Handlingsplan avseende förskola och grundskola

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Hans Elmehed, förvaltningschef Handlingsplan avseende förskola och grundskola Bakgrund Håbos kommunala förskolor och grundskolor visar inför 2013 ett omfattande ekonomiskt underskott. Det är delvis ett inbyggt underskott i nuvarande organisation vid årsskiftet 2012/13. Till detta kommer ökade lönekostnader 2013 och ökade behov av individuella tilläggsbelopp. Problemet har delvis sitt ursprung i en tidigare budgetmodell där förvaltningschef hade en buffert för att täcka enheternas underskott i slutet av året. Detta har i sin tur gett möjligheten att beslut kan fattats av rektorer utanför beslutad budget, i regel utifrån prioriteringar som bygger på skollagens skrivningar om rektors ansvar. Dessa beslut handlar till största delen om akuta stödinsatser, där bl a behov av assistenter till barn och elever ansetts var nödvändiga. Skolförvaltningen beviljade en rad tilläggsbelopp under våren 2012, men när medlen inte räckte till inkomna ansökningar och dessa inte var tillräckligt utförliga, inrättade förvaltningen ett mer genomarbetat ansökningssystem. Detta ansökningsförfarande bygger på tydliga åtgärdsprogram och medverkan av kommunens elevhälsa. Under tiden som detta ansökningssystem genomförs har ytterligare beslut om assistenter fattas ute på enheterna. Inför 2013 har förvaltningen en total summa på 7,5 mnkr för tilläggsbelopp. Enheterna visar inför 2013 ett behov som i hög grad överstiger detta belopp. Inför 2013 års budget har förvaltningen gjort en genomlysning av enheternas reella budgetunderlag och där finns redan inbyggda underskott på alla enheter. Underskotten är omfattande, dels inom enheternas organisation och dels i behovet av tilläggsbelopp för barn och elever med särskilda behov Enheterna har, utifrån krav på budget i balans, när de lagt sin budget 2012 och 2013 i ekonomisystemet, tagit bort den personal som inte rymts i budget. I systemet visas då en budget i balans. När sedan vårens uppföljningar sker och alla kostnaderna finns med visar enheterna underskott. Förändringar i organisationen har dock inte genomförts. Totalt visar enheterna ett behov utöver den budget som finns till förfogande ett underskott på ca 18 mnkr. Centrala medel som inte förbrukas bl a för högre förväntade volymer och minskade kostnader för skolskjutsar minskar den totala prognosen till ca 9 mnkr för år 2013.

2 TJÄNSTESKRIVELSE 2(7) Målet är att nå ett budgetarbete och planering som utgår från beslutad skolpeng och tilläggsbelopp. Detta kan dock ta mer än ett år, med en tvåtreårsplan kan målet vara att enheterna kommer i balans år Skolorna har problem med storleken på klassrum och detta märks särskilt i Gröna Dalenskolan som har få stora rum och en mängd mindre sådana. För att budget ska kunna gå ihop krävs idag genomsnittliga klasstorlekar på ca elever. Skolorna är byggda utifrån ett Skola tänk med åldersblandade enheter och med ett mer pedagogiskt handledande arbetssätt. Skolan är byggd för friare arbete i storrum och smårum i varje enhet. Idag sker skolarbetet mer traditionellt med åldershomogena klasser i var sitt klassrum. Det saknas då en rad rum för storlekar på elever, vilket är nödvändigt utifrån dagens resurstillgång och arbetssätt. En av anledningarna till att klasstorleken måste öka är att allt mer resurser lagts på särskilda undervisningsgrupper och insatser för barn och elever med särskilda behov. Skolverksamhetens totala resurstillgång klarar inte att samtidigt behålla alltför små klasser och utöka insatserna för olika behov t ex specialpedagoger och tilläggsbelopp. Inriktning Skolförvaltningen behöver ett nytt och genomarbetat stöd till skolenheterna när det gäller budget- och ekonomiplanering. Skolledare ska ha en kvalificerad ekonom som regelbundet finns ute på enheten som stöd och uppföljning. En handlingsplan upprättas där skolenheterna kommer i balans budgetmässigt och där inga beslut ska fattas utanför beslutad budget. Ett system avseende akuta tilläggsbelopp inrättas där vissa centrala medel tillskjuts för en kortare tidsbestämd insats under utredningstiden. Små undervisningsgrupper och enskilda insatser måste förändras mot en organisation där rektor/förskolechef ansvarar för insatserna och att dessa så långt det är möjligt sker med ett inkluderande perspektiv. Målet är att en stor del av de ca 44 mnkr som idag används för dessa insatser successivt övergår till enheternas egen budget under rektors/förskolechefs ansvar. Tre dagar har genomförts under januari för att diskutera och planera en förändrad organisation. Handlingsplan En handlingsplan för förskola och grundskola i Håbo kommun omfattar utvecklingsarbete inom följande områden: Barn- och elevprognoser Övergripande lokalplanering förskola/grundskola i kommunen

3 TJÄNSTESKRIVELSE 3(7) Lokalöversyn när det gäller kommunens grundskolor Övergripande organisation inom grundskola Stöd- och kontrollfunktioner inom förskola /grundskola /förvaltning Ledningsorganisation Barn- och elevhälsan i fh till rektor/förskolechef Hantering av tilläggsbelopp Anvisningsområden Kompetensutveckling Barn- och elevprognoser samt omvärldsbevakning Förvaltningen och enheterna måste säkerställa att det finns ett enhetligt planeringsunderlag avseende antal barn och elever. Utgångspunkten är kommunens prognoser och avstämningar ska ske kontinuerligt så att enheternas sammanlagda underlag stämmer med förvaltningens siffror. Det senaste året har förändringar skett när det gäller fritidshem, där föräldrar markant ökat sina behov av fritidshemsplatser. Detta har i sin tur lett till ökade kostnader inom verksamhetsområdet. En viktig utgångspunkt för den framtida planeringen och för att nämnden ska få tillförlitliga beslutsunderlag inför kommande utvecklings- och budgetarbete är en god omvärldsbevakning. Faktorer som på sikt kommer att påverka resursbehovet och användningen av dessa måste synliggöras i tid för att undvika kortsiktiga ad hoc-lösningar. Övergripande lokalplanering förskola/grundskola i kommunen Förvaltningen har tillsammans med fastighetsenheten och kommunstyrelsens planeringsavdelning träffats kontinuerligt under Målet har varit att arbeta fram ett mer långsiktigt planeringsunderlag avseende befolkningsutveckling och bostadsbyggande i kommunen. Den planerade förtätningen av bebyggelse kring centrum har stor betydelse för behovet av förskolor och skolplatser i området. Ett utkast till lokalförsörjningsplan har tagit form och ska presenteras under våren Samtidigt måste en lösning tas fram för Läraskolan som har ett kontrakt i Gröna Dalenskolan fram till mitten av Detta förhållande tas med i förvaltningens kommande lokalförsörjningsplan. Planeringsavdelningens bostadsförsörjningsplan är dock inte klar, vilken är ett viktigt underlag för den framtida placeringen av förskolor och grundskolornas organisation.

4 TJÄNSTESKRIVELSE 4(7) Lokalöversyn när det gäller kommunens grundskolor Som nämnts tidigare i dokumentet måste skolorna klara att hålla ett genomsnitt på ca elever. Det är framförallt Gröna Dalenskolan som har stora behov av förändring. Förvaltningen tar nu i samråd med fastighetsenheten in en arkitekt som får i uppdrag att se vilka lokalförändringar som behöver ske i den skolan för att klara ett rimligt snittantal i lokalerna. Förslagen ska sedan kostnadssättas och bedömas utifrån ett mer långsiktigt perspektiv. Övergripande organisation inom grundskolan Den ekonomiska konsekvensen av ett allt för lågt genomsnitt antal elev per klass är att skolenheterna inte klarar att genomföra sitt uppdrag inom fastställda budgetramar. En översyn av organisationen är därför nödvändig. Inledningsvis kan konstateras att alla skolor bör ha skolåren F 3. För de yngsta barnen är det viktigt med en skola i närområdet. Vid granskning av nuvarande klassorganisation, när det gäller skolåren 4 9 borde det, ur ett ekonomiskt perspektiv, vara en klass mindre för varje årskull. Det innebär att sammanslagningar av klasser borde ske mellan kommunens skolor. Detta skulle höja klasstorlekarnas genomsnitt och ge enheterna en möjlighet till en mer bärkraftig organisation. En sådan förändring på kort sikt är svårt att genomföra, men inte omöjligt. Det innebär dock att man bryter upp klasser och flyttar elever från sina kamrater till andra skolor och dels minskar antalet personal. På sikt måste dock en förändring ske. Vid intaget till förskoleklass och skolår 7 måste skolorna säkerställa att antalet elever är tillräckligt stort så att organisationen går att genomföra utifrån budget. På detta sätt byggs successivt en hållbar organisation. En särskild omständighet som bör utredas finns med i handlingsplanen är att Potentia tar in elever från åk 4. Dvs att intaget kan skapa hål i den mellanstadieorganisation som finns i de kommunala skolorna som också kan leda till att klasser får för lågt elevantal. När det gäller skolåren 7 9 kan det övervägas om det under de närmaste åren räcker med två skolor som har dessa åldrar. Med ett snitt på ca 26 elever resulterar detta i 7 parallella klasser, i stället för dagens 8 paralleller. Dvs en skola med fyra klasser för varje skolår och en skola med 3 klasser för skolåren 7 9. För att utreda hur organisationen kan utvecklas kommer förvaltningen att lägga fokus på en utredning som under februari/mars tar fram olika alternativ kring hur skolornas organisation kan utformas, på kort och på längre sikt. Målet är en organisation byggd på de ekonomiska förutsättningar som råder.

5 TJÄNSTESKRIVELSE 5(7) Stöd- och kontrollfunktioner inom förskola /grundskola /förvaltning I samband med att ledningsorganisationen ses över sker en översyn av förskolors och skolors administrativa stöd. Underlag har besvarats av administratörer ute på enheterna och också förvaltningens personal har beskrivit sina arbetsuppgifter. På detta sätt kan klargöras om administrativa rutiner sker på ett optimalt sätt. En sammanställning av detta material sker nu under februari. En kartläggning av alla overheadfunktioner kommer att ske under början av vårterminen. Eftersom effektiviseringar måste ske på grund av nämndens befarade stora underskott 2013 måste alla verksamheter genomlysas. Ledningsorganisation Redan under 2012 har ledningsorganisationen inom förskola och skola varit föremål för förändringar och ett första steg har tagits från årsskiftet. Utifrån de underlag som tas fram och de förändringar som sker enligt ovan kommer nästa steg i organisationsförändringen att presenteras och genomföras inför höstterminen I denna förändring läggs fokus på förskolechefs och rektors ansvar och uppdrag. Barn- och elevhälsan i förhållande till rektor/förskolechef Förvaltningen genomför också en granskning av barn- och elevhälsan inom kommunen. Målet är att klargöra ansvarsfördelningen mellan förskolechef/rektor och enheten för barn- och elevhälsa. Dessutom måste olika funktioner och deras uppdrag fastställas. Det handlar om nivåer på skolpsykologer, kuratorer, skolsköterskor, specialpedagoger och deras uppdrag. Det gäller också att klargöra vilken av denna personal som ansvarsmässigt ska ligga under förskolechef/rektor och vilka som ska finnas i en central enhet. Inom detta område finns en rad särskilda undervisningsgrupper som vuxit fram de senaste åren. Några av dessa är nödvändiga för att klara behoven av att möta barn och elever med diagnoser, t ex Aspen och språkklassen. Skollagsstiftningen är tydlig med att elever ska så långt det är möjligt inkluderas i klass. Därmed måste en övergång ske successivt, där skolorna förändrar sitt arbetssätt så allt fler elever kan ingå i sin vanliga klass. Detta kräver bl a kompetensutveckling som anges nedan. Förvaltningen har ett uppdrag från skolnämnden att pröva hur en mer socioekonomisk skolpeng kan utformas och om denna kan ge skolorna mer likvärdiga villkor i förhållande till de behov som de upplever. Barn- och elevhälsans uppdrag ska i grunden vila på ett inkluderande förhållningssätt. Det innebär att de problem som uppstår kring ett barn och en elev i första hand ska sökas i deras omgivning och verksamhetens organisation. Målet är att åtgärdsprogram, utredningar och diagnoser ska ge underlag för förändringar kring barnet och stöd till personalen i deras arbete. På sikt bör behovet av särskilda undervisningsgrupper kunna minimeras till de som är absolut nödvändiga.

6 TJÄNSTESKRIVELSE 6(7) Samarbetet med socialförvaltningen behöver utvecklas för att bredda insatserna mot barn/elever och deras familjer. Planeringsmöten mellan förvaltningarna inplaneras under våren. Hantering av tilläggsbelopp Inom området barn- och elever i behov av särskilt stöd har kostnaderna och behoven ökat till en mycket hög nivå. Under 2011 låg kostnaden på ca 3,9 mnkr, under 2012 har dessa insatser ökat till ca 11 mnkr och inför 2013 har enheterna ansökt om tilläggsbelopp omfattande ca 17,5 mnkr. I budget har förvaltningen avsatt ca 7,5 mnkr för dessa insatser. Huvuddelen av tilläggsbeloppen går till assistenter som hjälper barnen och eleverna att klara sin vardag i förskola och skola. En viktig nackdel med assistentinsatser är att de i hög grad utförs av outbildad personal som har svårt att bidra till kvalificerade åtgärder. Förvaltningen vill möta dessa ökade behov med krav på att enheterna anställer utbildade specialpedagoger som kan handleda pedagoger och arbetslag att i ökad utsträckning kunna organisera verksamheten så att behovet av assistenter minimeras. Kompetensutveckling En satsning på kompetensutveckling när det gäller pedagogiskt förhållningssätt måste ske under den närmaste treårsperioden. Det handlar om pedagogik, förhållningssätt och arbetssätt för att skolorna ska klara en mer inkluderande inriktning. Två olika förhållningssätt kan prägla synen på barnet/eleven. När vi möter en elev som inte klarar att följa med i verksamheten eller undervisningen, ser vi i första hand brister hos eleven eller i första hand brister i vår verksamhet med eleven. Söker vi brister i barnets/elevens egenskaper; fysiska eller psykiska funktionshinder, kön, social eller etnisk bakgrund etc, kan detta i sämsta fall leda till att förväntningarna skruvas ner och att vi inte söker utvecklingsvägar i vår verksamhet. Det kan också innebära att en rad särskilda undervisningsgrupper växer fram. Det andra handlar om att vi i första hand söker förklaringar till elevens brister i den verksamhet och det sammanhang som möter eleven. Ett sådant synsätt leder till ett ständigt sökande efter nya sätt att ordna verksamheten och miljön så att den passar alla barn/elever. Anvisningsområden För att underlätta för föräldrar att veta vilken skola man tillhör och för att säkerställa att det finns plats för eleven i sitt närområde finns för varje skola ett anvisningsområde.

7 TJÄNSTESKRIVELSE 7(7) Nackdelen med anvisningsområden är att dessa inte tar hänsyn till skolans ekonomiska förutsättningar. Det kan innebära att underlaget efter skolvalet är lågt på skolor i t ex förskoleklass. Det innebär i sin tur att skolan, om den bildar en liten klass, sedan under 7 10 år skapat en klassorganisation som inte bär sig utifrån den skolpeng som följer eleverna. Nuvarande anvisningsområden utvärderas under våren 2013 efter skolvalet. En utvärdering kan innebära förslag på förändringar eller att de tas bort helt och hållet. Ekonomiskt stöd Under våren kommer förvaltningen tillsammans med ekonomikontoret att öka stödet till förskole-/skolenheter i sin planering och uppföljning. Mer regelbundna fördjupade avstämningar med budgetansvariga skolledare ska kunna säkerställa kvaliteten på förvaltningens kommande prognoser. Förslag till beslut 1. Handlingsplanen godkänns med uppdraget till förvaltningen att utifrån planen nå en budget i balans. 2. Skolenheterna presenterar lokala handlingsplaner utifrån denna övergripande plan som anger hur enheten ska nå målen utifrån resultat och ekonomi.