Prokaryot genexpression

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prokaryot genexpression"

Transkript

1 Innehåll Prokaryot genexpression 28/ Allmän orientering Transkriptionsreglering Produktionsstrategier Chaperon/foldassystem Metabolbelastning Problem och lösningar Centrala dogmat Biologiska system för proteinexpression replikation DNA transkription RNA translation Protein posttranslationella förändringar Funktionellt protein Escherichia coli Bacillus subtilis Saccharomyces cerevisiae (jäst) Insektsceller Däggdjursceller Växtceller Transformationsmetoder CaCl 2 + värme elektroporering genegun virusmedierade liposomer Modifiering av genexpression Transkription Genetiska strategier Medel: promotorer terminatorer RBSstyrka antal genkopior genfusioner gensekvens (codon usage) etc Att ta hänsyn till: transkription translation lokalisering proteinstabilitet metabola förhållanden reningsprocess etc 1. Initiering: RNApolymeras binder promotor, strukturella förändringar hos promotorpolymeraskomplexet ( bubbla ), initial transkription 2. Elongering: konformationsförändringar (håller hårdare om templatet), uppvindning av DNAt, RNAsyntes, proofreading 3. Terminering: Rhooberoende terminatorer (inneboende terminatorer = hårnålsstrukturer), Rhoberoende terminatorer 1

2 Transkription Termination of transcription (E. coli) Promoter RNA polymerase RNA polymeras: 2 + (ca 465 kda) sigmafaktorn påverkar DNAbindande egenskaperna hos polymeraset bindningsstyrkan till olika promotorer kan skilja 10 6 x transkription initieras utan primer Promotor (consensus): (35) (10) TTGACA 1619 bp TATAAT 59 bp RNA Other mechanism: Termination via Rho protein (hexamer) Hairpin termination signal DNA Pausesite Rho Promotorer Promoter (Escherichia coli) Startsignaler för RNAsyntes Stark promotor: hög affinitet för RNApolymeras Konstitutionell promotor: alltid påslagen + proteinproduktion cellen mår inte bra; borde växa till först energiförluster plasmidinstabilitet Reglerbar promotor: går att slå på och stänga av + proteinproduktion bara under en viss fas av cellcykeln, eller bara under en viss tid Start of RNA synthesis Start of coding sequence CCGGTTGACAGATAGTCGTGTATGCGATATAATCAGCCCGTAGTCGGAGGGTCCTGACATG GGCCAACTGTCTATCAGCACATACGCTATATTAGTCGGGCATCAGCCTCCCAGGACTGTAC P "Pribnow box" Gene for protein Produced molecule Translation Sigmafaktorer ( ) i E. coli Transkriptionsreglering Gene rpod rpoh Factor Use general heat shock 35 TTGACA CCCTTGAA sep 1619 bp 1315 bp 10 TATAAT CCCGATNT Skiljer på positiv och negativ reglering Positiv reglering: transkriptionsfaktor (aktivator) måste binda in till promotorn för att transkription skall ske hjälper RNApolymeras att binda till DNAt (rekrytering) allosterisk verkan av steg efter polymerasinbindning rpon flia rpoe ( F ) E Nmetabolism motility/chemotaxis heat shock CTGGNA CTAAA 6 bp 15 bp TTGCA GCCGATAA Negativ reglering:repressorprotein binder till operator och hindrar transkription hindrar RNApolymeras att binda till promotorn alternativt håller kvar RNApolymeraset rpos S stress response 2

3 Genreglering efter transkriptionsinitiering Prematur transkriptionsterminering s.k. attenuering; ex. trp antiterminering = en typ av positiv transkriptionsreglering vid vilken transkripionsfaktorer (proteiner) binder till RNApolymeras och modifierar det så att det kan läsa igenom speciella termineringssites används av fager och i vissa operon Vanligt använda promotorer Promotor Induktionsmedel a lac IPTG tac 35 trp 10 lac IPTG trc IPTG trp Trpsvält/ IAA T7 IPTG P L ( ) Värme lac(ts) Värme P SPA Konstitutiv Ett urval av promotorer använda för hög proteinexpression i E. coli a mest använda metod för inducering. Förkortningar: SPA, Staphylococcus aureus protein A; IPTG, isopropyl Dthiogalactopyranoside; IAA, indolakrylsyra. Test av promotorstyrka Reglering av laktosoperonet (E. coli) His 6 ABPGFP Promotor Lac I Catabolite Activator Protein (CAP) CAP Cykliskt AMP (camp) Promotor= Landningsplats för RNApolymeras RNApol Lac I start Lac Z Lac Y Lac A DNA Negative control SPA LacUV5 Trc T7 Lacrepressor (Lac I) S.D. Lac I 3 camp/capbindningsställe Operatorsekvens S.D. S.D. S.D. Lac Z Lac Y Lac A 3 galaktosidas: Spjälkar laktos till galaktos och glukos Laktospermeas: Reglerar införsel av laktos Thiogalaktosidacetylas: Bryter ned ej klyvbara laktosanaloger Laktos eller IPTG (syntetisk analog) Frånvaro av laktos: Lacrepressorn binder till operatorsekvensen Transkriptionen blockeras; inget galaktosidasenzym (eller något av de andra enzymerna) produceras Fluorescence intensity Red = T7 Green = Trc Blue = LacUV5 Yellow = SPA H. Tegel, unpublished Närvaro av laktos (eller IPTG): Lacrepressorn kan inte binda till operatorsekvensen Transkriptionsker; galaktosidasenzym (och alla de andra enzymerna) produceras Närvaro av laktos (eller IPTG) samt låga halter av glukos: Halten av camp stiger campcapkomplex bildas som kan binda uppströms om promotorn campcapkomplex främjar transkriptionen (vägleder RNApolymeraset) Mer galaktosidasenzym produceras Trpoperonet T7systemet och P L promotor repressor operator Trp trpl trpe trpd trpc trpb trpa T7systemet Lacpromotor Lacoperatopolymeras T7promotor T7 RNAgen gen Tryptofansvält repressor T7 RNApolymeras trpl trpe trpd trpc trpb trpa P L promotorn repressorprotein från bakteriofag Odling 2830 C aktiv repressor Inducering 42 C inaktiv repressor ger genexpression 3

4 Transcription: regulation Translation Promoter strength: degree of consensus sequence Sigma factor availability: growth condition dependent Positive/negative regulation Enhancer/silencer regions 5 Ribosome NH 2 Amino acid Transfer RNA (trna) Anticodon loop COOH 3 Translation Protein Translationsmaskineriet Translationsinitiering trna aminoacyl trna syntetaser ribosomen IF1, IF2, IF3 EF (EFTu, EFG) RF RBSsekvensberoende UAAGGAGG AUUCCUCC 16SRNA Avstånd RBSATG Sekundärstruktur hos t Codon usage Bacterial 16S RNA (T. thermophilus) Formation of the translation initiation complex Nformylmethionine (fmet) Always the first aminoacid in bacterial proteins Specific trna for fmet Nformylmethionine Initiation factors (IF) IF1 IF2 IF3 Bacteria S.D. trnaf + GTP AUG 30S 30S initiation complex Peptidyl Exit (E) (P) site site fmet Aminoacyl (A) site 50S binding (to S.D. sequence) AUG XXX 30S Next codon to be translated 70S initiation complex 4

5 Elongation phase of translation Termination phase of translation 35 aa/sec aa in 1 min aa (titin protein in muscles) in 23 h (Bacteria: ca aa/sec) A One of the three STOP codons C A C B D B Critical moment for insertion of the correct amino acid "Slow" GTP cleavage assures that only the correct trna is allowed to stay and deliver its amino acid D Translation: Regulation Prokaryota expressionsvärdar Position and sequence of ShineDalgarno sequence Codon usage Different codons for the same aminoacid are read with different efficiences binding proteins Proteins bind to SD sequence and block ribosomal binding Antisense regulation "Mirror image" of binds complementary to and prevents translation Stability of against degradation Escherichia coli Gramnegativ stav rörlig ickepatogen generationstid ca 25 min genetiskt och fysiologiskt karaktäriserad många specialstammar tillgängliga RNA interference (RNAi) micro RNA (mirna) silencing RNA (sirna) Nobelprize in Medicine 2006 to Andrew Fire and Craig Mello Prokaryota expressionsvärdar Produktionsstrategier E. colipromotorer fungerar i de flesta Gramnegativa bakterier. Universalplasmider kan användas. Salmonella spp., Cholera spp., Shigella spp. m.fl. används bl.a. i vaccinforskning p.g.a immunogena egenskaper Bacillus spp. hög proteasaktivitet vilket ofta skapar problem Coryonebacterium glutamicum Trichoderma reesei Pseudomonas spp. Staphylococcus spp. Streptococcus spp. Extracellulär sekretion Periplasmatiskt Intracellulärt, lösligt Intracellulärt, olösligt Ytexpression 5

6 Intracellulära proteiner Lösliga Inget behov av solubilisering och refolding Löslighetsförhöjande fusionspartners Thioredoxin MBP Kan vara skadliga för cellen Proteolys Komplex rening Inklusionskroppar Hög produktion Lätta att isolera Skyddar mot proteolys Solubilisering och refolding krävs Sekreterade proteiner Extracellulärt signalpeptid behövs enklare rening inte alla proteiner är sekretionskomp. Periplasmatiskt signalpeptid behövs disulfidbindningar möjliga proteolysproblem osmotisk chock Ytexpression Cytoplasmic chaperones Family Name Cofactors Function Substrate specificity ATP requirement Gram bakterier: fusioner till bakteriella yttermembranproteiner, ex. OmpA Gram+ bakterier: cellväggs ankare, ex. SpA Hsp100 Hsp90 Hsp70 Hsp60 Clp HtpG DnaK GroEL DnaJ, GrpE GroES Disaggregase Folding/secretory chap.? Folding chaperone Folding chap. Regions rich in aromatic and bacic aa Segm. of four to five hydrophobic aa, enriched in leucine and flanked by basic residues / folds enriched in hudrophobic and basic residues Bibliotek för screening slumpmässiga DNAsnuttar i OmpAgen Vaccinapplikationer immunogena peptider/proteiner Hp33 DJ1 superfam. Small Hsps PPIase SecB Hsp33 Hsp31 IbpA, IbpB TF SecB Holding chap. Holding chap. Holding chap. Hold. chap., PPIase Secretory chap. Eight aa motif enriched in aromatic and basic residues Nine aa motif enriched in aromatic and basic residues Chaperoneassisted protein folding (cytoplasm) Periplasmic chaperones Classification Generic chaperones Specialized chap. PPIases Proteins involved in disulfide bond formation Protein Skp (OmpH) FkpA SurA LolA PapD FimC SurA PpiD FkpA PpiA DsbA DsbB DsbC DsbG DsbD DsbE (CcmG) CcmH Substrates Outer membr. proteins and misfolded periplasmic proteins Broad substrate range Outer membrane proteins Outer membrane lipoproteins Proteins involved in P Pili biosynthesis Proteins involved in type 1 pili biosynthesis Outer membrane betabarrel proteins Outer membrane betabarrel proteins Broad substrate range Reduces cellenvelope proteins Reduces DsbA Proteins with nonnative disulfides Proteins with nonnative disulfides Oxidised DsbC, DsbG and CcmG Cytochrome c biogenesis Cytochrome c biogenesis Baneyx F et al, Nature Biotechnology (2004), 22:

7 Export and periplasmic folding pathways E. coli: periplasm Folding in the bacterial periplasm: protein disulphideisomerases DsbA, a generic dithiol oxidase in the periplasm of E. coli Baneyx F et al, Nature Biotechnology (2004), 22: E. coli: periplasm E. coli: periplasm Folding in the bacterial periplasm: protein disulphideisomerases DsbC catalyzes disulphide bond exchange reactions Folding in the bacterial periplasma: peptidylprolyl cis/transisomerases polypeptide bonds are synthesized in trans configuration 5% cis peptidylprolyl bonds in native proteins E a = 20 kcal/mol for peptidylprolylisomerisation Ratedetermining step of protein folding Metabol belastning Vad händer med cellen? Plasmider med högt kopieantal Syrebegränsning Överproduktion av främmande proteiner tär på lagret av trna Exportmaskineriet blockeras. Export av värdcellens egna proteiner hindras Förändrade metabola egenskaper i vissa stammar försämrar Främmande proteiner kan störa cellen. Ev. toxiska egenskaper hos målproteinet Celltillväxt minskar Form och storlek förändras Stressrespons. Proteaser tillverkas Minskad tillförlitlighet i DNAproof reading Fel aminosyra sätts in om något trna eller någon aminosyra är begränsad 7

8 Syrebegränsning Långsammare tillväxt och ändrad metabolism vid syrebegränsning Stressrespons aktiveras. Proteaser tillverkas Åtgärder: Proteasnegativa stammar ger minskad nedbrytning, men felaktiga proteiner kan ej brytas ner Uttryck av bakteriellt hemoglobin för intracellulär O 2 bindning Plasmider en börda för cellen Plasmider spottas ut Strategi: plasmidkodat protein som behövs för överlevnad i cellkulturen Kräver tillsats av antibiotika eller nödvändig metabolit (dyrt och i många fall oönskat) Risk med plasmider för överförande av genetiskt material Lösning: DNAintegration i värdkromosom Minskning av metabol belastning Heterologous protein expression in E. coli Använda andra kodon Promotorer som är reglerbara och inte läcker Minskad produktionsnivå kan i många fall ge högre celltäthet Common problems protein aggregation protein misfolding inactive protein Solutions decreased synthesis rate (weaker promoter, reduce conc. of inducer, low temperature) coexpression of folding modulators fusion tags protein engineering of target host engineering Effect of coexpression of GroEL/ES Effect of coexpression of GroEL/ES DH5alpha/11bHSD1eGFP 0 h 2 h 4 h DH5alpha/11bHSD1eGFP/GroELES 0 h 2 h 4 h time: 4 h DH5alpha/11bHSD1eGFP DH5alpha/11bHSD1eGFP/GroELES 8

Prokaryot proteinproduktion II

Prokaryot proteinproduktion II Modifiering av genexpression Genetiska strategier Prokaryot proteinproduktion II 5/112009 Medel: promotorer terminatorer RBSstyrka antal genkopior genfusioner gensekvens (codon usage) etc Att ta hänsyn

Läs mer

Prokaryot proteinproduktion

Prokaryot proteinproduktion Some recombinant therapeutic products (2008) Prokaryot proteinproduktion 4/11-2009 Anti-TNF Antibodies Major Cancer Antibodies Insulin and Insulin Analogs Erythropoietins Coagulation factors hgh 16.4 bln

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Proteinsyntesen Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Ett fundament i proteinsyntesen är strukturen av nukleinsyror. F. Crick, J. Watson & Wilkins Nobelpris i medicin 1962 Wikipedia

Läs mer

Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå

Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå 7.1-7.6 Vägen från gen till funktionellt protein består av många steg, fig1-11. Det finns exempel på kontrollmekanismer för alla dessa steg. Transkriptionsstart

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB

Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Molekylärgenetikdelen 1. Vad är DNA? 2. Vad heter byggstenarna i DNA? 3. Vad är RNA? 4. Vad är en bas, nukleosid, nukleotid

Läs mer

Eukaryot proteinexpression

Eukaryot proteinexpression Välkomna Eukaryot proteinexpression 30 oktober 2008 Sissela Liljeqvist Föreläsningens innehåll Prokaryot vs Eukaryot översikt eukaryota värdar och expressionsvektorer (='budbärare') Saccharomyces cerevisiae

Läs mer

Personnummer. DUGGA Molekylärbiologi T3 / HT p (G = 24 p)

Personnummer. DUGGA Molekylärbiologi T3 / HT p (G = 24 p) KORTSVARSFRÅGOR 1. Restriktionsenzymet HindIII klyver sekvensen 5 -AAGCTT-3 och lämnar ett fyra basers 5 -överhäng. Rita ut hur DNA-ändarna ser ut på ett fragment som klyvts med HindIII. (2p) SV: 5 -A

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som

Läs mer

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Transkriptionen. Niklas Dahrén Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur

Läs mer

SUPPLEMENTARY DATA Data in the Relational Database

SUPPLEMENTARY DATA Data in the Relational Database Probability-Based Scoring Function as a Software Tool Used The Open Bioinformatics Journal, 2009, Volume 3 i SUPPLEMENTARY DATA Data in the Relational Database Table B.1. Amino Acid Information Amino ID

Läs mer

Tentamen Molekylärbiologi X3 (1MB608) 10 March, 2008 Page 1 of 5. Skriv svaren på varje fråga på SEPARATA blad.

Tentamen Molekylärbiologi X3 (1MB608) 10 March, 2008 Page 1 of 5. Skriv svaren på varje fråga på SEPARATA blad. Tentamen Molekylärbiologi X3 (1MB608) 10 March, 2008 Page 1 of 5 Skriv svaren på varje fråga på SEPARATA blad. Skriv namn på VARJE blad. Du kan svara på engelska eller svenska. Motivera eller förklara

Läs mer

Chapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2

Chapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2 Chapter 5-7 Introduction Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2 On Feb. 28, 1953, Francis Crick walked into the Eagle pub in Cambridge, England, and, as James Watson later recalled, announced

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

RNA och den genetiska koden

RNA och den genetiska koden RNA och den genetiska koden Table of Contents Struktur... 1 DNA och RNA... 2 Puriner och Pyrimidiner... 2 Watson-Crick baspar... 2 RNA som molekyl... 2 Primär struktur... 2 Sekundära strukturer... 2 Typer

Läs mer

DUGGA Molekylärbiologi T2 / VT p (G = 25 p)

DUGGA Molekylärbiologi T2 / VT p (G = 25 p) KORTSVARSFRÅGOR 1. Restriktionsenzymet BamHI klyver sekvensen 5 -G*GATCC-3 och lämnar 4 basers 5' överhäng. Rita upp det längsta DNA-fragmentet som bildas efter klyvning av nedanstående given sekvens med

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

APOPTOS Programmerad celldöd

APOPTOS Programmerad celldöd APOPTOS Programmerad celldöd Håkan Billig 2014 hakan.billig@fysiologi.gu.se 1 APOPTOS 1. Exempel på celldöd under normalt liv Grodyngel Fosterutveckling Anpassa cellantal Nerv-målcells interaktion hormon-målcells

Läs mer

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis

Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis UNIVERSITETET I LINKÖPING Proteinkemi Kemiavdelningen 2011-02-04 Expression, produktion och rening av Fatty acid binding protein (FABP) från ökenmyran Cataglyphis fortis Produktion av FABP i E. coli bakterier

Läs mer

Labokha AA et al. xlnup214 FG-like-1 xlnup214 FG-like-2 xlnup214 FG FGFG FGFG FGFG FGFG xtnup153 FG FGFG xtnup153 FG xlnup62 FG xlnup54 FG FGFG

Labokha AA et al. xlnup214 FG-like-1 xlnup214 FG-like-2 xlnup214 FG FGFG FGFG FGFG FGFG xtnup153 FG FGFG xtnup153 FG xlnup62 FG xlnup54 FG FGFG xlnup214 FG-like-1 (aa 443-69) TSVSAPAPPASAAPRSAAPPPYPFGLSTASSGAPTPVLNPPASLAPAATPTKTTSQPAAAATSIFQPAGPAAGSLQPPSLPAFSFSSANNAANASAPSSFPFGA AMVSSNTAKVSAPPAMSFQPAMGTRPFSLATPVTVQAATAPGFTPTPSTVKVNLKDKFNASDTPPPATISSAAALSFTPTSKPNATVPVKSQPTVIPSQASVQP

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson

Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson INSTITUTIONEN FÖR CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Kurs, linje etc: Cellbiologi del 2 Baskurs Biologi, 40 p Tentamensdatum: Namn:. Pnr:. Betyg:... Termin då kursen

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Eukaryot proteinexpression

Eukaryot proteinexpression Föreläsningens innehåll Eukaryot proteinexpression 9:e november 2009 Patrik Samuelson översikt eukaryota värdar och expressionsvektorer (='budbärare') Saccharomyces cerevisiae Pichia pastoris Baculovirus/insektsceller

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Molekylärbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TK151C Bt3 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-01-12 Tid: 14:00 18:00 Hjälpmedel: Tillåtna hjälpmedel är lexikon. Dock

Läs mer

1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,

1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress, 1(5) Exempel på organisationen av en hypotetisk universitetsinstitutions inneslutna användningar av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) i olika verksamheter För att ge vägledning om vad som är

Läs mer

Translationen. Niklas Dahrén

Translationen. Niklas Dahrén Translationen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Fördjupning om transla7onen Fler filmer på samma tema: Från gen 7ll protein Den gene7ska koden Transkrip7onen

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

I. Flersekvensjämförelser, sekvensmotiv och profiler. II. Fylogenetisk analys

I. Flersekvensjämförelser, sekvensmotiv och profiler. II. Fylogenetisk analys I. Flersekvensjämförelser, sekvensmotiv och profiler II. Fylogenetisk analys I. Flersekvensjämförelser (multiple sequence alignments, MSA) Jämföra tre eller fler sekvenser samtidigt (homologer eller funktionellt

Läs mer

Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 2008-06-17 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är 5 timmar.

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Sterilisering. Desinfektionsmedel. Joniserande. Torrvärme. Ånga. - Djupfilter. - Strålning - Tryck. Endosporer (Bacillus, Clostridium, m.fl.

Sterilisering. Desinfektionsmedel. Joniserande. Torrvärme. Ånga. - Djupfilter. - Strålning - Tryck. Endosporer (Bacillus, Clostridium, m.fl. Inaktivering - Värme Sterilisering - Strålning - Tryck Ånga Torrvärme Joniserande IR UV - Kemiskt: Desinfektionsmedel Avskiljning - Membranfilter - Djupfilter Enfors: Livsmedelsmikrobiologi -2 Endosporer

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska

Läs mer

SUPPLEMENTARY INFORMATION

SUPPLEMENTARY INFORMATION SUPPLEMENTARY INFORMATION SUPPLEMENTARY METHODS Preparation of the cells for transmission electron microscopy - Cells grown on coverslips were fixed for 45 minutes with 2.5% glutaraldehyde (50 mm cacodylate

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Jonbyteskromatografi

Jonbyteskromatografi Jonbyteskromatografi Den mest frekvent använda proteinreningsmetoden Bygger på laddad interaktion mellan målproteinet i lösning och en fast matris. Beroende av:! Lösningens ph! Målproteinet och kontaminanternas

Läs mer

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, 09 00-15 00 Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Protein en livsviktig byggsten

Protein en livsviktig byggsten Protein en livsviktig byggsten Ingvar Bosaeus Enheten för klinisk nutrition Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg KSLA 2015-02-19 Aminosyra Alpha Amino- grupp Fredrik Bertz Karboxyl- grupp 20 aa

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén

Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra

Läs mer

Supplementary Data. Figure S1: EIMS spectrum for (E)-1-(3-(3,7-dimethylocta-2,6-dienyl)-2,4,6-trihydroxyphenyl)butan-1-one (3d) 6'' 7'' 3' 2' 1' 6

Supplementary Data. Figure S1: EIMS spectrum for (E)-1-(3-(3,7-dimethylocta-2,6-dienyl)-2,4,6-trihydroxyphenyl)butan-1-one (3d) 6'' 7'' 3' 2' 1' 6 Supplementary Data H 9'' ' 1' 1 ' ' '' 7'' 8'' 10'' H H Figure S1: EIMS spectrum for (E)-1-(-(,7-dimethylocta-,-dienyl)-,,-trihydroxyphenyl)butan-1-one (d) H 9'' ' 1' 1 ' ' '' 7'' 8'' 10'' H H Figure S:

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina

Läs mer

RNA-världen: forntid i nutid med framtid. Leif A. Kirsebom

RNA-världen: forntid i nutid med framtid. Leif A. Kirsebom RNA-världen: forntid i nutid med framtid Leif A. Kirsebom Livets ursprung Virtanen & Kirsebom, NFRs årsbok 1997 Livets ursprung history of life www.carolguze.com Vad kom först? Livets ursprung förutsättningar?

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Modern biologi för icke-biologer, 6 hp, 2011

Modern biologi för icke-biologer, 6 hp, 2011 Modern biologi för icke-biologer, 6 hp, 2011 17 oktober 2011 (Modern Biology for non-biologists, this time the course will be given in Swedish) Arbetar du i projekt inom fysik, kemi, teknik och biologi

Läs mer

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013 Biokemi BB1080/BB2380 2013-03-11 1(5) BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013 Mål Kursen avser att ge grundläggande kunskap om cellens makromolekyler och de cellulära processerna på en molekylär nivå samt

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

Molecular Biology Primer

Molecular Biology Primer Molecular Biology Primer Starting 19 th century Cellular biology: Cell as a fundamental building block 1850s+: ``DNA was discovered by Friedrich Miescher and Richard Altmann Mendel s experiments with garden

Läs mer

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism Substanser som : Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism 1. Inhiberar syntesen av bakteriens cellvägg: penicillin, cefalosporin m.m. (strukturellt lika

Läs mer

Transkrip1on och transla1on

Transkrip1on och transla1on Transkrip1on och transla1on Den centrala dogmen De.a gäller för alla celler Ø De har DNA som ärhlighetsmaterial Ø DNA:t läses av 1ll mrna och deca i sin tur läses av 1ll protein Transkrip1on = avskrivning

Läs mer

Time (min)

Time (min) 3 2.6 TEF30 VIPP1 Fold change 2.2 1.8 1.4 1 0.6-60 0 60 120 180 240 300 360 420 480 Time (min) Supplemental Figure S1. TEF30 protein accumulates in Chlamydomonas cells exposed to high light. Chlamydomonas

Läs mer

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007 Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd

Läs mer

) / (c l) -A R ) = (A L. -ε R. Δε = (ε L. Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari Uppgift 1 (10p)

) / (c l) -A R ) = (A L. -ε R. Δε = (ε L. Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari Uppgift 1 (10p) Tentamen i Biomätteknik (TFKE37), 9 januari 2014. Uppgift 1 (10p) För akronymerna FT- IR, AUC, AFM, UV och MALDI: a) Skriv ut förkortningen! b) Föreslå för varje metod två egenskaper hos biomolekyler som

Läs mer

Mekanismer för antibiotikaresistens

Mekanismer för antibiotikaresistens Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Biochemistry 201 Advanced Molecular Biology (

Biochemistry 201 Advanced Molecular Biology ( Biochemistry 201 Advanced Molecular Biology (http://cmgm cmgm.stanford.edu/biochem201/) Bioinformatics: Discovering Function from Sequence Doug Brutlag Departments of Biochemistry June 4, 1999 Discovering

Läs mer

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik

Läs mer

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)

Läs mer

Molekylär bioteknik. Vad är en gen? Molekylärbiologiska verktygslådan. Eukaryot transkription/translation. Prokaryot transkription/translation

Molekylär bioteknik. Vad är en gen? Molekylärbiologiska verktygslådan. Eukaryot transkription/translation. Prokaryot transkription/translation Molekylär bioteknik Föreläsning 1 Molekylär Bioteknik 2008 Molekylärbiologi Mikrobiologi Biokemi enetik Kemiteknik ellbiologi ransgena djur -växter -djur Diagnostik -genetisk predisposition -detektion

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

Rening av proteiner: hur och varför?

Rening av proteiner: hur och varför? Rening av proteiner: hur och varför? (och lite biologiska grunder) Joakim Norbeck! norbeck@chalmers.se! Grunder! Plasmider! Protein-rening! Detektion!!!!! Mest relevanta sidor i "Cell" är 510-518 & 532-552!

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan förebyggas

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer. UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av

Läs mer

Bioinformatik. Marina Axelson-Fisk Matematisk orientering, 30 nov 2015

Bioinformatik. Marina Axelson-Fisk Matematisk orientering, 30 nov 2015 Bioinformatik Marina Axelson-Fisk Matematisk orientering, 30 nov 2015 Bioinformatik Bioinformatik Var används bioinformatik? DNA analys Medicin DNA-sekvensering och assemblering Sekvensanalys Proteinstruktur

Läs mer

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI Sven-Olof Enfors Institutionen för Bioteknologi KTH Stockholm 2003 Innehåll Kap 1 Introduktion...1 Kap 2. Kemiska reaktioner vid förskämning av livsmedel...4 2.1 Förutsättningar

Läs mer

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin

Semisyntetiska. Gentamicin. Streptomycin Kanamycin Neomycin Tobramycin (Nebcina, Tobi ) Gentamicin (Gensumycin ) Sisomicin Aminoglykosider Aminoglykosider är naturligt förekommande molekyler hos vissa svamparter och har potent antibakteriell effekt. Ett par är semisyntetiska derivat Naturligt förekommande Streptomycin Kanamycin

Läs mer

Room E3607 Protein bioinformatics Protein Bioinformatics. Computer lab Tuesday, May 17, 2005 Sean Prigge Jonathan Pevsner Ingo Ruczinski

Room E3607 Protein bioinformatics Protein Bioinformatics. Computer lab Tuesday, May 17, 2005 Sean Prigge Jonathan Pevsner Ingo Ruczinski Room E3607 Protein bioinformatics 260.841 Protein Bioinformatics Computer lab Tuesday, May 17, 2005 Sean Prigge Jonathan Pevsner Ingo Ruczinski Outline of today s lab Topic Suggested time 1 Find a protein

Läs mer

PRODUKTRESUMÉ. Behandling av bakterieinfektioner orsakade av bakteriestammar som är känsliga för enrofloxacin.

PRODUKTRESUMÉ. Behandling av bakterieinfektioner orsakade av bakteriestammar som är känsliga för enrofloxacin. PRODUKTRESUMÉ 1. DET VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDLETS NAMN Fenoflox vet 100 mg/ml injektionsvätska, lösning för nöt och svin 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING 1 ml innehåller: Aktiv substans:

Läs mer

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Tentamen i Medicinsk kemi (MC1721), 31 oktober HT 2013 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Maxpoäng är 92 p.

Läs mer

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas

Läs mer

Rev No. Magnetic gripper 3

Rev No. Magnetic gripper 3 Magnetic gripper 1 Magnetic gripper 2 Magnetic gripper 3 Magnetic gripper 4 Pneumatic switchable permanent magnet. A customized gripper designed to handle large objects in/out of press break/laser cutting

Läs mer

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p. Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,

Läs mer

Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Elektro- och Informationsteknik

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Elektro- och Informationsteknik LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Elektro- och Informationsteknik SIGNALBEHANDLING I MULTIMEDIA, EITA50, LP4, 209 Inlämningsuppgift av 2, Assignment out of 2 Inlämningstid: Lämnas in senast kl

Läs mer