Uppföljning Kunskapscentrum barnhälsovård

Transkript

1 Uppföljning Kunskapscentrum barnhälsovård 2018

2 Årlig uppföljning av Region Skånes kunskapscentra Här kommer uppföljning av Kunskapscentrum barnhälsovårds verksamhet under Hälsningar Marie Köhler Enhetschef

3 Beskrivning av verksamheten Kunskapscentrum barnhälsovård startade sin verksamhet 2010, efter ett polisitkst beslut i HSN 2019, och består av ett tvärprofessionellt team med barnläkare, distriktssköterskor/barnsjuksköterskor, socionom, administratör, kommunikatör och psykologer. Varje verksamhetsår har uppföljning av föregående års arbete sammanställts som underlag för utvärdering och prioriteringar. Här följer en beskrivning av verksamheten som gäller uppdraget gentemot barnhälsovården. Tilläggsuppdragen Barn som anhöriga, Barn som far illa, och Hälsoundersökningar på begäran av socialtjänst är inkluderade i redovisningen. Uppdraget Kunskapscentrum barnhälsovård Bevaka aktuellt kunskapsområde i samverkan med universitet, högskolor och nationella myndigheter t.ex. Socialstyrelsen, SBU, TLV, SKL, FoHM. Ta fram regionala riktlinjer och vårdprogram samt delta i framtagande av nationella riktlinjer och vårdprogram. Regelbundet analysera och värdera verksamheter i Region Skåne, samverka med Kommunförbundet Skåne och socialtjänsten i de olika kommunerna och jämföra uppnådda resultat med nationella och internationella resultat. Samverka med nationella kvalitetsregister inom området. Föreslå indikatorer och målnivåer för uppföljning av resultat inom området. Vara ett stöd i regionens prioriteringsarbete. Stödja och genomföra utbildning och fortbildning inom området. Vara ett stöd vid implementering av nya vårdprogram/riktlinjer och metoder samt vid avveckling av icke värdeskapande åtgärder. Stödja utveckling och förbättring av processer inom området. Samverka med andra kunskapscentra och sakkunniggrupper. Vid behov bidra i framtagande av underlag för politiska beslut samt efter särskilt uppdrag utföra utredningar åt Region Skåne. Tilläggsuppdragen Barn som anhöriga: Utveckla rutiner, stödja arbetet och fortbilda medarbetare inom all hälso- och sjukvård om de rättigheter barn som är anhöriga har genom HSL kap.5 7. Målet är att alla medarbetare ska uppmärksamma barn som är anhöriga och beakta barnets behov av information, råd och stöd. Barn som far illa: Utveckla rutiner, stödja arbetet och fortbilda medarbetare inom all hälso- och sjukvård, habilitering och tandvård i när och hur de bör agera, när barn riskerar att fara illa, i enlighet med sin anmälnings- och upplysningsskyldighet med anledning av Socialtjänstlagens 14 kap. 1. Hälsoundersökningar på begäran av socialtjänst: Utgöra ett kunskapsstöd till barnsjukvård och primärvård kring läkarundersökningar av barn och unga, 0-20 år, som ska utredas inför en placering av socialtjänsten utanför det egna hemmet. Uppdraget utförs i nära samarbete med kommunernas socialtjänst och Kommunförbundet Skåne.

4 1. Vilka aktiviteter har varit aktuella föregående år förutom utbildningsinsatser och projekt som redovisas separat? Kunskapscentrum barnhälsovård Besvarande av dagliga frågor från BVC-verksamheterna (307 st). Rådgivning och stöd kring vaccinationsfrågor (669 st). Anordnande av BHV-forum för medarbetare i barnhälsovården. Anordnande av träffar om barnhälsovård med verksamhetschefer. Utgivning av fem digitala nyhetsblad. Insamling av data från barnhälsovården till årsstatistiken och presentation av årsrapport. Spridning och deltagande i media rörande frågor som rör barnhälsovårdens arbete. Samverkan nationellt och regionalt med olika aktörer i frågor kring barns hälsa. Samverkan med kulturförvaltningen kring satsningen Bokstart. Samverkan med SKL och Hälsoval i regeringens satsning för ökad tillgänglighet i barnhälsovården avseende hembesökssatsningen Växa Tryggt. Fördjupad rapport gällande gruppbaserat föräldrastöd har tagits fram i samverkan med Kunskapscentrum kvinnohälsa. De tre tilläggsuppdragens gemensamma aktiviteter Referensgruppsmöte med representanter från olika delar av hälso- och sjukvård samt kommuner. Understödja arbetet med tillskapandet av barnskyddsteam i Skåne. Utgivning av fem nyhetsblad. Nätverksträffar med kontaktpersoner. Deltagande i konferenser. Samverkansmöten med: - strateger inom hälso- och sjukvårdsstyrning - barnombudssamordnare inom psykiatrin - med tandvårdsstyrning - med ambulanschefer och utbildningsansvarig inom prehospital vård - med ungdomsmottagningen Barn som anhöriga Utveckling av stöd och samarbete med berörda verksamheter t ex psykiatrin och primärvård. Barn som far illa Utveckling av stöd och samarbete mellan kommunerna och hälso- och sjukvården (främst mödrahälsovården), vid oro för väntat barn, i samarbete med Kunskapscentrum kvinnohälsa och Kommunförbundet Skåne. Hälsoundersökning på begäran av socialtjänst Besvarande av dagliga frågor och förmedling av kontakt som rör hälsoundersökning på begäran av socialtjänst (250 st). Kontinuerlig utveckling av hemsidan som används av både kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvården. Samverkan med socialstyrelsen i framtagande av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd kring hälsoundersökning till barn i samhällsvård.

5 2. Driver eller deltar ni i något/några specifika projekt? Nej x Ja Om ja, ange vilka: Utformning av frågor till e-hälsospelet. Medarbetare från KC BHV deltar i styrgrupp och projektgrupp avseende SKL-satsningen på utsatta barnfamiljer, i Region Skåne kallat Växa tryggt. Detta sker i samverkan med strateger från HSS. 3. a. På vilket sätt har ni arbetat med att analysera, utvärdera och kvalitetssäkra resultat inom ert område? Inför arbete med att ta fram och kvalitetssäkra direktöverförda datauttag från BHV journal för insamling av årsstatistik har insamlingsfiler utarbetats (i samarbete med PMO). Resultatfiler för återkoppling till alla enskilda BVC har sammanställts. Data har återkopplats till enskilda BVC, hälso- och sjukvårdstrateger, och presenterats publikt och medialt i samband med release av Årsrapporten samt vid olika strategiska möten. Metoder för analys i en årsrapport för barnhälsovården i Skåne har utvecklats. Verksamhetsstatistik har samlats in från alla (147) BVC för att kvalitetssäkra och utvärdera följande områden: Amning Anmälning till Socialtjänst angående barn som far illa Antal barn med reservnummer Antal papperslösa barn Barn som inte deltar vid 4-års besöket EPDS-screening Föräldrastöd i grupp Föräldrars rökvanor Hembesök nyfödd Hembesök 8 månader gamla barn Samverkan med Socialtjänsten Språkscreening vid 4 års ålder Språkscreening; har den påbörjats vid 2,5 års ålder Vaccinationer Övervikt/fetma vid 4 års ålder Barn som anhöriga: Uppföljning av registreringar med KVÅ-koderna DU055, DU056 och DU057 i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Barn som far illa: Kartläggning av antal anmälningar till socialtjänsten enl. SoL 14 1, som görs av hälso- och sjukvården i Skåne. Sammanställning av alla KVÅ-kodade, GD008, anmälningar om oro för barn som far illa och successivt återförande av resultaten till verksamheterna. Sammanställning av manuell anmälningsstatistik för ambulansverksamheterna.

6 Hälsoundersökningar på begäran av socialtjänst: Uppföljning av registreringar med KVÅ-koderna UB001 och UB002 i hälso- och sjukvårdens verksamheter samt beställande kommun. b. Har ni inom kunskapscentrat arbetat med att identifiera medicinskt omotiverade skillnader i utifrån t.ex. kön, ålder, socioekonomi och geografi? Genom insamling och analys av årsstatistik identifieras medicinskt omotiverade skillnader när det gäller indikatorer för hälsa, tillgång till barnhälsovård samt hälso- och sjukvårdens insatser rörande utsatta barngrupper. Skillnaderna avseende kön, geografi, ålder och socioekonomi identifieras. Nej X Ja c. Om ja, beskriv hur: Kön Ex: Deltagande i föräldragrupp på BVC skiljer sig avsevärt mellan mammor och pappor, där pappor deltar i mycket mindre utsträckning. Förekomst av övervikt och fetma hos 4-åringar skiljer mellan pojkar och flickor genom att övervikt är vanligare hos flickor. Ålder Ex: Behov av stöd till utsatta barn uppmärksammas mer genom en anmälan till Socialtjänsten för de allra yngsta barnen. Socioekonomi Ex: En ojämn fördelning av amningsfrekvens, rökvanor och barnövervikt/fetma relaterade till geografiska och socioekonomiska skillnader förekommer. Depression postpartum har en högre förekomst hos mödrar med låg socioekonomisk status, men trots denna kunskap får dessa mödrar inte uppföljning i ökad utsträckning. Ett annat exempel är varierande deltagande vid 4-årsbesök på BVC, där barn i lågutbildade familjer har klart sämre tillgång. Deltagandet i föräldrastöd i grupp är särskilt låg i områden med högt CNI. Geografi Det finns stora geografiska skillnader avseende alla indikatorer som följs upp. d. Vad är de viktigaste slutsatserna för era patientgrupper utifrån ovanstående frågeställningar? Det finns stora skillnader avseende barns hälsa och tillgång till barnhälsovård. Det är också stora skillnader i vilka insatser utsatta barn får inom hälso- och sjukvården generellt. Gemensamt för de tre tilläggsuppdragen Barn som far illa, Barn som anhöriga och Hälsoundersökning på begäran av socialtjänsten är att uppföljning av barn som lever i utsatthet utifrån kön, ålder och geografi visar att det finns stora regionala skillnader samt skillnader inom och mellan olika verksamheter.

7 Slutsatser: Föräldragrupper och jämställt föräldraskap behöver utvecklas så att fler får tillgång till barnhälsovårdens erbjudanden och alla föräldrar inkluderas. Universella insatser behöver förstärkas under hela BHV-perioden för att främja hälsosamma levnadsvanor hos både föräldrar (t ex stöd i rökavvänjning) och barn (Grunda Sunda Vanor). Tidig upptäckt samt tidiga insatser genom att kontinuerligt följa barnets iso-bmi behövs för att kunna förebygga övervikt och fetma. Samverkan mellan barnmorskemottagningarna (BMM), BB, förlossning och barnavårdscentralerna (BVC) behöver stärkas gällande amning. Det är angeläget att öka tillgängligheten till insatser och stöd till föräldrar med postpartumdepression. Barn som lever i utsatthet behöver uppmärksammas mer i hälso- och sjukvården och registrering via KVÅkoder behöver förstärkas. Hälso- och sjukvårdspersonalen inklusive BHV-personalen behöver kontinuerlig fortbildning inom hälsopedagogik och alla områden rörande barns hälsa samt levnadsvillkor. 4. Vilken utbildningsverksamhet har ni bedrivet under året och till vilka målgrupper? Under året har KC barnhälsovård, inklusive de tre tilläggsuppdragen Barn som lever i utsatthet, utbildat 3332 personer. Utbildning Målgrupp Antal deltagare Allergi på BVC Medarbetare i BHV 60 Att skydda, främja och stödja amning Medarbetare i BHV, BMM, BB 50 Enskilt föräldrasamtal för pappa/partner Medarbetare i BHV 221 Fördjupning i tuberkulos och BCG Medarbetare i BHV 29 vaccinering av barn Introduktion i barnhälsovård för nya Nya medarbetare i BHV 112 medarbetare i BHV Introduktion i barnhälsovård för nya Nya verksamhetschefer i BHV 6 verksamhetschefer Mammasamtal enligt EPDS-metoden Nya sjuksköterskor i BHV samt 48 och counselling psykologer i M/BHV Snart kommer 3-åringarna till BVC Medarbetare i BHV 23 uppsamling Rotavirusvaccination Medarbetare i BHV 230 Barn som far illa - Arbetsplatsbaserade Medarbetare på vårdcentral, En väg in, 121 föreläsningar UM mott, ASIH/Pall, barnklin m fl Våld i nära relationer vårdprogram för Folktandvården AB Lund Tandvårdspersonal 120 BSA, BSFI, Oro för väntat barn, VINR Ambulanssjuksköterskor/sjukvårdare 35 Barn som anhöriga Grundkurs Medarbetare inom hälso- och sjukvård 121 Barn som fara illa Grundkurs Kontaktpersoner/barnombud 130 Konferens Vid oro för väntat barn 119 Nätverksträffar Barn som anhöriga/barn Kontaktpersoner/barnombud 120

8 som far illa Hälsoundersökning på begäran av socialtjänst Grundkurs Specialistläkare i allmän eller barnmedicin 30 Föreläsning Barnhälsovård Studenter på Läkarprogrammet, Lunds 100 universitet Tveksamma föräldrar (vaccin) Deltagare Läkemedelsmässan 300 Vaccinationsdag Medarbetare primärvård, barnklinik, BHV 220 och elevhälsa Vaccinationsföreläsning och workshop Barnveckan, Västerås 50 Workshop vaccinationer i BHV Helsingborgs BVC 10 Workshop vaccinationer i BHV Bambino, Malmö 8 Workshop vaccinationer i BHV Eden Malmö 10 Workshop vaccinationer i BHV Capio Mariestad 8 Sjuksköterskeprogrammet termin 2 Studenter, Kristianstad högskola 60 Grunda sunda vanor BHV personal i Kronoberg 150 Barnet och den ojämlika hälsan- fokus Studenter på Tandläkarprogrammet, 50 på barn som lever i utsatthet Malmö universitet Barn som anhöriga Anhöriggrupp, Ystad sjukhus 10 Barnavd 64 SUS Lund 12 BIVA SUS Lund 112 VC Berga Läkarhus, Helsingborg 27 VC Påarp 22 IVA Helsingborgs lasarett 8 BB SUS Malmö 70 Förlossningen CSK 18 Prv. i nordvästra Skåne Undersköterskor 48 VC Måsen, Lund Läkare och BHV personal 12 Akutmott samt barnmott, Ystad 43 ÖNH Helsingborg Läkare 9 NK/NIVA Avdelningspersonal 26 Ungdomsmottagningen Helsingborg 23 VC Eden, Malmö 37 Barnavd 62 SUS Lund 42 Neurologmottag SUS Lund 17 Neonatalavd SUS Lund, Malmö 115 Gipsteknikerna 75 Pedodonti FTV Skåne 42 VC/BVC Capio Landskrona 23 Totalt Har kunskapscentret under året tagit fram något nytt eller reviderat regionalt vårdprogram eller riktlinje? Nej x Ja Om ja, ange vilket/vilka: Anmälningsformulär Barn som far illa, i Melior och PMO. Reviderad. Ny mall i PMO/Melior för hälsoundersökning på begäran av socialtjänst.

9 Blanketten Information till föräldrar på BMM, BB och BVC om vaccination mot tuberkulos. Reviderad. Nya riktlinjer för BHV/nya vägledningsdokument, t ex beräkning av antal barn/heltid enligt nya barnhälsovårdsprogrammet, ekonomi, resurser, CNI. När ditt barn blir sjukt i samverkan Smittskydd. Reviderad. Handlingsprogrammet Barn som far illa. Reviderad. Riktlinjer kring oro för väntat barn - mödrahälsovården i Skåne. Reviderad. Skallasymmetri regional vägledning/riktlinjer. Publicerad på Rikshandboken. Instruktion överlämnande av journalhandlingar från barnhälsovården till Elevhälsan. Arbete med uppföljning av jämställt boken enkätutformning. Pilot. 6. Har ni specifikt arbetat med att implementera nya arbetssätt eller metoder t ex utifrån vårdprogram eller riktlinjer? Nej x Ja Om ja, ange på vilket sätt: Fortsatt implementering av enskilt föräldrasamtal för pappa/partner. Stöd i implementeringen av vårdprogrammet Våld i nära relationer. Implementering av vårdprogram om torticollis och sneda skallar. 7. Beskriv hur ni tillgodoser att ert regionala uppdrag uppfylls i form av samverkan med Region Skånes egna förvaltningar och privata vårdgivare, tänk både specialistkliniker och enheter inom primärvård? Samverkan sker bland annat med: Samarbete med primärvård och barnmottagningar/-kliniker rörande Hälsoundersökningar på begäran av socialtjänsten. Amningshjälpen, representant har varit med vid varje amningsutbildning. Audionomer, audiologer från olika verksamheter i Region Skåne, samarbete om barns hörsel och hörselundersökningar inom BHV. Barntandhälsovården, Folktandvården AB och specialisttandvården. Barnklinikerna. BUP:s Barn som far illa-grupp. Dietistverksamhet BHV-enheterna samt dietistchef primärvård. Hälso- och sjukvårdsstrateger och medicinska rådgivare vid Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning/kunskapsstyrning och Tandvårdsstyrning. MBHV-psykologer. Medarbetare i barnhälsovården (sjuksköterskor, läkare, psykologer och chefer). Mödrahälsovård, BB, förlossningsavdelning på kvinnokliniker och neonatalavdelningar på barn- och ungdomskliniker. Offentlig och privat primärvård.

10 Ortoptister, ögonläkare från olika verksamheter kring barns syn. PMO-förvaltningen. Direktöverföringsprojektet diskussion om möjligheter till dataanalys DARC diskussion om analysmetoder Region Skånes kulturförvaltning, logopeder, MBHV psykologer och forskare från Lunds universitet kring barns språkutveckling. RSPE (Prehospital vård). Samverkan och möten med barnombuden i vuxenpsykiatri. Smittskydd Skåne. Ungdomsmottagningarna i Skåne. Regionala familjecentralsgruppen. 8. Har ni under det gångna året samverkat med någon annan gruppering inom sakkunnigorganisationen (nationell eller regionala programområden, expertgrupper eller terapigrupper i Region Skåne, andra kunskapscentra, AKO- organisation, kompetenscentrum för primärvård mfl)? AKO. BHV-utvecklingsenheterna i Södra sjukvårdsregionen (Blekinge, Kronoberg, Halland). Centrum för primärvårdsforskning. Kommunförbundet Skåne. Kompetenscentrum primärvård. Kunskapscentrum allergi, KOL och astma. Kunskapscentrum demenssjukdomar. Kunskapscentrum kvinnohälsa. Kunskapscentrum migration och hälsa. Kunskapscentrum för levnadsvanor och sjukdomsprevention Regionjuristerna. Studierektorerna för ST-utbildning. Terapigrupp vaccin. Upphandlingsgrupp vaccin. 9. Enligt beslutet i HSN 2015 ska ett kunskapscentrum inte bedriva forskning eller klinisk verksamhet men kan tillhandahålla en bas för att möjliggöra och facilitera såväl forskning som klinisk verksamhet som då inte finansieras av regionbidraget. Gäller detta för ert kunskapscentrum och i så fall ge exempel på forskning och klinisk verksamhet som bedrivs kopplat till kunskapscentrum. 10. Övriga kommentarer