Välkomna till. en seminariedag om. Översvämningar

Transkript

1 Välkomna till en seminariedag om Översvämningar 1

2 Miljösamverkan Västra Götaland 49 gånger bättre tillsyn Projektledare: Lasse Lind, Cecilia Lunder, 2

3 3

4 Översvämningar När, Var, Hur Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västra Götaland johan.kling@lansstyrelsen.se

5 Vad är en översvämning?

6 Översvämning: när mark som normalt inte står under vatten tillfälligt täcks med vatten; detta ska inbegripa översvämningar som härrör från floder, bergsforsar, och översvämningar från havet i kustområden; översvämningar från avloppsvattensystem kan uteslutas Ref: Översvämningsdirektivet

7 Var uppstår översvämningar?

8 Svämplan = Översvämningsplan

9 Flodplan = Översvämningsplan Översiktlig översvämningskartering MSB

10

11 Dokumenterade översvämning fram t.o.m 2005 SMHI SVAR MSB

12 Faktorer som påvkerar var översvämningar uppstår FLÖDET! Fårans form Fårans friktionsmotstånd Fårans lutning Fårans kapacitet till breddflöde Kanaliseringar, rätningar m.m. uppströms Bestämmande sektioner vid höga flöden Brott i naturliga eller artificiella levéer, invallningar Isbildning Skred och ras Vindskjuvning

13 Är översvämningar negativt eller positivt?

14 Vad påverkar skadans storlek vid översvämningar Vattendjup Översvämningens varaktighet Flödeshastigheten Sedimentkoncentrationen Kornstorlek Våg och vindhastighet Miljögiftsbelastning Hastigheten på vattennivåns höjning när översvämningen börjar

15 Översvämningar i EU perspektiv Senaste åren har EU drabbats av 100 stora översvämningar Sedan 1998 har över 700 person avlidit på grund av översvämningar inom EU Kostnad : 250 miljarder kronor Över personer har tvingats flytta Om åtgärder inter kommer igång kan kostnaderna för översvämningar stiga ggr till över 1 miljard kr per år i framtiden (Ass. of British Insurers) Rumänien augusti 2010: 26 döda, Kostnad: 8,6 miljarder SEK Ref: UNEP

16 Traditionell översvämningshantering Fokus på de negativa effekterna Fokus på att reducera översvämningens storlek och reducera samhällets känslighet för skada Åtgärder fokuseras på lokala förutsättningar och genomförs direkt i anslutning till stora översvämningar Risk uttrycks enbart som återkomstperiod Åtgärderna fokuseras på att förändra återkomstperioden på den aktuella platsen Ref: WMO Ass. Programme on Flood Management

17 Integrerad översvämningshantering Integrerad översvämnings strategi Kust förvaltning Vatten förvaltning Risk och Skydd hantering Översvämningar har många positiva effekter som också måste ingå analysen Åtgärder för att minska översvämningsrisk kan förvärra risken för skador i samband med torka. En strategi måste innehålla alla typer av översvämningar, inte bara de extrema situationerna Markanvändningen och verksamheter som påverkar hydrologin bör ingå i strategin Måste integrera arbetet med Ramdirektivet för vatten Bör innebära en strategi på avrinnings områdesnivå som bygger på solidaritets principen Markanvändning

18 Åtgärder vid översvämningsrisk Strukturella åtgärder Diffusa åtgärder Omforma landskapet Erosionsskydd Åtgärder för att dämpa avrinningen Öka infiltrationen Åtgärder i stadsmiljöer Lokala åtgärder Invallning Utjämningsmagasin, dammar Avledningar Rensningar Ökad dränering Anpassningsåtgärder Regleringar Zonering Översiktsplanering Beredskapsåtgärder Förvarningssystem Varningssystem Beredskapsåtgärder Evakuering Omförflyttning Försäkringar Statliga Privata Efter: Petry 2002

19 Åtgärder vid översvämningsrisk Strukturella åtgärder Diffusa åtgärder Åtgärder på landskapsnivå Erosionsskydd Åtgärder för att dämpa avrinningen Öka infiltrationen Åtgärder i stadsmiljöer Lokala åtgärder Invallning Utjämningsmagasin, dammar Avledningar Rensningar Ökad dränering Anpassningsåtgärder Regleringar Zonering Översiktsplanering Beredskapsåtgärder Förvarningssystem Varningssystem Beredskapsåtgärder Evakuering Omförflyttning Försäkringar Statliga Privata Efter: Petry 2002

20 Hur kan man arbeta i praktiken med översvämningsproblematik? Analysera vad som har hänt uppströms översvämningsområdet avseende hydrologin, geomorfologin, markanvändning m.m. Förstå systemet och dynamiken i vattendraget, sjön eller kusten Undersök vad som har hänt med fåran inom översvämningsområdet lokal hydraulik Ta fram kurva för Skada vs. Återkomstperiod Förbered informationsinsamlingen inför nästa översvämning Ta fram strategi enligt integrerad översvämningsmetodik Sätt alltid in åtgärder i ett avrinningsområdesperspektiv Utgå från bästa möjliga teknik Samverkan!

21 Exempel Smedjeån, Laholm Smedjeån juli 2007 Aquarius projektet

22 Var skedde översvämningen? Flöde ca 25 m3/s = års flöde

23 Direkta åtgärder och slutsatser 2007 Högt vattenstånd i havet och dämningseffekt från Lagan stor betydelse Smedjeån var dåligt rensad både avseende död ved och sediment Trånga passager vid broar Reglering av uppströms sjöar och kraftverk delvis orsak. Viktigt att skapa magasin uppströms Kraftig nederbörd var huvudsakliga orsaken

24 Resultat från hydromorfologiska undersökningar 2009 Närmare hälften av årsnederbörden föll under 2 veckor Området som översvämmades utgjorde till största del tidigare våtmarksområde, Ränneslövs ängar som dikades ut på 1930 talet. Delar av området har tagits i bruk för jordbruk. Omfattande marksänkningar (ca 1,2 meter) Det finns naturliga trånga sektioner i ån som bidrar till att förstärka översvämningsrisken Flödet vid översvämningen 2007 var ca 24 m 3 /s medan fårans kapacitet i översvämningsområdet är ca 11 m 3 /S Rensningar av ån har marginell betydelse för extrema flöden Lagan hade obetydlig effekt på översvämningsområdet. Torka är ett minst lika stort problem i området. Åtgärder som rensningar, rätningar förstärker problem med torka. Dammar och reglerad sjö kan enbart reducera flödet i begränsad omfattning men kan vara viktiga för torka.

25 Hydrotekniska fallet

26 Vattenytan vid MQ och vid översvämningen 2007

27 Kapaciteten i fåran

28 Översvämningar ur ett försäkringsperspektiv Försäkrade händelser Försäkrad egendom Självrisker Erfarenheter

29 Försäkrade händelser Skyfall (1mm/minut eller 50 mm/dygn) Stigande sjö eller vattendrag Snösmältning Miljöansvar

30 Typ av skada Ersättning om vatten strömmar in direkt från markytan eller kommer upp ur avloppsbrunn Ingen ersättning om vatten tränger in genom golv eller vägg

31 Försäkrad egendom Byggnad (dock ej växthus, båthus mm) Egendom i byggnad ( - -) Motorfordon, vagnskada

32 Byggnad Skador i källare, ofta inredd bostadsdel Skador på pannor, tvättmaskiner etc Skador på företagsfastighet Avbrott i verksamhet

33 Egendom i byggnad Lösegendom för privatperson Varulager för företagare Maskinerier för företagare Arkiv etc i offentlig miljö Avbrott i verksamheten

34 motorfordon Skador på bilar mopeder etc Skador på avmonterade delar

35 Självrisker Företag minst ½ basbelopp Privat byggnad minst kr Privat lösegendom normal självrisk Vagnskada normal självrisk

36 Ansvarsfrågor Grundförsäkringen ersätter i första hand Återkrav kan riktas mot kommun

37 Vad kan inte försäkras? Egendom utomhus Växthus, simbassäng, båthus Växande gröda Skog

38 Vad kan komma att ändras? Vissa objekt kan inte försäkras Förhöjda självrisker Förhöjda premier för alla Förhöjda premier för riskobjekt Andra försäkringslösningar

39 Miljösamverkan Västra Götaland 9 mars 2011 Klimatanpassning Översvämningsförordningen Förebyggande arbete Charlotta Källerfelt

40 Klimatanpassning Åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Klimatanpassning är inte det samma som åtgärder för att minska klimatpåverkan.

41 Framtida klimat SMHI gör klimatanalyser utifrån olika klimatscenarier. Stora osäkerheter. Ökad temperatur: Ökad nederbörd: 3-5 C (2100), mest på vintern Mer regn på vintern (40-80%), ev t.o.m mindre på sommaren än nu. Havsnivåhöjning: upp till 1m (2100)

42 Konsekvenser av ett varmare klimat Exempel Minskat värmebehov, Ökad kylbehov Värmeböljor Ökad avkastning inom jordbruket Fukt och mögelskador Sämre vattenkvalité Vegetationsperioden förlängs Fler skadedjur och djur- och växtsjukdomar Ökad turism

43 Konsekvenser av havsnivåhöjning Exempel Översvämningar Saltvatteninträngning Erosion

44 Konsekvenser av ändrad nederbörd Exempel Översvämningar Ökad avrinning Ökad erosion Ras och skred Urlakning av näringsämnen Spridning av föroreningar Bräddning av avloppsvatten Belastning på dagvattensystem Torka sommartid

45 Länsstyrelsens roll Samordna anpassningsarbetet hos statliga aktörer Tolka underlag om klimatförändringar och lokal anpassning av meteorologiska uppgifter och varningar i länet Ta fram en regional analys som underlag för planering och åtgärder Samordna mellankommunal planering Stödja kommuner och andra aktörer Bidra till kunskapsförsörjning hos länets aktörer Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)

46 Länsstyrelsen för det hållbara samhället Klimatanpassning Energi och klimatpåverkan Vatten Socialt hållbar samhällsutveckling Miljömål

47 Vad gör vi i Västra Götalands län? Gemensamt antagande om klimatets utveckling och effekter Klimatanalys beställs av SMHI Konsekvensanalys Klart sep 2011 Intern och extern kunskapsförsörjning Planeringsunderlag Stigande vatten Klimatanpassning i Viskans avrinningsområde

48 Översvämningsförordningen Förordningen (2009:956) om översvämningsrisker Syfte med direktivet är att minska ogynnsamma följder av översvämningar för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet

49 ARBETE MED ÖVERSVÄMNINGSDIREKTIVET Lst ska ta fram underlag till preliminär bedömning av översvämningsrisker MSB bearbetar och gör preliminär bedömning Lst ska utarbeta kartor för vattendistriktet med områden och ogynnsamma följder. Lst ska ta fram riskhanteringsplan för att minska ogynnsamma följder på människors hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet.

50 Preliminär bedömningen Inträffade översvämningar med allvarlig ogynnsam påverkan på människors hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. Övriga där liknande händelser kan förutses ge betydelsefulla ogynnsam följder Bedömning av framtida översvämningars ogynnsamma följder. Foto: Martin Fransson

51 Inträffade översvämningar i Västra Götaland med betydande konsekvenser Vänern och Göta Älv (2000/2001) Upperudsälven 2000 Mölndalsån 2006 Säveån 2006 Skee 2000 Orust 2002 (skyfall) Göteborg 2005 och 2008 Uddevalla Foto: Thomas Johansson

52 Inrapporterade historiska översvämningar till MSB Uppgifter från 20 länsstyrelser Från år Ca 180 översvämningar inrapporterade Ogynnsamma konsekvenser på människors hälsa, miljön, ekonomisk/samhällelig verksamhet, kulturarv, följdeffekter

53 Inrapporterade översvämningars påverkan JA NEJ Uppgift saknas Kulturarv 17% 18% 65% Miljö 31% 18% 51% Ekonomisk/sam hällig verksamhet 81% 26% 46% Hälsa 28% 26% 46%

54 Vad händer nu? MSB kommer att peka ut översvämningshotade området i år MSB jobbar nu med Kriterier för översvämningstyper Kriterier för vad som är av betydande risk Kriterier för inträffade översvämningar, omfattning och skador, el annat VM ta fram kartor över områdena som visar Befolkningsdata Ekonomiska verksamheter Miljöfarliga verksamheter

55 Riskhanteringsplaner Områden med betydande översvämningsrisker Mål för hantering av översvämningsrisken, minska risken för människors hälsa, miljö, kulturarv, ekonomisk verksamhet Särskilt vikt vid förebyggande, skydd och säkerhet Åtgärder och prioritering Genomförande av planen och kontakt med allmänhet Klara Klimatförändringar 2021

56 Förebyggande arbete inom Skyddsoch säkerhet Älvsamordningsgrupper Gemensam samverkansinstruktion i Sydvästra Sveriges Vattendrag Beställer underlag, ex Vänerutredning Tillsyn av kommunal räddningstjänst Stödjer kommunerna i Risk- och sårbarhetsanalysarbetet Fysisk planering 3 Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 5. risken för olyckor, översvämning och erosion.

57 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION KILLER BUGS IN THE FLOOD EXCLUSIVE: HUNDREDS COULD DIE, SAYS SCIENTIST HUNDREDS of flood victims could be killed by a brew of terrifying bugs lurking in the murky water. The Mirror 26/07/

58 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Översvämning: vad är problemet (problemen)? Höga flöden i vattendrag, smältvatten, skyfall Föroreningar Ras Läckor Elavbrott Vattenbrist Tillgänglighet Verksamheter Industrier, lantbruk, sällskapsdjur mm Uthållighet

59 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Pumpstation Örnsköldsvik Aug Foto LG Olsson

60 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Foto: Anders Pålsson

63 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION WATER HOGS : COPS CALLED AS CROOKS DRAIN BOWSERS FIGHTS broke out and police were called in yesterday as flood victims battled for clean drinking water. There were ugly scenes as selfish scavengers drained bowsers in Gloucestershire and crooks cashed in by selling on their supplies. Police stood guard over stacks of bottled water in Gloucester, Cheltenham and Tewkesbury to make sure everyone got their fair share. The Mirror 26/07/

64 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION

65 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Bakgrund l Dricksvattenförsörjning är samhällsviktig verksamhet och en nationell angelägenhet l Enskilda kommuner har inte ekonomi att bygga expertstöd, resurser eller krisberedskap för stora och ovanliga kriser

66 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION VAKA bildas

67 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION I akut kris ge kollegialt stöd med gruppens;» Expertkunskaper» Expertnätverk» Nödvattenförsörjningsutrustning För att ge uppdragsgivaren handlingsalternativ och mental avlastning

68 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Medlemmar VAKA medlemmar Geografisk spridning, alla storstadsproducenterna ingår Särskilda kompetenser och särskild kriserfarenhet, personligt urval Kommer från; Dricksvattenproducent, Miljö- och hälsa, Räddningstjänst Kompetenser och erfarenheter Kompetenser; Mikrobiologer, kemister, ingenjörer, geohydrologer, brandingenjörer, laboratoriechefer, informatörer Erfarenheter; allvarliga föroreningar i vattentäkter, översvämningar, bristsituationer, skred, elavbrott, läckor, förorenade ledningsnät, nödvattenförsörjning, informationshantering etc.

69 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Vem kan söka stöd från VAKA? Dricksvattenproducenter Miljökontor Räddningstjänst Krisledningsnämnder Regionala och centrala myndigheter Krav; stöd av chefen för att ringa VAKA - SOS Larmnummer

70 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Nödvatten Foto: Per-Anders Bergman

71 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION England 2007: hushåll ca personer, 11 sjukhus och 1 fängelse utan vatten i > två veckor, hemlösa, utan el vattentankar (1-2,5 m 3 ), påfyllning 3 ggr/d? 5 milj liter vatten fördes in /dygn, varav 3 milj liter flaskvatten (praktiskt: 80 tankbilar, >20 timmar mellan fyllning) Kokrekommendationer på tankvattnet pga risk för sabotage och omöjligheten i ständig bevakning

72 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION 27 Containers på lastväxlarflak 1008 combo cisterners 6 platser

73 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION EWK - Nödvattentankar på 6 platser Eslöv 6 containers (vol. 248 m3) Ringsjöverket, Sydvatten Ljung MSBs depå 6 Containers Visby 1 container (vol. 43 m3) Vattenverket, Gotlands kommun Stockholm 6 Containers Norsborgs vattenverk, Stockholm Vatten Sundsvall 4 containers (vol. 139 m3) Sidsjöns vattenverk, MittSverige Vatten Luleå 4 containers Vattenverket, Luleå kommun

74 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION EWK Emergency Water Kit När? Vid akuta kriser inte vardagshändelser! Hur? Ring VAKA-gruppen via larmnumret VAKA har tel nr till transportörer VAKA förmedlar kontakt med lagerplatsen Alla platser har dygnetruntbemanning Kostar? Kommunen betalar transporterna och återställande av materielen

75 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION 53 larm; juli 2004 t o m 2010 (41 sedan 2008) Vilka har larmat? 32 Dricksvattenproducenter 11 Miljökontor 4 Räddningstjänst 1 Beredsk.samordn. 3 Länsstyrelser 1 Myndighet 1 Departement (DK) Ex på händelser; Smitta Farligt Gods olyckor Förorening av (risk för) vattentäkt Läckor Översvämningar Hot, inbrott, brand Ledningsnät korskoppl. och föroren. 10 händelser har VAKA varit på plats

76 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Typ av Händelser 17 Vattentäkt 3 Vattenverk 25 Ledningsnät 6 Konsumenter 5 Lab. 2 Annat Ytvatten Grundvatten Geologi Geohydrologi Meterologi Processteknik Krisledning Intern info Felsökning Orsaksutredning Klorering Felsökning Information Nödvatten Tankar Kemi Mikrobiologi Analyser Provtagning Stöd Coach. Expertnät m.m. VAKAs kompetenser

77 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Faktiska efterfrågade insatser och stöd inom Vattentäkt Geohydrologi Meteorologi Riskvärdering Orsaksutredning Provtagning Föroren.risker Mikrobiologi Försäkr,frågor Räddningstjänst 5 Vattenverk Processteknik Krisledning Intern info Felsökning Desinf.metoder 29 Ledningsnät Orsaksutredning Klorering Felsökning Saneringsmetoder Provtagning 29 Konsumenter Information Media Nödvatten 20 Lab. Kemi Mikrobiologi Analyser Provtagning Prov trsp Analystolkning Krislednings stöd Ledningstöd Prioritering Riskvärd. Kommunikation/Info Gemensam lägesbild Stöd i olika expertomr. Provtagning Smittskydd

78 NATIONAL FOOD ADMINISTRATION

79 Vatten inte alltid idylliskt Catarina Bernau, Bitr. Miljöchef

80 ARVIKA SVERIGES INNERSTA HAMN 2

81 3

82 Lätt att minnas! 4

83 5

84 6

85 7

86 8

87 JORDBRUKSMARK SOM DRABBADES 9

88 RENINGSVERKET -BEHANDLAR NORMALT M³/DYGN -FICK NU TA EMOT > M³/DYGN 10

89 AVLOPPSPROBLEM 11

90 12

91 13

92 14

93 MÅNGA DRABBADE ANLÄGGNINGAR 15

94 16

95 17

96 18

97 VAD GJORDE VI? PROVTAGNINGSPLANER FÖR DRICKSVATTEN INVENTERADE VILKA LIVSMEDELSLOKALER SOM HADE KÄLLARUTRYMMEN FÖRBJÖD I VISSA FALL LIVSMEDELSHANTERING INFORMERADE LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR I UTSATTA LÄGEN 19

98 MEDVERKADE VID UPPLYSNINGSCENTRALEN VAR MED I KOMMUNENS LEDNINGSGRUPP SKRIFTLIG INFORMATION TILL DEM SOM ARBETADE VID FÖRDÄMNINGARNA (SAMARBETE MED TEKNISKA) VATTENPROV ÄVEN VID SMÅ KOMMUNALA VATTENTÄKTER PROVTAGNING PÅ DET INVALLADE VATTNET PRESSMEDDELANDEN 20

99 PROBLEM AVLOPP, SMITTSKYDD, LIVSMEDELSHYGIEN RYKTESSPRIDNING ALLMÄNHETEN HAR SVÅRT ATT TÄNKA SMITTSKYDD 21

100 LÄRDOMAR BILDA ER EN UPPFATTNING OM DET TOTALA LÄGET VAR MINST ETT STEG FÖRE I TANKEN SAMARBETA. HJÄLP TILL DÄR DU KAN OCH BE ANDRA OM HJÄLP LITA PÅ VARANDRA INFORMERA MYCKET OCH ÄRLIGT MEN POSITIVT TA TILLVARA FRIVILLIGA INSATSER SKÄMTA INOM ORGANISATIONEN OM ELÄNDET 22

101 EFTERARBETE INFORMATION AVSEENDE SKRIDSKOIS INFORMATION OM SANERINGSARBETE INOMHUS RÅD VID ÅTERSTÄLLNINGSARBETE UTOMHUS INFORMATION OCH HJÄLP MED KLORERING AV ENSKILDA VATTENTÄKTER 23

102 Tack! 24

103 Räddningstjänst kl. 18: i Bengtsfors Kommun

104 Strömfåran vid 20:e Slussen

105 Upperudsälven med Dalslands kanal

106 Samverkan

107 Stabsmöte

108 Presskonferens

109 Gustavsfors

110 Karl i Lyse,Brookupant

111 Gabionbyggare

112 Gamla Strömbron, Bengtsfors

113 EKA, Bengtsfors