Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser 2017

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser 2017 Godkänd av Utbildningsnämnden

2 Sida: 1 (14) Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur för uppföljning och utvärdering Uppföljning genom egenkontroll Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Övergripande mål och strategier för

3 Sida: 2 (14) Sammanfattning Den 1 januari 2011 infördes en ny patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) och nya föreskrifter, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med lagen är att göra vården säkrare och att göra det enklare att anmäla felbehandling. Varje år ska en patientsäkerhetsberättelse upprättas där verksamhetens arbete med patientsäkerhet beskrivs och utvärderas. Verksamhetschefen tillsammans med vårdgivaren leder patientsäkerhetsarbetet. Den medicinska, psykologiska och logopediska personalens kompetens och kunnande är en grundsten i patientsäkerhetsarbetet och i mötet med elever och vårdnadshavare. I uppgiften ingår även att ta in eventuella synpunkter och klagomål samt rapportera dessa vidare. För att säkerställa patientsäkerheten rapporterar de olika yrkesprofessionerna inom elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser till respektive ledningsansvarig sådana händelser som medfört skada eller kunnat medföra skada för elev i samband med vård och omhändertagande. Respektive ledningsansvarig sammanställer och återför resultat och åtgärder från avvikelsehanteringen till verksamhetschefen, för att därigenom kunna dra lärdom av de händelser som skett. Under 2017 har elva avvikelser inkommit inom elevhälsans medicinska insatser, tre inom de psykologiska, inga inom de logopediska insatserna. Skolsköterskor och skolläkare, skolpsykologer och skollogoped strävar alltid efter ett samarbete med vårdnadshavarna. Utifrån elevens ålder och mognad involveras eleven i den utsträckning som är adekvat.

4 Sida: 3 (14) 1. Övergripande mål och strategier Vårdgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten så att den leder till att kravet på en god vård upprätthålls. (3 kap. 1 Patientssäkerhetslagen) Målet är att bedriva en god och säker vård, där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Patientsäkerhet inom elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska del innebär bemanning, personal och kompetens för att på sikt uppnå målet, men även för att fullgöra uppdraget för elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser enligt Socialstyrelsens riktlinjer, basprogram samt skollag. Resurstillgång och fördelning Elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser verkar på alla kommunala grundskolor och den kommunala gymnasieskolan, totalt cirka 3000 elever. Skolsköterskeresurs 5,75 tjänster fördelade på sex skolsköterskor. En skolsköterska är medicinskt ansvarig skolsköterska på 10 %. Tjänstgöringsgraden är en 75 % tjänst och fem 100 % tjänster. Fördelningen är att två skolsköterskor har hela sin tjänstgöring på en skola, tre på två skolor och en på fyra skolor. Under våren förstärktes verksamheten med en skolsköterska kopplat till nyanlända elever, 20 %. Skolsköterskan har ansvarat för att säkerställa god kvalitet i arbetet med nyanlända elever, främst med fokus på inskrivningssamtal, hälsosamtal och vaccinationer. Skolsköterskans uppdrag upphörde i juni Skolläkarresurs Skolläkaren har en tjänstgöringsgrad av 20 %. I tiden inkluderas administrativ tid och tid för konsultation åt skolsköterskorna. Skolpsykologresurs Två skolpsykologtjänster på 100 % tjänstgöringsgrad. En av skolpsykologerna jobbade 50 % under perioden mars-augusti. Från och med september tjänstgör en skolpsykolog 100 % och en 80 % (partiellt föräldraledig 20 %). Skollogopedresurs Skollogoped har under året arbetat 100 % inom elevhälsan.

5 Sida: 4 (14) Kompetens All personal inom elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser har adekvat utbildning. Fyra skolsköterskor är legitimerade sjuksköterskor med vidareutbildning till distriktssköterska och två är legitimerade sjuksköterskor med vidareutbildning till barnsjuksköterska. Skolläkaren är legitimerad läkare inom allmänmedicin. Skolpsykologerna är legitimerade psykologer, där en är legitimerad psykoterapeut samt har specialistutbildning i klinisk psykologi. Skollogopeden är legitimerad logoped. Det ska finnas möjlighet att tillgodose alla elevers individuella behov av elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser. Hälsosamtalen är viktiga för att tidigt upptäcka symtom på ohälsa och därmed ha möjlighet till ett tidigt förebyggande och hälsofrämjande arbete. På varje skola erbjuds hälsosamtal och vaccinationer enligt basprogrammet, samt öppen mottagning i olika grad beroende av skolans storlek. 2. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren skall dokumentera hur ansvaret är organiserat och fördelat i verksamheten. (3 kap. 9 Patientsäkerhetslagen och 7 kap. 2 p 1Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete) Vårdgivare Den som bedriver hälso- och sjukvård är enligt lagens mening vårdgivare, och med det följer vissa skyldigheter. Skolans huvudman, tillika vårdgivaren, ska med stöd av verksamhetens ledningssystem leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Utbildningsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs inom elevhälsan. Vårdgivaren utser verksamhetschef för de medicinska, psykologiska och logopediska insatserna i elevhälsan. Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten. Verksamhetschef enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Barn- och elevhälsochef är utsedd till verksamhetschef för elevhälsans medicinska psykologiska och logopediska insatser. Verksamhetschefen ansvarar för att medarbetare har kompetens, ansvar och befogenheter att bedriva vård av god kvalitet. I det konkreta arbetet delegeras vissa organisatoriska

6 Sida: 5 (14) uppgifter till medicinskt ledningsansvarig skolsköterska, medicinskt ledningsansvarig skolläkare, psykologisk ledningsansvarig skolpsykolog och logopediskt ledningsansvarig skollogoped. Till verksamhetschefen ska såväl tillsynsmyndighet, elever, vårdnadshavare som personal kunna vända sig när det gäller frågor inom området. Medicinskt ledningsansvarig Verksamhetschefen har gett uppdraget åt en skolsköterska och skolläkaren att svara för det medicinska ledningsansvaret (MLA) inom elevhälsans medicinska del. MLA är en stödfunktion till verksamhetschefen. Psykologiskt ledningsansvarig Verksamhetschefen har gett uppdraget åt en skolpsykolog att svara för det psykologiska ledningsansvaret inom elevhälsans psykologiska del. Detta är en stödfunktion till verksamhetschefen. Logopediskt ledningsansvarig Verksamhetschefen har gett uppdraget åt en skollogoped att svara för det logopediska ledningsansvaret inom elevhälsans logopediska del. Detta är en stödfunktion till verksamhetschefen. Det hälso- och sjukvårdslagen ska det finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet, som ska vara kända av all personal. Det finns en central elevhälsoplan för sektorns verksamheter. Alla skolor har utarbetat en lokal elevhälsoplan, där rutiner för elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser framgår. Under året har ett ledningssystem för elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser utarbetats, alla processer har kartlagts och kvalitetssäkrats. Ledningssystem för de medicinska och psykologiska insatserna är publicerat på kommunens intranät Navet. Där kommer även de logopediska processerna, som är under utarbetande, att publiceras. 3. Struktur för uppföljning och utvärdering Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. (3 kap. 2 p 1Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete) Avvikelser och vårdskador hanteras och mäts via rapportering i avvikelsehantering. Rapport ges till verksamhetschef. Utbildningsnämnden informeras fortlöpande vid allvarlig händelse och annars i samband med patientsäkerhetsberättelse. Uppföljning av beslutade åtgärder utifrån avvikelse följs upp vid yrkesgruppsträffar inom de olika professionerna. Uppföljning och utvärdering sker i verksamhetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse.

7 Sida: 6 (14) 4. Uppföljning genom egenkontroll Vårdgivaren skall utföra egenkontroll i syfte att säkra verksamhetens kvalitet. (5 kap. 2 och 7 kap. 2 p 2 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete) Egenkontroll av lokaler och utrustning har gjorts av skolsköterskorna enskilt och tillsammans, under ledning av MLA. Bemanning och resursfördelning diskuteras med barnoch elevhälsochef/verksamhetschef elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser vid medarbetarsamtal och träffar med respektive yrkesgrupp. MLA inom elevhälsans medicinska insatser följer upp antalet hälsobesök, hälsosamtal och statistik från hälsosamtalen. Ett ledningssystem för elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser har utarbetats, där processerna tydliggjorts för att kvalitetssäkra de medicinska, psykologiska och logopediska insatserna. Processerna har dokumenterats i processkartläggningssystemet 2c8, som finns tillgängligt på kommunens intranät. Några områden kvarstår att processbeskriva, bland annat delar inom de psykologiska och logopediska insatserna. 5. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Vårdgivaren skall senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå hur arbetet med patientsäkerhet har bedrivits under kalenderåret och vilka åtgärder som har vidtagits. (3 kap. 10 p 1-2 Patientsäkerhetslagen) Medicinskt ledningsansvarig skolsköterska (MLA) ingår i nätverk som omfattas av skolsköterskorna i Skaraborg, vilka träffas en gång per termin enligt i förväg överenskommet schema. I nätverket diskuteras bland annat arbetssätt och metoder, kvalitet, lagar, systematiskt kvalitetsarbete och andra viktiga områden för att säkerställa hög patientsäkerhet. MLA är med i en beredningsgrupp för Västra Götalandsregionen gällande övergripande MLA-träffar. Samtliga elever har inbjudits till hälsosamtal och vaccinationer, enligt basprogram för elevhälsans medicinska insatser, för att tidigt upptäcka och förebygga ohälsa. Skolsköterskor och skolläkare träffas för planering och diskussion minst tre gånger per år. På dessa möten diskuteras PM, handlingsplaner, avvikelser, klagomål och annat av vikt för en väl fungerande verksamhet med hög patientsäkerhet. På motsvarande sätt hanteras kvalitetssäkringen inom de psykologiska och logopediska insatserna.

8 Sida: 7 (14) Skolsköterskorna, skolpsykologerna och skollogopeden har yrkesgruppsträffar flera gånger per termin för att diskutera yrkesspecifika frågor om bland annat patientsäkerhet. Arbetet dokumenteras, följs upp och utvärderas i ett kvalitetsverktyg. Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser är dokumentation kring bedömning och åtgärder. Dokumentation i patientjournaler är också basen för uppföljning och utvärdering. Patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20) reglerar journalföring och hantering av journalanteckningar. Bestämmelser i lagen och i förskrifterna gäller också elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser. Dessa krav uppfylls väl i det journalhanteringssystem (PMO) som används av alla professionerna inom barn- och elevhälsan. Under året har det vid ett flertal tillfällen uppmärksammats att nyanlända elever har fått dubbla personuppgifter, eftersom Migrationsverkets uppgifter inte överensstämt med de uppgifter skolan fått. Efter dialog med Socialstyrelsen har rutin för en kvalitetssäker journalhantering för de nyanlända eleverna utarbetats. Skolsköterskorna, skolläkaren, skolpsykologerna och skollogopeden har SITHS-kort för att tillgodose de krav som patientdatalagen ställer på digital journalföring. SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården, ska det finnas rutiner i ledningssystemet hos respektive vårdgivare som säkerhetsställer att loggar granskas och dokumenteras. Syftet med loggranskning är att förebygga och förhindra olovlig åtkomst. En sådan rutin finns och tjugo slumpvis utvalda elever har loggranskats varje termin. Inga avvikelser har framkommit. Skolpsykologerna ingår i ett nätverk för psykologer i kranskommunerna. För närvarande pågår ett arbete inom PSIFOS (psykologer i förskola/skola) för framtagande av riktlinjer kring skolpsykologers arbete. Utgångpunkten är den förändrade lagstiftning (Skollagen 2010:800) som tydliggör kommunernas skyldighet att tillhandahålla skolpsykolog. Skollogoped ingår i nätverket Skollogopeder i Västsverige, nätverk för skollogopedi i Skaraborg och tal- och språknätverk i Skaraborg. Genom protokollförda möten i yrkesgrupperna för elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser, där yrkesspecifika frågor diskuteras, förs arbetet kring patientsäkerhet framåt. Alla elever har inbjudits till hälsosamtal och vaccination, enligt basprogrammet. I förskoleklassen har även vårdnadshavare bjudits in. Hälsosamtal och vaccinationer har erbjudits alla elever i förskoleklass, åk 2, åk 4, åk 7 och gymnasiet åk 1 enligt basprogram. Alla audiometrar, scoliometrar och blodtrycksmanschetter har kalibrerats. Revidering av

9 Sida: 8 (14) samtliga PM och handlingsplaner har skett innan skolstart, och sker även fortlöpande under året. Resursfördelning och bemanning har diskuterats med verksamhetschef, vilket bland annat föranlett en 20 % extra bemanning under vårterminen 2017 av skolsköterska som ska säkerställa att hälsosamtal och vaccinationer av nyanlända kan utföras i enlighet med basprogrammet. Under året har ledningssystem kompletterats med de psykologiska och logopediska insatserna. Till detta har en processkartläggning av de psykologiska insatserna gjorts. Syftet med detta är att kvalitetssäkra och likställa vården för alla elever. Verksamhetschefen har tillsammans med skolsköterska MLA varit på två ledningsdagar i Gävle och informerats om aktuella nationella frågor för elevhälsans medicinska insatser. Skolsköterska MLA och en skolsköterska har varit på skolsköterskedagarna i Göteborg. Ledningsansvarig skolpsykolog har deltagit i föreläsning om psykologisk utredning gällande nyanlända elever. Testutbildning har genomförts och testmaterial har uppdaterats. Skolpsykologerna har utökat sin medverkan vid elevhälsoteamen, de är med vid minst två tillfällen per skola/termin. Strukturen på tvärprofessionella träffar efter allsidig elevutredning, så kallade konsensusmöten, har utvecklats och effektiviserats för att möta elevernas och vårdnadshavares behov samt skolans verksamhet. De olika delarna i allsidig elevutredning har genomlysts, utvecklats och effektiviserats för att möta elevernas och vårdnadshavares behov samt skolans verksamhet. 6. Samverkan för att förebygga vårdskador Vårdgivaren skall identifiera processer där samverkan behövs för att förebygga vårdskador. (4 kap. 6 och 7 kap. 23 p 3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS: 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete) Förutom samverkan och informationsutbyte mellan professionerna inom elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser, elevhälsoteamet och den samlade barnoch elevhälsan i kommunen sker också samverkan i andra forum: Samverkan med skoladministratör Det är av yttersta vikt att elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser skyndsamt får reda på om elever har en ny skolplacering eller flyttat från skolan. Detta behövs för att journaler ska beställas eller lämnas, så att insatser inte fördröjs eller uteblir. Arbete med att säkerställa detta är pågående, tillsammans med systemansvarig för dokumentations- och journalföringsverktyget PMO inom sektor

10 Sida: 9 (14) utbildning. De flesta avvikelser som inkommit under verksamhetsåret rör brister inom detta område. Samverkan med IT-enheten Samverkan mellan IT-enheten och systemansvarig för dokumentations- och journalsföringsverktyget PMO är nödvändig för att utveckla och säkerställa systemet. Backup görs varje natt. Under påsklovet 2017 gjordes en uppgradering av PMO. Samverkan med kontaktsköterskor i nätverk Skaraborg I nätverket delger man varandra arbetsmetoder, rutiner och diskuterar gemensamma frågeställningar en gång per termin. I år har ett gemensamt MLA-nätverk startats upp inom Västra Götaland för att utarbeta standardiserade metoder och arbetssätt inom verksamhetsområdet. Samverkan med skolpsykologer i nätverk Skaraborg I nätverket delger man varandra arbetsmetoder, rutiner och diskuterar gemensamma frågeställningar två gånger per termin. För närvarande pågår en diskussion kring en gemensam utbildning i PMO för att skolpsykologerna bättre ska kunna optimera verktyget. Samverkan med skollogopeder i nätverk Skaraborg I nätverket delger man varandra arbetsmetoder, rutiner och diskuterar gemensamma frågeställningar en gång per termin. Samverkan mellan andra vårdinrättningar Elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser ska samverka med de aktörer som främjar elevens utveckling. Elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser har tillsammans med övriga professioner inom barn- och elevhälsan deltagit i gemensamma träffar mellan barn- och elevhälsan och rektorer kring målbildsarbete samt team- och kompetensutveckling tillsammans med socialtjänstens barn- och ungdomsenhet. Elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser har deltagit i olika samverkansmöten för elever. Samverkan har skett med många externa samarbetspartners såsom Närhälsan, barnavårdscentralen, tandvården, barnmedicin, barnneurologiska mottagningen i Mariestad, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänst, barn- och ungdomshabilitering, vuxenpsykiatrin samt regionsjukvård. Elevhälsan har under några års tid inbjudit till dialogluncher med remissmottagande samverkansparter inom regionen, men under verksamhetsåret har inte någon samverkansparter kunnat närvara. Elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser remitterar, i de fall det behövs, elever till andra vårdinrättningar och till optiker i förekommande fall. Arbete med förbättringar sker fortlöpande, bland annat genom att utnyttja möjligheten till bevakning i journalsystemet PMO.

11 Sida: 10 (14) 7. Riskanalys Vårdgivaren skall fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse skall vårdgivaren 1. uppskatta sannolikheten att händelsen inträffar och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. (5 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS: 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete) Alla professioner inom elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser har utifrån sin yrkeslegitimation eget ansvar för att identifiera och rapportera till respektive ledningsansvariga om väsentliga förändringar i verksamheten, som kan innebära risk för negativa händelser och/eller tillbud. Risker och händelser rapporteras på därför avsedd blankett. Ledningsansvariga ansvarar tillsammans med de olika yrkesprofessionerna för en bedömning/riskanalys och informerar verksamhetschef om åtgärder. PM och handlingsplaner revideras årligen av skolläkare och MLA. 8. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen skall rapportera till vårdgivaren risker och händelser som skulle kunna medföra en vårdskada. (6 kap. 4 Patientsäkerhetslagen och 7 kap. 2 p 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS: 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete) Alla professioner inom elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser rapporterar till respektive ledningsansvarig om händelser som medfört skada eller kunnat medföra skada för elev i samband med vård och omhändertagande. Ledningsansvarig ansvarar för händelseanalys. Det är ledningsansvariga inom respektive område, tillika Lex Maria-ansvariga, som anmäler till Inspektionen för vård och omsorg. I dessa fall rapporterar verksamhetschefen även händelsen till utbildningsnämnden. Ledningsansvariga inom respektive område återför resultat och åtgärder från avvikelsehanteringen till verksamheten. I patientsäkerhetsberättelsen redovisas antalet avvikelser och risker som registrerats under året. Under 2017 har 14 avvikelser inkommit. Dessa har alla varit av administrativ karaktär. 13 avvikelser är kopplade till journalföringssystemet PMO och har inte föranlett någon vårdskada. Relevanta åtgärder har vidtagits för att dessa inte ska upprepas men dock kvarstår vissa systemproblem kopplat till uppdateringar i PMO.

12 Sida: 11 (14) En avvikelse rör misstanke om sekretessbrott kopplat till leverantören Pearson Assessment AB, som tillhandahåller testmaterial och scoringprogram för de psykologiska insatserna. Handläggare på Pearson lämnade ut lokala användaruppgifter till annan användare, vilket bland annat medförde att denne fick tillgång till sekretessbelagt material tillhörande elevhälsans psykologiska insatser i Mariestads kommun. Kontakt är tagen med Pearson Assessment AB, datainspektionen och psykologförbundet för hantering av avvikelsen. Processen är pågående. 9. Klagomål och synpunkter Vårdgivaren ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. Patientsäkerhetsberättelsen ska innehålla uppgifter om hur inkomna klagomål och synpunkter som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats. (5 kap. 3 och 7 kap. 2 p 6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS: 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete) Klagomålshantering beslutad av utbildningsnämnden finns. 10. Sammanställning och analys Inkomna klagomål och synpunkter skall sammanställas och analyseras för att vårdgivaren ska kunna se mönster och trender. (5 kap. 6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS: 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete) Rutiner och blanketter finns för elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser för att registrera klagomål samt dokumentera yrkesprofessionernas åtgärder (motsvarande tjänsteanteckning). Under 2017 har inga klagomål rapporterats. 11. Samverkan med patienter och närstående Vårdgivaren ska ge patienter och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. (3 kap. 4 Patientsäkerhetslagen) Elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser strävar alltid efter samarbete med vårdnadshavare. Utifrån elevens ålder och mognad involveras eleven. Resultat från varje elevs undersökning i samband med hälsosamtalen återförs i brev till vårdnadshavaren (dock ej på gymnasienivå). Vårdnadshavarna inbjuds till första besöket hos skolsköterskan, då eleven går i förskoleklass. I samband med att skolpsykolog och skollogoped involveras i insatser kring en elev förs dialog med vårdnadshavare kring insatser. Insatser föregås alltid av samtycke från vårdnadshavare/myndig elev.

13 Sida: 12 (14) Mariestads kommun arbetar löpande med att anpassa information på hemsidan för att verksamheten ska vara tillgänglig för medborgarna. Detta gäller också roller, ansvar och kontaktuppgifter avseende elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser. 12. Resultat Vilka resultat har uppnåtts i verksamheten av genomförda åtgärder. (3 kap. 10 p 3 Patientsäkerhetslagen) För att säkerställa patientsäkerheten inom samtliga insatser som regleras av hälso- och sjukvårdslagen inom barn- och elevhälsan har 2017 för första gången en patientsäkerhetsberättelse som innefattar även de psykologiska och logopediska insatserna upprättats. Mål för verksamheten dokumenteras, följs upp och utvärderas i yrkesspecifika kvalitetsverktyg. Till detta räknas PM och handlingsplaner för de medicinska insatserna. Dessa kvalitetsverktyg utvärderas på såväl yrkesgruppsnivå som avdelningsnivå och återförs till verksamheten genom sektorsövergripande kvalitetsutvärdering. Genom protokollförda möten i yrkesgrupperna för elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser, där yrkesspecifika frågor diskuteras, förs arbetet kring patientsäkerhet framåt. Under året har ledningssystem kompletterats med de psykologiska och logopediska insatserna. Till detta har en processkartläggning av de psykologiska insatserna gjorts. Syftet med detta är att kvalitetssäkra och likställa vården för alla elever. Arbetsplatsträffar, utvecklingsdagar, ledningsgruppsmöten, arbetslagsträffar och yrkesgruppsträffar med verksamhetschef sker regelbundet i syfte att säkerställa kvalitet och utveckling inom respektive verksamhetsområden och inom barn- och elevhälsan övergripande. 13. Övergripande mål och strategier för 2018 Mål Säkerställa en god och säker vård, enligt gällande lagar och förskrifter.

14 Sida: 13 (14) Strategier Fortsätta utveckla ledningssystemet för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet (3 kap. 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS: 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). Kontinuerligt utveckla rutiner för rapportering av avvikelser, klagomål och åsikter som uppkommer/framförs. Fortsatta utveckla och revidera rutiner gällande omhändertagandet av nyanlända elever som inte tidigare gått i svensk skola. Fortlöpande se över bemanningen på skolorna så att fördelningen har en likvärdighet för eleverna oavsett skola. Fortsätta att främja delaktighet och gemensamt ansvarstagande i frågor som rör händelser, risker och avvikelser inom elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser. Fortsätta utveckla arbetet med att tillsammans med övrig barn- och elevhälsopersonal och skolpersonal hitta bra rutiner för att säkerställa att alla elever får vård av god kvalitet. Mariestad i december 2017 Tinta Gustavsson skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Ivan Vojnovic skollogoped med logopediskt ledningsansvar Peter Byström skolpsykolog med psykologiskt ledningsansvar Stina Lindell barn- och elevhälsochef/verksamhetschef elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insatser