Läkarförbundets fullmäktigemöte 2018 PROPOSITIONER
|
|
- Hugo Sandberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Proposition: Modell för hållbar och långsiktig finansiering av Sveriges läkarförbund Budget för Läkarförbundets fackliga verksamhet Missiv proposition Vårdens styrande principer... 8 Bilaga: Läkarförbundets uppfattning om vårdens styrande principer
3 1. Proposition: Modell för hållbar och långsiktig finansiering av Sveriges läkarförbund Medlemsavgifterna för yrkesverksamma medlemmar och pensionärer har inte höjts på 7 år, samtidigt som löner och övriga kostnader för förbundets verksamheter, liksom i övriga samhället, stigit kontinuerligt Avgift / månad Läkare yrkesverksamma Läkare pensionär Läkare studerande Läkare under kompletteringsutbildning Förändring avgift Läkare yrkesverksamma Läkare pensionär Läkare studerande Läkare under kompletteringsutbildning Förbundets dotterbolag, fastigheter och finansförvaltning har gjort löpande överskott under åren, varför koncernens totala resultat ändå varit positivt. Avkastning från det finansiella kapitalet, fastigheterna och dotterbolagen har under tidigare år tagits för att täcka upp negativa resultat i förbundsverksamheten. Detta har dock inte synliggjorts inför fullmäktiges beslut om förbundets ekonomi eller genomförts konsekvent under tidigare år. Syftet med denna proposition är därför att skapa en tydlig och transparent princip för hur förbundet skall finansieras och skapa ett förutsägbart och hållbart ekonomiskt ramverk. Förslaget till ekonomiskt ramverk har två delar; en indexerad höjning av medlemsavgiften årligen och en modell för hur vi använder avkastningen för dotterbolag, fastigheter och den finansiella portföljen. Fördelen med ett ekonomiskt ramverk där vi använder en del av överskottet i dotterbolag, fastigheter och den finansiella portföljen är att vi minimerar risken för att medlemmar väljer att lämna förbundet då höjningen av medlemsavgiften blir modest, samt att den via ett årligt index är förutsägbar. Sakta men säkert går förbundet mot att finansiera kärnverksamheten mer med medlemsavgifter än vad som är fallet i dagsläget, och på sikt uppnås en balans mellan kostnader och intäkter. En tydlig princip för finansieringen av förbundet skapar också bättre transparens i förhållande till medlemmarna. 3
4 Förslaget till ny modell och finansieringsprincip är att avkastning från dotterbolag och fastigheter används som del av medel för att finansiera den löpande verksamheten. För att överbrygga eventuella underskott i verksamheten tillåts även att medel från det egna kapitalet används. På detta sätt riskerar förbundet inte att urholka dotterbolag och fastigheter och det egna kapitalet används i syfte att bidra till konkret verksamhetsnytta genom att delfinansiera uppkomna driftsresultat. Detta är helt i linje med kapitalplaceringspolicyns paragraf 2.1 som stipulerar att: Förbundets samlade kapital är en resurs som skall förvaltas på bästa sätt. Förbundet ska ha en stark finansiell position. Kapitalet skall primärt utgöra en reserv för konfliktkostnader men även möjliggöra strategiska satsningar i syfte att stärka förbundet i enlighet med ändamålsparagrafen i stadgan. Kapitalet får även användas till att delfinansiera driftsresultatet. Förslaget till indexerad årlig avgiftshöjning av medlemsavgiften berör yrkesverksamma, pensionärer och kompletteringsläkare. Principen för indexeringen föreslås utgöra 70% av innevarande års KPI. För år 2018 beräknas KPI att bli 2,3%, vilket innebär en höjning av medlemsavgiften för år 2019 på 1,61% för följande grupper: Avgiften kommer med detta förslag att höjas från kr/år för yrkesverksam medlem till kr/år vilket innebär en höjning på 48 kr/år. Avgiften kommer med detta förslag att höjas från 876 kr/år för pensionärsmedlem till 890kr/år vilket innebär en höjning på 14kr/år. Avgiften kommer med detta förslag att höjas från 600kr/år för kompletteringsläkare till 610kr/år vilket innebär en höjning på 10kr/år. Höjningen kommer för år 2019 innebära ett tillskott om 1,7 Mkr till förbundet ett steg i att nå ambitionen att fullt finansiera den fackliga verksamheten med medlemsavgifter. 160,0 Facklig verksamhet, självfinansiering 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Intäkter facklig verksamhet Kostnader facklig verksamhet 4
5 Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige att besluta: att principen för finansiering av förbundet från och med 2019 skall utgöras av två delar: 1) En årlig indexering av medlemsavgifterna för yrkesverksamma, pensionärer och kompletteringsläkare utifrån 70% av innevarande års KPI. 2) Resterande kapitalbehov för att finansiera driften av förbundet täcks av avkastning från dotterbolag och fastigheter, samt vid behov även av det egna kapitalet liksom tidigare år. 5
6 2. Budget för Läkarförbundets fackliga verksamhet 2019 Intäkter I budget räknas ett fortsatt positivt inflöde av nya medlemmar vilket beräknas öka medlemsintäkterna med 3% under Intäktsökningen innehåller även den föreslagna avgiftsökningen om 1,61%*. Kostnader Kostnaderna utgår från nuvarande personalstyrka och utgår från de strategiska initiativ, mål, aktiviteter och motioner som idag är identifierade Strategiska initiativ med tillhörande råd och delegationer samt demokratikostnader Medlemstidning Övriga fasta kostnader, (medlemsregister, lokalkostnader, avskrivning, kommunikation, distribution & IT) Inkomstförsäkring & SACO-medlemskap Personalkostnader totalt Medlemsrådgivning, avtalsförhanding, juridisk support (17 anställda) Sjukvårdspolitik, utredningar & påverkansarbete, (12 anställda) (Alla belopp ovan i tkr) *) 70% av innevarande års KPI för 2018 (2,3%) 6
7 Koncernen I Läkarförbundets koncern ingår utöver den fackliga verksamheten två dotterbolag (Lipus AB och Läkartidningen AB), ett antal fastigheter samt finansförvaltning. Dotterbolagen och fastigheterna styrs av specifika ägardirektiv som beslutas i Förbundsstyrelsen. Utifrån direktiven formas affärsplaner och budgetar som godkänns i respektive enhets styrelse. Avrapportering kring utvecklingen sker löpande till Förbundsstyrelsen. Finansförvaltningen styrs av förbundets kapitalförvaltningspolicy som beslutas av Förbundsstyrelsen. Total budget Läkarförbundets fackliga verksamhet 2019 Budget 2019 (tkr) Medlemsintäkter Övriga intäkter** Kostnader Avskrivningar Koncernbidrag*** Resultat 0 **Ekonomitjänster till yrkesföreningar samt interna hyror *** Resultat från finansiella portföljen, fastigheter och dotterbolag (Lipus och Läkartidningen) Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige att besluta: att fastställa Läkarförbundets budget för den fackliga verksamheten 2019 enligt framlagt förslag. 7
8 3. Missiv proposition Vårdens styrande principer Bakgrund I kölvattnet av de senaste årens diskussionen om bl.a. New Public Management och Värdebaserad vård har olika styrsystem för vården kommit i fokus. Det har då framkommit ett behov för Läkarförbundet att, snarare än att diskutera enskilda styrmodeller, kunna framhålla vilka principer som bör gälla i styrningen av vården. Läkarförbundets styrelse beslutade 14 juni 2017 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett förslag på principer för hur sjukvården bör styras. Arbetsgruppen har bestått av Anders Lundberg (ordförande), Heidi Stensmyren, Ove Andersson, Thomas Lindén, Regina Göbel, Lars Falk och Fredrik Pellmé. Från Läkarförbundets kansli har avdelningschefen Åsa Ehinger Berling och utredaren Joakim Skoog bistått. Det huvudsakliga arbetet för gruppen har bestått av heldagsmöten, dit underlag levererats av Anders Lundberg och Joakim Skoog för gruppens bearbetning. Två studieresor har genomförts i Kanada och Skottland, där delegationen mötte bl.a. professionsföreträdare, beslutsfattare, akademiker och myndighetsföreträdare. Resornas syfte var att bilda en uppfattning om hur alternativa system fungerar och vilka lärdomar vi kan ta med oss hem till Sverige. Det interna arbetet inleddes med en kartläggning av vilka frågeställningar som är relevanta för att utforma välfungerande principer för styrning. Det arbetet sammanfattades i form av en rapport skriven av Joakim Skoog, med stora bidrag från övriga arbetsgruppen. Rapporten låg sedan till grund för interna diskussioner, som i sin tur ledde fram till en bruttolista på principer. Denna skickades ut på internremiss till förbundets lokalföreningar, yrkesföreningar och specialitetsföreningar samt några särskilt utvalda intresseföreningar. Remissperioden varade från 9 maj till 11 juni Remissvaren inarbetades därefter till det färdiga dokument som återfinns i handlingarna. Resultat och fortsatt arbete Styrelsen har beslutat att på arbetsgruppens rekommendation anta bifogad skrivning som förslag till FUM 18. Frågan om styrning av vården är återkommande och kommer att fortsätta vara aktuell under överskådlig tid. Det finns därmed ett behov för Läkarförbundet att fortsätta diskussionen och kunna ta ställning i olika frågor som dyker upp. Förbundsstyrelsen har därför beslutat att ett s.k. advisory board inrättas för att löpande arbeta med frågor om sjukvårdens styrning när dessa dyker upp. Ett advisory board arbetar utifrån beställningar och efterfrågan från styrelsen och styrelsen räknar med att hithörande frågor kommer vara viktiga i den offentliga sjukvårdsdebatten de närmaste åren, inte minst utifrån de statliga utredningar som pågår och där svar på remisser från Läkarförbundet kommer krävas. Fullmäktige föreslås att anta principerna för sjukvårdens styrning Bilaga: Läkarförbundets uppfattning om vårdens styrande principer 8
9 Bilaga: Läkarförbundets uppfattning om vårdens styrande principer Detta är Läkarförbundets förslag för hur styrningen av svensk sjukvård ska bli bättre. Syftet är att förbundet och dess förtroendevalda ska kunna ha detta som underlag för opinionsbildning gentemot beslutsfattare inom sjukvårdspolitiken. Förslagen är medvetet allmängiltigt formulerade för att vara långsiktigt hållbara. Läkarförbundet är övertygat om att principerna kan styra vården mot att vara bättre rustad för att möta framtidens utmaningar. Detta är inte allt som behöver göras, men med detta anser Läkarförbundet att det kan byggas en god grund för fortsatt utveckling av den svenska hälso- och sjukvården. För att uppnå en god och jämlik vård på lika villkor för hela befolkningen bör styrsystem: Utgå från medicinska behov, adressera det medicinska ansvaret och bygga på professionens sakkunskap Bygga på tillit till professionerna Främja medicinskt adekvata åtgärder och motverka onödiga åtgärder Skapa utrymme för kunskapsöverföring, kompetens- och verksamhetsutveckling Stimulera patienters delaktighet i sin vård och behandling Styra mot kvalitet och innovation i form av patientcentrerade hälsoutfall Främja kontinuitet i processer och relationer Vara långsiktigt hållbara och förutsägbara Utgå från medicinska behov, adressera det medicinska ansvaret och bygga på professionens sakkunskap Svensk sjukvård ska ta sin utgångspunkt i patientens behov och integritet. Det är läkare som har den samlat högsta medicinska kompetensen. Läkaren har bäst översikt och förståelse för vilka behandlingar som är bäst lämpade för patienten. Eftersom läkaren har ett personligt ansvar för behandlingen som genomförs är det viktigt att befogenheter motsvarar det ansvaret. Då läkaren genom sin yrkesroll och kunskap ofta har en ledarfunktion är det naturligt att verksamheten är läkarledd. Bygga på tillit till professionerna Sjukvårdspersonalen fattar de medicinska besluten i samarbete med varandra, i samråd med patienten och med tillgång till kunskapsstöd av hög kvalitet. Ekonomiska ramar ska ge förutsättningar för medicinskt riktiga prioriteringar som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, med målsättningen att tillhandahålla en god och jämlik vård. Styrmodeller ska inte detaljreglera vården, utan överlåta det patientnära prioriteringsansvaret till professionerna. Skapa utrymme för kunskapsöverföring, kompetens- och verksamhetsutveckling Huvuddelen av vårdprofessionernas utbildningar är verksamhetsförlagda och det blir därför helt nödvändigt att styrsystem lämnar plats för och uppmuntrar undervisning och praktik, oavsett driftsform och vårdnivå. 9
10 Grundutbildningen ger en förberedelse för att påbörja ett yrkesliv inom sjukvården, men den viktiga erfarenheten som yrkesverksam fås på arbetsplatsen, och överförs ofta från erfarna till nyanställda via informell kunskapsöverföring. För att detta ska kunna ske måste det finnas tid för samtal och reflektion hos personalen. Det innebär att det måste finnas utrymme mellan schemalagda aktiviteter för att utveckla kompetensen hos personalen. Samma utrymme krävs för att verksamheten ska kunna utvecklas, vilket ofta sker genom diskussioner kring hur man kan förbättra och utveckla arbetsprocesserna. Oavsett vilket styrsystem man föredrar måste det ta hänsyn till och integrera kostnader för förmågan att utbilda kommande läkare. Läkartätheten är relativt hög i Sverige jämfört med andra länder, men alltför mycket tid läggs på vissa administrativa uppgifter som borde kunna skötas av andra personalgrupper. Med välfungerande journalsystem och administrativa stöd skulle resurser kunna frigöras. Kliniskt arbete, forskning och utbildning bör prioriteras på bekostnad av onödigt administrativt arbete. Stimulera patienters delaktighet i sin vård och behandling Med hög delaktighet från patienten är sannolikheten högre att diagnostik och behandling blir framgångsrik, med den positiva bieffekten att patienten blir nöjdare och resurser kan sparas. Styrsystemen ska styra mot att all vård ger värde till patienten. Patienter är individer, och läkaren har ansvaret för att behandlingen är adekvat och individanpassad. Styra mot kvalitet och innovation i form av patientcentrerade hälsoutfall Fokus för alla former av styrning inom välfärden måste vara att mottagaren ska få högsta möjliga kvalitet med hänsyn taget till tillgängliga resurser. Ekonomiska ersättningssystem har alla sina respektive för- och nackdelar, vilka måste övervägas utifrån lokala förhållanden och förutsättningar. Med förståelse för dessa kan de utformas och införas olika beroende på vårdens förutsättningar och mål. Olika verksamheter behöver sannolikt olika styrsystem, exempelvis förebyggande vård och akutsjukvård. Vårdens utveckling är beroende av att forskning och innovationer möjliggörs och integreras i verksamheten. Det måste också finnas möjlighet för personalen att förändra arbetssätt och metoder, och att själva få fördela de besparade eller nyskapade resurserna i form av tid och tillgänglighet, annars minskar sannolikheten att förbättringen alls blir av. Främja medicinskt adekvat åtgärder och motverka onödiga åtgärder När läkare och övrig personal har förutsättningar att fokusera på patientens långsiktiga hälsoutfall, och det kringliggande systemet också styr mot det målet, minskar risken för överbehandling, till förmån för korrekta och effektiva åtgärder. Läkare bör i samråd med patienten ha utrymme att prioritera bort vård de anser är felaktig eller ineffektiv. Vi ser positivt på arbeten kring nationella standarder och kunskapsstyrning, vilka bidrar till en jämlik och kostnadseffektiv vård. Främja kontinuitet i processer och relationer Sjukvården behöver mer kontinuitet. Ett tydligt exempel där det brister är det delade ansvaret mellan kommuner och landsting som riskerar leda till att ingen i praktiken tar helhetsansvaret för patientens välmående. Ett annat är att en patient kan ha kontakt med en mängd olika läkare utan att någon av dessa har ansvar för helheten och patientens långsiktiga hälsa, vilket riskerar leda till felbehandling och kortsiktiga insatser som är mer kostsamma på lång sikt. 10
11 Sjukvården ska präglas av kontinuitet på alla nivåer. Sjukvårdens ansvar för patienter ska gälla för hela vårdförloppet, inklusive eventuella komplikationer och relaterad omsorg. Ett effektivt sätt att uppnå det är med fast läkare, ett annat är att tillse att ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting är tydlig. Det finns ingen motsättning mellan å ena sidan ökad kontinuitet inom verksamheter och huvudmän i vården och å andra sidan mellan dessa. Vara långsiktigt hållbara och förutsägbara Det är mer troligt att vårdens medarbetare försöker förstå och använda metoder och processer om de kan lita på att dessa kommer att vara beständiga. Det är även mer sannolikt att personalen vill investera tid och engagemang i sin egen kompetens om de förstår hur de ska kunna använda den på längre sikt. Det är därför viktigt att de vet hur verksamheten kommer att utvecklas framöver. Kortsiktiga politiska satsningar riskerar att skapa skeva incitament och undanträngningseffekter, och motverkar långsiktiga satsningar. Beslutsfattare behöver bli ännu mer medvetna om komplexiteten i sjukvårdens system. 11
Förbundsstyrelsen Protokoll
Förbundsstyrelsen Protokoll 2018-06-19 10:00 16:00, 2018-06-19 Hjärtat, Konferensen, Villagatan 5, Stockholm Närvaro Presidium Heidi Stensmyren, Ordförande Karin Båtelson, Förste vice ordförande Ove Andersson,
Remiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård ( SOU 2017:48)
Äldreförvaltningen Utvecklingsavdelningen Sida 1 (7) 2017-08-24 Handläggare Annica Dominius Telefon: 0850836237 Till Äldrenämnden den 19 september 2017 Remiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik
FORTE:s hearing. 3 oktober 2017
FORTE:s hearing 3 oktober 2017 FoU-Skåne 2017-09-25 Nytt från KFSK ESF-ansökan Digitalisering Innovationsområdet Personlig hälsa Position 2020 Innovationsområdet Personlig hälsa utgår från utmaningar
Proposition Ekonomisk ram för år 2018
Proposition för år 2018 Inledning och sammanfattning En verksamhet som Vårdförbundets syftar inte till att generera ekonomisk vinst. Det är idéerna som är det bärande och syftet med verksamheten. Pengarna
Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon
REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård
Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 oktober 2017
PM 2017:217 RVI+VIII (Dnr 110-1132/2017) Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 oktober 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Yttrande över motion 2017:24 av Jonas Lindberg och Gunilla Roxby-Cromvall (v) m.fl om att införa en modern tillitsbaserad styrning
1(8) Dennis Danielsson 08-686 1612 dennis.danielsson@sll.se Trafiknämnden 2017-09-26, punkt 20 Yttrande över motion 2017:24 av Jonas Lindberg och Gunilla Roxby-Cromvall (v) m.fl om att införa en modern
Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag
Förbundsstyrelsens förslag Budget 2015 2018 Verksamhetsinriktningen 2015 2018 är på samma gång en riktningsgivare och en inspiration för hur vi tillsammans ska nå visionen om Den skola vi vill skapa. Verksamhetsinriktningen
6 Kapitaltillskott till TioHundra AB LS
6 Kapitaltillskott till TioHundra AB LS 2018-0902 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-10-24 LS 2018-0902 Landstingsstyrelsen Extra medlemsbidrag till Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i
Proposition 4: Ekonomi och avgifter
Proposition 4: Ekonomi och avgifter Tillsammans är vi Saco 1/8 Proposition 4: Ekonomi och avgifter Förslag till beslut Styrelsen föreslår att kongressen beslutar att att bemyndiga styrelsen att under åren
Betänkandet SOU2017:43 På lika villkor! - delaktighet,
2017-10-13 Yttrande 2017-10-13 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: S2017/03349/FST Betänkandet SOU2017:43 På lika villkor! - delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen
Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14
2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU
Nyhet! Viktig information från SLS nämnd till SLS sektioner och medlemmar. Svenska Läkaresällskapet Tillsammans för förbättrad hälsa & sjukvård
Nyhet! Viktig information från SLS nämnd till SLS sektioner och medlemmar. Svenska Läkaresällskapet Tillsammans för förbättrad hälsa & sjukvård För oss som verkar centralt inom Svenska Läkaresällskapet
Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 2012-04-09 LJ2012/97. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen
MISSIV 2012-04-09 LJ2012/97 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remiss - Förslag avseende landsting, regioner och kommuners samarbete inom ehälsoområdet Landstinget i Jönköpings län har av Sveriges Kommuner
BUDGETBEREDNINGENS FÖRSLAG. Budgetberedningens förslag för perioden samt förslag till medlemsavgifter för 2015
FÖR PERIODEN 2015-2018 SAMT FÖRSLAG TILL MEDLEMSAVGIFTER FÖR 2015 Budgetberedningens förslag för perioden 2015-2018 samt förslag till medlemsavgifter för 2015 2 Inledning och bakgrund Någon formell budgetberedning
Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508
Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö
ÖSTERÅKERS KOMMUN Kommunstyrelsens förslag (KS 93/2010) 1(5) Rev. 2010-03-16 Rev. 2010-03-24 Dnr. KS 2009.43 041 Vision 2020 för Österåkers kommun Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö Framtidstro
BUDGETBEREDNINGEN FÖR PERIODEN SAMT MEDLEMSAVGIFTER FÖR 2015 BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014
FÖR PERIODEN 2015-2018 SAMT MEDLEMSAVGIFTER FÖR 2015 BESLUTAD AV BYGGNADS KONGRESS 2014 Inledning och bakgrund Någon formell budgetberedning har inte utsetts till kongressen 2014 utan det är förbundsstyrelsen
Visa vägen i vården. ledarskap för stärkt utvecklingskraft
Visa vägen i vården ledarskap för stärkt utvecklingskraft Innehåll UPPDRAGET OCH VÅRA ARBETSMETODER SLUTSATSER FRÅN FORSKNING OCH INTERVJUER LÄRDOMAR FRÅN ANDRA LÄNDER OCH SEKTORER SLUTSATSER FRÅN NULÄGESANALYSEN
Yttrande till kommunstyrelsen över remiss angående innovationsprogram för Göteborgs Stad
Tjänsteutlåtande Förvaltningscontroller Utfärdat: 2017-04-05 Simon Flodén Diarienummer: N136-0214/17 Telefon: 366 00 24 (eller Göteborgs Stad växel 365 00 00) E-post: simon.floden@afh.goteborg.se Yttrande
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48
Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Nyhet! Viktig information från SLS nämnd till SLS sektioner och medlemmar. Svenska Läkaresällskapet Tillsammans för förbättrad hälsa & sjukvård
Nyhet! Viktig information från SLS nämnd till SLS sektioner och medlemmar. Svenska Läkaresällskapet Tillsammans för förbättrad hälsa & sjukvård För oss som verkar centralt inom Svenska Läkaresällskapet
Ledamot i avdelningsstyrelse
Ledamot i avdelningsstyrelse Inledning Du som är avdelningsstyrelseledamot är en idéburen ledare och demokratiskt vald av medlemmar vid ett årsmöte. Tillsammans med de andra i styrelsen leder, samordnar
Kommittédirektiv. Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll. Dir. 2018:9. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018.
Kommittédirektiv Offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll Dir. 2018:9 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018. Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att utreda former
Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.
Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är
RAMBUDGET KONGRESS 2017
RAMBUDGET 2018-2020 KONGRESS 2017 Förbundsstyrelsens förslag Rambudget 2018-2020 I Mål och riktning beslutar kongressen om de övergripande verksamhetsmässiga aktiviteterna. Rambudgeten beskriver i ekonomiska
E-hälsostrategi för socialförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden
Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond
Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms
Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta
Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden?
Kommer vårdens förändringar gynna glesbygden? Svensk förening för Glesbygdsmedicin den 7 april 2016 Agneta Karlsson Statssekreterare Vården står inför stora utmaningar Allt fler äldre med kronisk sjukdom
Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-09-14 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Anna Ulveson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2018:17 Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård Innehåll Personcentrerad hälso- och sjukvård vad och varför? Strategier för att göra vården mer personcentrerad
Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389)
Sammanfattning av betänkandet kvalitet i välfärden- bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:389) Vinstbegränsning ur kvalitetsynvinkel Vinstbegräsning och kvalitetskrav Utredningen anser att det inte
VAD SPELAR TILLIT FÖR ROLL I STYRNINGEN?
VAD SPELAR TILLIT FÖR ROLL I STYRNINGEN? Vesna Jovic, VD Sveriges kommuner och Landsting, SKL Vad tänker du på när du hör ordet TILLIT? Vad är TILLIT? Tillit är en ledningsfilosofi som innebär att vi väljer
Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter
Socialförvaltningen Stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.7.1-45 2019 Sida 1 (6) 2019-03-24 Handläggare Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 248 Till Socialnämnden 2019-04-16 Rekommendation till kommunerna
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------
Nedan är MSL:s synpunkter på Förslag Sveriges Läkarförbunds strategi 2020.
Remissvar "Förslag Sveriges Läkarförbunds strategi 2020 (Gem 2016/0068) Mellersta Skånes läkareförening (MSL) inger följande remissvar. MSL anser att Sveriges Läkarförbund (SLF) som fackförening för den
Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2017-05-31 S2017/02040/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre personer (SOU 2017:21)
Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund
Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet
Budgetprognos MED VERKSAMHETSMÅL FÖR ÅR 2018, FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG. Förbundsmöte
Budgetprognos 2018-2020 MED VERKSAMHETSMÅL FÖR ÅR 2018, FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG Förbundsmöte 2017 Förbundsmöte 2017 Budgetprognos 2018-2020 med verksamhetsmål för år 2018 Förbundsstyrelsens förslag
Budgetunderlag 2014-2016 PVN
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget
PROPOSITION NR 10. Angående budgetplan för åren 2015-2017 samt medlemsavgifter och arvodering av förbundsstyrelsen och revisorerna för motsvarande tid
PROPOSITION NR 10 Angående budgetplan för åren 2015-2017 samt medlemsavgifter och arvodering av förbundsstyrelsen och revisorerna för motsvarande tid 1 Beslutsförslag Förbundsstyrelsen föreslår Förbundsmötet
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet
Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma
Vi är Vision! Juni 2016
Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och
VERKSAMHETSPLAN FÖR SVERIGES LÄKARFÖRBUND Strategi2020
VERKSAMHETSPLAN FÖR SVERIGES LÄKARFÖRBUND Strategi2020 SJUKVÅRDS- POLITIK LÄKARES STÄLLNING & VILLKOR FÖRBUNDS- UTVECKLING & MEDLEMS- SERVICE IDENTITET Innehållsförteckning - Sjukvårdspolitik...5 Bra system
KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Kvalitet i välfärden
Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-06-15 Handläggare Johan Andersson Telefon: 08-508 02 012 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-06-20 Svar på remiss
PROPOSITION NR 10 Angående budgetplan för åren samt medlemsavgifter
PROPOSITION NR 10 Angående budgetplan för åren 2018-2021 samt medlemsavgifter Beslutsförslag Förbundsstyrelsen föreslår Förbundsmötet besluta att fastställa medlemsavgifterna för 2018-2021 enligt bilaga
SOF Strategiplan
SOF Strategiplan 2018-2020 Strategier för Svensk Ortopedisk Förening 2018-2020 Baserat på en analys av styrkor, svagheter, hot och möjligheter Fastställd 2017-11-28 av SOF styrelse efter (i) beredning
När tänkte du på dig själv senast?
Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och
65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)
Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019
Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar
Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi
juni 2014 Förbundsmöte 2014 Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi Förbundsstyrelsen lämnar här förslag till förbundsmötet avseende: Medlemsavgifter Modell för
En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2014-03-19 S2014/2639/SAM Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Statskontorets
Förbundsstyrelsen PROTOKOLL Närvaro. Presidie Stensmyren, Heidi, Ordförande Andersson, Ove, Andre vice ordförande
Förbundsstyrelsen PROTOKOLL 2016-12-08 Närvaro Presidie Stensmyren, Heidi, Ordförande Andersson, Ove, Andre vice ordförande Ledamöter Dahlqvist, Anders Jevrém, Sarah ( 235-242 Karlsson, Elin ( 235-242)
En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Ändrade övergångsbestämmelser för den föreslagna lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Avdelningen beställare äldreomsorg, funktionsnedsättning, individ och familj inklusive socialpsykiatri Sida 1 (5) 2017-03-31 Handläggare: Joakim Olsson, 08 508 19 207 Pia Sundqvist, 08 508 18 161 Till
Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän
Samordningsförbundet Norra Bohuslän Ansvarig tjänsteman Gudrun Emilsdottir Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Samverkan är ett arbetssätt, men också ett synsätt, med
Sammanfattning Bakgrund Regeringen beslutade den 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen,
Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-03-27 p 18 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-02-27 HSN 1202-0133 Handläggare: Ewa Printz Kim Nordlander Yttrande över remiss från Sveriges kommuner
Patientlag (SOU 2013:2)
1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).
Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi
Förbundsmöte 2018 juni 2018 Rapport Förbundsstyrelsens förslag till ekonomi 2019 2020 1 Medlemsavgifter och konfliktfond Förslag till beslut för åren 2019-2020 Förbundsstyrelsen lämnar här förslag till
Plan för Kompetensmix Skånevård Sund
Plan för Kompetensmix Skånevård Sund 2016-11-15 1 Inledning Kompetensmix handlar om att på ett strukturerat sätt uppgiftsväxla arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier och att föra in nya kompetenser i verksamheterna.
Balanserat styrkort Regionstyrelsen. Fastställt i Regionstyrelsen Dnr 18RS2137
Balanserat styrkort Regionstyrelsen Fastställt i Regionstyrelsen 2019-08-29 Dnr 18RS2137 Balanserat styrkort Regionstyrelsen Regionstyrelsen är Region Västernorrlands ledande politiska förvaltningsorgan.
Läkarförbundet. under hela ditt yrkesliv
Läkarförbundet under hela ditt yrkesliv Var med och forma utvecklingen Du gör ett klokt val som blir medlem i Läkarförbundet. Ju fler medlemmar vi är, desto större tyngd får vi att driva frågor som är
Effektiv vård (SOU 2016:2)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-02-19 S2016/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning av Statskontorets remissvar Statskontoret delar
Studiecirkel. Varumärkesplattform. I materialet finns all text ur Varumärkesplattformen och förslag på diskussionsfrågor. hjart-lung.
Studiecirkel Varumärkesplattform I materialet finns all text ur Varumärkesplattformen och förslag på diskussionsfrågor 1 hjart-lung.se Studiecirkel I den här cirkeln får deltagarna tillfälle att diskutera
Verksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för Samordningsförbundet Stockholms stad
Dnr: Finsam 2016/24 Verksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för 2017-2018 Samordningsförbundet Stockholms stad Samordningsförbundet Stockholms stad Sid 1 (6) Inledning När lagen om finansiell
Riktlinje för medborgardialog
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Palmquist Teresa Fällman Therese Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-0239 Kommunstyrelsen Riktlinje för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel, hjälpmedel och medicinsk service
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-05-15 1 (3) HSN 2017-0887 Handläggare: Björn Wettermark Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-06-20 Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel,
Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård
Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion
Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-13 Handläggare Helena Nilsson Telefon: 08-508 33 457 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04 Riktlinjer för
Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62
Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa
Datum: 2018-05-20 Författare: Ulrika Landström Marie Gustafsson Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa Förslag: Regional handlingsplan för
Lokal digital agenda för Bräcke kommun
2019-09-27 Lokal digital agenda för Bräcke kommun 2019-2023 Fastställt av: Bengt Flykt Diarienr: KSK 2018/115 Dokumentet gäller för: Kommunens samtliga nämnder och avdelningar Dokumentet gäller t.o.m.:
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER
LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER BITR PROFESSOR NOMIE ERIKSSON HÖGSKOLAN I SKÖVDE 12 OCH 13 NOVEMBER 2018 Bild 1 Bild 1 VARFÖR ÖKAR GRADEN AV KOMPLEXITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN? New Public Management,
Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet
Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och
Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet
Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin
Sammanfattning Att definiera och mäta kvalitet i välfärden är komplicerat Det är svårt att definiera alla aspekter av kvalitet i välfärden. Till skillnad från mer tekniska verksamheter som t.ex. byggnation
Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare
2018-02-14 Dnr 10.1-42402/2017 1(5) Avdelning mitt Åsa Windahl Alin Asa.windahlalin@ivo.se Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare Inspektionen för vård
Strategi. Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun. Ett Hållbart Digitaliserat Herrljunga Kommun
DIARIENUMMER: KS 158/2018 FASTSTÄLLD: KF 13/2019-02-12 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: -- GILTIG TILL: DOKUMENTANSVAR: Tillsvidare Kommundirektör Strategi Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun Ett
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Remiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
YTTRANDE ÖVER REMISS AV BETÄNKANDET KUNSKAPSBASERAD OCH JÄMLIK VÅRD (SOU 2017:48)
Landets la ndsting och regi oner har givits möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet Kunskapsba serad och jä mlik vård (SOU 2017:48). Landstinget Dalarna, La ndsti nget Sörmland, La ndstinget i Värmland,
Torgprotokoll - Torg B
Torgprotokoll - Torg B Y = = Förbundsstyrelsens motionssvar P3. Pengar per medlem till alla avdelningar P3 att 4 kronor per betalande medlem ges till tillhörande avdelning i början av 219 att effekten,
Vi har bättre förslag. Svenska modellen 2.0. Fastställande av avgifter
Vi har bättre förslag. Svenska modellen 2.0 5 Fastställande av avgifter Avgiftshöjning i tre steg Bakgrund SEKOs verksamhet och struktur bygger i stora stycken på en verklighet där vi hade knappt 150 000
Uppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister Uppdragsbeskrivning. Framtidens kvalitetsregister
Uppdragsbeskrivning Framtidens kvalitetsregister 1 1 Bakgrund Statens och landstingens femåriga satsning på Nationella Kvalitetsregister avslutas 2016. Styrgruppen för Nationella Kvalitetsregister behöver
Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet
MOTIONSSVAR 2015-10-23 Vård och omsorg Sofia Tullberg Gunilla Thörnwall Bergendahl Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom
Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring
Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna
Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag
INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om
6 Hälso- och sjukvården år 2040 förslag till utredningsdirektiv HSN
6 Hälso- och sjukvården år 2040 förslag till utredningsdirektiv HSN 2018-0387 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0387 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Projekt- och utredningskontor
Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Förvaltningsyttrande Sida 1 (6) 2017-06-19 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-08-22 Välfärdsutredningens
VERKSAMHETSPLAN FÖR SVENSKA CELIAKIFÖRBUNDET 2018
VERKSAMHETSPLAN FÖR SVENSKA CELIAKIFÖRBUNDET 2018 VISION Alla med celiaki, laktosintolerans, komjölksproteinallergi och sojaproteinallergi ska kunna leva sina liv utan att födoämnesöverkänsligheten inskränker