DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN ISTOCKHOLM Avdelning 04 DOM Meddelad i Stockholm Sida l (5) Mål nr KLAGANDE Naturvårdsverket l Stockholm MOTPARTER l. Svenska Naturskyddsföreningen, Stiftelsen Världsnaturfonden WWF, Svenska Rovdjursföreningen, Ombud för 1-3: Jurist Oscar Alarik Svenska Naturskyddsföreningen Box Stockholm 4. Wolf Association Sweden, c/o Carola Ankar Lövbacka Mölnarp Vrigstad ÖVERKLAGATAVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms beslut den 23 december 2014 i mål nr och , se bilaga A SAKEN Avskrivna mål om licensjakt efter varg 2014 ~TENSAVGÖRANDE l. Kammarrätten avvisar överklagandet i den del som gäller förvaltningsrättens beslutsmotivering. 2. Kammarrätten meddelar prövningstillstånd och avslår överklagandet i den del som gäller förvaltningsrättens beslut att avskriva målen. Dok.ld Postadress Box 2302 l Stockholm Besöksadress Birger Jarls Torg 5 Telefon Telefax E-post: kammarrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

2 KAMNIARRÄTTEN ISTOCKHOLM A v delning 04 DOM Sida2 Mål m m.fl. BAKGRUND Naturvårdsverket fattade den 19 december 2013 ett beslut om licensjakt efter varg i Dalarnas, Värmlands och Örebro län. Jakttiden bestämdes till perioden 1-15 februari Beslutet överklagades till förvaltningsrätten, som beslutade att det tills vidare inte skulle gälla (inhibition). Vid sin slutliga prövning den 23 december 2014 ansåg förvaltningsrätten att Naturvårdsverket inte haft fog för sitt beslut men att målen skulle avskrivas från vidare handläggning eftersom giltighetstiden för beslutet hade löpt ut. YRKANDEN M.M. Naturvårdsverket yrkar i första hand att kammarrätten ska pröva frågan om licensjakt i sak och fastställa verkets beslut. I andra hand yrkar Naturvårdsverket att kammarrätten ska upphäva förvaltningsrättens beslut, fastställa att en minskning av koncentrationen av varg där den är som tätast kan vara ett självständigt syfte för licensjakt samt återförvisa målen till förvaltningsrätten för prövning av övriga förutsättningar för licensjakt. Till stöd för sitt överklagande framför Naturvårdsverket bl.a. följande. Förvaltningsrätten har avskrivit målen från vidare handläggning men ändå gjort uttalanden i sak. Naturvårdsverket anser dels att förvaltningsrätten borde ha prövat målen i sak, dels att förvaltningsrätten gjort en felaktig bedömning av förutsättningarna för licensjakt. Enligt Naturvårdsverket är det en rimlig utgångspunkt att mål där t.ex. den aktuella tiden har passerats ska avskrivas. I mål där frågan är av principiellt intresse kan det dock finnas ett behov av ett avgörande i sak, trots att tiden passerats. Förvaltningsrättens uttalanden om brister i Naturvårdsverkets beslut återfinns endast i skälen för avgörandet och inte i själva avgörandet. Uttalanden i skäl anses sakna självständig rättsverkan, vilket innebär att de inte är möjliga att överklaga.

3 KA..NIMARRÄTTEN I STOCKHOLlVI A v delning 04 DOM Sida 3 Mål nr m.fl. Naturvårdsverket går dänned miste om en överprövning av sakfrågan om licensjakt, genom att förvaltningsrättens uttalanden inte är möjliga att angripa. Naturvårdsverket har endast möjlighet att överklaga själva avskrivningen. Detta är beklagligt eftersom det i stor utsträckning saknas vägledande avgöranden om förutsättningarna för licensjakt efter skyddade arter. Det finns ett principiellt intresse av ett avgörande i sak och Naturvårdsverket anser att förvaltningsrätten felaktigt har avskrivit målen. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENs AVGÖRANDE Frågorna som kammarrätten ska pröva Kammarrätten konstaterar att förvaltningsrätten har skrivit av målen från vidare handläggning med hänsyn till att giltighetstiden för Naturvårdsverkets beslut löpt ut. I sina beslutsskäl har rätten ändå prövat om Naturvårdsverkets beslut var korrekt. Naturvårdsverket angriper nu förvaltningsrättens beslut och anser dels att det var fel att skriva av målen, dels att förvaltningsrätten i sina skäl gjort en felaktig bedömning av förutsättningarna för licensjakt efter varg. Kammarrätten behandlar först frågan om förvaltningsrättens skäl kan överklagas och därefter frågan om avskrivningsbeslutet i sig var riktigt. Frågan om förvaltningsrättens beslutsmotivering Ett beslut får överklagas av den som det angår, om det gått honom eller henne emot. Detta framgår av 33 förvaltningsprocesslagen (1971:291). Det är själva utgången i målet som ska ha gått klaganden emot. Skälen som sådana kan inte komma under självständig prövning genom överklagande G fr W ennergren och von Essen, Förvaltningsprocesslagen m. m., 6 u.,

4 KA.MlVIARRÄ TTEN ISTOCKHOLM A v delning 04 DOM Sida4 Mål m m.fl. s. 379). Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att ett överklagande som avser enbart beslutsmotiveringen inte kan tas upp till prövning utom i sådana sällsyna undantagsfall då denna har självständiga rättsverkningar. Ett överklagande som syftar till att överinstansen ska göra vissa ändringar i de uttalanden som underinstansen gjort ska därför i regel avvisas (se bl.a. RÅ 2006 ref. 21 och HFD 2012 not. 14). Kammarrätten kan inte se att förvaltningsrättens beslutsmotivering i detta fall har självständiga rättsverkningar. Förvaltningsrättens uttalanden om förutsättningarna för licensjakt efter varg 2 O 14 kan därmed inte komma under självständig prövning i kammarrätten. Naturvårdsverkets överklagande ska således avvisas i den del som gäller förvaltningsrättens beslutsmotivering. Frågan om förvaltningsrättens avskrivningsbeslut Kammarrätten finner skäl att meddela prövningstillstånd i denna del. Ett avskrivningsbeslut kan enligt kammarrättens mening, om det överklagas, prövas på så sätt att överinstansen bedömer om det var rätt eller fel av underinstansen att skriva av målet (jämför bl.a. RÅ 2005 ref 84). Åtgärden att skriva av ett mål från vidare handläggning när frågan i målet har förlorat sin aktualitet är vanligt förekommande och betraktas normalt som korrekt (jämför bl.a. HFD 2013 ref. 70 och HFD 2014 ref. 47). I vissa fall förekommer det dock, i vart fall i förvaltningsrätt och kammarrätt, att överklaganden avslås eller bifalls trots att frågan har förlorat sin aktualitet. Detta gäller framför allt vid prövning av mycket ingripande åtgärder, som t.ex. beslut om psykiatrisk tvångsvård. I detta fall konstaterar kammarrätten att giltighetstiden för Naturvårdsverkets beslut hade löpt ut vid tidpunkten för förvaltningsrättens

5 KA.Ml\1ARRÄTTEN ISTOCKHOLM A v delning 04 DOM Sida 5 Mål nr m.fl. avgörande. Även om det kan framstå som angeläget att frågan om licensjakt prövas i högre instans har förvaltningsrätten med hänsyn till detta haft grund för att skriva av målen. Naturvårdsverkets överklagande ska därför avslås i den del som gäller_förvaltningsrättens avskrivningsbeslut Beslutet att meddela prövningstillstånd får inte överklagas. HUR MAN ÖVERKLAGAR i övrigt, se bilaga B (formulär l). ~VJ!~/1-~~ Thomas Norling Pär Hemmingsson Johan Jansson _ kammarrättslagman ordförande kammarrättsråd tf kammarrättsassessor us Andersson föredragande

6 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKBOLM Allmänna avdelningen Enhet 14 BESLUT Meddelat i Stockholm Mål m Sida 1 {16) 6-tt~A. KLAGANDE l. Svenska Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF, Svenska Rovdjursföreningen, Ombud för 1-3: Jurist Oscar Alarik Svenska Naturskyddsföreningen Box Stockholm 4. WolfAssociation Sweden, Ombud för 4: Carola Ankar Lövbacka Mölnarp Vrigstad MOTPART Naturvårdsverket l Stockholm ÖVERKLAGATBEsLUT Naturvårdsverkets beslut , se bilaga l NV SAKEN Licensjakt efter varg 2014 FÖRVALTNINGsRÄTTENSAVGÖRANDE Förvaltningsrätten avslår yrkandena om inhämtande av förhandsavgörande från ED-domstolen. Förvaltningsrätten avskriver målen från vidare handläggning. Dok.Id Postadress Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen l Telefon Telefax E-post: forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag- fredag 08:00-16:30

7 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKHOLM Alhnännaavdehringen YRKANDEN M.M. BESLUT Sida Naturvårdsverket beslutade den 19 december 2013 om licensjakt efter varg i fem revir i Dalarnas, Värmlands och Örebro län. Beslutet om licensjakt omfattar totalt 30 vargar. Beslutet gällde omedelbart och för jakt under tiden den l- 15 februari 2014 eller till dess länsstyrelsen avlyser jakten. Skälen för beslutet framgår av bilaga l. Svenska Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF och Svenska Rovdjursföreningen samt Wolf Association Sweden yrkar att Naturvårdsverkets beslut upphävs samt att förhandsavgörande ska inhämtas från EDdomstolen i fråga om tolkningen av artikel 16.1 e EU:s art- och habitatdirektiv1. Naturvårdsverket anser att överklagandena ska avslås. För det fall att förvaltningsrätten bedömer att övriga förutsättningar för licensjakten är uppfyllda förutom det antal djur som f'ar fållas anser Naturvårdsverket att antalet djur som f'ar fållas genom licensjakt ska ändras till det antal som förval1ningsrätten bedömer överensstämmer med kravet om begränsad mängd. UTVECKLING A V TALAN Svenska Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF och Svenska Rovdjursföreningen anför i huvudsak följande. Beslutet om licensjakt efter varg strider motjaktförordningen (1987:905) och EU:s art- och habitatdirektiv, även omjusteringar görs i beslutet i enlighet med Naturvårdsverkets alternativa inställning. Vargen är fridlyst i artskyddsförordningen (2007:845) och räknas till de prioriterade arter som enligt artikell2.1 i art- 1 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer för vilda djur- och växtarter (art- och habitatdirektivet).

8 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKHOLM Allmänna avdelningen BESLUT Sida och habitatdirektivet samt bilaga IV till direktivet omfattas av ett strikt skydd. Enligt svenska artdatabanken är vargen i Sverige starkt hotad. Det går inte att bortse från inslagen av sk.--yddsmotiv som gör att även undantagsregeln i artikel b) art- och habitatdirektivet bör ingå i prövningen. Naturvårdsverket har inte angett någon godtagbar grund som uppfyller direktivets undantagsregler. Det finns synnerligen starka skäl att hänskjuta målet till ED-domstolen. Det befaras även att den svenska och EV-rättsliga artskyddslagstiftningen inte kommer attrespekteras om inte denna möjlighet tas i anspråk. Licensjakt på varg ligger utanför tillämpningsområdet för undantaget i artikel 16.1 e i direktivet. Det måste förstås som att det finns två nära hoplänkade syften bakom beslutet; att minska koncentrationen i vargtäta områden samt att begränsa de socioekonomiska konsekvenserna och förbättra möjligheten att hålla tamdjur för att öka toleransen ror vargar. Det är möjligt att det är Naturvårdsverkets avsikt att se de två syftena som ett enda odelbart syfte, men det vore att sätta ramarna for prövningen alltför snävt. Naturvårdsverket har inte heller hänvisat till något underlag som visar att just koncentrationen av varg skulle vara något problem eller att förekomsten av varg skulle ha några allvarligare konsekvenser vare sig för tamdjurshållning eller vad beträffar socioekonomiska aspekter. Någon vetenskaplig underlagsrapport har inte redovisats i det överklagade beslutet. A v länsstyrelsemas underlag att döma har myndigheterna haft en viss möda att finna några socioekonomiska effekter att lyfta fram eller kvantifiera i större mängder som motiv for jakt på vargflockarna. Naturvårdsverkets redovisning av andra lämpliga lösningar har anmärknjngsvärt stora brister, särskilt när det kornmer till begränsande av socioekonomiska konsekvenser eller forbättringar ror möjligheterna att hålla tamdjur. Det finns även andra åtgärder som är bättre lämpade for att uppnå de angivna syftena bakom licensjaktsbeslutet Den skandinaviska vargpopulationen har inte uppnått en gynnsam bevarandestatus, utan utgör ett alltfor litet antal för att kunna anses som en livskraftig stam. V arken referensvärdena for vargens populationsstorlek eller utbredningsområde är uppnådda. Även vargstam-

9 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKHOLM AJhnännaavdehringen BESLUT Sida mens genetiska situation är allvarlig. Naturvårdsverket presenterar inte heller här någon vetenskaplig analys eller underlag som visar på att jakten inte påverkar vargstammens möjligheter att uppnå gynnsam bevarandestatus. Jakt på 30 vargar kan i sig inte anses vara en ''begränsad mängd" enligt undantagsregeln i artikel16.1 e art- och habitatdirektivet Naturvårdsverkets beslut innebär att licensjakten inte kommer att ske selektivt och inte heller under strängt kontrollerade former. Den valda metoden för registrering innebär att länsstyrelserna inte har några praktiska möjligheter att utöva tillsyn över jakten under tiden den utförs. Wolf Association Sweden anför i huvudsak följande. Naturvårdsverkets beslut bryter mot EU:s art- och habitatdirektiv och är baserat på falska grunder. Ett fårhandsavgörande bör inhämtas då man från statens sida medvetet fårvanskar siffror och utrotar vargarna. Förhandsbeskedet är vitalt och nödvändigt i målet Naturvårdsverket fortsätter att framhålla att det finns ca vargar i Sverige. WAS har den 17 december 2013 talat med fårfattare Linn Svensson som bidragit till rapporten som regeringen och Naturvårdsverket lutar sig mot när man förvanskar siffrorna och det framgår tydligt att de svenska vargarna endast består av ca 250 individer. Den svenska vargpopulationen når således inte upp till regeringens nya extremt låga siffra om 270 individer som lägsta antal. Vargen står på listan över utrotningshotade djur och därmed f'ar ingenjakt bedrivas. Det kan omöjligt vara så vargtätt som Naturvårdsverket gör gällande. Tjuvskytte ökar även kraftigt och hotar redan rovdjurens existens. Hanteringen av vargfrågan har inte heller hanterats på ett tillfredställande sätt vid varken länsstyrelserna eller N arorvårdsverket Det finns även diverse regler för att skydda tamboskap och det finns många åtgärder för att förhindra rovdjursangrepp utan att behöva skjuta rovdjuret. Naturvårdsverket anför i huvudsak följande. Det finns förutsättningar får licensjakt efter varg. Naturvårdsverket anser även att det inte finns något

10 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKHOLM Allmänna avdelningen BESLUT Sida behov av att inhämta förhandsavgörande från ED-domstolen angående det överklagade beslutets förenlighet med art- och habitatdirektivet Enligt N atu..""vårdsverkets bedömning är det redan idag klarlagt att det finns ett utrymme får jakt i syfte att döda med stöd av artikel16.1 e art- och habitatdirektivet och det finns vägledning på området. Syftet med licensjakten är att minska koncentrationen av varg där vargstammen är som tätast. En förväntad effekt är en begränsning av de socioekonomiska konsekvenserna. orsakade av varg. Det finns inte något hinder i tillämpliga svenska och EUrättsliga bestämmelser mot att i detta syfte bedriva licensjakt efter varg. En minskning av antalet vargar bidrar således till att reducera vargstammens täthet i de utvalda länen. Naturvårdsverket bedömer att det mte finns någon annan lämplig lösning än licensjakt får att minska vargstammens koncentration där den är som tätast. V argstammens tillväxt har varit god sedan flera år tillbaka. Referensvärdet för arten har av Naturvårdsverket satts till 270 individer. Ett uttag om 30 vargar påverkar inte vargens bevarandestatus och det föreligger inte heller någon risk att populationsstorleken hamnar under referensvärdet Ett uttag om 30 djur är begränsat i förhållande till vargstammens storlek. Den totala populationsstorleken uppskattas till ca 350 ± 25 vargar i Sverige vintern 2012/2013. Därefter har stammen växt ytterligare. Uppgiften om att det i Sverige för närvarande endast finns ca 25 O vargar är felaktig. Naturvårdsverket menar att j akten är selektiv och uppfyller kravet på strängt kontrollerade former. Beslutet är förenat med omfattande villkor om hur jakten ska bedrivas som säkerställer dessa kriterier. Aktuella länsstyrelser har dessutom yttrat sig över vilka revir som var lämpliga får jakt i förhållande till genetisk status, vargbeståndets täthet och socioekonomiska konsekvenser.

11 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKIIOLM Alhnännaavdehringen BESLUT Sida BESLUT UNDER HANDLÄGGNINGEN Förvaltningsrätten beslutade den 15 januari 2014 att det överklagade beslutet inte f'ar verkställas i avvaktan på förvaltningsrättens slutliga avgörande i målen (inhibition). SKÄLEN FÖR A V GÖRANDET Inhämtande av förhandsavgörande från ED-domstolen Förvaltningsrätten finner inte skäl att i målen inhämta förhandsavgörande från EU -domstolen. Förutsättningar for att ta upp saken till prövning Förvaltningsrätten konstaterar inledningsvis att giltighetstiden för Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt efter varg 2014löpte ut den 15 februari Även om ändamålet med Svenska Naturskyddsföreningens, Världsnaturfondens WWF, Svenska Rovdjursföreningens och Wolf Association Sweden' s talan därmed har förfallit, anser förvaltningsrätten att det föreligger särskilda skäl att ändå pröva frågan i målen eftersom det i stor utsträckning saknas vägledande avgöranden angående under vilka förutsättningar licensjakt kan tillåtas på skyddade arter och det kan därmed antas vara av vikt för eventuella framtida beslut om jakt efter varg. Frågan i målen Frågan i målen är om Naturvårdsverket har haft grund för sitt beslut den 19 december 2013 avseende licensjakt efter 30 vargar. Vid prövningen av om förutsättningarna för licensjakt var uppfyllda måste hänsyn tas till det

12 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKHOLM AJhnännaavdehringen BESLUT Sida skyddssystem för varg som följer av art- och habitatdirektivet samt till 23 c j a.ktförordningen. Det strikta skyddssystemet för arter som omfattas av art- och habitatdirektivet Regleringen i direktivet Enligt artikell2.1 a i art- och habitatdirektivet ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för införande av ett strikt skyddssystem i det naturliga utbredningsområdet för de djurarter som finns förtecknade i bilaga 4 a till direktivet, med förbud mot bl.a. att avsiktligt f'anga eller döda exemplar av dessa arter i naturen, oavsett hur detta görs. Bilaga 4 till direktivet har rubriken "djur- och växtarter av gemenskapsintresse som kräver strikt skydd". I bilaga 4 a nämns bl. a. canis lupus, dvs. varg. Undantag görs för vissa särskilt nämnda populationer av varg, dock inte den svenska eller skandinaviska vargstammen. Artiklarna 13, 14 och 15 innehåller bestämmelser till skydd för bl.a. växtarter och för djurarter som finns förtecknade i bilaga 5 till direktivet. Bilaga 5 har rubriken "djur- och växtarter av gemenskapsintresse för vilka insamling i naturen och exploatering kan bli föremål för förvaltningsåtgärder". I bilaga 5 nämns de populationer av varg som det enligt ovan görs undantag för i bilaga 4 a. Undantag från det strikta skyddssystem kan göras enligt de förutsättningar som framgår av artikel16.1 i art- och habitatdirektivet Artikeln har följande lydelse:

13 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKHOLM Allmänna avdelningen BESLUT Sida Förutsatt att det inte finns någon annan lämplig lösning och att undantaget inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos bestånden av de berörda arterna i deras naturliga utbredningsområde, f'ar medlemsstaterna göra undantag från bestämmelserna i artiklarna samt 15 a och b av följ ande anledningar: a) För att skydda vilda djur och växter och bevara livsmiljöer. b) För att undvika allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten och andra typer av egendom. c) A v hänsyn till allmän hälsa och säkerhet, eller av andra tvingande orsaker som har ett allt överskuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär och betydelsefulla positiva konsekvenser för milj ön. d) För forsknings- och utbildningsändamål, för återinplantering och återinförsel av dessa arter och för den uppfödning som krävs får detta, inbegripet artificiell fårökning av växter. e) För att under strängt kontrollerade förhållanden selektivt och i begränsad omfattning tillåta insamling och förvaring av vissa exemplar av de arter som finns fårtecknade i bilaga 4 i en begränsad mängd som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna. EV-domstolens praxis Av allmänna rättsliga principer följer att undantagsbestämmelser ska tolkas restriktivt. Detta har också slagits fast av ED-domstolen i mål angående tillämpningen av artikell6.1 i art- och habitatdirektivet (se domarna i mål C-6/04, Kommissionen mot Förenade kungariket, punkt 111, och mål C- 342/05, Kommissionen mot Finland, punkt 25). A v den allmänt tillämpliga proportionalitetsprincipen, som också slagits fast av ED-domstolen inom artskyddsområdet (se domen i mål C-76/08, Kommissionen mot Malta, punkt 57), följer att det undantag från skyddssy-

14 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKHOLM AJhnännaavdehringen BESLUT Sida stemet som en medlemsstat har för avsikt att göra, ska stå i proportion till de behov som motiverar undantaget. I ED-domstolens praxis har preciserats att den myndighet som fattar beslut om undantag har bevisbördan för att nödvändiga förutsättningar föreligger för varje undantag, och att medlemsstaterna ska säkerställa att varje åtgärd som påverkar skyddade arter endast tillåts genom beslut som är noggrant och tillräckligt motiverade och som hänvisar till de skäl, villkor och krav som anges i artikel 16.1 i art- och habitatdirektivet (mål C-342/05, punkt 25). Den svenska regleringen Den bestämmelse som Naturvårdsverket har åberopat till stöd får sitt beslut är 23 c jaktförordningen, som har följande lydelse. Förutsättningen får att licensjakt efter björn, varg, järv och lo ska kunna tillåtas är att det inte finns någon annan lämplig lösning och att jakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Jakten måste dessutom vara lämplig med hänsyn till stammamas storlek och sammansättning samt ske selektivt och under strängt kontrollerade förhållanden. Avgöranden från Kammarrätten i Stockholm Kammarrätten i Stockholm har i mål om licensjakt, dvs. undantag enligt artikel 16.l e i art- och habitatdirektivet, uttalat att begreppet "insamling" i artikel_16.1 e i direktivet omfattar och är tillämplig på jakt för att döda djur och att 23 c jaktförordningen inte går utöver vad som kan anses tillåtet enligt art- och habitatdirektivet Kammarrätten anger även att det är nödvändigt att det finns ett angivet syfte i ett beslut om undantag enligt arti-

15 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKHOLM AJhnännaavdehriugen BESLUT Sida keln och att en överprövande domstol har kompetens att göra en prövning av om det angivna syftet är acceptabelt i sig (dom den 14 november 2014 i mål m ). Närmare om artikel 16.1 e i art- och habitatdirektivet och dess tillämplighet på jakt för att döda Tolkning av artikeln med stöd av andra bestämmelser i direktivet Förvaltningsrätten anser att den undantagsbestämmelse i artikel16.1 i artoch habitatdirektivet som kan vara aktuell är artikel 16.1 e. Artikel 16.1 e. reglerar "insamling och förvaring" av exemplar av skyddade arter. Begreppen "insamling" och "förvaring" definieras inte i direktivet men Kammarrätten i Stockhohn har domen den 14 november 2014 i mål nr uttalat att bestämmelserna om skydd i artiklarna bör beaktas vid tolkning av artikel 16.1 e i direktivet, eftersom artikel 16.1 innehåller undantag från dessa skyddsregler. När det gäller innebörden av begreppet "insamling" framgår bl.a av artikel 12.2 jämförd med 12.1 att djur kan samlas in. Av artikel 14 framgår dessutom att insamling av djur kan ske genomjakt (artikel14.2 fjärde strecksatsen). Ä ven av artikel 15 följer att insamling av djur kan kopplas till jakt. I den artikeln föreskrivs nämligen att där undantag i enlighet med artikel 16 görs i fråga om bl.a insamling av djur, ska medlemsstaterna förbjuda användning av vissa metoder och medel för fångst och dödande. Förvaltningsrättens bedömning Begreppet "insamling" har en förhållandevis vid innebörd och alltså omfattar ävenjakt i syfte att döda djur.

16 FÖRVALTNINGsRÄTTEN I STOCKHOLM. Alhnännaavdehringen BESLUT Sida Il Sammanfattningsvis anser förvalt.nlngsrätte~ liksom kammarrätten gjort i domen den 14 november 2014 i mål nr att artikell6.1 e i direktivet i och för sig omfattar och är tillämplig på jakt för att döda djur, t.ex. varg. Syftet med undantaget En prövning måste ske av det syfte som beslutsmyndigheten har angett Kammarrätten konstaterar i domen den 14 november 2014 i mål nr att både artikel 16.1 e i art- och habitatdirektivet (inklusive ingressen i artikell6.1) och 23 c jaktförordningen är ofullständiga på så vis att det inte anges något syfte eller skäl får undantaget, dvs. det anges inte vilket problem som ska angripas genom undantaget. Det är enligt kammarrätten nödvändigt att det finns ett syfte angivet i ett beslut om undantag. Det är annars inte möjligt att göra en meningsfull prövning av t. ex. frågan om undantaget är proportionerligt, eller om det finns någon annan lämplig lösning på det aktuella problemet. Kammarrätten anser det även ligga inom en överprövande domstols kompetens att göra en prövning av om det syfte som beslutsmyndigheten har angett är acceptabelt i sig. Förvaltningsrätten ska därmed som fårsta steg i den fortsatta prövningen av beslutet fastställa beslutets syfte för att sedan pröva om syftet är acceptabelt i sig. Förvaltningsrättens bedömning av syftet i Naturvårdsverkets beslut I Naturvårdsverkets beslut under rubriken "Målsättningen med jakten" anges att "[r]isken för olägenheter och socioekonomiska konsekvenser

17 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKHOLM AJhnännaavdehringen BESLUT Sida ökar i områden där förekomsten av v~g är tät. En minskad förekomst av varg i dessa områden kan bidra till att konflikten mellan människa och varg minskar och att toleransen får varg därmed ökar." I beslutet hänvisas sedan till ett uttalande i proposition 2012/13:191 En hållbar rovdjurspolitik s. 38 som anger att "vargstammens koncentration bör minska där den är som tätast i syfte att begränsa de socioekonomiska konsekvenserna och fårbättra möjligheterna att hålla tamdjur". Vidare framgår att Naturvårdsverkets beslut om licensjakt är en del i en förvaltningsstrategi som bidrar till att uppfylla riksdagens fastslagna mål samt att beslutet bidrar till att uppfylla målsättningen i Naturvårdsverkets förvaltningsplan för varg om att minska förekomsten av varg i områden där populationen är som tätast. Förvaltningsrätten utläser av Naturvårdsverkets beslut att syftena för beslutet är både att minska förekomsten av varg i aktuella områden samt att minska de socioekonomiska konsekvenserna, dvs. hur vargens närvaro påverkar förutsättningar för näringsliv, rekreation, fåbodbruk, jakt och människors vardag. Den svenska vargpopulationen åtnjuter ett strikt skydd enligt art- och habitatdirektivet där förbudet mot dödande är av central betydelse. För att syftena ska vara acceptabla krävs att beslutet uppfyller kriterierna i artikel 2.2 i art- och habitatdirektivet samt artikel 16.1 i samma direktiv. Syftet att minska förekomsten av varg bedömer förvaltningsrätten_inte kunna utgöra ett självständigt syfte utan utgör snarare ett medel för att uppnå andra syften. Denna tolkning finner även stöd i proposition 2012/13:191 s. 38 där en minskning av vargstammens koncentration utgör ett medel för att uppnå det i propositionen angivna syftet, nämligen att begränsa de socioekonomiska konsekvenserna och förbättra möjligheterna att

18 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKHOLM Allmänna avdelningen BESLUT Sida hålla tamdjur. Förvaltningsrätten anser därmed att minskning av förekomsten av varg inte kan utgöra ett acceptabelt syfte i sig själv i förhållande till art- och habitatdirektivet Det andra syftet, att minska de socioekonomiska konsekvenserna, kan däremot vara ett syfte som i sig själv kan utgöra grund för ett beslut. Förvaltningsrätten anser dessutom att syftet kan uppfylla kraven i artiklarna 2.2 och 16.1 i direktivet. Då ett av de i beslutet angivna syftena med licensjakt bedöms acceptabelt anser förvaltningsrätten att det inte finns anledning att underkänna beslutet med anledning härav. När detta slagits fast anser förvaltningsrätten att det finns anledning att pröva om det åberopade syftet kan förväntas uppnås, dvs. om undantaget är ändamålsenligt, och om undantagets påverkan på arten står i proportion till de skäl som har åberopats som motiv för undantaget. Frågan om undantagets ändamålsenlighet och proportionalitet I Naturvårdsverkets beslut anges att "[f]ör att minska tätheten av varg krävs ett uttag i den omfattning som följer av detta beslut. Naturvårdsverket bedömer att det är mest ändamålsenligt att jakten inriktas mot att tömma hela revir. Till skillnad från attjaga enskilda individer i ett större antal revir kan en jakt som inriktas mot en hel familjegrupp i ett revir medföra att föryngringar under nästkommande vår uteblir. Vidare kan den valda jakttiden också bidra till att de områden som omfattas av jakt inte återbesätts den säsongen. I beslutet anges även attjakten i möjligaste mån ska bedrivas så att ungdjur fålls före föräldradjur. En anledning är att årsungar utan föräldradjur kan riskera att utveckla ett oönskat beteende." Naturvårdsverket hänvisar inte i beslutet till något underlag, vetenskapligt baserat eller annat, till stöd för licensjakt på 30 vargar i de angivna områdena.

19 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKHOLM Allmänna avdelningen. BESLUT Sida Förvaltningsrättens bedömning av undantagets ändamålsenlighet och proportionalitet Som framgått ovan har den myndighet som fattar beslut om undantag från det strikta skyddssystemet bevisbördan för att fömtsätt:rringama för undantaget är uppfyllda. Varje beslut måste därför vara noggrant och tillräckligt motiverat och hänvisa till de skäl, villkor och krav som anges i artikel 16.1 i art- och habitatdirektivet I detta ligger bl.a. att det måste finnas stöd för att undantaget kan antas vara ändamålsenligt i förhållande till det eftersträvade syftet. Förvaltningsrätten har ovan kommit fram till att skälet för undantaget, att millska de socioekonomiska konsekvenserna får anses acceptabelt i sig. För att beslutet ska kunna godtas måste dock också bevisen för att syftet ska uppnås ha en styrka som står i proportion till undantagets omfattning. Förvaltningsrätten anser mot bakgrund av ordalydelsen i det överklagade beslutet att det finns ett relativt svagt stöd för att den eftersträvade effekten av beslutet skulle uppnås. Det anges i beslutet att "risken" för olägenheter och socioekonomiska konsekvenser ökar i områden där förekomsten av varg är tät. Dessutom anges att en minskad förekomst av varg i dessa områden "kan" bidra till att konflikten mellan människa och varg millskar och att toleransen för varg därmed ökar. Naturvårdsverkets beslut innefattar även brister gällande vetenskaplig utredning eller övrigt stöd för att syftet med beslutet kan uppnås genom den beslutade licensjakten om 30 vargar. Därutöver framgår det av beslutet att de tillfrågade länsstyrelserna har haft svårigheter att konkretisera vilka socioekonomiska konsekvenser som medför att de aktuella reviren är mest lämpade för licens j akt. Länsstyrelsen i Dalamas län anger att det finns ett par aktiva fäbodar bland de södra revi-

20 FÖRVALTNINGsRÄTTEN ISTOCKHOLM Allmänna avdelningen BESLUT Sida ren och att det har förekornmit vissa angrepp på tamdjur i området under åren Vidare har länsstyrelsen i Värmlands län angett att de utpekade reviren har bedömts som mest lämpliga i fårhållande till inavelskoefficienten samt tätheten av förekomst av varg i länet. Länsstyrelsen har även beaktat socioekonomiska aspekter såsom skadebild, påverkan på älgförvaltning, säterbruk samt hur länge varg varit etablerad i området. Det framkommer dock inga uppgifter om hur skadebilden ser ut eller vilka socioekonomiska aspekter som finns närvarande i länet. Länsstyrelsen i Örebro län har angett att den har gjort en samlad bedömning av vilka revir som kan vara lämpliga att bedriva jakt i utifrån genetisk status, tätheten av vargförekomst samt socioekonomiska konsekvenser. Länsstyrelsen har därmed beaktat faktorer som exempelvis antalet f'ar- och getbesättningar inom de uppskattade reviren samt antalet konstaterade angrepp på hund och andra tamdjur. Inte heller i denna del har det angetts några konkreta uppgifter om vilka de socioekonomiska konsekvenserna är eller i vilken mån det förekommer angrepp av varg i de aktuella områdena. Med hänsyn till avsaknaden av underlag från Naturvårdsverket och länsstyrelserna anser förvaltningsrätten att det i målen inte är visat att det beslutande undantaget skulle uppnå syftet att minska de socioekonomiska konsekvenserna, dvs. att undantaget var ändamålsenligt. Kammarrätten har domen den 14 november 2014 i mål nr angett att beslut om licensjakt efter 16 vargar inte ansågs vara proportionerligt. Förvaltningsrätten anser att det i målen överklagade beslutet om licensjakt efter 3 O vargar måste beaktas som relativt omfattande och mot bakgrund av att det dessutom saknas stöd för att syftet skulle uppnås anses beslutet inte vara proportionerligt. Förvaltningsrätten finner således att Naturvårdsverket inte har haft fog för sitt beslut och att det redan mot bakgrund härav borde ha upphävts.

21 FÖRVALTNINGsRÄTTEN I STOCKHDLM Allmänna avdelningen BESLUT Sida Med hänsyn till denna bedömning finner förvaltningsrätten inte anledning att göra någon prövning av de övriga specifika kriterierna i artikel 16.1 e i a..rt- och habitatdirektivet och 23 c jaktfdrordningen. Då giltighetstiden för Naturvårdsverkets beslut om licensjakt har löpt ut ska målen avskrivas från vidare handläggning. HUR MAN ÖVERKLAGAR Detta avgörande kan overklagas. Information om hur man överklagar framgår av bilaga 2 (DV 3109/1A). Rådman Nämndemännen Marianne Braman, Siv Mari Skarp Andersson och Kjell Sandberg har deltagit i avgörandet. Förvaltningsrättsnotarien Lotta Olsson har föredragit målen.

22 1(23) NATUR VÅRDS ~, ii VERKET:.-.; SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY BESLUT Ärendem: NV Beslut om licensjakt efter varg 2014 Beslnt Naturvårdsverket beslutar om licensjakt efter varg i Dalarnas, Värmlands och Örebro län enligt nedan. Hur många djur får fällas och var får de fällas? Dalarnas län Antal revir: Ett Antal djur: Högst sex vargar Möjliga revir: Aamäck och Äppelbo Vännlands län Antal revir: Två Antal djur: Högst tolv vargar Möjliga revir: Vämäs, Medskogen, Trång, Brattfors och Acksjön Örebro län Antal revir: Två Antal djur: Högst tolv vargar Möjliga revir: Kindla, Villingsberg och Hedbyn Om det framkommer att ett revir som utpekats som jaktområde av länsstyrelsen innehåller ett högre antal individer än som far fållas enligt detta beslut uppmanas länsstyrelsen att kontakta Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har då möjlighet att fatta beslut om omfördelning mellan länen av antalet individer som får fållas. Länsstyrelsen ska innanjaktstart utse jaktområdet utifrån ovanstående revir så att ett av dessa revir i Dalarnas län och två av dessa revir i Värmlands respektive Örebro län omfattas av jakten. Kartor över de utseddajaktområdena ska läggas ut på respektive länsstyrelses hemsida. BESÖK: STOCKHOLM- VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND- FORSKARENs VÄG 5, HUS UB POST: l STOCK.HOLM TEL: FAX: 0 l l 0 99 E-POST: REGISTRATOR@NATURV ARDSVERKET.SE INTERNET:

23 NATURVÅRDSYERXET 2(23) Spårning Naturvårdsverket beslutar att vissa motorfordon f'ar användas under särskilda förutsättningar för att söka efter vargspår. Se villkor 4. Jaktledare Naturvårdsverket beslutar att ansvarig jaktledare ska anmäla sig till jaktkortsregistret Se 'villkor 6. Hur fälld varg ska hanteras Naturvårdsverket beslutar att kroppen från fälld varg ska tillfalla staten genom Statens veterinärmedicinska anstalt (SV A). Sk:innet tillfaller jakträttshavaren under vi~sa "förutsättningar. Se villkor 14 och 15. Kungörelsedelgivning Naturvårdsverket beslutar att delgivning av detta beslut ska ske genom lru.ngöielsedelgivning. Beslutet fattas med stöd av 49 delgivningslagen (20 l 0: 1932). Beslutet finns under överklagandetiden tillgängligt hos Naturvårdsverket på Valhallavägen 195 i Stockholm. Verkställighet Naturvårdsverket beslutar med stöd av 59 jaktförordningen (1987:905) att detta beslut ska gälla Utan hinder av att beslutet överklagas. Hur beslutet kån överklagas, se bilaga 5. Villkor för genomförandet av ja/den. För att säkerställa attjakten bedrivs selektivt och under strängt kontrollerade förhållanden beslutar Naturvårdsverket att nedan angivna villkor ska gälla för genomförandet av jakt enligt detta beslut. Den som deltar i jakten är ~kyldig att följa villkoren. Jakt som bedrivs mot givna villkor sker utan stöd i beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelser för jaktbrott och grovtjaktbrott finns i 43 och 44 jaktlagen. l. Vilka djur som får fällas Jakten ska inriktas mot hela revir. Om möjligt ska hela reviret tömmas. Ungdjur ska i möj~igaste mån fållas före föräldradjur. ODJ. en genetiskt viktig varg 1 uppehåller sig i jaktområden som omfattas av detta beslut ska länsstyrelsen omedelbart avlysa jakt~n i berörda jaktområden. Länsstyrelsen ska snarast underrätta Naturvårdsverket om åtgärden. 1 Definieras i detta beslut som en invandrad varg eller första generationens avkomma till sådan varg (så kallad Fl:a)

24 NATURVÅRDsVERKET 3(23) 2. Jak;ttid Jakt f'ar hedrivas från och med den l februari 2014 till och med den 15 februari 2014 eller till dess länsstyrelsen avlyser jakten. 3. Avlysning Avlysning ska ske då det totala antalet djur fållts eller påskjutits 2 inom ett län i enlighet med detta beslut. Länsstyrelsen ansvarar för att avlysa jakten och informera berörda om detta snarast möjligt. 4. Söka efter spår Sök:illng efter vargspår med hjälp av motorfordon f'ar utföras mellan den 31 januari och 15 februari 2014längs med väg i syfte att fastställa djurens ungefårliga vistelseplats. Sökning f'ar endast ske från motonordon som fårdas på väg som återfinns på Lantmäteriets terrängkarta i skala l : Terrängmotorfordon (t. ex. snöskoter) f'ar inte använ4_as. Sökning efter vargspår f'ar utföras utan att jaktledaren behöver anmälas tilllänsstyrelsen först. 5. Krav på jaktledare En ansvarigjaktledare ska utses inför varje jakttil1fålle. Jaktledaren ska vara anmäld tilllänsstyrelsen minst 24 timmar innan jakten f'ar påoö:rjas. Se bilaga 1. '. 6. Krav på registrering av jaktledare Den som är Jaktledare under licensjakten ska registrera sig i Naturvårdsverkets jaktkortsregister. Registrering för licensjakten görs genom att logga in på Min Sida via eller genom att ringa vårt talsvar Krav på att planera och leda jakten Jaktledaren ska planera och ledajakten på ett sätt som möjliggör att villkoren för jakten kan följas. Jaktledaren. ansvarar vidare för att information från myndigheterna som är av betydelse för jaktens genomförande når jaktdeltagarna J aktledaren ansvarar tillsammans med skytten även för att eventuella eftersök genomförs. J aktledaren ska informera varje jaktdeltagare om riskerna för skadskjutning av varg och uppmana jaktdeltagarna att beakta riskerna/svårigheterna vid skott på långa håll. J aktledaren ska även uppmana jaktdeltagarna att endast skjuta rena sidoskott och endast mot stillastående djur. 8. lnfonnqtion om återstående tilldelning J aktledaren ska minst en gång i timmen informera sig om hur många djur som återstår av tilldelningen i det område där j~ efter varg bedrivs, se bilaga l. Länsstyrelsen kan ge vidare instruktioner om vilka system ror information som. finns tillgängliga 2 Päslgutning innebär i detta beslut att skott har avlossats mot varg med avsikt att flilia den och det inte har konstaterats att vargen fli.llts.

25 NATURVÅRDsVERKET 4(23) ' 9. Otillåtnajaktmedel J~en f'ar inte bedrivas med hjälp av åtel. En åtel definieras i detta beslut som material som iordningställts i syfte att locka till sig vilt. Vid jakten f'ar det heller inte användas elektroniska anordningar som artificiellt återger ljud. J akten far inte bedrivas med f'angstredskap. l O. Anmälan av fälld varg Snarast efter det att en varg fållts eller påskjutits ska jaktledaren avbryta jakten och utan dröjsmål och senast inom en timme från det att vargen fällts eller påskjutits anniäla detta till länsstyrelsen, se bilaga l. Vid anmälan ska jaktledaren ange följande uppgifter som antecknas av länsstyrelsen: jaktledarens namn, adress och telefonnummer, när djuret fällts eller påskjutits (datum och klockslag), var djuret fällts eller påskjutits (inorri vilket jaktområde och plats som går att återfinna på karta 1:50 000), och djurets kön. Länsstyrelsens besiktningsman ska kontakta ansvarig jaktledare angående tidpunkt och plats får besiktning av fällt djur. 11. När jaktenfår återupptas Efter det att varg fällts eller påskjutits f'ar ytterligare jakt efter varg inte bedrivas inom det område som jaktledaren ansvarar får. Eftersök av skadad varg f'ar dock genomfåras. Länsstyrelsen ska efter genomförd besiktning besluta om jakten f'ar återupptas. 12. Eftersök och dokumentation av påslguten varg Vid ett eventuellt eftersök ska jaktledaren redovisa hur eftersöket har genomförts till länsstyrelsens besiktningsman. Länsstyrelsens besiktningsman ska besöka skottplatsen och tillsammans med jaktledaren och skytten genomfåra en f"altkontroll samt följa upp vad som skett efter skott._.besiktningsmannen ochjaktledaren ska dokumentera. vidtagna åtgärder i blanketten Påskjuten varg -platsundersökning och eftersök, bilaga 4. Om en varg påskjutits och inte återfunnits ska länsstyrelsen samla in material (blod, hår, spillning etc.) från den påskjutna vargen. Materialet ska sedan skickas till SVA tillsammans med ovanstående blankett. Länsstyrelsen ska därefter besluta om den påskjutna vargen ska avräknas. Påskjuten varg ska avräknas såvida det inte har påvisats genom fältkontrollen att vargen är oskadad. 13. Besiktning av..fälld varg Jaktledarep är ansvarig för att fälld varg, skottplats och fallplats kan be~;iktigas snarast efter överenskommelse med länsstyrelsens be.sik::t:rringsman.

26 NATURVÅRDSVERKET 5(23) "' Besiktningsmannen ska ha tillträde att besiktiga skottplats och fallplats. Skytten ska finnas tillgänglig för att uppvisa skottplats och fallplats för besiktningsman. Länsstyrelsen ska besiktiga fällt djur inom 24 timmar från den tidpunkt vargen fälldes. Vidare ska besi.kt:rllngsmannen märka. vargskinn med transponder (mikrochip ). Besiktningsmannen ska tillsammans med skytten fylla i blankett Registrering av fälld varg (bilaga 2). Besikmingsmannen ska även fylla i blanketten Besiktning, provtagning och märluiing av fälld varg (bilaga 3). 14. Hantering av skinnfrånfälld varg Sk:innet från fälld varg tillfaller jakträttsinnehavaren. Vargen far inte flås innan besiktningsmannen har besiktigat kroppen och tagit alla mått. V ar gen ska flås i enlighet med instruktion från SV A vilken tillhandahålls av bes:iktn:ingsmannen. Del av skinn som är eller kan misstänkas vara angripet av skabb ska lämnas till länsstyrelsens besiktningsman. Besiktningsmannen ska skicka skinnet tillsammans med kroppen till SVA 3. Skinn från fälld varg tillfaller endast jakträttshavaren under förutsättning att samtliga villkor i detta beslut följts. I annat fall tillfaller skinnet staten. 15. Hantering av luopp från fälld varg. I samband med besiktningen ska flådd kropp överlämnas tilllänsstyrelsens besiktningsman. Kroppen :far inte tas ur innan besiktningsmannen har besiktigat kroppen och tagit alla mått. Genom besiktningsmannens försorg lämnas flådd kropp till SV A. Den flådda kroppen ska vara komplett, dvs. alla tår (exklusive klor), alla svanskotor, k:i-aniet samt (får hanar) testiklar och penisben ska medfölja kroppen. Vid besiktningen ska besiktningsmannen också ta ett referensprov (hudprov med hår, ca lxl O cm) samt ser till att referensprovet sänds till SV A. Referensprov kan lämnas tillsammans med djurkroppen till SV A. Kroppen ska skickas in tillsammans med blanketterna Registrering av fälld varg (bilaga 2), Besiktning, provtagning och märkning av fälld varg (bilaga 3) och i förekommande fall Påskjuten varg-platsundersökning och eftersök (bilaga 4). Om den fällda vargen inte flås i sam)jand med besiktningen är det ägaren till skinnet som ansvarar för att den flådda kroppen kommer till SV A inom fem. arbetsdagar från det att djuret fållts. Flådd kropp ska om möjligt inte frysas och inte heller tas ur. Kontakta snarast SVA ror överenskommelse om förvaring och. frakt. Frågor om hantering och transport av kropp till SV A besvaras av Arne Söderberg ( ) och Jessica Åsbrink ( ). 3 Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Obduktionssalen, Viltsektionen, Travvägen 12A, Uppsala

27 NATURVÅRDsVERKET 6(23) 16. Återrapportering Länsstyrelsen ska även snarast möjligt, om möjligt inom 24 timmar efter det att fällt djui besiktigats, registrera fällda djur i databas~n Rovbase. Länsstyrelsen ska skyndsamt, om möjligt inom 24 timmar efter det att fällt djur besiktigats, lägga in uppgifter om hur må:nga djur som fällts eller anmälts påskjutna med stöd av detta beslut i Naturvårdsverkets databas för jaktbeslut på webben, Se adress nedan. Inloggningsuppgifter kan erhållas från Naturvårdsverket. httos:/ l ekstranett.miliodirektoratet.no/ sites/naturvardsverket Rapport över djur som fållts eller påskjutits vid licensjakt ska fortlöpande skickas till SVA per e-post (vargjakt@sva.se ). SVA uppdaterar därefter information om licensjakten på sin hemsida. SVA tillhandahåller Excel:61 för denna rapportering. Länsstyrelsen ska senast den l april 2 O 14 skicka en skriftlig redogörelse till Naturvårdsverket gällande vilka erfarenheter som vunnits i samband med denna jakt. Rekommendationer för jakten Jaktledarens ansvar J aktledaren uppmanas att underlätta för besiktningsmannen efter det att en varg fällts exempelvis genom att undvika att trampa sönder vargspår vid skottplats och fallplats. Information om återstående tilldelning Naturvårdsverket erbjöd länsstyrelser ochjaktledare i de län som omfattades av vargjakten år 2011 möjligheten att utnyttja ett SMS-system för att underlätta och effektivisera informationen om aktuell tilldelning och/eller avlysning under jakten. Avsikten med systep1et är att underlätta för jaktledarna och påskynda rapporteringen i samband medjakt efter t.ex. varg för att undvika överskjutning. Jaktledarna bör innanjaktstart informera sig om denna möjlighet finns mom respektive län. Om så är fallet ger länsstyrelsen vidare instruktioner. Ä ven om Roy-SMS används är jaktledaren skyldig att minst en gång i timmen. ha kontakt med länsstyrelsen för att få :i:ri.formation om aktuell tilldelning i det område han/hon jagar. Eftersökshun(iar Hundar som används vid löshundsjakt efter andra viltslag bör inte användas vid eftersök av varg.

28 NATURVÅRD SVERKET 7(23) Observationer av vargpar eller vargj7ockqr Jaktledarna ombeds att rapportera observationer av vargpar elier flockar till respektive länsstyrelse. Vidare ombeds jägare som har GPS-positioner för observationer av vargspår eller varg att lämna dessa uppgitter till länsstyrelsen. Rapportering kan ske.per telefon, helst samma dag eller första vardag efter observation. Detta kan ge mycket värdefull information om reviren~ utbredning som underlättar vidare inventering av varg. Inventering är en mycket viktig grundsten i förvaltningen av varg. Upplysningar 'om vissa bestämmelser för jaktens genomförande Söka efter spår Den som söker efter" spår från motorfordon far inte skjuta, förfölja eller genskjuta varg från fordonet Motorfordonet far heller inte användas för att förbindra att vargen kan undkomma eller för att avleda dess uppmärksamhet från den som jagar. Detta följer av 31 jaktlagen. Naturvårdsverket far vid beslut om licensjakt medge undantag från bestämmelsen. Detta följer av 24 d andra stycketjaktförordningen. Motorfordon bar samma betydelse som i l lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Naturvårdsverket påminner om att terrängkörningslagen (1975:1313) och terrängkörningsförordningen (1978:594) reglerar hur körning i terräng f'ar ske: Naturvårdsverket vill även påminna om att det inte far finnas ammunition i vapnets patronläge eller magasin vid transport i ett motordrivet fortskaffuingsmedel. Detta följer av 22 jaktforordningen. Vilka somfår utförajakten Den som har jakträtt i områden som omfattas av detta beslut f'ar bedriva jakt efter varg i området. Detta förutsätter att ~ans/hennes jakträtt omfattar jakt efter varg. Anmälan av jaktledare Enligt 49 andra stycket jaktförordningen ska den som avser bedriva licensjakt efter varg registrera detta vid jaktkortsregistret Naturvårdsverket kan med stöd av samma bestämmelse fatta beslut om undantag från detta_ krav. Jakttid Naturvårdsverket påminner om att varg f'ar jagas fr.o.m. en timme före solens uppgång t.o.m. en timme efter solens nedgång. En timme efter solens nedgång f'ar jaicten endast bedrivas som vakj.akt eller smygjakt. Detta följer av 9 första stycket 3 jak:rlarordningen. Krav på eftersökshund Vidare vill Naturvårdsverket påminna om kravet på eftersökshund vid licensjakt efter varg. Detta framgår av 17 andra stycket jaktförordningen.

29 NATURVÅRDs VERKET 8(2 3) Tillåtna jaktmedel J akt efter varg f'ar endast bedrivas med kulvapen och ammunition som uppfyller kraven för klass l. Detta följer av 14 och 16 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002: 18) om jakt och statens vilt. Ansvar för eftersök Den som påskjutit en varg ska fullfölja_ eftersök till dess att vargen återfunnits död eller anträffats skadad och avlivas, alternativt till dess att allttyder på att vargen är oskadad. Detta följer av 28 jaktlagen. Hantering av fälld vcirg Enligt 24 d jaktförordningen f'ar N~år~ket i ett beslut om licensjakt. bestämma hur man ska förfara med dödade djur. Försäljning av vargskinn Kommersiella aktiviteter som annonsering, köp, byte, försäljning eller föreyisning av varg, vargskinn eller andra delar av varg, är förbjudna enligt artikel8.1 i rådets -förordning (EG) 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. För vargar skjutna i enlighet med detta beslut, kan Jordbruksverket 4 efter ansökan meddela undantag från detta förbud. Ä ven export, import eller reexport av skinnet kräver särskilt beslut från Jordbruksverket Bakgrund Samråd med länsstyrelserna. Länsstyrelserna i Dalarnas, Värmlands och Örebro län har anfört i huvudsak följande om jaktens utformning. Länsstyrelsen i Dalarnas län Innevarande inventeringssäsong har försenats då spårsnö har saknats ända tills helt nyligen. Endast en begränsad inventering har därför kunnat genomföras. Utifrån nuvarande kunskap finns dentätaste förekomsten av vargrevir i de södra delarna av länet. Inga särskilt genetiskt viktiga vargar är i dagsläget kända i dessa revir. Bland de södra revil-en finns ett par aktiva fäbodar. Det har även förekommit vissa angrepp på tamdjur i området under åren 2011,2012 och Mot bakgrund av detta föreslår länsstyrelsen att Aamäck och Äppelbo är de mest lämpliga reviren att bedriva en eventuelllicensjakt i. Länsstyrelsen föreslår även attjakttiden bestäms till l februari-15 februari. Detta mot bakgrund av ökad tillgång på dagsijus samt möjlighet till att inhämta ytterligare inventeringsunderlag.' 4 Kontakt kan tas med Jordbruksverket ror ytterligare information. Adress Jordbruksverket, Jönköping, tel