Är tillväxten till gagn eller ett problem för välfärden?
|
|
- Per-Erik Lind
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REPLIK Richard Murray är filosofie doktor i nationalekonomi och f d chefsekonom vid Statskontoret. richardmurray41@ outlook.com Är tillväxten till gagn eller ett problem för välfärden? richard murray Det har länge hävdats att ekonomisk tillväxt är bra för de offentliga finanserna. Nu hävdas det tvärtom av Lindmark och Andersson (2018) att den är ett problem. Jag visar i detta inlägg att båda uppfattningarna är felaktiga. Visst ökar skatteinkomsterna när BNP växer. Men det gör också offentliganställdas löner och eventuellt också transfereringar, i takt med att lönerna i den privata sektorn ökar. Skattekvoten är en direkt avspegling av hur stor andel av befolkningen som lever på inkomster som finansieras genom skatt och nivån på dessa inkomster i förhållande till privatanställdas (Murray 2005). De som lever på inkomster som finansieras med skatteinkomster är av två slag: 1) de som arbetar i den offentliga sektorn och 2) de som lever på transfereringar (studiebidrag, pensioner, sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, försörjningsstöd, barnbidrag etc). Om hela den vuxna befolkningen ska ha samma inkomst blir skattekvoten lika med den andel av befolkningen som lever på inkomster som finansieras med skatt. Detta i en modell med två sektorer privat och offentlig och två typer av inkomsttagare personer sysselsatta i privat sektor och offentlig sektor. I modellen bortses från den offentliga sektorns köp av varor. Jag antar att alla vuxna har samma inkomst, varvid den totala skatteinkomsten (T) blir: T=t*w*N (1), där t är andel skatt på inkomst, dvs skatte kvoten, w är årsinkomst av lön eller av bidrag och N är antal vuxna i befolkningen. Ej privat sysselsatta vuxnas inkomster finansieras med skatt. Totala offentliga utgifter (B) blir då: B=w*(N-L p ) (2), där L p är antal sysselsatta i privat verksamhet. Om budgeten ska gå ihop ska B vara lika med T, vilket ger skattekvoten: t= (N-L p )/N (3). Observera att skattekvoten är oberoende av BNP:s storlek och beror enbart av befolkningens storlek och privat sysselsättning. Av Sveriges 7,8 miljoner vuxna människor arbetar 4,8 miljoner och därav 1,7 miljoner i offentlig verksamhet (inräknat 0,3 miljoner i skattefinansierade privata verksamheter) och 3,1 miljoner i privat, rent marknadsfinansierad verksamhet (Statistiska centralbyrån 2018a, 2018b). Om alla ska ha samma inkomst blir skattekvoten, givet modellen ovan, (7,8 3,1)/7,8 = 0,60. Skattekvoten är i själva verket 43,9 procent (2017), vilket beror på att pensionärer inte har samma inkomster som förvärvsarbetande, att offentliganställda har en lägre lön än privatanställda, att sjuklön och arbetslöshetsersättning bara är en bråkdel av lönerna i den privata sektorn osv. Alla vuxna, som inte arbetar, är heller inte bidragstagare. Dagens skattekvot får vi om de skattefinansierade inkomsterna är 52 procent i genomsnitt av privat anställdas löner och alla som inte är privat anställda antingen arbetar i offentlig sektor eller är bidragstagare. Detta är alltså en matematik som är helt oberoende av BNP och produktiviteten i näringslivet. Ekonomisk tillväxt som bygger på ökad produktivitet i näringslivet underlättar inte finansieringen av den offentliga sektorns produktion av offentliga tjänster och bidrag till ej sysselsatta. 1 1 Kortsiktigt kan tillväxt som innebär ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet förbättra finansieringen av offentliga tjänster avsevärt. Denna artikel har ett långsiktigt perspektiv. Varor som den offentliga sektorn köper och som blir billigare underlättar givetvis finansieringen. 58
2 nr årgång 47 Formeln visar att skattekvoten är oberoende av produktiviteten i näringslivet. Ökad produktivitet i näringslivet framhålls ofta som ett skäl till varför skatterna måste höjas om inte produktiviteten i den offentliga tjänsteproduktionen ökar i samma mån därför att de offentliga tjänsterna blir relativt sett dyrare: Kostnaderna för välfärdstjänsterna betalas via skatterna och eftersom produktivitetstillväxten har varit lägre än i övriga sektorer har det bidragit till högre skatter (Lindmark och Andersson 2018, s 33). Samma skattekvot fördelar samma andel arbetskraft till den offentliga sektorn om förhållandet mellan löner i privat sektor å ena sidan och skattefinansierade löner och bidrag å den andra är oförändrat oavsett relativ produktivitetsutveckling. Huruvida mer eller mindre offentliga tjänster kan produceras med denna volym arbetskraft beror bara på produktiviteten i den offentliga tjänsteproduktionen och har ingenting att göra med produktiviteten i den privata sektorn. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har låtit göra de mest omfattande beräkningarna av den offentliga sektorns produktivitetsutveckling (Murray 1987, 1996). 2 I dessa beräknades produktiviteten i genomsnitt falla med 1,5 procent per år under 1970-talet för 70 procent av den offentliga tjänsteproduktionen, vilket beräknades höja skattekvoten med 5,7 procentenheter under 1970-talet. Under 1980-talet beräknades produktiviteten fortsätta att falla, dock i måttligare takt: med 0,4 procent per år. Det bidrog också till att höja skattekvoten. För 1990-talet finns inga beräkningar. Statistiska centralbyrån gör sedan 2001 beräkningar för ca 60 procent av den offentliga sektorn. Dessa tyder på en viss uppgång av produktiviteten i början av 2000-talet och därefter en nedgång till i dag. Eventuella kvalitetsförbättringar (bättre diagnostik och behandlingar i sjukvården) eller kvalitetsförsämringar (försämrade skolresultat, minskad uppklarning av brott) påverkar inte finansieringsbehovet. Baumol om effekten på offentliga finanser Baumol och Bowen skrev redan 1966 om vad skillnader i produktivitetsutveckling skulle kunna leda till. Då handlade det framför allt om arbetsintensiv kulturproduktion återkom Baumol till detta ämne och då med en specifik referens till den offentliga sektorns tjänsteproduktion (Baumol 1993). Vad händer om produktiviteten i produktionen av privata konsumtionsvaror ökar medan den t ex står still för utbildning? Med samma skattekvot som tidigare kan privat konsumtion öka i omfattning medan bara en oförändrad mängd utbildning kan produceras. Det är också vad som hänt: Med en konstant skattekvot har det reala värdet av privat konsumtion ökat kraftigt i förhållande till offentlig konsumtion. Det är först om man vill att volymen offentliga tjänster ska öka lika mycket som den privata konsumtionen som skattekvoten måste höjas. Baumol (1993) visar två diagram som bygger på att volymen utbildning och sjukvård växer lika mycket som produktionen i jordbruk och industri. I fasta priser förblir BNP-andelarna då desamma. Men i löpande pris har självklart utbildningens och sjukvårdens andel av BNP vuxit. En sådan utveckling skulle därför kräva en stigande skattekvot. Baumol (1993, s 23) sammanfattar: För att uppnå ett sådant mål ökad mängd av allting måste samhället ändra andelarna av inkomsten som går till olika produkter (egen övers). 2 Det framgår inte vilka produktivitetsberäkningar som Lindmark och Andersson (2018) stödjer sig på. 59
3 Lindbeck (2006) härleder följande slutsats: Låt oss se på det speciella fallet när den offentliga sektorns output är en konstant andel av hela ekonomin och därför Q2t/Q1t är konstant [ ]. I detta fall måste skattekvoten öka över tid i en takt som bestäms av skillnaden mellan produktivitetsutvecklingen i de båda sektorerna (Lindbeck 2006, appendix, egen övers). Det vill säga om volymen offentliga tjänster ska växa i samma takt som volymen privat konsumtion måste reala resurser tillföras den offentliga sektorn i samma grad som dess produktivitetstillväxt understiger produktivitetstillväxten i produktionen av privat konsumtion. En föreställning om Baumol-effekten som inte stämmer Lindmark och Andersson (2018) har en annan tolkning av Baumoleffekten: För att finansiera den relativa kostnadsökningen blir en högre skattenivå nödvändig även utan ökade politiska ambitioner eller demografiska effekter om välfärdsåtagandena ska upprätthållas (s 36). Det vill säga att skattekvoten måste höjas enbart av den anledningen att samma volym offentliga tjänster blivit relativt sett dyrare. Det är denna föreställning om Baumoleffekten som inte stämmer. Skattekvoten behöver bara höjas om volymen tjänster ökar eller produktiviteten i den offentliga tjänsteproduktionen minskar. Jag förstår inte hur Lindmark och Andersson har beräknat Baumoleffekten. De skriver, med syftning på den kommunala skattekvotens (inklusive statliga bidrag) ökning från 1950-talets låga nivåer på knappt tio procent till dagens skattekvot på närmare 35 procent, att Vi kan visa hur stigande relativa kostnader förklarar det mesta, medan demografi och politiska ambitioner har spelat en mindre roll (Lindmark och Andersson 2018, s 34). Det blir konstigt. Under den perioden ökade kommuners och landstings konsumtion (i fasta priser) sex och en halv gånger. 3 Den statliga konsumtionen mer än fördubblades (Statistiska centralbyrån 1997, 2018c). 4 Det var under en period då skola, sjukvård, försvar, polis, domstolar, kultur, fritidsverksamheter, pensioner, sjukförsäkring ja, allt byggdes ut. Befolkningen ökade samtidigt med endast 44 procent. En mycket kraftig ökning av offentlig konsumtion och transfereringar per capita ägde således rum. Därmed faller resonemanget om att höjda skatter inte givit mer välfärd och att det skulle vara grunden för ett stigande missnöje och populism. Hur har välfärden finansierats efter 1980? Utbyggnaden av den offentliga sektorn 1950 till 1980 finansierades med en kraftig ökning av den totala skattekvoten: Den gick från 10 till 45 procent. Skattekvoten är 2017 densamma som 1980, knappa 44 procent. Under denna tid har offentlig konsumtion alla kategorier ökat med 51 procent 5 och det reala värdet (justerat för konsumentpriser) av alla transfereringar har ökat med 105 procent. Befolkningen har bara ökat med 20 procent, vilket betyder en avsevärd förbättring per capita. Hur har detta varit möjligt? Strider inte denna utveckling mot formeln för skattekvoten? Formeln för skattekvoten ger tre förklaringar: 1) den totala sysselsättningen (arbetade timmar) och därmed också sysselsättningen i näringslivet har ökat med dryga 20 procent (tack vare en fortgående invandring), 2) offentliganställdas löner har halkat 3 Närmare bestämt en ökning på 643 procent Volymen tjänster ökade dock inte riktigt i samma takt på grund av fallande produktivitet och viss fördyrande kvalitetsförbättring i sjukvården. 4 En ökning på 233 procent Återigen, volymen har inte ökat lika mycket. 60
4 nr årgång 47 efter privat anställdas och 3) bidrag per bidragstagare har ökat väsentligt långsammare än löner. Bidragstagarna, framför allt pensionärer, har ökat i antal, vilket gör att ökningen per bidragstagare hamnar på ca 40 procent mot ca 60 procents ökning av privat konsumtion per capita för hela befolkningen (mer för icke-pensionärer). Till dessa förklaringar ska läggas att en viss produktivitetsökning ägt rum som gagnat den offentliga sektorn. Insatsvaror och -tjänster, som utgör procent av kostnaderna för offentliga tjänster, har förbilligats med 0,6 0,7 procent per år (Börjesson 2014). Skulle i dag offentliganställdas löner höjas från 85 till 100 procent av privatanställdas löner kräver det en ökning av skattekvoten med 2,5 procentenheter och en höjning av transfereringarna från 35 till 50 procent av privatanställdas löner ytterligare 4 procentenheter. Är fortsatt utbyggnad möjlig? Betydande brister vidlåder den offentliga sektorns tjänsteutbud i dag. I de flesta verksamheter råder stor personalbrist t ex inom sjukvården, polisen, åklagarmyndigheten, försvaret, skolan bl a på grund av låga löner. Omfattande infrastrukturinvesteringar väntar på finansiering järnväg, bostadskomplement, hållbar energiförsörjning, klimatanpassningar m m. Pensioner, arbetslöshetsförsäkring och andra transfereringar har halkat långt efter förvärvsarbetandes inkomster. Perioden var gynnsam ur demografisk synpunkt med en konstant försörjningskvot 6 på 0,75. Statistiska centralbyrån förutser nu en höjning till 0,80 inom sex år och 0,85 inom 20 år. Vi vet också att utbildning, sjukvård och äldreomsorg har hög inkomstelasticitet (Fogel 1999). Skattefinansieringen framtvingar redan nu ransonering och därmed välfärdsförluster. I USA där dessa tjänster också tillhandahålls på privata marknader är detta de snabbast växande delarna av ekonomin trots stigande relativpriser vilket visar att inkomstelasticiteten är mycket hög (Murray 2018). För att återknyta till Baumol: Ska offentliga tjänster kunna expandera i takt med privat konsumtion krävs på grund av den långsammare produktivitetsutvecklingen i den offentliga sektorn fortgående höjningar av skattekvoten. Den höga inkomstelasticiteten tyder på att medborgarna egentligen önskar sig en snabbare ökning av offentliga tjänster än av privat konsumtion. Medan den offentliga konsumtionen ökade med 51 procent mellan 1980 och 2017 ökade privat konsumtion med 90 procent. Är det så vi vill fortsätta? Om vi i stället vill öka den offentliga konsumtionen lika snabbt eller snabbare än den privata konsumtionen, så krävs fortgående skattehöjningar eller annan finansiering. I en bilaga till Långtidsutredningen 2003 diskuterade jag alternativ finansiering av sjukvård, utbildning, äldreomsorg m m (SOU 2003:57). Alternativen kan utgöras av direkta avgifter för tjänster (patientavgifter), försäkringar (äldreomsorgsförsäkring), lån som sedan ska återbetalas (t ex för kursavgifter), tomtavgifter (för tillgång till gator och parker) eller andra varianter. De har alla en sak gemensamt: Det är privat finansiering som antingen hushåll eller företag står för. Det är ingen lätt sak att argumentera för, att ovanpå de betydande skatter som medborgarna redan betalar begära att de också ska betala direkt ur egen ficka. Det blir lättare om avgifterna tas ut bara för nya tjänster eller för att avhjälpa en på- 6 Försörjningskvoten är befolkning i åldrarna 0 19 och 65 år och äldre i förhållande till åringar. 61
5 62 taglig brist. Det finns goda argument för att offentliga tjänster ska vara gratis: fördelningsskäl men också samhällsekonomisk effektivitet. Men många offentliga tjänster utnyttjas i högre grad av hög- än av låginkomsttagare (vägar, kultur, högre utbildning, sjukvård för att nämna några) varför avgifter för vissa tjänster faktiskt kan förbättra fördelningseffekten särskilt om avgiftssystemet utformas så att låginkomsttagare ändå kan få del av tjänsterna gratis eller till en låg avgift. Terminsavgifter förenade med stipendier för låginkomsttagare skulle ge en jämnare fördelning av livsinkomsterna. Effektivitetsskäl talar emot att ta ut avgifter på kollektiva varor, t ex vägar, radio- och TV. Men mot effektivitetsförlusten av en avgift ska ställas effektivitetsförlusten av att antingen höja skatterna eller att inte bygga någon väg alls. En kombination av vägavgifter, höjda p-avgifter och slopad subventionering av kollektivtrafik kan utformas för att vara såväl fördelningspolitiskt neutral som samhällsekonomiskt effektiv. Att medborgarna kan köpa sig en del tjänster som annars inte skulle vara tillgängliga ger upphov till en välfärdsvinst. Det är mycket troligt att det skulle öka deras arbetsutbud och därmed bidra till den offentliga sektorns skattefinansiering. Det vore avgjort bättre om denna väg skulle beträdas genom väl genomtänkta politiska beslut än en spontan och oreglerad framväxt av privat tillhandahållna tjänster, vilket vi redan ser tecken på inom bl a sjuk- och äldrevården. Sådana politiska beslut kan tas successivt på olika områden, allt eftersom behov av finansiering aktualiseras. referenser Baumol, W J (1993), Health Care, Education and the Cost Disease: A Looming Crisis for Public Choice, Public Choice, vol 77, s Baumol, W J och W G Bowen (1966), Performing Arts The Economic Dilemma. A Study of Problems Common to Theater, Opera, Music and Dance, The Twentieth Century Fund, New York. Börjesson, P-L (2014), Välfärdstjänsternas utveckling ökade behov och växande resurser, Sveriges kommuner och landsting, Stockholm. Fogel, R (1999), Catching up with the Economy, American Economic Review, vol 89, s Lindbeck, A (2006), Sustainable Social Spending, International Tax and Public Finance, vol 13, s Lindmark, M och L-E Andersson (2018), Välfärden, skatterna, Baumoleffekten och högerpopulismens framväxt, Ekonomisk Debatt, årg 46, nr 7, s Murray, R (1987), Den offentliga sektorn produktivitet och effektivitet, bilaga 21, Långtidsutredningen 1987, Allmänna Förlaget, Stockholm. Murray, R (1996), Productivity Trends in the Public Sector in Sweden, Report to the Expert Group on Public Finance, Finansdepartementet, Fritzes, Stockholm. Murray, R (2005), Hur ska den framtida välfärden finansieras?, Nordisk försäkringstidskrift, årg 86, nr 1, s Murray, R (2018), Taxes vs Charges: New Ways of Financing the Welfare State?, i Ems, E och T Gylfason (red), Prosperity through Trade and Structural Reform, Dialogos, Falun. SOU 2003:57, Alternativ finansiering av offentliga tjänster, bilaga 7, Långtidsutredningen 2003, Fritzes, Stockholm. Statistiska centralbyrån (1997), Nationalräkenskaper , Statistiska meddelanden N 10 SM Statistiska centralbyrån (2018a), Arbetskraftsinsats (ENS2010) efter näringsgren SNI 2007, pxweb/sv/ssd/start NR NR0103 NR0103A/NR0103ENS2010T05KvN/?rxi d=792c57ef c51-8fd8-2d0a326771c7. Statistiska centralbyrån (2018b), Befolkning efter ålder och kön. År , ssd/start BE BE0101 BE0101A/ BefolkningR1860/?rxid=792c57ef c51-8fd8-2d0a326771c7. Statistiska centralbyrån (2018c), BNP från användningssidan (ENS2010), försörjningsbalans, fasta priser referensår 2017, mnkr efter användning och kvartal pxweb/sv/ssd/start NR NR0103 NR0103A/NR0103ENS2010T01Kv/table/ tableviewlayout1/?rxid=91233d89-c bcd0-c0fc
Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL
Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL Det går bra nu! Kommunernas preliminära resultat före extraordinära poster Ekonomirapporten maj 2017 Faktisk och potentiell sysselsättning
Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna
Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för
Hur ska den framtida välfärden finansieras? Lars Calmfors Lärarförsäkringar 19/
Hur ska den framtida välfärden finansieras? Lars Calmfors Lärarförsäkringar 19/10-2016 Uppläggning 1. Principiellt om finansieringsutmaningarna för den offentliga sektorn 2. Bedömningar av möjligheterna
Hur ska den framtida välfärden finansieras?
Hur ska den framtida välfärden NFT finansieras? 1/2005 Hur ska den framtida välfärden finansieras? av Richard Murray Richard Murray richard.murray@statskonturet.se Från vänster till höger är uppfattningarna
Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få
Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna
Sveriges möjligheter att finansiera och genomföra försvarssatsningar. Lars Calmfors FOI 21/3-2017
Sveriges möjligheter att finansiera och genomföra försvarssatsningar Lars Calmfors FOI 21/3-2017 Disposition 1. Storleken på försvarssatsningarna 2. Låne- eller skattefinansiering 3. Andra krav på de offentliga
Är finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Olika bedömningar SKLs Ekonomirapport 2014 Finansdepartementet: Ekonomiska vårpropositionen 2014 Konjunkturinstitutet:
Beräkning av S35-indikatorn
Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska
SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine
SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det
Rapportens slutsatser
Sammanfattning Välfärdstjänster som skola, vård och omsorg utgör kärnan i den svenska välfärdsstaten tillsammans med socialförsäkringar och bidrag. Välfärdsstaten ger trygghet från vaggan till graven,
6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
SmåKom höstmöte 28 november
SmåKom höstmöte 28 november Ekonomiska läget Budgetpropositionen Utmaningar Derk de Beer derk.de.beer@skl.se 1 Makro och skatteunderlag BNP prognos något lägre än SKL s augustiprognos (svagare tillväxt,
Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna
Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna vilken betydelse får det för välfärdens finansiering? Medlemsföretaget Henrix Grafiska i Huskvarna Rapportens syften Analysera påverkan på de offentliga finanserna
3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:
Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Befolkningen? Arbetsutbudet? Tillväxten? De offentliga finanserna? Skattekvot? Det finansiella sparande? Invandring är i traditionell ekonomisk
Budgetpropositionen för 2018
Konjunkturläget oktober 2017 73 FÖRDJUPNING Budgetpropositionen för 2018 Åtgärderna i budgetpropositionen för 2018 innebär, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar, att de offentliga utgifterna ökar med
Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen
Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger
Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco
Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Frågeställningar 1. Vilka utmaningar står de offentliga utgifterna inför de kommande 10-15 åren? 2. Vad talar för ett oförändrat,
Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna
Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Kommentarer 2016-01-13 Jesper Hansson Efterfrågan på välfärdstjänster Teoretiska utgångspunkter Antag att vi kan mäta kvantitet och kvalitet perfekt så att
Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
8 Kommunal ekonomi. 8.1 Inledning
8 Kommunal ekonomi 8 Kommunal ekonomi 8.1 Inledning De senaste åren har antalet kommuner och landsting som redovisar underskott ökat. Det är nödvändigt att vända denna negativa utveckling, inte minst
Hur analyserar man de offentliga finanserna?
Hur analyserar man de offentliga finanserna? Lars Calmfors Bakom kulisserna i arbetet med statsbudgeten Fortbildningsdag för lärare i samhällskunskap Sveriges Riksdag 27/4-2017 Varför bekymrar vi oss om
Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från
Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl
BNP Kvartal. 13 september 2017
BNP Kvartal 13 september 2017 BNP kvartal 2, 2017 Kvartal 2 Säsongrensad 1,3 Kalenderkorrigerad 3,1 Faktisk 1,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med
Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat
S-politiken - dyr för kommunerna
S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.
Metod för beräkning av potentiella variabler
Promemoria 2017-09-20 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Metod för beräkning av potentiella variabler Potentiell BNP definieras som den produktionsnivå som kan upprätthållas vid ett balanserat
BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 28 februari 2017 Stegrad BNP-tillväxt kv 4 1,5 114 1,0 112 Procent 0,5 0,0-0,5-1,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?
KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur
Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.
Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män
SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET
SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)
Facklig anslutning år 2016
ARBETSMARKNAD Facklig anslutning år 2016 Facklig anslutning bland anställda efter klass och kön år 1990 2016 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning... 2 1 Facklig anslutning
Strukturell utveckling av arbetskostnaderna
Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att
Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)
Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga
Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070)
Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM YTTRANDE 18 juni 2004 Dnr: 6-4-04 Långtidsutredningen 2003/04 (SOU 2004:19) (Fi2004/1070) I mars 2004 presenterades Långtidsutredningens huvudbetänkande, SOU 2004:19.
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning God tillväxt, arbetslösheten sjunker, de offentliga
DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S
DEN OFFENTLIGA SEKTORN OCH FINANSPOLITIKEN (S.189-201 DEN OFFENTLIGA SEKTORN Den offentliga sektorn omfattar: Staten Kommunerna De olika statliga instanserna Nattväktarstaten: försvar, rättsväsendet och
Svensk ekonomi 2010 2015
Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett
NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010
IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra
Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Tentamen Nationalekonomi A HT 2015
Tentamen Nationalekonomi A Samhällsekonomisk analys Globala & nationella perspektiv HT 2015 Hjälpmedel: Miniräknare Totalpoäng: 20 För betyget G krävs: 10 För betyget VG krävs: 15 Skriv din kod på samtliga
BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 30 maj 2017 BNP kvartal 1, 2017 Kvartal 1 Säsongrensad 0,4 Kalenderkorrigerad 2,2 Faktisk 3,6 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring
Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 21 februari 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi Små prognosrevideringar Oförändrad BNP- och arbetslöshetsprognos
Kan framtidens välfärd finansieras?
Kan framtidens välfärd finansieras? LO om LU Rapport skriven av DAN ANDERSSON, LOs chefsekonom ROLF ANDERSSON, Kommunalarbetareförbundet LARS ERNSÄTER, LO-ekonom ANNA-KIRSTI LÖFGREN, LO-ekonom ANNA THOURSIE,
BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 29 november 2016 BNP-tillväxt i linje med historiskt genomsnitt 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2011 2012
Finanspolitiska rådets rapport 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror
Utvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Yttrande över långtidsutredningens betänkande (SOU 2004:19) 2004-06-29
Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen 103 33 STOCKHOLM DNR 2004-560-DIR Yttrande över långtidsutredningens betänkande (SOU 2004:19) 2004-06-29 1. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER Riksbanken har
KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?
KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler
Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag
Pressmeddelande 29 december 2017 Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag För pensionärer, ensamstående föräldrar och studerande ökar den disponibla inkomsten i fasta priser 2018 främst
Försörjningskvotens utveckling
49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)
Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden
Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående
Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?
IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max
Den Svenska välfärden Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv.
Den Svenska välfärden 2016 Jag ska berätta om vad den svenska välfärden innebär, hur den påverkar vårt vardagliga liv. Vad betyder välfärd? Vad innebär den svenska välfärden? Vad måste man göra för att
Budgetprognos 2004:2
Budgetprognos 2004:2 Tema Statsskulden och befolkningsutvecklingen - då, nu och sedan Statsskulden och befolkningsutvecklingen då, nu och sedan Återblick på statsskulden och befolkningsutvecklingen Statsskuldens
Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161
1(5) 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade 2,2 procent under första kvartalet 2003. Under första kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,2 procent, kalenderkorrigerad,
TCO-ekonomerna analyserar. Svensk ekonomi bättre än sitt rykte!
TCO-ekonomerna analyserar Svensk ekonomi bättre än sitt rykte! Hur förändras bilden av svensk ekonomi i och med revideringen av Nationalräkenskaperna? Inledning 1 Den 5 december publicerade Statistiska
2014-05-09 Dnr 2014:806
2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna
Det ekonomiska läget. Magdalena Andersson 27 april Foto: Maskot / Folio
Det ekonomiska läget Magdalena Andersson 27 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 Fortsatt hög svensk tillväxt BNP-tillväxt för Sverige Procent, jämförelseprognos från dec16 dec16 VÅP17 4,1 2,6 3,3 2,4 2,6
Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden
Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden
De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker
Pressmeddelande 18 december 2018 De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker De flesta hushåll får mer i plånboken i januari 2019 jämfört med januari 2018. Högre löner och pensioner,
Välfärd att lita på. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014
Välfärd att lita på Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014 Arbetslöshet och sysselsättning Arbetslöshet: + 77 000 Sysselsättningsgrad: - 36 000 Långtidsarbetslöshet (+ 1 år): 107 procent Trots ökad arbetslöshet
Välfärd att lita på. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014
Välfärd att lita på Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014 Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2014 Välfärd att lita på Inga vinstintressen i välfärden Ökad kvalitet i vård, skola och omsorg med fler anställda
Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Förändrad statistisk redovisning av public service
PUBLIC SERVICE 1 (5) 2017-12-14 Johan Norberg Nationalräkenskaper Förändrad statistisk redovisning av public service I september 2019 kommer SCB ändra redovisningen i nationalräkenskaperna avseende radio-
Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Bolagsverket.
Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Dalarnas län samt Smedjebacken och Ludvika kommun. Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska
Invandring och befolkningsutveckling
Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.
Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet
Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten
Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p.
Nationalekonomiska institutionen John Hassler Tentamen på grundkursen, NE1400 Moment: Makroteori 5 p. Lördagen den 24 mars 2007 Tentamen består av två delar om tillsammans 100 poäng. Om du klarat dugga
SCB:s statistik om inkomstskillnader
PM Till: Bettina Kashefi Från: Jonas Frycklund Tid: 2018-02-12 Ärende: SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s senaste inkomststatistik slogs upp i media med rubriker
Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna
Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor
Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De
TILLVÄXT PÅ SIKT. För det första är inte BNP ett perfekt mått på värdet av konsumtion.
TILLVÄXT PÅ SIKT ROB HART Långsiktig tillväxt. Vi börjar med en närmare kontroll på BNP, och jämför med HDI. (Kapitel 3.) Vi går vidare till den neoklassiska modellen (Solowmodellen).
Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.
BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning
Repliker och kommentarer
I den här avdelningen välkomnas kommentarer till tidigare bidrag och korta inlägg med ekonomisk-politisk anknytning DANIEL LIND IKT-sektorns betydelse för den svenska tillverkningsindustrin en kommentar
Hur möter vi välfärdens verkliga utmaningar nästa mandatperiod?
Hur möter vi välfärdens verkliga utmaningar nästa mandatperiod? Välfärdens utmaningar: Ambitioner och prioriteringar Mikael Sandström Chefsekonom, TCO mikael.sandstrom@tco.se Trycket fortsätter! Demografisk
Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet
Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas
Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,
Utvecklingen under de senaste åren
Arbetsmarknaden Befolkningen i de yrkesverksamma åldrarna kommer att växa svagt under de närmaste åren. Mellan år 2003 och 2010 förväntas befolkningen i åldersgruppen 20-64 år öka med 125 000 personer.
Omfattning och ansvar Offentlig ekonomi Offentlig sektor Till offentlig sektor räknas alla institutionella enheter som är "övriga icke-marknadsproduce
Offentlig ekonomi Omfattning och ansvar 2 Omfattning och ansvar I detta kapitel ger vi en kort bakgrund till hur begreppet den offentliga sektorn kan förstås, och vad sektorn omfattar. Här beskriver vi
Samhällsbygget Investera för framtiden
HÖSTBUDGET 2018 Samhällsbygget Investera för framtiden 20 september 2017 Foto: Sam Edwards / Folio 1 Sammanfattning Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del - samtidigt betalar vi av över 40 miljarder
Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?
Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt
BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande 14 september 2016 Dämpad BNP-uppgång efter starka kvartal 2,0 112 1,5 110 1,0 108 Procent 0,5 0,0-0,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2011 2012 2013
Svenska folket om finansiering av välfärden
Svenska folket om finansiering av välfärden Rapport version 1 SKL: Per Sedigh Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink S-114952 2008-02-18 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag
BNP Kvartal. 30 maj 2018
BNP Kvartal 30 maj 2018 BNP kvartal 1, 2018 Kvartal 1 Säsongrensad 0,7 Kalenderkorrigerad 3,3 Faktisk 2,8 Uppgifterna avser procentuell förändring. Säsongrensad BNPförändring redovisas jämfört med föregående
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna
Äldres deltagande på arbetsmarknaden
Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) MP/NR Ann-Marie Bråthén. Publikationer i pdf-format samt kommentarer angående innehållet:
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(12) Äldre nationalräkenskapspublikationer Nationalräkenskaperna (NR) fördes över från Konjunkturinstitutet till SCB under åren 1963-1964 och den första NR-publikationen från
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka?
Vilka är demografins utmaningar? Vad har vi att förhålla oss till och vad kan vi påverka? Tommy Bengtsson Centrum för Ekonomisk Demografi Ekonomihögskolan, Lunds Universitet www.ed.lu.se AFA Försäkrings
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder
Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård En rapport om landstingens pensionsskulder Olika förutsättningar för respektive landsting Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen
Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006
1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår
Ersättning vid arbetslöshet
Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala