, kommissionen 2 och Europaparlamentet 3 har alla visat sitt engagemang för utvecklingen av e- juridik. 3. Hittills har två handlingsplaner för e-juridik 4, och en strategi för e-juridik , drivit på utvecklingen på området för e-juridik. De båda handlingsplanerna har genomförts av rådet, genom relevanta förberedande organ, medlemsstaterna, kommissionen och Publikationsbyrån. 1 RIF-rådets slutsatser av den juni 2007, s. 43 i dokument 10267/07. 2 Som ett svar till rådet lade kommissionen den 5 juni 2008 fram meddelandet Mot en europeisk strategi för e-juridik (KOM(2008) 329 slutlig, rådets dokument 10285/08). 3 En resolution om e-juridik antogs vid plenarsammanträdet den 18 december 2008, 2008/2125 (INI). 4 Fleråriga handlingsplanen för europeisk e-juridik (EUT C 75, , s. 1). Flerårig handlingsplan för europeisk e-juridik (EUT C 182, , s. 2). 5 Utkast till strategi för europeisk e-juridik (EUT C 376, , s. 7) /3/18 REV 3 abr,le,rr/ee/chs 2

3 4. Den europeiska e-juridikportalen (nedan kallad portalen) har utökats med nya informationssidor 6 liksom nya sökverktyg 7 och dynamiska formulär 8. Layouten har också ändrats så att portalen blir enklare att använda och användarupplevelsen förbättras. 5. De elektroniska verktygen för e-juridik har utvecklats mycket snabbt: numera är digitala rättsliga förfaranden via säkra elektroniska kanaler och 9 säker kommunikation mellan rättsliga myndigheter 10 möjliga och det är enklare för medborgarna att få information om rättsliga bestämmelser 11 och tillgång till vissa nationella register som medlemsstaterna 12 eller branschorganisationer ansvarar för. 6. Nya typer av handlingar och sökverktyg har även blivit tillgängliga i Eurlex, som har uppdaterats med nya rättsakter och ny rättspraxis, bland annat nationella införlivandeåtgärder och nationell rättspraxis, liksom lagstiftningssammanfattningar där EU-rättsakter förklaras på ett enkelt språk. Eurlex funktioner och struktur har också förbättrats på grundval av feedback från medborgarna. 7. Två rapporter om läget i genomförandet av handlingsplanen för har utarbetats: en av rådet 13 och en av kommissionen Här tar man upp allt från familjerätt och utbildning i EU-rätt för personer som arbetar med rättsliga frågor till brottsoffers rättigheter i straffrättsliga förfaranden och konsumenträtt. 7 Dessa verktyg gör det möjligt att söka efter rättstillämpare, företag och myndigheter som arbetar för att skydda de mänskliga rättigheterna. 8 Till exempel offentliga handlingar avseende födelse eller hemvist inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1191 av den 6 juli 2016 om främjande av medborgares fria rörlighet genom förenkling av kraven på framläggande av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 200, , s. 1). 9 Till exempel de dynamiska formulären för småmål, som finns på e-juridikportalen. 10 Genom e-codex nätportar, i enlighet med vad som planerats inom ramen för e- bevisningsprojektet, till exempel. 11 Till exempel användning av ELI och ECLI för att söka efter och analysera lagtexter och rättspraxis. 12 Till exempel företagsregister genom företagsregistrens sammankopplingssystem eller konkursregister. 13 Aktuell version den 10 oktober 2018: WK 598/2018 REV WK 8440/2018. Slutversionen finns på /publication/d72311d9-c070-11e aa75ed71a1/language-en/format-pdf /3/18 REV 3 abr,le,rr/ee/chs 3

4 II. Kopplingar mellan principerna för e-juridik och e-förvaltning 8. Det arbete som utförts på området för e-juridik kan vara till nytta även inom andra områden. I synnerhet e-codex kan bidra med byggstenar, som e-förmedling, till flera områden. På samma sätt syftar resultaten av det slutförda projektet e-sens till att främja utvecklingen av gränsöverskridande digitala offentliga tjänster genom generiska och återanvändbara tekniska komponenter. 9. enom att underlätta tillgången till information och rättslig prövning bör e-juridik bidra till utvecklingen av den digitala inre marknaden ett av målen för e-förvaltning enligt Tallinnförklaringen om e-förvaltning 15. Europeiska e-juridikinitiativ bör syfta till ytterligare samstämmighet inom e-förvaltningsramen, med beaktande av medlemsstaternas konstitutionella bestämmelser om rättsväsendet (domstolsväsendets oberoende och maktfördelning), och ligga i linje med rådets slutsatser av den 20 september 2016 Handlingsplanen för e-förvaltning för : Snabbare digital omvandling av förvaltningar 16 och kommissionens meddelande av den 19 april 2016 EU:s handlingsplan för e-förvaltning för Snabbare digital omvandling av förvaltningar I enlighet med rådets slutsatser av den 20 september 2016 bör man i samband med initiativ som lanseras inom ramen för europeisk e-juridik iaktta de principer 18 som anges i kommissionsmeddelandet om EU:s handlingsplan av den 19 april Tallinnförklaringen om e-förvaltning från ministermötet den 6 oktober 2017 under det estniska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, / /16 COM (2016) 179 final. 18 Dessa principer är digitalt som standard (inbegripet anpassning av lagstiftningsinitiativen till den digitala eran), endast en gång (i överensstämmelse med bestämmelserna om uppgiftsskydd), inkluderande och tillgänglighet, öppenhet och insyn, gränsöverskridande som standard (i tillämpliga fall), interoperabilitet som standard (på grundval av standarder och öppna specifikationer i enlighet med standardiseringsprinciperna) samt tillförlitlighet och säkerhet. 19 Digitalisering av den europeiska industrin Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter (COM(2016) 180 final) /3/18 REV 3 abr,le,rr/ee/chs 4

5 11. Den europeiska e-juridiken bör i synnerhet stödja principen om digitalt som standard, särskilt genom att sträva efter att erbjuda medborgare och företag möjlighet att kommunicera digitalt med myndigheter, och integrera principen om digitalt som standard i såväl nationell lagstiftning som EU:s lagstiftning, i syfte att säkerställa relevanta rättsliga bestämmelser och därmed garantera rättssäkerhet och sömlösa kontakter både i nationella och gränsöverskridande sammanhang, följa principen endast en gång, dvs. undvika överflödiga förfaranden och, i överensstämmelse med dataskyddsregler, återanvända information som tidigare införts i systemet för senare förfaranden, såvida den inte blivit obsolet, vara användarorienterad, dvs. ha appar, webbplatser, verktyg och system som är utformade för att vara användarvänliga och ge användarna egenmakt. III. Den europeiska e-juridikens mål 12. E-juridikens syfte är att underlätta tillgången till rättslig prövning och rättsväsendets funktion, även i gränsöverskridande fall, för medborgare, rättstillämpare och myndigheter, med beaktande av principen om rättsväsendets oberoende och maktdelningsprincipen. E-juridiken uppnår detta syfte genom att förenkla och digitalisera kommunikationen, tillgången till förfaranden och rättsinformation samt kopplingar med och mellan de nationella systemen i gränsöverskridande sammanhang /3/18 REV 3 abr,le,rr/ee/chs 5

6 A. Tillgång till information 13. Målet är att förbättra tillgången till information på det rättsliga området i Europeiska unionen, inbegripet följande: Information om medborgares rättigheter, som hjälper till att öka medborgarnas medvetenhet. Information om EU-lagstiftningen och om nationell lagstiftning som införlivar EUlagstiftningen. Information om förfaranden vilken hjälper medborgarna att använda de olika verktyg som står till deras förfogande i samband med sådana förfaranden, t.ex. dynamiska formulär eller sökverktyg för yrkesverksamma med anknytning till området och (rättsliga) myndigheter. Information om behöriga myndigheter som hjälper medborgarna att identifiera behöriga myndigheter och relevanta nationella lagar inom ramen för rättsliga eller utomrättsliga förfaranden. Offentligt tillgänglig information som ingår i nationella register. Uppgifter av relevans för användningen av e-juridik 20 och e-lagstiftning Portalen, jämte Eurlex, har en viktig roll att spela när det gäller att uppnå detta mål. 15. Portalen måste fortsätta att utvecklas mot att bli en mer interaktiv gemensam kontaktpunkt på juridikområdet, där tillgång ges till e-tjänster eller e-lösningar. 16. Eurlex bör utvecklas så att medborgarnas behov tillgodoses än bättre och så att de enkelt kan hitta all relevant information om EU-lagstiftningen. 20 Såsom uppgifter som i sig inte är rättsliga men som utgör ett stöd vid användningen av e- juridikverktyg, såsom register över yrkesverksamma med anknytning till området, information om företag eller insolvensstatus för personer och företag. 21 Såsom uppgifter med koppling till lagstiftning, t.ex. metadata. Tillgång till dessa uppgifter bör ges i återanvändbart format så att man främjar interoperabilitet tekniskt (användning av öppna dataformat) eller semantiskt (användning av kontrollerade ordlistor, såsom EuroVoc) och användbarhet genom att förenkla tillgången till rättsinformation genom användning av identifikatorer som ELI och ECLI /3/18 REV 3 abr,le,rr/ee/chs 6

7 17. I syfte att ge tillgång till information som kan användas i rättsliga och utomrättsliga förfaranden har man sammankopplat eller håller på att sammankoppla relevanta register, såsom företagsregister och insolvensregister. Ytterligare register och databaser bör vid behov sammankopplas, så att tillgången till information förenklas och arbetsgången för yrkesverksamma med anknytning till området underlättas. 18. I detta sammanhang bör man fortsätta att nära involvera rättstillämpare vilka har en dubbel roll som både användare av den information som tillhandahålls genom projekten för registereller databassammankoppling och, i vissa fall, ansvariga för implementeringen och driften av registren och databaserna. B. E-kommunikation inom det rättsliga området 19. Dematerialiseringen av rättsliga och utomrättsliga förfaranden bör fortsätta så att tillgången till domstolar blir enklare och snabbare och så att användningen av utomrättsliga förfaranden underlättas genom tillämpning av säkra elektroniska kommunikationsverktyg i gränsöverskridande situationer, särskilt e-codex. 20. E-juridiken bör underlätta elektronisk kontakt och kommunikation såväl mellan olika rättsliga myndigheter som med medborgare och yrkesverksamma med anknytning till området i rättsliga förfaranden (t.ex. genom videokonferenser eller säkert elektroniskt uppgiftsutbyte) i överensstämmelse med den befintliga rättsliga ramen. 21. Vissa funktioner bör bara tjänstemän vid de rättsliga myndigheterna ha tillgång till, genom säker åtkomst med särskilda åtkomsträttigheter och en enhetlig eller interoperabel autentiseringsmetod, grundad på system som är förenliga med bestämmelserna i eidasförordningen. 22. Bestämmelserna inom den rättsliga ramen för eidas-förordningen bör granskas och tillämpas närhelst betrodda tjänster inom det rättsliga området genomförs eller utnyttjas /3/18 REV 3 abr,le,rr/ee/chs 7

8 23. E-juridiksystemen kan även användas för att underlätta funktionen för olika befintliga nätverk på europeisk nivå, såsom det europeiska privaträttsliga nätverket och det europeiska straffrättsliga nätverket. I detta syfte kan de möjligheter som det europeiska e-juridiksystemet och portalen erbjuder utnyttjas ytterligare i samråd med de ovannämnda organisationerna. C. Interoperabilitet 24. Varje medlemsstat bör säkerställa tekniskt genomförande och förvaltning av de nationella e- juridiksystem som krävs för att underlätta sammankopplingen och interoperabiliteten mellan medlemsstaternas system. Kompatibilitet mellan de olika tekniska, organisatoriska, rättsliga och semantiska aspekter som väljs för det juridiska systemets applikationer bör säkerställas, samtidigt som man garanterar flexibilitet för medlemsstaterna. I detta sammanhang bör de principer som fastställs i den europeiska interoperabilitetsramen tas i beaktande. IV. Principer för e-juridik A. Riktlinjer för handlingsplanen i. Prioritering 25. Vilka projekt som inkluderas i handlingsplanen bör avgöras på grundval av prioriteringar som bestämts i enlighet med den fastställda betydelsen för medborgare, företag och rättsväsendet, hållbarhetsutsikterna, den tekniska utvecklingen och antalet medlemsstater som deltar från början. Prioriterade projekt bör förlita sig på teknik som är tillräckligt utvecklad så att genomförandet kan ske till rimliga kostnader samtidigt som tillfredsställande stabilitet i och kvalitet på tjänsten säkerställs. Projekten bör gagna medborgare, företag och/eller rättsväsendet och vara tillämpliga i omfattande eller viktiga förfaranden. Projekten måste ha potential att involvera alla eller nästan alla medlemsstaterna. Projekten kan involvera EU:s institutioner /3/18 REV 3 abr,le,rr/ee/chs 8

9 26. Projekt som betraktas som prioriterade på grund av deras aktuella status, brådskande karaktär eller kopplingar till andra projekt kommer att inkluderas i en primär förteckning i handlingsplanen. 27. Samtidigt kommer en reservförteckning att utarbetas med projekt för vilka vissa förutsättningar för närvarande inte förefaller vara uppfyllda. De projekt med lägre prioritet som ingår i denna reservförteckning kan fortfarande genomföras med deltagande av de medlemsstater som vill fortsätta med projektet när lösningar har hittats för befintliga hinder eller icke uppfyllda förutsättningar, och de skulle kunna tilldelas finansiering om deras tillämpningsområde omfattas av en inbjudan om att lämna förslag. ii. Kontinuitet 28. Av kontinuitetsskäl bör man överväga att inkludera pågående projekt från tidigare handlingsplaner när handlingsplanen utarbetas. Man bör då prioritera projekt som redan har gett positiva resultat. iii. Utvecklingsmöjligheter 29. Handlingsplanen bör vara flexibel med avseende på framtida utveckling (juridisk eller teknisk). Ett specifikt projekt skulle därmed kunna läggas till i handlingsplanen om en rättsakt kräver åtgärder på området e-juridik. 30. Teknik inom det juridiska området, t.ex. artificiell intelligens (AI), blockkedjeteknik, e- översättning eller virtuell verklighet, bör noga övervakas så att man kan kartlägga och utnyttja möjligheter som kan ha positiva effekter för e-juridik. 31. I synnerhet artificiell intelligens och blockkedjeteknik skulle kunna ha en positiv inverkan på e-juridik, bland annat genom att öka effektiviteten och tilliten. Vid framtida utveckling och utnyttjande av sådan teknik måste man ta hänsyn till risker och utmaningar, i synnerhet på dataskydds- och etikområdet /3/18 REV 3 abr,le,rr/ee/chs 9

10 iv. Samarbete med yrkesverksamma med anknytning till området 32. Projekt som föreslås eller förvaltas av och/eller inbegriper yrkesverksamma med anknytning till området bör kunna komma i fråga för införande i handlingsplanen, om de uppfyller kraven i de tre föregående punkterna. 33. De projekt som föreslås av dessa yrkesverksamma personer ska inledas på deras initiativ. 34. Man kan utgå från att inte alla medlemsstater kommer att kunna bidra till genomförandet av dessa projekt med tanke på skillnaderna mellan nationella system. B. Genomförande av handlingsplanen i. Frivilligt deltagande 35. Projekt inom e-juridik grundas på principen om frivilliga åtgärder, förutom i de fall ett specifikt rättsligt instrument föreskriver skyldigheter. Man bör dock eftersträva ett brett deltagande från medlemsstaterna från början av varje initiativ, eftersom detta bidrar till en större positiv inverkan och en ökad hållbarhetspotential. ii. Hållbarhet 36. Hållbarhet bör i allmänhet anses vara en förutsättning för att ett e-juridikprojekt ska kunna inkluderas i handlingsplanen. Hållbarhet omfattar här organisatoriska, rättsliga, tekniska och finansiella aspekter. 37. En hållbar ram för styrning och förvaltning av projekt bör säkerställas i god tid, eventuellt genom EU:s rättsliga instrument T.ex. e-codex (utan att föregripa framtida tekniska lösningar) /3/18 REV 3 abr,le,rr/ee/chs 10

11 38. En förutsättning för e-juridikprojektens hållbarhet är en fullständig överensstämmelse med EU:s rättsliga ram. 39. Medlemsstaterna bör enkelt kunna införa och vidareutveckla de tekniska kraven, med hänsyn till den tekniska utvecklingen. En tillfredsställande nivå av cybersäkerhet bör säkerställas. 40. En åtskillnad bör göras mellan pilotprojekt och storskaliga lösningar. Storskaliga lösningar kommer att byggas och drivas på grundval av antagna rättsliga instrument som kommer att innehålla bestämmelser om styrning och hållbarhet. Pilotprojekt kommer att vara tidsbegränsade. När ett pilotprojekt har slutförts kommer ett beslut att fattas om projektet ska omvandlas till en storskalig lösning, fortsätta på ett självförsörjande sätt, helst utan EUfinansiering, eller avslutas. iii. Finansiell hållbarhet 41. Europeiska kommissionen, medlemsstaterna och relevanta yrkesutövares organisationer bör säkerställa att det finns tillräcklig finansiering tillgänglig i rätt tid för e-juridikprojekten På EU-nivå bör tillgång till finansiering underlättas, i synnerhet genom att de administrativa formaliteterna görs så enkla som möjligt, med respekt för budgetförordningen Finansiering skulle t.ex. kunna tillhandahållas genom kommissionens stödprogram, såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa /3/18 REV 3 abr,le,rr/ee/chs 11

12 iv. Decentralisering 43. Den europeiska e-juridiken är baserad på principen om en decentraliserad modell på europeisk nivå som sammankopplar de olika system som redan etablerats i medlemsstaterna. Det decentraliserade förhållningssättet till e-juridik respekterar därmed proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna. 44. Ett centraliserat förhållningssätt kan också föreslås i vissa specifika situationer, eller fastställas genom EU:s lagstiftning. v. Uppläggning av arbetet med e-juridik 45. Det allmänna genomförandet av handlingsplanen för europeisk e-juridik följs upp av det behöriga förberedande organet vid Europeiska unionens råd. 46. Om så krävs kan ett begränsat antal expertgrupper som deltar i specifika projekt träffas i syfte att göra framsteg med arbetet på dessa områden genom att utbyta information och bästa praxis och främja deltagande. 47. Främjande och kunskapshöjande åtgärder på både EU-nivå och nationell nivå bör beaktas i arbetet med e-juridik för att underlätta ett framgångsrikt genomförande av europeisk e-juridik. 48. Arbetsgruppen kommer minst en gång per halvår att följa upp genomförandet av handlingsplanen för e-juridik, vilken om utvecklingen så kräver bör anpassas. vi. Samarbete med yrkesverksamma med anknytning till området 49. Yrkesverksamma med anknytning till området bör involveras i genomförandet av handlingsplanen, som rådgivare eller partner i projekt som bygger på eller skulle kunna dra nytta av deras deltagande /3/18 REV 3 abr,le,rr/ee/chs 12