Tjänsteskrivelse uppdrag etablering på arbetsmarknaden och effektivare integrationsarbete

Transkript

1 Ar TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Datum Diarienummer KLK 2019/174 Handläggare Enhetschef Annika Karlsson Arbetsmarknad och kompetensutveckling Tjänsteskrivelse uppdrag etablering på arbetsmarknaden och effektivare integrationsarbete Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att fatta följande beslut: 1) Bilda ett utskott för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration. 2) Bilda en styrgrupp för myndighetssamverkan inom arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration bestående av politiker, chefer på ledningsnivå i relevanta kommunala verksamheter och representanter för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket. 3) Att kommunen, om regelverket tillåter och efter bedömning av kostnadseffektiviteten, kan gå in som leverantör av tjänster i upphandling av Arbetsförmedlingens insatser. 4) Att kommunen ska sträva efter att få insyn och beslutanderätt kring insatser för personer som uppbär ekonomiskt bistånd i samarbete med övriga involverade myndigheter. 5) Att avdelningen arbetsmarknad och kompetensutveckling ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att inrätta en social investeringsfond. 6) Att ansvariga för lokalförsörjningen i kommunen ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för samlokalisering av verksamheter inom vuxenutbildning, arbetsmarknad och integration. 7) Att ansvariga verksamheter arbetar vidare med de förslag i bifogat underlag som kan verkställas på tjänstepersonnivå. Beslutspunkterna kommer att underhand behandlas som enskilda ärenden. Kommunledningskontoret / Arbetsmarknad och kompetensutveckling Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

2 2 (3) Beskrivning av ärendet På uppdrag av kommunstyrelsen har avdelningen arbetsmarknad och kompetensutveckling utrett och sammanställt en rapport med förslag utifrån uppdragen: 1) Utarbeta en kommunövergripande handlingsplan med förslag på samordnade myndighetsinsatser, i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för individen att etablera sig på arbetsmarknaden. 2) Förslag på hur integrationsarbetet kan effektiviseras. Avdelningen bedömde att uppdragen hör samman med och påverkar varandra och har därför genomfört uppdragen som en gemensam utredning. Slutsatser och konkreta förslag finns redovisade i bifogat underlag (PM). Förslagets konsekvenser för verksamhetens brukare Förslaget syftar till en tydligare väg in för de som behöver etablera sig, både som kommuninvånare (integration) och på arbetsmarknaden, oavsett målgrupp. En väg in, genom bland annat samlokalisering, förväntas underlätta för kommuninvånarna och minska ledtiderna. Barnperspektivet Förslaget omfattar i huvudsak verksamhet för vuxna. Att få vuxna som inte är självförsörjande i arbete eller studier kan förväntas ha positiv inverkan även på resterande familjemedlemmar. Miljökonsekvenser Bedöms ej aktuellt. Facklig samverkan Bedöms ej aktuellt. Ekonomiska konsekvenser Förslaget syftar till en effektivisering av arbetet med etablering och självförsörjning. Förslaget ska genomföras inom given budgetram eller med externa medel för specifika projekt. JAV

3 3 (3) Bilagor 1) PM Samordnade myndighetsinsatser för individens etablering på arbetsmarknaden och effektivare integrationsarbete. Sändlista: Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Ekonomiavdelningen Medborgarserviceenheten Arbetsmarknad och kompetensutveckling Annika Karlsson Enhetschef JAV

4 PM 1(6) Datum Diarienummer KLK 2019/174 och KLK 2018/956 Handläggare Enhetschef Annika Karlsson Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Samordnade myndighetsinsatser för individens etablering på arbetsmarknaden och effektivare integrationsarbete Bakgrund Föreliggande rapport är framtagen på uppdrag av Kommunstyrelsen. Den avser belysa och ge rekommendationer på två utvecklingsområden, formulerade i följande politiska uppdrag: 1. Utarbeta en kommunövergripande handlingsplan med förslag på samordnade myndighetsinsatser, i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för individen att etablera sig på arbetsmarknaden. ( 16, 2019) 2. Förslag på hur integrationsarbetet kan effektiviseras. ( 254, 2018) Rapportförfattarna ser att de båda uppdragen hör samman med och påverkar varandra, vilket också stöds av forskning och empiri på området. Att vara självförsörjande, eller att åtminstone ha en meningsfull sysselsättning, är till exempel en av flera definierade förutsättningar för att kunna bli en integrerad del av samhället. Detta finns till exempel i Integrationsverkets rapport Integration och indikatorer (2004), som bland annat definierar rätten till arbete och rätten till sociala nätverk som kommunövergripande indikatorer för ett lyckat integrationsarbete. I den integrationsstrategi för Hässleholms kommun som kommunfullmäktige antog i oktober 2017 betonas sysselsättning i form av arbete eller studier som viktiga delar för att etablera sig i samhället. De båda uppdragen går hand i hand och det är också så undersökningen genomförts. Metod Kommunledningskontoret Insamlingen av data har skett med en kombination av djupintervjuer, fokusgruppintervjuer och så kallade case studies av arbetssätt i andra kommuner. Sex individuella intervjuer har genomförts med chefer i berörda verksamheter inom socialförvaltningen, vuxenutbildningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. Sex gruppintervjuer med chefer och medarbetare från medborgarservice, biblioteken, socialförvaltningen, arbetsmarknadsenheten, vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen har genomförts. Två av gruppintervjuerna har varit med två befintliga samarbetsfora med handläggare från olika verksamheter i kommunen och Arbetsförmedlingen. Därtill har material kring arbetssätt i Trelleborgs kommun och Växjö kommun samlats in och intervjuer har genomförts med ansvariga verksamhetschefer. Postadress: Hässleholm Besöksadress: Stadshuset, Nytorget 1 Telefon: Telefax: E-post: kommunledningskontoret@hassleholm.se Bankgiro: Org. nr: Webb:

5 2(6) Trelleborg och Växjö valdes ut utifrån tidigare kännedom om det arbete som bedrivs i dessa kommuner och rekommendationer som kommit fram i intervjuerna. Antalet intervjuer har begränsats till en punkt där undersökarna inte längre mötte nya infallsvinklar. Erfarenhetsmässigt handlar det ofta om djupintervjuer för en undersökning av denna karaktär. Frågeunderlaget till intervjuerna har varit halv-strukturerat med en mall med övergripande frågeställningar och de som intervjuats har givits stort utrymme att reflektera kring frågorna och komma med egna idéer och förslag. Avsikten har varit att samla in både generella och verksamhetsspecifika åsikter och erfarenheter, för att sedan analysera dessa och sätta samman dem till en helhet med tydliga förslag. Ett riktvärde har varit att samla så många relevanta synpunkter som möjligt med hänsyn till de båda uppdragen; från så många relevanta verksamheter som möjligt. I samtliga fall har intervjupersonerna garanterats full anonymitet. Syftet med detta är att få fram också de synpunkter som kan upplevas känsliga att tala om. Resultaten av undersökningen har vävts in i de resonemang och rekommendationer som finns under relevanta rubriker i texten nedan. Resultat Detta avsnitt inleds med ett kort resonemang kring de övergripande slutsatserna, hämtade från det insamlade materialet. Därefter redovisas fyra relevanta utvecklingsområden som använts för att systematisera och åskådliggöra undersökningsresultaten. En väg in ett tydligt mål med ett tydligt stöd Ett genomgående tema som dök upp under intervjuerna var relationen mellan mål, ledning och organisation. Flera av de intervjuade efterlyste ett tydligt, övergripande mål för arbetet med sysselsättning och integration. Ledningen bör vara överens om ett sådant mål och också tydligt kommunicera det i alla led av den kommunala organisationen. Motsvarande bör även göras när arbetet sker i samverkan med andra myndigheter. En återkommande fråga handlar därefter om hur kommunens arbete är organiserat för att nå målet, både inom verksamheterna och i samverkan med andra. Alla delar av den kommunala organisationen skall i integrations- och sysselsättningsfrågan arbeta mot samma mål och de enskilda verksamheterna bör, i tillämpliga delar, organisera sitt arbete efter detta. På samma sätt bör samverkan mellan kommunen och statliga myndigheter ske utifrån gemensamma mål som alla känner till. Den tydliga målsättningen för kommunens arbete föreslås i denna rapport vara en väg in. Målsättningen gäller alla dem som behöver etablera sig, både som kommuninvånare (integration) och på arbetsmarknaden, oavsett vilken målgrupp man tillhör. Detta föreslås vara målet, både med det egna kommunala arbetet och i samverkansarbetet med andra aktörer. För att organisera arbetet så bra som möjligt måste man ta hänsyn till de erfarenheter, kunskaper och konkreta förslag som finns i relevanta verksamheter.

6 3(6) Dessa är sammanfattade under rubrikerna nedan - som också utgör huvuddelen av undersökningens resultat. Arbetet bör organiseras efter vad som är bäst för kommuninvånaren, inte efter vad som kan tyckas bäst eller mest rationellt för den egna verksamheten. I kommunen och i andra kommuner finns goda erfarenheter av att organisera arbetet enligt en sådan princip och forskningen kring offentligt beslutsfattande kan också ge värdefulla insikter. Utvecklingsområden Arbetssätt Arbetssätt handlar om innehållet i den verksamhet som bedrivs, men också om förhållningssätt. Det handlar alltså om vad och hur. I intervjuerna framkommer tre huvudlinjer. Det rör ett gemensamt arbetssätt som utgår från individen och dess förmågor och som gör att individen tydligt ser sin väg till arbete, med de krav och förväntningar som kommun och samverkande myndigheter har. Därtill behovet av ett systematiskt arbete med utveckling och uppföljning av insatser. Vi behöver veta att vi gör rätt. Insatserna behöver också vara flexibla och tidiga. Detta bygger på dessa konkreta förslag på lång och kort sikt från intervjuerna. Kommunen, tillsammans med andra myndigheter och aktörer när så är relevant, bör: Tillämpa ett salutogent förhållningssätt, det vill säga utgå från vad individen kan istället för vad den inte kan. Vägen till arbete måste vara tydlig för individen. Ställa krav och förvänta sig att individerna har drivkraft själv, och samtidigt underlätta för individerna så att de inte kvävs i välvilja eller byråkrati. Ha en gemensam linje från kommunen och samverkande myndigheter med tydlighet kring vilka värderingar som förmedlas. I samtliga instanser förebygga att individer cirkulerar mellan verksamheterna och skickas runt mellan myndigheter. Införa ett systematiskt arbete med utveckling och kvalitetssäkring av gemensamma metoder och verktyg för insatser för de som behöver stöd i att etablera sig på arbetsmarknaden. För detta kan det krävas en verksamhetsutvecklare för arbetsmarknadsinsatser. Insatserna ska bygga på forskning och beprövad och utvärderad erfarenhet. Mäta och analysera statistik för att ha som underlag för ökad kännedom om målgrupper, för utveckling av insatser och för uppföljning av insatsernas resultat gentemot uppsatta mål. Utreda de finansiella och pedagogiska förutsättningarna för att arrangera samhällsorienteringen för nyanlända, som kommunerna är skyldiga att erbjuda, i egen regi. Samarbeta med arbetsintegrerade sociala företag. Utreda förutsättningarna för att skapa enklare jobb i kommunal verksamhet och hitta finansieringsformer för detta. Det finns hinder för framförallt kortutbildade att komma ut på arbetsmarknaden. Då behöver man kanske rucka lite på arbetsmarknaden och de yrken som är tillgängliga.

7 4(6) Hitta modeller för kompetensrörelse med aktiva insatser för rörlighet på arbetsmarknaden för att möta matchningsproblematiken och inlåsningseffekter. Skapa ett kommunalt spår för personer som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända i etableringen. Spåret innehåller gemensam kartläggning och planering mellan individen och berörda verksamheter. För nyanlända i etableringen och andra som behöver stärka sina kunskaper i svenska, ska spåret vara på heltid och innehålla språkundervisning i kombination med arbetsnära insatser. För alla grupper kan spåret innehålla ett 12-månadersprogram med sex månaders utbildning och sex månaders nystartsjobb. Nystartsjobb kvalificerar till a-kassa. Nystartsjobb kostar kommunen en viss summa, men om personen kvalificerar sig till a-kassa så kan beroendet av ekonomiskt bistånd minska. Utveckla struktur och metoder för förebyggande arbete för arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, söker arbete på egen hand, uppbär försörjningsstöd och där arbetsförmågan behöver klargöras. Syftet är att förebygga så att dessa personer inte hamnar i psykisk ohälsa och skynda på processen att komma ut i arbete under de första 14 månaderna i arbetslöshet innan personen kan gå in i jobb- och utvecklingsgarantin. I det fall att nya medel utlyses från Delegationen mot segregation, ansöka om ett fördjupat arbete kring bostadssegregation i kommunen. Organisering Organisering handlar om hur kommunen tillsammans med samverkande myndigheter organiserar sig för att verkställa en väg in i praktiken. Gränserna mellan stat och kommun och mellan verksamheter inom kommunen får inte vara barriärer som individen måste bryta sig igenom. En väg in kan spara tid och kraft för individen och korta bidragstiderna. I undersökningen framkommer två huvudlinjer. Det handlar dels om att skapa broar mellan myndigheter och mellan olika verksamhetsformer, bland annat för att individer inte ska hamna mellan stolar och för att korta ledtiderna mellan olika insatser. Därtill föreslås att samlokalisera de verksamheter som har bäring på varandra. Detta förväntas underlätta för kommuninvånarna, men också för verksamheterna. Lokaler kan användas mer effektivt, personalen kan vara mer flexibel och beslutsvägarna blir kortare. Samlokalisering kan troligen också öka förtroendet mellan verksamheterna och myndigheterna. Detta bygger på dessa konkreta förslag på lång och kort sikt från intervjuerna. Kommunen, tillsammans med andra myndigheter och aktörer när så är relevant, bör: Skapa en bro mellan etableringen och jobb- och utvecklingsgarantin. Tre månader innan den nyanlände lämnar etableringen, förutsatt att personen inte är i arbete eller studier utan förväntas gå in i jobb- och utvecklingsgarantin och därmed troligen söker ekonomiskt bistånd, ska personen kallas till gemensamt möte med handläggare från Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, socialförvaltningen och vuxenutbildningen för gemensam planering. Denna åtgärd ska också fånga upp de, framförallt kvinnor, som lämnar arbetsmarknaden efter etableringsperioden.

8 5(6) Utreda förutsättningarna för att införa Halmstadsmodellen, en överenskommelse och samverkan mellan kommunen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kring personer som saknar sjukpenningsgrundande inkomst. Utveckla och på sikt inrätta en koordinatorstjänst som är anställd 50 procent av kommunen och 50 procent av Arbetsförmedlingen och som sköter samordning och rådgivning för samtliga personer som är i insatser hos kommunen och Arbetsförmedlingen. Den delade tjänsten underlättar samverkan mellan myndigheterna och för individen. Utveckla samordningen mellan medborgarservice, biblioteken och socialförvaltningen kring blankettstöd och stöd till digitalt utanförskap. Utveckla samordningen kring yrkesutbildningar mellan Arbetsförmedlingen och kommunen och hitta en modell för samordning med privata aktörer. Planera för samlokalisering, i möjligaste mån, av de verksamheter som har bäring på varandra för individens bästa. Exempel på detta finns i Växjö där kommun och Arbetsförmedling är samlokaliserade och har ett gemensamt kund-torg med gemensam mottagning. Bilda ett Campus Hässleholm med samlokalisering av all vuxenutbildning. Detta underlättar för individen att studera i flera skolformer samtidigt, vilket är i enlighet med Skollagen. Alla personer som söker ekonomiskt bistånd på socialförvaltningen och som bedöms vara aktuella för arbetsmarknadspolitisk aktivitet ska träffa handläggare på arbetsmarknadsenheten så snart som möjligt. Undvika att skapa segregation genom särskilda insatser för olika målgrupper i olika lokaler, till exempel insatser per språkgrupp. Det behövs mötesplatser där olika åldrar möts och det gemensamma språket är svenska. Styrning, ledning och samverkan Huvudlinjen i intervjuerna är att verksamheterna behöver en tydlig politisk inriktning med tydliga, kommunicerade mål. Ansatser till detta finns i att kommunfullmäktige antagit en integrationsstrategi. Vad som behövs är en tydlig viljeinriktning där formuleringarna och målen gäller alla delar av kommunen. Alla måste arbeta efter samma linje. Det samma gäller för de delar där kommunen samverkar med andra myndigheter. Detta bygger på dessa konkreta förslag på lång och kort sikt från intervjuerna. Kommunen, tillsammans med andra myndigheter och aktörer när så är relevant, bör: Bilda ett utskott för arbetsmarknad, vuxenutbildning och etablering med politiker som är insatta i frågorna och dialogpartner till tjänstpersonerna. Ersätta nuvarande dialogmöten mellan kommunalråden, kommundirektören och Arbetsförmedlingens ledning och styrgruppen för LÖK (lokala överenskommelsen om samverkan kring nyanländas etablering) med en ny styrgrupp bestående av politiker och chefer på ledningsnivå i Hässleholms kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket. Den nuvarande operativa ledningsgruppen (OPL) med arbetsgruppen ska rapportera till och ta uppdrag från denna styrgrupp.

9 6(6) Formulera få och tydliga årsmål som alla ska arbeta mot, oavsett verksamhet. Målen sätts av styrgruppen. Införa en processledare som är så kallad mellanrumsledare, alltså arbetar på tvären i samspel med involverade myndigheter och kommunala verksamheter och arbetar med analys, strategier och insatsutbud. Processledaren rapporterar till OPL och fördrar i styrgruppen. Därtill finns förslag på ett antal politiska inriktningsbeslut. Ett politiskt inriktningsbeslut på om kommunen, om regelverket så tillåter och efter bedömning av kostnadseffektiviteten, kan gå in som leverantör av tjänster i upphandling av Arbetsförmedlingens insatser om myndighetens uppdrag förändras. Ett politiskt inriktningsbeslut kring att kommunen ska ha insyn och beslutanderätt kring personer som uppbär ekonomiskt bistånd. Insatser för att få individerna i arbete kan skötas av privata aktörer, på uppdrag av staten, men kommunen behöver få insyn och beslutanderätt kring de insatser som görs för att individen inte ska uppbära ekonomiskt bistånd. Överväg att inrätta en social investeringsfond för att motverka utanförskap och social utsatthet. Sociala investeringsfonder är en typ av kommunala fonder för finansiering av olika sociala projekt i ett lokalsamhälle eller kommun. Genom fonden kan medel föras från kostsamma insatser till kostnadseffektiva förebyggande åtgärder för att höja den samhällsekonomiska vinsten. Fonden kan till exempel stödja uppstart av arbetsintegrerade sociala företag. Sociala investeringsfonder finns i flera kommuner, bland annat i Umeå kommun, Norrköpings kommun och Stockholms stad. Kommunikation I intervjuerna lyfts ett behov av tydligare kommunikation fram, från ledningsnivå och inom och mellan kommunens verksamheter, mellan myndigheter och med näringsliv och civila samhället. För att möjliggöra en väg in behöver förändrade arbetssätt och organisering kommuniceras, men också målen från ledningsnivå. Det behövs en symbolisk kommunikation från politiker och ledning kring att det här är viktigt för alla, både till medarbetarna och till kommuninvånarna. Därtill föreslås att införa ett årligt forum med fokus på arbetsmarknad, vuxenutbildning och etablering med deltagande av folkvalda, myndigheter, kommunens verksamheter, civila samhället och lokala näringslivet. Forumet syftar till att kommunicera politiska mål på området och kunskapsutbyte och nulägesanalys. Här kan även nationella och internationella erfarenheter och perspektiv lyftas in. Kommunledningsförvaltningen, arbetsmarknad och kompetensutveckling Annika Karlsson Enhetschef Peter Hillve Sektionschef