Food Planning Var finns maten i samhällsplaneringen?

Transkript

1 Food Planning Var finns maten i samhällsplaneringen? Södertälje,

2 Planering och mat trender och tendenser i Svensk kontext Madeleine Granvik, Ph.D. Associate Professor, Docent Researcher in Food Planning Swedish University of Agricultural Sciences Department of Urban and Rural Development, Unit of Landscape Architecture Phone: +46 (0) Madeleine.Granvik@slu.se Director, The Baltic University Programme, Uppsala University Editor-in-Chief, Nordic Journal of Architectural Research

3 Planering Landskap - Mat» Planering av samhällen som främjar relationen Mat, Människa och Landskap» Fysisk planering handlar om hur mark- och vatten ska användas. Landskapsplanering omfattar planering och förvaltning av landskap. Med landskap menas alla markområden, kultur- och naturpräglade, i staden och på landsbygden. Planering för Matlandskap, relationen människa, mat, landskap produktion och konsumtion

4 Planering i praktiken policy lagstiftning förordningar kunskap planer styrmedel strategier regler forskning Praktik?

5 1. Vilket intresse finns det för närodlad mat i svenska kommuner? Hur arbetar kommuner med frågor relaterade till närodlad mat? 2. Vad menas med lokal mat, vilka olika begrepp används av olika aktörer och hur definieras dem? 3. Vilka synsätt, strategier och policy finns det i svenska kommuner gällande bevarande av jordbruksmark? 4. Hur ser Sveriges beredskap ut gällande livsmedel?

6 Trender och tendenser

7 Befolkningsmängden ökar globalt Konkurrensen om den odlade marken ökar Svensk jordbruksmark mer bördig än världsgenomsnittet Sverige har relativt sett en hög grad av importerad mat Antalet lantbruk minskar i Sverige Jordbruksmarker exploateras Andra värden än pris har lyckats etablera sig Finns intresse för alternativa livsmedelsnätverk Intresset för närodlad mat har ökat Policyutveckling om lokala livsmedelssystem

8 Lokal mat på EU:s inrådan De utmaningar vi står inför när det gäller att förebygga en global brist på livsmedel, foder och energi och att minska livsmedelsproduktionens negativa effekter på miljön, visar hur viktigt det är att omvärdera den lokala livsmedelsproduktionens betydelse inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken"

9 Förordning (EU) nr 1305/ )..förbättra effektiviteten inom sektorn för bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter, inbegripet genom att etablera system för småskalig bearbetning och marknadsföring i samband med korta försörjningskedjor och lokala marknader,.. 19) främja förbindelser mellan stad och landsbygd. 29)..Stöd till horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan,..utveckling av korta leveranskedjor, lokala marknader och lokala livsmedelskedjor.

10 närodlad mat

11 Svenska kommuner Policy för närodlad mat Innovativa och kreativa lösningar för upphandling av mat Kommunikationsinsatser riktade mot närproducenter Utveckling av logistiska lösningar

12 Uppsala Handlingsplan ekologiska och närproducerade livsmedel

13 Aktiviteter Ansvarig Status Öka återtaget av livsmedel från lantbruksverksamheten på Jälla till kommunens måltidsverksamhet. KLK/ avdelningen Ekologisk Hållbarhet Testverksamhet 2018 Ställa krav på produktion enligt svensk djur- och miljöskyddslagstiftning för kött, fågel och mejeri i nya livsmedelsupphandlingar. Enheten Upphandling och inköp Se kravställning i aktuella livsmedelsavtal Följa upp befintliga upphandlingar och samverka för att öka utbudet av produkter som följer svensk lagstiftning. Enheten Upphandling och inköp Se aktuella sortimentslistor hos avtalade livsmedelsleverantörer Öka inköp av svenska livsmedel inom kött, fågel och mejeri i en takt så att 100 % nås år Höja kunskapsnivån i kommunen om svensk livsmedelsproduktions mervärden. Alla verksamheter med livsmedelsinköp Stab kommunikation Se minnesanteckningar från samordningsmöte som finns i samarbetsrummet 100 % ekomat 2023 Kommunikationsplan är under framtagande Få fler lokala leverantörer att lägga anbud i kommunens livsmedelsupphandlingar. Enheten Upphandling och inköp Se statistik hos upphandling och inköp

14 Östergötland Livsmedelsstrategin: Offentlig upphandling upphandlas > 50 % lokalproducerade* livsmedel upphandlas > 30 % lokalproducerade* livsmedel *Med lokalproducerat avses här livsmedel producerat, förädlat och paketerat i Östergötland och/eller angränsande landskap

15 Min generella reflektion är hur regionala planer och strategier ska kunna få något genomslag. I min kommunala vardag är det kommunpolitikernas prioriteringar som är det viktigaste. Dvs. kommunen skulle behöva sätta egna mål för hur vi ska stötta den lokala livsmedelsproduktionen och hur mycket svensk/lokal mat vi ska köpa. Jag har förstått det som att så var det tänkt i Östergötland. Att alla kommuner skulle anta målen om att köpa svenskt och lokalt som finns i den regionala strategin, vet inte om det blivit så. Planerare, kommun X

16 Göteborg Utredning för en lokal livsmedelsstrategi inom EU-projektet Stadslandet Göteborg Stadsnära odling, bostadsnära odling, småskalig kommersiell odling Stadsbruk, storskalig kommersiell odling GrowGbg, förmedling av mark att odla på

17

18 Malmö Förstudie för lokal matstrategi Collective Action mot en inkluderande lokal matstrategi i Malmö Strävar efter en holistisk syn på mat stort fokus på sociala och kulturella värden Miljöförvaltningen driver arbetet men samverkar inom kommunen och med andra aktörer Förslag om att utse en sakkunnig person med matprofil i varje förvaltning

19 Trender - Skattelättnader till fastighetsägare för stadsodling (The Urban Agriculture Incentive Zones Act) - Foodcoops - Distributionshubbar för lokal mat - Värdera anbud - Insect city - insektsfarmar i stadsmiljö - Odling av tropiska jätteräkor med varmt spillvatten - Restauranger med Aquaponiskt växthus

20 jordbruksmarken

21 Synsätt, strategier och policy gällande bevarande av jordbruksmark i svenska kommuner

22 Miljöbalkens tredje kapitel (MB 3:4) Exploateringen av jordbruksmark Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och dessa behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.( ).

23 Jordbrukspark - Agricultural Park Att bevara och förvalta jordbruksområden som utsätts för stor press på grund av intensiv urbanisering. Att upprätthålla en produktion, landskapsbild och karaktär som ger upphov till arbetstillfällen, rekreation, pedagogisk verksamhet och turism. Foto: Ajuntament Barcelona, CC BY-ND 4.0

24 Jordbruksparker i Europa kartunderlag: openstreetmap.org

25 Möjliga motiv för att inrätta jordbruksparker Skydda stadsnära jordbruksmark Behov av närproducerade ekologiska livsmedel till skolor och vård Stärka livsmedelsberedskapen för framtiden Skapa arbetstillfällen Skapa rekreationsmöjligheter och pedagogiska värden MULTIFUNKTIONELLT LANDSKAP

26 livsmedelsförsörjning och beredskap

27 Livsmedelsberedskap Planeringen för totalförsvaret återupptas, ett nytt civilt försvar ska byggas upp Försvarsberedningen konstaterar att: - livsmedelsberedskapen behöver byggas upp igen - återinföra beredskapslager av strategiska livsmedel - Livsmedelsberedskap - fokus på låg självförsörjningsgrad

28 Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2019 (FU19) Stort utvecklingsbehov inom: stärkt livsmedelberedskap och ökad nationell självförsörjning motståndskraftigare samhällsinfrastruktur genom uppbyggnad av stärkt transport-arbetsmaskin- och drivmedelsberedskap

29 Beredskapskontrakt Regionala noder för beredskapslivsmedel

30 Kommunernas roll < Samordning, samverkan och information Kommunens interna samarbete, beredskapsfunktionen samverkar med övriga verksamheter i planeringsarbetet Kommunens roll som samordnare av relevanta aktörer för krisberedskap, t.ex. handeln, grossist, förädlare, naturbruksgymnasium, myndigheter etc. Se till att de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en kris samordnas Uppmuntra och etablera frivilliga resursgrupper i krisberedskapsarbetet för livsmedel Ansvara för information till kommuninvånarna gällande livsmedelsförsörjning i normalläge och i kristid Ge information i förebyggande syfte för livsmedelsberedskap

31 Kommunernas roll < Upphandling och avtal Vikten av att teckna avtal med leverantörer som gäller i kristid, formulera kravställningar för olika leverantörer Robusta upphandlingar, få in krisberedskap som faktor i upphandlingen Stärka kompetensen om krisberedskap hos upphandlingsfunktionen Ta fram beredskapsplan och krisplan för kostenheten, krismeny etc. Avtal med arrendator av kommunalägd jordbruksmark, beredskapsmark för livsmedelsförsörjning

32 Livsmedelsberedskap ett komplext fält som berör flera policyområden som säkerhet, jordbruk och miljö» Intressant, Utmanande, Möjliggörande i ett planerings- och policyperspektiv

33 WP 1: Arbetsledning och projektorganisation Om värl dsa nal ys WP 2: Utveckling och test av en lokal cirkulär livsmedelskedja WP 2.2: Lokala WP 2.1: Diversifierad primärproduktion marknader WP 2.4: Lokal återvinning WP2.3 Distribution/ lokala noder Ök ad ber eds kap WP 3: Utveckling och test av kommunalt planeringsverktyg WP 4: Syntes och utveckling av verksamhetsmodell WP 5: Kommunikation och spridning av verksamhetsmodellen Källa: Elin Röös och Madeleine Granvik, Vinnovaprojekt : Den lokala cirkulära livsmedelskedjan drivkraft för hållbar samhällsutveckling

34 Stuprörstänkande närodlad mat Ingen av de tillfrågade kommunerna menade att de hade ett omfattande internt samarbete för att stimulera närodlat mat

35 Råd för lokala livsmedelssystem (Food Policy Council) < Över 100 st i USA Olika samhällsaktörer samarbetar - experter, kommunala planerare, regionala myndigheter, organisationer, producenter, forskare etc. Kan organisatoriskt tillhöra kommunal förvaltning Policyutveckling, rådgivning/rekommendationer, opinionsbildning

36 Framtidens trender?...spaning < Moving towards survivability rather than sustainability Policy och praktik ur ett systemperspektiv: resurseffektivitet, recirkulära system blir honnörsord på allvar Konkurrens om naturresurser och råvaror idag imorgon är fokus lika mycket på konkurrens om det vi idag klassificerar som spill och avfall Utveckling av fungerande marknader för sekundära råmaterial och spill inom livsmedelsbranschen

37 Utveckla styrmedel för ökad svensk självförsörjningsgrad av livsmedel och insatsmedel till jordbruket Styrmedel som gör förnyelsebara drivmedel och råvaror inom livsmedelsindustrin minst lika tillgängliga och billiga som dagens fossila alternativ Svenska kommuner fortsätter att exploatera/bygga på bördig jordbruksmark, samtidigt utvecklar några kommuner en slags nolltolerans för att bygga på jordbruksmark <

38 Trenden gröna vågen blir ännu starkare! Alltfler vill odla själva, drömmen om ett liv närmare naturen, fler och fler blir vegetarianer/veganer En framtid med högre råvarupriser och en mer ryckig, dynamisk och global marknad Maten står för en stor del av klimatpåverkan och blir en tydlig klimatfaktor på allvar framöver. < Fler studier gällande 4 promilles initiativet för ökad kolinlagring i jord

39 TACK! Planering och mat trender och tendenser i Svensk kontext Madeleine Granvik, Ph.D. Associate Professor, Docent Researcher in Food Planning Swedish University of Agricultural Sciences Department of Urban and Rural Development, Unit of Landscape Architecture Phone: +46 (0) Madeleine.Granvik@slu.se Director, The Baltic University Programme, Uppsala University Editor-in-Chief, Nordic Journal of Architectural Research