Dis sectioner. My ologisk a. Äfhandling om Musklerne HENR. WILH. ROMANSON Anatom» et Chirurg. Professor. M e n n i s k o k r o p pen, eller

Transkript

1 My ologisk a Dis sectioner eller Äfhandling om Musklerne M e n n i s k o k r o p pen, med Med. Facultetens Samtycke o c Ii under inseende HENR. WILH. ROMANSON Anatom» et Chirurg. Professor Ledarn. af Kongl. Wetenskaps Societet. i Upsala Intendent öfver Sätra Hälso-Brunn, Jemte bifogad Medico-Iegal Aphorism FÖr Medicinska graden Till offentelig granskning utgifne a BERNDT W. INGMAN. Stipcnd. Stjernecrenlz. Smoland. Medicinska Lärosalen p. v. t. XIII. St. den 4 Åpril i83. Upsala Palmblad et C.

2

3 97 Der» drar 'Tungan åt sidan upåt; genom den förena de verkan af båda musklerne dragés tungan bakåt och vid gas på bredden. Stylopharyngeus, (Griffehitskottets Svälj-muskelj. Denna ar, af de tre muskler, som uppkomma från griifelutskottet, den medlersta, och som ligger mast inåt. Den uppkommer högst från griffelutskottets inre sida, går snedt ned framåt och inåt, och förr an den emellan Constrictor pharyngis superior och medius upnår tunica propria pharyngis, skilja sig från dess inre rand några myc ket smala költfascikjer, hvilka blanda sig med constrictor pharyngis superior, derefter stiger den nedåt emellan con strictor pharyngis medius och tunica propria pharyngis, och fäster sig med sina främre fibrer vid denna membran; dess bakre fibrer blanda sig med palatopharyngeus, gå framat under cornu majus ossis hyoidis till öfre randen, och till en del bakåt under constrictor pharyngis inferior till bakre randen af Cartilago tliyreöidea. Bakom Stylopharyngeus, nära Nervus dess yttre rand, ligger glossopharyngeus, som med sin ramus lingualis straxt invid pharynx går Öfver denna muskel till tungan; och framför densamma, där som Nervus glossopharyngeus vänder sig kringom den, ligger Artera palatina adscendens. Emellan denna muskel och den första halsvertebern *!Sga? inneslutna i fast cellulosa, ännu följande Nerver ch Vasa: Carotis Cerebralis, öfver hvilken Nervus glos sopharyngeus nedstiger snedt inåt; bredvid denna utåt, och något litet bakåt, Vena Jugularis interna; emellan des sa bada Vasa Nervus hypoglossus, och straxt bakom L

4 denna Nervus vagus; den förra ligger frän hufvudet till första halsvertebern bakom carotis; bredvid Vena Jugularis interna nedstiger snedt utåt öfver första halsverteberns tvärutskott Nervus Accessorius ad Vagum, som ofvantill, emellan denna verteber och hufvudet, ligger bakom venen. Bredvid denna muskel, vid dess inre och öfre sida, lig ger mycket fett. Båda musklerne utvidga pharynx, och upplyfta den jemte larynx, hvarvid epiglottis af tungroten nedtryckas, och öfre öppningen till larynx tillslutes. Hy oglos sus. Tungbenets Tungmuskel. Den bestar af tre portioner, som man förut ansåg för tre särskilda muskler. Den yttre bredaste portion (Ceratoglossus) kommer från undre randen af cornu rnajus ossis hyoidis, den inre smalare portion (Basio-glossus) från öf re delen af kroppens yttre yta, och den djupare portion (Chondro glossus), som ligger under den inre, från cornu minus; denna sidstnämnde portion skiljes genom mellangående fibrer från den inre; den inre och yttre portion lägga sig med sina ränder invid hvarandra; den sidsta sammanhänger ofta med fibrer af Constrictor pharyngia mediusj de två öfriga portionerna förblanda sig med alla tungans muskler på deras sida. Nästan öfver midten af denna Muskel stiger nervus hypoglossus snedt uppåt och inåt, och bredvid denna, på undre sidan, Arteria lingualis, som genomborrar denna muskel vid midien af dess bredd, och betäckes af dess inre hälft; ibland betäckes denna artair redan straxt i början af hela muskeln.

5 99 På denna muskel ligger upåt och inåt: Glandula sub ungualis, utåt styloglossus; inre portions ursprung betäckes af geniohyoideus; under yttre portion ligger till största de len con8trictor pharyngis medius; dess inre rand gränsar till största delen nedåt till Genioglossus, och ofvantill framskju ter en del af Lingualis under den. Den drar tungan nedåt, och plattar den. Genioglossus. Hakans Tungmitikel. Denna tungans starkaste och platta muskel ligger med sin undre eller främre rand bakom geniohyoideus, på dess yttre yta ligger nedtill hyoglossus, ofvantill glandula subitagualis och lingualis, emellan denna muskel och genioglos sus ligger Arteria ranlna; med sin Inre yta lägger den sig emot sin make på andra sidan. Den kommer från nedre käkens spina interna, breder sig med sina köttfasickler emot roten, ryggen och spetsen af tungan; de öfre, einot lungans spets gående fasciklarne, äro de kortaste, de undre de längsta; dessa blanda sig un der yttre portion af hyoglossus med den öfre och medlersta constrictor pharyngis, och med styloglossus, och fästa sig också dels vid öfre randen af tungbenets kropp, dels öfvergå de bakom denna i en tunn aponeuros, som fäster sig vid ryggsidan af epiglottis; de flästa af de undre längsta fasclklerne sammanfläta sig med sina makar från andra sidan. Ju närmare dess köttfasciklar komina till dorsum linguse, desto närmare förena de sig med de andra tungmusklernes köttfascikler. Den drar tungbenet upåt, och för tungan up oeh ur

6 100 mannen; bjelper till att hålla epiglottis upra'tf, gör Iarynx trängre. L i n g u a 1 i s, Tungmuskeln, sammansattes af köttfaicikler, som tillhöra dels slyloglossus, dels den yttre öch djupare portion af hyoglossus, gir från tungroten, emellan genioglossus och inre portion af hyo- * glossus allt ända till tungans spets, där den småningom blir tunnare och smalare«, Den förkortar tungan och böjer dess spets neråt. Muskler vid Grenar: Masseter, goideus externus. Tinningarne och nedre Käkens Temporalis, Pterigoideus internus, Pteri- Masseter, Mandibular is, Kåkmuskeln. Den ligger på Nederkäksgrenens nästan hela yttre yt.a, allt ända till dess ledutskott; dess bakre del betäckes af Glan dula Parotis, och dess undre och främre del af latissimus colli; med öfversta delen af dess bakre rand gränsar den till Käkledsgangscapseln. Öfver densamma ga på tvären mån ga grenar af Nervus Facialis, arteria transversa faciei och Orkörtelns utförsgång (ductu.s stenonianus); båda de sistnämn de ligga på ett litet afstånd under Arcu3 Zygornaticus; fram* för understa delen af dess främre rand stiger Arteria fa. cialis upåt. Vid dess bakre rand visa sig på densamma tvänne stråta carnea, men som merendels icke helt och hållet kunna skiljas från hvarandra; det yttre bredare Stratum kommer från

7 undre randen af kindbenet och från understa delen af dess tinningyta, och är ofvanlill tendinost, invertes köttigt; det inre ßmalare och kortare Stratum, som ligger inera bakåt, kommer köttigt från undre randen och inre ytan af tinning benets kindutskott, det blir nedåt tendinost; det yttre lagret» fibrer gå snedt nedåt och bakåt, det inre lagrets rätt nedåt; båda la gren sammanväxa snart med hvarandra, och fästa sig på yttre ytan af Nederkäkens kronutskott och gren, allt än da till dess undre och bakre rand; vid kronutskotfet är den sammanväxt med senan af temporalis. Den drar nederkaken emot de båda öfre käkarne, T e m p o r a l i s, Tinningmuskeln. Den betäckes till största delen af en aponeuros, som fäster sig på hjessbenets och pannbenets linea semicircularis, på kindbenets tinningrand och kindbågens öfre rand; emot kindbågen är denna aponeuros tjockast, och den genombor ras af Arteria temporalis, och af en eller par grenar af Nervus subcutaneus malae, från 5:te bjernnervens andra gren. På denna aponeuros ligga flere nerver, och arteria tempora lis: på dess bakersta del nervus temporalis superficialis från 5'te hjernnervena tredje gren, på medlersta och främre de len flere utgreningar af Nervus facialis. Muskeln består af 2:ne strata; det yttre mycket tunna re lagret upkommer senigt från aponeurosen, blir vid ned stigandet köttigt och smalare, och förenar»ig bakom arcus zygornaticus med inre lagrets tendo, hvilket redan sker förut emot muskelns främre rand; det inre mycket större lagret kommer från pannbenet» och hjessbeneo planum semicirculare, från öfre delen af kilbenets m dl.ersta flygels yttre yta

8 och från kindbenets tinningyta, från tinningbenets fjalldel, och med en smal särskild fascikel från tvärlisten på kifbenets medlersta flygel. Emellan denna fascikel och muskelns inre lager går oftast arteria maxillaria interna igenom, och bakom denna fascikel går m. pterygoideus externus på tvären. I fossa temporalis ligger vid dess främre rand mycket fett. Vid sitt ursprung är denna muskel bredast och tunnast, emo't dess främre rand blir den tjockast; dess bakersta del går på tvären framåt, och böjer sig nedåt kringom roten af processus jugalis. Dess köttfibrer öfvergå blott på yttre sidan strålformigt uti en srark tendo, som nedstiger bakom kindbågen, och fä. ster sig på frärnré och bakre randen, på yttre och till stör sta delen pä inre ytan af nedeikäkens kionutskott, allt ända till dess linea obliqua interna. Den drar nedre käken upåt och bakåt. Pterygoideus internus inre Flygelmuskeln. Denna befinner sig vid inre sidan af nederkäksgrenen; vid dess ursprung ligger på tvären bredvid densamma inåt circumflexus palati, och bredvid denna utåt pterygoideus ex ternus; emellan desö yttre yta och under käksgrenen ligga i följande ordning, utifrån inåt: Arteria maxillaris interna, li* gamentun) maxillae laterale, nervus maxillaris inferior och lingualis, båda kommande från 5;te hjernpervens 3:dje gren; framför dess främre rand ligger en del af buccinator och con. strietor pharyngts superior. Den upkommer ten.dlnos från fossa pterygoidea på kilbenets

9 io3 undre flygel, och med.en «mal köttfascikel från öfverkäkens tuberositas maxillaris, och fäster sig på inre ytan af nederkaksgrenen, allt ända till dess undre och bakre rand. Den drar nederkäken snedt upåt emot den andra sidan; bada under förenad verkning draga den ratt upåt. Pterygoideus externus yttre Flygeltniifkeln. Liigger djupt emellan temporalis och pterygoideus inter nus. Den består af två portioner.' den öfre mindre kommer från undre delen af tinningytan på kilbenets medlersta fly gel, och stiger ned snedt utåt; den undre större portion kommer från muskelbladets yttre yta på kilbenets gomfly gel, och går på tvären utåt; båda portionerne fästa sig före nade på den främre uihålkade ytan af nederkäkens ledut skott, och på ledgångens capsel och mellanbrosk. Vid den inre eller bakre ytan af den större portion be«finna sig i en fet cellulosa inneslutne : arteria meningea me dia, nervus temporalis superficialis, nervös maxillaris infe rior och lingualisj vid den yttre ytan af densamma ligga arteria maxillaris interna, och nervus buccinatoriu9, eom framkommer emellan båda portionerne. gren. Alla dessa nerver komma från 5:te Hjernnervens 3;dje Den drar nederkäkens ledutskott framåt, och dess kropp emot den andra sidan. Båda musklerne tillsammans draga underkäken framåt. VIII Dissection innefattar de Muskler» som på främre, bakre och 9idodelar<

10 ne af thorax ligga närmast refbenen, äfvensom på främre si dan närmast ryggraden; de äro: Serratus posticus superior, Serratus posticus inferior, Intercostales extern i, Intercostales in tern i, Triangulär is Ster ni, Longus Colli, Recti Capitis anteriores och la teralis, och Scale ni. (Mm. Serrati renas från cellulosa, äfvenså Intercostales externi allt ända till tendines Sacrolumbalis; deras bakersta del, som betäckes af denna muskel och Longissimus dorsi, blir först efter dessas praeparation synlig. Intercostales ex terni lossas vid refbenens undre rand, och uppdissekeras emot den öfre, hvarefter de mellan costae och deras brosk liggande Intercostales interni renas anda till Sternurri. För att komma till Tringalaris Sterni måste Refbenen på bägge sidor af Thorax afsogas, Och Intercostalmusklerne på samma stäl len genomskäras; det f i:te och i2:te refbenet förblifvå hela, men musklerne emellan det io:de och li:te refbenet genom skäras på bägge sidor allt ända till afsågningsstället ; och se dan man äfven klufvit pars costalis diaphragrr.atis på bägge sidor, så upplyftas bröstbenet jemte de dervid fasthängande främre delarne af costä, mediastinum aflossas (dock icke för nära) bakom sternum och bröstbenet skiljes från thorax. Bröstcavitetens contenta uttagas, utan att Intercostalmusklerne och Longus Colli skadas. Pleura och Cellulosan frånskil jas så väl på det afskiljda stycket från Triangularis Sterni och den quarsittande delen»f Diaphragma, som från den öfriga delen af- thorax, och på den ena sidan från Intercostales interni. Triangularis flikar åtskiljas fråh hvarandra och från Transversus Abdominis, och hela muskeln dissekeras ren. De främre närmast halskotorne liggande musklerne, äfven som Scaleni r^nas från Vasa, nerver och cellulosa, så att de ras insertioner blifva synlige)

11 APHORISMUS DE MED I CO T ESTE.. JOrevissime disquisituri, quatenus Medicum oporteat contra segro«tantem, qui sua opera curatur, testimoniura dicere, primum obser-- vabimus segrotum a Medico, cui secreta de statu corporis sui commisit, non inique postulare, ut se idoneum eorum et prudentem custodem exhibeat«. Hsec silentii: necessitas partim a sensu honesti omnibus, qui fide data in partem secreti vocantur, communi pendet; partim vero a jure jurando, in examine practica dato, quo "morborum occultorum patefactione sese cegrotanti non nociturum, nec moestitiam ipsi molurumnostratium quisque spondet. Difficilius autem erit dijudicatu, quousque in caussis singulis haec arcani servandi fides se extendere debeat, quum dictio testimonii in questionibus publicis nihilo magis a Medico quam ab alio quovis cive detrectari posse videatur. Naturam vero secretorum, quse cum morbis clandestinis quodam modo connexa sunt, consideranti facillime apparebitmedicum neque deformitates et vitia corporis, quse retexit seger,, neque genus-morbi ejusque principia prodere debere;1 haec rtaque totidem esse momenta,: quse silentii necessitatem ipsi imponunt et quasi limites constituunt, inträ quos consistere debet, ubi legibus nihil deficite sancitum inveniat.' In caussis igitur civilibus» «aedicus- omnino non audiendus videtur tamquam testis, cum oeqjw

12 ' abnuere, rogationi autem, ut tamquam artis peritus suam de qusef ad testiraonium contra segrum," quem curat," dicendtim," neque ad hoc ipsi reddendum idoneus haberi possit, Si autem morbus ejusque caussse cum crimine capitali ita cohserent, ut eorum cognitio ad idem explanaudum necessaria videatur, citatum recusare semper nen posse medicurm quin testimonio suo rem illustret, suspicamur. Certe, si segrotantes respicimus, qui in Nosocomiis pnblicis curantur, necessitatem silentii medico haud injunctam esse, nisi quis eorum forte propriori familiaritatis vineulo cum ipso medico conjunctus sit, nemo non fafcebitur. Ceterum medicus in iis casibus, de quibus ex officio muneris silere ipsi licet, testimonium tantummodo in foro stione agitata sententiam aperiat, deesse non potest; nam alla est ratio artis periti ac testis': illius opus est judicio post crimen cognitum, hujns vero indicio, ut cognoscatur»