Sofie Gustavsson Fohlin anmäler jäv under Mål- och resultatdialoger är utförda i alla enheter.

Transkript

1

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (18) 111 Anmälan om jäv Sofie Gustavsson Fohlin anmäler jäv under Aktuell information - Mål- och resultatdialoger är utförda i alla enheter. - Under hösten skickades en medarbetarenkät ut till alla anställda. Den innehöll 34 frågor och svarsfrekvensen låg på 82 %. Resultatet presenteras till nästa SN. - Inspektion för vård och omsorgs (IVO) tillsyn på Ekbacka ungdomsboende HVB är avslutat. - IVO har genomfört inspektion på gruppboendena Trädgårdsvägen och Ranstadvägen samt äldreboendet Åkerbohemmet. Vid inspektionerna framkom uppgifter av allvarlig karaktär vilka IVO vill framföra till socialnämndens presidium En ny Lex Sarah gällande brister i bemötande utreds, Lex Sarah berör hemtjänsten centrum. Personal är avstängd. - Mats Edström informerar om förvaltningens par-cyklar, finns idag en på Åkerbohemmet, en på Ranstad, en på Klockargården en på Soldalen, en på Strömgården, två på Ekbacka och en på Rälla. - Fem av artiklarna i artikelserien om en dag på jobbet har nu varit publicerade i Ölandsbladet. 113 Dnr 2013/ SN Budgetuppföljning Linda Andreen, ekonom informerar att det sammanlagda resultatet till och med oktober månad är -10,7 mkr. Verksamhetsområdena visar ett underskott av 7,5 mkr. Till detta läggs 10/12-delar av 5 mkr (-4,2 mkr) som ramen överskrider, med att budgeten inte är i balans. Den ekonomiska sammanställningen för teknisk service visar ett överskott av 1,0 mkr. För verksamhetsområdena visar intäkterna ett överskott av 0,9 mkr, driftkostnaderna har ett underskott på 5,5 mkr och personalkostnaderna visar

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 3 (18) ett underskott av 3,0 mkr. Kostnaden för försörjningsstöd ligger för oktober månad på 432 tkr. Kostnaden för försörjningsstöd är efter tio månader 3,9 mkr. Utbetalningarna totalt är högre än för Antalet ärenden är till och med oktober månad är 1548 stycken. Genomsnittet per månad är 155 st. Av de ansökningar som inkommit under 2013 blir 76 % godkända. Motsvarande siffra för 2012 är 75 %. 105 % av budgeten är nu förbrukad efter tio månader vilket ger ett underskott av 0,9 mkr. Underskottet kommer att öka då trenden ser ut på det sättet under vinterhalvåret. Ungdomsboendet: Senast uppdaterad information är att två ungdomar bor i lägenhetsboende, tre pojkar är på väg mot utslussning till eget boende. En pojke har PUT och fyra pojkar befinner sig i asylboendet. Kostnaderna har under de tio första månaderna uppgått till 6,1 mkr, där 5,2 mkr är personalkostnader och ca 0,6 mkr är drift. Intäkterna är till och med september månad redovisade till 6,5 mkr. Hemtjänsttimmarna i oktober visar att arbetstiden, vårdtiden och dubbelbemanningen har ökat sedan september, däremot har beslutade timmar minskat. Antalet personer ökade igen från 270 till 272 och beläggningsgraden ökade under oktober. Nytt för 2013 är att de hemtjänsttagare som har stora insatser kommer att följas månadsvis. Det är de personer som har 100 timmar hemtjänst eller mer per månad, för oktober månad var det 25 personer. Under vecka 43 redovisades 12 tomma platser i särskilt boende. Det är flest lediga platser på Ekbacka 4 och Soldalen. Övertiden för oktober månad uppgick till 115,7 tkr vilket är högre jämfört med föregående år. Under september månad var antalet sjukdagar mycket höga, även antalet tillfällen. Uppföljningen för oktober månad läggs till handlingarna. 114 Dnr 2013/ SN Budget 2014 Linda Andreen, ekonom informerar att utgångsläget inför budget 2014 var för socialförvaltningen tkr inklusive 2013 års löneökningar. Enligt 1/6-del av Borgholmsmodellen genererades en besparing på tkr inför Teknisk service genererar en besparing för socialförvaltningen med 732 tkr, främst på grund av lägre kostnader för lokalvård. ITbudgeten fördelas ut och ger en ramökning på tkr. Socialförvaltningen har också tilldelats tkr i form av politisk prioritering för att återställa underskottet från Ramen för 2014 blir därmed tkr. Den politiska prioriteringen är endast en tillfällig utökning för 2014.

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 4 (18) Socialnämnden konstaterar att budgetberedningen har tagit hänsyn till nämndens benägenhet i förslaget till budgetram Dnr 2013/ Eda kommun Inkommit beslut från IVO i ärendet om ansökan om överflyttning av ärende från Eda kommun till Borgholms kommun. IVO avskriver ärendet. 116 Dnr 2013/ SN Riktlinjer Bruttolöneavdrag vid inköp av arbetskläder Inkommit från Kommunstyrelsen beslut 258, att godkänna bruttolöneavdrag för personal inom vård och omsorg för inköp av arbetskläder i enlighet med socialförvaltningens förslag och att komplettera antagna riktlinjer för bruttolöneavdrag för anställda inom Borgholms kommun, BEAB och Ölands kommunalförbund med bruttolöneavdraget för personal inom vård- och omsorg i enlighet med socialförvaltningens förslag. 117 Dnr 2013/ SN Redovisning av försörjningsstödets utveckling Hillevi Österbo, verksamhetschef IFO och LSS ger en redovisning av försörjningsstödets utveckling: Undertecknad fick ett uppdrag av socialnämndens arbetsutskott om att redovisa orsaker till de ökade antal ansökningarna av försörjningsstöd samt att se över hur närliggande kommuner ligger till gällande försörjningsstöd, ökar ansökningarna, har närliggande kommunerna fått en ökad budget för försörjningsstöd. Jag har haft kontakt med kommunerna Kalmar, Nybro, Vimmerby, Torsås, Oskarshamn, Emmaboda och Högsby för att undersöka hur deras försörjningsstödsutbetalningar har utvecklats under året. Kalmar kommun uppger att det ligger på en jämn nivå mot tidigare år och Oskarshamns kommun säga att de har lägre kostnader för försörjningsstödet. Övriga kom-

5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 5 (18) muner har högre kostnader mot tidigare år. Det framkommer att en del av orsaken är yngre arbetslösa, sjukskrivna och nyanlända. Det framkommer att flera kommuner diskuterar möjligheten om att kunna erbjuda praktikplatser eller projekt för att gruppen arbetslösa tidigt ska erbjudas syselsättning och ingå i ett sammanhang. Här nedan följer en sammanställning över vilken typ av beslutsorsak som använts som huvudorsak till att personer i Borgholms kommun har varit i behov av försörjningsstöd under november månad. Det har under november handlat om 69 hushåll. November månads beslutsorsaker - Sjukpenning, otillräcklig ersättning, 7 stycken - Sjukskriven, ingen sjukpenning, 20 stycken - Arbetslös, otillräcklig ersättning 4 stycken - Arbetslös, ingen ersättning, 16 stycken - Arbetslös, väntar på ersättning, 3 stycken - Arbetshinder, sociala skäl, 6 stycken (främst missbrukare) - Akut/tillfälligt behov, 1 stycken - Väntar på inkomst, 1 stycken - SFI, språkhinder, 2 stycken - Annat försörjningshinder, 4 stycken - Sjuk- eller aktivitetsersättning, väntar på ersättning, 2 stycken - Sjuk- eller aktivitetsersättning, otillräcklig ersättning, 3 stycken Jag har även tittat närmare på hur många barn som under november månad har var aktuella inom försörjningsstödet. Totalt är det 45 barn och av dessa är det 10 barn som berörs genom att de är umgängesbarn. För samma månad 2012 var siffran 25 barn och av dessa var sex umgängesbarn. Det finns flera orsaker till att försörjningsstödet ökar men generellt kan det sägas att i en liten kommun blir det svårt att skönja en eller några större orsaker. Det är små förändringar men totalt ger det ett stort utslag. Det handlar om ändrade regler i socialförsäkringen vilket kan medföra att klienterna inte längre får sjukpenning för en viss sjukdom efter en viss tid. Det är svårare att få sjukersättning och den tidsbegränsade sjukersättningar har tagits bort. Enligt PRIO resultatet går det att se att kommunen har relativt stort antal personer med psykisk ohälsa. En annan orsak är att det är svårt för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden när etableringsersättningen upphört. Vi har för närvarande sex familjer i den kategorin. Den nya lagen som trädde i kraft i juni 2013 har ännu inte påverkat oss i så stor utsträckning. Lagen handlar om att den som har haft försörjningsstöd under sex månader i följd och får ett arbete ska kunna räkna bort 25 procent av inkomsterna vid bedömningen av rätten till bistånd. Den särskilda beräknings-regeln gäller under två år. Därefter måste kravet på att försörjningsstöd ska ha mottagits under sex månader i följd uppfyllas på nytt för att den särskilda beräkningsregeln ska gälla igen. Socialförvaltningen har bara haft en klient under detta halvår som varit aktuell för jobbstimulansen, dvs att behålla 25% av sin lön. Detta kan på sikt med-

6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 6 (18) föra ökade kostnader för socialnämnden. Inför kommande år ser vi att försörjningsstödet åter kan komma att öka. Socialsekreterarna inom försörjningsstödet arbetar kontinuerligt på att sänka kostnaderna genom att öka förmågan till egen försörjning eller studier. Sammarbetet mellan socialförvaltningen och arbetsmarknadsavdelningen, AME, har tidigare diskuterats. För att motverka en ökning av försörjningsstödet och minska barnfattigdomen krävs att flera förvaltningar arbetar tillsammans. Det har funnits tankar på att AME skulle föras över till socialförvaltningen för att öka samverkan. En annan tanke har varit att det finns sammarbetsmöjligheter även om försörjningsstödet och AME finns i två olika förvaltningar. Försörjningsstödet ser att det skulle vara önskvärt om AME i större utsträckning kunde ta emot arbetslösa ungdomar omgående när de blir aktuella för försörjningsstöd för att undvika ett passiviserade och långvarigt bidragsberoende. AF jobbar inte med ungdomar förrän de varit inskrivna i tre månader. Det finns en grupp klienter inom försörjningsstödet som är så kallade jobbready. Det är flera som har arbete under sommarhalvåret men blir arbetslösa under resterande år. I dag uppskattar socialsekreterarna att det finns ca 35 personer som skulle kunna ta ett arbete om det fanns ett erbjudande. AME har varit på studiebesök i Sigtuna kommun för att se hur de arbetar med denna grupp. Där genomförde de en arbetsmarknadssatsning att erbjuda att försörjningsstödstagare med arbetslöshet som skäl till ekonomiskt bistånd anställning under 12 månader. Lönen bekostas till största delen av försörjningsstöd men även olika typer av subventioner som tex nystarsjobb, offentligt skyddad anställning och utvecklings-anställning. Det har visat sig vara en stor framgång för både kostnaderna för försörjningsstödet och för människors välbefinnande i övrigt. Individ och familjeomsorgen kommer tillsammans med AME utreda arbetssättet vidare för att ev kunna utveckla metoden i Borgholm. ge Hillevi Österbo uppdraget att utifrån Sigtunamodellen ta fram en modell som passar Borgholms kommun. 118 Dnr 2013/ SN Förbättringsförslag till hemsjukvårdsavtalet Bakgrund Hemsjukvården skatteväxlades från landsting till kommun januari 2008.

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 7 (18) Nuvarande hemsjukvårdsavtal gäller från En utvärdering gjordes Prekommunala nämnden (PKN) och Landstingsstyrelsen i Kalmar län, Regionförbundet och Landstingsstyrelsens stab gav 2011 i uppdrag att starta ett gemensamt och fördjupat utredningsarbete inom identifierade områden i hemsjukvårdsavtalet. Den utredningen är nu klar och förslag på förtydligande tillägg är lämnade. Bedömning Primärkommunala nämnden (PKN) ska nu ta ställning till de föreslagna avtalskompletteringarna. Vid ett sammanträde 31 oktober 2013 beslutades att skicka förbättringsförslag till hemsjukvårdsavtalet på remiss till länets social- och omsorgsnämnder. Yttranden ska ha inkommit till PKN senast 10 december ställa sig bakom nuvarande förslag till kompletteringar av hemsjukvårdsavtalet. 119 Dnr 2013/ SN Information om kosten inom äldreomsorgen Bakgrund Mat som är näringsrik och smakar bra är målet med utredningsarbetet gällande kosten. Kostpolicyn i kommunen har beaktats. Måltiderna ska vara stärkande både för det fysiska och det psykiska välbefinnandet. I dagsläget levereras all mat till äldreomsorgen från kostsektionen organiserad inom Borgholms energi AB, BEAB. En arbetsgrupp sammansatt av ekonomichef samt representanter från kostsektionen/beab, socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen arbetade under hösten 2012 och våren 2013 med att se över rutiner och kostnader för maten som levereras till skolan och äldreomsorgen. Arbetet resulterade i ett projekt inom äldreomsorgen med syfte att minska kostnader och undersöka möjliga lösningar för framtida matdistribution i kommunen. Under en tremånadersperiod i början av 2013 testades sk kyld mat till 37 matgäster i ordinärt boende i mellersta hemtjänstområdet. Maten levererades från företaget Varsågod från Västerås. Kostprojektet utvärderades med goda resultat men socialnämnden beslutade att avsluta projektet och istället utreda kostfrågan vidare. Särskilt boende: Inom äldreomsorgen finns i nuläget fyra särskilda boenden med 112 platser samt 15 korttidsplatser, sammanlagt 127 platser.

8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 8 (18) Lunch och kvällsmat levereras. Mat distribueras idag till de särskilda boendena från Ekbackaköket och Åkerboskolans kök. Frukost ordnas på boendena. Livsmedel beställs från BEAB samt i viss mån från lokal handlare. Mattransporterna ansvarar vaktmästare för. De äldre som idag bor på särskilt boende betalar 130 kr per dygn för samtliga måltider (frukost, lunch, kvällsmat, mellanmål och fika ingår). Kostnader för maten och distributionen täcks idag inte av den avgift de boende betalar. Strömgården Äldre/demens 19 Ekbacka 2 Demens/Korttid 12/2 Ekbacka 4 Korttid 13 Ekbacka 5 Demens 11 Ekbacka 6 Äldre 16 Soldalen Äldre/demens 22 Åkerbohemmet Äldre/demens 32 Förutsättningar för att laga mat på de särskilda boendena har diskuterats. Den förändringen har i nuläget bedömts som för svår och dessutom kostnadsdrivande eftersom renovering av kök på några boenden samt utökning av personal skulle bli aktuellt. Fortsatt sammarbete med BEAB är att föredra när det gäller de särskilda boendena. Ordinärt boende: För att få matdistribution från kommunen krävs ett biståndsbeslut. Matdistribution har dagligen ca 150 brukare och av dessa har ca 125 brukare matdistribution och hemtjänst (med ett, två eller fler besök), ca 25 brukare har endast matdistribution. Matdistribution till ordinärt boende utförs av personal inom hemtjänsten. De kör ca 30 mil fördelat på sju turer med en tidsåtgång på timmar per dag. Mat via kommunens försorg debiteras med 55 kr per dag. Kostnader för mat och distribution täcks inte av den avgift som debiteras den äldre. Bedömning Särskilda boenden Pris per portion (exklusive transport) är inför 2014 beräknad till 61,12 kr för lunch och 45,84 för kvällsmat. Under 2015 kommer den kostnaden att reduceras. Fortsatt sammarbete med BEAB är att föredra när det gäller de särskilda boendena. Övriga livsmedel beställs idag från BEAB. Sortimentet har begränsats en del och stämmer inte tillräckligt väl överens med verksamheternas behov. Här föreslås en förändring som innebär att upphandling sker för beställning av livsmedel hos lokala livsmedelshandlare.

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 9 (18) Ordinärt boende Matdistributionen föreslås upphöra och ersättas med att hemtjänsten lagar mat hemma hos den enskilde. Det innebär att hemtjänstens tider för insatser kommer att justeras i vissa fall. Förändringen påverkar i huvudsak tre grupper på följande sätt: - Brukare som har ett morgonbesök samt ett lunchbesök, troligen ingen utökning (samma upplägg som Mörbylånga kommun) - Brukare som har endast lunchbesök, insatserna utökas med 15 minuter - Brukare med endast matdistribution, samtliga beslut omprövas Att laga mat i hemmet ser vi som en utmaning och ambitionen är att göra den enskilde som önskar och förmår mer delaktig i sin egen matsedel, matlagning samt inköp. En del av den tid som hemtjänstpersonal idag lägger på att transportera mat kommer att omfördelas så att tiden istället används för att laga mat hemma. På så sätt sker en kostnadsreducering genom den här förändringen. Det blir även mindre kostnader för drivmedel och leasing av bilar. Avgifter och intäkter Avgifterna som de äldre betalar för mat på särskilt boende påverkas inte alls under Då matdistribution upphör debiteras inte kostnaden på 55 kronor för och ett inkomstbortfall uppstår till socialförvaltningen/beab. Livsmedelskostnaden för lunch tar den enskilde (troligen lägre än de 55 kr som debiteras idag). Avgiftsutrymmet ökar för den enskilde när matdistributionen upphör. I de fall hemtjänstinsatsen utökas kommer kostnaden för hemtjänst att öka. Sammantaget ger detta troligen en ökad intäkt till socialförvaltningen eftersom de med utökat avgiftsutrymme får betala mer för hemtjänstinsatserna. i kommunens särskilda boenden fortsätta att beställa lunch och kvällsmat från kostsektionen på BEAB matdistributionen inom ordinärt boende upphör och att hemtjänsten istället lagar mat hemma hos den enskilde som har hemtjänstbeslut övriga livsmedel inte beställs från BEAB utan från lokal dagligvaruhandel efter upphandling. detta ska träda ikraft i mitten av april och att en utvärdering ska görs i oktober 2014.

10 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 10 (18) 120 Dnr 2013/ SN Lokalöversyn på Åkerbohemmet, resultatenhet norr. Bakgrund Ett av flera sparförslag inför 2014 är att försöka reducera lokalytor och hyreskostnader. Budgetramen för socialnämndens verksamheter 2014 är inte beslutad ännu men förväntas innebära ett sparbeting även kommande år. Prognosticerat underskott 2013 är ca 12,5 miljoner men med tanke på det stora sparbeting som ålades socialnämnden (drygt 20 miljoner) så bör det ses som ett mycket bra resultat. Sammanlagda besparingar på mellan 11 och 12 miljoner har genomförts genom en mängd åtgärder. Underskottet är till stor del orsakat av höga kostnader för placeringar vilka är mycket svårt att påverka. Exempelvis kan nämnas att personalkostnaderna minskats med 7 miljoner tom september 2013 jämfört med samma period Delar av den kostnadsminskningen äts upp av Placeringskostnaderna bidrar till förvaltningens underskott. Bedömning Inne på Åkerbohemmet finns idag lokaler som står tomma. De lokalerna kan användas för hemtjänstgrupper, planerare och en enhetschef. Det innebär att man flyttar från fyra lägenheter som hyrs av BEAB. Hemtjänstpersonal och personal på särskilt boende utgör en gemensam resurs som bemannar och ansvarar för verksamheten i hemtjänst och på Åkerbohemmet. Att samlokalisera chefer, planerare och övriga medarbetare skulle ha fördelar och vara organiserat på samma sätt som i övriga resultatenheter (i mellersta och centrum). Hyreskostnaderna för de fyra lägenheterna uppgår till 220 tkr per år. flytta in hemtjänstpersonal, planerare och enhetschef från de fyra lägenheter vi hyr till tomma lokaler på Åkerbohemmet och därmed reducera våra hyreskostnader med 220 tkr per år. 121 Dnr 2013/ SN Granskning av personella resurser inom äldreomsorgen. Svar till PwC, revisionsrapport - Granskning av personella resurser inom äldreomsorgen Borgholms kommun. Bakgrund Kommunens revisorer har gett Kommunal sektor inom PwC uppdraget att granska om socialnämnden säkerställer att personalnyttjandet inom äldreomsorgens verksamhetsområden är ändamålsenligt och effektivt. I

11 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 11 (18) rapporten framgår att det pågår ett arbete med att ta fram en resursfördelningsmodell som ger ökad flexibilitet och effektivitet utifrån verksamhetens varierande behov både inom och mellan enheterna. Metoder för att fördela resurser och behovsmätning behöver en prioriteringsordning för att styra personalkontinuitet inom ordinärt boende där det finns många personer med demens eller demenssymtom som får stöd. Upprättad rutin - Kontinuitet i hemtjänsten Prioriteringsordning. Socialnämnden har beslutat att anta en ny organisation som ger bättre förutsättningar för ökad samverkan. Tre resultatenheter finns sedan mars 2013 i äldreomsorgen. Socialnämnden har gett uppdrag att innan utarbeta en resursfördelningsmodell inom ordinärt boende. Resultatet, RFM Resursfördelningsmodell i Borgholms kommun ska upp i nämnden under slutet av Rapporten lyfter fram det som socialnämnden också identifierat, nämligen: - att socialnämnden behöver utveckla policy och dokumenterade rutiner med ändamålsenliga metoder för att mäta behovet och fördela personella resurser, arbete pågår. Bedömning Ny lag träder i kraft 1 januari 2014, där även insatserna specificeras i besluten om särskilt boende. Biståndsbedömningen inom särskilt boende har påbörjats. Samtidigt pågår arbetet med att skapa en resursfördelningsmodell. Resursfördelningsmodellen kommer att anpassas och utformas till särskilt boende efter att den har provats ut inom ordinärt boende. Socialnämnden har enligt PwC:s bedömning ändamålsenlig policy och rutiner för vikariehanteringen. Upplevelsen är att Bemanningsenheten ger god service till verksamheterna samt att personalkontinuiteten inom demensboende är tillräckligt god. Socialnämnden kommer under december 2013 ta del av förslag till Resursfördelningsmodell inom äldreomsorgen för att kvalitetssäkra resursfördelningen efter verksamhetens varierande behov. Uppföljning av revisionsrapporten och effekter av resursfördelningsmodellen kommer att ske till Socialnämnden vid halvårsskiftet godkänna redovisat svar till PwC.

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 12 (18) 122 Dnr 2013/ SN Riktlinjer för mottagnade och utslussningsprocess för ensamkommande flyktingbarn. Bakgrund Sedan den 1 juli 2006 är det Migrationsverket som har huvudansvaret för mottagande av alla asylsökande. Ensamkommande barn är enligt 1 femte stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA, en gemensam beteckning för barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Migrationsverket ska anvisa en kommun som i sin tur ska ordna ett boende för barnet och det reella mottagandet ska ske inom ramen för socialtjänsten. Kommunerna ansvarar för mottagandet, boendet och omsorgen om ensamkommande barn och ungdomar. Ansvaret gäller både asylsökande och ensamkommande barn och ungdomar som har fått uppehållstillstånd. Majoriteten av de ensamkommande barnen som kommer till Sverige och ansöker om asyl (skydd) beviljas permanent uppehållstillstånd (PUT). Det är socialtjänstens ansvar att se till att barnen och ungdomarna erbjuds ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling. Socialtjänsten har även ett ansvar för att se till att barnen och ungdomarna får tillgång till lämplig utbildning samt behövlig hälso- och sjukvård och tandvård. Bedömning I Borgholm finns bemannat ungdomsboende. Där får de ensamkommande pojkarna stöd och hjälp i sin vardag samt information om de funktioner och sammanhang som utgör det svenska samhället. I den sk mottagandeoch utslussningsprocessen är det likartade förutsättningar för samtliga ungdomar. Ett steg i utslussningsprocessen är att flytta till en lägenhet på Muraregatan (fd Lingården). Det är vanligtvis under gymnasietiden som en bostad på Muraregatan kan bli aktuellt. Mottagning/utsluss: - När ungdomarna kommer till Borgholms kommun bor ungdomarna på Östra tills de har fått PUT. - Checklista används för information och moment som måste förstås och klaras av. - När ungdomarna har fått PUT flyttar de till Ekbacka. - När ungdomarna kan klara mer på egen hand flyttar de till den sk utslussen.

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 13 (18) - När de fyller 18 år flyttar de till Muraregatan och där bor de till dess de slutar gymnasiet. - Muraregatan är en del av utslussningsprocessen. - Flytt till annan bostad rekommenderas först efter gymnasiet. Processen liknar de förutsättningar som svenska ungdomar har. De bor oftast hemma och blir försörjda av sina föräldrar fram tills de slutar gymnasiet. I kommunerna är det socialtjänsten som tar ett slags föräldraansvar. Det är socialtjänstens ansvar att se till att barnen och ungdomarna erbjuds ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling, detta uppfylls på ett tillfredsställande sätt med riktlinjerna. anta riktlinjer för mottagande och utslussningsprocess för ensamkommande flyktingbarn. 123 Dnr 2013/ SN Skrivelse gällande bostäder för ensamkommande flyktingbarn/ungdomar. Inkommit skrivelse från Christina Kennberg gällande bostäder för ensamkommande flyktingbarn/ungdomar. Christina önskar svar från socialnämnden gällande deras planer för att aktivt inkludera flyktingungdomarna i Borgholm. ordförande Eva Karlström svarar Christina Kennberg. 124 Dnr 2013/ SN Socialnämndens värdegrund, vision och verksamhetsidé Ewa Ekman, socialchef presenterar idag ett förslag på värdegrund, vision och verksamhetsidé, (bilaga 1).

14 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 14 (18) anta värdegrund, vision och verksamhetsidé samt ge Ewa Ekman i uppdrag att presentera en verksamhetsplan för 2014 och 2015 till socialnämnden Arne Tärnblom (V) deltar inte i beslutet. 125 Dnr 2013/ SN Politiskt uppdrag ny M-ledamot och ersättare i socialnämnden Kommunfullmäktige godkände Mikael Borgströms avsägelse som ledamot i socialnämnden. Kommunfullmäktige beslutade att utse Björn Andreen till ny M-ledamot i socialnämnden och Anders Lejon till ny M-ersättare i socialnämnden. om ny M-ersättare i socialnämndens arbetsutskott och individutskott. utse Björn Andreen till ersättare i socialnämndens arbetsutskott samt utse Björn Andreen till ersättare i socialnämndens individutskott. 126 Dnr 2013/ SN Avkastning av 2013 års fonder och stiftelser Ekonomiavdelningen ska se över utdelningen av nämndens fonder och stiftelser vilket ska vara klart till socialnämnden i december Detta gör att några summor idag inte kan presenteras. Följande fonder finns: 1. Arthur Peterssons fond ska delas ut till Strömgården 2. Hans Gunnar Olssons fond ska delas ut till Gruppbostäder/Dagcenter Borgholm

15 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 15 (18) 3. August Peterssons fond ska dels ut till Strömgården 4. Dr Pålssons fond ska delas ut till Ekbacka Fyra, Kortidsvården 5. Bertil Peterssons fond på ska delas ut till Soldalen 6. Ingenjör Lundqvist fond ska delas ut till Föreningen Omtanken. 7. Socialnämndens Individutskott ska dela ut Carin Elofssons fond, Elofssonska fonden, M Nilssons fond och Sociala samfonden. 8. Individutskottet i samråd med kyrkorådet i Borgholms församling ska fördela till behövande från Ebba och Arthur Johanssons fond. beslut tas gällande fonder 1-6 på socialnämnden socialnämnden uppdrar till socialnämndens individutskott att fördela fonderna Dnr 2013/ SN Sammanträdestider för 2014 Therese Åhlander presenterar ett förslag på tider för sammanträde för år Sammanträdesdag - onsdagar Sammanträdestider IU SNAU SN Januari Februari Mars April Maj tisdag Juni Juli Augusti September

16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 16 (18) Oktober November December fastställa föreslagna datum för år Dnr 2013/ SN Utveckling av förebyggande insatser inom socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen, Förebyggandeteam. Under den senaste tiden har behovet av att finna möjligheter att erbjuda familjer stöd och hjälp i ett tidigt stadie. Många små problem växer sig stora under åren fram till att barnen kommer in i tonåren. Det märks från både utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och polisen att det krävs hjälp i ett redan när barnen är små. Det är viktigt att kunna ge dessa familjer stöd utan att det har gått så långt att en anmälan till socialförvaltningen ska vara enda utvägen. Av den anledningen gavs SISU, samverkan inom socialförvaltning och utbildningsförvaltning, i uppdrag att ta fram ett sätt att möta dessa familjer tidigt. Gruppen har tagit hjälp av kunskaper från Kalmar kommun som under några år arbetat resultatinriktat och framgångsrikt enligt en modell. Gruppen har därefter gjort en anpassning till behoven i Borgholms kommun. Syfte Att erbjuda tidiga insatser när oro upplevs kring ett barn eller ungdom utan att kontakta socialtjänsten. Att i ett tidigt stadie ta tag i problem och ge stöd. Målgrupp Eleverna i Borgholms kommun från förskoleklass till och med årskurs 9. Yrkeskategorier Det är av vikt att det i teamet ingår personer med olika professioner och det är även viktigt att personerna kommer med kunskap från de olika verksamheterna, utbildnings och socialförvaltning. Förslagsvis bör det vara en fritidsledare med kompetens kring ungdomskulturer och ungdomsproblematik samt två socionomer en som har sin grundkunskap inom utbildningsförvaltningen och en som har bakgrund inom socialförvaltningen.

17 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 17 (18) Vilka kan vända sig till förebyggandeteamet Till teamet ska all personal inom utbildnings- och socialförvaltningen kunna vända sig. Föräldrar och elever ska kunna ta en direkt kontakt med teamet. Lokalisering För att teamet ska kunna arbeta förebyggande utan att kopplas ihop med den traditionella socialförvaltningens arbete bör teamet ha ett kontor på ett neutralt ställe. Lokalen bör vara helt friställd även från utbildningsförvaltningen. Riktlinjer och arbetssätt för förebyggandeteamets insatser Förebyggandeteamet ska arbeta oregistrerat och kan hänvisa till andra registrerade verksamheter. Det ska bygga på ett nära och flexibelt arbetssätt. Teamet ska vara känt i våra verksamheter, i kommunen och bland elever och föräldrar. Förebyggandeteamet har, som alla andra som arbetar med barn, anmälningsplikt om misstanke finns att barn far illa. Det ska finnas en tydlig och uttalad gräns kring när teamet ska lämna uppgifter vidare till socialförvaltningen. I första hand ska teamet hjälpa föräldrar och/eller elever att ansöka om den hjälp som behövs och i andra hand lämna en anmälan. Vad förebyggandeteamet kan erbjuda Förebyggande teamet ska i första hand arbeta med att erbjuda stöd till föräldrar och elever i olika forum. Teamet kan i samtal med föräldrar och barn/ungdom kartlägga den unges nätverk och nätverkets förmåga att stötta den unge. Teamet ska även medverka till att ett samarbete sker med samtliga enheter som arbetar med barnet/ungdomen. Föräldrar kan få hjälp att strukturera upp problem och göra upp en handlingsplan för hur familjens förändringsarbete skall fortlöpa. Teamet ska samverka nära polisen vilka snabb och enkelt ska kunna ta kontakt med förebyggandeteamet om de uppmärksammar riskbeteenden på fritiden. Därtill kan förebyggandeteamet arbeta med att nystarta föräldrar på stan och delta vid föräldramöten och vid orosamtal i skolan. Teamet ska också arbeta på gruppnivå med att skapa riktade insatser, lokalisera behov och skapa arenor för att möta gruppen ungdomar. uppdra till Ewa Ekman, socialchef, att tillsammans med utbildningsförvaltningen ta fram ett organisations- och kostnadsförslag med målsättningen att starta ett förvaltningsgemensamt förebyggande team ht Framtaget förslag behandlas på socialnämnden i maj 2014.

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 18 (18) 129 Informationspärmen - Delegationsbeslut VoO, Dnr 2013/ SN - Delegationsbeslut IFO, Dnr 2013/ SN - Samarbetsformer gällande barn- och ungdomsarbete i kommunen, Dnr 2013/ SN - från IVO, Dnr 2012/ SN