Penningpolitik i en låginflationsekonomi
|
|
- Elsa Martinsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ANFÖRANDE DATUM: TALARE: PLATS: vice riksbankschef Kristina Persson Stockholm Strand Rotary klubb SVERIGES RIKSBANK SE Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel Fax registratorn@riksbank.se Penningpolitik i en låginflationsekonomi Inledning Tack för inbjudan att medverka i detta morgonseminarium! Jag tänkte inleda med att redovisa hur jag ser på de aktuella konjunktur- och inflationsutsikterna, inklusive de risker som är förknippade med bl.a. upplösningen av de rådande globala obalanserna. Det gör jag mot bakgrund av att årets första penningpolitiska protokoll publicerades i förra veckan, i vilket direktionens diskussion den 27 januari redovisades. Därefter tar jag upp Riksbankens uppdrag, olika sätt att bedriva penningpolitik samt vad den låga inflationen kan innebära för penningpolitiken framöver. Det aktuella penningpolitiska läget Nyhetsflödet efter jul har dominerats av den stora flodvågskatastrofen som drabbat länderna kring Indiska Oceanen. Trots omfattningen och vidden av denna katastrof kan följderna för världsekonomin antas bli mycket små. Det har i vart fall varit slutsatsen från de olika internationella möten som ägt rum efter jul. Den internationella konjunkturen väntas således fortsätta att förstärkas och resursutnyttjandet i världsekonomin gradvis bli allt högre under de kommande åren. Inflationen har stigit något i de flesta länder, främst som en följd av det stigande oljepriset. Inflationen exklusive olja däremot, har inte stigit i samma takt. Det finns gott om lediga resurser i flera av de största ekonomierna och konkurrensen har på senare år ökat i många branscher. Den internationella inflationen bedöms således sammantaget bli relativt måttlig de kommande åren. Det ekonomiska läget i USA och Euroområdet I USA fortsätter konjunkturen att förbättras. Det fjärde kvartalet i fjol ökade BNP i USA med 0,8 procent jämfört med föregående kvartal, bl.a. till följd av kraftigt 1 [9]
2 ökade investeringar. Detta återspeglar ett gynnsamt investeringsklimat i USA med historiskt höga vinster och framtidstro hos företagen. Indikatorer över tillväxtutsikterna för det fjärde kvartalet ger en positiv bild av aktivitetsnivån i den amerikanska ekonomin. I takt med att resursutnyttjandet ökat har Federal Reserve, den amerikanska centralbanken, höjt styrräntan från 1 till 2,5 procent. Mycket talar för att fortsatta höjningar är att vänta under våren. Inflationen beräknas stiga framöver bl.a. till följd av att försvagningen av dollarn de senaste månaderna ger USA en dyrare import. I huvudscenariot i Riksbankens senaste inflationsrapport väntas den amerikanska ekonomin fortsätta att utvecklas starkt under 2005 och Ett orosmoment för såväl USA som världen som helhet, är de stora underskotten i den amerikanska ekonomin. Under tredje kvartalet i fjol uppgick bytesbalansunderskottet till 165 miljarder dollar, vilket motsvarar ca 6 procent av BNP. Siffror för november visar att det har fortsatt att växa till en ny rekordnivå på drygt 60 miljarder dollar. Detta kan föra med sig ränte- och valutakursförändringar som kan få stora konsekvenser för världshandeln. En stor del, eller ca 40 procent, av Sveriges export går till euroområdet och därför är konjunkturutvecklingen där extra viktig för oss. Återhämtningen av ekonomin i euroområdet går långsamt. Tillväxten under det tredje kvartalet var lägre än väntat. De indikatorer som finns för fjärde kvartalet ger en splittrad bild. I Tyskland, som är en viktig marknad för svenska produkter, finns vissa tecken på en ljusning. Efter flera år av omfattande besparingar bör det finnas ett uppdämt behov hos företagen att investera. Samtidigt dämpas exporten av att euron har stärkts mot främst dollarn. Det ekonomiska läget i Sverige När det gäller Sverige har Riksbanken haft en positiv syn på konjunkturutvecklingen det senaste året. Den internationella efterfrågan har ökat snabbare än väntat och framförallt tjänsteexporten har överraskat positivt. Den ekonomiska politiken bidrar också till de relativt ljusa tillväxtutsikterna. Räntorna är historiskt låga och med förslagen i regeringens budgetproposition blir finanspolitiken mer expansiv. Hushållens konsumtion fortsätter att växa stabilt framöver, samtidigt som företagens investeringar också ser ut att ta fart igen efter att ha utvecklats svagt under några år. Sammantaget gör detta att tillväxten under 2004 väntas uppgå till ca 3,7 procent, för att därefter dämpas något och ligga runt 3 procent 2005 och 2006, vilket är en ganska hög tillväxt i historisk jämförelse. Trots den goda tillväxten är inflationen i Sverige mycket låg - i januari uppgick den till 0,4 procent mätt som den årliga förändringen av UND1X. Framförallt beror den låga inflationen på överraskande låga importpriser. Andra orsaker är den starka produktivitetsutvecklingen, kronförstärkningen det senaste halvåret, framförallt mot dollarn men även mot euron, liksom låga elpriser. Mycket talar för att 2 [9]
3 vi inte heller under det kommande året kommer att se något nämnvärt inflationstryck. Därför var det naturligt att vi i vårt räntebeslut i slutet av januari beslutade att inte höja räntan. Min personliga uppfattning är att det nog kommer att dröja ett tag innan en räntehöjning blir aktuell. Riskbilden Mot denna tämligen ljusa bild kan man ställa ett stort antal risker för att tillväxtoch inflationsprognoserna inte kommer att uppfyllas under de kommande två åren. Den viktigaste riskfaktorn är hur underskotten i USA kommer att korrigeras. Kommer det att ske via en stor växelkurskorrigering av dollarn och vilka blir i så fall konsekvenserna för världsekonomin? Flertalet bedömare är eniga om att de stora underskotten i USA inte är hållbara. Den försvagade dollarn väntas visserligen kunna leda till en viss stabilisering av bytesbalansen, men eftersom USA: s import är ca 1,5 gånger större än dess export, skulle det krävas en kraftig inbromsning av importen eller en ännu kraftigare ökning av exporten för att en minskning ska kunna ske. Samtidigt är det efterfrågan i USA som i hög grad utgjort lokomotiv för världsekonomin under senare år. Den expansiva ekonomiska politiken har bidragit till detta och även resulterat i ett mycket stort sparandeunderskott. Inflödet av kapital sker bl.a. genom att asiatiska centralbanker köper amerikanska statspapper. Kina har på senare tid stått för ca en tredjedel av USA:s behov av upplåning utomlands. På så sätt har både Kina och Japan byggt upp mycket stora valutareserver av dollar. Logiken i denna förlustbringande affär (om dollarn fortsätter att förlora i värde) är att Japan och Kina på så sätt kan upprätthålla en låg värdering av de egna valutorna, vilket underlättar fortsatt export till USA och andra länder. För Kina betyder den omfattande exporten arbetstillfällen och inkomster i en ekonomi där fortfarande en mycket stor del av befolkningen lever på u-landsvillkor. Snabb tillväxt innebär växande välstånd vilket kan medföra stabila sociala och politiska förhållanden. För att växla över från en exportdriven till inhemsk efterfrågan i snabbare takt i Kina vilket måste ske i framtiden - krävs emellertid institutionella och andra reformer som tar tid att genomföra. Särskilt den finansiella infrastrukturen är i stort behov av utveckling och förändring. Varifrån ska efterfrågan komma när ekonomin stramas åt i USA? Den svaga tillväxten i Europa och osäkerheten om utvecklingen i den japanska ekonomin gör att någon tydlig ersättare för USA i lokomotivrollen inte finns. Kina har visserligen på senare tid blivit världens tredje största handelsnation men kan knappast ensamma agera draglok. Den inhemska efterfrågan i Europa skulle behöva ta fart men den uppgång som pågår här är långsam och hålls tillbaka av strävan att bekämpa underskotten i de offentliga budgetarna, bl.a. i länder som Tyskland, Italien och Frankrike. 3 [9]
4 Hur sannolikt är det då att Kina släpper kopplingen till dollarn under den närmaste tiden? De flesta bedömare tror att det blir en gradvis, långsam och försiktig väg mot rörlig växelkurs i Kina. Om dollarförsvagningen fortsätter kommer det således även framöver vara euron som får ta en stor del av anpassningen vilket kommer att påverka Europas konkurrensförmåga och tillväxt negativt. En annan viktig faktor för tillväxten är hur räntorna kommer att utvecklas. Det finns inte mycket som tyder på att det federala budgetunderskottet kommer att minska i tillräcklig utsträckning. Det är oroväckande, i synnerhet som man på sikt kommer att få kraftigt stigande kostnader för bl.a. sjukvård, hälsa och pensioner. Därmed finns en uppenbar risk för stigande marknadsräntor i USA som kan utlösa fallande huspriser, vilket i sin tur skulle kunna dämpa den privata konsumtionen. En minskning av de offentliga utgifterna skulle också få en åtstramande effekt men på sikt leda till en mer balanserad utveckling och därmed förhindra en alltför snabb ränteuppgång. En annan riskfaktor är oljepriset. Eftersom USA är mer oljeberoende än länderna i euroområdet, är den amerikanska ekonomin känsligare för oljeprisförändringar. Om oljepriset ligger kvar på en hög och fluktuerande nivå kan det ge en dämpande effekt på tillväxten i USA. Sammantaget betyder den här bilden av stora globala obalanser en klar risk för en mer dämpad tillväxt under den närmaste tvåårsperioden. Frågan är hur snabbt det kan komma att ske. Ett lugnt förlopp betyder en mjukare dämpning medan snabba kast kan betyda en rejäl försvagning av världsekonomin och därmed också bromsa Sveriges ekonomiska utveckling framöver. Utöver de konkurrensproblem som en allt starkare euro innebär för Europa finns också frågan hur vi ska kunna möta konkurrensen från låglöneländer, såväl de nya medlemsländerna i EU som tillväxtekonomierna i Asien. Skillnaderna i arbetskraftskostnader är mycket stora. Den hårdnande konkurrensen ställer stora krav på omställningsförmåga i den svenska ekonomin. Vad kan Sverige göra för att behålla och dra till sig nya investeringar som kan skapa arbetstillfällen och försörjning här? De svenska investeringarna är bland de lägsta i Europa och de måste rimligen öka som andel av BNP för att säkerställa fortsatt tillväxt. De globala växelkursanpassningarna kan leda till mer dämpad tillväxt och utgör således sammantaget en stor osäkerhetsfaktor framöver. Ombalanseringen av efterfrågan mellan valutaområdena tar tid och relativprisförändringarna via valutorna skapar på samma sätt som inflation en osäkerhet som kan ha en negativ effekt på såväl investeringar som efterfrågan. Riksbankens uppdrag och inflationsmålspolitiken Riksdagen har bestämt att Riksbankens mål ska vara att upprätthålla ett stabilt penningvärde och Riksbanken har sedan definierat detta till att motsvara en årlig förändring i inflationen mätt som konsumentprisindex (KPI) på två procent med en tolerans för avvikelser på plus/minus en procentenhet. I praktiken väljer vi att oftast titta på ett mått (UND1X) som räknar bort effekten av förändringar i indi- 4 [9]
5 rekta skatter och subventioner, samt räntekostnader för egna hem d.v.s. det man kan kalla politiska eller administrativa beslut. Räntebesluten baseras på prognoser över prisutvecklingen på ett till två års sikt. Om prognoserna ligger högre än inflationsmålet höjs i normalfallet räntan och vice versa. Med andra ord justeras styrräntan normalt så att inflationen, med beaktande av riskbilden, på 1-2 års sikt ska ligga i linje med målet. Riksbanken införde den nuvarande regimen med flytande växelkurs och ett inflationsmål 1993, efter ett antal decennier med fast valutakurs. Det har inneburit ett nytt sätt att arbeta där vi med penningpolitikens hjälp försöker anpassa tillväxten i ekonomin till vad inflationsmålet tillåter. En vanlig liknelse är att ekonomin är som ett fordon med vissa egenskaper vilka gör den möjlig att köra i vissa hastigheter men inte i andra. I så fall är vi i direktionen chauffören som använder styrräntan för att gasa eller bromsa. Om bilen kör för fort, börjar det lukta bränt om däcken och vi riskerar att köra av vägen, d.v.s. priserna stiger och vi måste höja räntan för att bromsa hastigheten. Omvänt gasar vi när bilen går för långsamt genom att sänka styrräntan. I själva verket är liknelsen med en bil något missledande. För det första är det svårt att veta exakt i vilken hastighet som ekonomin faktiskt utvecklas. Den statistik som vi använder oss av när vi bedömer tillväxten i ekonomin innehåller felaktigheter, ger ingen heltäckande bild av det ekonomiska läget och produceras dessutom med eftersläpning. Ett annat problem är att det är svårt att veta exakt hur lång tid det tar innan en ränteförändring ger önskad effekt. Eftersom det tar tid - vi räknar med en tidshorisont på ett till två år innan den s.k. transmissionsmekanismen har verkat genom det ekonomiska systemet - måste vi göra en bedömning av hur ekonomin kommer att se ut på sikt. Att förutse framtiden är svårt av många skäl, inte bara på grund av bristerna i statistiken utan också därför att ekonomin hela tiden förändras. Ekonomin kan komma att drabbas av olika typer störningar, t.ex. ökade elpriserna när det var brist på vatten i dammarna och priset på kött och andra livsmedel steg när korna i Europa drabbades av olika sjukdomar. Det är svårt att på ett tidigt stadium avgöra vad som är tillfälliga förändringar i ekonomin och vad som är varaktiga. En ytterligare faktor som komplicerar bilden är att inflationsförväntningarna i samhället i hög grad påverkar pris- och lönebildningen, och därmed inflationen. Med andra ord har bilen - för att fortsätta med liknelsen - imma på framrutan, en hastighetsmätare som är mycket svår att avläsa, och pedaler som ibland är tröga och ibland lätta att trampa ned. Hur kan vi få ekonomin att gå lagom fort? Det finns något förenklat två olika sätt att beskriva penningpolitik med inflationsmål: Det ena är att utgå från en enkel penningpolitisk regel där räntan sätts som en funktion av den aktuella inflationstakten och det s.k. produktionsgapet, vilket är ett mått på skillnaden mellan faktisk och potentiell produktion och speg- 5 [9]
6 lar resursutnyttjandet i ekonomin. 1 Vid ett negativt produktionsgap är den faktiska produktionen lägre än den potentiella, vilket innebär att det finns gott om lediga resurser i ekonomin. Pris- och löneökningarna är då små och inflationen som regel under målet. Vid ett positivt produktionsgap är förhållandena de omvända, resurserna är överansträngda och den alltför höga efterfrågan genererar ett inflationstryck i ekonomin. Enligt regeln bör räntan alltså höjas om tillväxten är högre än den potentiella och inflationen högre än inflationsmålet och tvärtom när det omvända gäller. När faktisk och potentiell produktion sammanfaller är ekonomin i balans och inflationen är normalt sett i linje med målet, förutsatt att politiken är trovärdig. Ett vanligt argument för att bedriva penningpolitik på detta sätt är att centralbankens kunskap om ekonomins funktionssätt är så pass begränsad att en prognosbaserad penningpolitik ändå inte kan utformas på ett tillräckligt bra sätt. Prognoser som slår fel kan dessutom ge centralbanken trovärdighetsproblem, vilket skulle vara ett skäl till att föredra en enkel handlingsregel. Den andra metoden, som flertalet centralbanker inklusive Riksbanken tillämpar är att göra prognoser över hur ekonomin kommer att utvecklas på ett par års sikt och anpassa penningpolitiken därefter. En komplikation med denna metod är att något oväntat alltid kan inträffa som gör att ekonomin utvecklas i en annan riktning än den som man har förväntat sig. Därför måste hänsyn tas till olika risker när styrräntan bestäms. Prognoserna utformas av experter som har tillgång till olika statistiska metoder och modeller. Resultaten presenteras ofta i form av ett huvudscenario och ett eller flera alternativa scenarier. En penningpolitik som baseras på prognoser kräver mer information om ekonomin än vad som är fallet vid en enkel regel och det finns enligt kritikerna en risk att prognosmakarna överskattar sin förmåga, vilket skulle kunna leda till att resultaten blir sämre än vid ett mindre komplicerat angreppssätt. Förespråkarna för metoden å andra sidan menar att den kunskap som ändå finns bör utnyttjas till fullo. Eftersom många fler variabler måste analyseras vid en prognosbaserad penningpolitik än vad som är fallet vid en enkel regel, är det svårare för utomstående aktörer att bedöma hur centralbanken kommer att agera. En prognosbaserad penningpolitik ställer därför höga krav på öppenhet och tydlighet mot omvärlden och förmåga att kommunicera. Det finns också andra fördelar med en prognosbaserad penningpolitik. Eftersom den är framåtblickande kan centralbanken åtminstone försöka förutse kommande problem eller strukturella förändringar och möta dem med en anpassning av räntan. Att snabbt kunna agera är väsentligt eftersom penningpolitiken verkar med viss eftersläpning och den samhällsekonomiska kostnaden för en stigande infla- 1 Detta är den s.k. Taylor-regeln. Den amerikanske ekonomiprofessorn John B. Taylor är Under Secretary for International Affairs på U.S. Department of Treasury. Han har formulerat en enkel räntesättningsregel som kommit att kallas för Taylorregeln och som fått bred spridning. Detta är ett exempel bland många på penningpolitiska regler. 6 [9]
7 tion blir lägre om den kan hejdas i ett tidigt skede. En annan fördel är att centralbanken inte blir lika låst som vid en regel, utan kan beakta alternativa scenarier och risker. Dessa bedömningar kan dessutom löpande uppdateras i ljuset av ny information om den ekonomiska utvecklingen. 2 Bristerna i beslutsunderlaget och svårigheten att förutse vad som faktiskt kommer att hända i framtiden innebär att förmågan att värdera och väga samman en stor mängd komplex information är det som ytterst skiljer en träffsäker penningpolitik från en sämre. Omdömet, eller judgement har följaktligen stor betydelse för hur bra resultatet i slutändan blir. Detta talar för en prognosbaserad penningpolitik som ger större utrymme för bedömningar än den enkla handlingsregeln. Öppenhet och kommunikation Valet av penningpolitisk strategi har en avgörande betydelse för den externa kommunikationen. En god kommunikation med omvärlden är extra viktig för centralbanker som använder sig av en prognosbaserad penningpolitik. Det är därför viktigt att Riksbanken är öppen med hur vi ser på den ekonomiska utvecklingen och inflationsutsikterna och hur vi resonerar om avvägningarna i penningpolitiken. Syftet är just att skapa förståelse för vad som styr räntebesluten och en uppslutning kring inflationsmålet hos den svenska allmänheten. Detta är också en förklaring till att vi i direktionen ofta är ute och talar. Öppenhet och tydlighet från vår sida kan bidra till att stabilisera förväntningarna om inflation och ränteutveckling och minskar risken för oro på de finansiella marknaderna. Inflationsförväntningarna spelar således en mycket viktig roll för penningpolitiken och av den anledningen följer vi noga hur de utvecklas.3 Penningpolitikens kanske viktigaste uppdrag är att påverka inflationsförväntningarna eftersom det är via marknadsräntan och inte korträntan i sig, som efterfrågan i ekonomin påverkas. Därför är betydelsen av kommunikation och trovärdighet så central. Om vi förmår att föra ut vårt budskap ökar vi möjligheterna för en lyckosam penningpolitik. Penningpolitik i en låginflationsekonomi Riksbankens handlingsregel, som säger att styrräntan ska ändras när inflationen ligger över eller under målet på ett till två års sikt är långtifrån så mekanisk som den ibland uppfattas. I det förtydligande som direktionen gjorde 1999 framgår 2 Se Governor Ben S. Bernanke i The Logic of Monetary Policy (2004). I sitt tal diskuterar Bernanke föroch nackdelar med att följa en enkel penningpolitisk regel jämfört med en prognosbaserad penningpolitik. Se också Apel, M. Nessén M., Söderström U. & A. Vredin (1999), Olika sätt att bedriva inflationsmålspolitik teori och praktik, Penning- och valutapolitik, 4, 13-42, Sveriges riksbank, där liknande resonemang förs och kopplas till uppläggningen av penningpolitiken i Sverige. 3 Läs mer om detta i t.ex. Palmqvist S. & och L. Strömberg (2004) Hushållens inflationsåsikter historien om två undersökningar i Penning- och valutapolitik, 4, Sveriges riksbank, [9]
8 att uppläggningen av penningpolitiken i praktiken tar hänsyn till hur den reala ekonomin utvecklas. Enligt förtydligandet kan det finnas skäl för Riksbanken att avvika från målet, om inflationen påverkas av en tillfällig störning som inte fullt ut hinner klinga av under den kommande tvåårsperioden, men som ändå inte bedöms ha någon varaktig inverkan på inflationsutvecklingen. En annan anledning till att avvika är om en större störning gör att en återgång till målet på ett till två års sikt är förenad med alltför stora oönskade effekter på den reala ekonomin. Det finns många exempel på att vi har tagit den här typen av hänsyn under senare år. Vid årsskiftet t.ex. pressade stigande energipriser snabbt upp inflationen. Men eftersom de höga energipriserna väntades falla tillbaka helt så småningom såg vi dem som tillfälliga och valde att lämna reporäntan oförändrad. När den nuvarande regimen med inflationsmål inrättades i början av 1990-talet hade den föregåtts av en lång period av hög och varierande inflation i såväl Sverige som andra länder. Många länder i världen genomgick ett motsvarande regimskifte ungefär vid denna tid. Detta bidrog till att den internationella inflationen sjönk rejält under 1990-talet från ca 30 procent till under 4 procent per år i genomsnitt. 4 Inflationsmålsregimen och dess praktiska tillämpning har präglats av övertygelsen att hög och varierande inflation är skadlig för ekonomin. Nu lever vi i en värld med mycket svaga prisökningar på framförallt tillverkade varor. Finns det något i de nuvarande förhållandena som skulle kunna motivera en förändring av Riksbankens tänkande? Effekten av att Kinas och Indiens stora och snabbväxande ekonomier integreras i världsekonomin kommer med all sannolikhet att länge påverka tillväxten och inflationstakten i världen. Globaliseringen har fått en kraftig skjuts framåt. Även om det kan komma bakslag är det rimligt att tro att den utbudschock som lågprisexporten från Asien utgör kommer att fortsätta pressa priserna i världen under många år framöver. Kinas regering har satt som mål att mellan år 2000 och 2020 fyrdubbla ekonomin, såsom redan har skett under föregående tjugoårsperiod. I Kina finns hundratals miljoner landsbygdsbor som drömmer om ett bättre liv i städer och om att få arbeta i moderna företag. I Sverige kan vi se hur inflationen de senaste månaderna blivit lägre än vi räknat med, till följd av att prisutvecklingen på importerade varor har blivit svagare än väntat. Den produktivitetsuppgång som vi har sett och som också bidragit till att inflationen blivit så låg kan också hänga samman med den ökade globala konkurrensen. En annan dämpande effekt är att vänta från slopandet av importkvoterna för textilimporten. Samtidigt finns det som vanligt skäl att tro att priserna på världsmarknaden kommer att öka i takt med att konjunkturen förbättras. Den snabba tillväxten i de nya industriländerna pressar också upp priserna på råvaror, inte minst olja. Därför är det osäkert hur länge det mycket låga importpristrycket kommer att bestå. Under alla omständigheter är detta en mycket viktig fråga för penningpolitiken 4 Se Rogoff, K. (2003), Disinflation: An Unsung Benefit of Globalization?. 8 [9]
9 det närmaste året och på Riksbanken följer vi noga utvecklingen av importpriserna. Låt mig avsluta med några tankar kring penningpolitikens utformning. Med tanke på att inflationen under en stor del av den kommande tvåårsperioden förutses ligga under målet tycker jag man kan hävda att det har funnits utrymme att sänka reporäntan något mer än vad vi har gjort den senaste tiden. Men jag har, i likhet med mina kollegor, valt att avstå från det. Det finns flera skäl till det - räntan måste inte alltid ändras när inflationsutsikterna avviker från målet. Skälen är att tillväxten i utgångsläget är god. Problemen på arbetsmarknaden tror vi beror främst på strukturella förhållanden, de påverkas därför sannolikt bara marginellt av lägre räntor. Efterfrågan på arbetskraft väntas dessutom börja öka under Penningpolitiken i Sverige är redan expansiv, realräntan är låg, hushållens upplåning ökar snabbt och huspriserna stiger och har gjort det en längre tid. Ännu lägre räntor skulle kunna spä på viljan att låna pengar ytterligare och medföra risker på sikt i form av en växande fastighetsprisbubbla. Dessutom, om penningpolitiken ska försöka motverka de låga importpriserna fullt ut genom att driva upp de inhemska priserna t.ex. i tjänstesektorn skulle detta kunna leda till en inhemsk inflation som kan bli svår att stoppa om konjunkturen skulle fortsätta att utvecklas starkt en längre tid och resursutnyttjande därmed stiga. Det förtydligande av penningpolitiken som gjordes 1999 kan således tillämpas på dagens situation: Av hänsyn till den reala ekonomins utveckling, d.v.s. tillväxten och sysselsättningen på litet längre sikt kan vi avstå från att justera räntan nedåt nu, även om en mekanisk tillämpning av vår handlingsregel skulle kunna tala för det. Men om konjunkturen viker, t.ex. på grund av det riskscenario som justeringen av de stora underskotten i USA kan utlösa, då blir läget ett annat. Då kan jag se skäl att sänka styrräntan ytterligare, särskilt om det skulle vara förenat med en starkare krona. I en sådan situation vore det enligt min mening snarast en fördel att styrräntan i utgångsläget inte är ännu lägre än vad den är idag. Litteratur Apel, M. Nessén, M., Söderström, U. & A. Vredin (1999), Olika sätt att bedriva inflationsmålspolitik teori och praktik, Penning- och valutapolitik, 4, 13-42, Sveriges riksbank Bernanke, B. The Logic of Monetary Policy, Before the National Economists Club, December , The Federal Reserve Board Palmqvist, S. & L. Strömberg (2004), Hushållens inflationsåsikter historien om två undersökningar, Penning- och valutapolitik, 4, 24-43, Sveriges riksbank Rogoff, K. Disinflation: An Unsung Benefit of Globalization?, December 2003, Finance & Development 9 [9]
ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. Vår senaste bedömning
ANFÖRANDE DATUM: 2008-02-26 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17
SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 DATUM: 2005-10-19 MÖTESTID: 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Det ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Penningpolitik och Inflationsmål
Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?
ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken
ANFÖRANDE DATUM: 2006-02-23 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Riksdagens finansutskott, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Riksbanken och penningpolitiken
ANFÖRANDE DATUM: 2006-05-23 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Handelshögskolan vid Göteborgs universitet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen
ANFÖRANDE DATUM: 2008-08-21 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Malmö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Penningpolitiken och lönebildningen ett ömsesidigt beroende
ANFÖRANDE DATUM: 2014-11-06 TALARE: Vice riksbankschef Martin Flodén PLATS: TCO, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Inför Riksbanken: Sportlov
08 February 2019 Inför Riksbanken: Sportlov Torbjörn Isaksson Riksbanken har satt penningpolitiken on hold. Vi räknar med oförändrad politik och inga nya signaler vid det penningpolitiska mötet nästa vecka.
Investment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 11
SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 11 DATUM: 2006-06-19 MÖTESTID: 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit
17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.
Nr 7. SÄRSKILT PROTOKOLL från direktionens sammanträde 2001-05-30
Nr 7 SÄRSKILT PROTOKOLL från direktionens sammanträde 2001-05-30 Närvarande: Urban Bäckström, ordförande Lars Heikensten Eva Srejber Villy Bergström Lars Nyberg Kristina Persson - Sven Hulterström, fullmäktiges
Kostnadsutvecklingen och inflationen
Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation
ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Det aktuella penningpolitiska läget
ANFÖRANDE DATUM: 2004-01-29 TALARE: PLATS: Irma Rosenberg Handelsbanken SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Penningpolitik med inflationsmål
Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik
KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010
Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Månadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank
Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Penningpolitik med egen räntebana
ANFÖRANDE DATUM: 2007-06-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Öhmans, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Vad händer om huspriserna i USA rasar?
Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i
ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken
ANFÖRANDE DATUM: 2007-11-15 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Riksbanken och dagens penningpolitik
Riksbanken och dagens penningpolitik Chalmers Börssällskap 8 oktober 2015 Vice riksbankschef Henry Ohlsson Riksbanken Riksdagen Riksdagen utser elva ledamöter Finansutskottet Riksbanksfullmäktige Fullmäktige
Penningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 2014
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder januari 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 525 mnkr.det är en ökning med 122 mnkr sedan förra månaden, 74% av ramen är utnyttjad.
Avvägningar i penningpolitiken när teorin möter praktiken
ANFÖRANDE DATUM: 2009-09-18 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Karolina Ekholm SEB, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
20 March Trotsig inflation
20 March 2019 Trotsig inflation Torbjörn Isaksson Vi tittar närmare på varför inflationen föll i början på året. Det finns tillfälliga e ekter men de låga utfallen motiverar ändå en nedrevidering av inflationsprognosen.
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå
ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31
Remissvar diarienummer /16 - Utvärdering av Riksbankens penningpolitik (2015/16:RFR6)
Datum 2016-04-18 Vår referens ALMLHA Finansutskottet 100 12 Stockholm registrator.riksdagsforvaltningen@riksdagen.se Remissvar diarienummer 1168-2015/16 - Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010-2015
Återhämtning med lågt inflationstryck
ANFÖRANDE DATUM: 2004-03-15 TALARE: Riksbankschef Lars Heikensten PLATS: Residenset Härnösand SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Är finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Det ekonomiska läget och inflationen
ANFÖRANDE DATUM: 2005-10-13 TALARE: PLATS: Riksbankschef Lars Heikensten Stora Ekonomidagen, Malmö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Vårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS
17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Sverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Anförande. Den aktuella penningpolitiken. Riksbankschef Urban Bäckström. Inledningsanförande vid finansutskottets utfrågning
Anförande Riksbankschef Urban Bäckström ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 1999 Den aktuella penningpolitiken Inledningsanförande vid finansutskottets utfrågning Tack för inbjudan att komma hit och diskutera den aktuella
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den?
Den låga inflationen: ska vi oroas och kan vi göra något åt den? SACO 1 maj 1 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Låg inflation Varför oroas? Vad kan Riksbanken göra? Låg inflation KPI och KPIF KPI
Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning
ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 2015
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder oktober 215 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 281 mnkr. Totalt är det är en minskning med 41 mnkr sedan förra månaden, 81% av ramen
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT
21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin
Penningpolitisk uppföljning december 2007
Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2013
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 213 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 2 71 mnkr. Det är en minskning med 139 mnkr sedan förra månaden, och 6% av ramen är utnyttjad.
VECKOBREV v.37 sep-15
0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar
ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden
ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-28 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Tylösand SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom
BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt
ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken. En längre tillbakablick...
ANFÖRANDE DATUM: 2006-10-26 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Riksdagens finansutskott, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 216 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 365 mnkr. Totalt är det är en ökning med 9 mnkr sedan förra månaden, 77% av ramen är utnyttjad.
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 938 mnkr. Det är en minskning med 772 mnkr sedan förra månaden.
Penningpolitiken och det ekonomiska läget
ANFÖRANDE DATUM: 2004-01-26 TALARE: PLATS: Lars Heikensten Handelsbanken i Karlstad SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 10 759 mnkr. Totalt är det är en ökning med 226 mnkr sedan förra månaden,
Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena 20 september 2017
Ekonomiska läget och penningpolitiken Business Arena september 17 Martin Flodén Vice riksbankschef Starkare konjunktur i omvärlden Ökad optimism i världsekonomin Riksbankens tillväxtprognos 3 1-1 - -3
Anförande Riksbankschef Urban Bäckström
Anförande Riksbankschef Urban Bäckström TORSDAG DEN 15 MAJ 1997 Den aktuella penningpolitiken Finansutskottet Tack för inbjudan att få diskutera utvecklingen i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken
Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Penningpolitiken igår, idag och imorgon
ANFÖRANDE DATUM: 2005-11-09 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Kristina Persson Aktiespararna Lidingö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Det aktuella läget och penningpolitiken
ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-30 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Stockholms Handelskammare, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige
Den penningpolitiska idédebatten lärdomar från utvecklingen i Sverige Per Jansson Vice riksbankschef Fores 6 december 2017 Det mitt tal handlar om Fundamental internationell debatt om inflationsmålspolitik
Penningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson
Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.
Svensk finanspolitik Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2018 - Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.
Det ekonomiska läget November Carl Oreland
Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar
Varför är den svenska inflationen så låg?
ANFÖRANDE DATUM: 2005-04-13 TALARE: PLATS: Irma Rosenberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Ekonomisk rapport Översikt
Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 4 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 14 december 2017 drog ECBrådet slutsatsen att en omfattande grad av
Riksbankens roll i svensk ekonomi
Riksbankens roll i svensk ekonomi Stockholms universitet 11-1- Lars E.O. Svensson 1 Världens äldsta centralbank 1668 Sveriges Rikes Ständers Bank 183-talet Affärsbanker bildas 19 Monopol på sedelutgivning
SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 20
SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 20 DATUM: 2005-12-01 MÖTESTID: Kl. 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.
ANFÖRANDE. Inledning om penningpolitiken
ANFÖRANDE DATUM: 2004-04-01 TALARE: PLATS: Riksbankschef Lars Heikensten Riksdagens finansutskott SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Inledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten