Nyhetsblad kvinnohälsa

Transkript

1 Nyhetsblad kvinnohälsa februari 2019 Hej! Ett nytt år medför ofta både bakåt- och framåtblick och det gäller även för Kunskapscentrum kvinnohälsa. Under 2018 skedde en hel del här på Kunskapscentrum. Riktlinjearbetet tog fart och totalt reviderades elva riktlinjer. En stor förändring i arbetet på barnmorskemottagningarna har handlat om nya rutiner kring fosterdiagnostik. Att informera alla blivande föräldrar om fosterdiagnostik kan ibland vara svårt och de nya rutinerna har påverkat arbetet på mottagningarna. Höstens utbildningsdag bidrog med ett viktigt perspektiv i arbetet med fosterdiagnostik och gav oss tillfälle till reflektion. Jag tror även att föreläsningen om det tolkade samtalet var tankeväckande för de flesta av oss som lyssnade. Årsrapporten Sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne för 2017 publicerades i april och vi kunde se skillnader i flera hälsomått vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa utifrån socioekonomiska faktorer. Dessa skillnader fanns även i mått som hur man utnyttjar vården. Mot denna bakgrund startade Kunskapscentrum utbildningssatsningen Kvinnohälsa och socioekonomisk utsatthet och den tionde december hölls en inspirerande föreläsningsdag som bjöd på både allvar och skratt. Jag tar med mig Birgitta Esséns ord när hon uppmanade oss att bjuda upp till dans med kvinnor som vi inte riktigt förstår med anledning av skillnader i tradition eller normer. Att utforska, våga ställa svåra frågor och aldrig utgå från våra föreställningar är viktigt om vi ska arbeta likvärdigt och jämlikt i vården. Under 2019 fortsätter vi vår satsning på kvinnohälsa och socioekonomisk utsatthet på olika sätt, bland annat blir det flera workshops med olika teman. Vi uppmärksammar Socialstyrelsens nyutgivna rapport Dödfödda barn och fokuserar vårens föreläsningsdagar på ämnen relaterade till detta viktiga ämne. Vi fortsätter vårt arbete med att få fler blivande föräldrar att komma till föräldraförberedande utbildning i grupp och kommer till hösten att kunna erbjuda er föräldragruppsledare en gedigen fortbildning som ska stärka er i arbetet som föräldragruppsledare på barnmorskemottagningarna. Vi är glada över att fortsätta introduktionsutbildningen för nyanställda barnmorskor och läkare i regionen och planerar för att det i år ska ske i internatform. Riktlinjearbetet fortsätter och näst ut är rikt linjen om antikonception som genomgått en gedigen revidering. Vi på Kunskapscentrum ser fram emot att träffa er under det kommande året, på utbildningsdagar, verksamhetsmöten, i samverkan, på dialogmöten eller i andra sammanhang! Era synpunkter är mycket viktiga för att vi på bästa sätt ska kunna fortsätta vårt förbättringsarbete inom sexuell och reproduktiv hälsa. Bästa hälsningar Anna Kjellbom Teamledare, Kunskapscentrum kvinnohälsa 1 Foto: Astrakan

2 På gång på Kunskapscentrum Nya riktlinjer att ha koll på Vi har reviderat några av våra riktlinjer. Det är inga större förändringar, men vi vill lyfta fram några nyheter som är bra att känna till. Tvillinggravidiet Här har vi tagit bort att man behöver ett läkarbesök i vecka 24. Detta behöver inte bokas som rutin utan bara då man bedömer att det finns behov. Trombosprofylax Denna riktlinje är reviderad i enlighet med SFOG:S ARG-rapport nummer 79 från 2018 Hemostasrubbningar inom obstetrik och gynekologi. När man skall bedöma riskfaktorer för trombos gäller nu herediet hos förstagradssläkting < 50 år och gränsen för BMI är höjd till 30. Asylsökande gravida Rutinmässig MRB-provtagning är borttagen i enlighet med vårdhygiens rutiner. Här hittar du alla riktlinjer: Text: Karin Hallstedt Nya rutiner vid screening av cervixcancer Riktlinjerna för screening av cervixcancer har också reviderats. Ändringarna innebär till exempel att: KVÅ UL003 inte ska registreras längre Att all Gck är avgiftsfri Att streckkoder skall användas på både burk och remiss Gå in på 1177.se och läs informationen som du rekommenderar patienten att läsa. Du hittar informationen genom att söka på cellprovtagning på 1177.se eller via denna länk: Text: Anna Palmstierna Foto: Scandinav bildbyrå/marcus Lundstedt 2

3 Ny medarbetare: Liv Akne Administratör och chefsstöd Vad gör du på Kunskapscentrum kvinnohälsa? Jag sköter det administrativa, vilket kan vara allt ifrån att göra schema och ta minnesanteckningar till att köpa in häftstift eller välkomna våra gäster. Jag är administratör för både Kunskapscentrum kvinnohälsa och Kunskapscentrum migration och hälsa, som delar lokaler på Baltzarsgatan i Malmö. Hur kommer utomstående att märka att det finns en ny administratör i huset? Jag är ofta den första som besökare möter när de kommer till kunskapscentrum för möten och utbildningar. Dessutom svarar jag gärna på frågor som kommer via mejl eller telefon. Jag gör också utskick som det här nyhetsbrevet till exempel! Foto: Julia Lindemalm Vad gjorde du innan du började på Kunskapscentrum? De senste tio åren har jag arbetat som journalist, på flera skånska nyhetsredaktioner och som frilans. Hur ska man uttala ditt efternamn? Med kort A. Det är många som drar sig för att säga det högt eftersom Akne ju också är en hudsjukdom. Jag har hört alla varianter genom åren. Ny temasida ska guida rätt vid skånsk förlossning Nu finns ett nytt informationsblock på 1177.se som är särskilt framtaget för att vara till stöd för blivande och nyblivna föräldrar i Skåne Gravid och föda barn i Skåne. På sidan samlas Skånespecifik information under följande rubriker: Att välja barnmorskemottagning och BVC Vad händer hos barnmorskan? Ska du föda snart? Här kan du föda barn i Skåne Stöd och hjälp när ni kommit hem Temat är fortfarande under uppbyggnad så kontakta gärna Jenny.M.Johansson@skane.se om du har förslag på ändringar eller information som du saknar i nuläget. Tipsa gärna de blivande föräldrar som du möter om sidan. Informationen är anpassad för att både kunna läsas i mobilen och skrivas ut vid behov. Framöver kommer informationen även att översättas till flera språk. Text: Emelie Svensson 3

4 På gång... forts. Enkät till gravida pilottestas under våren Graviditetsenkäten är en webbaserad undersökning som innehåller frågor om vad gravida och nyblivna mammor i Sverige tycker om vården och hur de upplever sin egen hälsa under graviditet, förlossning och eftervård. Syftet är att vården ska få underlag för att förbättra mödrahälsovården och förlossningsvården i Sverige. Enkäten genomgår under januari till mars ett pilottest i Skåne och Halland. Från hösten 2019 kommer alla gravida och nyblivna mammor i Sverige få möjlighet att delta. Graviditetsenkäten består av tre olika delar och skickas ut till de kvinnor som: är i graviditetsvecka 25 födde barn för åtta veckor sedan födde barn för ett år sedan Enkäten skickas ut via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Det förutsätter att kvinnorna loggat in på 1177 och valt att få meddelanden via sms och/eller e-post. Informationsmaterial om enkäten har skickats ut till alla barnmorskemottagningar i Skåne av SKL. Mer information finns via den här länken: Text: Petra Pålsson Tips! Gyncancerdagen hålls i år den tionde april på konferensanläggningen Sankt Gertrud i Malmö mellan klockan 17 och 20. Evenemanget är öppet för såväl allmänhet som anhöriga och sjukvårdspersonal och tar upp cancerprevention, sexologi, HPV-vaccinering och nyheter och forskning inom ämnet. Evenemanget är kostnadsfritt, anmäler sig gör man på gyncancer.se. Missa inte! Under vecka 19 uppmärksammar Region Skåne hur cellprovtagning kan förhindra att cellförändringar utvecklas till cancer. Under veckan kommer regionen att gå ut med information i press och radio för att bland annat uppmärksamma kvinnor på att det finns drop in- provtagning på barnmorskemottagningarna. 4

5 Aktuellt om kvinnohälsa Råden för listeria är uppdaterade Livsmedelsverket har publicerat uppdaterade råd om listeria, utifrån ny kunskap på området. De uppdaterade råden är i stort oförändrade, men några tillägg har gjorts och några råd är förtydligade. Det finns ett rättelseblad som gäller listeria-råden till den tryckta broschyren Råd om mat till dig som är gravid på Livsmedelsverkets webbplats, på sidan med råden för gravida. Tanken är att bladet ska delas ut tillsammans med broschyren. Text: Helén Simonsson Brist på sol och fisk lika med mer vitamin Även större barn och vuxna som inte äter fisk eller berikade produkter rekommenderas nu D-vitamintillskott av Livsmedelsverket. Detsamma gäller för dem som undviker solexponering. Båda dessa grupper ska ta ett dagligt tillskott på 10 mikrogram. För personer som både undviker sol och D-vitaminrika livsmedel rekommenderas ett högre intag av vitamintillskott, på 20 mikrogram per dag. Gravida omfattas av samma råd som andra vuxna. D-vitaminbrist är relativt ovanligt bland kvinnor födda i norra Europa, men betydligt vanligare bland vissa andra grupper beroende på ursprung. Mödrahälsovården har en viktig uppgift i att identifiera kvinnor i riskgrupperna och ge dem råd om tillskott, skriver myndigheten. Socialstyrelsen satsar på att öka kunskapen om endometrios Socialstyrelsen har kommit med en webbutbildning i tre delar med syfte att öka kunskapen kring endometrios hos vårdpersonal. Den innehåller interaktiva övningar, teori, filmatiserade fallbeskrivningar och intervjuer med experter. Text: Helén Simonsson Ny information ska göra det lättare för papperslösa När ett barn föds i Sverige registreras barnet ochföräldrarna hos Skatteverket genom en födelseanmälan. En felaktig eller otillräcklig information på födelseanmälan kan få allvarliga konsekvenser för barn och förälder, då det kan leda till att barnet juridiskt sett saknar vårdnadshavare. I Skåne har fall uppmärksammats där papperslösa föräldrar på grund av en otillräcklig födelseanmälan fått stora svårigheter att bevisa att de är föräldrar till sina barn. Kunskapscentrum migration och hälsa har därför tagit fram information som riktar sig till föräldrar som lever i papperslöshet och väntar barn eller nyligen har fått barn. Informationen är publicerad på Vårdguiden 1177 och kan även fungera som ett stöd för vårdpersonal som möter denna målgrupp. Informationen kommer framöver att översättas till flera språk. Text: Ida Gunge, utvecklare på Kunskapscentrum migration och hälsa 5

6 Föredrag Att läka i exil så påverkar flykten livet efteråt Den 23 januari höll Anette Carnemalm, psyko log och verksamhetschef på Röda korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö, en djupt gripande föreläsning på temat föräldraskap och posttraumatisk stress till följd av krig och tortyr. Drygt 30 medarbetare från olika verksamheter deltog i workshoppen som hölls på Kunskapscentrum. På Röda korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö behandlar man personer med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) till följd av krig, flykt eller tortyr. På mottagningen erbjuder man behandling oavsett personens juridiska status, även gömda och papperslösa personer som vistas i Sverige får alltså hjälp. Den vanligaste kontaktvägen är genom remiss från sjukvården. Bara 30 procent av de som behandlas på mottagningen är kvinnor. En förklaring är att de flesta som överlever flykt och tar sig till Sverige är män i åldern år. Män är också i högre utsträckning soldater och har en högre sannolikhet för att hamna i fängelse. Men, menar Anette Carnemalm, kvinnliga erfarenheter av krig måste lyftas och synliggöras mer. Att ha utsatts för sexuellt våld under flykt eller krig kan också definieras som krigsskada. Detta är viktigt att känna till för att kunna erbjuda professionell hjälp vid rätt instans. Det överlägset vanligaste våldet i väpnande konflikter är våldtäkt. Det är vanligt att våldtagna kvinnor svarar nej på frågan om man utsatts för våld eller tortyr i samband med flykt och krig. Om vi däremot frågar om kvinnan blivit utsatt för våldtäkt är sannolikheten större för ett jakande svar och därför ska vi ställa frågan direkt. Vi i vården måste bli bättre på att efterfråga erfarenheter av sexuellt våld, annars kan vi missa viktig information. Tortyr förstör tilliten till andra och kan störa förmågan till närhet. Störst risk att insjukna i PTSD efter trauma är Anette Carnemalm är verksamhetschef för Röda korsets behandlingscenter för krigssakadade och torterade i Malmö. Foto: Liv Akne om andra människor åsamkat en traumat. Risken att utveckla PTSD efter tortyr är så hög som 80 procent. Eftersom PTSD ofta innebär överkänslighet för stimuli kan barnskrik bli en trigger för irritabilitet, spänningar och ge flashbacks. I värsta fall kan konsekvenserna bli våld och innebära fara för de övriga i familjen. Det är således mycket viktigt att uppmärksamma föräldrar som lider av symtom på PTSD. Föräldraskap kan även verka skyddande mot ett insjuknande i PTSD. Anette Carnemalm beskrev hur traumatiserade kvinnor som flytt Balkankriget på 90-talet klarat sig relativt bra så länge barnen var små och mycket tid gick till omsorg. Symtom på PTSD kom senare, när barnen flyttat hemifrån. Detta får oss att förstå hur främjande känslan av sammanhang och meningsfullhet kan vara för människors hälsa. Att tas till vara, att vara viktig för någon annan, att ha en funktion och att ge till någon annan kan på ett kraftfullt sätt läka och verka helande. Anette Carnemalm betonade hur viktigt det är att vi inom sjukvården identifierar erfarenheter av trauma hos föräldrar och blivande föräldrar. Vi ska uppmärksamma tortyr och sexuellt våld genom att våga ställa de rätta frågorna. 6

7 Inom barn- och mödrahälsovården har vi en mycket viktig roll när det gäller att främja anknytningsprocessen mellan barn och förälder. Svårighet till närhet, beröring och inre spänning kan störa anknytningen. Vi kan vara uppmärksamma, hjälpa till och när det behövs mer stöd kan vi länka till professionell hjälp. Under graviditet ska anknytningsprocessen vara i fokus och traumabearbetning får vänta. Sjukvården ska känna till hur PTSD kan yttra sig och bör problematisera tidigt. Att fråga: Vad hjälper dig? och Hur gör jag det minst plågsamt för dig? i samband med undersökningssituationer är viktigt. Att säga Nu rör jag vid dig i samband med undersökning kan lugna. Tänk på att både röstläge och kroppsposition i rummet kan verka mer eller mindre hotfullt. Publiken frågade Anette Carnemalm hur hon orkade med sitt arbete, att ständigt möta traumatiserade människor vars erfarenheter så djupt berör. Hon svarade att handledning och professionellt stöd är viktigt. Och, betonade hon, mötena inger samtidigt mycket hopp. Människan kan klara så otroligt svåra saker och att få följa en sådan resa på vägen mot tillfrisknandet ger väldigt mycket tillbaka. Kunskapscentrum kvinnohälsa kommer under 2019 att fortsätta erbjuda fortbildning på temat kvinnohälsa och socioekonomisk utsatthet. Text: Anna Kjellbom Inspiration Smutsig luft och avgaser hotar både mamma och foster Ebba Malmquist är doktor i epidemiologi och miljömedicin vid Lunds universitet och forskar bland annat kring hur luftföroreningar påverkar hälsan under graviditeten. I vår har vi nöjet att ha med oss Ebba Malmquist under de två föreläsningsdagar som Kunskapscentrum kvinnohälsa anordnar för anställda på Skånes barnmorskemottagningar. Se mer info om var och när på sidan 10. I sin föreläsning kommer hon att prata om klimatförändringars, luftföroreningars och gröna miljöers indirekta och direkta effekter på vår hälsa. Hur påverkas ofödda barn av luftföroreningar? De är särskilt känsliga för en smutsig luftmiljö eftersom de ännu är under utveckling och deras försvarsmekanismer inte är helt utvecklade. Därför är det viktigt att ta reda på hur avgaser påverkar ofödda barn. Vi ser också att den gravida kvinnan är särskilt känsligt för luftföroreningar och har större risk att utveckla havandeskapsförgiftning om hon bott i ett område med mer avgaser. Foto: Lunds universitet Vore det bättre för gravida kvinnor att vistas på landet under graviditeten? Luftföroreningar är i första hand ett samhällsproblem som vi bör lösa tillsammans. Att flytta kan också orsaka stress som är skadligt. Alla har inte heller den möjligheten. Därför rekommenderar vi inte kvinnor i svenska städer att flytta. Vi vet inte heller om situationen skulle bli bättre om gravida kvinnor bodde på landet och körde in till sitt jobb i stan. Text: Liv Akne 7

8 Inspiration Här får hela familjen hjälp med amningen Under hösten har en ny amningsmottagning öppnat i Malmö. Mottagningen är belägen i Mama Mias lokaler i centrala Malmö, men tar emot familjer oavsett var i Skåne de är listade. Här arbetar barnmorskan och barnsjuksköterskan Karolina Nilsson som har en internationell certifiering i amningsrådgivning (IBCLC). Till mottagningen kan du som arbetar på en barnmorskemottagning eller barnavårdscentral vända dig för rådgivning, eller hänvisa familjer till när de insatser som ges på din mottagning behöver kompletteras med specialistkompetens. De flesta som söker är förstagångsföräldrar och den vanligaste sökorsaken är smärta vid amning. Karolina Nilsson brinner särskilt för att alla som ammar ska bli lyssnade på och få professionellt stöd anpassat för just sina behov. Den ammandes önskemål måste respekteras och hennes mående tas på stort allvar, säger hon. I de förberedande insatserna kring amning framhåller Karolina Nilsson vikten av att förmedla att den som ammar behöver stöd, av partner såväl som i de möten som sker med vården. Föräldrars kunskap om detta kan förhoppningsvis öka benägenheten att söka stöd när det behövs. Amningsmottagningen är ett projekt med stöd från Region Skåne och kommer att utvärderas genom bland annat enkäter. Vi tänker att projektet kan visa på att det finns ett behov av fler liknande verksamheter på fler platser i Skåne, säger Karolina Nilsson. Text: Ida Ivarsson, psykolog på Kunskapscentrum barnhälsovård. Karolina Nilsson är certifierad amningsrådgivare. På mottagningen i Malmö tar hon emot familjer från hela Skåne. Kontakt? Tidsbokning och rådgivning på telefon Telefontider är måndagar till fredagare klockan Du som arbetar på BMM/BVC kan även nå Karolina Nilsson på mail: Karolina.nilsson@mamamia.se 8

9 Inspiration Nya samvårdsmöjligheter för nyförlösta mammor och deras barn Snabbare tillfrisknande, förbättrad anknytning och mindre stress för både mamma och barn. Det är några av vinsterna med projektet neo-samvård som lanseras på Helsingborgs lasarett i början av mars. När både mamma och barn är i behov av vård efter förlossningen hamnar i dagsläget mamman på BB och barnet på neonatalavdelningen. Målet med projektet neo-samvård är att minimera separationstiden mellan föräldrar och barn. Inom en snar framtid kommer Helsingborgs lasarett ha möjligheten att erbjuda nyförlösta mammor att få vård på samma rum som sitt barn på den nya toppmoderna neonatalavdelningen. Vi vet att det finns stora medicinska vinster med att vårda nyförlösta mammor tillsammans med sina barn. Ökad föräldranärvaro hjälper inte bara till med anknytning och amning, utan vi ser även att mammors blodtryck förbättras, de upplever mindre smärta och har en mer positiv förlossningsupplevelse, säger Frida Bladh, barnmorska på BB i Helsingborg och projektledare för satsningen tillsammans med neonatalsjuksköterska Annica Wikström Åberg. Frida Bladh är barnmorska på BB i Helsingborg och projektledare för satsningen. Foto: Elisabeth Dawson. Fördelarna är många även hos barnet. Andning, blodsockervärden och kroppstemperatur förbättras när de får mer hud-mot-hudkontakt hos sin mamma vilket gör att barnet tillfrisknar snabbare. Dessutom ökar vi patientsäkerheten för de nyblivna mammorna. Idag måste BB-personalen lämna avdelningen för att observera eller behandla en mamma som besöker sitt barn på neonatalavdelningen, säger Frida Bladh. Samvård minskar också risken för smittspridning och problem med bland annat multiresistenta bakterier eftersom man vårdar en familj per rum. Den nya vårdmodellen innebär att neonatalavdelningen kommer att vara bemannad dygnet runt av en samvårdsjuksköterska från BB. Samvårdssjuksköterskan har vårdansvaret för mamman medan neonatalpersonalen ansvarar för barnet. Tanken är att man skall arbeta som ett team runt familjen vilket innebär att samvårdssjuksköterskan kommer att vara delaktig i enklare omvårdnad av barnet och neonatalpersonalen behjälplig i mammans vård. Åtta nya sjuksköterskor har anställts och finansieras av projektet, men även de sjuksköterskor som haft tjänst sedan tidigare på BB kommer ingå i samvårdsteamet. Vi hoppas att detta kan göra tjänsten som sjuksköterska på BB mer varierad och attraktiv, säger Annica Wikström Åberg. Det är ombyggnationen på lasarettet som har gjort satsningen möjlig, den nya neonatalavdelningen som invigdes våren 2018 är byggd för att kunna vårda ett barn per rum tillsammans med sina föräldrar. Projektet kommer att löpa under tre års tid och i snitt kommer två-tre mammor att vårdas inom neo-samvård varje dygn. Text: Elisabeth Dawson, kommunikatör på Helsingborgs lasarett 9

10 Datum för vårens utbildningsdagar för dig som arbetar på barnmorskemottagning Varje termin arrangeras regionala utbildningsdagar för alla medarbetare på barnmorskemottagningarna i Skåne. Samma utbildning ges vid båda tillfällena. Vårens utbildningsdagar innehåller tre föreläsningar om aktuella frågor inom området sexuell och reproduktiv hälsa. Nya riktlinjer kan rädda liv: Om förändrat arbetssätt vid minskade fosterrörelser Med nya riktlinjer vid minskade fosterrörelser hoppas vården kunna bidra till en säkrare vård och minska den intrauterina fosterdödligheten. Karin Hallstedt, mödrahälsovårdsöverläkare i Region Skåne, presenterar den regionala riktlinjen samt berättar hur förbättringsarbete har skett i andra delar av landet och hur resultaten blivit av förändrade arbetssätt. Foto: Liv Akne Preeklampsi och hypertoni: Orsaker och diagnostik Preeklampsi är en av de ledande dödsorsakerna under graviditet, både hos mödrar och foster. I sin forskning har professor Stefan Hansson undersökt orsakerna till preeklampsi och han arbetar nu med att ta fram en medicin mot det dödliga tillståndet. I sin föreläsning kommer han presentera sin forskning samt teorierna om orsakerna bakom tillståndet och effekterna av medicinering. Foto: Lunds universitet Hur påverkar förändringar i klimat och miljö hälsan under graviditeten? Ebba Malmquist är doktor i epidemiologi och miljömedicin vid Lunds universitet och forskar bland annat kring hur luftföroreningar påverkar hälsan under graviditet. I sin föreläsning kommer hon att prata om klimatförändringars, luftföroreningars och gröna miljöers indirekta och direkta effekter på vår hälsa. Läs mer om Ebba Malmquist på sidan 7 i detta blad. Foto: Lunds universitet Datum och tid: Måndag den 8 april kl Onsdag den 8 maj kl Plats: Jubileumsaulan, SUS Malmö Mer information och anmälan i Utbildningskalendern: 10

11 Utbildningssatsningen kvinnohälsa och socioekonomisk utsatthet fortsätter För att främja en mer jämlik sexuell och reproduktiv hälsa genom hela vårdkedjan genomför Kunskapscentrum kvinnohälsa under en särskild kunskapshöjande satsning på kvinnohälsa och socioekonomisk utsatthet. Nästa tillfälle är den 11 februari när Malin Skoog och Kerstin Bergmark ger workshoppen Relationens betydelse att bedöma och samtala om psykisk hälsa med utlandsfödda gravida på Kunskapcentrum kvinnohälsa. Vi frågade Malin Skoog, distriktssköterska och utvecklare på Kunskapscentrum barnhälsovård, vad dagen kommer att innehålla: Varför är relationen mellan barnmorskan och den gravida kvinnan viktig för att upptäcka psykisk ohälsa hos utlandsfödda gravida? Just det ska deltagarna få reflektera över. Vi ska prata om det som man bygger upp med sin patient, och vilka perspektiv som kommer fram i patientrelationen. Vad som gör att en vårdrelation upplevs som stärkande av en patient men även tvärtom. Deltagarna kommer att får en forskningsöversikt, sedan kommer vi fokusera på den transkulturella vårdrelationen och använda oss av en omvårdnadsmodell för att reflektera kring vad kulturell kompetens är. De får exempel knutna till sin verksamhet och får reflektera över vad som förväntas av dem. Malin Skoog. Foto: Lunds universitet. Hur påverkar ens kulturella kompetens vårdmötet? Det påverkar på många olika sätt. Som barnmorska måste man anpassa mötet och se den enskilda individen som person och inte som representant för en grupp. Till exempel berör vi hälsolitteracitet som handlar om kunskap om vad som främjar ens hälsa. Tittar man på inhemsk svensk befolkning så har de generellt sett hög hälsolitteracitet, oavsett utbildningsnivå. Här kan man se stora skillnader bland våra invandrargrupper, till exempel har somalier ofta en låg hälsolitteracitet på gruppnivå. Vi kommer också att ta upp hinder för att tala om sitt mående som finns hos utrikesfödda gravida. Vad får man mer med sig från worskhopen? Tanken med dagen är att man ska komma vidare i sina egna tankar om vad som påverkar relationen med utrikesfödda gravida och framförallt få syn på sig själv i den relationen. Malin Skoogs doktorandprojekt handlar om screening för postpartum depression (PPD) av icke-svenskspråkiga invandrarmödrar i Barnhälsovården. Hon har just beviljats tjänsteutrymme på 50 procent under fyra år för klinisk-translationell forskning i Region Skåne. Text: Liv Akne Relationens betydelse - att bedöma och samtala om psykisk hälsa med utlandsfödda gravida Måndagen den 11 februari, kl

12 Save the date: Inspirationsdag om levnadsvanor i det tidiga livet från graviditet till skola Tillsammans med Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention vill vi belysa levnadsvanornas betydelse ur ett kvinno- och barnhälsoperspektiv, ända upp till ett skolhälsoperspektiv. Våra förutsättningar för ett hälsosamt liv grundläggs tidigt. Redan i fosterstadiet så påverkar föräldrarnas levnadsvanor hälsan hos det ofödda barnet. Spädbarnsåren utgör en unik möjlighet för att ge barnet den bästa möjliga starten i livet, samtidigt som en god uppväxtmiljö skapar förutsättningar för att etablera och bibehålla goda levnadsvanor ända upp i vuxen ålder. Hur kan vi ge våra medborgare den allra bästa starten i livet? Hur kan vi säkerställa en hälsofrämjande uppväxtmiljö? Och hur kan vi hjälpa dem som behöver stöd att förändra sina vanor i en mer hälsosam riktning? Låt dig engageras, inspireras och förkovras av goda exempel och pågående projekt inom vår egen region, nya nationella riktlinjer för levnadsvanor för gravida, barn och unga, och fördjupad kunskap om hur just du kan stödja individer och familjer till mer hälsosamma levnadsvanor. Välkommen till Jubileumsaulan i Malmö den 22 maj 2019! Tack för denna gång, vi hörs snart! Tveka inte att höra av dig om du har frågor om sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne. Prenumerera på nyheter om kvinnohälsa I Nyhetsblad kvinnohälsa delar vi på Kunskapscentrum kvinnohälsa med oss av information om pågående arbete och aktuella frågor rörande sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne. Bladet samlar även viktiga nyheter och aktuell forskning inom området kvinnohälsa. Vill du få nyhetsbladet direkt till din inkorg skickar du ett mejl till kunskapscentrum.kh.pv@skane.se och anger prenumeration nyhetsblad i ämnesraden. Du hittar också alla nyhetsblad på vår webbsida. Skane.se/kunskapscentrumKH Redaktör: Liv Akne liv.akne@skane.se 13