Fredagen den 21 februari N:r 8 (114)

Transkript

1 N: 8 (4) B yå: Dottninggatan 48, en t. Annonspis: 25 öe p petitad (= 0 stafvelse). Utländska annonse 50 öe aden. idningen kosta endast k. fo kvatalet, med duns- Mode- och Mönstetidning k. 65 öe; postavodet inbeäknadt. Fedagen den 2 febuai 890. edaktö och utgifvae: FHF HELLBEG. äffas å byån kl. 0. Allm. elef Jtffifning-stid: hvaje helgfi fedag. Lösnummcpis: 5 öe (vid kompletteinga). 3:dje åg. Penumeation ske landsoten: A postansta)tena. tockholm: hos edaktionen, i boklådona samt å tidningskontoen. Lina Nodwall. å efte åslång sj uklighet, på sistone genom ett tillstötande käftlidande bittet ågad, Lina Nodwall den 4 dennes lade sina ögon samman till den långa hvilan, ändades ett lif, som me än de flestes vait vigdt ' till offevilligt och aldig töttnande käleksabete fö medsystas andliga och lekamliga väl. Vi fömoda, att de flesta af våa läsainno höt talas om och känna till den gagneliga institution, som, unde namn»häbeget fö tjänst flicko», sedan snat tio å existeat i hufvudstaden. yftet med densamma ä dem då ock godt bekant. Länge hade människovänliga hjätan uppöts af de möka skildinga, som åte och åte beättade om de fao och festelse, hvilka möta den unga, oefana tjänst- och abetssökande flickan genast vid hennes ankomst till hufvudstaden. synnehet vid den stoa flyttningspeioden i oktobe, då tillstömningen af tjänstfolk fån alla dela af landet ä betydligast, ebjude sig ingalunda fö en hva ens den tafligaste plats på fösta bästa kommissionskonto. Den med föhållandena obekanta landtflickan, hvas oftast ganska klena kassa unde det fåfänga abetssökandet snat fotaes, åka så lätt i dåliga hände och föes in på villospå, som leda henne till det sogligaste af kvinliga öden. Ja väl länge hade man uppöts; men fö ett af dessa ömmande hjätan va det icke nog att endast veklaga, och så skedde det, att Lina Nodwall tog det fösta paktiska steget att afväja det onda. Lina Nodwall föddes å 832 på Lidingö, däifån hennes fade, som va sjökapten, dock snat med familj flyttade till tängnäs. Hä växte den unga flickan upp och ehöll sin skolbildning. edan faden afslutat sin sjömannaveksamhet, uppflyttade han till hufvudstaden och gundlade dä ett dispaschökonto, å hvilket Lina Nodwall unde många å deltog i abetet, äfven efte fadens död hos eftetädaen. Det vama hjätelaget hade alltid gjot

2 kall käleken ätteligen växa till) så måste de äkta makane dela allt med hvaanda. H. hennes ögon öppna fö likas bekymme och nöd, och i välgöenhetens tjänst va hon edan gammal, då hon å 88 i januai gundade det vek, som skulle bli hennes fönämsta lifsgäning, Häbeget fö tjänstflicko, hvilket åsyftade att motveka det onda, som hä ofvan beöts, genom att fö en obetydlig afgift ebjuda platssökande kvinno godt nattlogis, spisning och våd. Me än inga va det gundkapital, med hvilket hon böjade; en summa på föga me än 300 kono det va allt. Men hon fölitade sig fast på, att offevilligt abete och älig vilja väl bode mötas af bistående deltagande och könas med famgång, ochh oo bedog sig ej. Å fån å ha hebegets veksamhet utvidgats, åt en sto mängd af sina kvinliga gäste ha det, föutom den tillfälliga våden, ombestyt fast plats, och många tode de- unga abetande kvinno vaa, som ega det ensamt att tacka fö sin äddning undan fao, som edan gipit efte dem med fuktansväda klo. Fö mången, som känne deltagande fö häbeget och dess veksamhet, tode ett litet besök dä uppe vaa glädjande och af intesse, och ingen ä väl lämpligae att föa oss dit in än den vamhjätade stiftainnan själf.»jag våga då bedja e att följa mig dit,» skifvev hon i en af sina åsbeättelse.»vi stanna utanfö en dö, på hvilken ä fäst en namnplåt, som säge oss, att vi ej tagit miste om vägen. Vi inga på klockstängen, husmoden öppna döen fö oss o c h bjude oss stiga in. Vi befinna oss i en tämligen ymlig tambu och begifva oss däifån föst till salen, mottagningsummet, abetsummet och, som oftast unde natten, sofummet. Vi ha icke så noga gjot oss eda fö, huu det egentligen skulle se ut i ett häbege, men vi efaa stax en känsla af hemtefnad. Möblena, hvilka alla äo gamla, bestå af 3 bod, hvaaf ett stot fällbod ä uppslaget midt på golfvet, en symaskin o c h omking ett dussin tästola af olika fäge och stoleka. Famfö fönsten hänga ullgadine i bunt o c h hvitt samt helt smala juteväfsgadine med buna koniche; fån taket hänge på en gof jäntåd en enkel lampa; famfö kakelugnen stå en vacke kamin; mellan fönsten hänge en stöe ameikansk täklocka, och på väggen midt emot sitte ett stot pappesak, upptagande»dnings/egle» fö häbegets gäste. sen ede omking på den enkla, ja, bistfälliga möbleingen ochfågen, hvaifån denna känsla af hemtefnad hälede sig. Våen goda o c h tagen plats i de stoa länstolana af betsad fuu, så skall jag säga ede, hvai hemligheten ligge. Den ligge helt enkelt däuti, att dä icke finnes en enda sak i hela ummet, hvilken ej tala o m välvilja och medkänsla fö den vänlösa ungdomen; så ha allt af hjälpsamma människo plockats fam u dolda gömmo och med välvilja och jag älska att to med bön till Gud o m föelagets famgång gifvits af goda och deltagande hjätan. Däifån denna känsla af tefnad och tygghet, så välgöande fö både ung och gammal, sädeles fö den, som i odets fulla bemäkelse ä hemlös. m sedan gån in i flickonas um elle i de egentliga sofummen, så möte ede samma vänliga gifmildhet, ja, den följe oss i köket, i tambuen, in i husmodens lilla um och tala öfveallt sitt käleksfullt deltagande och uppmuntande spåk. edan vi sålunda sett oss omking i lokalen, så tillåten mig att få famställa fö ede, som haft godheten följa mig ända hit, en och annan af häbegets tillfälliga gäste. Denna lilla bleka flicka, nästan elt ban, ä 5 å, kom i höstas upp till tockholm fån Kalma län och fick tjänst i sn mycket fattig familj, som ty vä va lika fattig på välvilja som på mynt. Hon kom en egnig afton, utfusen, hungig, genomvåt o c h bedöfvad till häbeget. å snat hon hunnit hemta sig litet, skola vi låta henne esa hem, så vida vi ej kunna få en odentlig plats åt henne. Flickan dä näst intill ä 20 å; hon se mycket bedöfvad och oolig ut, och detta ej utan skäl. Hon ha haft plats en tid på en s. k. matseveing, nen blef en dag taktead med hugg och slag af sin husbonde, så att h o n icke länge vågade stanna på sin plats. Hennes oo kunna vi lätt fatta, den ö sig king tvänne fågo: kall hon snat lyckas få en annan tjänst, och skall hon dä öna ett bätte bemötande? Denna flicka med det lilla näpna ansiktet ä 8 å o c h ha måst lemna sin tjänst, emedan hon lide af väk i ett ben. Hon skall söka sig in på abbatsbegs sjukhus. Denna, omking 28 å, se mycket beskedlig och mycket slafvig ut. Hon ha tjänat 4 å på landet i en bondgåd o c h kom föliden höst till staden, emedan»hon blygdes att stanna kva, dä alla kände henne, nu sedan h o n gjot så illa». Hon vet ej så noga, hva hennes fästman ä, m e n :»nälla föken, till våen skicka han mig penga så säket; det ha han lofvab j! kunnen vaa tötta.» m e n n e * n u * * Häbegets fösta lokal utgjodes af ett pa små um vid Gefgatan. Med möbleingen och husgeådet va det i böjan klent nog. Men häbeget växte och vann fötoende. Dess lokale utvidgades å fån å, och dä hemmet nu inymmes Klaa östa kykogata 7 kunna 30 fullständiga sänga bäddas, då vid flyttningstiden tillstömningen af tjänstflicko ä stöst. Huu vidtomfattande och välsignelsebingande häbegets veksamhet vait, synes bäst däaf, att genom det sammas bemedling unde åen öfve,000 tjänstflicko ehöllo platse. Unde de senae åen ha tjänainno fån häbeget vait me eftesökta än någonsin, och tillgången ha ej på långt nä motsvaat eftefågan. ots denna möjlighet att skaffa platse åt flickona, sökte föken Nodwall att, så vidt möjligt va, hinda tjänstsökande fån landsoten att stömma till städena, väl vetande, fö hvilka fao de ofta dä voo utsatta. Men då de kommo, sökte hon alltid på ett elle annat sätt få eda på dem, ebjuda dem en tillflyktsot i häbeget, hjälpa och åda dem samt skaffa dem den fö hva och en lämpligaste platsen af dem, hon hade på föslag. Det käleksfulla hjäta ha nu fö alltid upphöt att klappa, hvas slag vibea genom hva enda af hä ofvan citeade ade. Men Lina Nodwalls vek öfvelefve henne, och hennes minne välsignas bland tusenden af töstade och hulpna. venska kvinno kunna ej bätte heda det än genom att visa sig minnesgoda mot hennes stiftelse. Nämast söjes den aflidna af sin bode, tafikchefen E. Nodwall, systen, fu ilfvespae, gift med föeståndaen fö ydbegska stiftelsen, kapten K. ilfvespae, samt sin nämaste väninna och Matensen. togna hjälpainna i lifvet, häbegets mångåiga föeståndainna, föken Louise wensson, i hvas efana ledning det va den döendes högsta töst att få öfvelemna sitt vek. En modes bild. Fya sånge af Chalotte Lindholm. (Belönade med hedesomnämnande af venska akademien den 20 dee. 889).. Banet. Afionskuggan bedt sin tunga slöja Öfve lundens unga, fiska vå, Blomman ses sin lätta stängel böja, Vandaen till o och hvila gå; asten ensam sina dilla slå den tysta, enslig vodna dalen; Vamt han sjunge, full af känsloglöd, m en to, ej sviktande i nöd, m ett hopp, som luttadl ä af kvalen, m en kälek, hvilken ha sin hamn oändlighetens djupa famn. Banet unde puputäcket hvila sitt sofum på det höga loft; Månen in sin matta ståle sila, Luften mättad ä af blomstedoft; Men fast allt, som ege lif, tycks domna, Kan den lille pilt dock icke somna, Kvald han vide sig på paktfull bädd.» min käa, evigt dya mamma,» ös de veka läppa smätsamt stamma,»livafö stå du ej i nattdäkt klädd, om du fö det gjode, banet näa? Aftonbönen va så lätt att läa, Då du föesade sakta, ömt, lvafö sjunge du ej vespesången, Ha den staclcas gossen du föglömt? Pappa sagt, du est till fjäan lände, agt, att jag få komma efte dit; Men om du ä bota, hvafö sände Du ett enda bef ej hit? Dödens ande hä ju pläga gästa ch till himmelen, så ha jag höt, Helst ledsaga han de skönsta, bästa, ode hända han till Qud dig föt?, min mode, dväljs du på de höjde, ill hvas ljus du sagt de ädle tå, Låt mig dela dina hjäleföjde, Lyft mig till din himmel upp också!» Banets 'ängel kan ej länge bida, yst han stige ned med kvällens vind, Bede sina vinga ut, de sida, Kysse tåen bot fån banets kind.»of, min son,» han hviska,»hon ä gången Hä fån jodedalen, kvaf och skum, Ej hon mea sjunge vespesången, Hennes öst på joden blifvit stum; Men fast hennes tone ej höen, junge hon uti den höge köen Vid allfades ton en hälig psalm.

3 D UN 890 Gången ä hon ifån tidens möda, äknad väl hä nee bland de döda, Men dä uppe klädd med segens palm. ag i af det goda, som hon velat, Glöm, hvad hon i svaghet lean ha felat, Minns det bästa, som hon gjot och tänkt! Med den eld, i unga ådo stömma, Velca gladt fö hennes skönsta dömma, Lef det lif, hon dig med smäta slcänkt! Nä du lyktat ha din lefnadsbana, Nä du fullgjot, hvad dig blef befaldt, Mea skön, än hä du mäkta ana, kall du skåda i en ny gestalt Denna mode, som du nu begåte. Fid, min son! Du se den dya åte.» "ala med din hustu". En bild u lifvet af J. Baye. et finnes män, som i ovanlig gad hålla P på sin vädighet och med en viss ingaktning se ned på kvinnan. Enligt deas djupt inotade mening skulle denna vädighet på det betänkligaste hotas, om de medgåfve sina hustu stämma i sådana angelägenhete, som de betakta uteslutande höa till mannens omåde. A f den sotens husegente finnes det många, och de få endast i sällsynta fall ögonen öppna fö, att natuen bestämdt, att kvinnan skall vaa ett stöd fö mannen, att hon skall veka tillsammans med honom och vid hans sida. En föståndig man vet att akta sin hustu som sin följeslagae fö lifvet, sin mest betodda väninna, och nä han i andligt hänseende stå öfve henne, söke han käleksfullt daga henne upp till sig. Endast butaliteten se i kvinnan ett undeodnadt väsen och behandla henne som ett sådant. Men kan ett slikt behandlingssätt föenas med våt åhundades upplysta åskådning? Ä det nödvändigt fö att uppätthålla mannens vädighet? Det band, som knyte äkta maka tillsammans, ä ju dock af annan at än det, som föena husbonden och tjänaen. Öveenskommelsen mellan man och hustu ä af gudomligt uspung; den, som slutes mellan hee och tjänae, ä af ent mänsklig natu. Bandet mellan de föa hete elle bode dock heta kälek, mellan de senae penninga. Det ä däfö en gifven sak, att kvinnan aldig bö stå unde mannen, utan på samma tappsteg som han och veka vid hans sida. Lägg däfö åsido din stackas vädighet, kasta öfve bod den oättvisa, blinda födomen mot din hustu! H a f tillit till henne och vädea hennes åd, i stället fö att ingakta det. ala med din hustu! e på de maka, som hålla saaman och veka gemensamt, hos dem skall du finna ett kamatskap i allt, som fambinga de vackaste esultat. Fö många af de stolta männen komme det ögonblick, då de ställa sig på samma nivå som deas hustu, det ä, nä de själfva lidit skeppsbott med sina idée, sitt ensidiga stäfvande. Då tala de med sina hustu. Ett exempel u lifvet skall föklaa, hvad hä ä sagdt. Det va en söndagseftemiddag. He., som egde en sto affä i manufaktubanschen, hade hela veckan ganskat sina böcke elle timtals som själsfånvaande gått fam och tillbaka på sitt konto. Det va ej svåt att se, att mannen tycktes af bekymme. Han hade visst ett tjog gånge ganskat affäens balans, men esultatet hade alltid blifvit detsamma. Han va näa konkus. Hvilka utväga skulle han tillgipa? å tänkte han på sin familj, som han på sitt vis höll mycket af, och en ine öst tillopade honom:»ala med din hustu!» Men han skakade på hufvudet, som om han ej ville låta en sådan tanke få insteg. Hu skulle han också kunna komma fam dämed. Hans hustu, med hvilken han vait gift ett tjugutal å, ansåg sig vaa en fömögen köpmansfu, och det skulle vaa synd att taga henne u denna to. Men skulle det ändå inte komma till sist? Hon hade ingen aning om de stoa föluste, han lidit unde de senae åen, om de tyckande affäskonjunktuena. Hvad hatade det väl, om han meddelade henne, hu det stod till med hans affäe? Hon kunde ju ändå inte hjälpa honom, kvinno föstå sig j u inte på dylikt. Pat, han, den stake mannen måste söka att åda och hjälpa sig själf! På detta sätt Eesonneade., men den ine östen fotfo med sitt:»ala med din hustu!» esultat af hans fundeinga blef, att han skulle söka sig en ynge kompanjon i affäen. Dennes insats skulle göa det standade fatyget flott igen, och så kunde ju allt åte bli ba. Fu. hade emelletid mäkt, hvilken oo på sista tiden gipit hennes man. En kvinna ha skapt öga fö dylika sake, och en dag, då hon uppsökte honom på kontoet, dä han fötetad, men likväl vänligt visade henne tillbaka, talade hon med honom:»det ä något, som tycke dig, min vän,» sade hon deltagande.»äg mig, hvad det ä. Låt mig bäa dina bekymme tillsammans med dig, såsom det ä hva och en hustus plikt.»»ban, sådant dä föstå du dig inte på. Jag ha lidit någa föluste, som fö tillfället sätta mig i liten fölägenhet,» svaade han, hälft undvikande. Men hustun läste i hans ögon, att mannen icke sagt hela sanningen. Ömt lade hon sin am king hans hals och t::g bönfallande på honom:»låt mig veta allt. Det ä tynge bekymme, som tyckt dig unde senae tiden säg mig allt!» ch nu kunde han tala. Fitt och öppet skildade han affäens ställning och lättade så hela sitt beklämda hjäta.»ack, käe vän, fö att du låtit mig veta din ställning,» sade hon,»vi få nu handla gemensamt fö att söka komma u den. Vänta hä ett ögonblick. Jag komme stax igen.» Med dessa od lemnade hon ummet, men va tillbaka om någa minute.»e hä, hvad jag unde tidens lopp spaat ihop. Det ä omking te tusen kono. ag dem. Jag ha samlat dem och gömt dem fö oföutsedda händelse. Hvad jag ä glad att kunna gifva dig pengane.» Han slöt sin tofasta hustu till sitt hjäta. Visseligen va summan alldeles otilläcklig fö att med den kunna uppfylla de löpande tansaktionena, men pengane gjode likväl fö ögonblicket god nytta.. afvisade nu icke mea sin hustus bistånd. De af handlade tillsammans sin ställning och uppgjode en plan, hu man skulle kunna afvända katastofen och utan fämmande hjälp uppätthålla den gamla aktade fiman. Öeh vid detta tillfälle visade hon en offevillighet, som i hög gad fövånade. Hushållet inskänktes, hvad som kunde undvaas af bohaget såldes. Famfö allt ss fövandlades den lilla villan, familjens sommaställe, i eda penninga; hans hustus smycken gingo samma väg. På detta sätt inflöto medel till affäen och efte ett pa ås fölopp va den i full gång igen. >&&^* Våa hvadagsum. et ha edan talats och skifvits så oändligt mycket om detta tema, att det nästan kan synas vågadt att ännu en gång betäda omådet. ch ändå ha inte alla de långa epistlane alltid vait nog fö att ändtligen medföa en änding i inättandet af våa hvadagsum. Fuana, hvilkas plikt det ä att odna hemmet så tefligt som möjligt fö mannen och familjen, äo icke alltid så föståndiga, som man egentligen kunde hoppas och to, då det gälle en ändamålsenlig föänding inom deas omåde. Nä man nu fö tiden gö ett besök, föes man natuligtvis genast af vädinnan med ett inbjudande leende till»fömaket» elle»salongen», såsom det oumbäliga paadummet, allt efte omständighetena, kallas. Dä se natuligtvis allt mönstegillt och oklandeligt ut. All lyx, all bekvämlighet, alla konstföemål äo hä sammantängda fö att gifva iakttagaen ett intyck af ikedom, men tyvä äfven ofta af öfvelastnidg, ifall iakttagaen ä eflekteande och finkänslig. alongen ä i våningen det bästa, det minst använda ummet. ch ändå ä detta alldeles oiktigt. Hvem bö väl egentligen känna behag och tefnad, mannen, som kadske hela dagen abeta i en oteflig lokal fö att sedan unde sina lediga timma, kvälla och söndaga, hvila ut och njuta inom ketsen af sin familj vid den egna häden elle de goda väninnona, som så gäna vilja ha sin lilla näsa med i anda pesones angelägenhete? Fö hvem hålle man våningen, fö sig själf elle fö anda? Nåväl, jag tänke att människan i fösta ummet lefve fö sig själf; det lä väl hva och en, till och med den mest oegennyttiga idealist, ekänna. Visseligen ä det ett vacket, om gästvänlighet vittnande odspåk, som säge:»hvad bäst åt din gäst», men fö långt få det icke difvas. Det ä inte salongen, i hvilken gästena mottagas, som bö taga husmodens fösta omsog i anspåk, nej, det ä hvadagsummet, i hvilket mannen och banen dagligen och stundligen abeta och andas och böa finna sig väl. ch hu skall då ett hvadagsum vaa inättadt? På det mest ändamålsenliga sätt och famfö allt gladt! Men emedan detta ä tämligen uttänjbaa begepp, ta jag mig fiheten litet nämae gå in på enskildhetena, natuligtvis med den goda, allvaliga föesatsen att ej bli fö vidlyftig. Föst och fämst bö alltså hvadagsummet vaa det bästa, det vill säga det sundaste och gladaste ummet i hela våningen. Fö luft och ljus, dessa båda stoa natuläkae bö alltid finnas tilltäde. Däfö bot med de möka tapetena, med de dysta gadinena, som den nuvaande smaken, det nu ådande modet buka beteckna som»eleganta». Låt solen skina in klat genom fönsten och pä de ljustapetseade väggana, häng upp ljusa gadine och sätt unde dem ett pa göna blommande kukväxte elle en fisk bukett ängsblommo och släpp sedan ut e lilla gula favoit, kanaiefågeln, som så hjätans glad slå sig ned på den högsta platsen i ummet, gadinkonischen och, tillstån det själfva, ett sådant um ä ba mycket ljusae, mea inbjudande och äfven mea välgöande fö ögat och hjätat äu ett dystet, af tjocka dapeie fömökadt um, i hvilket man nog kan vegetea, men icke lefva. Hvaje människa, den ena me, den anda minde, känne sig påvekad af ytte intyck. Jag t. ex. skulle snat bli vid misstämning, om jag voe dömd till att ha en sådan ljus- och lufttätt sluten ask till boningsum. Men fö att man skall känna tefnad och behag, måste man, utom ljus och luft, äfven taga hänsyn till inedningen, möbleingen, uppställningen och anodningen af de föemål, man gäna och ofta vill ha till hands. ch detta ä nästan hufvudpunkten. Ett hvadagsum bö nämligen ej vaa något paadum, i hvilket den plågsammaste odning och den mest utpäglade lyx heska, men få å anda sidan icke helle göa intyck af vådslöshet. båda iktningana begås misstag. alla goda husmödas intesse to jag, att de flesta misstagen begås i den föstnämnda iktningen. Visseligen må skönhetssinnet föanleda husmoden att äfven i hvadagsummet bestå sig någa lyxatikla, men hon bö föst och fämst vaa mea mån om den hemkommande ma-

4 DU N kens bekvämlighet än om ett pydligt spetsöfvekast på soffan, hvilket ej få skynklas elle läggas åt sidan, elle en dyba pesisk matta, som ej få betädas af en vanlig stöfvel. Hva annas, om inte i hvadagsummet, skall man en gång känna sig fi fån allt salongstvång och som helt hemma hos sig själf? ch hu obehagligt ä inte fö en hva att, så att säga, vaa»på besök hos sig själf», som talesättet ganska täffande lyde.»äkeligen ha en hva gjot den efaenheten, hu vid intädet i ett um ofta en känsla af välbehag komme öfve en, en ande af hemtefnad fläkta emot en, medan i ett annat, kanske mycket dybaae inedt um ovilkoligen en känsla af köld lägge sig king våt hjäta och en tyckt stämning bemäktiga sig oss. Vi veta ofta icke, hvapå det beo, våt öga kan ej upptäcka något oskönt, våt skönhetssinne ingen dishamoni, och likväl fattas ett visst något, fö hvilket vi fögäfves söka ett bestämdt uttyck. En föklaing låte lätt finna sig. Hvadagsummet elle öfve hufvud hvaje bebodt um epesentea en del af innehafvaens fysiska och psykiska lif. Låtom oss blott kasta en blick omking i våt um! Öfveallt täde våt egna»jag» emot oss, öfveallt stöta vi på egna idée, egna anodninga; vi se en liten del af yåt själslif, af våa intessen fökoppsligade famfö oss och känna oss hemmastadda. Men om ett um ä inedt efte fämmande pincipe, ofta stelt och obekvämt, emedan natuligtvis modet ej bekyma sig om individens pivata behof och egenhete, då känna vi obehag, ty en fämmande, likgiltig ton hvila öfve anodningana, om de än aldig så mycket motsvaa skönhetens laga. junge väl någonsin skalden om luxuösa salonge, om konstnäligt utsmyckade um? Nej! Men om det enkla landthuset och bondens stuga, om kvanen och skogshyddan. Måtten alla behjäta det, älskväda läsainno: ett hvadagsum kan vaa enkelt och måste ovilkoligen vaa fiskt och gladt. Däfö: tanken föst och fämst på hvadagsummet sedan på salongen! f o n a d a g a. tödda blad u minnets album, samlade af M a t h i l d a L a n g l e t. 3. Hans nåd oeh hennes nåd.»!^j ag skalle helsa så mycket fån hans Dåd Qéfi och hennes nåd oeh be, att heskapet skulle vaa go'a och komma till heskapet på kaffe i eftemiddag klockan half fem.»»ack, snälla jungfu Gustafva! Va god och helsa tillbaka, att vi skola ha den äan att komma.»»ch så helsa föken Agatha så mycket och bad, att småflickona skulle få komma med.» Pastoskan döjde litet med svaet, ty hon mönstade i tankane småflickonas gadeob, och innie väntade med andan i halsen på, huu det skulle gå. Men efte ett pa ögonblick, som föeföllo innie oändligt långa, sade hennes mo:»helsa och tacka föken Agatha så mycket; flickona skola få följa med.» åledes va saken afgjod och glädjen sto. nte fö det att det väntade nöjet på minsta sätt liknade nutidens banbjudninga, elle att den tidens ban fingo upptäda så fitt som våa dagas ungdom. Men det va ett så sällsynt nöje att»gå bot», och de stoa ummen med sin pydliga möbleing motsvaade i innies ögon i så hög gad de palats och hälighete, om hvilka hon läste i sin högt älskade Bockhaus, att det ensamt däfö va henne en föjd. Hans nåd det va fö öfigt nästan endast jungfu tafva, som kallade honom så; de öfiga sade vanligen»kammahen» och hennes nåd voo af gammal adel och deas stamtäd steg upp till kungliga ättefäde, sades det. Hvad de hette, hade innie aldig höt.»kammaheen och hennas nåd» funnos ej i flee exempla, och någa fövexlinga kunde ej gäna ega um. Det gamla paet bodde i ett päktigt, stot stenhus, beläget i samma plan som pästgåden, men byggdt så, att huset åt sjösidan hade två våninga, men åt landsidan blott en. Äfven hä hade man, i en något läge afsats, fyllt ut beget till en teass med jasminbesåe och syenhäcka samt en»pate», dä nacisse och tulpane och tusenskön blommade om våen och lavendel och eseda doftade om sommaen. Häifån ledde en tappa ned till en kökstädgåd, som stäckte sig ända ned till standen, alltsamman väl undehållet och fint. Hans nåd hade vait page hos Gustaf och till och med vait nävaande och uppvaktande på den ödesdiga opeamaskeaden. Han talade ännu gäna om»salig kungen», helt och hållet ignoeande, att ännu en kung hunnit blifva högstsalig, sedan det dödande skottet aflossades mot hans kung. Däjämte ansåg han bland de oundgängligaste egenskape fö att komma fam i välden och sin väg ostaffliga gå den, att man kunde tala fanska pefekt, coulamment, som han alltid uttyckte sig. Vid högtidliga tillfällen ba han på fackskötet en gyllene nyckel, spelade gäna whist, va vinkännae och goumand, höll aldig tal och hade fö esten just icke något att säga. Det va hennes nåd, som va intelligensen. Kammaheen hade vait vacke som en Adonis, men dämed va också hans meitföteckning fädig. Hennes nåd hade föga fäging, men det va hon, som styde och ställde, som med små inkomste och en ständigt växande banskaa hållit familjen uppe, så att den ej blifvit»deklassead». Nu satt hon dä i o och va fi fån ekonomiska bekymme. Kammahen hade pedsion fån hofvet och en fö den tiden ätt indäktig syssla, som genom säskilda omständighete blifvit nästan en sineku. Hennes nåd hade således ingenting att göa utom att sköta sitt hus hvilket hon gjode biljant oeh vaa fin och fönäm, hvilket hon också biljant föstod sig på. Hela fömiddagen tippade hon omking, klädd i hvit mogonock, med emso och ynkninga af alla slag, och tillsittande mössa med spetskus, alltid lika fin oeh nystäkt oeh snöhvit. ill middagen klädde hon sig i svat sidenock, baud en knippa löslocka, sto som ett odinät kålhufvud, vid hvadea tinningen och satte på sin hjässa ett annat slags mössa, af idel spetsa, med ett pa långa, lilasfägade sidenband, som stundom hängde fitt, stundom knötos unde hakan. Fö öfigt va hennes nåd tämligen lång och smät samt fönämt magelagd, utan att vaa kantig, då däemot hans nåd hade lagt sig till med en viss bogelig embonpoint. Men aka i yggen voo båda två och nedlåtande mot alla köpingens ofälse invånae, både»bätte» och»säme», hvilket dock ansågs alldeles i sin odning på den tiden. Det va ingen, som tänkte sig, att»de fönäma» icke också skulle visa sig fönäma och vaa öfvelägsna alla anda på gund af sin böd. De hade haft många ban, tetton, fjoton stycken, af hvilka hela dussinet ännu va i lifvet. Döttana hade alla vait stoa skönhete och blifvit gifta, mest med utländska gefva och baone; endast föken Agatha va ogift och hemma. önena voo kingspidda hit oeh dit, i ukiet, Basilien och Föenta statena. omliga voo diplomate och militäe, somliga åte simpla matose så påstods det åtminstone. Hvaken hans elle hennes nåd talade någonsin om sina sö- 890 ne; en af döttana, som gift sig med en ofälse peson, nämndes helle aldig. Den fönäma familjens tidigae öden voo insvepta i ett dunkel, som endast gjode den ändå mea intessant. Men då och då fick den ofälse afunden fatt i ett elle annat faktum, som med glädje bas omking, diskuteades och efte omständighetena föökades elle föminskades. y äfven i detta lilla samhälle saknades ej de, om hvilka det kunde sägas:»de taga fån, och de lägga till och göa hvalfisk utaf en sill.» Hans nåd och hennes nåd lefde fint och upptädde fönämt, och detta gjode, att de bibehöllo sin ställning, hvad än gamla, uppdykande skvallehistoie kunde fömäla. Föken Agatha, den mildaste, vänligaste själ, som kunde tänkas, va ungefä jämnåig med pestfun, och de båda voo också goda, fötoliga vänne en vänskap, som äckte ända till dess döden kallade den milda Agatha fån ett jodelif, som gifvit henne blott föga glädje. Klockan fya på eftemiddagen voo småflickona klädda i sina nya sitsklädninga med kota äma och tämligen uingade, king halsen fösedda med en eolleette, en vid, ynkad emsa af hvit»kambis» med en spets i kanten, hvilken, sydd på en undekage, föll ned på klädningslifvet. ill kostymen höde hvita»byxholka», likaledes spetsganeade, som äckte väl ned till fotknölen, samt sko af gönt saffian, på engelskt mane knutna king fotleden. Fem minute föe half fem påtog pestfun sin»äkta sjal» med öd spegel och båd af»palmette», sin ottingshatt - det vill säga, en hatt af gult kattun, ynkadt öfve fina ottinga, så att den stod ut omking hennes vacka, bleka ansikte ungefä som ett medelmåttligt paaply och sina halfhandska af nankin, dem hon själf sytt. Banen hade långa sådana vanta, som gingo upp öfve ambågen, små»kåko» af samma slags tyg som mammas hatt och, i stället fö själa, hemväfda utiga bomullshalsduka. Paston va klädd i så kallad pästock, som nu böjade uttänga facken, hvilken eljes va äfven pestenas sällskapsdäkt, och kaftanen, som va ämbetsdäkt en veckad, besynnelig, vid ock, hvilken numea endast bas af kontaktsposta och dylika dignitäe. ch så begaf man sig på väg. Afståndet va kot och fem minute efte den utsatta tiden intädde det lilla sällskapet i den stoa föstugan, hvas stenbelagda golf och hvälfda tak gåfvo åteljud af de lättaste steg, den minsta hviskning. innie kände sig alltid yttest högtidlig till mods, då hon intädde hä, och än i dag kan hon i minnet åtekalla den heliga bäfvan, som gep henne vid intädet i detta palats. jugu å senae stod hon åte dä hvat hade hela häligheten tagit vägen? Palatset hade kympt ihop, lyxen hade fösvunnit, men hans nåd va lika ak som vanligt: palez-vous fancais coulamment? ch hennes nåds mogonock va lika snöhvit och spetsbepydd. De svata»kokskufvane» hade gifvit um fö gå»kanonlocka», och den fönäma mageheten hade blifvit knotighet eljes va allt sig likt, till och med den oföbänneliga jungfu tafva. Allt va sig likt, va annolunda. men hon, som såg det, (Fots.) Näst efte hjätats affäe ä det gannanes affäe, som intessea det täcka könet. Walte eoit.

5 B ö den kvinliga ålden äktenskaps- höjas? H F.. Bogs motion i fösta kammaen. (Fots. o. slut.) / \ lägenhetena häaf skulle dock betyda minde, ^et hlott voe ett fåtal unga kvinno, som gjode buk af denna olyckliga fihet. Men det visa sig tvätom, att deas antal vait ganska stot. Unde de tio åen gifte sig i veige 28,498 kvinno fö fösta gången, och af dem 29,2, elle 0,85 %, föe fyllda tjuguett å. Dessa giften i otld voo unde de tio åen stadda i stak tillväxt, och uppgingo 87 till 8,74 %, men 880 ända till 3,27 % af hela antalet. D e fö tidiga äktenskapens antal stige och falle, allt efte som de ynge åldesklassena af befolkningen äo me elle minde talika. En änding bäi påkallas alltså af ett tängande behof; och skall den tillfedsställa ett vaket ättsmedvetandes kaf på samma gång som vetenskapens och lifvets fodinga på ett i koppslig och andlig måtto sundt och lifskaftigt slägte, så låte den sig svåligen utföas på me än ett sätt. Detta sätt ä att låta äktenskapsålden sammanfalla med myndighetsålden, så att kvinna lika väl som man finge täda i gifte föst vid fyllda tjuguett ås ålde. Då j u någon åldesgäns måste sättas, ä denna af alla sakkunnige ekänd och af all efaenhet visad såsom den bästa och lämpligaste. Detta natuligtvis oafsedt de många undantagsfall, dä den omyndige kan ha nått stöe mognad än den myndige, och som lika tet kunna undvikas, som i alla anda fall, såsom våden af egendom och dylikt, dä samhället funnit nödvändigt föeskifva en viss åldesgäns fö fullmyndighet. o m dig gifte elle fäste, tode ej vaa nödigt, då i ty fall 2 kap. 2 Giftemålsbalken om ansva fö olaga vigsel lä lemna full tygghet. Anses ändock ett dylikt stadgande af nöden, då tode det kunna insättas i stället fö 2 kap. 0, som föeslås att utgå. Då jag hä nedan ansett mig böa i fomuleade lagpaagafe affatta mitt föslag, ha detta endast skett fö att möjligast tydligt angifva syftet med de önskade lagföändingana, men icke med anspåk att hämed ha åt dem gifvit en juidiskt nöjaktig fom. Fö dess vinnande tode de fast helle böa undekastas en stängt nagelfaande pöfning af efane juiste; och lita jag i ty fall på att Lagutskottet, till hvilket jag anhålle att motionen må hänvisas, skall göa sitt bästa. (Hä följe föslag till ändinga i och tillägg till Giftemålsbalken.) kulle emelletid iksdagen anse en vidae utedning af fågan, än den iksdagen ä i tillfälle att åstadkomma, vaa efodelig, våga jag föeslå, att iksdagen i skifvelse till kgl. maj:t måtte anhålla, det täcktes kgl. maj:t låta vekställa en dylik utedning samt däefte föelägga iksdagen föslag till lagföändinga i ofvan angifna syfte. H t i s a p o t e k. * dela. 0 5 doppa i vatten 3 4 gånge dagligen. Med alla dessa pepaat bö fö späda ban och i synnehet fö ban unde ået iakttagas den stösta fösiktighet. Jämfö Böstdoppa! Engelskt salt gam på en gång som afföingsmedel. Flädeblommo, till flädete ( handfull till omking lite vatten), som svettdifvande mot fökylning. Fangulabak gam skuen bak kokas V, timme med så mycket vatten, att den silade åtestoden efte kokningen utgö / lite. ill laxemedel: - 3 matskeda på kvällen. Hoffmanns doppa (Aethe spiituosus) doppa i vatten elle på socke vid kamp elle som upplifvande medel. *Jodofom. Utmäkt medel att stö på så, helst blandadt med dubbla mängden pulveisead bosya. Bö dock användas fösiktigt. Kalkvatten. (ol. Hydat. calcici). ill gugling elle sköljning (sputning) af mun och svalg isynnehet vid beläggninga i bake delen af svalget. Vidae till omslag vid hudlöshete elle bännskado, hvavid dess vekan betydligt föstäkes genom blandning med lika dela linolja, då genom omskakning ehålles s. k. calkliniment, godt medel mot bännskado. Kamfe. dosis af 5 0 centigam kan det fösökas vid smätsam uinafgång, oeh som svettdifvande elle upplifvande medel. A f kamfe beedas följande pepaat: ) Kamfeolja. ( del kamfe, 4 dela ofolja.) mskakas emellanåt. Användes utvätes till ingnidninga vid smäto, isynnehet af eumatisk natu. 2) Kamfespit ( del kamfe, 9 dela bännvin). ill ingnidninga som föeg. Eljes vid kylskado, kylknöla, etc. 3) Bångs nevdoppa {Aethe spiituosus camphoaius). del kamphe, 6 dela Hoffmanns doppa doppa i något slemmigt fluidum elle i vin såsom stäkande elle kampstillande. 3 i lemna hä nedan en föteckning på de viktigaste läkemedel och dylika sake, som böa finnas till hands i ett hem, isynnehet på landet, dä man ofta ha långt till läkae och apotek. V i upptaga dem i bokstafsodning med de svenska namnen och Detta sätt fö en änding skulle medföa den föofta nog de latinska inom paentes fö födelen, att vå äktenskapslagstiftning i ofantlig gad vexlings undvikande. En * ange sådana föenklades. Huu föfaas skall, då myndig kvinna läkemedel, som ej fås utan läkaes ecept. gifte sig, däom ä lag stiftad, och således ingen ny Alun. ill gugelvatten (4 dela lösas i behöflig. Det hela komme att bestå däi, att en del stadganden, som genom föändingen föloat all 00 dela hett vatten) elle till sköljninga kaft och vekan, n lagen uteslötes, och någa af (4 : 000). de kvastående föenklades. Kungl. föodningen af Ammoniak. om luktmedel vid svimming d. 8 nov. 872 om giftomannaättens upphöande fö myndig mö tode bland annat kunna fösvinna o. d. samt som etmedel till ingnidninga på u lagen, enä denna ätt ju af sig själf botfölle i huden. och med en lag, som tilläte endast myndig mö att Bäska doppa elle dubbla malötsdoppa. gifta sig. tesked i vatten 2 3 gånge dagligen ss. Det allvasammaste inkast, som kunde göas mot i»magstäkande». föslaget, voe väl det, att om utsikten till äktenskap voe afstängd fö den omyndiga kvinnan, kunde Blyättika. Däaf beedes blyvatten sålunda, lätt hända, att olagliga föbindelse tädde i stället att 2 matskeda blyättika blandas med 2 fö lagliga äktenskap; och det voe att bota ett ondt matskeda bännvin och c:a lite vatten (helst Kalsbadesalt konstgjodt. tesked till ett med ett dubbelt väe. Men då i veige unde åen destilleadt elle snö- elle egnvatten). Bly- glas kallt vatten på mogonen s.s. lätt lö87 80 medelålden fö de kvinno, som födt oäkta ban, uppgick till den oväntadt höga siffan af 27,83 vatten användes som omslag (flitigt vexlade) sande. Eljes vid»magsya» enligt läkaes å, och då bland dem endast voo 6 %, som ännu vid kontusione, svullnade,»os» o. s. v. säskilda föeskift. icke uppnått det tjugufösta lefnadsået, så inses det Boax. 3 5 % lösning till penslinga af lätt, att det icke ä de yngsta kvinnona, som utkina (ulphas chinicusj. Vid febe och sättas fö de stösta festelsena. Den anledning till munnen vid»tosk», diftei, svalgkata. som medel mot fossa l /, gam. om ett ökadt antal sedliga afsteg, som skulle ligga i ett Bosya (den veksamma beståndsdelen i stäkande medel i smäe dose: 5 0 centiminskadt antal äktenskap, foefinnes icke helle, då En lösning af 4 dela bosya på gam 3 gånge dagligen. antalet män, som kunna vilja gifta sig, icke in- aseptin). 00 dela vatten bö finnas fädig till enskänkes. Klosyadt kali. Lösning (4 : 00) till gugamma skäl, som tala fö höjande af kvinnans göing af och omslag på så, till gugelvatten, ling, sköljning, pensling vid svalgkata,»tosk», äktenskapsålde, tala äfven och med samma styka munvatten, ögonvatten o. s. v. diftei, o. s. v. fö höjande af den ålde, då föbeedande steg till * Böstdoppa, oséns (Vinum Glycyihizce Käkmedel (vid misstänkta fögiftninga, äktenskap må tagas. thebaicum). Användes med fösiktighet mot stypsjuka e t c ) : ) Koppaviliollösning (ulä det af vikt, att ingen gifte sig föe myndig ålde, ä det natuligtvis lika viktigt att ingen, vae hosta och såsom ogifvande i dosis af 5 phas cupicus, köpt fån apotek) i styka af sig man elle kvinna, föe denna ålde ingå i sådoppa 4 5 gånge dagligen elle 40 dop- 3 gam på 00 gam vatten; däaf åt fulldant aftal, som till äktenskap föbinde, afsluta pa 2 gånge dagligen. Ä t ban popo- växta / matsked hva tionde minut, fästning elle tolofning elle uttage lysning. Fotionsvis minde och alltid med yttesta fösik- tills käkning uppstå, åt ban på samma das fö det ena en myndig människas mogna och tighet; åt ban unde ået aldig utan läka- sätt / fia vilja, måste den lika ovilkokligt fodas fö tesked med vasamhet. 2) Käkdet anda. es föeskift. otvin (Vinum pecacuanhai), lämpligt isynneen mycket befogad fodan ä emelletid, att en BöstkaJco med opium (ochisci Glycy- het åt ban i dosis af 2 teskeda hva föiänding, som stakt byte mot häfdvunna föehizce thebaici). Mot hosta. Fås utan läkaes tionde minut, tills käkning uppstå dock ställningssätt, må ske vasamt och med sådana öfveecept. Ä t fullväxta 2 6 dagligen. Fö ej fö många dose! gånga, som lemna ådum att växa in i de nya föhållandena. ålunda böa bland annat de kvinno, ban se ofvan unde böstdoppa! Laxemedel: engelskt salt, bittevatten, icinsom vid den nya lagens inföande fyllt femton, men Diahédoppa (diahé, kolik): ) * pii- olja. Fö länge buk (dock ej utan läkaes "j tjuguett å, fotfaande behålla den ätt att gifta doppa (inctua tliebaica) 0 doppa 2 4 medgifvande): fanguladekokt och sammansatt sig, som edan va dem medgifven, då alltså en 2) hielemanns lalcitspulve (se unde dessa ubike!) sexåig öfvegångstid skulle föegå efomens full- gånge dagligen i vatten. ständiga genomföande. Vidae bode omyndiga doppa: doppa i vatten. 3) *4neLakitspulve, sammansatt (Pulvis Glycykvinno, liksom nu omyndige män, i tängande fall tua hebaica inctua nueis vomicce lika hizai compositus). 2 teskeda på kvällen få täda i gifte, om konungen detill gifve lof, i hvilka fall giftomannaätten natuligtvis stode kva. vid tögt lif. Hithöande stadganden tode böa sammanföias på * Då intet af de ingångna svaen å pisfågan Magdoppa. e Bäska doppa! ett ställe, vae sig i en säskild föodning elle V om»inättandet af ett husapotek» af sakkunmagnesia (lydatocabonas magnesicus pulvekanske helle i ett kapitel om äktenskap af omynnige ansetts nog koekt o c h uttömmande, ha 2 teskeda i vatten en å flee dige, som fogas till giftemålsbalken efte dess slut. duns läkae uppsatt följande atikel i den viktiga atus). gånge dagligen vid»magsya» (gossess). UtAtt stadga säskild laga påföljd fö den sig omynfågan. l 2 2

6 vätes ba som tandpulve och som stöpulve vid hudlöshet. månotise fån kvinnovälden. l Maskfö (Fioes Cince). Ä t ban / 2 gam (åt älde 3 5 gam) med socke elle siup vid spol- och spingmask. Natiumbicabonat, bicabonat (Bicabonas natious). nvätes i dosis af gam i liknande fall som magnesia. 2 Nevdoppa (se unde Kamfe!) Nicht (Lyeopodium). töpulve vid hudlöshet. * piidoppa (inctua thebaica). e unde diahédoppa. Pinsens doppa (Liquo acetatis ammonici pyoleosi) doppa i vatten såsom upplifvande (skämsel, vanmakt etc.) och såsom kampstillande. Ät ban: 3 2 doppa. icinolja. * ublimat så o. d.). 2 matskeda åt full växta. ( :,000 till utvätes buk i anddoppa. ) tigzelii tanddoppa; ba medel, fås utan läkaes ecept. 2) * Gocainlösning fcocain 50 centigam i utspädd spit elle kamfe spit 5 gam) till ingnidning på tandköttet och med fösiktighet i själfva tanden. epentinolja. Utvätes till omslag, ingnidninga vid smäto, eumatism etc. nvätes vid hosta som emulsion, som beedes fö tillfället af 2 teskeda å tepentinolja, väl blandad med 50 gam honung, 50 gam vatten och en äggula. ages teskedvis flee gånge dagligen. hielemanns doppa (Mixtua hielemanni) se Diahédoppa. Vaselin. ill ingnidning på spickig, ömtålig hud, o. s. v. Öfvemangansyadt kali. En fö tillfället beedd svagt ljusöd elle violett lösning (c:a : 5,000) lämplig till munvatten (elak andedäkt), till sköljninga vid diftei o. s. v. Utmäkt medel fö engöing af så (isynnehet illaluktande), då något stakae lösning ( : ) användes. Häftplåste (helst utbedt ameikanskt). Bomull (en, fettfi, fån apotek) till föband på så o. d., fuktad med någon af de ofvan nämnda antiseptiska medlen (t. ex. bosya). Gasbindo (c:a 8 centimete beda) till föband. sköljkanna med ansatsö dels fö lavemang (bätte än lavemangsputa) och dels fö undelifssköljninga. stöe och minde såsputa. Våg med gamvigle. elle flee doppflasko (fö dypning af doppa). Husapoteket bö fövaas helst i säskildt skåp elle åtminstone i en säskild afdelning i annat skåp (t. ex. linneskåp) på ett ej allt fö vamt ställe. A l l a flasko och buka böa vaa fösedda med tydlig etikett, å hvilken finnes påskifvet med tydlig stil invätes elle utvätes, samt, om det ej fås utan läkaes ecept, gift; vidae medlets namn och användning, samt nedest huu mycket af medlet kan och bö gifvas. Bäst ä, att en af familjens medlemma ha hand om husapoteket, och, så vidt sig göa låte, lemna ut medicinen i hvaje fall. Alltid ä att ihågkomma, att husapoteket ä en hjälp blott i lättae fall elle i fösta hand, tills man få hjälp af läkae, som då ock u ett någolunda fullständigt husapotek ha möjlighet att utvälja lämplig medicin, tills den af honom föeskift.a hinne anskaffas. D: d. 7c.es- och studiistipendie fö kvinno. Fedika Bemeföbundets fond fö detta ändamål ha unde 889 mottagit i bidag 0,2-8 k., så att den nu uppgå till 20,077 k. nga stipendie komma emelletid att utdelas, fö än fonden uppgå till 50,000 k. Åtskilligt åtestå således ännu, hvadan vi eina den välgöande allmänheten om det goda o c h nyttiga ändamålet. Fö saken intesseade pesone ehålla nämae upplysninga genom seketeaen i föbundets stipendiikomité, hvilkens adess ä Malmtogsgatan 5 tockholm. o eate och musik. Kungl. opean. Med anledning af danska konpinspaets hävao gafs på onsdagen i denna vecka galaspektakel, hvavid opean»lakmé» uppfödes. Alla biljette voo natuligtvis slutsålda i fököp. K. Damatiska teaten ha gjot ett i alla afseenden lyckligt gepp genom åteupptagandet af adous spännande komedi»doa». tycket ege såväl i sig själf s o m i det sätt, hvavpå det hä utföes, alla föutsättninga att fö anda gången kunna bli en veklig kassapjäs. å som h Fedikson spela Favolle stå han säkeligen oöfvetäffad äfven af utlandets bästa skådespelae. Hvaje liten detalj ä så väl genomtänkt, men på samma gång så natulig, o c h. d e t hela bli s o m sagdt till en scenisk skapelse af fösta ang. H Palme ha som Andé de Mauillac en af sina alla bästa olle o c h h hegestöm gö den illsluge diplomatiske agenten van de Kaft med god beäkning och vekan. Bland de öfiga manliga ollinnehafvane tode säskildt böa nämnas h ydgen o c h Hamin s o m esp. ekli o c h oupin. Komme så funtimmessidan. Hvad som föläna denna epis ett säskildt intesse ä den omständigheten, att en af teatens bästa skådespelainno, hä fått fösöka sig på ett nytt fält. Fu Hatnian ha nämligen öfvetagit titelollen i stycket, o c h hon utfö densamma med en väma och innelighet, s o m göa, att man gäna öfvese med att. hon i de stakae scenena ej fullt äcke till. Den famstående o c h begåfvade skådespeleskan ha dock i denna oll visat, att hon äfven föstå att anpassa sig fö uppgifte af stöe och allvaligae at än dem, i hvilka h o n hittills biljeat. Fu Litlmack genomföde sin oll konsekvent, men gjode sin makisinna väl simpel. Fu undbeg va fötjusande s o m den politiseande pinsessan Baiatine. Fämst på spinnsidan stå dock fu Fahlinan, hvilken nästan i hvaje ny uppgift, som föelägges henne, kan sägas taga ett nytt steg famåt. Hennes gefvinnan Zicka, denna änksmidande, svatsjuka o c h moaliskt föfallna kvinna, ä alltigenom fötäffligt hållen o c h fö- ; tjäna det stösta ekännande. tycket, yppeligt iscensatt af h Fedikson, bö ses af en hva, som älska god scenisk konst. Det lifliga bifall, som hvaje afton komme detsamma till del fån den fullsatta salongen, tyde på, att»doa» ej så snat komme att fösvinna fån epetoaen. På fedagen i denna vecka uppföes 3-akls-ko- ; medien»dilla svämo». i Konseten till fömån fö Eugeniahemmet hade i nästan till sista plals fyllt Östemalms kyka. Att den skulle slå lifligt an, kunde man vänta sig, då j u så många bland våa fönämsta soliste medvekade. o m det i dubbelt afseende intessantaste numet på pogammet få äknas»tabat Mäte» af pseudonymen Lago. om bekant dölje sig bakom denna signatu en kvinna. vanligt ä j u ej, alt en kvinna egna sig åt den skapande musiken, men mea ovanligt att hon hävidlag gå in på den höge musikens omåde. Ja, de finnas, s o m påstå, att kvinnans begåfning ej alls skulle ligga åt det hållet. Men bvafö skulle ej kvinnan, som j u ä mäktig så djupa o c h inneliga känslo, så vam eligiositet, hvafö skulle hon ej kunna skapa den häligaste kykomusik, blott hon fått den fö detta skapande i allmänhet nödvändiga undebyggnaden? Lago ha med sin nu uppföda komposition visat, att det gå fö sig, visat att h o n ha föutsättninga häfö. m o c h '. hennes»tabat Mäte» natuligtvis komme till kota vid jämföelse med de ekända mästanes tonskapelse på detta omåde men dylika jämföelse äo j u onödiga så måste dock ekännas, att hennes abete inge de bästa föhoppninga o m, att hon famdeles skall komma med ännu mognae alste på detta omåde. Lago, hvilken unde de senaste åen gjot sig synneligen födelaktigt känd genom sina sång- och pianokompositione, ha emelletid genom sitt»tabat Mäte» visat, att det ingalunda ä omöjligt fö en kvinna att tänga in i de djupae schakten af den skapande tonkonsten. Hea Avid Ödmann och alomon mith gifva om söndag matiné i Bens nya salong. Vi behöfva ej säga mea, fö att alla våa läsainno i hufvudstaden och kanske äfven många fån landsoten skola usa dit. De bitädas af föken Mäta Petini, pof. va Hallstöm och h John Jacobsson, de båda senae s o m ackompagnatöe. H ssian Hamin gifve söndagen den 9 mas matiné å Damatiska teaten, hvavid bland annat uppföes den bekanta fasen»tellos tiumf», Fu Littmack spela sin gamla oll. H Pesonne spela aktöen amp o c h fu Hatman utfö skomakapojken Fitz' pati. Konstnäskanevalen i Bens' salonge lödagen den mas bli en tillställning, som komme att medföa både nytta o c h nöje. Behållningen ä nämligen anslagen till Damatiska o c h musikaliska atistenas pensionsföening. Ändamålet ä sålunda behjätansvädt, o c h nöje af tillställningen tode en hva med säkehet kunna påäkna. "Bildning." En beättelse fån af kåne Jane Ge-nandt. l p ö k e n Kain ydén alias Kana uls éå» Jins stod famfö spegeln och edde ut sitt långa, svata hå, som gick i böljo unde kammen. Hon skulle på 'höstagille' hos länsman opps, och det va en smula 'oppstäldt' omking henne: en styfstäkt sits klädning pöste ut fån döhängslet och ett snölif låg kastadt öfve en stol, men det gjode ingenting; kammaen såg så ljus och teflig ut i det gula eftemiddagssolskenet... Fökens egna staka ama hade j u skuat golfvet på fömiddagen, just som K a tina opp kom och skulle bjuda, och dä hon nu stod och log emot det gönskiftande spegelglaset, tänkte hon på, hu bådt hon haft att skjuta undan baljan, innan det tog i dölåset: oppens töse voo ju så fina på det, båda två, att de inte tålde ta i en skubalja en gång, om den också va så blank, att man kunde äta ödgöt u den. Föken ydén böjade vida upp sitt hå på 'det modena viset', så att hon fick alltsammans öfve hjässan, ty moden, det ville hon vaa, fast det inte fanns någon, som föstod sig på det hä i yddinge, utom möjligen oppens, och de begepo det inte helle, så sällan som de kommo in till Lund... Det va nog sannt, att det gått ett å, sedan föken ydén själf gick i skola dä, men det kunde då ingen mäka. H o n talade lika fint nu, som den dag hon kom däifån, och det hände henne allt emellanåt, att hon fick se Pe Pes Hana stöta till Hans Jins Penilla och höa dem hvislia:»jess, hva' Kana uls Jin3 fövänne målet.» Det va fö esten en te fya å sedan, hon kändes vid namnet Kana uls -Jins. Den dagen hon åkte in till sta'n med fa, tog in hos handlande Jippsons vid Lilla og och pesenteade sig i fu Bjölins skola som Kana ulsson, ann den tanken upp fö henne, att hon inte va fån yddinge fö intet. Både fun och de leda sta'bo tösena hade dagit på munnen, då hon sade sitt namn, och det satt hon och gundade på hela eftemiddagen med det esultatet, att hon kunde somna in på ett beslut om kvällen. Nä solen lyste in genom heskapet Jippsons

7 D UN 890 ödandiga ullgadin klockan fem om mogonen och letade sig fam till den smala säng, dä yddingetösen satt klavaken, fann den inte länge någon Kana uls Jins att bänna bun om kinden, men den fann en liten föken ydén att bestå en smula ljus på, nä hon skulle sitta i malgänd n: 7 och äkna stygnen på ett stycke stamalj unde uppsikt af fu Zélida Bjölin. Metamofosen gick lätt fö sig: Kana hade baa att följa exempel. En Hyddingepojke, som låg i Lund fö att läsa på studenten, hade kallat sig Hydén, och då kunde väl en yddingetös, som kom dit fö att gå i skola, kalla sig ydén. Va det någon, som inte ville gå in på det, agumenteade hon med två stoa, staka knytnäfva, som vait med om me än ett slagsmål, ty det va inte fö intet Kana uls Jins fick heta 'pågatös' dä hemma på landet.»kain ä en liten vildkatt, men det ge sig nog, nä hon få vaa en liten tid i sta'n,» sade skolfun. Gud vet i alla fall, om det gaf sig!... D å skulle hon väl inte haft en sådan lust att dansa 'hoppsavals' i oppens loge i stället fö polka i oppens sal. Föken ydén tog någa hoppsasteg, dä hon stod oeh dog åt snölifsbanden; hon ville ju alls inte låtsa om, att det gö en liten smula ondt att bli 22 tum om lifvet, nä man ä af bondeas och ha en midja som Venus Milo. Då hon ändtligen va fädig och spang ned fö tappan, va det ba näa, att hon slagit omkull två små blanktvättade pojka, som kommo hand i hand.»momo sa', att moste skulle ta' kappan med, fö det bli nock kallt till kvällen,» sade den stöste. Köksdöen öppnades på glänt nee i fastun, och en gumma klädd i en gammal klädning af svat 'köpetyg', men med hatt på hufvudet, tittade fam i spingan:»fö allt hvad du gö, Kana, så tag på dig, så du inte fys', fö vädet ä inte att lita på.»» A h, fys'!» sade Kana med en knyck på nacken.»äg, mo, tycke mo inte, att jag skulle haft en puff till på tunyen?» Föslag till matodning fö veckan 2 3 feb. mas. Enklae bod. öndag: äkta sköldpaddsoppa; ostbiff med stekt potatis och peppaot. M å n d a g : Kalfiefve med lingonsylt; pué på kastanie (som soppa). i s d a g : xfilet i skifvo med makaoni ; semla och mjölk. nsdag: ik med peppa kaka.-; oxsvanssoppa. o s d a g ; Buljong m e l is; kalffikassé. Fedag: Giljead skinka; saftsoppa. Lödag: päckad oxtunga med göna äte (konseveade); äggöl. ecept. köldpaddsoppa (falsk): Buljong kokas af ett gödkalfhufvud med 2 moötte, \ kålot, litet sellei, kyddas med salt, peppa ooh ingefäa, skummas väl och silas; tillspädes med annan stak buljong och uppkokas. vå ;i te ödlöka hackas, bynas i smö och mjöl, buljongen tillsättes med litet bynt socke, en knifsudd eayenne och en knifsudd socke jämte något shey (i bist däaf konjak), hvaefte soppan icke få koka, emedan den då skä sig. eveas med bita af kalfhufvudet, fikadelle och hådkokta äggulo, hvilka senae dock kunna utelemnas. 87»Nej, de 'fallea' ingenting. D u ä, min gonn, så hög som ett hus, tös.» Kana svängde på sig och gick till döen midt emot:»a du fädig, A g u s t? '» opade hon otåligt.»paston gick i föväg,» sade gumman.»jaså... j a... Adjö med mo!» Föken nickade, slog upp sitt paasoll och steg ned i den lilla tädgådstäppan, dä hennes svåge, pasto August Jonathan Collin, samlade ihop någa nejliko till en bukett.»det ä till dig, lilla Kain,» sade han leende.»ville jag spöka ut mig som en 'bonnatös', så kunde jag nock gjot 'et själf,» svaade föken och gick ifån honom. Kataina opp tog emot D A gäste ute i tädgåden:»vi ha lundafämmande,» hviskade hon stålande och pesenteade en liten blond student.»ja, det ä allt, hvad vi ha att bjuda på,» sade hennes syste med en elegant handöelse emot den unge mannen. nte hade han mycket skägg att småle i, studentpojken, men han log i de pa stån han hade:»jag beklaga, att föken ydén måste hålla till godo med min obetydlighet,» sade han med en skälmaktigt ödmjuk blick på hennes höga gestalt och upp i hennes svatfansade ögon, som voo klablå som en veonica, nä de slogos upp.»ah, det ä inte faligt,» sade hon med samma beundansväda ledighet som den yngsta föken opp.»jag ha sett minde studente än kandidat M ö l l e... Albin Fisk känne kandidaten honom? han äcke mig inte länge än hit.» ch hon pekade på sin gudinneskulda. Lyckligtvis man dänke skatt... va kandidaten i de åen, då en kossad illusion i ett godt Det dacks kaffe ute i tädgåden och dansades inne i 'det bästa ummet/ och så föeslog paston, att man skulle gå ned och se på 'folket' en stund. kan natuligtvis inte komma i fåga fö Adelaide och mig.» Föken ydén blef het:»jag skall säga dig, Kataina, att finae fökna än ni» Länge hann hon icke; hennes svåge hade tagit henne unde amen:» K o m nu, lilla Kain,» sade han.» A h, du! hvad ha du med mig att göa?» Hon yckte sig lös och spang fam mot logen t i l l... Kandidaten följde efte:» V i sk'a ändå ha oss en svängom,» sade han,»nu ä' de j u som bäst i faten... Nej, se baa på henne dä i öda kjolen Hon se inte illa ut, och det gö inte han helle, den, som hon dansa med.» Föken ydén hade vändt sig till Adelaide:»Ha ni honom i tjänst, Nils Pes l a?»»jag to, han gå i daglön. Han ä ovän med boden, säga de.»»jaså, det ä Nils Pes la. Det va en gällande kal,» sade kandidaten. Fyen höde det, nä han dansade föbi; han satte klacken i logegolfvet och stannade:»nej, kom du, Hana, vi ä' inga vanliga menageiapo, som heskapet kan stå och ha oligt åt,» sade han och ätade ut sin staka, obutna bondegestalt, som han gick föbi föken ydén. H o n hade blifvit blodöd, och det va knappt möjligt att få ett od fån henne unde hela kvällen.» D u ä så tyst, Kain,» sade paston på hemvägen.»det ä väl aldig den dä studenten, du gå och tänke på!»»den stackan,» sade Kana,»hvad by jag mig om den!» Han såg på henne... som hon gick dä, ljus och fi mot skymningen, som föll, och så spänstig och käck, att det va, som om det stålat kaft ifån henne, passade hon icke i hans dömma, och dock va det king henne de slöto sig.»hon leke med mig,» tänkte han, nä han föll i fundeinga vid sitt fönste,»men jag ä tött vid det, och i mogon vill jag ha slut på det hä.» (Fots.)» A c k ja, då kan vi få oss en sväng dä nee också,» sade Kana obetänksamt. Föken Kataina log litet fösmädligt:»det ik med peppakaka: iken ensas väl, skaes i stycken, kokas däefte med vin, vatten, smö, lök och ifven peppakaka, saltas helt obetydligt. Den få icke koka länge, upplägges i sin sås och seveas. Ganska god. xfilet med makaoni: xfileten skaes i tämligen tjocka skifvo, hvilka bynas i smö i kastull och stekas fädiga i en sås af smö, mjöl och buljong, elle i buljong, tillsatt med steksås, om sådan finnes öfve. Maget fäskt fläsk skaes i täninga, kokas i vin och buljong. en annan kastull fädigkokas makaonena i buljong, hvaefte fläsket och makaonena jämte ett pa matskeda buljong till samman stufvas en stund, saltas. kifvona af fileten uppläggas i kans på ett vamt fat med makaonistufningen i midten. ädeles god anättning och däjemte lätt att laga.. H. D. Handabeten. Den lilla handväf- elle stumpstoppningsappaaten, som vi kot föe jul hade tillfälle ekommendea åt våa läsainno, synes hafva vunnit dessas lifligaste ekännande. Däom vittna de talika skifvelse och ekvisitione, som ingått och dagligen ingå. Appaaten fötjäna ock till fullo att spidas till hvaje hem. Likasom man nu omöjligt kan tänka sig ett hem utan en symaskin, lika oumbälig tode ock hädanefte den sinnika handväfappaten blifva. Unga och gamla, män och kvinno hafva både nytta och nöje af dess användande. Husmoden behöfve ej nu med ängslan och oo blicka på en söndig duk elle sevet, ty med den lilla handväfappaaten kan hon lätt väfva igen det slitna hålet, så att duken elle seveten bli lika pydlig och användba som föut. ch stumpstoppningen gå som en dans. Abetet göes både lätt och fint, så att tid vinnes och bespainga i alla hänseenden uppstå. Det ofantligt billiga piset, 2 k. 50 öe (till landsoten 2 k. 80 öe), åtebetala sig sålunda mångdubbelt. Appaaten, hvilken hö till det slag, som med stösta skäl kan ekommendeas, ha som bekant föts i maknaden af den välkända fiman Pecy F. Luck & Co. hästädes, men kan ock ehållas genom duns utättningsbyå. Bosättning". K. M. Lundbegs bosättningsmagasin hästädes meddelade, som våa läsain- no nog eina sig, sistlidet å genom dun ej minde än te kostnadsföslag till fädigsydda linneutstysla fo bosättning, till pis af esp. 4,235 k. 86 öe, 2,325 k. 3 öe och,72 k. 29 öe. Många af duns läsainno hafva emelletid begät föslag till en ännu billigae utstysel, och ha den aktade fiman, såsom synes, på annat ställe i detta numme nu tillmötesgått dessa önskninga. Detta nya kostnadsföslag sluta på en summa af endast 635 k. 70 öe, hvilket måste betaktas som synneligen billigt. Hvajehanda. Gamla utslitna filthatta äo utmäkta att klippa till skosulo. Läkaeåd. Astid. ) Det ä möjligt, att något undelifslidande kan vaa osaken (kan afgöas blott genom undesökning). Emelletid föekomma dylika plågo ej så sällan äfven hos pesone utan något dylikt lidande. 2) e sva till Ella i n: 3. acksam. Ni gö klokt i att låta läkae undesöka e uin, ty svaet beo natuligtvis på dylik undesökning. Då Ni emelletid känne E fullt fisk, ä det väl toligt, att det obseveade ej ha någon vidae betydelse. Ny penumeant. ) Måste i sådant fall opeeas. 2) oligen beoende på olämpliga skodon. kaffa E stöe dylika med en filtsula i botten. Möjligt ä ock, att Ni ha s. k. plattfot.

8 34 å. Låt en specialist i öonens och näsans sjukdoma göa en fullständig undesökning. Annat åd kunna vi ej gifva Ede. Maia. Dick te gånge dagligen till måltidena ett hälft; dicksglas vanligt vatten med tillsats af en matsked onccgnovoitcn. Fotsätt dämed 5 ä 6 vecko. ag iklig motion. 2) e sva till Ella i n: 3. Ny läsainna af Jdun. ) e sva till Eva i n: 3. 2) Gö hvaje kväll en insputning i näsan af en ljum koksaltlösning ( % ). Bita. Utan undesökning våga vi ej gifva E åd, så mycket me som ju fågan n: 2 ä af mycket viktig natu. Våt ad ä däfö, att Ni adfåga läkae. Adess: Nvbogatan 5 A. V$ 4. Numea elle Nunna.- (?). Mycket svåuotligt. Fösök den behandling, som finnes föeskifven fö Eva i n: 8. >en nämnda halsamen känna vi ej till. Wea. Ni skall föst låta "en tandläkae göa eda tände ena, d. v. s. befia dem fån s. k. vinsten och anda beläggninga. Däefte skall Ni hvaje kväll och mogon omsogsfullt bosta eda tände, helst med något ba tandpulve (t. ex. d: Ulmgens), så få Ni nog hvita tände. Kalla Kk. e sva till Eva i n: 3.. Ni kan genom opeation säket bli kvitt eda näspolype. Vänd E till läkae, helst öonläkae. En liten skånsk penumeant. e sva till Ella i n: 3. Mata. V i to, att Ni skulle kunna ha nytta af hypnotisk behandling af kompetent peson. Ju djupae den hypnotiska sömnen ä, dess stöe äo också utsiktena, att kuen skall lyckas. En hvad Ni kalla»tänkt suggestion» misslyckas nog oftast. Nami. Gönsäpan gnides in (utan vatten) och få sitta på en viss tid (t. ex. öfve en natt), och detta uppepas efte vissa daga, allt efte hudens känslighet och den stöe elle minde gad af etning, som alltid uppstå och måste uppstå fö målets vinnande. Vi tillåda E i alla händelse fösiktighet äfven med detta medel. aida. ) ngnid tvänne kvälla med ett pa dagas mellanum s. k. gåsalva och tvätta utaf påföljande mogon. Uppepa behandlingen om någon tid, om obehaget ej tyckes vaa fullständigt bota. E man bo använda samma medel. 2) Detta tode Ni svåligen bli kvitt. Ni kan fösöka samma beliandliog, som tillåd ts Ntemi i n:g. (Jämfö sva till Naemi hä ofvan.) En tacksam mode. Ede fåga ä omöjlig att besvaa, emedan undesökning af flickans tillstånd i Öfigt måste afgöa osaken, som natuligtvis bestämme behandlingen. Ä flickan i öfigt fullt fisk, ha detta toligen intet att betyda; eljes fodas lämplig allmänbehandling. Fu J. Gnid dem mogon och afton 5 0 minute gundligt med kamfcolja. Massage af kompetent peson skulle säkeligen ha ännu bätte vekan. Aual. Fösök guglinga 4 gånge dagligen med en lösning af 5 gam gafsya i tys lite vatten med tillsats af tvä matskeda konjak och en mats"ked glycein. Fotsätt hämed åtminstone 3 4 vecko. Hed. N. e sva till E. E. i n: 7. Pelle. sakena kunna vaa flee. de flesta fall mj alibi! d ning. Huu Ni i sådant fall bo sköta Ede, finne Ni i sva till E. E. i n: 7. Mode i hemmet. Ni ha nu intet annat att göa än tvätta mogon och afton med kallt vatten och ett pa gånge unde dagens lopp med spit som föut, dock helle något utspädd. kydda så mycket som möjligt fö tyck. Blifva de i somma såiga, så ä bästa medlet användande af s. k. våthatt och fuktninga hva tedje timma med 5 % kabollösning. V: d. n PFÅGNA (ÄFLNGEN V V - UGÅNG). Jämnt 50 sva ha inom de utsatta 4 dagane denna gång ingått, däaf 20 å fågan n; V, 6 å n: V samt 24 å fågan n: V. Piset ha tilldelats signatuen Leonoa fö uppsatsen» m hembakning», hvilken komme att meddelas i nästa numme. äskildt ekännansväda ha dänäst synts oss signatuena Ebon lois sva å fågan V och Maits sva å fågan V. ed. PFÅG X X. (Af samtliga till edaktionen insända fågo, afsedda att inföas å vå vanliga afdelning fö»fågo och sva», utvälja vi till hvatannat numme te, hvilka vi numea i säskild följd med omeska siffo. Fö det bästa och mest uttömmande svaet å någon af dessa te fågo, hvilket insändes inom 4 daga efte det LEDGA PLAE. F ö e n a n s p å k s l ö s flicka med måttliga petentione finnes plats som läainna i vanliga skolämnen och musik att genast tilltäda. Eleven nyböjae. Nämae gen. koespondens med»gehad», Vallsta p.. (482] E n a n s p å k s l ö s flicka, som fö sin famtida nytta önska läa sig fotogafi, kan få detta på en stöe landsotsatelie. Pis fö hel kus med hel inackodeing 200 k. va till»begslagen» inlemnas å duns byå f.. v. b. [504) E n älde läainna, kunnig i de vanligaste skolämnena, något spåk samt musik, ehålle nu genast plats, om uppgöelse ske med N. vanbeg, ad. unnemo. [063] E n p å l i t l i g och. v i l l i g h u s h å l l e s k a, skicklig i finae och tafligae matlagning, bakning och allt, som uti ett landthushåll föekomme, samt fösedt med goda ekommendatione, kan den 24 apil få plats på en heegåd i Vestegötiand, om betyg och efeense sändas unde adess» H. M..». Lidköpings postkonto. [57] E n v e k l i g t s n ä l l och anspåkslös flicka, som ha lust att läa sig matlagning och öfiga hushållsgöomål, kan till våen blifva antagen i en liten tjänstemannafam., bosatt i vack. skogstakt. Eget um och fitt vive eh, men fodas, att sök. ä kunnig i klädoch annan sömnad, fö att vid behof bitäda dämed. va ins. till»hem 890». Kalma p.. [579 PLAÖKANDE. E n u n g, a n s p å k s l ö s flicka af god familj fån landet önska plats i bildad familj nu elle till hösten att gå fun tillhanda. V i d lön fästes intet afseende, endast ett vekligt godt och vänligt bemötande. va tode sändas till»aggi 20 å», duns byå. [574] E n p a k t i s k flicka af god familj önska hämed plats att gå fun tillh. Den sökande ä kunnig i vanl. hushållsgöomål samt enkl. kläd- o. linnesömnad. Bankä, ä jag villig att tillse banen, om sådana finnas. må petentione. va emottagas tacksamt, mäkta» A. K.», Askesund, p.. [577] E t t m e d e l å l d e s funtimme m.. vana att föestå ett hush., önsk. vädinneplats till våen, helst i stad. va till» F. A. 42». duns bvå, tockholm. 570] En ung ilieka af god familj önska plats den apil i bätte familj i stad elle ock på landet, helst näa jänvägsstation, fö att undevisa mindeåiga ban i spåk och musik. Hon ä iifven villig deltaga i skifgöomål. Plats såsom sällskap mottages tacksamt. va mäkt»anspåkslös 9» ad.. Gumaslii annonsbyå, tockholm. (G. 895), fl575] Vädinna Läainna! En 3 ås noländska, bildad och musikalisk, önska en dylik anställning. Hon ha i flee å föestått ett minde hushåll, ä van att undevisa och handleda ban. Pima efeense. Vidae upplysninga å Fedika Beme föbundets byå. (570) fl^~ Landtflicka, som ä hemmastadd i alla till ett anspåkslöst hushåll höande göomål, önska hämed plats i landthushåll, dä hon åtage sig föeståndaeskapet fö detsammaunde uppsikt af husmoden. ökandens ålde 22 å. va tode sändas till i>landtflickai>, Motalapsns exp. Motala. [Nod. A:b. Gt. 2832x] (562) E n a n s p å k s l ö s flicka önska, mot esättning ett åe tid vistas i en välvillig päst- elle tjänstemannafamilj, fö att genomgå alla till hushållet höande göomål. Nämae genom»q.», Bjufs poststation, p.. [584] E n a n s p å k s l ö s flicka önsk.. mot f. vive. pl. att gå fun tillh. Van v. alla föek, göom. Goda efe. va t.». K.», Helsingb. Dagbl.kont.,Helsingbog. [575] A G Å F U N L L H A N D A och handleda ban i ett bätte hus, önskas af en ung anspåkslös flicka kunnig i sömnad, musik o. de vanl. skolämnena äfven villig att deltaga i inomhus föefallande göomål. v. till»a. E.» tode godhetsfullt inlemnas till duns byå. (559) EttffleuMilfeMine af god familj, söke sig hämed plats som sällskap och bitäde inomhus, hos något älde funtimme i stad elle på landet. Pen sökande ä säskildt lämplig fö sjuklig peson. Benäget sva till». L.» emotses i tanzens paaplymagasin tockholm, Vestelånggatan n: 07, dä vidae upplysninga meddelas. (558) E n u n g flicka, som genomgått sjuklassigt läovek och fullständig kus i bokföing samt dessutom ä fullt mäktig tyska spåket, söke fån l:sta apil plats på konto elle, i fall dessa platse kunna föenas, gå fun tillhanda i en familj, dä hon kan hoppas öna ett godt och hjätligt bemötande. va till» J..» Linköping p.. (556) - E n e n k e l o c h a n s p å k s l ö s flicka önska plats i familj att gå fun tillhanda. må petentione. Bef tode mäkas W., ölvesbog, p.. [536] E n bildad flicka önska komma ant. i fam.. hos älde dam som sällskap i tockholm. dess nähet. Ä mycket musikal., spåkkunnig, skickl. i handabeten, vill spida tefn. i ett hem. Bästa ekommend. föef. Näm. uppl. kunna eh. af F. M. Cedeschiöld, Vexjö. v. t.»avoi vive», Kistianstad, p.. (530) Plats hos häadshöfding elle konofogde önskas af en ung bildad flicka, van vid skifoch kontosgöomäl. Den sökande ha genomgått en ktis i handelsskola. Petentionena små. va till»ellen» tode sändas till duns byå. [006] 3 D L. Johannes chmidt, 0 W A L L N G A A N nede 0 botten. B. Ändadtataä.B. Mottagningstide; kl. 0 f. m. och 2 4 e. m. Helgdaga endast sjukbud. Fullständig sjukgymnastik efte Kellgens metod, så väl manuel behandling som öelsegymnastik. Äfven m a s s a g e och h y p n o t i s k behandling. e-åig assistent hos Diekto Kellgen i London bitäde vid gymnastiken. ide: fö Hea kl. 9 f. m. samt kl. 3 5 e. m.» fö Dame k l. ' 2 3. [433] D K 2 U N B Bunkebegstog G, 2, kl. 9 0 f. m., 3 4 e. m., behandla föetädesvis böstsjukdoma, säskildt lungsot. [465] A N D L Ä K A E N F. A. W D F N D 5 Konhamnstog 5. äffas kl. 0 2 och 5 G. B. Lagninga och tillsättninga af flee tände å tandganity kunna ehållas fån kl. till 2 på dagen. [59] Panoama intenational, Hamngatan 8 B, t. upp. (bedvid vea-alen) Denna vecka: l:sta eien af a v o y e n. Nästa vecka: J a v a och u m a t a. Enté 3 0 öe, ban 2 0 öe. Abonnementskot, gällande fö 8 besök, k. : 75, ban : 20. Öppet alla daga fån kl Hvaje söndag nytt pogam. [357] Familje, som önska sig en fullt kompetent sömmeska, tode insända sva till» L. L.», duns byå. [569] en af Östegötlands städe, som tilllika ä badot, kan ett ynge elle medelåldes funtimme ehålla inackodeing i ett godt hem. Piset modeat. va till»ml.», pöste estante, ödeköping. [560] p. Bjöklund ^ Co. DVEE. B K - Dokto A. Afzelius U L L A V A N G A A N 3 4, 9 0 ocli 2 3. Mag- och hudsjukdoma. [34] D K 3 3 C A L P E N B U U G DNNGGAAN 3 3. Hvadaga '/z3 '2&. Helgdaga 0. Behandla föetädesvis Bansjukdoma. [343] D K P E HYAAGAM. 9-0, 2-3 ; D & P A P P E H A N D E L $almskilnadsgatan 46, Post-, Jcif-, Konceptpaiy>e, eleganta Papeteie och Koespondenskot, Album, Potfölje, liama, Fotogafie och Athofanie m. m. Ny inkomna smakfulla Blomstekot (handmålade fån 40 öe till höge pise) samt en mängd atikla fö toaletten och skifbodet passande fö M A A D A G E N. [ 56 6] J H A N N Biiddagatan MED. 46. E N 2. ÖNDAGA 9-0. A L É N, Ö G N L Ä K A E. Bostad: toa Vattugatan 2, Mottagning: helgfia daga kl. 0 2 f. m. [464] V A N L G B L L G! x Hellinne eviette p k duss.,50 toa Linne-Bodduka... p'/2» 9,oo Vikväfda D:o 3 x 5 aln. p '2» 6,5 idenschala m. sammetsoso V2» 0,so tickade Ylle-Kjola p '2» 0,5 Helylle Dam-västa p '2» 5,oo ikot-klädningslif p '2» 5,oo 'A och '/6 duss. sändas äfven på begäan. Alb.. Jonsson, Götebog. [580]

9 DUN 890 f«lc esp. numets datum, utbetalas fö hvaje gång ett pis af tio Jcono, föbehållande vi oss att på öfligt sätt få efte godtfinnande begagna oss af äfven ej belönade skifvelse. På konvolutet sättes odet: äflingsskift.) X. Huu skall en familj, bestående af 4 pesone, hunna få en ålig inkomst af 500 kono att på bästa sätt äcka till fö hya, mat, ved, kläde m. m. samt skolgång fö en fullvuxen dotte? tina. X. Vill någon af duns många läsainno gifva en fästmö upplysning om tillväg a gåendet vid stykning. Hon a ej i tillfälle genomgå en läokus, men vill ändå gäna inhemla denna konst X. Kan man ej själf billigae beeda sin eaudecologne oeh sina pafymeie i hemmet och huu? pasam. F å g o. N: 4 5. Voe tacksam om någon af duns läsainno ville gifva mig ett godt åd i fåga om det modenaste och vackaste sättet att sy och mäka min»utstysel*. Ung fästmö. N: 4 6. Hu skall man lättast kunna öfveföa mönste på plysch, sammet och kläde? Kowsky. N: 4 7. kulle någon af duns läsainno vilja gifva beskiifning på någa goda oeh billiga soppätte? uk. N: 4 8. Ä det fö bäet nyttigt att använda nattmössa, och kan denna i så fall vaa af öd flanell. Min man älska mycket den öda fågen. Eugls. N: 4 9. Hvilket ä mest ekommendeande: att genomgå en säsong hos Labatt elle hos någon Köpenhamnstina? ch hvilken Köpen haninsflma sk ulle vaa bäs t? Hvad buka en kus kosta, och till hvad pis kunna två systa blifva inackodeade i familj i tockholm? nga. N: Hu appliceas plysch å kläde elle siden? Gensi. N: 4 2. Huu skall en mattväf tädas, knytas och tampas, fö att tvåfägadt inslag skall visa sig som schackuto? ngen änning bö synas. Doit. N: Undetecknad skulle vaa mycket tacksam, om någon kunde fö henne uppge adessen på någon bomullstygsleveantö i Mancheste. H. N: Fö anvisning på en vegetaiansk matsedel eamt huu födan tilledes skulle en af duns läsae blifva tacksam. ixela. N: Undetecknad, som bo i en takt, dä ganska god tillgång finnes på skogsbä, såsom blåbä och lingon, ha sett uppgifvas, att i synnehet af blåbä skall kunna beiedas ett dickbat vin, som i mycket påminne om vin af dufsaft. Då flee af duns äade läsainno sannolikt fösökt denna vinbeedning, voe det mycket kät, ja, ent af i nationalekonomiskt hänseende en vinst, om de uti tidningen godhetsfullt ville beskiifva beedningssättet, vinets behandling, samt huu de själfva anse detta vin. Leontina. N: ) Vill någon af duns äade läsae elle läsainno säga mig, om ett sådant äktenskap måste bli olyckligt, dä föälda, syskon, ja t. o. m. vänne sätta sig emot, fastän de (han och hon) med den alla inneligaste och hängifnaste Ömsesidiga kälek äo fästa vid hvaanda. 2) Ä det ett bott att. mot sina föäldas vilja gifta sig med den peson, man gifvit sitt hjäta? lycklig och dock lycklig. N: 426. Finnes någon bland duns väda läsainno, som vet komposiiöens namn till»den skeppsbutne» och i så fall skulle vilja uppgifva det till Bethe. H: 427. En ung fästmö, som i full fat sy på sin utstysel, önska någa vacka spetspof och fåga, om någon af Ede, äade dame, skulle vilja sända henne någa sådana. På föhand tacka Molly. N: Jag tänke väfva tyg till stickade sängtäcken, väfnaden fyskäftad, men vet ej något vacket mönste. öd t edgan önska jag till inslag. Men hvilken fäg bö då vapen hafva fö att blifva passande till det o m nämnda? Hoppas näpon af duns läsainno med smak och kunnighet i_väfnad med det snaaste kan.gifva sva! Älde husmode. N: 429- Ä det nödvändigt att vaxa bolsteva, ehuu det ä fodadt, och huu skall det tillgå fö att blifva odentligt. Älde husmode. N: 430. Vill någon af duns läsainno godhetsfullt upplysa mig om någa vacka vese, passande att skifva i poesialbum? Vea. N: 4 3. A det någon af duns läsainno, som vet, hva bildade flicko kunna i tockholm få läa sig matlagning och säsmldt läa sig lägga upp maten fint och telligt? va till Miss. N: dun fö den 8 nov. l9 famkastas föelag att kunna fötjäna något genom att ita till mönste- och modetidninga. Jag voe mycket tacksam att få veta, hvilken tidning som toligen skulle vilja taga emot sådana (föietädesvis till hvit och kulöt plattfl 89 Äislista a Vin. Pisen äo beäknade emot kontant betalning med fia butelje. Vid beställninga fån landsoten tode likvid medsändas emedan eftekaf å vin icke ä tillåtet. Vin leveea vi faktfitt och emballagefitt vid alla jänvägsstatione och hamna i veige, då beställningen uppgå till minst 50 konos väde. fhetj. p flaska. Din ne hey, ett godt bodvin K Golden hey, ett fylligt, smakligt vin.25 Fine London hey, halftot.40» J» tot Manzanilla, ett tot vin med behaglig aom och smak.80 loozo, ljust golden, fylligt med utmäkt aom och smak \\ C K H L Amooso, halftot, ett gammalt och utmäkt vin... Atnontillado, tot, vey fine old supeio Fino secco hey, ett mycket tot, gammalt och utsökt vin med chamant aom East ndia hey, ljust golden, fylligt, mycket gammalt och oöfvetäffiigt till sitt pis ld Bown hey, mök golden, mycket gammalt och fylligt M. gödyin. K Bodeaux-Vin, ett helsosamt och behagligt lätt vin, alldeles fitt fån de ofta föekommande tillsatsena af staka spanska elle anda vine. P -but..0, -but. 0.60, J-but Vöslaue (chlumbege). K..75 Vöslaue Goldeck»...» 2.75 V i äo enda fösäljae i östa och noa veige fö den enommeade fiman E. chlumbege i Wien. Detta ödvin kan stå uppslaget någa daga, utan att föloa sin aom. Chäteau d'estounel 886, impotead i butelje K Figeac :t Emilion » 3.75 m. fl. sote.» 2.50» 2.90» 3.20» 3.50 fotvin. Good special Pot ich full-flavoued Pot... upeio Fuity London Pot Vey upeio ld London Pot».00».50» 2.00 (55]. Hin fån» 2.50 Fine hey Muscatel».25 Fine ld hey Muscatel».75 Vey ld upeio hey Muscatel > 2.50 G i - l ö m e j b o t, att. Williamson, Boås, sälje pima helylle mainblå Gossticotkostyme fån 3 till 0 ås fö 3:50. Piskuant å yllevao sändes fanko. e den stöe annonsen i n: 3 fö i å. [434] Angenäm och vedekvickande hvila efte abetet ehålles uti Hjalma Peteson & C:nis Nya Fällstol (gul elle bun) som äfven kan begagnas som Fåtölj, Chäslong och äng och som ehålles faktfit mot 0 k. jänvägseftekaf fi ån Hjalma Peteson & C:nis Bokhandel, Kalstad. ill föekommande af fövexlinga ä vå fya Fållstol alltid stämplad på de båda kotstyckena som uppbäa amstöden med vå fima Hjalma Peteson & G:ni, Kalstad,. (548] t o a GUAF HLMBLM KAPPFABK m a n s v ä s t a med äma till 3: 50 p st. [573]. W L L A M N, B o å s Vestelånggatan st. finae visitkot till k.,25 ä.,50 ehållas fanko, då kodtant likvid (fimäken) sändes: A. Kalén, Hellestad. _,,,, CJVGA FCK! [469] ägg. Äggaffäen Gallina, Mästesaiiaelsgv 5 3, Däia Dottninggatan. Allm. elef. 76. a n i t ä a Nä våen komme, bö intet hem sakna i Gamla ocl lya Välden G ö t i s k a a n d d o p p a, af tusentals pesone bepöfvade och ekända såsom det bästa hittills kända medel mot tandväk. ntygas af H Doktoena A. B. Litzén i köfde och Cal ettebeg i tockholm m. fl. Buksanvisning och läkaeintyg medfölja hvaje flaska. äljas å 60 öe flaskan uti alla välfouneade Pafym-, Ciga-, Manufaktu- och peceiaffäe i kandinavien och i pati hos A u g. E d e l f e l d t, Götebog. Poffla^ko fanko mot 80 öe i fim. Diftiga åtefösäljae antagas å alla platse. (Nod. A.-B,, Gtb. 284 x ) [586] Fäskt vildt. jäde, a, Hjäpa, Eipo, fäsk Eenstek, Eenbogstek, Bensadel, nyökta Eensteka.. W. Petesson, Köpmangatan. tockholm. G. 904] [568] (etablead 860). CKHLM Peuke fö dame och hea. 52. F u E i k s s52 o nvestelånggatan s damfiseing vekp e c aangea ialité ställe Kamning och Budklädsel. Allm. tel [583] i t i W M i Henik äkta Aseptin-vål, Hvaje tvål ä stämplad med vidstående mäke. [555] fabiks- atikla. Bidce, staka och välgjoda, k. 6: 50 med poslin,,000 ak bästa klosettpappe (Gleen Mills) 75 Öe, expedieas till landsoten emballagefitt mot eftekaf endast fån Husgeådsmagasinet 5 Biblioteksgagatan. Engstöm. Anton ]i545] D i n, Flilafc pl- ländska fabike. tösta lage! Billigaste pise! Fullkomlig gaanti! Libeala betalningsvilko! B! Älde instument tagas i utbyte. Gahns som besitte samma goda egenskape som Henik Gahns beömda A m y k o s, ekommendeas som en sädeles helsosam toalett-tvål. äljes i välfösedda detaljaffäe. M&tlMM Pisbelönad tädgådsbok, Medalj i af sca amm. Pistockholm häftad 65 öe, katonnead 85 öe , [585] 2 Köpenhamn KAL EKN, 5 '872, Peukmakae, Zwien _,. _ [352] Öfveihuns omtyckta Hönsgåds A g g, fina Löskoknings- o. Mat- [5s4] En anspåksl. flicka, helst musikalisk, kan nu genast bli inack. i postmästaefam. fö att läa post- och hushållsgöom. Läget vid badot i natuskön takt m. fisk o. hälig luft. Godt o. vänl. hem kan pååkn. Fanska o. eng. talas. va till»godt hem», Lidköping p.. [578] 38 Neda botten, o. 2 t. upp. åug.edefeldlh tsushåsltädgåden patenteade gamos. Detta vin ä en dufva, behagligt med en svag muscatsmak. Det ekommendeas af läkae såsom synneligen helsosamt, och ä, utspädt med vatten, en sädeles angenäm dyck K..25 J. L U D V G H L N, tockholm. 6 e g e i n g s g a t a n Biligt! 6. [423] vå dybaa näsduka, mäkta med»ulla», säljas 57 Dottninggatan, n. b. [589J Apelsinmamelad, svensk tillvekning af utsökt beskaffenhet, i fu Avéns boda, Eegeingsgatan och tueplan samt löjdmagasinet, Mästesamuelsgatan 43. [588]

10 ombesöje genom fullt kompetenta pesone uppköp i alla möjliga bansche gfpatis llllfll åt duns abonnente och fö uppdag åt anda mot en obetydlig esättning. Dubbelt poto tode medsändas. [349] m s m i i m m m m m y \ \ m m m m m m M i \ U H U söm m. m. ). Äfven skulle jag gäna vilja veia, vid hvilken komo-litogafisk anstalt man bäst kunde fösöka vinna afättning fö oiginalutkast till gatulationskot. Asteo. N: Huu bö man taga ihop en stumpfot till en bestumpa, så att det bli iktigt vacke fason? ne%. N: Ville någon snäll mamma säga, huu kjotlane bäst fästas på flicko på 7 och 2 å? De fä ej sitta till om lifvet alls. kunnig. K: kulle någon af duns äade läsainno vilja gifva mig en beskifning pä någa af de tefligaste nationaldäktena, voe jag mycket tacksam. Ged. N: Huu bö en lämplig gymnastikdäkt föfädigas? Lisen. N: Hvad 3'fte ha kvinnoklubben? Ege hvilken som helst ätt att ingå i föeningen? L. N Huu gå man tillväga vid sotmålning? ntessead. p FAHLCAHZ & Cos Finns det någon läsainno, kännedom om fölag.a af duns hvilken ej den tagit mäkliga boken Qvinnofågan af Emil vensén. Pis: 2: 25. -GENM LEN GENMKNLGA KLAHE, GENM N ANKEKPA, VDÄCKA BELÄENHE, va. N: 3 8. Utom»Joden och dess folk», illustead»veiges histoia» m. fl. böcke, som afbandla säskilda ämnen, ekommendeas»uppfinninganas bok»,»nodisk familjebok» elle anda s. k. uppslagsböcke och vidlyftigae odböcke, just emedan man i dem få god eda pä slitet af hvaje». Maja. N: kicka in e adess till»dun» så skall Ni få e tillsänd en liten samling vese af Getchen <& ene. N: Den fö nybegynnae lämpligaste läoboken i stenogaf! tode otvifvelaktigt vaa C. Lundgen, läobok i Aeods' stenogafi, 6:te upplagan, pis 50 öe, vid hvas sida. Clasons stenogafiska skiföfninga (pis äfvenledes 50 öe) med födel kunna användas. Önskas en vidlyftigae famställning af systemet, ekommendeas E. Begsten, stöe läobok i Aends stenogafi (Pis: k. 75 öe). fvannämnda läoböcke ehållas antingen genom nämaste bokhandel elle kunna ekvieas fun v. tenogaf föbundets skattmästae, ad. typsala. Gammal stenogaf. N: 407. Gundliga lektione i labiologi lemnas af F. L. Bog, keppagatan 6 A. 3 t. Att hänvisa till någon säskild peson, såsom den skickligaste läaen inom detta omåde, låte sig näppeligen göa, då så ofantligt mycket beo på elevens snabbhet i uppfattningen, goda syn och ihädighet. Huu läng tid, som behöfves, ä svåt att på föhand bestämma beo på, hu ofta lektionena tagas samt om eleven besitte hä ofvan uppäknade egenskape. Dock böa minst 2 å 3 månade beäknas. Jonas. N: 409. Lägg osten, inlindad i något tunnt tyg, i en låda, fylld med humle, så mögla elle toka den ej. Heddy. N: 4 2. Ett utmäkt medel, som jag nyligen användt, ä följande. iktigt uvattnadt smö bedes på ett koppalock, dä det få ligga oödt, Ulls det bli gönt af äg. Deaf stykes på våtona fö hvaje kväll, tills de snat nog fösvinna. A. N: 44. A f böcke i fysionomiläa finnas: lteen, Gunddagen af fysionomiläan. 05 s. 0 pl. Z. Hssggstöms fölag Pis 2 kono. chack, Fvsionomiska studie. 27 illust. 209 s. Loöstöm & C:i Pis 4 k. 50 öe. Cl g. AGELE PAAD M E D VAKEN CH VANLG FÖMÅGA, AM EML LL, M E N DCK M UPPBÄ VENÉN AK- KMBNAN- FÄMA UMME, GENM DEN kaft, sedliga Gabelsbeges B.! NNEHÅLLE, HÖ LL DE NU LEFVANDG»DEA Ä BÅDE NYA CH FKA ANKA, BKEN, M M A N LÄE EN NLLK - (codo) Btplmbeg). - ^ ^^mlf" pasamma Fua. Hämed tillkännagifves, att jag efte min mode Fu B, undemans fånfullebfvetagit den Ylleaffä, hon bedef i m Atilleigatan, Ull och gammalt ylle mottages hädanefte till spanad, Väfnlng af tyge, schala, filta m. m. hvaje dag i Klaa Noa Kykogata 2, t, Hva och en fa sitt ylle tillbaka i fom af gan. B. Blott ett hälft kiio ull till hvaje kilo gammalt ylle! Jfildu ^Andesson, född undeman elefon 794. [36] K Böst- och D. B. Ja, fö en kona.»gallas». Välkommen med eda uppsatse! Montmoency. Hvafö e j! Fyvo Bonne Vea. Unde mäket»ebon Hoi». ibylla. Vi insågo väl, att vi genom denna föänding ej skulle göa alla till lags. Att den dock på de flesta håll mötes med bifall, to vi oss veta. Penumeant i MoÅmö. Ja, det finnes. Ped. s c a p lungskyddae, y d s t ö m, s m ö d a! Fösöken h. Winbog & i tockholm tillveknnga af C:is Concentead Ä t t i k a på flasko fö utspädning. e n a p, blandad efte engelsk och fansysk smak, flee sote. Biffstekssås. o j a, Malda kyddo (gaanteas oblandade) på bleckdoso med genomboadt lock. B o d s a l t i paket om 425 gam ( = skalp.) flee gånge pisbelönade och fullt jämföliga med de bästa utländska fabikat. illhandahållas hos H speceihandlae. 339] v e n s k a V ä g g - & U F i c k, pisbelönta, patenteade, l:a k v a l i t é samt alla sotes goda och väljusteade F i c k -, V ä g g -, B o d s 8c V ä c k a e - J fån de bästa utländska fabike. 2 å 3 ås gaanti. Ny, illustead piskuant fö 890 gatis och fanko. elefon ÅDÖM & HLMBEG- P f i Dottninggatan. ** ** [58]! Eskilstuna. [ i m } bs.! Dessa lungskyddae hafva visat sig mycket nyttiga, ja, t. o. m. hindat svåa lungåkommo. Fö täsnidei. i abeten. täsake. Nodisk Konst- och löjdutstä/lning 9 Kungsgatan 9. [532] äskulptu, Målninga, Konstväfnade M 2 0 ÖE GÅENDE E ELEGAN Å 2 4 D. PFNUMME FN KLEAD! MLAG AF DEN LÖPANDE ÅGÅNGEN. FMÄKEN NÄN- DA LL kandinavisk Modetidning, tockholm, Nodisk Konst- och löjdutställning 9 Kungsgatan 9. [taot] EHÅLLE P M- ikhaltigt uttömlig på nyttigt och nöjsamt innehåll ä den nya uppfinningen Examinato. Bö finnas i hvaje hem, ty utom det att den oa ung och g a l, ä den äfven pydlig. På gund af den stoa omsättning, den haft, ha jag nu kunnat nedsätta piset ti]],50, s o m v i d e k v. tode insändas. B x p. helst p jänv., emedan fakten bli billigast. Ehålles endast hos mig elle mina agente. [567] JHN FÖBEG, Finspony. H u s m ö d a! Kasten aldig bot gammalt stickylle! Undetecknad emottage jämte ull äfven gammalt ylle till spinning, väfning (fö hand), schal- och filtbeedning. H o s mig spunnet s. k. tasgan ä bevisligen det bästa och vackaste, som kan ehållas. pånadslönen den billigaste i tockholm. Beedningen af filta oöfvetäffad. tto Elmgen, Vestelånggatan 66. [339]! B A A nnehållsföteckning; Lina Nodwall. (Med potätt.) En modes bild; fya sånge af Chalotte Lindholm, bel. med hedesomn. af v. akademien. : Banet. ala med din hustu; en bild u lifvet af J. Baye. Våa hvadagsum. fona daga; stödda blad u minnets album, samlade af Mathilda Langlel. : Hans nåd och hennes nåd. Bö den kvinliga äktenskapsälden höjas? He F.. Bogs motion i fösta kammaen. Husapotek; af d: d. månotise fån kvinnovälden. eate och musik.»bildning»; en beättelse fån kåne af Jane Genanclt. Föslag till matodning fö veckan 23 febuai mas. Handabeten. Bosättning. Hvajehanda. Läkaeåd. Pisfågona V V. (äfiingens utgång.) Pisfågo X X, Fågo. va. Beflåda. u niiiiiii iiiiiinii'iiiii»iiii m m a (G. i22i2) Ett tillfälle att köpa så l i g t v e n s k a ö bästa medel fö att undvika få lunginflammation och lungkata. äljas i 4 stoleka, fö ban 2 ä 2: 50 p st. och stöe 3 ä 3: 50 p st., expedieas mot eftekaf af skulpteade B e f l å d a. adess! H fifi *» ^ Å åtekomme aldig. 30,000 mete l:ma Halfylle Flanell som kostat gå 70 öe, öd 88 öe och hvit 84 öe, botslumpas till gå 5 öe, öd 6 öe och hvit 6 öe meten. A. Williamson, tockholm, l/estelånggatan 57, t. upp. [373] Ändad Bot med liktonane! Deleto. Ett nytt, osvikligt, smätfitt liktonsmedel (bätte än Collodin och alla anda liktonsmedel) bottage fullkomligt liktona med oten inom kotaste tid. nlagdt i eleganta katonge ha Deleto den stoa födelen famfö alla dylika medel, att man ständigt bä det på sig. Hva och en som ha liktona skall skatta sig lycklig efte att hafva användt Deleto. Hvaje katong kosta k., som insändes som postanvisning elle i spamäken. Post- o. telegafadess»deleto», Upsaia, Vakscdalog 27. [340] VÄDA DE ÖA AFEENDE. MAN LÄE stenogafi gå famåt! Hos leipnes edaktion, Vestevik, ekvieas mot fi- elle spamäken: Läobok fö själfundevisning i Gabelsbeges stenogafi k.. vänne stängla butna, novell af C. K. ; tyckt med Gabelsbeges stenogafi; titelplanschen af Jenny Nystöm k Katalog öfve Nodens Gabelsbegeske stenogafe (vanl. tyck) k På stenogafiska tidningen leipne femte ågången penumeeas på nämaste postanstalt. Fö helt å k. 3.» hälft å >.75» kvatal >. ( G. 2206) [56] LÄKE UNDAE KFÄLLAE.» MAN.» Alla sake skickas mot eftekaf och f l etuneas (dock genast) mot faktkostnaden. Lage HÄFE NNEHÅLLE ME ÄN 5 0 YPPELGA LLUA. JEME BEKFNNGA ÖFVE DAGE, HAA, HANDAB., MNGAM M. M. af G l a s, 2 0 Ö E. ENDA N: DE PÄKGA budutstyselnumet ZE3 BENGA E P A F 4 0 öe. N: LEMNA FÖ, ;2FÖ2,5. > AA\LAMin nya piskuant öfve ikhaltiga f ö å d ^ a f alla slags plantskole-^g^ 50 Poslin, N y s i l f v e, Bosättnings- o. Lyxatikla, till alla billigaste pise. G. Kosta JHANN. Glasmagasin. [542] a t i k l a ^ M». *P «j. å måböd, åto, a U Ö - B 0 & pis- och Knäckeböd, Limpo, Kaamellkokning, Jästbeedning m. m. m. m. å 0.75 i hvaje bokhandel elle ock genom insändande af 75 öe i fimäken till C. 0. Ekblad & Comps bokhandel, [493] Veslevik. JÉsge n u utkommen Wyivssil oeh v fanko. *~^HE fclé* Helsingbog N. ä tillsändes i sept. 889 P. J E N EN;

11 90 DUN 9 F å n K. M. Lundbegs B Ä N N G - M A G A N N: 7 t o k y k o b i n k e n N: 7 C K H L M. Piskuant öfve fädigsydda Utstysla. V. D A M U N D E K L Ä D E. 6 st. Daglinnen af Hollands » d:o»» _ » Nattlinnen» upeio, fin Domestik » Nattöjo» stiped Medium » Undelif» l:ma Hollands C pa Kalsonge» svensk Kypet C» d:o» engelsk Madapolam st. Undekjola» Piqué » Pomenadkjola» Hollands » Peignoie» stiped Medium pa stumpo» ylle C» d:o» bomull. 6. duss. Näsduka 7.25» d:o L A K A N C H ÖNG. (Pisena utan spetsa och bodeie.) 2 pa Lakan, 50 cm. bedd af bomull, 4.8 mete i paet pa Lakan 50 cm. bedd af linne, 5 m. i paet 7.25 C» d:o 40»» af oblekt bomull till tjänstefolk, 4.8 m. i paet st. öngott, 63/63 cm. af bomull _.50 2-» d:o»»» linne » d:o af bomull till tjänstefolk. B [572] anspot 403. H A N D D U K A. anspot 403. duss. finae dällhandduka, 60/90 cm » göfe» 00/90»»»» 60/75 em. till tjänstefolk»» kökshandduka 2-skaftade 60/90 cm.» kypade» 60/90 cm»» glas och poslinshandduka» Dammhandduka» Lamp-» 50/50 cm » Knif-»» st. tykfilt» Mangelduka, 2.4 m. långa D U K Y G E st. Damastduk, 70 å 80/300 cm. duss.» sevete, 60/60 cm 0.50 st.» duk, 70 a. 80/220 cm 8.25»»» 70 a 80/80» 6.50 duss.» sevete 0.50 st,» fukostduka, 20/20 cm 3.75 duss.»» sevete st. Dällduka, pima 80/80 cm _ 7. d;o» d:o J duss. Däll sevete, i» ese vete 50/50 05/05 60/ umma Kono cd Lottsedla, å k. st. å följande gedigna ilfveabeten. (Vikten cika 30 kg. = 67 KALP.) Kaffekanna (med afsvalningsfat) Gäddkanna, ockeask, ocketång, 25 Kaffekoppa med fat (af ilfve), 25 Kaffeskeda, Kaffeskedskog, Kaffebödskog, to Kaffebicka, Dyckeskanna pa Ljusstaka fö 5 ljus. Dagning å ofvanstäende pjäse komme att fösiggå den 3 apil detta å. bs.! Ett litet antal Lottsedla finnes ännu kva till salu hos mig och de flesta bokhandlae i iket. C. J. J A K B N, Juveleae & Guldsmed ÖDEHAMN. Fösök Gemania! Gemania klädningstyget ä ett nytt, nästan outslitligt, tjockt och vamt klädningstyg, som tillvekas i modena mönste. Piset endast 49 öe meten = 29 öe aln. Kan endast köpas hos tillvekaen A. Williamson, tockholm. Vestelånggatan 57, t. tipp. bs. Den, som ej ä belåten med sända vao, få etounea dem. Pofve endast då 20 öe följa. [374].ångundevisning, Efte den beömda Machesiska metoden utbildas af undetecknad såväl Hea som Dame. Piset: 6 k. fö hel timma. 4»» half» Anmälninga emottagas alla helgfia daga 0 f. m., 4 6 e. m. Adolf F. Kykogata 9 A. Z U L A M H W E L L A N D E. Pemiesångeska, [LE] andläkaen L A N D M A N a n d p u l v e fösäljes i tockholm: P Å ALLA A P E K, hos C- F. Dufva, Dottninggatan 4, i de stöe pafymbodana, med flee ställen. [332] tiftelse, svenskt fabikat, gifve linnet, utan att föstöa det, en bländande hvit fäg. ill salu hos alla speceihandlande i iket. [487] August Julius Kongl. Hof-Leveantö. PECE-, VN- CL DELKAEMAGA i pati och minut, 38 Dottninggatan 38. Allm. el Bell. 96. [480]

12 DU N DAGLGEN NKMMA NYHEE AF: LKHE MED FÖEGÅENDE Å UFÖÄLJA "Bodeade Biffel-nömakeie, Eiffel-Bodeie, Eiffel-petsa, emso" LL BEYDLG BLLGA PE. LLDE GANENG: PÅ KAPP EHPKLÄDNNGA. B.! MADAP ELAMB DEE. FÅNPFVE LANDEN EXPED E A ÄNDA PÅ BEGÄAN. MGÅENDE. DE B. FÅN! MLANDEN A D E EXPED A B EA DPE MGÅENDE. E. [544]EU- & PFVE ÄNDA PÅ BEGÄAN. (s. N. A. 873] PFÖLJFABK. PECALAFFÄ 36 & 38 HAMNGAAN FÖ ENGA. ALLA LAG MN FNAE MNENGAFFÄ. GDA VA. BLLG P. FEM EXPEDN. ÄND LL NB VEXELKN, CKHLM, GCDC/5 «VÅ EA L:A MAJ =3 *KU KNÖMNAD h KNYPPLNG BAHEGAAN 2, 4 0, k o n o.» Patenteade Mattsopningsmaskine EF89 Å 3 CD -3 F Ö - P K U A N BÖDENA LAN & KMP., ELEGAFGÄND. MALEP UMPENCKEL GA, FANK. & ZZ: pisböd CD VENN FÖHANDEL A 3 PÖFVA VEA-YGE! B E V[5] E A M. N EMEDEN. G A, Ca kes och Biscuits JCQ' AXEL MACU, 7 DNNG XCEX.5X- CKHLM MDEA E! EKF. P DUK N EN UFÖLG PKUAN g CD BALYGE X E CELX FLKNEK CEL FÖÄLJ E LEMNA PÅ BEGÄAN. KEÄDNNGA MGN EE UMÄKA. P B L L G A E! KVAL EE GENH P E CE HANDL. H ; E ENGL. HFLEVEANÖ, )^A!CL!PL!<A!E<L>!()!AM;A;(LLA^)»)!(A)!(A^A AL^^>L»A!(>!A(D»A<)U:A!N^!CA^^F^5^ ELEGAN P X C E L - [47«] 7 NLANDGAAN 7. YEL, BLÅ CH GULD * GULD KLHYGG. [468 ALLAAllmänt FÖDELA ekändt FAMFÖ ANDA E! bästa LJX 25 ÖE. NÖLF "LA CACEUE", ÅVÄL HÖGA M LÅGA FME,FNNE A EHÅLLA H HENCHFLEVEANÖ, LABA, KNGL. 27 DNNGGAAN 27 bs. DECMALUM. LLÄNDE, M CKHLM. LFVDDEN UPPGFVE EÉNMEE ELLE elefon 49 i 70. CKHLM. vensk tillvekning. denna och följande 2 månade o e n d a s t t 0C p meddelas af undetecknade. Hilda 2 k. 6 0 öe elle o c k så ehålle ni i föa fallet en och i senae fallet hvilka Ni edan nästa 5 k.; kan vinna 3 t. upp. Westeling, Helene f. a. Läainna hos Handabetets Vänne. [587] chultz, [582] Elev hos Handabetets Vänne. Pf p engöa mattona fullkomligt, utan att slita dem, åstadkomma intet dam vid sopningen. Böa icke saknas i något hem, dä matto finnas. Blifva i längden billigae än anda mattsopae. Fösäljas af P sändes af åg tilkekadt böd, vädefullt utdelas näingsmedel, mycket lättsmält. Lilla W) M 3 fö "Ml *""" = _. Nygatan 7, tockholm. [507] bs. vea klädningstyget ä tillvekadt af alla finaste kamgan, mycket segt och stakt (glide ej), tillvekas i modenaste mönste och äkta fäge, piset * -* " * -*B endast 63 öe meten = 37 öe aln. En vaa jämngod med»vea-tyget» e eljes i handeln 84 öe meten. imioteait, oföfalskat A. Williamson, tockholm. Den, som ej ä belåten med sända med få finetounea aom vao, dem. Pofve sändas endast, då 20 öe bifogas. En(375) gos lage tockholm & Götebog;. [U6] medel mot klenhet, nevositet, öfveanstängning genom själsabete, ekeation fö pesone med stillasittande abete. Pis p månad 0 k., vike inbegipet; febuai juni 25 k. F ö skolban kl. 6 7,30 e. m. till läge pis. Anmälninga mottagas 0 Dottninggatan 82, öfve gåden. många sote, tillvekade af de bästa udimateie, oöfvetäffade i välsmak och näingsväde. fullt jämföliga med de engelska. att fån tösta pofve å alla modena i silk samt föfädigas skyndsamt, elegant oeh billigt alla slags C. W. c h u m a c h e, samt [388] tto Dahlstöm & Co. å B B CKHLM, finnas nu tillgängliga i på samma gång te f, lanäsoten expedieas p omg. och så att damm och smuts ej häfta vid dem De tillhandahållas dels i med endast psei Pise nga pema expedieas, utan att beloppet föst insändts antingen medels poslanvisning elle ock i spamäken (EJ fimäken!). Efte efaenheten fån föa ået, vilja vi entäget uppmana duns läsainno att med fösta insända sina ekvisitione, på det de må vaa säka om att ej komma, sedan upplagan, som på föhand bestämmes, ä slutsåld. bs.! Dem af duns läsainno, som sakna n: 7 och 9 fö detta å, meddelas, att dessa numme komma att nytyckas på nyået, fö så vidt minst 00 anmälninga häom, åtföljda af ekvisition på pema, ingå. F ö öfigt kunna öfiga numme af ågången ehållas till kompletteing mot insändande af 5 öe i fimäken p numme. Med utmäkt ed. o. utgifvaehögaktning af dun. (359) F i t h i o f Hellbeg );( );<Ö.V():ft>!(KN;( ):^:( )<(««):(;( )!(0!(0!A>!( )!( (<)<(!( )<(!<<)!<()( )!(i^cd CKHLM, GENAKD BKYCKE-AKEBLAG