FOLKHÄLSOCENTRUMS VERKSAMHETSPLAN Aktiviteter 2014

Transkript

1 1 FOLKHÄLSOCENTRUMS VERKSAMHETSPLAN Aktiviteter 2014 Folkhälsocentrum (FHC) är Jämtlands läns landstings enhet med uppgift att stödja såväl landstinget som andra aktörer i länet för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Som utgångspunkt för FHC s samlade verksamhet presenteras nedan de styrande dokumenten vilka vi tagit hänsyn till i planeringsarbetet. Övergripande nationellt mål: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (prop.2007/08:110) Jämtlands Folkhälsopolicy: Hälsa på lika villkor för hela befolkningen för en hållbar utveckling i Jämtlands län Anger fyra särskilt angelägna utvecklingsområden; Trygga uppväxtvillkor, Utbildning och arbete, Hälsofrämjande miljö samt Delaktighet och inflytande (Vår hälsa länets möjlighet) Fullmäktiges Landstingsplan: Folkhälsoarbetet kommer att bedrivas med ett brett anslag, i nära samarbete mellan landsting, kommuner och förenings- och näringsliv. Målet är att motarbeta strukturella orättvisor och stärka människors vardagsmakt och självförtroende för att jämlik hälsa ska kunna uppnås. Arbetet för att minska barnfattigdomen i Jämtlands län med utgångspunkt från Barnkonventionen och utveckla ungdomsdemokratin är fortsatt prioriterat. Avgörande för framgång är respekt, helhetssyn och delaktighet för individen, evidensbaserade metoder, gemensam kunskapsbas samt väl kända vårdkedjor och kontaktvägar. Forskningen om äldres hälsa ska stärkas i samverkan mellan landsting, kommun och universitet. Arbetet för att stimulera ett arbetssätt som tillvaratar nya forskningsrön, uppmuntrar nyfikenhet och bejakar förändringar i omvärlden ska utvecklas. Arbetet ska konsekvent sätta upp relevanta mål tillsammans med mätningar och uppföljning. Fokus ska läggas på landstinget som en lärande organisation, allra helst med tanke på att landstinget ska vara en kunskapsbaserad verksamhet. Det är nödvändigt för att kunna bedriva en verksamhet med kvalitet att personalen ges utrymme för både utvecklingsarbete och forskning. (Landstingsplan, Jll ) JLL s Folkhälsostrategi I november 2012 fastställde landstinget en folkhälsostrategi. Syftet med folkhälsostrategin är att genom synliggörande av skillnader i hälsa och arbete för att åtgärda dem, därmed långsiktigt också bidra till en bättre hälsa för hela länets befolkning. Socialstyrelsen nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder utgör en del av detta. Hälso- och sjukvårdsstabens verksamhetsplan: Stabens uppdrag är bl a att: (Jll s Folkhälsostrategi)

2 2 Arbeta för ständig förbättring inom landstinget genom effektivisering av enhetliga och gemensamma arbetsprocesser, kvalitetssäkring, kvalitets- och patientsäkerhetsutveckling Leda och samordna kunskapsstyrning i landstinget Löpande bistå de förtroendevalda med information inom relevanta funktionsområden Utgöra stöd i ärendeberedningsprocessen till politisk ledning och landstingsdirektör Samverka med externa samarbetspartners för att förbättra hälsan för länets befolkning Skapa förutsättningar för klinisk forskning (VP 2014 H&S s-staben) FHC`s uppdrag Ansvara för att informera, utbilda och implementera samt i övrigt stödja primär- och länssjukvård i det sjukdomsförebyggande arbetet. Bidra till en god hälsa på lika villkor för alla, bland annat genom att skapa förutsättningar för kommuner, frivilligorganisationer, företag att delta i arbetet. Synliggöra befolkningens hälsosituation samt identifiera framgångsfaktorer för att bidra till adekvata beslutsunderlag för politiker och tjänstemän. Sprida kunskap om samt stimulera medborgare så att de av egen kraft kan utveckla friskfaktorer. Med utgångspunkt från övergripande dokument och våra analyser utifrån Hälsa på lika villkor, 2010, Hälsosamtalen i skolan, UngKAB09 samt CAN-undersökningen, 2013 konstaterar vi att följande förhållanden kräver särskild uppmärksamhet för den kommande verksamhetsperioden. Förbättrat psykiskt välbefinnande bland unga vuxna Minskad rökning, särskilt bland medelålders kvinnor Ökade förutsättningar för social samvaro Minskad övervikt och fetma bland äldre Ökad ekonomisk trygghet Barns tillgång till vuxna att tala med Flickors hälsa Fysisk aktivitet i relation till skärmtid Barns frukost- lunchvanor Hälsoläget i åk. 8 jmf med åk. 4 Bidra till ökad kondomanvändning Ökad kunskap om smittorisker Riskuppfattning till droger Tillgänglighet till samtliga droger FHC s övergripanden mål för perioden är: 1. Att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är verkningsfullt, bidrar till ökad jämlikhet och att verksamheterna har kunskap och bra metoder för att utföra arbetet procent av våra samarbetspartners anser att FHC bidrar med samordnings- och stödverksamhet för att förbättra hälsan i Jämtlands län 3. FHC levererar behovsanalyser utifrån insamlade data som ger stabila beslutsunderlag till länets politiker Folkhälsocentrum presenterar sin verksamhetsplan utifrån följande målområden: Tobak, Goda matvanor, Fysisk aktivitet, Sjukdomsförebyggande arbete, Trygg & säker sexualitet, Samordning, Folkhälsorapportering och Psykisk hälsa.

3 Folkhälsocentrums värdegrund Hänsyn: Hänsyn är ett personligt förhållningssätt som ska genomsyra Folkhälsocentrum. Genom att visa hänsyn för varandra och varandras olikheter och kompetens skapar vi tillit, trygghet och förtroende. Vi visar hänsyn genom att aktivt lyssna och fråga. Vi värnar om varandras tid och tar ansvar för våra åtaganden. Sammanhang: Vårt arbete präglas av systematik i planering, genomförande och uppföljning utifrån givna uppdrag. Vi skapar sammanhang kring folkhälsofrågorna i samverkan med aktörer såsom kommuner, näringsliv, universitet och organisationer. Genom kunskapsbaserade och inkluderande metoder ger vi många möjlighet att bidra till en bättre hälsa i befolkningen. Arbetsglädje: Vi arbetar med att främja "vi-känslan" genom att tillsammans utveckla arbetslaget. Arbetsglädje bidrar till en kreativ miljö som skapar förutsättningar för utveckling och goda resultat. Folkhälsocentrums planerings- och systematiska arbetssätt utgår från denna modell. 3 Nulägesbeskrivning (undersökning/enkät) Uppföljning / Utvärdering (nästa undersökning/enkät) Behovsanalys Åtgärder genomförs Åtgärdsförslag Åtgärdsplan Politiskt beslut SJUKDOMSFÖREBYGGANDE- OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE Bakgrund/nuläge Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen (Regeringens proposition 2002/03:35). Hälso- och sjukvården är också den enda aktör som har som sitt uttalade uppdrag att förbättra människors hälsa (Kristensson, 2011). Det finns goda vetenskapliga belägg för att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i hälso- och sjukvården är effektiva för att förbättra folkhälsan (Statens folkhälsoinstitut, 2011a). Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor är de levnadsvanor som bidrar mest, ca en femtedel, till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. (Socialstyrelsen, 2011). WHO har visat att hälsosamma levnadsvanor kan förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke, 30 procent av all cancer (WHO, 2012). Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga 90 procent av typ 2-diabetes(WHO, 2011). Även den som redan har drabbats av sjukdom kan göra

4 stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor (Socialstyrelsen, 2011). Nyttan av ett effektivt sjukdomsförebyggande arbete är enorm. Dels för de enskilda individerna som slipper allvarliga sjukdomstillstånd, dels för samhället som kan spara omfattande ekonomiska resurser samt att friska medborgare är en avgörande faktor för ett samhälles utveckling. När det gäller landstingets ekonomi har Folkhälsocentrum genom en hälsoekonomisk studie (Annika Johansson, 2013) visat att Jämtlands läns landsting kan spara minst 5 miljoner kronor/år om det sjukdomsförebyggande arbetet för de fyra levnadsvanorna rökning, fysisk inaktivitet, riskbruk av alkohol och tillstånden övervikt/fetma kan effektiviseras med en enda procent. Jämtlands läns landsting är medlem i det nationella nätverket HFS sedan Grundtanken med nätverket är att underlätta ett utbyte av kunskaper, metoder och erfarenheter inom det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet. Arbetet genomförs via representanter i temagrupper och vi är för närvarande delaktiga i grupperna; tobak, fysisk aktivitet, matvanor samt mätetal. Jämtlands läns landstings HFS-arbete samordnas och utvecklas med stöd av en processledare. Jämtlands läns landsting har beslutat att implementera Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. En bild som framträtt är att kunskapen om vad som görs och vilka effekter som uppnås kan förbättras. Det saknas även tydliga strukturer för vad respektive vårdnivå gör avseende det sjukdomsförebyggande arbetet samt hur ansvaret för dessa insatser skall fördelas. Hur de sjukdomsförebyggande insatserna ska följas upp, vilka metoder som är verkningsfulla samt vilka behov av ytterligare kompetens sjukvårdspersonal behöver är inte helt utrett. Efterfrågat kompetensstöd som tydliggjorts är utbildning i motiverande samtal (MI). Det har även konstaterats att metoder som används för behandling av ohälsosamma levnadsvanor och sjukdomstillstånd som en följd av dessa vanor behöver utvecklas. Kunskapen om potentialen och behovet av ett effektivt sjukdomsförebyggande- och hälsofrämjande arbete bland medborgare, anställda i kommuner, landsting och organisationer är bristfällig. Det föreligger behov av att utveckla relevant och pedagogisk kommunikation som stöd för aktuella insatser för att stödja medborgare och patienter. MÅLOMRÅDE TOBAK Bakgrund/Nuläge CAN 2012 Cirka en fjärdedel av länets niondeklassare uppger att de använder tobak. Pojkar i ca: 27 procent jämfört med flickor, ca: 20 procent. Bland samtliga uppger ca: 12 procent att de endast röker, 4 procent att de endast snusar och drygt 8 procent att de både röker och snusar. Närmare 8 procent anger att de röker varje eller nästan varje dag, en högre andel pojkar än flickor, och drygt 12 procent att de röker sällan, t.ex. feströker, högre andel flickor än pojkar. Samma siffror för snusning visar att 7 procent snusar varje eller nästan varje dag, pojkar i mycket högre utsträckning än flickor Bland de ungdomar som röker uppger ungefär en tredjedel att de vill sluta röka och ca 38 procent att de vill sluta i framtiden medan drygt 14 procent uppger att de inte vill sluta. Var femte säger att de vill sluta snusa och ca: 28 procent säger att de vill sluta i framtiden. Närmare 35 procent av ungdomarna som snusar anger att de inte vill sluta snusa. De flesta niondeklassare testar tobak första gången vid års ålder. Pojkar tenderar att debutera tidigare än flickor. Bland ungdomar i gymnasiets åk 2 i länet uppger drygt 40 procent att de använder tobak, en något högre andel pojkar än flickor. Ca: 15 procent röker endast och ca: 8 procent snusar endast medan nästan en femtedel uppger att de både röker och snusar. Drygt 10 procent röker varje eller nästan varje dag, en högre andel flickor än pojkar. En fjärdedel av pojkarna och flickorna uppger 4

5 att de röker sällan, typ feströker. Bland gymnasieungdomarna är det ca: 17 procent som snusar varje eller nästan varje dag, en klart högre andel pojkar än flickor. En tredjedel uppger att de vill sluta röka och en ännu högre andel säger sig vilja sluta i framtiden medan en knapp femtedel inte vill sluta röka. Drygt 37 procent uppger att de inte vill sluta snusa. 17 procent säger sig vilja sluta och ca: en tredjedel vill sluta i framtiden. Störst andel ungdomar i åk 2 uppger att de testade snus första gången vid års ålder. De flesta av niondeklassarna uppger att deras föräldrar/ vårdnadshavare inte tycker det är okej att de använder tobak. Acceptansen tenderar öka med ungdomarnas ålder. Nästan 27 procent av länets niondeklassare uppger att de någon gång har testat att röka vattenpipa, pojkar i något högre grad än flickor. Andelen ökar till gymnasiets åk 2 där nästan hälften av ungdomarna uppger att de testat vattenpipa, fortfarande pojkar i något högre utsträckning än flickor. Hälsosamtalet i skolan ht 2011-vt 2012 I åk 8 svarar 25 procent av pojkarna och 21 procent av flickorna att de provat att röka. 3 procent av flickorna uppger även att de röker dagligen. Det har också skett en ökning i andelen elever som har provat att snusa, pojkarna står för 22 procent och flickorna för 9 procent. 1 procent av pojkarna säger sig snusa dagligen. På gymnasiet visar statistiken att det blivit ombytta roller. En högre andel flickor 28 procent än pojkar 24 procent har provat att röka. Andelen dagligrökare har ökat från högstadiet, flickor 6 procent och pojkar 7 procent. När det gäller andelen elever som har provat att snusa är det jämt mellan könen, ca: en femtedel vardera uppger att de provat. Det är däremot tre gånger högre andel pojkar 12 procent än flickor som snusar dagligen. Hälsa på lika villkor 2010 Kvinnor i länet röker i högre utsträckning än män och i åldern år i högre utsträckning än i övriga åldrar. Den dagliga rökningen har sjunkit bland både män från 11 procent till 8 procent och kvinnor från 15 procent till 12 procent mellan 2006 och Däremot har skillnaderna i rökning ökat mellan personer med och utan kontantmarginal där dubbelt så många personer utan kontantmarginal är dagligrökare än personer som har kontantmarginal. Liknande resultat visar sig gällande snusning. Personer med kort utbildning röker i dubbelt så hög grad som personer med lång utbildning. Bland personer med funktionsnedsättning finns en högre andel rökare än bland övriga länsbefolkningen. Det är vanligare med dagligsnusare bland män 25 procent än bland kvinnor 8 procent. Såväl kvinnor som män i Jämtlands län snusar i högre omfattning än kvinnor och män i övriga riket. Snusning är vanligast bland unga och medelålders män samt bland unga kvinnor i Jämtlands län. Sju av tio som röker dagligen och hälften av de personer som snusar dagligen uppger att de vill sluta. GODA MATVANOR Bakgrund/ Nuläge Hur och vad vi äter är direkt kopplat till vår hälsa. Hälsa på loka villkor, 2010 visar att 4000 personer i Jämtlands län vill ha stöd för att förbättra sina matvanor. Endast 3 procent av männen och 9 procent av kvinnorna intar den dagliga rekommenderade sjukdomsförebyggande mängden grönsaker och frukt. 16 procent av den vuxna befolkningen i Jämtlands län har fetma. Övervikt och fetma är en av de enskilt största riskfaktorerna för sjukdom och förtida död i västvärlden. Livsmedelsverkets matvaneundersökning, 2012 visar att 15 procent av energiintaget för vuxna kommer från godis, läsk, bakverk och snacks. Vidare beskrivs att särskilt unga män dricker stora mängder läsk samt att unga kvinnor inte intar tillräckligt med D-vitamin, järn och folat. 5

6 Hälsosamtalet i skolan, 2011 visar bland annat att 96 procent av eleverna uppger att de äter skollunch 3-4 dagar i veckan. Uppgifter från Föräldrabarnhälsan visar att övervikt och fetma fortfarande är vanligt bland länets 4-åringar. Även stillasittande och konsumtion av utrymmesmat är alltför högt. I den äldre befolkningen är undervikt och undernäring vanligt. Mål med att främja goda kostvanor Att fler än 3 procent av män uppger att de intar 500 gram grönsaker och frukt dagligen. Att fler än 9 procent av kvinnorna uppger att de intag 500 gram grönsaker och frukt dagligen. Att den offentliga måltiden i högre andel överensstämmer med rekommendationen samt att en högre andel av matgästerna intar hela måltiden. Att barn i större utsträckning äter enligt de nationella kostrekommendationerna. FYSISK AKTIVITET Bakgrund/nuläge Fysisk aktivitet är en livsnödvändig aktivitet för att vi ska hålla oss friska. Tydliga kopplingar finns mellan fysisk aktivitet och en rad olika sjukdomar. I Hälsa på lika villkor, 2010 visas att 54 procent av den vuxna befolkningen i Jämtlands län når upp till den rekommenderade nivån för fysisk aktivitet. Resterande 46 procent har en aktivitetsnivå under den sjukdomsförebyggande rekommendationen och riskerar att bli sjuka av att de rör på sig för lite. 77 procent uppger att de vill öka sin fysiska aktivitet och personer att de vill ha hjälp och stöd för att öka sin fysiska aktivitet. De som anger att de har en stillasittande fritid (mindre än två timmars fysisk aktivitet per vecka) är i länet 12 procent. Kvinnor 7 procent och män 16 procent. Av resultaten från Hälsosamtalet i skolan kan man se en tydlig trend att skärmtiden (TV, dator, surfplatta, telefon) ökar med stigande ålder. Ingen av 6-åringarna har en skärmtid över 3 timmar per dag på fritiden. Bland gymnasieelever är det 40 procent som på fritiden har en skärmtid mellan 4-6 timmar per dag. I förskoleklass är det runt 55 procent som leker och rör på sig så de blir andfådda och varma varje dag och på gymnasiet motionerar/tränar endast 20 procent av eleverna minst 30 minuter varje dag. Fysisk aktivitet på recept (FaR) förskrivs i hela primärvården i varierande grad. Även delar av specialistvården, såsom medicinkliniken, smärtrehabiliteringen, reumatologen och psykiatrin förskriver FaR. Folkhälsocentrums FaR studie, 2011 visade att ca: 22 procent motionerade i tillräcklig utsträckning efter uppföljningen. 6 Mål Utveckla metoder för att skapa förutsättningar för individer att påbörja och senare vidmakthålla ett hälsofrämjande beteende då det gäller fysisk aktivitet. I samverkan med kommunerna, utveckla metoder och verktyg för arbete med de barnoch ungdomar som i Hälsosamtalet i skolan anger en allför låg grad av fysisk aktivitet samt en för hög grad av stillasittande. Hitta modeller för primärvården i syfte att öka möjligheten för patienter som får FaR att öka den fysiska aktiviteten och att kunna vidmakthålla det hälsofrämjande beteendet. Att FaR förskrivandet uppfyller kriterierna för rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination i enlighet med Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Att 25 procent av de FaR som förskrivs också följs upp. Utveckla kriterier för och stödja aktörer som ska fungera som mottagare för FaR

7 7 TRYGG OCH SÄKER SEXUALITET Bakgrund/Nuläge I länet ökar antalet personer betydligt under turistsäsongerna. Säsongsarbetare i fjällen 1 är i högre grad medvetna om riskerna att bli smittade av sexuellt överförbara infektioner (STI) 2 jämfört med unga/unga vuxna (UUV) i Sverige. I gruppen UUV upplever cirka 25 % att de har bristande kunskap kring kondomanvändning och att skydda sig mot oönskade graviditeter. I denna åldersgrupp finns de flesta med diagnostiserad klamydiainfektion. Länet har alltid legat högt vad gäller diagnostiserad klamydiainfektion. Klamydiaprovtagningen är hög men för övriga hiv/sexuellt överförbara infektioner (STI) är den väsentligt lägre. Unga män söker inte stöd, hjälp eller testar sig för STI i samma utsträckning som unga kvinnor. Jämtlandas läns landsting har beslutat att arbete med jämställd och jämlik verksamhet. Som en del av detta arbete ingår våld i nära relationer. Det är inte helt ovanligt att våldet manifesteras i sexuellt våld och därmed en viktig fråga inom detta målområde. Jämtlands läns landsting har en särskild och långsiktig handlingsplan som styrning av arbetet för trygg och säker sexualitet och hiv-prevention. Ojämlikhet i hälsa Mottagandet av nyanlända har ökat och implementering av metodstöd för samtal kring sexuell hälsa för migranter återstår. Personer identifierade som HBT, MSM (män som har sex med män) 3 samt funktionsnedsatta visar genom aktuell statistik på en sämre hälsa. Studier visar att gruppen identifierade som MSM har ett stort riskbeteende. När det gäller personer som köper och säljer sex så kan det konstateras att fler pojkar i norrland har fått ersättning för sex. 4,5 procent mot rikets 3,6 procent (UngKAB09). Avseende gruppen intravenösa missbrukare saknas tillräcklig kunskap men det är känt att de är stora risktagare och att smittspridning av STI och hepatit C är stor. Såväl unga som gamla utlandsresenärer/hemvändare är risktagare när de är på resa. Enligt studier är nyanlända särskilt utsatta under besök i hemlandet. Livsstilsfaktorer och sexuell hälsa Vid övervikt/fetma kan det bli tekniska svårigheter att genomföra ett penetrerande samlag. Fetma är ofta associerad med diabetes typ 2, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom etc. som alla i sin tur också kan orsaka sexuella dysfunktioner. Påverkan kan ses både på potens och lubrikation. Många med BMI mellan 30-40, uppger att de har en liten sexuell lust och att man undviker sexuella kontakter. Rökning påverkar blodkärlen med risk för kärlskador som i sig kan ge försämrad potens. Graden av erektil dysfunktion står i förhållande till hur många cigaretter som röks. Kvinnor som röker har svårare att bli gravida. Kring snus är forskning bitvis motsägelsefull, vad man vet är att snuset momentant är kärlsammandragande och kan därigenom vara negativt för snusande män med sviktande potens. Undersökningar visar att individer vid alkoholintag ökar risktagande som oskyddat sex men även risk för våldtäkt. SAMORDNING Bakgrund/Nuläge Hälsosamtal I Jämtlands län erbjuder skolsköterskorna barn och unga i förskoleklassen, årskurs 4, 7 och gymnasiet ett hälsosamtal. Hälsosamtalet är en intervention och ett unikt tillfälle att få kunskap 1 Intervjuer med säsongsarbetare i Åre vintern JLL, Folkhälsocentrum 2 Ungdomar och sexualitet 2012, Ungdomsbarometern 11/12, Smittskyddsinstitutet FEMP2011, The Future of European Prevention among MSM. SMI, Executive, agency for Health and Consumers

8 om hur eleverna mår och ser på sitt liv samt en möjlighet att få information om barns hälsa på gruppnivå. Genom hälsosamtalet finns möjligheter att följa hälsoutvecklingen bland länets barn och unga över tid samt till forskning. Vidare finns möjligheter till uppföljningar och prognoser i frågor som rör barns och ungas hälsa. Alla kommuner i länet använder sig nu av Hälsosamtalet i skolan. Gemensam databas i länet - De avidentifierade resultaten från samtalen registreras efter vårdnadshavares/elevs aktiva medgivande av skolsköterskorna, via personliga inloggningar i en databas direkt på webben. Alla kommuner använder databasen och finns med i nätverket. Norrlandstingen ser över databasen och inköp av ny databas planeras. Barnsjukvården har varit i kontakt med FHC för att diskutera hur psykisk hälsa kan lyftas in i hälsosamtalet. Mål: Alla kommuner fortsätter att använda metoden. Nätverket fortsätter, alla kommuner finns representerade. Metoden utvecklas. Databasen revideras och förnyas för att öka möjligheten att använda data. Nätverksträffar för alla skolsköterskor 1 g/år Hälsosamtalets möjligheter vad gäller att få ut statistik är kända. Jll:s folkhälsostrategi beaktas. Föräldrastöd Landstinget bedriver genom MVC och BVC föräldragrupper. Familjecentraler finns i samtliga kommuner förutom Åre. Utöver de vanliga föräldragrupperna har tre kommuner erbjudit föräldrarna att deltaga i Ömsesidig respekt som nästa steg (Krokom, Åre, Bräcke). Inom kommunerna finns olika verksamheter/förvaltningar som arbetar med föräldrastöd. I huvudsak berörs Socialförvaltning, Barn och utbildning och folkhälsopersonal. För att göra en sammanställning av läget i länet har vi haft kontakt med samtliga kommuner och Föräldrabarnhälsovården tagits. I tre kommuner, Strömsund, Östersund och Härjedalen finns en ambition att erbjuda föräldrar stöd enligt den nationella strategins definition. I Krokom och Åre har det funnits delar av strategin men kommunerna har i nuläget inte bestämt hur de skall gå vidare. I de flesta kommuner finns verksamheter dit föräldrar kan vända sig utan att det är en insats från socialtjänsten. Arbetet är ofta organiserat som familjebehandlingsteam inom den öppna socialtjänsten. Familjebehandlarna i länet träffas 1ggr/ år för erfarenhetsutbyte och utbildning. Någon tydlig målsättning att arbeta med ett 0-17års perspektiv utifrån ett förebyggande universellt förhållningssätt med en ansvarig verksamhet eller person kan dock ej ses. Det finns en kommun i länet, Strömsund, som i sina måldokument för verksamheten Föräldrakraft har en tydlig beskrivning hur man vill genomföra ett föräldrastöd 0-17 år. Det finns fler kommuner som arbetat med teman på föräldramöten, b la Krokom, Östersund och Åre. Östersund och Strömsund ingår fn i ett nationellt FHI projekt för att utveckla tematiska föräldramöten. Östersund skiljer sig från övriga kommuner genom att ha en verksamhet, Föräldrastöd Östersund, som har ett uppdrag som är tydligt kopplad till den nationella strategin. Samtliga kommuner har genom Regionförbundets Folkhälsopolicy förbundit sig att arbeta med trygga uppväxtvillkor och upprätta lokala planer. 8

9 9 Fler av kommunerna har haft avtal med studieförbund för att de skall ha möjlighet att genomföra studiecirklar som ökar kompetensen hos föräldrar. I nuläget finns två avtal (Härjedalen och Östersund). Utredning pågår om var i länet samordningsansvaret för föräldrastöd ska finnas, förslaget är FHC. Mål: FHC som samordnande funktion har funnit sin roll Kontaktpersoner finns i alla kommuner Nätverket med kontaktpersoner träffas regelbundet Flertalet av kommunerna erbjuder föräldrastöd Jll:s folkhälsostrategi beaktas Metodstöd till kommuner, Nuläge: Kommuner som behöver stöd vad gäller arbetet med folkhälsa avropar stöd när de behöver. Mål: FHC bidrar till kommunernas arbete genom att vara metodstöd vad gäller folkhälsoarbete genom att hjälpa till där det finns efterfrågan. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Nuläge: PV är påbörjad. Förslag på upplägg och organisation är presenterat för akutsjukvården och ska diskuteras vidare. Mål: presentera en nulägesbeskrivning av hur levnadsvanearbetet genomförs i primäroch spec. sjukvården avseende alkohol, tobak, fysisk aktivitet samt matvanor identifiera patientens väg genom vården och ange relevanta ansvarsnivåer presentera hur det sjukdomsförebyggande arbetet ska följas upp på ett relevant och enhetligt sätt inventera och föreslå behov av kompetens- och metodstöd för ett effektivt sjukdomsförebyggande arbete skapa en kommunikationsplan för arbetet med sjukdomsförebyggande metoder i jämtlands läns landsting Processgrupperna har arbetat fram en modell som flertalet av centrumen i akutsjukvården arbetar med. Jll:s folkhälsostrategi beaktas i införandet och ger styrka till arbetet med riktlinjerna och vice versa. Hälsofrågor BVC BVC ställer frågor kring 4-åringars levnadsvanor som registreras i en databas som inte fungerar och det går inte att följa statistiken på ett tillfredsställande sätt. Mål: BVC har formulerat mål för vad som ska mätas samt vilka frågor som ska ingå i samtalet med föräldrar och barn. Data matas in i en fungerande databas och används för behovsanalys, planering, åtgärder och uppföljning. Modellen ingår i riktlinjearbetet. FHC ansvar för databasen och hjälper till med statistik. Jll:s folkhälsostrategi beaktas.

10 10 FOLKHÄLSORAPPORTERING/PSYKISK HÄLSA Bakgrund/Nuläge Folkhälsorapportering Folkhälsocentrum ansvarar i nuläget för de regionala processerna kring fyra befolkningsundersökningar: Hälsa på lika villkor Skolelevers drogvanor (CAN) Hälsosamtalet i skolan med enkät UngKAB Folkhälsocentrums roll är att bearbeta och sammanställa resultaten på länsnivå (i vissa fall även kommunnivå) samt driva processen kring framtagande av material, behovsanalys och spridning av resultat. Arbetet utgår ifrån en arbetsprocess där folkhälsorapporteringen beskriver ett nuläge som sedan följs av analys där behov uttrycks. Behovsanalysen leder sedan till åtgärdsförslag som antas genom politiska beslut. När sedan åtgärder är genomförda kan folkhälsorapporteringen användas igen för uppföljning av arbetet och visa på ett nytt nuläge. Mål inom området folkhälsorapportering I den länsgemensamma folkhälsopolicyn står att länets folkhälsoarbete bör delas upp i fyra olika angreppssätt för att fortsätta och löpande nå framgång, där det första handlar om att mäta och kartlägga. Även i folkhälsostrategin för landstingets verksamheter lyfts en systematisk folkhälsorapportering som ett verktyg i arbetsprocessen för landstingets folkhälsoarbete. Dels för att kartlägga hälsoläget i befolkningen och dels för att göra behovsanalyser som kan fungera som underlag för prioriteringar och beslut. Vidare i strategin står att landstinget ska följa och synliggöra statistik på regional och lokal nivå för barns och ungas hälsa, där det är särskilt viktigt att beakta skillnader i hälsa mellan olika grupper i länet. Även skolsköterskornas hälsosamtal och registrering av data från samtalen lyfts som en värdefull databas för hälsofrämjande insatser för barn och ungdomar. Utifrån nulägesbeskrivningen och ovan nämnda styrdokument är mål för området folkhälsorapportering att: Hälsoläget i befolkningen är väl belyst, särskilt vad gäller skillnader mellan grupper i samhället, och Folkhälsocentrum levererar väl genomarbetade, lättillgängliga produkter för spridning av resultat och för underlag till beslut. Processen kring folkhälsorapportering i länet är samlad och strukturerad med hög delaktighet av samverkanspartners. Folkhälsocentrum har tydliga överenskommelser med andra aktörer om t.ex. finansiering, roll- och ansvarsfördelning och kommunikation i arbetet med folkhälsorapportering. Väl fungerande arenor och vägar för spridning av resultat till olika målgrupper är identifierade och används. Mätbara mål 80 procent av våra samarbetspartners är nöjda med samordningen/processen kring folkhälsorapportering i länet. 80 procent av våra samarbetspartners är nöjda med de produkter Folkhälsocentrum levererar inom folkhälsorapportering. 80 procent av våra samarbetspartners anser att det finns tydliga överenskommelser om t.ex. finansiering, roll- och ansvarsfördelning och kommunikation i arbetet med folkhälsorapportering. Lägre andel elever som använder ANDT vid nästa mättillfälle.

11 Bakgrund/Nuläge - psykisk hälsa i Jämtlands län Vuxen befolkning (16-84 år) I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (2010) mäts bland annat det psykiska välbefinnandet i befolkningen. I länet uppger 14 procent av männen och 18 procent av kvinnorna ett nedsatt psykiskt välbefinnande. En grupp som särskilt sticker ut är unga kvinnor (16-29 år,) där 25 procent uppger nedsatt psykiskt välbefinnande. I övrigt har ekonomisk situation, funktionsnedsättning samt sexuell läggning starkt samband med förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande. I 2010 års undersökning syns ingen större skillnad i befolkningen i Jämtland jämfört med riket. Enkäten innehåller även en fråga om stress och också här syns en skillnad mellan könen, där 13 procent av kvinnorna och 9 procent av männen upplever att de känner stress i hög grad. Könsskillnaden syns särskilt väl i åldern år, 19 procent jämfört med 10 procent. Personer som uppgett att de haft ekonomisk kris uppger också stress i högre grad än personer som har ekonomisk likviditet. Ett annat område där kvinnor och personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade är sömnsvårigheter. Här uppger 7 procent av kvinnorna i länet att de har sömnsvårigheter mot 4 procent bland männen. Bland personer med funktionsnedsättning uppger 11 procent att de har sömnsvårigheter jämfört med 3 procent i övriga befolkningen. Barn och unga I resultaten från Hälsosamtalet i skolan med enkät (2010/2011) uppger länets flickor i åk 8 i lägre utsträckning än pojkar i åk 8 att de mår mycket eller ganska bra, 87 procent respektive 94 procent. Flickor i åk 8 uppger även att de ofta eller alltid är stressade över skolarbetet i större utsträckning än pojkarna i samma årskurs. Även avseende värk i rygg/nacke/axlar samt huvudvärk är flickorna överrepresenterade i åk 8. Skillnad syns även mellan flickor i åk 8 och flickor i åk 4, där andelen som uppger att de aldrig eller sällan känt sig ledsna under de senaste månaderna är betydligt lägre i åk 8 (56 procent) jämfört med i åk 4 (84 procent). I årskurs 4 svarar 14 procent av eleverna att de blir retade/utstötta eller på annat sätt illa behandlade av andra elever i skolan. Mål inom området psykisk hälsa I den länsgemensamma folkhälsopolicyn presenteras fyra utvecklingsområden som alla är av relevans för området psykisk hälsa; trygga uppväxtvillkor, utbildning och arbete, hälsofrämjande miljö och delaktighet och inflytande. I policyn uttrycks också att länets folkhälsoarbete ska ha ett särskilt fokus på barn och ungas hälsa samt utgå ifrån att samhället ska vara inkluderande och skapas för alla. I folkhälsostrategin för landstingets verksamheter lyfts den psykiska hälsan som ett område som särskilt ska beaktas i verksamheternas arbete. I strategin står också att landstinget ska, i samverkan med andra aktörer i länet, särskilt beakta den psykiska hälsan för barn och ungdomar och att flickor är en prioriterad grupp. Även ett väl fungerande föräldrastöd lyfts som betydelsefullt för att skapa trygga uppväxtvillkor. Utifrån nulägesbeskrivningen och ovan nämnda styrdokument är mål för området psykisk hälsa att: Folkhälsocentrum har en central roll i länets arbete kring föräldrastöd. 11 Folkhälsocentrum har en aktiv roll i länets suicidpreventiva arbete. Ökat psykiskt välbefinnande i befolkningen, samt minskade skillnader gällande den psykiska hälsan mellan olika grupper i samhället.

12 12 Minskat antal suicid och suicidförsök i länet som en följd av ett effektivt suicidpreventivt arbete, t ex genom Första hjälpen modellen Mätbara mål Andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande ska ha minskat vid nästa HLV. Andelen flickor i åk 7 samt i gymnasiet åk 1 som mår mycket eller ganska bra ska vara högre än 2011/2012.(HIS) Andelen flickor i åk 7 samt i gymnasiet åk 1 som de tre senaste månaderna har känt sig ledsen eller nedstämd ska vara lägre än 2011/2012.(HIS) Andelen elever i åk 7 samt i gymnasiet åk 1 som inte har någon vuxen att prata med ska vara lägre än 2011/2012.(HIS) Utdrag av aktiviteter 2014 sorterade under rubrikerna övergripande mål (för detaljerad beskrivning se kurs/konf. kalendarium samt hemsida) Att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är verkningsfullt, bidrar till ökad jämlikhet och att verksamheterna har kunskap och bra metoder för att utföra arbetet Aktivitet Leda process kring SoS s nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och implementera Jll s folkhälsostrategi Utbildningsinsatser för effektiv tobaksavvänjning Utbildnings- och utvecklingsinsatser inom området FaR Utveckla samverkan med skol- och BVC-sköterskor Samordna och implementera metoden Tobaksfri Duo i länets skolor Samordna och genomföra MI-utbildningar för landstingsoch kommunanställda Informations- och utbildningsinsatser för att minska förekomst av STI/Hiv och oönskade graviditeter bland länets medborgare Samordna och organisera utvecklingsuppdrag i PV Mål Effektivt sjukdomsförebyggande arbete i Jll s verksamheter Att samtliga verksamheter kan erbjuda patienter adekvat stöd för tobaksstopp Att fler personer uppnår aktuell ordination för fysisk aktivitet genom utveckling av befintligt arbetssätt i verksamheterna Ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande för länets barn- och ungdomar Att minska antalet barn som debuterar i tobaksbruk Att personal behärskar och använder metoden Motiverande samtal i sitt arbete Minskat riskbeteende samt färre som drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar Att utveckla verkningsfulla metoder med utgångspunkt från verksamhetens egna erfarenheter och behov

13 80 procent av våra samarbetspartners anser att FHC bidrar med samordnings- och stödverksamhet för att förbättra hälsan i Jämtlands län 13 Aktivitet Medverka i nätverket Mobilisering Medverka i det regionala cancerpreventiva arbetet i norrlandstingen Inspirera och samordna länets aktörer till en aktiv uppmärksamhetsvecka Medverka i att genomföra utbildningsinsatser i Första hjälpen till psykisk hälsa Medverkan i Jll`s övergripande arbete för en jämlik och jämställd verksamhet Samorda informations- och utbildningsinsatser kring sex- och samlevnad Brett tillgängliggörande av kondomer i länet Inventera & öka kunskapen om gruppen som ägnar sig åt sex mot ersättning Medverka i arbetet att ta fram kostpolicy, handlingsplan kring området goda matvanor Samordna nätverk kring kostfrågor Samordna länets samlade arbete kring ffa det generella föräldrastödet Mål Öka genomslaget i det drogförebyggande arbetet Genom samordnade insatser bidra till minskad cancer, primärt inom områdena tobak och fysisk aktivitet Att genom kommunala aktörer bidra till förbättrade matvanor och ökad fysisk aktivitet bland länets medborgare Tidigare upptäckt av psykisk ohälsa Minska gapet mellan gruppers hälsosituation Förbättrad psykisk hälsa genom ökad självkänsla Minskad spridning av STI/Hiv och oönskade graviditeter Att utveckla metoder för att identifiera individerna och utveckla stödformer Att öka effektiviteten i arbetet med ohälsosamma matvanor Att den offentliga maten i ökad omfattning stämmer överrens med de nationella kostrekommendationerna Bidra till en effektiv föräldrastödsverksamhet för att stärka föräldrarollen och bidra till ökad psykisk- och fysisk hälsa i befolkningen FHC levererar behovsanalyser utifrån insamlade data som ger stabila beslutsunderlag till länets politiker Aktivitet Samordna processen, bearbeta data samt presentera behovsanalyser med utgångspunkt från Hälsa på lika villkor 2014 Samordna processen, stödja kommunerna samt synliggöra förbättringsområden utifrån Hälsosamtalet i skolan Löpande stödja landstinget, regionförbundet, kommuner, och övriga aktörer med data från underlagen HLV, CAN, UngKAB samt Hälsosamtalet i skolan. Mål Att presentera tillförlitliga beslutsunderlag för politiker i landsting och kommuner Att presentera tillförlitliga beslutsunderlag för politiker i landsting och kommuner Att bidra till tillförlitliga nulägesbeskrivningar avseende hälsan i länets befolkning